Innehållsförteckning Att ha en utvecklingsstörning...11 Orsaker...11 Nivåer...12 Betydelsen av utvecklingsstörning på idrottsprestationen...12 Egenskaper som hämmas av utvecklingsstörning...12 Allmän träningslära fotboll...17 Uppvärmning och nedvarvning...17 Kost och vätska...18 Akut omhändertagande vid fotstukning...18 Styrka...20 Ledarskap...21 Övningsförråd...27 Erfarenheter från verksamma föreningar och ledare...51 Fördjupning...57 Data...59 Foto: Martin Nauclér 3
4 Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott (SUH), som har sitt säte i Bollnäs, verkar för att utveckla svensk handikappidrott på alla nivåer. SUH verkar för att utveckla rehabilitering och habilitering för personer med funktionsnedsättning. Detta bidrar till att personer med funktionsnedsättning ökar sin funktionalitet och blir därmed mer självständiga. SUH arbetar också för att skapa ett inkluderande synsätt inom såväl skolan som idrottsrörelsen. Ett huvudmål är dessutom att bidra till utvecklingen av svensk idrott för personer med funktionsnedsättning på alla nivåer. Med hjälp av idrotten utvecklar SUH utbildningar, pedagogik, träningsmetoder, teknik och redskap som gynnar alla med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning skall ha lika goda möjligheter som andra att bedriva fysisk aktivitet i skolan och på fritiden. Därmed samma möjligheter att få uppleva de positiva effekter som fysisk aktivitet kan innebära i form av bland annat hälsa, välmående och social gemenskap. Ett viktigt huvudmål för SUH är att bidra till att så många personer med funktionsnedsättning som möjligt kan rehabiliteras eller habiliteras snabbare och effektivare. Idrotten är ett fantastiskt redskap som kan utnyttjas i ännu högre grad och som kan bli ännu effektivare. Genom att utnyttja idrotten på rätt sätt kan många förbättra sin funktionalitet, bli mer självständiga och få förbättrad livskvalitet parallellt med att det leder till stora samhällsekonomiska besparingar. SUH är ett av Riksidrottsförbundet ackrediterat nationellt elitidrottscentrum för handikappidrott och ger stöd till Riksidrottsgymnasiet för handikappidrott i Bollnäs och bistår landets paralympier och andra handikappidrottare tillsammans med deras tränare med teststöd, träningsrådgivning och utbildning. Vi utvecklar och implementerar adekvat utbildning främst inom skolan och idrottsrörelsen. SUH är bildat av Svenska Handikappidrottsförbundet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Högskolan i Gävle, Länsstyrelsen i Gävleborg, Bollnäs kommun och regionala idrottsorganisationer i Gävleborg. Kronprinsessan Victoria är SUH:s beskyddare. SUH:s verksamhet är främst att: Bedriva och stimulera till forskning och utvecklingsarbete Samla, bearbeta och förmedla information om fysisk aktivitet och funktionshinder Teknikutveckling Utbildning- och utbildningsutveckling Paralympisk support/utvecklingsstöd till idrottare och ledare/tränare www.suh.se
fastän de har en viss överlappning i verksamheterna. Om man generaliserar lite grovt står INAS-FID för elitidrotten och Special Olympics för breddidrotten bland idrottare med utvecklingsstörning. I Sverige försöker man tydliggöra rollerna på just det sättet och Special Olympics kan också fungera som en inkörsport till idrotten för blivande elitidrottare, som så småningom då övergår till att tävla i INAS-FID:s verksamhet. Båda organisationerna har liknande mål och arbetar lika engagerat för idrottare med utvecklingsstörning. De arbetar bara med lite olika metodik. När fotbollsspelare med utvecklingsstörning idrottar i Sverige behöver de inte fundera på att välja mellan INAS-FID eller Special Olympics. På lokal och nationell nivå är man med fördel medlem i en vanlig fotbollsförening. Alternativet är en specifik Special Olympics/Handikappidrottsförening med fotboll på programmet. För mer information, se www.inas-fid.org, www.specialolympics.org, www.specialolympics.se, www.shif.se Foto: Jessica Gow 10
Att ha en utvecklingsstörning Med utvecklingsstörning menar man en funktionsnedsättning som är medfödd eller uppträder hos växande barn, vilket innebär att funktionshindret ska ha identifierats innan 18 års ålder. En utvecklingsstörning innebär huvudsakligen att de kognitiva funktionerna perception, koncentration, uppmärksamhet, minne och logiskt tänkande är nedsatta. För att mäta detta används termen IQ (intelligenskvot). Denna erhålls med hjälp av ett standardiserat psykologiskt testbatteri. När en person har IQ 70 eller lägre (med en testfelkälla på +/- 5 enheter) anses han eller hon ha uppfyllt ett av de tre kriterierna för att ha en utvecklingsstörning. IQ-testen kompletteras sedan med en undersökning av den adaptiva funktionsförmågan (det finns flera internationellt validerade testinstrument). Denna förmåga utvärderas ibland också via observationer och intervjuer. Den adaptiva funktionsförmågan kan sägas vara ett mått på individens förmåga att hantera den omgivande miljön som t ex att handskas med pengar, sköta sin hygien och passa tider. Utifrån ovanstående test gör en psykolog bedömningen om en person har en utvecklingsstörning. INAS-FID använder nedanstående kriterier för definition av utvecklingsstörning som samstämmer med WHO (Världshälsoorganisationen) och American Association on Mental Retardation (AAMR). Kriterierna för definitionen är internationellt accepterade inom idrotten av INAS-FID och av IPC (den Internationella Paralympiska Kommittén). 1. Intelligenskvot på 75 eller lägre. Detta innebär att INAS-FID sätter gränsen inkluderande tidigare nämnd mätfelkälla på fem enheter. 2. Anpassat beteende (Adapted behaviour) med konsekvenser för utbildning, boende och/eller arbete 3. Debut före 18 års ålder Orsaker Det finns många olika orsaker till utvecklingsstörning och de kan vara av prenatal (före förlossningen), perinatal (under) eller postnatal (efter) natur. Exempel på orsaker är kromosomavvikelser (framför allt Downs syndrom), kromosomskador, genmutationer, genetiska förändringar, syrebrist i samband med förlossningen, hjärnskador av annan orsak eller skador orsakade av bakterier eller virus under graviditeten eller under utvecklingsperioden (upp till 18 års ålder). Det finns också ett stort antal personer med utvecklingsstörning där ingen direkt orsak kan spåras. Deras intellektuella förmåga är låg och finns i den lägre delen av normalfördelningen i ett intellektuellt avseende. 11
Foto: Jessica Gow 16
Allmän träningslära fotboll I fotboll växlar spelarna konstant mellan att stå stilla, gå och löpa med olika hastigheter. Detta oregelbundna arbete ställer krav på många olika fysiska egenskaper hos en spelare. Under en match kan tiden för olika moment exempelvis fördela sig så här: stående 17 %, gång 40 %, löpning i relativt lågt tempo 35 % och löpning i hög hastighet 8 %. För att kunna utveckla spelarnas fysiska kapacitet och planera träningsmetoder är kunskaper om deras rörelsemönster nödvändigt. Man bör skapa en fysisk grund för spelarna så att de under hela matchen ska kunna utnyttja sina tekniska och taktiska förmågor optimalt. Träningen ska vara så grenspecifik som möjligt och likna spelet, därför bör en stor del av den fysiska fotbollsträningen bedrivas med boll. De grundläggande fysiska egenskaperna som en fotbollsspelare måste träna är: Uthållighet/kondition Snabbhet Styrka Rörlighet Koordination Det finns dessutom många fördelar med att genomföra största delen av träningen i form av teknik- och spelövningar. Detta för att - man försäkrar sig om att spelaren arbetar grenspecifikt. - man tränar taktiska och tekniska kvaliteter. - de rätta musklerna för fotboll ska tränas. - denna träning är oftast roligare och mer motiverande för spelarna än träning utan boll. Uppvärmning och nedvarvning Både uppvärmning och nedvarvning är viktiga moment inom fotbollen. Med uppvärmning menas en gradvis fysisk och psykisk anpassning av kroppen till en efterföljande fysisk aktivitet. Ingen eller dålig uppvärmning är en bidragande orsak till muskel-, sen- och ledskador, som är vanliga bland fotbollsspelare. Varje träning och match ska därför inledas med uppvärmning. Värmer man upp ordentligt minskar risken för skador, prestationsförmågan ökar och precisionen förbättras. Det är av stor vikt att göra dynamiska töjningar och inte stretching i form av statiska töjningar i uppvärmningen. Stretching sänker muskeltonus vilket även dynamiska töjningar gör. Däremot så har stretching ingen uppvärmande effekt, vilket kan ge negativa konsekvenser om man stretchar länge i slutet av en uppvärmning. 17
Foto: Jessica Gow det därför viktigt att skapa positiva föreställningar genom att ge mycket beröm, som självklart ska vara sakligt. Beröm av vilken liten detalj som helst kommer sannolikt göra den ännu bättre. Samverkan med spelarens föräldrar, lärare och övriga tränare är också viktigt så att alla drar åt samma håll. Som ledare ska man instruera positivt och korrigera endast genom att tala om eller visa hur den aktive ska göra, inte hur de inte ska göra. Direkt feedback Försök att alltid ge omedelbar feedback efter varje övning. Att visa med hjälp av speglar och video eller att ge muntliga kommentarer är exempel på direkt feedback. Visuell feedback har visat sig vara effektiv, troligtvis tack vare att de aktiva generellt sett har ganska dåligt utvecklad kroppskännedom, speciellt avseende det kinestetiska sinnet (djupkänseln). Spelare med utvecklingsstörning är väldigt bra på att härma och ta efter. Detta ska man utnyttja i träningen. Kreativitet Som ledare måste man anpassa sig och sitt sätt att lära ut. Experimentera fram en fungerande metodik för dig och din grupp. Kom ihåg att de aktivas inlärningssvårigheter är varierande och samma metodik fungerar inte för alla. Därför behövs det många metoder och övningsupplägg. 22
För att hitta nya och spännande sätt att lära ut krävs det att man är kreativ, modig och att man samarbetar och byter erfarenheter med andra. Förstärk det positiva och erbjud utmaningar Genom att träna de starka färdigheterna utvecklar man de svagare. Känslan av att ha lyckats är viktig och den ger självförtroende. Träning ska vara repetitiv, men det är viktigt att lära sig något nytt vid varje pass. Därför ska man försöka föra in nya moment i varje pass. Det måste vara intressanta, varierande och framför allt utmanande uppgifter. Detta bibehåller intresse, ger motivation och gruppen svetsas samman. Rätt nivå Det gäller att ha fingertoppskänsla för att hitta rätt nivå på träningen. Det får som sagt inte vara för enkla övningar, utan det måste finnas en utmaning för att väcka intresse. Planera noggrant och möt de aktiva på deras individuella nivå, men det kan ske snabba förändringar varför improvisations- och anpassningsförmåga är viktigt. Möt den aktive på dennes nivå, men våga spänna bågen. Metodik Vad gäller metodik finns det många vägar att gå men den som presenteras här har, efter mångårigt arbete, visat sig vara effektiv för att nå goda resultat med spelare som har en utvecklingsstörning. Som tränare bör man välja övningar som passar spelarnas motoriska färdighetsnivå. För att skapa förutsättningar för att utveckla spelarnas teknik bör träningen koncentreras på kroppskännedom, rörelseminne och balans. Kroppskännedom Det kinestetiska sinnet (djupkänseln) hjälper oss att veta var våra armar och ben är utan att vi ser dem. Utvecklingen av denna kapacitet är mycket viktig för teknikinlärning. Spelare med dålig kroppskännedom har därför god nytta av direkt visuell feedback för att kunna tillgodogöra sig teknikträningen. Som nämnts kan det vara mycket effektivt att använda video och speglar. För att teknikträningen på sikt ska bli bättre och mer effektiv måste spelarnas kroppskännedom i allmänhet och djupkänseln i synnerhet tränas upp. Även det taktila sinnet (beröringssinnet/ytkänseln) måste utvecklas. Lite generaliserat innebär det att man, även om man blundar, ska veta var på kroppen man vidrörs (man bör här lära sig alla vanliga kroppsdelar vid namn, kunskap som underlättar även vid träning av djupkänsel). Rörelseminne Djupkänselträning kan också användas för att utveckla rörelseminnet, vilket är värdefullt då sammansatta och komplicerade rörelsemönster som är vanliga inom fotbollen, ska läras in. 23
Foto: Martin Nauclér 26
Övningsförråd Här följer exempel på träningsmoment och vad man bör tänka på för att kunna genomföra fotboll för alla. I själva verket behöver inte inkludering på fotbollsplanen göra träningssituationer särskilt annorlunda. Det som krävs är att man som tränare vågar, att man använder sin fantasi och tänker till lite extra. Faktum är att många av våra vanliga träningsmoment passar ypperligt även i ett inkluderat fotbollslag. Träningsmomenten ska kunna genomföras som vanligt, men om man exempelvis har en fotbollsspelare med utvecklingsstörning i sitt lag kan det ibland krävas anpassningar. Dessa exempel visar hur anpassningarna kan se ut. Exemplen visar hur man med lite fantasi på ett enkelt sätt kan inkludera alla spelare i ett fotbollslag. Detta tillsammans med övrig fotbollskunskap kan med naturlighet leda fram till bra fotbollsträning för alla. Syftet är att önskade träningseffekter ska uppnås för alla spelare och att alla ska utmanas under övningen. Upplägg för övningarna Namn på övning Tid: Rekommenderad tid för utförandet av övningen Syfte: Övningens ändamål Organisation: Vad som krävs för att utföra övningen yta, material, antal spelare etc. Anvisningar: Exempel på hur övningen kan genomföras Anpassningar: De eventuella anpassningar som behöver göras för att övningen ska fungera för gruppen, beroende på de aktivas fotbollskunskaper och grad av utvecklingsstörning Syftet med anpassningarna är dels att skapa förutsättningar för alla att delta efter egna villkor och behov och dels för att alla fotbollsspelare, oavsett individuella möjligheter, ska kunna tillgodogöra sig och stimuleras till utvecklingsmöjligheter. Viktigt att tänka på Anpassa bara om det är nödvändigt. Ofta kan det räcka med att förklara/visa övningen två gånger eller en gång för hela gruppen och en gång individuellt. Kom ihåg att de praktiska anpassningarna endast är förslag. Alla individer är olika och ställer därför olika anpassningskrav på dig som tränare. Vissa kan behöva och vilja ha anpassningar medan andra vill försöka utan. Tala gärna med personen i fråga om hur han/hon vill att anpassningen ska gå till. Denne kanske själv har förslag. Se individen bakom idrottsprestationen alla är lika mycket värda oavsett prestation. Avsluta alltid övningarna innan kvaliteten och intensiteten försämras. 27
Kvadraten Uppvärmning Tid: 10-15 minuter Syfte: Bli varm, teknik, spelförståelse Organisation: 3 mot 1 (i kvadrat) eller 4 mot 1 på linjerna, spelyta 7 x 7 m, 1 boll Anvisningar: Spelare jobbar längs linjerna eller i kvadraten och passar bollen till varandra. En spelare jagar och försöker bryta. Byte av jagande spelare efter en viss tid eller när spelaren bryter. Ta upp begreppet passningsskugga Anpassningar: Låt spelare som har behov använda flera tillslag. De som behärskar momentet använder ett bestämt antal tillslag När en spelare med utvecklingsstörning är i mitten kan man göra kvadraten mindre och för att dra ner på tempot kan man låta spelarna använda 2-3 tillslag eller använda fel fot 30
Konskogen Uppvärmning Tid: 10 minuter Syfte: Bli varm, bättre kontroll på boll och motståndare Organisation: En boll per spelare, koner Anvisningar: Dribbla runt konerna utan att röra dem. Ha tät bollkontakt, titta upp och lyft blicken så du inte krockar. Använd höger och vänster fot. Vid signal sök upp fri kon och stanna där Anpassningar: Istället för att söka upp fri kon kan man stanna boll, sitta ner, ligga ner, stå på ett ben eller göra en kullerbytta Bestäm förutsättningarna innan övningen startar, t ex använd endast höger insida på foten, eller vänster utsida. Byt moment på signal, visa/förklara nya förutsättningar 31
Foto: Martin Nauclér 50
Erfarenheter från verksamma föreningar och ledare Gränssprängarna i Gävle erbjuder fotbollsverksamhet för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. De bildar en egen sektion i gävleföreningen IK Sätra och har tre lag lag svart, lag röd/vit och lag grön för barn och ungdomar i denna målgrupp. Vilket lag man tillhör beror till största del på barnens och ungdomarnas ålder. Detta medför att barnen och ungdomarna i lagen har olika förutsättningar och diagnoser som t ex ADHD, utvecklingsstörning eller Downs Syndrom. Gränssprängarnas verksamhet handlar först och främst om att alla ska få vara med och få en chans till att idrotta utifrån sina egna förutsättningar där rekreationsnivån är viktigast. Många förenklingar görs vid träningarna för att anpassa och möta barnen och ungdomarna på den nivå där de befinner sig. Ett exempel på förenklingar är att man har färre övningar vid ett och samma tillfälle samt att man upprepar samma moment på träning flera gånger för att alla ska få en chans att känna igen övningarna. Detta, menar Gränssprängarna, medför att barnen och ungdomarna kan lägga mer energi på att lära sig de praktiska momenten istället för att försöka minnas vad de ska göra. De menar också att barnen och ungdomarna kan känna en trygghet då de känner igen alla övningar. Gränssprängarna svarar på frågor: Fråga: Vad är viktigt att tänka på när man tränar personer med kognitiva funktionsnedsättningar i fotboll? Svar: Få övningar (2-3 stycken) på träningarna som återkommer under många veckor för att skapa trygghet och rutiner. Sedan kan kanske en övning bytas ut. Visa övningen tydligt, var uppmuntrande och ha skoj. Fråga: Vad är viktigt att tänka på som tränare om någon eller några spelare med utvecklingsstörning spelar/tränar med i en vanlig fotbollsförening? Svar: Delaktigheten i den sociala verksamheten i föreningen är viktig. Alla är lika mycket värda och alla gör sitt bästa efter sina förutsättningar. Fråga: Hur kan ett träningsupplägg se ut? Svar: 1. Uppvärmning, låt spelarna t ex trixa och tävla mot sig själva 2. Löpning med boll och med start och stopp (bli vän med bollen) alternativt dribbling mellan koner 3. Skott- eller passningsövning 4. Smålagsspel eller spel på storplan 5. Stretching/töjning. De äldsta får komma med förslag på stretchövningar 51