Kallelse till sjukhusstyrelsens sammanträde onsdagen den 15 juni 2016

2016-06-08 Administrativa avdelningen Cecilia Lidén Tfn 018-611 60 45 E-post cecilia.liden@lul.se Sjukhusstyrelsen, ledamöter och ersättare Kallelse till sjukhusstyrelsens sammanträde onsdagen den 15 juni 2016 KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med sjukhusstyrelsen onsdagen den 15 juni 2016. Plats: Lasarettet i Enköping Ta gärna bussen 804 stannar utanför lasarettet och 774 vid Gustav Adolfs torg. Konferensrummen kan nås via stora entrén eller via Nyängsvägen. Kl. 09.00 11.00 Gruppmöten för oppositionen, Gröna konferensen Kl. 10.00 11.00 Gruppmöten för majoriteten, Stora konferensen Kl 11.00 12.00 Information från verksamheter vid Lasarettet i Enköping Kl 12.00 13.00 Lunch i matsalen Kl 13.00 Fortsatt sammanträde Välkomna! Vivianne Macdisi ordförande Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) genom Cecilia Lidén sekreterare Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: 018-611 60 45, mail: cecilia.liden@lul.se Lunchen är förbokad i matsalen

FÖREDRAGNINGSLISTA 2016-06-08 Sammanträde med sjukhusstyrelsen den 15 juni 2016, Lasarettet i Enköping Information klockan 11.00 Kl 11.00 Planering och samverkan inom operationsverksamheten, Eva-Marie Ottosson, avdelningschef, Kl 11.20 Lägesrapport Lasarettsansluten hemsjukvård, Rasmus Havmöller, tf centrumchef, chefläkare, Dnr Kl 11.40 Planering och samverkan inom radiologi, Lars Eliasson centrumchef. nr 73 Ärenden Val av justerare. I tur: Stefan Olsson (M) Tid för justering: 74 Fastställande av föredragningslistan 75 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport SHS 2016-0062 76 Sjukhusdirektörens rapport 77 Information - Från verksamheter vid Lasarettet i Enköping, SHS 2016-0023 78 Månadsrapporter 2016 KOMPLETTERAS SHS 2016-0040 79 Svar på initiativärende om anpassade lokaler SHS 2016-0018 80 Vägledda patient och närståendeutbildningar enligt Akermodellen 81 Förstärkning av verksamhetsområde psykiatri - Vägledda grupper SHS 2016-0049 SHS 2016-0049 82 Reviderad internkontrollplan för sjukhusstyrelsen 2016 SHS 2016-0017 83 Svar angående motion om stöd till kroniskt sjuka barn och deras familjer LS 2016-0335 SHS 2016-0061 84 Svar angående motion om hembesök från sjukvården vid LS 2016-0026

funktionsnedsättning SHS 2016-0058 85 Inrättande av rehabiliteringscentrum vid Akademiska sjukhuset 86 Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för gynekologisk hälsokontroll SHS 2016-0083 SHS 2016-0101 87 Anmälan av delegationsbeslut SHS 2016-0021 88 Skrivelser för kännedom

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 73 Val av justerare Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen utser Stefan Olsson (M) att jämte ordföranden Vivianne Macdisi (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: 74 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 75 Dnr SHS 2016-0062 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport juni 2016 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilderna biläggs därefter protokollet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2016-04-27 Dnr LS 2016-0003 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörens rapport juni 2016 Fler unga med dystoni behandlas med djup hjärnstimulering Djup hjärnstimulering, DBS, har tidigare främst använts som alternativ till läkemedelsbehandling för vuxna med svår Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor. På Akademiska sjukhuset behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar. Sjukhuset har etablerat landets första multidisciplinära team för patienter med motorikstörningar. Hörselimplantat effektivt även för långtidsdöva Även personer som varit döva länge bör erbjudas cochleaimplantat som alternativ. Det framgår av en ny studie på patienter som opererats vid Akademiska sjukhuset. Tidigare har man trott att det inte varit möjligt att hjälpa långtidsdöva med sådana hörselimplantat. Brännskadecentrum på Akademiska nominerat till Guldskalpellen Brännskadeteamet på Akademiska sjukhuset använder daglig styrning som arbetssätt sedan tre år. Detta har skapat en tvärprofessionell teamkänsla hos personalen och placerar patienterna, i stället för den individuella professionen, i centrum av diskussionen. Nu är verksamheten nominerad till Guldskalpellen, Dagens Medicins årliga pris till årets förnyare i sjukvården. Landstingets patientsäkerhetsberättelse, 2015 Landstingets arbete med patientsäkerhet, under 2015, sammanfattas nedan. Landstingets framgångsfaktorer i patientsäkerhetsarbetet: - Nollvision för undvikbara vårdskador har beslutats av landstingsstyrelsen. - Landstingsövergripande strategier och handlingsplaner för patientsäkerhet samt förebyggande av vårdrelaterade infektioner har upprättats. - Ökat engagemang från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder för att minska vårdskador. - Organisation och ansvar har tydliggjorts för patientsäkerhetsarbetet. - Metoder finns för uppföljning genom egenkontroll och struktur för att identifiera och åtgärda vårdskador. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (8) - Ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam har bildats med uppgift att samordna och bidra till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Arbetssätt som bidrar till att minska vårdskador Värdebaserad- och personcentrerad vård, lasarettsansluten hemsjukvård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som har införts vid förvaltningar. Arbetssätten förväntas bidra till ökad patientdelaktighet, förebygga vårdskador och säkrare vårdövergångar. Utveckling av ehälsa har fortsatt under året och varje invånare kan nå uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och behandling genom E-tjänster på 1177 vårdguiden. Istället för att gå via akutmottagning kan äldre multisjuka patienter läggas in direkt på en geriatrisk avdelning vid Akademiska sjukhuset och vid närvårdsavdelning i Uppsala. Tillgängligheten och vård på rätt vårdnivå har ökat genom att en korttidsavdelning har öppnats där patienter tas emot som behöver mer tid för bedömning och utredning inför ev. beslut om inläggning. Dessutom har tio vårdplatser öppnats som är avsedda för utskrivningsklara patienter där vårdplanering är genomförd. Patientsäkerhetsmål för 2016 Utöver landstingsfullmäktiges fastställa mål för patientsäkerhet 2016 har hälso- och sjukvårdsförvaltningarna identifierat följande fokusområden: införande av R8.1 (uppdatering av Cosmic med förbättrad läkemedelsmodul och nya patientöversikter), läkemedel, utbildning, förebygga trycksår och fall samt minska vårdrelaterade infektioner. Etablerade strukturer för att ta del av privata utförares patientsäkerhetsarbete Branschrådet för primärvården leds av företrädare för ledningskontoret och där möts både offentliga och privata utförare för dialog kring avtal och gemensamma frågor. Det finns även ett primärvårdsråd som leds av Hälsa och habilitering där bland annat kvalitetsfrågor diskuteras. En patientsäkerhetsberättelse ska upprättas av varje vårdgivare senast den 1 mars varje år enligt patientsäkerhetslagen. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar att ta del av den och följande information ska framgå: - hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, - vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, - vilka resultat som har uppnåtts. Av avtalsuppföljningar och fördjupade uppföljningar framgår även områden som berör patientsäkerhet. Nytt avtal med Kommunal HÖK 16 SKL och Kommunal har tecknat ett nytt avtal för de kommande tre åren. Avtalet innebär att löneutrymmet i löneöversyn 2016 för Kommunals medlemmar bestäms till 520 kr för samtliga anställda exklusive undersköterskor. För undersköterskor bestäms det ekonomiska utrymmet för löneöversyn till 1020 kr per undersköterska. Av dessa 1020 kr ska 220 kr

3 (8) fördelas till 25 % av undersköterskorna i syfte att öka lönespridning och premiera kompetens. All lönesättning ska ske individuellt och differentierat och det finns inga individgarantier. Överläggningar med Kommunal om hur löneöversynen ska hanteras lokalt i landstinget har påbörjats. För att kunna leva upp till avtalets krav och för att hinna genomföra processen på ett kvalitativt sätt kommer löneutbetalning av den nya lönen för Kommunals medlemmar att ske efter sommaren. 2016 års strategiska chefsprogram Nomineringen till 2016 års strategiska chefsprogram är nu avslutad. Årets kandidater är 19 stycken och representerar sju förvaltningar Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården, Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering, Kollektivtrafikförvaltningen och Landstingsservice. Programmet startar den 30 maj och består av sex moduler a 2 dagar, totalt 12 dagar, och löper under ett år. Målgruppen är chefer som sitter i en ledningsgrupp inom ett verksamhetsområde, vårdcentral/klinik eller motsvaranfr. Genom utbildningen ska deltagarna få kunskap för att styra sin verksamhet med effektivitet och kvalitet. Introduktionsseminarium för nya chefer Ett Introduktionsseminarium för nya chefer hölls den 22 april med en god anslutning av 26 deltagare. Information gavs både av HR-direktör Eva Wikström och Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg. Syftet med seminariet är att ge en landstingsgemensam bild av hur landstinget styrs och vad som är landstingets uppdrag samt hur det är att vara chef i en politiskt styrd organisation. Tillgängligheten april 2016 Tillgängligheten för nybesök till läkare i den totala primärvården är i april 84 %, oförändrat mot föregående månad. Vårdcentraler i privat regi når högre resultat än offentlig men inom båda grupperna ses stora variationer mellan olika vårdcentraler. Särskilda insatser genomförs i offentliga förvaltningar medan privata vårdcentraler erbjuds särskilt stöd av samordnare för tillgänglighet.

4 (8) Specialiserad vård Den preliminära vårdgarantisiffran (2016-05-13) för besök beräknas till 74 %. Resultatet varierar de senaste månaderna med ett par procent, både för besök och operationer. Efterfrågan av vård vid Akademiska är fortsatt hög och Lasarettet i Enköping har en fortsatt hög tillgänglighet. Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping

5 (8) Folktandvården Köer inom allmäntandvården är oförändrade medan specialisttandvårdens köer ökar något. Väntetiden inom specialisttandvården utgörs främst av de som behöver hjälp med bettfysiologi. Köerna inom bettfysiologi är orsakade av vakanser. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Vårdgarantienheten Vårdgarantienheten fortsätter att ta emot ett stort antal samtal under 2016 jämfört med tidigare år. Den proaktiva slussningen minskade i april medan antal patienter som åberopar vårdgaranti ökade under april.

6 (8) Trafikverksamheten Under valborgsfirandet i Uppsala gjordes trafikomläggningar på liknande sätt som de senaste åren. Det innebar att ingen busstrafik kördes på Stora Torget, Drottninggatan och Carolinabacken mellan kl. 9 och kl. 18 den 30 april. På kvällen den 7 maj kolliderade ett av Upptågen med en bil i närheten av Furuvik. Det innebar att tågtrafiken på sträckan Gävle-Skutskär ersattes av bussar unders stor del av kvällen. I övrigt har trafiken fungerat normalt april. DocPlus-projektet Arbetet med införandet av landstingets nya dokumenthanteringssystem DocPlus fortskrider. Under våren har en omfattande pilot genomförts där projektet har flyttat samtliga landstingsoch sjukhusövergripande styrande dokument från den nuvarande kvalitetshandboken till DocPlus. Målbilden är att hela den nuvarande kvalitetshandboken för hälso- och

7 (8) sjukvårdsverksamheterna med totalt cirka 7 000 dokument, ska vara överflyttad till DocPlus till midsommar. Under sommaren kommer de två systemet ligga uppe parallellt. Efter semestrarna kommer en riskanalys att genomföras innan den gamla kvalitetshandboken stängs. I DocPlus kommer man, förutom att ta del av landstingets styrande dokument, även att kunna arbeta tillsammans med kollegor med dokument på tre olika typer av samarbetsplatser, bland annat projektplatser och arbetsgrupper. Mediebilden av landstinget 1 30 april 2016 Större nyheter Det personalärende i Fjärdhundra som engagerat ortsbor fortsatte att uppmärksammas av medierna. Rapporteringen var neutral. Mottagningen för unga män fick positiv uppmärksamhet i samband med att beslut togs om att permanenta den. Ett justerat busslinjeförslag presenterades tillsammans med ett förslag om att höja priset på månadskortet i kollektivtrafiken. Media rapporterade om detta i neutrala ordalag. UNT publicerade en serie artiklar om Akademiska sjukhuset med fokus på ekonomi och styrning. Artiklarna tog upp problem, men lyfte också fram åtgärder för att komma till rätta med dem. Helhetsintrycket var neutralt. Beslutet att ta bort avgifterna för cellprovtagning skildrades på ett positivt sätt. Akademiska sjukhuset hamnade på sista plats bland universitetssjukhusen i Dagens Medicins rankning, vilket gav en negativ bild. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Ny mottagning hjälper drabbade Hälsofrämjande dygn fullspäckat med kultur Miljonsatsning på språkutbildning ska hjälpa vården Den nya blodtrailern ger nytt blod till länsborna Så ska 11 000 anställda lära sig möta döden Uppsala toppar i miljöfordonsrankning Fler extremt tidigt födda barn ska försöka räddas

8 (8) Negativt: Flugor i köket på Akademiska Flera vårdcentraler saknar akuttider Svårt att få loss tid till introduktion Vårdcentral missade cancerprov En stängd dörr som upprör Ackis missade blodprov i två år får skarp kritik Svårt att få tid på vårdcentraler Årsta vårdcentral saknar specialister Neutralt: Klart för befruktning men i Uppsala dröjer det BUP läggs inte ner Höjt glasögonbidrag för alla under 19 år Resepolicy ska ses över Akut blodbrist i länet Landstinget i Uppsala satsar på mobila sjukvårdsteam Ytterligare ett steg mot att landstinget blir region P-ilska får nämnd att backa Ingen ambulansjour i Tierp Helt ny vårdcentral föreslås Asylsökande barn ska få privat tandvård Parkeringen blir gratis för nattpersonalen Kultursatsning för asylsökande Läkare misstänks ha sålt narkotika på svarta marknaden Akademiska sjukhuset måste betala tillbaka 8 miljoner kronor Vårdval för öronläkare slopas Akutmottagningen förbereder sig inför Valborg Landstingets chefsjurist utreds inte Ackis ska ha servémodell Bidragen höjs för smås glasögon Nya biljetter för pendlare

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 76 Dnr SHS 2016-0036 Sjukhusdirektörens rapport Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Akademiska sjukhuset 2016-06-07 Sjukhusdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen 15 juni 2016 Vi har en stark produktion både vad gäller vård till invånarna i vårt eget län och till patienter inom vår riks- och regionvård. Arbetet med att minska andelen vårdrelaterade infektioner går åt rätt håll. Samtidigt noterar vi att tillgängligheten för våra patienter inte är så hög som det förväntas av oss. Dessutom pekar sjukskrivningstalen åt fel håll. Inom flera områden pågår nu förbättringsåtgärder. Jag inväntar nu månadsrapporten för maj månad. Segrar ska aldrig tas ut i förskott. Men det finns ingenting i nuläget som tyder på att vi ska ändra vår prognos som innebär att vi håller budget (minus 100 miljoner kronor). Patientsäkerhetsutbildningen Jag har nog nämnt det tidigare, men jag gör det i så fall igen. Just nu pågår med full styrka en bred patientsäkerhetsutbildning för alla medarbetare och chefer på Akademiska sjukhuset. Ambitionen är att ge ökad kunskap och medvetenhet, och därmed minska vårdskadorna och göra vården säkrare. Målsättningen är att alla anställda ska gå utbildningen och ta del av de senaste kunskaperna om hur vårdskador kan förebyggas. Säkerheten för våra patienter har högsta prioritet. Därför känns den här utbildningssatsningen extra viktig! Regelbunden uppföljning av kvalitetsparametrar Som ni säkert sett hamnade Akademiska sjukhuset på sista plats bland de sju universitetssjukhusen i den ranking som Dagens Medicin nyligen genomförde under våren. Tidigare år har vi hamnat på plats tre eller fyra. Det kan diskuteras om parametrarna är rättvisa. Men samtidigt ljuger aldrig tabeller. Efter en omfattande analys av resultatet har jag begärt in handlingsplaner av verksamheten för att förbättra kvalitetsresultaten inom aktuella områden. Dessutom kommer vi i den reguljära uppföljningen av verksamheten också att följa upp kvalitetsresultat. Det är viktigt att vi ständigt har en dialog om kvaliteten på den vård vi erbjuder våra patienter. Vi ska inte glömma bort att ett av sjukhusets målområden handlar om erbjuda den bästa vården för våra patienter. Kort om marknad En analys av den nya prismodellen genomförs tillsammans med representanter från regionen. Chefscontroller Andreas Henriksson håller i den aktuella utredningen som planeras att vara klar i juni. Översiktligt visar en inledande analys att den nya prislistan och prismodellen till regionen fungerar tillfredsställande. Resultatet av den aktuella genomgången kommer att styra fortsatt utveckling. Det pågår en rekrytering av en ny marknadschef till sjukhuset som planeras att vara avslutad före midsommar.

Osäkert om nya arbetstidsmodeller Sedan hösten 2015 har ett arbete pågått tillsammans med Vårdförbundet och Kommunal för att enas om ett nytt avtal runt arbetstidsmodeller för sjuksköterskor och undersköterskor. Kommunal är i grunden positiva till förslaget. Efter det partsgemensamma arbetet och förhandlingar har Vårdförbundet dock valt att tacka nej till det avtalsförslag som gemensamt arbetats fram. Vårdförbundets styrelse är tveksam till avtalet i sin helhet och ställer sig inte bakom det förslag vi tillsammans arbetat fram under hösten och våren. De har nu lämnat mer konkreta synpunkter och krav på arbetsgivarens förslag. I skrivande stund har vi för avsikt att fortsätta diskussionen med Vårdförbundet för att se om det kan finnas en öppning. Arbetsgivarens målsättning är fortfarande att få avtalet i hamn. Akademiskas experter mer synliga i media Publiciteten kring forskning och spetskompetens vid Akademiska ökar markant och står för en femtedel av genomslaget i media under april-mars. Jämfört med samma period 2015 har den totala publiciteten mer än fördubblats, enligt den senaste medieanalysen från Retriever. Medieanalysen baseras på 267 artiklar/inslag. Patientsäkerhet och vårdfrågor är liksom tidigare de mest omskrivna ämnesområdena. Ingång 85 och helikopterplattan färdigrenoverade Efter tre år av ombyggnation och modernisering är alla verksamheter tillbaka i 85-huset. Den 7 juni började de sista verksamheterna som varit tillfälligt utlokaliserade, fysioterapi (sjukgymnastik) och dagsjukvård, att ta emot patienter i de nyrenoverade lokalerna. Det innebär en milstolpe i moderniseringen av Akademiska sjukhuset. Tillgången till enpatientrum och lokaler som främjar moderna arbetssätt gör att vi kan bedriva en modern och säker sjukvård i framtiden. Samtidigt har helikopterplattan högst upp i huset igen öppnats efter ett halvårs renovering, vilket underlättar transport av svårt sjuka patienter i behov av exempelvis brännskadevård, neurokirurgi, trauma- eller neonatalvård. Moderniseringen innebär tillkomsten av en ny ankomsthall och vi kan transportera patienter från plattan till intensivvårdsavdelningar utan att passera genom flygplatspersonalens lokaler. En annan förändring är att det byggts separata hissar för transporter till och från helikopterplattan, vilket också främjar patienternas integritet. Ingång 70 näst på tur att moderniseras Framtidens Akademiska sjukhus, FAS, är ett omfattande om- och nybyggnadsprojekt, som innebär miljardinvesteringar de närmaste åren. Snart påbörjas en modernisering av 70-huset enligt samma principer som gällt för 85-huset. Parallellt byggs dessutom den nya, större vård- och behandlingsbyggnad som kommer att benämnas ingång 100. I projektet ingår även en översyn av arbetssätt, logistikflöden och läkemedelshantering för att stärka patientens integritet och möjliggöra en mer patientcentrerad vård. En viktig del är ny informationsteknik som underlättar diagnosticering och behandling, gör det enklare att göra rätt och som dessutom kan göra sjukhusvistelsen mer behaglig och trivsam för patienterna. Forskning och utveckling Kan toalettblock som avger enzymer ta bort läkemedelsrester från avloppsvatten inom sjukvården? Akademiska ska som första sjukhus i Sverige testa denna reningsteknik inom ett pilotprojekt som startar i juni. Det är ett av tre pågående projekt för att hitta nya, effektiva sätt att rena vattnet, med speciellt fokus på antibiotika och resistenta bakterier.

Akademiska sjukhuset är ensamt i Norden som referenscenter för världens största ryggkirurgförening AOSpine. Här fortbildas kontinuerligt ryggkirurger både från Sverige och andra länder i avancerad kirurgi, bland annat i hur man rätar upp krokiga kotpelare och hanterar olika komplikationer under operationer. Hur mår egentligen kvinnor som diagnostiserats och opererats för bröstcancer när det gått några år? Är det någon skillnad om patienten genomgått bröstrekonstruktion eller inte? Det ska en nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset ge svar på. Studien är den mest omfattande någonsin i Sverige av sitt slag. MS sågs tidigare som en livslång obotlig sjukdom som ledde till ökande funktionshinder och en för tidig död. Men under de senaste tio åren har drygt hundra MS-sjuka framgångsrikt behandlats med blodstamcellstransplantation. Akademiska sjukhuset tillhör pionjärerna och genomförde den första transplantationen 2004. Uppsala i juni 2016 Per Elowsson Sjukhusdirektör

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 77 Information Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Dnr SHS 2016-0023 Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: Kl 11.00 Planering och samverkan inom operationsverksamheten, Eva-Marie Ottosson, avdelningschef Kl 11.20 Lägesrapport Lasarettsansluten hemsjukvård Rasmus Havmöller, tf centrumchef,chefläkare Kl 11.40 Planering och samverkan inom radiologi Lars Eliasson centrumchef Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 Handläggare: Björn Larsson Dnr SHS 2016-0040 78 Månadsrapporter 2016 Kopia till: Vårdstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 Handläggare: Staffan Thore Dnr SHS 2016-0018 Björn Larsson 79 Svar på initiativärende om verksamhetsanpassade lokaler Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att initiativärendet från Lina Nordquist (L) och Janine Bichara (L) är besvarat. Ärendet Från Lina Nordquist (L) och Janine Bichara (L) har inkommit ett initiativärende med tre yrkanden. Dessa besvaras nedan. Att sjukhusstyrelsen begär redogörelser för lokalförsörjningsbehov med verksamhetsperspektiv från Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. En ny fastighetsinvesteringsprocess beslutas av landstingsstyrelsen i maj och i fullmäktige i juni. I den nya processen är det förvaltningarna som ansvarar för att ta fram behovet, med Landstingsservice som stöd. Behovet tas fram årligen och alla behov presenteras samlat för ansvarig styrelse/nämnd på arbetsutskott i mars och beslutas i respektive styrelse/nämnd i mars. Att redogörelserna överlämnas till landstingsstyrelsen för att kunna användas som underlag i landstingets strategiska planering. Efter att ansvarig styrelse/nämnd beslutat om behoven går de vidare till fastighets- och servicenämnden som prioriterar landstingets samlade behov och föreslår landstingsstyrelsen att föreslå fullmäktige att besluta om dels behoven men även den totala investeringsplanen för landstinget. Landstingets investeringsplan omfattar de kommande 10 åren, huvudfokus dock är på den kommande planperioden. Att lokalförsörjningsbehoven regelbundet uppdateras och återrapporteras för att säkerställa lokaler väl anpassade till verksamheten. Som nämnts ovan så är detta en årlig process så med andra ord kommer behoven värderas varje år. Om verksamhetsinriktningen exempelvis förändras eller avser att förändras så kommer det att styra fastighetsutvecklingsbehovet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Initiativ till ärende: säkerställ verksamhetsanpassade sjukvårdslokaler Till Sjukhusstyrelsen 26 april 2016 Det är svårare att skapa god, säker arbetsmiljö i nötta, slitna lokaler. När sjukvården utvecklas och demografin förändras påverkar detta dessutom sjukvårdens lokalbehov. Utöver löpande underhåll och återkommande renoveringar behöver vissa av sjukvårdens lokaler därför med tiden anpassningar till dagens och morgondagens sjukvård. Som exempel står i remissvaret till en motion från Liberalerna om att rusta Kvinno och barnsjukhuset att Akademiska sjukhuset delar motionärernas uppfattning att kvinno och barnsjukvården är i behov av lokaler som är bättre anpassade för dagens vårdbehov och patientens och anhörigas förväntningar. Handlingarna beskriver utredningar på tjänstemannanivå av neonatal intensivvård, barnintensivvård (BIVA) och snittsal för förlossningen, men det framgår inte om kvinno barnsjukvården även har ytterligare behov. Det är avgörande att specialistsjukvården och Sjukhusstyrelsen lyfter och synliggör sjukvårdens behov, och att förtroendevalda är väl insatta i de behov sjukvården har för att kunna optimera och utveckla sin verksamhet. Liberalerna yrkar därför Att Sjukhusstyrelsen begär redogörelser för lokalförsörjningsbehov med verksamhetsperspektiv från Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Att redogörelserna överlämnas till Landstingsstyrelsen för att kunna användas som underlag i landstingets strategiska planering. Att lokalförsörjningsbehoven regelbundet uppdateras och återrapporteras för att säkerställa lokaler väl anpassade till verksamheten. Lina Nordquist Janine Bichara

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 Handläggare: Christianne Simson Dnr SHS 2016-0049 80 Vägledda patient och närståendeutbildningar enligt Akermodellen Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att godkänna rapporten om stegvis införande av vägledda patient- och närståendeutbildningar och lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i juni 2015 (HSS 2011-0170) att erbjuda stegvis införande av vägledda patient- och närståendeutbildningar. Beslutet togs i samband med ärendet om en plan för stegvis införande av Akermodellen. Vägledda patient- och närståendeutbildningar ska utgöra ett metodstöd till anhöriga barn och vuxna i landstingets slutenvård vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Införandet sker i samverkan med Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), kommunernas anhörigstöd, Studieförbundet vuxenskolan, patient- och intresseföreningar samt Röda korset och andra frivilligorganisationer. Syfte och mål Huvudsyftet med vägledd patient- och närståendeutbildning är att ge anhöriga barn och vuxna verktyg för att öka möjligheten att förstå och bemästra den nya situationen. Ett annat syfte är också att undvika återinläggningar av patienter och förebygga ohälsa hos anhöriga. Målet är att öka kunskapen om sjukdomen hos de anhöriga och att ge dem tillräcklig information om strategier och kontaktvägar för att de ska kunna vara tryggare i vardagen. Därutöver är målet även att förbättra samverkan mellan personal, anhörig och patient där även personal kan få ökad kunskap om patienten och anhörigas situation för en ytterligare patientsäker vård. Genomförda aktiviteter Inventering I samarbete med HSO i Uppsala län har i ett första steg en inventering av fokusgrupper gjorts och listats utan inbördes ordning enligt följande; Anhöriga till personer med stroke Anhöriga tillpersoner med reumatiska sjukdomar Anhöriga till personer med astma- kol Anhöriga till personer med hjärt- kärlsjukdomar Anhöriga till personer med diabetes Anhöriga till personer med psykisk ohälsa Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 Information Planen för införande är presenterad för Akademiska sjukhusets ledningsgrupp och för Lasarettet i Enköpings ledningsgrupp. Båda förvaltningarna har utsett kontaktpersoner som ska vara behjälpliga i implementeringen av vägledda patient- och närståendeutbildningar. Det har genomförts informations- och uppstartsmöten med de aktuella föreningarna samt med berörda avdelningschefer eller utvecklingsansvariga för diabetes, stroke, psykisk ohälsa och reumatiska sjukdomar. Utbildning Utbildning har genomförts för volontärer, Anhörigcentrum i Uppsala och föreningen Frisk och Fri mot ätstörningar. Vidare har strokepersonal på Lasarettet i Enköping deltagit i en föreläsning om Akermetoden. Därutöver har planeringsmöten genomförts tillsammans med kurator från Lasarettet i Enköping samt Enköping kommuns anhörigstöd och strokeföreningen. Grupper Lasarettet i Enköping har startat den första gruppen i maj 2015. Anhöriga boende i Enköping till patienter på Akademiska sjukhusets strokeavdelning har erbjudits att delta i Lasarettets grupper. Inom psykiatrin avdelning 3a och 3b startas 3-4 grupper löpande per termin, liksom i öppenvården Unga vuxna. Utvärdering En första enkät har genomförts för utvärdering av grupperna inom psykiatrin. Den visar att ökad kunskap om patientens sjukdom ger en tryggare vardag för de anhöriga. Enkäten visar också att nöjdheten med metoden är hög hos de anhöriga samt att den erfarna brukaren har mycket stor betydelse för gruppen. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 Handläggare: Christianne Simson Dnr SHS 2016-0049 81 Förstärkning av verksamhetsområde psykiatri - Vägledda grupper Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att i tilläggsbudget som beslutas av landstingsfullmäktige i november ska förslaget om förstärkning till verksamhetsområde psykiatri, Akademiska sjukhuset beaktas. Ärendet Viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa (dnr HSS 2015-0026) antogs av hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15. I handlingsplanen föreslås ett antal områden som behöver utvecklas för att uppnå målet om en förbättrad psykisk hälsa. Ett av förbättringsområdena är att ta fram alternativ till psykoterapi och läkemedelsbehandling för psykisk ohälsa med fokus på vägledda grupper för återhämtning från psykisk ohälsa. Stöd och samverkan Psykisk ohälsa är ett område där vårdens resurser för att erbjuda patienten hjälp med återhämtning inte räcker till. För att alla personer som upplever psykisk ohälsa ska kunna få stöd och hjälp behöver samtliga berörda aktörer i samhället samverka för bästa möjliga lösningar. En tydlig samverkan mellan sjukvården och övriga aktörer är en förutsättning för att erbjuda fler personer hjälp till återhämtning från psykisk ohälsa. Ett av stegen är det av studieförbunden och brukarföreningarna redan påbörjade arbetet att främja en attitydförändring genom att tala mer om psykisk hälsa och ohälsa ute i samhället. Därutöver arbetar studieförbunden och brukarföreningarna även med att i form av gruppsamtal, kurser och seminarier ge stöd och verktyg för personer som ska återhämta sig från psykisk ohälsa. Denna typ av stödverksamhet behöver dock vidareutvecklas och är i dagsläget sporadiskt fördelat mellan olika organisationer utan inbördes samordning eller samverkan. Att från sjukvårdens sida medverka i samarbete med övriga berörda aktörer och organisationer i syfte att öka utbudet av samtal och sociala möten angående psykisk ohälsa och återhämtning ute i samhället är ett fortsatt steg i rätt riktning. Sjukvårdens deltagande bör bestå av att sprida information om att det finns kompletterande alternativ till vården vad gäller samtal och aktiviteter för återhämtning. Det bör således vara studieförbundens och brukarföreningarnas ansvar att erbjuda och anordna själva gruppverksamheten, medan sjukvården har en mer informativ och samordnande roll. Mål Målen med de vägledda grupperna är att: Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 1. Stärka personens autonomi och återhämtning från psykisk ohälsa, som är eller har varit under långvarig behandling, genom att erbjuda stöd och verktyg för egen återhämtning. 2. Stödja personen till att ta ett eget ansvar för sitt eget tillfrisknande ute i samhället. 3. Stödja möjligheten att skapa nya sociala kontakter och engagera sig i samhället. Målgrupp Den huvudsakliga målgruppen för de vägledda grupperna är personer som är eller har varit under långvarig behandling och som behöver forum för att med stöd av andra personer, erfaren brukare och visst stöd från samhället och professionen kunna arbeta med sin egen återhämtning. Metoder och arbetssätt Vägledda grupper syftar till att ge kunskap, verktyg och långvarigt stöd till personer i behov av återhämtning från psykisk ohälsa så att de kan stärka sin autonomi och stimuleras till återhämtning. Det finns idag flera aktörer i Uppsala län som har i uppdrag att stödja personer med psykisk ohälsa i sin återhämtning, men dessa aktörer och deras utbud av självhjälpsgrupper, vägledda grupper, kurser och studiecirklar är utspridda över hela länet. För den enskilda kan det vara svårt att hitta i utbudet. Ett möjligt alternativ för att uppnå målen är att inrätta en samordningsfunktion. Tanken är att samordnaren, tillsammans med studieförbunden, Handikappförbundens samarbetsorganisation (HSO) och brukarorganisationerna samt andra berörda aktörer inom området, ska starta och utvärdera de vägledda grupperna samt kartlägga och vid behov samordna andra insatser av värde för målgruppen som idag ges av aktörerna. Sjukvårdens personal i sin tur behöver upparbeta rutiner för att informera om och stimulera patienterna till att delta i vägledda grupper. I uppdraget skulle kunna ingå att till exempel informera personal och målgruppen om nyttan av de olika aktörernas erbjudande samt stödja sjukvården i framtagandet av rutiner för att informera om och stimulera patienterna till att delta i de vägledda grupperna. Närstående till personer som erbjuds hjälp och stöd med återhämtning bör erbjudas motsvarande möjlighet att få stöd och verktyg för att kunna vara en resurs för patienten i dess återhämtning samt för att undvika egen ohälsa. Vägledda grupper för närstående finns idag inom psykiatrin, och närstående bör erbjudas samma möjlighet att träffas i grupp som patienterna. Utvärdering och återrapportering I det fall en samordnarfunktion inrättas bör en utvärdering av resultaten av samordningsfunktionens arbete och återrapporteras till sjukhusstyrelsen.i rapporten ska det ingå en plan för hur funktionen kan permanentas och finansieras efter utgången av satsningen. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 Kopia till Akademiska sjukhuset, sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset, verksamhetschefen för psykiatrin Handikappförbundens samarbetsorganisation (HSO) Berörda studieförbund Berörda brukarorganisationer Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 Handläggare: Cecilia Lidén Dnr SHS 2016-0017 82 Revidering av sjukhusstyrelsens internkontrollplan för 2016 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att fastställa reviderad interkontrollplan för 2016 enligt bilaga, samt att överlämna internkontrollplanen till landstingsstyrelsen. Ärendet I enlighet med landstingets regler för internkontroll har en plan för den interna kontrollen för sjukhusstyrelsen upprättats. Internkontrollplanen för styrelsen ska upprättas årligen eller vid behov. Sjukhusstyrelsen fastställde vid sammanträdet i april 2016 internkontrollplanen för styrelsen. Styrelse föreslås fastställa reviderad internkontrollplan för 2016. Revideringen innebär att hälso- och sjukvårdsdirektören, och inte som i tidigare version landstingsdirektören, är ansvarig för respektive uppdrag i planen. Internkontrollplanen för sjukhusstyrelsen föreligger som bilaga till detta ärende. Bilagor: Internkontrollplan för sjukhusstyrelsens arbete 2016 Riskanalys för sjukhusstyrelsens arbete 2016 Kopia till: Landstingsstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2016-03-10 Dnr SHS 2016-0017 Internkontrollplan för sjukhusstyrelsen Inledning I enlighet med landstingets regler för internkontroll har en plan för den interna kontrollen för sjukhusstyrelsen upprättats. Syftet med den interna kontrollen är att skapa mervärde för verksamheten genom att identifiera och åtgärda risker. Varje styrelse/nämnd ska varje år upprätta en internkontrollplan. Sjukhusstyrelsens internkontrollplan inkluderar internkontrollplanerna för de förvaltningar som sorterar in under styrelsen. Sjukhusstyrelsens plan för internkontroll ska överlämnas till landstingsstyrelsen liksom övriga styrelsers/nämnders internkontrollplaner, i enlighet med beslut i landstingsstyrelsen 2013-04-02, 33. Risk- och väsentlighetsanalys (riskanalys) Internkontrollplanen har upprättats genom en föregående risk- och väsentlighetsanalys (riskanalys) som in sin tur har utgått från de uppdrag som sjukhusstyrelsen har enligt styrelsens reglemente. Uppdraget har därefter sorterats in under de fem perspektiv som ryms inom landstingets övergripande balanserade styrkort: medborgare och kund medarbetare ekonomi produktion förnyelse I riskanalysen har respektive uppdrag för styrelsen riskbedömts utifrån olika aspekter som redovisas mer ingående nedan. Risken för att sjukhusstyrelsens uppdrag inte kan fullföljas och/eller inte får önskvärd effekt har värderats utifrån hur stor sannolikheten är för att denna risk ska inträffa på en skala från 1-4. Nedanstående gradering och kriterier har använts för att analysera sannolikheten för att en händelse inträffar. Sannolikhet för inträffande: 1. Mycket liten = Kan inträffa 1 gång/år 2. Liten sannolikhet= Kan inträffa varje månad 3. Stor sannolikhet= Kan inträffa varje vecka 4. Mycket stor sannolikhet= Kan inträffa dagligen Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (3) Risken för att sjukhusstyrelsens uppdrag inte kan fullföljas och/eller inte får önskvärd effekt har också bedömts utifrån allvarlighetskonsekvenser som risken kan få på en skala från 1-4. Nedanstående gradering och kriterier har använts för att analysera vilka konsekvenser en händelse får om den inträffar. Allvarlighetsgrad och konsekvens: 1. Mindre= Ingen eller försumbar fara om händelsen sker 2. Måttlig= Måttlig fara för att händelsen sker 3. Betydande= Betydande fara för att händelsen sker 4. Katastrofal= Allvarlig fara för att händelsen sker Upptäckbarhet: 1. Felet upptäcks alltid och kan rättas till 2. Felet upptäcks nästan alltid 3. Felet upptäcks nästan alltid 4. Felet upptäcks inte eller upptäcks när händelsen sker Sammantaget har dessa parametrar vägts ihop till ett samlat riskvärde. Ett högre riskvärde innebär generellt en större risk att en ej önskvärd händelse inträffar och/eller att händelsen får allvarliga konsekvenser. Riskvärde större än 8 innebär att den identifierade risken inte kan accepteras och att rutiner/kontrollmål för att förhindra att risken inträffar därför måste läggas fast. Internkontrollplan I internkontrollplanen för sjukhusstyrelsen ingår de områden som i riskanalysen fått ett uppskattat riskvärde större än 8. Den interna kontrollplanen ska ange vilka kontrollmål/rutiner som ska säkerställas för att förhindra att en identifierad risk inträffar samt metod och frekvens av kontrollen, vem som ansvarar för att kontrollen genomförs samt praktiskt utför denna. Även uppgift till vem rapportering sker om en avvikelse inträffar ska ingå i internkontrollplanen. Sjukhusstyrelsens internkontrollplan redovisas nedan.

3 (3) Internkontrollplan för sjukhusstyrelsen 2016 Perspektiv Uppdrag 1 Kontrollmål Ansvarig Kontrollen utförs av Ekonomi Ansvara för Hälso- och Ekonomichef ekonomin inom sjukvårdsdirektören SHS sjukhusstyrelsens verksamhetsområde 1. Uppföljning och analys av verksamhet och ekonomi. 2. Aktiv dialog med förvaltningarna i syfte att uppnå budget i balans. 3. Besluta och föreslå LS och förvaltningarna åtgärder för budget i balans. Samma som ovan Samma som ovan Samma som ovan Samma som ovan Metod/ frekvens Månatligen Månatligen Vid behov Rapportering till SHS SHS SHS Produktion Medarbetare och kund Säkerställa ett fortlöpande arbete för att öka produktivitet och kostnadseffektiv vård inom Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Säkerställa att sjukhusstyrelsens beslut verkställs 1. Följa produktionen genom uppföljning av verksamhet i termer av nyckeltal för produktivitet samt föra en aktiv dialog med förvaltningarna. Regelbunden uppföljning av balanslistor Hälso- och sjukvårdsdirektören Ekonomichef SHS Hälso- och sjukvårdsdirektören Styrelsesekreterare Månatligen Månatligen SHS SHS 1 Uppdrag utifrån sjukhusstyrelsens reglemente.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 Handläggare: Agneta Eklund Dnr LS 2016-0335 Christina Dahlman Dnr SHS 2016-0061 Svar angående motion om stöd till kroniskt sjuka barn och deras familjer 83 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige avslå motionen med hänvisning till det omfattade arbete som pågår inom detta område. Ärendet Jenny Gavelin, Kajsa Dovstad och Lena Lundberg samtliga (L) har inkommit med en motion om stöd till kroniskt sjuka barn och deras familjer. När ett barn får en kronisk sjukdom involveras hela familjen, även syskonen, och det uppstår nya behov som berör hela familjen. Barnsjukvården är tränad i att uppmärksamma och hantera behoven hos både det kroniskt sjuka barnet och deras familjer. Ett uttryck för detta är att familjecentrerad sjukvård är ett etablerat begrepp. Motionen lyfter ett antal yrkanden på området -att se över möjligheten till ökat kunskapsutbyte mellan sjukvårdspersonal och föräldrar med kronisk sjukdom I barnsjukhuset värdebaserade vårdprojekt deltar patientföräldrar, vilket har lett till förändringar i verksamheten av sk vårdprogram som bemöter detta. På barnsjukhuset finns även ett antal patientråd (tonårsrådet, barn- och föräldrarådet, CF-experterna, barndiabetesrådet) där både chefer och medarbetare på ett strukturerat sätt möter patienter, syskon och föräldrar i samtal om förbättringar i vården. Råden fungerar som direkta utskott till barnsjukhusets styrande ledningsgrupper på olika nivåer. -att kontinuerligt säkerställa att sjukvården har rutiner för att säkerställa att sjukvården har rutiner för att inkludera föräldrar till koniskt sjuka barn och tidigt fånga upp symptom på stressrelaterad ohälsa Verksamhetens förmåga att tidigt fånga upp behov hos föräldrar till kroniskt sjuka barn. Barnsjukvården arbetar familjecentrerat. Personalen är tränade i att tidigt fånga upp behoven av särskilda stödinsatser hos både föräldrar och syskon. Barnsjukhuset har idag 2, 5 årsarbetare psykologer och 3 årsarbetare kuratorer, vilket motsvarar de aktuella behoven. Vidare arbetar en syskonstödjare på barnonkologen (finansierad av Barncancerfonden) Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 -att förebygga förtidig död hos diabetessjuka barn och stressrelaterad ohälsa hos eras föräldrar genom att alla barn som anses ha nytta av behandling av insulinpump och kontinuerlig blodsockerövervakning får möjlighet att behandlas med sådan I budgetramen för budgetåret 2016 har Akademiska erhållit medel för kontinuerlig blodsocker mätning och behandling med insulin i pump. -att säkerställa ett gott samarbete med elevhälsa, förskola och skola för att öka deras kunskap och förenkla vardagen och för kroniskt sjuka barn och deras föräldrar I den kommande regionbildningen kommer samverkan med kommunerna utvecklas ytterligare. -att se över behovet att vårdsamordnare för att underlätta för kroniskt sjuka och funktionshindrade barn och deras föräldrar I dag finns funktioner i form av kontaktsjuksköterskor för vissa grupper som exempelvis barn med hjärtmissbildningar, cancer och craniofaciella syndrom. Motionssvaret har beretts tillsammans med Akademiska barnsjukhuset. Bilaga: Svar - motion om stöd till kronisk sjuka barn och deras familjer Motion Kopia till: Landstingsstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2016-06-26 Dnr CK 2015-0335 Landstingets ledningskontor Christina Dahlmann Tfn 018-611 87 81 E-post christina.dahlmann@lul.se Sjukhusstyrelsen Svar angående motion om stöd till kroniskt sjuka barn och deras familjer Ärendet Jenny Gavelin, Kajsa Dovstad och Lena Lundberg samtliga (L) har inkommit med en motion om stöd till kroniskt sjuka barn och deras familjer. När ett barn får en kronisk sjukdom involveras hela familjen, även syskonen, och det uppstår nya behov som berör hela familjen. Barnsjukvården är tränad i att uppmärksamma och hantera behoven hos både det kroniskt sjuka barnet och deras familjer. Ett uttryck för detta är att familjecentrerad sjukvård är ett etablerat begrepp. Motionen lyfter ett antal yrkanden på området -att se över möjligheten till ökat kunskapsutbyte mellan sjukvårdspersonal och föräldrar med kronisk sjukdom I barnsjukhuset värdebaserade vårdprojekt deltar patientföräldrar, vilket har lett till förändringar i verksamheten av sk vårdprogram som bemöter detta. På barnsjukhuset finns även ett antal patientråd (tonårsrådet, barn- och föräldrarådet, CF-experterna, barndiabetesrådet) där både chefer och medarbetare på ett strukturerat sätt möter patienter, syskon och föräldrar i samtal om förbättringar i vården. Råden fungerar som direkta utskott till barnsjukhusets styrande ledningsgrupper på olika nivåer. -att kontinuerligt säkerställa att sjukvården har rutiner för att säkerställa att sjukvården har rutiner för att inkludera föräldrar till koniskt sjuka barn och tidigt fånga upp symptom på stressrelaterad ohälsa Verksamhetens förmåga att tidigt fånga upp behov hos föräldrar till kroniskt sjuka barn. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Barnsjukvården arbetar familjecentrerat. Personalen är tränade i att tidigt fånga upp behoven av särskilda stödinsatser hos både föräldrar och syskon. Barnsjukhuset har idag 2, 5 årsarbetare psykologer och 3 årsarbetare kuratorer, vilket motsvarar de aktuella behoven. Vidare arbetar en syskonstödjare på barnonkologen (finansierad av Barncancerfonden) -att förebygga förtidig död hos diabetessjuka barn och stressrelaterad ohälsa hos eras föräldrar genom att alla barn som anses ha nytta av behandling av insulinpump och kontinuerlig blodsockerövervakning får möjlighet att behandlas med sådan I budgetramen för budgetåret 2016 har Akademiska erhållit medel för kontinuerlig blodsocker mätning och behandling med insulin i pump. -att säkerställa ett gott samarbete med elevhälsa, förskola och skola för att öka deras kunskap och förenkla vardagen och för kroniskt sjuka barn och deras föräldrar I den kommande regionbildningen kommer samverkan med kommunerna utvecklas ytterligare. -att se över behovet att vårdsamordnare för att underlätta för kroniskt sjuka och funktionshindrade barn och deras föräldrar I dag finns funktioner i form av kontaktsjuksköterskor för vissa grupper som exempelvis barn med hjärtmissbildningar, cancer och craniofaciella syndrom. Motionssvaret har beretts tillsammans med Akademiska barnsjukhuset.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 Handläggare: Jan Andersson Dnr LS 2016-0026 Dnr SHS 2016-0058 84 Svar angående motion om hembesök från sjukvården vid funktionsnedsättning Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige avslå motionen med hänvisning till att frågan hanteras inom det påbörjade arbetet med att utveckla hemsjukvården i hela länet. Ärendet Lina Nordquist (L), Lena Lundberg (L), Carl Nettelblad (L), Jenny Gavelin (L) har lämnat in en motion till landstingsstyrelsen med yrkande att landstingsfullmäktige uppdrar till landstingsstyrelsen att utreda möjligheten till hembesök för människor med funktionsnedsättning över hela länet. Landstingsstyrelsen har begärt ett yttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Efter 1 januari 2016 tas ärendet upp i vårdstyrelsen respektive sjukhusstyrelsen. Motionen avslås med hänvisning till att frågan hanteras inom det påbörjade arbetet med att utveckla hemsjukvården i hela länet. Genom att inkludera personer med funktionshinder som ger betydande svårigheter i vardagen som en viktig målgrupp i arbetet, kommer denna patientgrupps möjligheter till en mer jämlik och tillgänglig vård stärkas. Ett inriktningsbeslut för arbetet med att utveckla länets mobila hemsjukvård fattades i vårdstyrelsen den 20 april. Bilaga: Svar - motion om hembesök från sjukvården vid funktionsnedsättning Motion Kopia till: Landstingsstyrelsen Hälsa och habilitering Akademiska sjukhuset Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2016-03-17 CK2015-0391 Enheten för analys och utveckling Jan Andersson Tfn 018-611 60 07 E-post jan.g.andersson@lul.se Landstingsstyrelsen Svar angående motion om hembesök från sjukvården vid funktionsnedsättning Liberalerna har lämnat in en motion till landstingsstyrelsen om att utreda möjligheten till hembesök för människor med funktionsnedsättning över hela länet. Landstingsstyrelsen har begärt ett yttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Efter 1 januari 2016 hanteras ärendet av vårdstyrelsen respektive sjukhusstyrelsen. I motionen föreslås att det ska vara möjligt för människor över hela länet som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller har annan funktionsnedsättning att ansöka om rätt till hembesök från läkare och distriktssköterska, både vid planerad vård och vid akuta behov. Liberalerna framhåller att för människor med vissa typer av funktionshinder kan både resor och mötet med nya och livliga miljöer på sjukhus och vårdcentraler vara besvärliga, även om det inte finns fysiska hinder. Hemsjukvård i Uppsala län I Uppsala län har kommunerna ansvar för huvuddelen av hemsjukvården efter skatteväxling. Den kommunala hemsjukvården utgör därmed basen för hemsjukvården i länet. Kommunernas ansvar omfattar dock inte läkare i hemsjukvård eller den specialiserade hemsjukvård som bedrivs, för vilka landstinget är huvudman. Kommunerna samverkar i första hand med primärvården för att lösa sitt hemsjukvårdsuppdrag. I olika utsträckning kan primärvården och kommunen sedan ha behov av specialiserade resurser som utgår från sjukhusen. På ett övergripande plan är landstingets utbud av olika hemsjukvårdsinsatser fragmenterat med många olika aktörer som var och en har små volymer. Tillgängligheten till landstingets olika typer av hemsjukvård varierar mellan länets kommuner. Kommunerna upplever ofta att de saknar läkarresurser i hemsjukvården. Ett större utbud av allmän hemsjukvård finns i Uppsala, där mobila äldreakuten och äldrevårdsenheten möjliggör för akutbesök och primärvårdsinsatser i hemmet. Dessa hembesöksteam har nära samarbete med kommunen för att fylla behovet av läkarinsatser i ordinärt boende och därmed underlätta möjligheterna att bedriva och utveckla vård i hemmen. Motsvarande verksamheter saknas i övriga länsdelar. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (3) Mobila hembesök vid funktionsnedsättning Vilka är behoven? Representanter från mobila äldreakuten och Hälsa- och habilitering bekräftar bilden av att vissa funktionshinder gör det besvärligt att ta del av vården på grund av resor och mötet med nya och livliga miljöer. Enligt behandlare inom specialisthabilitering så finns ett eftersatt behov i länet för patienter med kognitiv svikt som leder till stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Det är ofta svårt för vårdcentralerna att möta dessa patienter och många av dem har svårt för att komma till och vänta i nya miljöer. Vanligen krävs det också längre tid och omfattande förberedelser för att komma iväg till planerad eller akut vård utanför hemmet. Vid årsskiftet 2014/15 hade knappt 2500 personer insatser enligt LSS i länet. Av dessa bodde drygt 1300 personer i Uppsala kommun och hade möjlighet att få stöd av mobila äldreaktuen och äldrevårdsenheten. Totalt i länet var 220 personer med stöd enligt LSS över 65 år. Hur arbetar man idag? Den kommunala hemsjukvård som finns i länets kommuner idag omfattar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Kommunernas resurser är dock knappa. Mobila äldreakutens och äldrevårdsenhetens målgrupp är i första hand personer över 65 år i ordinära boenden i Uppsala kommun. Äldrevårdsenheten tillhandahåller både akut och planerad vård samt förebyggande insatser. Mobila äldreakuten kan även kallas till särskilda boenden och enheter med korttidsinriktning i särskilda fall samt svårt sjuka under 65 år med insatser enligt LSS. Mobila äldreakuten kan kontaktas av samtliga utförares sjuksköterskor inom Uppsala kommun, läkare och sjuksköterskor på vårdcentraler, vårdguiden 1177 samt landstingets larmcentral och ambulanssjukvården. Mobila äldreakuten har därmed redan idag ett erbjudande om hembesök till personer som har insatser inom LSS, men det har endast omfattat akuta hembesök till patienter som är listade hos habiliteringshusläkaren. Det har inte varit särskilt många ärenden och bedömningen hos verksamhetsföreträdare är att det finns utrymme för fler. Även läkare på vårdcentralerna kan göra hembesök, vanligen på initiativ av den kommunala hemsjukvården. Det görs dock i mycket liten utsträckning idag. Pågående utvecklingsarbete inom mobil hemsjukvård Under hösten 2015 genomfördes två utredningar med det övergripande syftet att se hur omhändertagande av äldre med omfattande vårdbehov kan utvecklas i hela länet med stöd av hemsjukvård och mobila team. En gemensam utgångspunkt för utredningarna var att utifrån en nulägesanalys utveckla och förbättra befintliga strukturer. Den ena utredningen tittade på hur hemsjukvården på primärvårdsnivå kan utvecklas, den andra tittade på hur sjukhusansluten hemsjukvård kan ersätta slutenvård. Slutsatserna av utredningarna är att det finns ett behov av ökade satsningar på hemsjukvård i länet. I första hand bör mobila team inom primärvården utvecklas i nära samverkan med kommunerna. För landstinget handlar det både om att utveckla tillgången till läkare i hemsjukvården och att tillsammans med kommunerna stärka fokus på att underlätta en trygg och säker utskrivning från sluten vård. Resultatet av

3 (3) utredningarna kommer samlat att redovisas för politiken och avsikten är att ta fram underlag till konkreta förslag för utvecklingen av den mobila hemsjukvården inom länet. I samband med att beslutsunderlaget för utvecklingen av hemsjukvårdsteam tagits fram, har även målgruppen breddats till att även omfatta yngre personer som av olika skäl har svårt att ta sig till vårdcentral. Därmed inkluderas personer med kognitiv svikt som har stöd enligt LSS i det pågående utvecklingsarbetet. Utgångspunkten är att personer, oavsett bostadsort, som har stora och varaktiga funktionshinder som ger betydande svårigheter i vardagen, bör ges möjlighet till hembesök av läkare och sjuksköterska, både vid planerade och akuta behov. Därmed kan denna patientgrupps möjligheter till en mer jämlik och tillgänglig vård i länet stärkas. I ärendets beredning har verksamhetschefen på mobila äldreakuten samt verksamhetschefen för medicinska enheten på Hälsa och habilitering lämnat synpunkter.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 Handläggare: Agneta Eklund Dnr SHS 2016-0083 85 Inrättande av rehabiliteringscentrum vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att inrätta ett rehabiliteringscentrum vid Akademiska sjukhuset. Sjukhusstyrelsen beslutar att i det fortsatta arbetet med uppbyggnad av rehabiliteringscentrum ge sjukhusdirektören i uppdrag att säkerställa samverkan med övriga projekt inom rehabiliteringsområdet. Sjukhusstyrelsen beslutar att återrapportering av det fortsatta arbetet på Akademiska sjukhuset ska ske under hösten 2016. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade den 17 november 2015 beslut att uppdra åt hälsooch sjukvårdsdirektör att i samverkan med sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset säkerställa en genomförandeplan avseende specialiserad rehabilitering inom samtliga delar av vuxenvården. Enligt beslutet skulle planen återrapporteras senast i februari 2016. I den planering för specialiserad rehabilitering som redovisas i bifogat underlag framkommer att sjukhuset arbetar i en stegvis process för att uppnå slutmålet, en fysiskt samlad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset där teamarbete kring patienten utgör basen och där rehabilitering är en naturlig del i den värdebaserade vården. I denna plan ingår numera även cancerrehabilitering. Steg 1 i planen innebär att en stabil bottenplatta för den vetenskapliga grunden läggs. En samlad FoUU-grupp för smärtcentrum, rehabiliteringsmedicin och paramedicin tillskapas samt process för rekrytering av professur inom rehabiliteringsmedicin inleds. Dessutom tillsätts två överläkartjänster inom rehabiliteringsmedicin och ett konsultteam inrättas för att bistå patienter som vårdas på annan klinik. Detta sker under 2016-2017. Steg 2 i planen innebär analys av de tematiska värdebaserade vårdkedjor som behöver stöd av konsultverksamhet inom slutenvård och som behöver samlas inom en gemensam öppenvårdsrehabilitering. Dessutom tillskapas multimodala team för olika vårdkedjor såsom stroke och trauma. Mobila team för stöd utanför sjukhuset skapas. Rehabiliteringsresurserna samlas fysiskt. Detta sker under 2017 och framåt. I det fortsatta arbetet är det viktigt att säkerställa samverkan med projektet Åtgärder för att optimera rehabiliteringsprocessen och tidigare utredningars slutsatser exempelvis Utredning av brister i vårdkedjan avseende rehabilitering (Dnr HSS 2012-0198) och Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 Samordnad rehabilitering (Dnr PS 2014-0031). Detta sker inom ramen för den styrgrupp där Akademiska sjukhuset redan medverkar. Bilagor Beslut i sjukhusstyrelsen 2016 02 10 Underlag från Akademiska sjukhuset Samlad specialiserad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset 2016 05 12 Kopia till: Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

+ AKADEMISKA SJUKHUSET A S 20 I ~, - Oit ~b Samlad specialiserad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset Bakgrund och förutsättningar Den rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Akademiska sjukhuset har genom åren genomgått stora förändringar. Under 90-talet överfördes resurser från rehabiliteringsmedicin till andra kliniker för att allmän rehabilitering skulle skötas av dessa. Samtidigt överfördes smärtrehabiliteringen till det som kom att bilda Smärtcentrum. Detta innebar att verksamhetsområde Rehabiliteringsmedicin kom att specialiseras på rehabilitering av hjärnskadade och spinalskadade patienter. Över tid har detta medfört att övrig specialiserad rehabilitering på många sätt blivit eftersatt. Behovet av rehabiliteringsinsatser har lyfts fram i flera av de tematiska värdebaserade vårdkedjor som identifieras på sjukhuset. Rehabilitering är en mångfacetterad verksamhet som sträcker sig från relativt enkla insatser avenskilda vårdgivare (t.ex. sjukgymnastik efter armfraktur) till komplicerade och krävande insatser från flera professioner som gemensamt tar patienten genom rehabilitering till funktionsförbättring och i många fall arbetsåtgång. I förslaget nedan, till en samlad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset, är det i första hand den senare, multimodala rehabiliteringen som avses. Förslaget till samlad specialiserad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset bygger på följande tidigare genomförda utredningar angående rehabilitering inom landstinget; 1. Utredning av brister i vårdkedjan avseende rehabilitering, 2013-14 2. Utredning av rehabiliteringsansvar inom Landstinget och kommunerna, 2013-14 3. Utredning av samlad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset, 2014-15 4. Cancerrehabilitering vid Akademiska sjukhuset, 2015 Huvudsyftet med en samlad specialiserad rehabilitering är att erbjuda patienten en snabb och adekvat bedömning av rehabiliteringsbehov samt en tidigare insatt, och mer effektiv rehabilitering. Samtidigt kan en samordning av resurserna göra att dynamiken ökar och resurserna utnyttjas effektivare och mer flexibelt. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

+ AKADEMISKA SJUKHUSET Hur uppnår vi en sam/ad rehabilitering på Akademiska sjukhuset? Vi föreslår en stegvis process för att uppnå slutmålet, en fysiskt samlad specialiserad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset där teamarbetet kring patienten utgör basen och där rehabiliteringen är en naturlig del i den värdebaserade vården. I ett första skede måste en stabil bottenplatta läggas för att ge optimala förutsättningar för en modem, personcentrerad rehabilitering baserad på vetenskaplig grund. Verksamheten och dess resultat ska mätas, utvärderas och utvecklas genom kliniskt utvecklingsarbete och med en bas i forskningen. Detta uppnås genom tillskapande aven akademisk överbyggnad som leder FoUU arbetet inom rehabiliteringen. Som bas för detta föreslås att en FoUU-grupp bestående av professorer och ämnesföreträdare inom smärtbehandling, rehabiliteringsmedicin och paramedicin samlas. För att uppnå detta första steg krävs ett återinsättande av den sedan lång tid vakanta professuren i rehabiliteringsmedicin. Eftersom forskningsverksamheten sedan lång tid varit på sparlåga behövs också ett ekonomiskt stöd för att FoUU inom rehabilitering ska kunna återställas. Sjukhusdirektören har fattat ett inriktningsbeslut om ett gemensamt VO, vilket medför att en risk/konsekvensanalys ska genomföras för att belysa effekter av ett sammangående av de tre enheterna smärta, rehabiliteringsmedicin och paramedicin. Ett samorganiserat verksamhetsområde skulle kunna innebära fördelar avseende möjligheterna att integrera forskning, utveckling och klinik samt även öka attraktionskraften för ämnet rehabilitering. Det inbegriper många yrkesroller såsom bl.a. läkare, sjuksköterskor, psykologer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer, dietister och logopeder. Utöver organisatoriska förändringar ser vi att ett förändrat, mer värdebaserat och personcentrerat arbetssätt behöver införas inom rehabilitering på sjukhuset. Därför förslås att man inrättar ett konsultteam på sjukhuset bestående av personal från ett fullt rehabiliteringsteam (läkare, sjuksköterska och flera paramedicinska professioner) som kan initiera och delta i rehabiliteringsprocessen av patienter som kräver multimodala rehabiliteringsinsatser i samband med vård inom annan verksamhet, t.ex. stroke, onkologi, kirurgi. Detta är av värde dels då antalet vårdplatser inom rehabiliteringen är begränsad, men också då patienterna i många fall behöver multidisciplinär vård där grundsjukdomen kräver närhet till personal med specialkunskap. En initial uppskattning är att 3-5 patienter spridda på LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

+ AKADEMISKA SJUKHUSET sjukhuset behöver denna typ av insatser kontinuerligt. Inrättande av konsultteam kommer att medföra en utökad verksamhet. Specialiserade multiprofessionella team kommer att ansvara för patientens rehabilitering från akut insjuknande, via slutenvården, på rehabiliteringskliniken eller annan klinik, till specialiserad öppenvårdsrehabilitering inom Akademiskas ansvarsområde. I ett efterföljande steg skulle ett mobilt team utvecklas som också kan överbrygga till öppenvårdens insatser utanför sjukhuset. Slutligen för resurserna samlas fysiskt så att rehabiliteringscentrum kan erbjuda en bredare öppenvård till patienter som behöver i första hand multimodala insatser. Genom att fysiskt samla resurserna kan kunskapsutbyte och resursutnyttj ande optimeras och därmed kan rehabiliteringsprocessen göras effektivare. Lokalfrågan är en stor, viktig och komplicerad fråga att lösa och måste börja adresseras tidigt för att kunna nå en lösning. Storleksordningen av behovet av dessa insatser och hur vi på bästa sätt integrerar rehabiliteringsfrågan i de värdebaserade vårdkedjorna behöver analyseras mer bl.a. utifrån en genomgång av de tematiska vårdkedjor som redan utvecklats och de som är pågående inom arbetet med värdebaserad vård (ex stroke). Ett omfattande arbete har också utförts avseende cancerrehabiliteringen vid Akademiska sjukhuset där bl.a. förslaget om en sjukhusövergripande rehabiliteringsenhet som föreslås i fas 2 kommer att beaktas. Behovet av att involvera andra aktörer i rehabiliteringskedjan såsom primärvård, kommun, försäkringskassa, habilitering m.m. är uppenbart eftersom rehabilitering inte enbart är ett sjukhus eller en sjukvårdsfråga. Sammanfattning Steg 1-2016-17 Samlad FoUU-grupp för smärtcentrum, rehabiliteringsmedicin och paramedicin o Process för rekrytering av professor i rehabiliteringsmedicin har påbörjats o 2 överläkartjänster inom rehabiliteringsmedicin, tillsättning pågår Genomföra en risk/konsekvensanalys avseende om hela, eller delar av paramedicin ska slås ihop med smärtcentrum och rehabiliteringsmedicin till ett gemensamt verksamhetsområde Inrättande av konsultteam på sjukhuset för initiering av rehabiliteringsprocessen för att bistå patienter som vårdas på annan klinik. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

+ AKADEMISKA SJUKHUSET Steg 2-2017 och framåt Analys av de tematiska värdebaserade vårdkedjor som behöver stöd av konsultverksamhet inom slutenvård och som bör samlas inom gemensam öppenvårdrehabilitering. Tillskapande av multimodala team för olika vårdkedjor (t.ex. stroke, trauma) Inrättande av mobilt team för stöd utanför sjukhus Fysiskt samla resurserna för optimering av processer och resursutnyttjande, på kort och lång sikt /6~~. Q... ~..f fl... Per Elowsson Sj ukhusdirektör ~.. ~... Rolf Karlsten Verksamhetschef VO Rehabiliteringsmedicin och Smärtcentrum LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

+ AKADEMISKA SJUKHUSET Bilaga Initiala kostnader (Steg 1) För genomförande av det första steget, som tidsmässigt kan genomföras till årsskiftet 2016/17 uppskattas kostnaderna enligt nedan; Inrättande av professur i rehabiliteringsmedicin Initialt FoUU-stöd (3 år) o Inkl. forskningssköterska, personal som arbetar med utvecklingsarbete 1,5 milj/år*) 2,0 milj/år*) Konsultteam 1,75 milj/år o 50 % läkare, psykolog (50 %), fysioterapeut (50 %), arbetsterapeut (25 %), logoped (25 %) Totalt (Steg 1) 5,25 milj*) *)Delad kostnad mellan Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet En förändring av VO kan svårligen ske till årsskiftet beroende på redan stor belastning på sjukhuset pga. nytt journalsystem, dokumentationssystem och den redan pågående processen att anpassa verksamheten till den nya organisationen. För steg 2 med mobilt team och fysiskt samlad öppenvårdrehabilitering är tidsplanen mer osäker och kräver utredningsarbete för att fastställa en plan. Vi föreslår att en utredning av detta tillsätts och att ett förslag tas fram till slutet av 2016. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 Handläggare: Ylva Tottmar Dnr SHS 2016-0101 86 Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för gynekologisk hälsokontroll Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att verkställa handlingsplan för att förbättra vårdkedjan för gynekologisk hälsokontroll. Sjukhusstyrelsen beslutar att uppdra till sjukhusdirektören att ge en lägesrapport av implementeringen av handlingsplanen under hösten 2016. Ärendet Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 27 april 2016 att avveckla avgiften för gynekologisk hälsokontroll hos barnmorskemottagningarna, att gälla fr.o.m. 2016-07-01. Nätverket mot gynekologisk cancer har vid flera tillfällen skrivit till landstinget med uppmaning att avveckla avgiften för screening gynekologisk hälsokontroll. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2015-12-15 att ge landstingsdirektören i uppdrag att utreda frågan om att avveckla avgiften. Nätverket har en nollvision att ingen kvinna ska behöva dö i gynekologisk cancer. Om en kvinna deltar i alla tolv hälsokontroller som rekommenderas av Socialstyrelsen minskar risken för cancer med 90 %. I Uppsala län har fler kvinnor än genomsnittet i Sverige insjuknat i cervixcancer de senaste åren. Om man behandlar tidiga former kan man förhindra en framtida cervixcancer. Dessa tidiga former kan man hitta på en hälsokontroll. Produktionsstyrelsen tog i december 2015 ett beslut om en handlingsplan för att förbättra vårdkedjan för gynekologisk hälsokontroll. Avgiftsfriheten är ett komplement till handlingsplanen. Produktionsstyrelsen beslutade vidare att överlämna handlingsplanen med tillhörande bilagor till sjukhusstyrelsen för vidare hantering och ställningstagande. Den sammanlagda kostnadsökningen för att nå målet att fler kvinnor skall genomgå gynekologisk hälsokontroll bör hållas samman och tas från vårdstyrelsens reserverade verksamhetsmedel. Bilagor 1. Landstingsfullmäktige Protokoll från sammanträde den 27 april 2016 Avveckling av avgiften för screening gynekologisk hälsokontroll. 2. Produktionsstyrelsen Protokoll från sammanträde den 15 december 2016 - Handlingsplan Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 Kopia till: Landstingsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Mödrahälsovårdsenheten vid Akademiska sjukhuset Akademiska laboratoriet Nätverket mot gynekologisk cancer Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention i Landstinget Uppsala län (cellprovtagningskontroller) Dnr PS 2015-0053 Uppdraget för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention (i dagligt tal gyn hälsokontroll ) ligger under primärvården där barnmorskorna är de som utför provtagning inom ramen för barnmorskemottagningen. Mödrahälsovårdsenheten som består av mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorska har en övergripande funktion för samtliga Barnmorskemottagningarna (BMM) i länet oavsett driftsform. Mödravårdsenheten ligger organisatoriskt under Kvinnosjukvården Akademiska sjukhuset, (Se Regelbok för barnmorskemottagning). Barnmorskorna på respektive BMM är underställda vårdcentralchefen. Produktionsstyrelsen beslutade i 144 att uppdra till t f sjukhusdirektör att ta fram en handlingsplan i syfte att öka kvinnors deltagande i screeningprogrammet och därmed täckningsgraden Landstinget Uppsala län. Ett ökat deltagande i den organiserade cervixcancerscreeningen kan effektivt minska kvinnors insjuknande i livmoderhalscancer 1. Så som redan konstaterats av produktionsstyrelsen så pågår det ett utvecklingsarbete med att införa webbtidbok för cellprovtagning/gyn hälsa i primärvården som har screeninguppdraget. Våren 2014 informerades MHV-enheten av ansvarig projektledare om att det var under uppbyggnad. EPJförvaltningen och PV-IT samt 1177 Mina vårdkontakter LUL har sedan dess arbetat på lösningar för detta. Det som bland annat måste fungera är att få till en lösning mellan kallelsesystemet Invitation och vårt journalsystem Cosmic och Mina Vårdkontakter 1177. Vid dags dato (november 2015) finns tekniken för att implementera en webbtidbok för cellprovskontroll (den organiserade screeningverksamheten). EPJ-förvaltningen och 1177 tillsammans med PV-IT har kommit fram med en lösning där kvinnan själv loggar in sig i landstingets e-tjänster 1177 Vårdguiden och bokar tid i den tidbok som är avsatt för cellprov. Vinster med detta blir: - Underlättar för kvinnan som kan boka en tid när som helst på dygnet samt välja mottagning - 1177 support kan vara kvinnan behjälplig när så behövs - Tidsbesparing för mottagningen som minskar sin tid i telefon - Planerad mottagning istället för överfull drop-in mottagning Det är viktigt att man i samband med införandet av ett nytt sätt att boka tid för cellprov följer upp produktionsplaneringen. Detta för att se om det blir tillräckligt många tider som är bokningsbara eller blir det för få kvinnor som bokar in sig på respektive mottagning. Hur ser verksamheternas uppdrag ut för uppföljning av tillgänglighet? 1177 Uppsala län kommer att förhoppningsvis på sikt kunna utveckla en lösning för att istället erbjuda en bokad tid. Även om de flesta kvinnor ser en fördel i att själva kunna välja tid och mottagning för cellprovet kommer många att behöva vägledning. En central funktion för detta med ett telefonnummer i kallelsen kommer då att behövas. Det kommer också att avlasta barnmorskorna i primärvården som då istället kan ägna tid åt att möta kvinnor för det som är BMM:s uppdrag.

Erfarenheterna från andra län som infört eller håller på att införa denna typ av förändringar har visat på behovet av ett tydligt uppdrag till EPJ-förvaltningen och PV-IT för utveckling och implementering. 2. Frågan om påminnelse efter tre månader har tagits upp i den initiala skrivelsen. Detta har diskuterats i GHK-styrgruppen som ett sätt att öka deltagandet i screeningprogrammet. För närvarande har detta inte kunnat genomföras eftersom det kräver en kostsam omprogrammering i databasen för kallelserna. Socialstyrelsen kom i år ut med rekommendationer och bedömningsunderlag Screening för livmoderhalscancer. Detta dokument kommer att ligga till grund för ett nationellt vårdprogram. Frågan om påminnelser tas upp i dokumentet och man rekommenderar där årlig kallelse för den kvinna som inte lämnat prov. Det nya nationella vårdprogrammet som beräknas vara klart under 2016bör ligga till grund för beslut om Uppsala ska införa en påminnelse efter 3 eller 6 månader. Innan detta genomförs måste en kostnadsanalys göras. 3. Gällande uppdraget om att ett så kallat hem-test ska erbjudas till kvinnor som inte kommer för provtagning efter påminnelse. I Uppsala län har det sedan flertal år pågått forskningsstudier som inneburit att kvinnor som inte lämnat prov på mer än 6 år fått erbjudande om att istället få göra ett hem-test. Dessa studier har på senare år gått vidare med att randomisera mellan traditionellt cellprov och ett HPV hem-test. Studierna är ännu inte helt klara och utvärderade varför detta först måste bli klart innan ett sådant beslut kan tas. För närvarande så pågår det studier där hem-test HPV jämförs mot traditionellt prov hos barnmorska, denna avslutas i december 2015. Akademiska sjukhuset har sedan 2013 anslag för att utveckla HPV hem-test och dessa medel finansierar delar av denna studie. Under 2016 kommer resultaten analyseras och publiceras så småningom. Studierna har i första hand drivits av prof. Matts Olovsson inst. för kvinnors- och barns hälsa samt prof. Ulf Gyllensten inst. för genetik och patologi 4. En viktig förbättringsåtgärd som behöver införas i Uppsala län är processregistret i Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (NKCx). http://ki.se/meb/nationellt-kvalitetsregister-forcervixcancerprevention-nkcx NKCx består av två delar, dels analysregistret som årligen sammanställer kvalitetsdata för samtliga län, dels processregistret med arbetsnamnet Cytburken. Med detta processregister kan behörig vårdpersonal få tillgång till när senaste prov togs och därmed kunna erbjuda prov i samband med andra besök om så är aktuellt. Användande av detta register innebär även fördelar när kvinna flyttar från ett län till ett annat och som ska följas för någon form av avvikelse eller efter en behandling. I och med att allt finns samlat i registret avseende hennes prover kan processen att följa upp henne bli både säkrare och billigare i längden. Det är vidare ett sätt att motverka allt för frekvent provtagning eftersom allt finns samlat. Registret används redan i en tredjedel av landets län/regioner och man har sett stora vinster där. http://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/prevention-och-tidig-upptackt/gynekologiskcellprovskontroll/kvalitetsregister/cytburken/

Se även bilaga Nationell aktionsplan SKL:s cancersamordnare Gunilla Gunnarson skrev under sommaren en skrivelse till Nätverket för Hälso- och sjukvårdsdirektörer Patientlagen och screening. I och med att det nu är möjligt att fritt välja öppenvård i annat län kan det bli problem med uppföljning av prover som är avvikande. Det är viktigt att detta tas i beaktande när planering av verksamheten i länet planeras. (Se bilaga) 5. Information- och utbildningsinsatser För att kunna få en beständighet i information och utbildning till allmänhet och vårdpersonal krävs en genomtänkt och strukturerad form med kontinuitet. Kvalitet och kompetenshöjning är viktiga faktorer. Allmänhet patientinformation: - Kvinnor måste ha tillgång till bra och evidensbaserad information om frågan. Det finns redan på 1177 vårdguiden, men det krävs kunskap om att den finns. Regelbundet återkommande information kan vara ett sätt. Ett led i detta kan vara den så kallade Cellprovsveckan, se nedan - Informationskampanj till allmänheten bör även omfatta kunskap om Webbtidbok för gyn hälsa och hur man skaffar e-leg för 1177 Vårdguiden. - Information under skoltiden till flickor och deras föräldrar i samband med vaccination mot HPV. Fortsatt uppföljning i vuxen ålder med provtagning kan inte uteslutas. Vårdgivarutbildning och information: - Barnmorskor i primärvården måste få fortbildning för att kunna bemöta kvinnornas frågor om cellprov, livmoderhalscancer samt även informera kvinnorna om möjligheten att använda e-tjänster. - Cellprovet ingår i en vårdkedja där avvikande prover följs av en åtgärd, som beslutas av ansvariga läkare inom slutenvården. För ett bättre flöde i screeningverksamheten och alla dess utvecklingsfrågor behövs en funktion som har ett tydligt uppdrag och budget. Andra län som nått framgång i att förbättra täckningsgraden sett att just en avsatt resurs varit viktig. - Inom regionalt cancercentrum RCC finns en grupp för cervixcancerprevention där en av delarna i arbetet är att det ska finnas tydlig struktur för screeningverksamheten. Utvecklingsarbetet i Uppsala län bör innefatta ställningstagande till de förslag som kommer från RCC:s grupp. - Det behövs samarbete med kommunerna som ansvarar för elevhälsan i frågor som berör hela kedjan från vaccination till fortsatt screening i vuxen ålder. 6. Cellprovsveckan I flera län har deltagande i den så kallade Cellprovsveckan varit återkommande under våren. Detta har visat sig vara en framgångsfaktor för att få fler kvinnor att ta cellprov. - Syftet är att nå ut med information till kvinnor som inte regelbundet kommer till cellprovtagning, i samband med kallelse. - För att få bra utfall på detta krävs ett förtydligande i regelböcker som gör att barnmorskor i länet kan frigöra tid från BMM för att istället delta i informationskampanjen.

- Sammantaget krävs och ett förtydligande i uppdraget och avsatta medel årligen för uppdraget cellprovsvecka. Detta ska gälla så väl offentlig som privat driven primärvård - Till våren 2016 planeras att alla län i Uppsala-Örebro regionen genomför Cellprovsvecka gemensamt. Ansökan om medel har lämnas till RCC, se bilaga. Värmlands län har sedan 2012 haft projektet skydda livmodern och syftet är att öka deltagandet i gynekologisk cellprovs kontroll. De insatser som gjorts visar resultat i täckningsgraden, som under 2012 ökat till 82,2% jämfört med 78 % 2011. Även Sörmlands län har haft liknande satsning med bra utfall beträffande täckningsgrad. 7. Förtydligande av nya resurser, behov av resursförstärkning utöver den ram som finns, för att öka täckningsgraden i cervixcancerscreeningen i landstinget Uppsala län: För att möjliggöra införandet av webbtidbok måste uppdrag ges till landstingets kommunikationsavdelning för informationsinsats Om Uppsala län inför en kallelse med bokad tid krävs en administrativ resurs för webbokningen med uppdragsbeskrivning från LUL på 100 % - kostnad 450 tkr/år Kostnader och administrativ funktion för att Uppsala läns deltagande i NKCx processregister, Cytburken. Detta kräver en administrativ resurs vars omfång just nu kan räknas till ungefär 50 % utifrån vad som gjorts i andra län i regionen. Utvecklingsansvarig barnmorska som ligger under Kvinnosjukvården Akademiska sjukhuset. Denna funktion ska vara samlande av utbildning och information samt flödet mellan screeningverksamheten och Akademiskas och Enköpings Lasaretts dysplasikontroller kan behövas på 50 %. Bilagor: - Patientlagen och screening SKL skrivelse från samordnare Gunilla Gunnarsson - Nationell aktionsplan Nationella rekommendationer antagna av Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention och understödda av RCC i Samverkan genom beslut 2013-11-12 - Flödesschema för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention i Uppsala län Birgitta Segeblad Masoumeh Rezapour Lena Axén Mödrahälsovårdsöverläkare Verksamhetschef Samordningsbarnmorska Marianne van Rooijen

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-06-15 87 Dnr SHS 2016-0021 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut anmälda från föregående sammanträde till den 8 juni 2016. Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län. Sjukhusstyrelsens arbetsutskott 2016-06-08 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-05-16 22 5.1 Kurser och konferenser Beslut om deltagande i seminarium om E-hälsa 5 september 2016 Sjukhusstyrelsens arbetsutskott

Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2016-06-08 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-06- 04 2016-06-18 PAS2016-0053 6.4 Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Gunilla Svedström T.f verksamhetschef Psykiatri

Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2016-05-24 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-05-25 2016-06-08 PAS2016-00563 6.4 Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkni ngar vid viss tvångsvård Gunilla Svedström T.f. verksamhetschef