Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012
Olika typer av prognostisering Heidi Backman
Världen förändras. Branscher förändras. Yrken kommer och går. Arbetsuppgifterna förändras i alla yrken. Kulturen och värderingarna förändras. En femtedel byter bransch vart femte år. Vart femte år dimensioneras yrkes- och högskoleutbildningen i utvecklingsplanen. Vart tionde år fastställs nya examensgrunder. Hur ska vi handleda dem som ska välja studier och yrke?
Utbildningsanordnarna utför prognostiseringsarbete på den nivå som omfattar utbildningsprogrammen och reagerar snabbt på förändringar i kunskapsbehoven. Statsrådets utvecklingsplan för utbildning och forskning 2011-2016
En prognos kan inte besvara alla frågor om framtiden
Kort eller lång sikt? Kvantitativt eller kvalitativt? 2005 2007-08 H2008- V2010 2013 2015 2025
Yrkesutbildning och högskoleutbildning? Ungdoms- och vuxenutbildning? Fri bildning och kursverksamhet?
Globalt, nationellt, finlandssvenskt och regionalt?
Arbetslivets behov? Utbildningens behov?
Utbildningsanordnares behov av information? Behov bland dem som söker till utbildning?
Varför är du här i dag?
Jag vill veta var jag får fram kunskap om framtiden
Jag vill veta hur experter anser att framtiden ser ut
Jag vill lära mig hur jag själv eller hur jag med mitt arbetsteam eller med samarbetspartner kan jobba framtidsorienterat
Behöver du information i egenskap av studiehandledare eller utbildningsanordnare/lärare?
Metoder Kvantitativt Kvalitativt Lång sikt Makromodeller: Arbetskraftsstatistik, nationalekonomi, trender Framtidsforskning: scenarier megatrender svaga signaler delfoi, expertråd Vilda kort Svarta svanar Kort sikt Ekonomiska prognoser Intervjuer, enkäter med arbetsgivare Intervjuer, enkäter med arbetsgivare
Modeller Kvantitativt Kvalitativt Lång sikt Vattage/ Mitenna/ Yrke2025 VOSE TrendWiki Kort sikt Yritysharava Yrkesbarometern C&Q Kvalifikationsmining från arbetsplatsannonser
Modeller Kvantitativt Kvalitativt Lång sikt Vattage/ Mitenna/Yrke2025 VOSE TrendWiki Kort sikt Yritysharava Yrkesbarometern C&Q Kvalifikationsmining från arbetsplatsannonser
Aktörer Lång sikt Kvantitativt VATT, TEM UKM, UBS Landskapsförbund Foredata Etla Kvalitativt TEM UBS Utbildningskommissioner TEM Finpro Trendwatching Företag&Framtid Ab Kairos Future Kort sikt NTM-centraler C&Q Agentum Technologies
Regionala aktörer Kort sikt Lång sikt Regionala aktörer NTM-centraler Landskapsförbunden
Om utbildnings- och kompetensbehov Megatrender Trender Drivkrafter Svaga signaler Prognoser över utbildningsbehov (kvantitativa, kort och lång sikt) Scenarier Framtidsbilder Vilda kort Svarta svanar
Behoven av svenskspråkig arbetskraft och yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning för svenskspråkiga Heidi Backman, Kristel Englund
Två alternativa scenarier (VATT) Basscenariot BNP-tillväxt 1,7 %, sysselsättningsgrad 73 % (70,7 % i hela landet 2008, 72 % för svenskspråkiga 2008) Kraftigt ökad sysselsättning inom vården. Målscenariot BNP-tillväxt 2 %, sysselsättningsgrad 75 % Ökad export och ökad produktivitet i den offentliga sektorn: Sysselsättningen inom vården och den offentliga förvaltningen är 1 %-enhet lägre än i basscenariot. Sysselsättningen inom metallproduktion, elektronik, maskinindustri och tillverkning av papper och massa är 3 %-enheter högre än i basscenariot I den slutliga utbildningsprognosen har vi följt målscenariot.
Hur kan vi veta vad som händer 2025? Kan vi förutse finanskriser? Vad är syftet med långsiktig prognostisering? Verklig sysselsättning 2005 2007-08 H2008- V2010 2013 2015 2025
På lång sikt ska vi utbilda så att vi kan uppnå en hög sysselsättningsnivå svara mot global konkurrens och garantera välfärd bidra till att finlandssvenska regioner kan utvecklas framgångsrikt erbjuda alla svenskspråkig utbildning bemöta språkliga och kulturella behov bland svenskspråkiga Myndighetsyrken Serviceyrken Yrken som kräver språklig och kulturell kompetens Övriga yrken behövs också!
Prioriterade branscher fram till år 2025 Näringsgrenar med positivare utveckling för de svenskspråkiga än i hela landet Rekreations-, kultur- och idrottsverksamhet samt förlagsverksamhet Organisationsverksamhet Sociala tjänster Hälso- och sjukvård Utbildning och forskning målscenariot basscenariot Offentlig förvaltning och obligatorisk socialförsäkring Jordbruk, jakt och fiske -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%
Ökande branscher fram till år 2025 - samma branscher ökar i hela landet Den väntade sysselsättningsutvecklingen bland svenskspråkiga i procent 2007-2025. Näringsgrenar vars sysselsättning ökar enligt både bas- och målscenariot. Organisationsverksamhet Sociala tjänster Hälso- och sjukvård Utbildning och forskning Finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet Turism-, hotell- och restaurangverksamhet målscenariot basscenariot Detaljhandel Parti- och agenturhandel Byggverksamhet 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
Mer service, mer kunskapsintensiv verksamhet, mindre industri och jordbruk Vi behöver fler ledare, experter, kulturyrken, serviceyrken, vårdyrken, vissa industriyrken och byggyrken Arbetslivet i Finland blir alltmer kunskapsintensivt! Även utförande yrken blir mer kunskapsintensiva, vilket ökar behovet av yrkesutbildning. Hur ska vi utbilda för att uppnå detta? En aspekt kommer till alla de som pensionerar sig!
Arbetsplatser som uppkommer för nyutbildade fram till 2025 enligt den utbildning de kräver Universitetsutbildning Yrkeshögskoleutbildning Yrkesutbildning -10000-5000 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 pga sysselsättningsförändring pga pensionsavgång
3000 Behovet av påbörjade studier enligt utbildningsnivå (Åland ingår) 2500 2000 1500 1000 Påbörjade studier i medeltal 2006-2009 (inkl. finskregistrerade vid universitet som valt svensk studiegång) Behov enligt prognosen till 2025 500 Rekommendation fram för 2016 0
Behovet av påbörjade studier enligt utbildningsområde inom ungdomsutbildningen (Åland ingår) Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen Social-, hälso- och idrottsområdet Naturbruk och miljöområdet Teknik och kommunikation Rekommendation fram till 2025 Det naturvetenskapliga området Det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området Behov enligt prognosen till 2025 Påbörjade studier i medeltal 2006-2009 Kultur Det humanistiska och pedagogiska området 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
Risk för överdimensionering inom grundutbildningen (enligt prognosen) - fortbildningsbehov kan nog finnas! Turism Idrott Skönhetsbranschen Datanom, IT-tradenom, informationsteknik, mediekultur Hantverk och konstindustri
Men alla yrken behövs i Svenskfinland och alla finlandssvenskar behöver ett yrke
Om prognosen slår fel? så har vi ändå bättre beredskap att ställa om, eftersom vi har kunskap om mekanismerna på arbetsmarknaden Vi ställer prognoser regelbundet på nationell nivå och kan ändra riktning vid behov.
Regionala skillnader i näringsstrukturen och utbildningsbenägenheten inom Svenskfinland Österbotten Lant- och skogsbruk Livsmedelsindustri Transportmedelstillverkning Byggbranschen Landtrafik Utbildning Hälsovård Låg gymnasiebenägenhet (48%) Mycket yrkesutbildning Södra Finland Banker, handel, hotell och restaurang Tekniska, merkantila och administrativa tjänster Flygtrafik Elektronikindustrin Offentlig förvaltning Organisationer, rekreation, kultur och idrott Hög gymnasiebenägenhet (71% i Nyland) Mycket universitetsutbildning
Hur yrkeslärare sett på detta Kompetensprognostiseringen väckte mer diskussion än den kvantitativa prognosen Studerandes hälsa och personliga utveckling Mycket av de nya kompetensbehoven finns redan i examensgrunderna, men hur förverkligas de? Sysselsättning efter utexaminering varierar Kvalitet i arbetslivet? Bildning och bredd i utbildningen betonades men sågs också som ett problem Många har flera olika yrkesutbildningar
Social kompetens De som har sociala färdigheter, som är bra på att prata och har självförtroende klarar sig alltid. Internt jag-kunnande Studier på andra stadiet kräver numera självständighet och förmåga att bygga upp sin egen studieväg De som är bäst får jobb direkt Organisationsförmåga, sociala färdigheter, språkkunskaper och datakunskap är de viktigaste kompetenserna
Studerandena lever på nätet, men ikt-kunskaperna inte alltid de bästa Intresse för det man studerar + språkkunskaper + självförtroende + sociala färdigheter och kommunikationsfärdigheter = en vinnande kombination? Men: person och informell utbildning kan ersätta mindre bra studieresultat!
Material och kommunikationskanaler www.facebook.com/yrke2025 (målgrupp: allmänheten) www.edu.fi/yrke2025 (målgrupp: elev- och studiehandledare, elever, studerande, föräldrar, utbildningsanordnare och experter) Pappersmaterial: flyer, bokmärke, affisch. Syfte: att få folk att gå till det elektroniska materialet Rapporten (2012)
TACK! heidi.backman@oph.fi kristel.englund@oph.fi