DEL 4 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL POLICY- OCH VERKSAMHETSINRIKTNING 2013-2016

DEL 4 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL POLICY- OCH VERKSAMHETSINRIKTNING 2013-2016 20

3

Policy- och verksamhetsinriktning 2013-2016 Kapitel 1. Arbetsglädje & stolthet... 4 1.1 Våra prioriteringar... 4 1.2 Medlemmen i fokus... 5 1.3 Arbetsmiljö... 7 1.4 Inflytande... 11 1.5 Utveckling... 14 1.6 Våra prioriterade interna områden... 16 Kapitel 2. Det tycker ST i viktiga frågor... 21 2.1 Den statliga sektorn Skydd och stadga i förändring... 21 2.2 Starkt politiskt ledarskap och resurser för att uppnå de politiska målen... 22 2.3 Statstjänstemannarollen demokratins tjänare på medborgarnas uppdrag... 22 2.4 Öppenhet och insyn... 23 2.5 Nationellt uppdrag på entreprenad och det statliga ägandet av bolag... 23 2.6 Avregleringar och bolagiseringar... 24 2.7 Universitet och forskning... 26 2.8 Kompetensförsörjning, generationsväxling och strategisk personalpolitik... 27 2.9 Utnämningar... 27 2.10 Ledarskap och medarbetarskap... 28 2.11 Huvudmannaskap... 29 2.12 Statlig närvaro... 29 2.13 Ett arbetsliv präglat av jämlikhet, jämställdhet och mångfald... 29 2.14 Den svenska kollektivavtalsmodellen... 30 2.15 Lön och villkor... 30 Kapitel 3. Ekonomi... 32 3.1 Medlemsutvecklingen... 32 3.2 Kostnadsutvecklingen... 33 3.3 Avgiftssystem och medlemsavgift... 33 3.4 Avdelningsanslagen... 36 3.5 Anslagen för regional samverkan... 37 3.6 Investeringsramen... 38 3.7 Kapitaluppbyggnad (inklusive konfliktfond)... 38 3.8 Budgetprognos för 2013-2016... 39 4

3

Kapitel 1. Arbetsglädje & stolthet När vi uttrycker de vanliga orden Jag går till jobbet ska det upplevas som något man vill. Ett bra arbetsliv handlar om mycket mer än pengar i plånboken. För att vi ska må bra som människor krävs arbetsglädje på jobbet. Där ska vi känna oss välkomna och behövda. Där ska arbetsuppgifterna vara spännande och meningsfulla. Där ska det finnas ett ledarskap med uppdragsgivare och chefer som utvecklar verksamheten framåt och som ser varje anställd och dess behov till utveckling och inflytande. Där ska ett gott samarbete kunna ske med kollegorna. Där ska lön och villkor vara attraktiva. Där ska man känna stolthet för sin arbetsinsats och för den framgång detta åstadkommer. STs medlemmar har anledning att få känna stolthet för sin arbetsinsats. Vi finns i människors vardag. Arbetsinsatserna krävs för att signalen till Nyhetsmorgon på TV ska gå fram, för att strömförsörjning når hela landet, för att vägar och kommunikationer fungerar och att brev och paket kommer fram. Är vi själva eller våra barn sjuka är det STs medlemmar som administrerar ersättningen. Söker vi jobb är det STs medlemmar som ger stöd. STs medlemmar ser till att lagar följs genom tillsynsverksamhet inom en rad områden, att beskattning sker rätt, att utbildning och forskning bedrivs, att vårt rättsväsende fungerar och att de beslut riksdag och regering fattar blir verkställda. 1.1 Våra prioriteringar STs Mål och utvecklingsplan 2012-2018 är utgångspunkten för prioriteringar, det vill säga: Fler medlemmar. Nöjda medlemmar Engagerade förtroendevalda STs huvuduppgift under kongressperioden är att stärka det fackliga inflytandet på arbetsplatserna. Detta ska ske genom att än tydligare prioritera ökad medlemsrekrytering och organisationsgrad. Det sker också genom att stärkt kompetens och engagemang hos förtroendevalda samt tydlighet att det är medlemmen som står i fokus för prioriterade områden. 4

1.2 Medlemmen i fokus Det är en härlig känsla att vara behövd. För de flesta av oss är vårt arbete en plats där vi gör nytta och betyder något för andra. STs medlemmar är i medborgarnas tjänst. Det ger en alldeles speciell dimension i arbetet. Det är kanske inte något som var och en tänker på varje dag i jobbet. För ett arbete ska utföras. Och ibland är villkoren inte de bästa. Eller som en av STs medlemmar vid Posten Logistik i Malmö uttryckte det: Jobbet är tungt, slitigt, stressigt, smutsigt och oglamoröst. Men vi gör ju ett viktigt jobb! STs medlemmar lyfter framför allt fram lön, anställningstrygghet och arbetsmiljö som viktiga områden för ST att arbeta med. Inflytande över det egna arbetet och kompetensutveckling rankas också högt. ST har även intervjuat några medlemmar om deras arbete och förhoppningar. Det handlar om arbetsmiljö. Om att ansvarstagande och kreativitet stimuleras. Om att det ska gå att förena arbete och privatliv. Och naturligtvis att man ska ha en lön att kunna leva på. Det som är speciellt för STs medlemmar är att de arbetar på medborgarnas uppdrag. STs medlemmar får sitt uppdrag och sitt arbete genom demokratiska beslut. Det är STs medlemmar som ser till att demokratiska beslut genomförs. Svensk statlig sektor är den sektor där det enligt OECD sker flest förändringar. Det bolagiseras och privatiseras. Det slimmas och effektiviseras. Myndigheter läggs ned eller slås samman och nya inrättas. Organisationer och anställda målstyrs och utvärderas. Användning av elektroniska hjälpmedel, såsom bärbara datorer, mobiltelefoner och läsplattor, har i många fall både underlättat och utvecklat arbetet. Det är i grunden positivt. Men samtidigt har utvecklingen också bidragit till att gränsen mellan arbete och fritid suddats ut och för många i praktiken lett till utökad obetald arbetstid. Möjligheterna till kontroll och övervakning av anställdas e-post, internetsurf, arbetsresultat och telefonanvändning har också ökat. De negativa konsekvenserna måste tydliggöras och motarbetas varhelst de uppstår. I förändringar måste de anställda ges möjlighet att hänga med. Förändras verksamheten måste medarbetarna ges möjlighet att utvecklas och få ny kompetens. Men man kan också vända på det. Det är medarbetarnas kunskap som driver fram utvecklingen. Vid risk för eller uppkommen arbetsbrist ska arbetsgivaren alltid se över möjligheterna till omplacering inom verksamheten. Om arbetsgivaren tar sitt ansvar och försöker ge 5

möjlighet till nya arbetsuppgifter blir man som anställd tryggare och därmed också mer positivt inställd till förändringar. Det måste finnas utrymme inom tjänsten, inom arbetets ramar, att vidareutveckla sina kunskaper för att kunna göra ett än mer kvalificerat arbete. Det tjänar både den anställde och arbetsgivaren på. Tryggheten är viktig för att det ska vara möjligt att ge av sin kraft och sina idéer. Allt för många har visstidsanställningar idag. Frihet under ansvar är en devis många vill arbeta under. Tillit till de anställda skapar ansvarstagande anställda. STs medlemmar mår bättre på jobbet och kan därmed göra ett bättre jobb när inflytande över det egna arbetet finns. Flexibilitet i arbetet och inlevelse från chefer det är vad många önskar. Ingen ska behöva tvingas välja mellan arbete och fritid. Ett arbete i myndigheter har särskilda rättigheter och skyldigheter. Dessa har inte tillkommit för de anställda utan för att vi ska värna medborgarnas rättigheter. Den rätt och skyldighet vi har att berätta om fel och oegentligheter har ju tillkommit för att korruption ska upptäckas och att ingen ska använda skattebetalarnas pengar fel eller för egen vinning. Staten utövar makt över enskilda individer och därför måste makten kontrolleras. I Sverige är den statliga verksamheten öppen och medborgarna kan kontrollera den. Statens verksamhet är demokratiskt förankrad. Den är unik och dessa grundläggande värden ska vårdas. Det är STs medlemmar som ska se till att det blir så. Den statliga verksamheten och arbetslivet förändras. STs medlemmar märker det dagligen. Det är för att ge dem möjlighet att hantera förändringarna som vi prioriterat arbetsmiljö, inflytande och utveckling inför vår kongress. 6

1.3 Arbetsmiljö Ett hälsosamt och mänskligt arbetsliv En bra arbetsmiljö är en förutsättning för att klara ett långt yrkesliv utan att bli utsliten eller utbränd. De anställda åläggs allt större ansvar för att utföra arbetsuppgifterna på en begränsad tid samtidigt som man inte har tillräckliga resurser. Det måste finnas ett tydligt ledarskap, där ledaren har både ansvaret och befogenheterna som krävs för att utforma den fysiska och psykosociala arbetsmiljön tillsammans med de anställda. Arbetet behöver utformas utifrån de anställdas olika förutsättningar. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete har stora fördelar för både arbetsgivare och anställda. Det ska enligt lag finnas en arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner på arbetsplatsen. En bra arbetsmiljö innebär att människor inte slits ut och att man kan välja att stanna kvar längre i arbetslivet. De anställda ska ha ergonomiskt välutvecklade arbetsplatser. IT-systemen ska ha hög användbarhet för att gynna arbetsmiljö och effektivitet. Men det kräver att de anställda har ett stort inflytande när verksamhet och IT-system ska utvecklas. Vid införande av ny teknik ska anställda ges tillräcklig utbildning. För att säkra tryggheten för de anställda vid omstrukturering och omorganisation behöver avtalen förstärkas. Detta bidrar då även till att underlätta förändringsarbete. ST ser med oro på utvecklingen som innebär att allt fler som har arbete jobbar för mycket. Både den anställde och arbetsgivaren måste kunna sätta gränser. De anställda ska ha tillräckligt utrymme för paus och återhämtning. Det är också viktigt hur arbetstiden förläggs på dygnet. Den som har arbetstid som förläggs till kvällar och nätter har större behov av återhämtning och kortare veckoarbetstid. ST anser att arbetstiden ska vara sammanhängande för att underlätta kombinationen arbete och privatliv. Samverkan ska råda om utläggning av arbetstiderna. Arbetsgivaren ska inte ensidigt förfoga över arbetstidernas förläggning och utformning. Det måste finnas en balans mellan arbete och fritid. Med dagens teknik finns möjligheter för många att göra stora delar av sina arbetsuppgifter utan att vara fysiskt närvarande på arbetsplatsen på gott och på ont. Kraven i arbetet kan också innebära att man arbetar när man borde koppla av och återhämta sig. Dessutom är det ofta oklart om den anställde ska ha betalt i tid eller pengar - för allt sitt arbete. För att få balans mellan arbete och fritid måste samhällets välfärdsystem fungera. Barnomsorg och sjuk- och åldringsvård måste fungera och hålla hög kvalitet. Om den inte gör det kan det leda till en belastning för den enskilde och tillsammans med arbetets krav skapar det en osund stressituation och dålig psykosocial arbetsmiljö. Det drabbar oftast kvinnor, som vanligen tar ansvaret när det brister i exempelvis sjuk- och åldringsvård. Men det får inte enbart konsekvenser för den enskilda kvinnans hälsotillstånd, utan kan också 7

leda till sämre löne- och karriärutveckling. STs arbete för ett mänskligare arbetsliv utgår från en helhetssyn och innefattar både goda arbetsvillkor och ett välfungerande välfärdssystem Arbetsmiljö är summan av flera faktorer på arbetsplatsen. Det handlar bland annat om lön, ledarskap, jämställdhet och mångfald. En viktig förutsättning för en bra arbetsmiljö är att samarbetet mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna fungerar, liksom mellan chefer/ledare och skyddsombud samt mellan de fackliga organisationerna och skyddsombuden. Det är också betydelsefullt att ett systematiskt arbetsmiljöarbete pågår kontinuerligt. Chefer, fackliga företrädare, skyddsombud och anställda ska ges utbildning i arbetsmiljöfrågor. Samarbetet inom TCO är viktigt för att ST ska bli ännu starkare inom arbetsmiljöområdet. Bland annat för att den vägen få till stånd nödvändiga förändringar i lagstiftningen. Från förtroendevalda i STs avdelningar och medlemmar ökar signalerna om ett allt hårdare klimat på arbetsplatserna. Det tuffare klimatet innebär oftast ökad stress, men också att hot och våld blir allt vanligare inom vissa områden. ST anser att arbetsgivaren måste bedriva ett systematiskt och framför allt ett förebyggande arbetsmiljöarbete, för att undvika att medarbetarna utsätts för hot och våld. ST kräver av politikerna att de på ett tydligare sätt förklarar, står upp för och ansvarar för regelverkens utformning i välfärdssystemen. Regelverk som påverkar utvecklingen av hot och våld på arbetsplatserna ska också påverka politikernas instruktioner/styrning av verksamheterna. Inte minst ska det synas i resursfördelningen. Forskning inom området arbetsmiljö och ekonomiska effekter visar på ett positivt samband mellan förbättrad arbetsmiljö och produktivitet/effektivitet och därmed för de ekonomiska resultaten. Forskningsresultaten ska tas tillvara för att verksamhet och arbetsmiljö ska utvecklas på ett bra sätt. ST vill att anställda med tidsbegränsad anställning i princip ska likställas med tillsvidareanställda när det gäller arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet. Arbetsrätten ska förändras så att tidsbegränsade anställningar inte används för att täcka ett behov av tillsvidareanställningar. Exempelvis vill ST att möjligheten att tillämpa olika, på varandra efterföljande tidsbegränsade anställningsformer ska begränsas till max 2 år. 8

Arbetsgivarnas möjligheter att kontrollera de anställda har ökat i takt med informationsteknologins utveckling. Den anställdes rätt till en personlig sfär har snävats in. ST accepterar inte att arbetsgivaren använder sig av omotiverade övervakningar eller kontroller av de anställda. Inom området arbetsmiljö kräver ST att: Systematiskt arbetsmiljöarbete genomförs regelbundet på alla arbetsplatser. Kartläggningar, handlingsplaner och uppföljningar av arbetsmiljön ska vara delar i en årlig verksamhetsplanering. Arbetsgivarna måste genomföra och följa upp risk- och konsekvensanalyser av arbetsmiljön samt upprätta handlingsplaner vid organisationsförändringar, förnyelsearbete, resurstilldelning med mera. Arbetsplatsombud och skyddsombud ska ges möjlighet att delta i grundoch fördjupningsutbildning som arbetsgivaren finansierar. Chefer/ledare med ansvar för arbetsmiljö ska få den utbildning som krävs för att de ska kunna ta sitt ansvar. Anställda ska i större utsträckning kunna påverka sin arbetstid och få ersättning för all den tid man arbetar. Flextidsavtal ska utformas och tillämpas utifrån de anställdas behov. Anställda med tidsbegränsad anställning ska i princip likställas med tillsvidareanställda när det gäller rätten till kompetensutveckling, till trygghet vid omställning, skydd vid inkomstbortfall samt övriga anställningsvillkor. Arbetsrätten ska förändras så att oskäliga tidsbegränsade anställningar inte får förekomma. Avtalen ska förstärkas för att säkra tryggheten för de anställda vid omstrukturering och omorganisation men också för att underlätta förändringsarbete. Hot och våld inte ska få förekomma på arbetsplatserna. Kraftfulla insatser krävs för att stävja hot och våld. De anställda ska ha kunskap om bemötande för att undvika hot och våld. Lokaler och bemanning ska utformas så att hot och våld elimineras. Det ska finnas rutiner för hur anställda ska stöttas när hot och våld har inträffat. Incidentrapporter ska upprättas när incidenter förkommer och polisanmälan ska göra. Kunskapen om det inträffade ska tas tillvara för att förhindra hot och våld framöver. De anställda ska ha ergonomiskt välutvecklade arbetsplatser. ITsystemen ska ha hög användbarhet för att gynna arbetsmiljö och effektivitet Det kräver ett inflytande från de anställda över hur verksamhet och IT-system utvecklas. 9

Arbetsplatserna ska präglas av ett öppet samtalsklimat. Det ska vara tydligt och klart för de anställda vilka rättigheter och skyldigheter man har att uppmärksamma missförhållanden. Därför är det särskilt viktigt att chefer ges grundläggande utbildning i de lagar och regler som gäller då man arbetar inom verksamheten. Anställda ska uppmuntras att påtala brister i verksamheten och de ska få kunskap om meddelarfriheten. Principen om meddelarfrihet ska omfatta även de som arbetar inom företag som är finansierade av allmänna medel, är hel- eller delägda av det offentliga eller har ett uppdrag av det offentliga. Dessutom ska ST uppmärksamma vilka myndigheter och bolag som utifrån arbetsmiljörapporter och annan information har den bästa arbetsmiljön Förbundsstyrelsens förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: att fastställa krav inom området arbetsmiljö enligt ovan. att förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplanen, inom ramen för verksamhetsprocessen, lägger fast uppdrag till arbetsplatserna, avdelningsstyrelserna och förbundsstyrelsen. Motioner som behandlas under avsnitt 1.3 Arbetsmiljö Vid behandlingen av avsnittet 1.3 Arbetsmiljö kommer även motionerna 2-5 samt styrelsens yttranden över motionerna att behandlas. Se motionshäftet sid 9-17. 10

1.4 Inflytande Avgörande för de anställdas inflytande är fackföreningens position på arbetsplatsen. Det effektivaste sättet att stärka de anställdas inflytande är att öka ST s organisationsgrad och aktivitet. ST vill utveckla och förstärka de grundläggande fackliga rättigheterna. Vi slår vakt om rätten att organisera sig, rätten att förhandla och sluta avtal samt rätten att verka som fackligt förtroendevald. ST slår vakt om konflikträtten. Kollektivavtalet är ett av de viktigaste verktygen för den anställdes skydd och trygghet i arbetslivet. Det har en avgörande roll för jämvikten mellan anställda och arbetsgivare samt en förutsättning för ett jämlikt arbetsliv. Vi ser en tendens till att jämvikten och möjligheten till jämlikhet hotas av att arbetsgivare försöker urholka kollektivavtal genom att vilja förvandla dem till ensidiga arbetsgivarbeslut. ST anser att staten ska ställa höga krav på de entreprenörer den anlitar. Självklart är det oacceptabelt att anlita entreprenörer som använder sig av svart arbetskraft. STs krav är också att de entreprenörer staten anlitar ska ha kollektivavtal. Varje arbetsgivarföreträdare ska leva upp till intentionerna i vårt centrala avtal om att staten ska vara ett föredöme som arbetsgivare och genom sitt praktiska arbete stödja regeringens uppfattning att värna om den svenska kollektivavtalsmodellen. Kollektivavtal för alla de entreprenörer staten anlitar är därför också självklart. Inflytande handlar om anställdas möjligheter att själva bestämma över och påverka sin arbetssituation. Därför anser ST att medlemmarnas möjlighet till reellt inflytande och makt ska stärkas för att de ska kunna utföra sitt arbete under frihet och ansvar. Inflytande handlar också om gruppens, eller kollektivets, möjligheter att påverka gemensamma frågor på arbetsplatsen. Ju mer inflytande man som anställd har, desto mer engagerade och motiverade blir man. Ett ökat inflytande innebär också att anställda tar ansvar för verksamheten i sin helhet och att anställda blir delaktiga i problemlösning. Organisations- och verksamhetsutvecklingsfrågor har ökat i betydelse och är en del i de anställdas vardag. Kompetensutveckling ger den anställde bättre förutsättningar att hantera förändringar och finna en ny roll i en ny organisation. Samtidigt är anställdas inflytande över frågor som rör sparkrav, fördelning av personalresurser och bemanning inte tillräckligt stor. Det skapar otrygghet i förändring. Det lokala fackliga arbetet har blivit svårare eftersom arbetsgivarna i allt högre grad ifrågasätter den fackliga tiden och det fackliga arbetet. ST anser att alla som berörs av en fråga på arbetsplatsen ska ha tid och möjlighet att bidra med synpunkter, och att fackligt arbete ska vara självklart. ST anser att uppdragsgivaren har ett tydligt ansvar att tydliggöra detta i regleringsbrev 11

och andra instruktioner till arbetsgivarna, om ett utvecklingsarbete bland medarbetarna ska bli lönsamt för arbetsgivarna och ägarna. ST kan vidareutveckla formerna för inflytande genom att pröva andra mötesformer för inflytande, detta för att möta en ny generation medlemmars sätt att uttrycka sig. Genom till exempel diskussionsgrupper, frukostmöten eller andra forum för åsiktsutbyte, kan medlemmars möjligheter att diskutera och utbyta åsikter kring arbetsplatsrelaterade frågor stärkas. Många har idag en stor vana av att kommunicera och påverka genom interaktiva medier och ST har anammat detta. Ett exempel på detta är ST på Facebook. Det finns potential att vidareutveckla detta, som STs hemsida och avdelningarnas sidor på intranätet. Användningen av interaktiva medier eller andra mötesformer ska givetvis inte ersätta den fackliga parlamentariska beslutsprocessen eller förhandlingsordningen. De ska istället ses som ett komplement till de mer traditionella formerna för att fånga upp medlemmars synpunkter på arbetsplatsen och det fackliga arbetet. Det ska finnas höga, men realistiska förväntningar, på vad vi som fackförbund kan påverka. ST ska vara tydligt med vilka resultat vi når i vårt fackliga arbete. Vi ska också vara tydliga med vilka frågor vi har och kan ha inflytande över på arbetsplatsen. ST är arbetsplatsfacket för alla. Vårt inflytande över bemanningen på arbetsplatsen måste försvaras och stärkas mot bakgrund av en ökad användning av inhyrd personal samt visstidsanställda med otrygga anställningar och sämre villkor. Verksamheter ska inte baseras på och vara beroende av användningen av visstidsanställd eller inhyrd personal. Utgångspunkten ska alltid vara att anställda inom verksamheter med ett offentligt åtagande ska vara tillsvidareanställda. Därför ska anlitandet av inhyrd och visstidsanställd personal minimeras. Utan kunskap om arbetsrättsliga regler, organisationen och konsekvenserna av lagda förslag blir det fackliga inflytandet begränsat. Det är till exempel rimligt att kräva att fackligt förtroendevalda, på arbetsgivarens bekostnad, ska få samma utbildning i nya styrverktyg som chefer och andra ansvariga får på arbetsplatsen. ST ska arbeta för att stärka det fackliga inflytandet. Många av STs medlemmars arbete består av myndighetsutövning och ger service åt människor som av olika skäl befinner sig i en svår situation i livet, till exempel arbetslösa, sjukskrivna och omhändertagna. Samtidigt som många myndigheter har blivit mer öppna och utökat sin service med exempelvis längre öppettider har allmänheten blivit mer ifrågasättande och vågar ställa mer krav. ST är positivt till mer öppna och serviceinriktade myndigheter, samtidigt som det måste finnas en medvetenhet om att denna utveckling också gör att anställda ofta möter höga(re) krav både från sin 12

arbetsgivare och från allmänheten. Då blir det extra viktigt att ha eget inflytande i sitt arbete för att minska risken för stressrelaterade besvär. Inom området inflytande kräver ST att: Det fackliga inflytandet ska försvaras genom att ta strid för rätten till facklig tid, fackligt arbete och facklig utbildning. Inflytande över organisationsförändringar ska ske genom alla de former och verktyg som står till vårt förfogande. Formerna för medlemmarnas inflytande ska utvecklas. Vårt inflytande över bemanningen på arbetsplatsen ska stärkas. Anlitandet av inhyrd personal och visstidsanställda ska minimeras. Entreprenörer som staten anlitar för att sköta ett nationellt uppdrag ska ha kollektivavtal. Förbundsstyrelsens förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: att fastställa krav inom området inflytande enligt ovan. att förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplanen, inom ramen för verksamhetsprocessen, lägger fast uppdrag till arbetsplatserna, avdelningsstyrelserna och förbundsstyrelsen. Motioner som behandlas under avsnitt 1.4 Inflytande Vid behandlingen av avsnittet 1.4 Inflytande kommer även motionerna 6-7 samt styrelsens yttranden över motionerna att behandlas. Se motionshäftet sid 18-22. 13

1.5 Utveckling Alla har rätt till ett arbete. Konkurrensen om jobben har blivit hårdare. Arbetslösheten är hög och många människor står utanför arbetsmarknaden. Det gäller särskilt de unga. Trygghetssystemen vid arbetslöshet brister. Trygga anställda är mer engagerade och vågar utveckla arbetet och påverka. Grunden för ett tryggt arbetsliv är tillsvidareanställning på heltid. ST ser med oro på utvecklingen att allt fler inte får tillsvidareanställningar utan korta och osäkra alternativ. Individens levnadsförhållanden påverkas av vilken anställningsform man har. För en visstidsanställd är det till exempel svårt att få låna pengar eller teckna hyreskontrakt. Många arbetsgivare kräver provanställning, även av personer som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Många anställda tvekar att byta arbete eftersom provanställningen innebär en osäkerhet. En konsekvens av det är att rörligheten på arbetsmarknaden minskar. Ett sätt att öka rörligheten är att utöka möjligheterna till tjänstledighet för att prova nytt arbete. Kunskap och kompetens lägger grunden för trygghet. För att Sverige ska klara sig i den internationella konkurrensen måste arbetstagarna ges möjlighet till utveckling. Detta skapar också möjlighet för utveckling i vardagen, till gagn för både individen som arbetsgivaren. Kompetensutveckling ger produktiva och livskraftiga verksamheter och företag samt trygghet för den anställde. Det är anställdas kunskap som driver fram verksamhetens utveckling. ST arbetar för att alla anställda kontinuerligt får kompetensutveckling och att deras samlade kunskap tas tillvara. Men också att de anställda som arbetar med innovation ges tid, utrymme och erkännande. Organisations- och verksamhetsutvecklingsfrågor har ökat i betydelse och är en del i de anställdas vardag. Kompetensutveckling ger den anställde bättre förutsättningar att hantera förändringar och finna en ny roll i en ny organisation. Många anställda arbetar inom organisationer och bolag med omfattande besparingsprogram. En undersökning från TCO visade att nästan hälften av de tillfrågade under det senaste året (2009) inte hade fått någon kompetensutveckling eller vidareutbildning. Därför behöver det upprättas en fungerande basstruktur till stöd för det livslånga lärandet oavsett funktion, det vill säga för alla anställda. Arbetsgivarna måste få ett tydligt uppdrag och mål för de anställdas kompetensutveckling. En kompetensutveckling som inte nödvändigtvis måste vara arbetsplatsrelaterad. Med beaktande av kända fakta är det också viktigt att säkerställa att kvinnor och män behandlas lika när det gäller möjlighet till utveckling. 14

Inom området utveckling kräver ST att: Staten som arbetsgivare ska föregå med gott exempel och bidra med ekonomiska resurser för att öka drivkraften att satsa på relevant och strategisk kompetensutveckling. Alla statligt anställda ska gå igenom ett program för att öka kunskapen om staten och det unika att arbeta på uppdrag av staten. Alla anställda ska garanteras utvecklings- och lönesamtal. Anställdas inflytande över sin kompetensutveckling måste stärkas. Utvecklingsinsatserna ska ske på betald arbetstid. För varje anställd ska det upprättas en individuell utvecklingsplan utifrån verksamhetens krav och enskildas behov, vilken tas fram årligen i dialog mellan chef och anställd. Kompetensutvecklingsinsatser eller omställningsinsatser ska även riktas till den grupp som har otrygga anställningar. Förbundsstyrelsens förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att fastställa krav inom området utveckling enligt ovan. att förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplanen, inom ramen för verksamhetsprocessen, lägger fast uppdrag till arbetsplatserna, avdelningsstyrelserna och förbundsstyrelsen. Motioner som behandlas under avsnitt 1.5 Arbetsmiljö Vid behandlingen av avsnittet 1.5 Utveckling kommer även motion nr 8 samt styrelsens yttranden över motionerna att behandlas. Se motionshäftet sid 23-25. 15

1.6 Våra prioriterade interna områden ST, medlemmarnas stöd ST är ett partipolitiskt obundet fackförbund för oss som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag. Vårt fackliga arbete i ST bygger på värderingar om grundläggande demokratiska principer och på respekten för alla människors lika värde. Vi arbetar aktivt för att påverka dagordningen i samhällsdebatten. För att få kraft till detta behövs många engagerade medlemmar och kunniga förtroendevalda på arbetsplatserna. Alla på en arbetsplats är välkomna till ST, oavsett befattning eller utbildningsbakgrund. Vårt mål är en arbetsgivare ett fack. ST anser att de som arbetar i en statlig verksamhet eller i en organisation/företag som är delar av viktiga samhällsfunktioner har ett särskilt uppdrag och därmed speciella krav att leva upp till. Därmed har de många gemensamma intressen. Starka fackliga organisationer bidrar till ett bättre och starkare samhälle, demokratiutveckling och därmed en stabilare värld. ST anser att det är viktigt att parterna på den svenska arbetsmarknaden är starka och följer gemensamma regler som ska vara tydliga och kända. Organisationsutvecklingen inom ST STs Mål och utvecklingsplan 2012-2018 fångar upp frågor som har att göra med medlemmarnas individuella utveckling och utvecklingen av arbetsplatsfacket för alla. Alla medlemmar har inte samma krav på sitt fack. En medlem vill ha förhandlingshjälp. En annan medlem vill ha hjälp att formulera sina egna förhandlingskrav. En tredje medlem vill ha tips på hur man kan utveckla arbetsorganisation och kompetens. En fjärde medlem vill ha stöd i sin yrkesutveckling. Och behoven kan förändras över tid. Ett fackligt medlemskap är en viktig förutsättning för att stärka individen genom den kollektiva styrkan. Vid sidan om den traditionella rollen att företräda medlemmarna är engagemang, råd och stöd viktiga delar i det fackliga uppdraget. De delarna kommer fortsättningsvis att behöva förstärkas för att utveckla det fackliga arbetet på arbetsplatsen, i klubbar, sektioner, avdelningar och förbundet. Denna typ av fackligt ledarskap behövs och det är vår gemensamma uppgift att se till att det får de bästa förutsättningarna och stödet. För att klara detta måste STs organisation vara sådan att medlemmen snabbt och enkelt ska kunna få kontakt med sina lokala företrädare och få svar på frågor, få hjälp eller stöd. När medlemmarna vill få råd eller stöd från sitt förbund vänder de sig i första hand till sina lokala företrädare på sektionen/avdelningen. Rådgivningen genom ST Direkt utgör ett viktigt 16

komplement till det lokala stödet, liksom utvecklingen av förbundets och avdelningarnas hemsidor. STs mål och utvecklingsplan innebär förändringar i vår nuvarande metod med krav/mål och uppdrag till avdelningarna. I de följande kapitlen är uppdragen till avdelningarna därför kompletterade med krav/mål som riktar sig direkt till varje enskild arbetsplats där vi har medlemmar. Det kommer att tydiggöras ytterligare i den årliga planeringsprocessen, där även uppdragen och det stöd som både avdelningsstyrelser och arbetsplatser behöver för att kunna fullgöra uppdragen kommer att beskrivas. Prioriterade interna områden under kongressperioden Under flera år har kongressen lagt fast krav inom ett antal interna utvecklingsområden. Dessa är numera kända i organisationen, vilket bland annat visas av de uppföljningar som regelbundet genomförs. Förbundsstyrelsen har därför för avsikt att föreslå kongressen att dessa ska ligga fast. Några förändringar i kraven behöver dock göras som tar hänsyn till den aktuella situationen och styrelsens bedömningar inför framtiden. En viktig sådan omständighet är att ST har tagit ställning till en ny mål och utvecklingsplan. Där framgår att allt förändringsarbete som bedrivs inom ST måste ha det här för ögonen: Nya medlemmar, Nöjda medlemmar och Engagerade förtroendevalda. En annan viktig omständighet är beslutet om den fackliga utbildningsstrategin. Nuvarande verksamhetsprocess ligger fast. Varje års verksamhetsplan för hela förbundet ska fortsatt växa fram i en dialog mellan förbundsstyrelsen och avdelningarna. Verksamhetsdagar genomförs, ordförandekonferensen sker på hösten, regionala konferenser på våren, och Förbundsstämman i slutet av våren (när det inte är kongressår). Vidare sker en löpande uppföljning av verksamheten i förbundet och genom särskilda beslut genomförs också utvärderingar. 17

Rekrytering Förbundsstyrelsens förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att fastställa mål inom området rekrytering enligt följande: Organisationsgraden ska öka under kongressperioden. Representativiteten ska förbättras genom att rekrytering sker av alla yrkeskategorier under kongressperioden. samt att förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplanen, inom ramen för verksamhetsprocessen, lägger fast uppdrag till arbetsplatserna, avdelningsstyrelserna och förbundsstyrelsen. Facklig utbildning Förbundsstyrelsens förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att fastställa mål inom området facklig utbildning enligt följande: Den fackliga utbildningen ska stärka det fackliga arbetet och stödja förverkligandet av ST som både arbetsplatsfacket och facket för medlemmarnas individuella utveckling. Den fackliga utbildningen ska bedrivas med utgångspunkt från utbildningsstrategin. ST ska stärka det fackliga inflytandet genom att alla fackligt förtroendevalda ges en grundläggande facklig utbildning. ST ska erbjuda medlemsutbildning kring vilka rättigheter anställda har i arbetslivet. samt att förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplanen, inom ramen för verksamhetsprocessen, lägger fast uppdrag till arbetsplatserna, avdelningsstyrelserna och förbundsstyrelsen. 18

Servicemålen Förbundsstyrelsens förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att fastställa mål inom området servicemålen enligt följande: Inom en vecka ska en nyanställd välkomnas av lokala facket. En ny medlem ska välkomnas av lokala facket inom 14 dagar. Inträdesansökan ska registreras inom 24 timmar. Välkomstpaket ska skickas inom fem arbetsdagar. Information om registrering och välkomstpaket ska meddelas lokala facket. En förteckning på nya medlemmar ska gå till avdelningsstyrelsen en gång i månaden. Inom 14 dagar efter val till förtroendeuppdrag ska nya uppgifter (FUPP) vara kansliet till handa. Snarast, inom 14 dagar, ska nyvalda arbetsplatsombud kontaktas av sektion/klubb. Inom sex månader ska nyvalda arbetsplatsombud erbjudas relevant utbildning för uppdraget. Inom ett år ska nyvalda arbetsplatsombud ha genomgått utbildningen. Inom 14 dagar ska en nyvald sektionsordförande ha kontaktats av sin avdelning. Inom 14 dagar ska en nyvald avdelningsordförande kontaktas av förbundsordföranden eller någon annan från förbundspresidiet och inom 3 månader ska en inbjudan till introduktion skickas ut. Alla som kontaktar ST Direkt ska vara nöjda med bemötandet. 90 procent av dem som ringer ska få svar direkt. Alla ska få svar/besked inom 24 timmar. Alla ska få samma faktasvar, oavsett vem som svarar. samt att förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplanen, inom ramen för verksamhetsprocessen, lägger fast uppdrag till arbetsplatserna, avdelningsstyrelserna och förbundsstyrelsen. 19