Landstingets patientsäkerhetsberättelse, 2015 Landstingets arbete med patientsäkerhet, under 2015, sammanfattas nedan.

Transkript

1 Bilaga Dnr LS Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörens rapport maj 2016 Fler unga med dystoni behandlas med djup hjärnstimulering Djup hjärnstimulering, DBS, har tidigare främst använts som alternativ till läkemedelsbehandling för vuxna med svår Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor. På Akademiska sjukhuset behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar. Sjukhuset har etablerat landets första multidisciplinära team för patienter med motorikstörningar. Hörselimplantat effektivt även för långtidsdöva Även personer som varit döva länge bör erbjudas cochleaimplantat som alternativ. Det framgår av en ny studie på patienter som opererats vid Akademiska sjukhuset. Tidigare har man trott att det inte varit möjligt att hjälpa långtidsdöva med sådana hörselimplantat. Brännskadecentrum på Akademiska nominerat till Guldskalpellen Brännskadeteamet på Akademiska sjukhuset använder daglig styrning som arbetssätt sedan tre år. Detta har skapat en tvärprofessionell teamkänsla hos personalen och placerar patienterna, i stället för den individuella professionen, i centrum av diskussionen. Nu är verksamheten nominerad till Guldskalpellen, Dagens Medicins årliga pris till årets förnyare i sjukvården. Landstingets patientsäkerhetsberättelse, 2015 Landstingets arbete med patientsäkerhet, under 2015, sammanfattas nedan. Landstingets framgångsfaktorer i patientsäkerhetsarbetet: - Nollvision för undvikbara vårdskador har beslutats av landstingsstyrelsen. - Landstingsövergripande strategier och handlingsplaner för patientsäkerhet samt förebyggande av vårdrelaterade infektioner har upprättats. - Ökat engagemang från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder för att minska vårdskador. - Organisation och ansvar har tydliggjorts för patientsäkerhetsarbetet. - Metoder finns för uppföljning genom egenkontroll och struktur för att identifiera och åtgärda vårdskador. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Bilaga (8) - Ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam har bildats med uppgift att samordna och bidra till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Arbetssätt som bidrar till att minska vårdskador Värdebaserad- och personcentrerad vård, lasarettsansluten hemsjukvård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som har införts vid förvaltningar. Arbetssätten förväntas bidra till ökad patientdelaktighet, förebygga vårdskador och säkrare vårdövergångar. Utveckling av ehälsa har fortsatt under året och varje invånare kan nå uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och behandling genom E-tjänster på 1177 vårdguiden. Istället för att gå via akutmottagning kan äldre multisjuka patienter läggas in direkt på en geriatrisk avdelning vid Akademiska sjukhuset och vid närvårdsavdelning i Uppsala. Tillgängligheten och vård på rätt vårdnivå har ökat genom att en korttidsavdelning har öppnats där patienter tas emot som behöver mer tid för bedömning och utredning inför ev. beslut om inläggning. Dessutom har tio vårdplatser öppnats som är avsedda för utskrivningsklara patienter där vårdplanering är genomförd. Patientsäkerhetsmål för 2016 Utöver landstingsfullmäktiges fastställa mål för patientsäkerhet 2016 har hälso- och sjukvårdsförvaltningarna identifierat följande fokusområden: införande av R8.1 (uppdatering av Cosmic med förbättrad läkemedelsmodul och nya patientöversikter), läkemedel, utbildning, förebygga trycksår och fall samt minska vårdrelaterade infektioner. Etablerade strukturer för att ta del av privata utförares patientsäkerhetsarbete Branschrådet för primärvården leds av företrädare för ledningskontoret och där möts både offentliga och privata utförare för dialog kring avtal och gemensamma frågor. Det finns även ett primärvårdsråd som leds av Hälsa och habilitering där bland annat kvalitetsfrågor diskuteras. En patientsäkerhetsberättelse ska upprättas av varje vårdgivare senast den 1 mars varje år enligt patientsäkerhetslagen. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar att ta del av den och följande information ska framgå: - hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, - vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, - vilka resultat som har uppnåtts. Av avtalsuppföljningar och fördjupade uppföljningar framgår även områden som berör patientsäkerhet. Nytt avtal med Kommunal HÖK 16 SKL och Kommunal har tecknat ett nytt avtal för de kommande tre åren. Avtalet innebär att löneutrymmet i löneöversyn 2016 för Kommunals medlemmar bestäms till 520 kr för samtliga anställda exklusive undersköterskor. För undersköterskor bestäms det ekonomiska utrymmet för löneöversyn till 1020 kr per undersköterska. Av dessa 1020 kr ska 220 kr

3 Bilaga (8) fördelas till 25 % av undersköterskorna i syfte att öka lönespridning och premiera kompetens. All lönesättning ska ske individuellt och differentierat och det finns inga individgarantier. Överläggningar med Kommunal om hur löneöversynen ska hanteras lokalt i landstinget har påbörjats. För att kunna leva upp till avtalets krav och för att hinna genomföra processen på ett kvalitativt sätt kommer löneutbetalning av den nya lönen för Kommunals medlemmar att ske efter sommaren års strategiska chefsprogram Nomineringen till 2016 års strategiska chefsprogram är nu avslutad. Årets kandidater är 19 stycken och representerar sju förvaltningar Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården, Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering, Kollektivtrafikförvaltningen och Landstingsservice. Programmet startar den 30 maj och består av sex moduler a 2 dagar, totalt 12 dagar, och löper under ett år. Målgruppen är chefer som sitter i en ledningsgrupp inom ett verksamhetsområde, vårdcentral/klinik eller motsvaranfr. Genom utbildningen ska deltagarna få kunskap för att styra sin verksamhet med effektivitet och kvalitet. Introduktionsseminarium för nya chefer Ett Introduktionsseminarium för nya chefer hölls den 22 april med en god anslutning av 26 deltagare. Information gavs både av HR-direktör Eva Wikström och Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg. Syftet med seminariet är att ge en landstingsgemensam bild av hur landstinget styrs och vad som är landstingets uppdrag samt hur det är att vara chef i en politiskt styrd organisation. Tillgängligheten april 2016 Tillgängligheten för nybesök till läkare i den totala primärvården är i april 84 %, oförändrat mot föregående månad. Vårdcentraler i privat regi når högre resultat än offentlig men inom båda grupperna ses stora variationer mellan olika vårdcentraler. Särskilda insatser genomförs i offentliga förvaltningar medan privata vårdcentraler erbjuds särskilt stöd av samordnare för tillgänglighet.

4 Bilaga (8) Specialiserad vård Den preliminära vårdgarantisiffran ( ) för besök beräknas till 74 %. Resultatet varierar de senaste månaderna med ett par procent, både för besök och operationer. Efterfrågan av vård vid Akademiska är fortsatt hög och Lasarettet i Enköping har en fortsatt hög tillgänglighet. Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping

5 Bilaga (8) Folktandvården Köer inom allmäntandvården är oförändrade medan specialisttandvårdens köer ökar något. Väntetiden inom specialisttandvården utgörs främst av de som behöver hjälp med bettfysiologi. Köerna inom bettfysiologi är orsakade av vakanser. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Vårdgarantienheten Vårdgarantienheten fortsätter att ta emot ett stort antal samtal under 2016 jämfört med tidigare år. Den proaktiva slussningen minskade i april medan antal patienter som åberopar vårdgaranti ökade under april.

6 Bilaga (8) Trafikverksamheten Under valborgsfirandet i Uppsala gjordes trafikomläggningar på liknande sätt som de senaste åren. Det innebar att ingen busstrafik kördes på Stora Torget, Drottninggatan och Carolinabacken mellan kl. 9 och kl. 18 den 30 april. På kvällen den 7 maj kolliderade ett av Upptågen med en bil i närheten av Furuvik. Det innebar att tågtrafiken på sträckan Gävle-Skutskär ersattes av bussar unders stor del av kvällen. I övrigt har trafiken fungerat normalt april. DocPlus-projektet Arbetet med införandet av landstingets nya dokumenthanteringssystem DocPlus fortskrider. Under våren har en omfattande pilot genomförts där projektet har flyttat samtliga landstingsoch sjukhusövergripande styrande dokument från den nuvarande kvalitetshandboken till DocPlus. Målbilden är att hela den nuvarande kvalitetshandboken för hälso- och

7 Bilaga (8) sjukvårdsverksamheterna med totalt cirka dokument, ska vara överflyttad till DocPlus till midsommar. Under sommaren kommer de två systemet ligga uppe parallellt. Efter semestrarna kommer en riskanalys att genomföras innan den gamla kvalitetshandboken stängs. I DocPlus kommer man, förutom att ta del av landstingets styrande dokument, även att kunna arbeta tillsammans med kollegor med dokument på tre olika typer av samarbetsplatser, bland annat projektplatser och arbetsgrupper. Mediebilden av landstinget 1 30 april 2016 Större nyheter Det personalärende i Fjärdhundra som engagerat ortsbor fortsatte att uppmärksammas av medierna. Rapporteringen var neutral. Mottagningen för unga män fick positiv uppmärksamhet i samband med att beslut togs om att permanenta den. Ett justerat busslinjeförslag presenterades tillsammans med ett förslag om att höja priset på månadskortet i kollektivtrafiken. Media rapporterade om detta i neutrala ordalag. UNT publicerade en serie artiklar om Akademiska sjukhuset med fokus på ekonomi och styrning. Artiklarna tog upp problem, men lyfte också fram åtgärder för att komma till rätta med dem. Helhetsintrycket var neutralt. Beslutet att ta bort avgifterna för cellprovtagning skildrades på ett positivt sätt. Akademiska sjukhuset hamnade på sista plats bland universitetssjukhusen i Dagens Medicins rankning, vilket gav en negativ bild. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Ny mottagning hjälper drabbade Hälsofrämjande dygn fullspäckat med kultur Miljonsatsning på språkutbildning ska hjälpa vården Den nya blodtrailern ger nytt blod till länsborna Så ska anställda lära sig möta döden Uppsala toppar i miljöfordonsrankning Fler extremt tidigt födda barn ska försöka räddas

8 Bilaga (8) Negativt: Flugor i köket på Akademiska Flera vårdcentraler saknar akuttider Svårt att få loss tid till introduktion Vårdcentral missade cancerprov En stängd dörr som upprör Ackis missade blodprov i två år får skarp kritik Svårt att få tid på vårdcentraler Årsta vårdcentral saknar specialister Neutralt: Klart för befruktning men i Uppsala dröjer det BUP läggs inte ner Höjt glasögonbidrag för alla under 19 år Resepolicy ska ses över Akut blodbrist i länet Landstinget i Uppsala satsar på mobila sjukvårdsteam Ytterligare ett steg mot att landstinget blir region P-ilska får nämnd att backa Ingen ambulansjour i Tierp Helt ny vårdcentral föreslås Asylsökande barn ska få privat tandvård Parkeringen blir gratis för nattpersonalen Kultursatsning för asylsökande Läkare misstänks ha sålt narkotika på svarta marknaden Akademiska sjukhuset måste betala tillbaka 8 miljoner kronor Vårdval för öronläkare slopas Akutmottagningen förbereder sig inför Valborg Landstingets chefsjurist utreds inte Ackis ska ha servémodell Bidragen höjs för smås glasögon Nya biljetter för pendlare

9 Bilaga 153 a REGIONPLAN OCH BUDGET

10 Bilaga 153 a INNEHÅLL REGIONPLAN OCH BUDGET REGION UPPSALAS VISION...3 REGION UPPSALAS STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN...3 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅL...4 POLITISK HUVUDINRIKTNING...5 REGIONAL UTVECKLING...5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MED HÖG KVALITET OCH GOD TILLGÄNGLIGHET...5 EN EFFEKTIVARE KOLLEKTIVTRAFIK...6 KULTUR BERIKAR...6 KOMPETENTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE...6 EKONOMI I BALANS...6 REGIONENS POLITISKA ORGANISATION OCH STYRNING...7 STYRMODELL...8 ANSVAR OCH BEFOGENHETER, EKONOMI...8 INTERN KONTROLL...8 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...9 HÅLLBAR UTVECKLING...9 DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...9 HÄLSOUTVECKLING...9 DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN...10 DIGITALISERING...10 KOMPETENSFÖRSÖRJNING...11 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...11 Skatteintäkter...11 Statsbidrag...11 Riks- och regionvårdsintäkter...12 Kostnader generellt...12 Personalkostnader...12 Pensionskostnader...12 Läkemedelskostnader...13 Ökade fastighetskostnader...13 Nettokostnad och finansieringen...13 Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken...14 Likviditet...14 Fastighetsinvesteringar...14 Utrustnings- och immateriella investeringar...14 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...15 STRATEGISKA MÅL...15 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS INRIKTNING...15 KVALITET GENOM GOD VÅRD...15 Patientfokuserad hälso- och sjukvård...15 Hälso- och sjukvård i rimlig tid...16 Säker hälso- och sjukvård...17 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård...18 Effektiv hälso- och sjukvård...19 Jämlik hälso- och sjukvård...20 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård...21 NÄRVÅRD...22 Närvård äldre...23 Närvård - Barn och unga...23 Närvård - psykisk hälsa...23 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...24 EHÄLSA - EN DEL AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...25 Sida 1 av 49

11 Bilaga 153 a SAMVERKAN INOM SJUKVÅRDSOMRÅDET...26 FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...27 STRATEGISKA MÅL...27 REGIONAL UTVECKLING...29 STRATEGISKA MÅL...29 NÄRINGSLIV OCH INNOVATIONER...30 SAMVERKAN INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET...30 FOU-STÖD TILL SOCIALTJÄNST OCH ANGRÄNSANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...31 INFRASTRUKTUR...31 KOLLEKTIVTRAFIK...33 STRATEGISKA MÅL...33 TÅGTRAFIKEN...33 REGIONBUSSTRAFIKEN...33 Anropsstyrd trafik...34 STADSTRAFIKEN I UPPSALA...34 FOSSILFRI KOLLEKTIVTRAFIK...34 KULTUR OCH BILDNING...35 STRATEGISKA MÅL...35 ETT RIKARE KONSTLIV...35 ÖKAD KULTURELL DELAKTIGHET...35 EN ATTRAKTIVARE LIVSMILJÖ...35 LIVSLÅNGT LÄRANDE...35 REGION UPPSALA SOM ARBETSGIVARE...36 STRATEGISKA MÅL...36 KOMPETENS FÖR VERKSAMHETENS BEHOV...36 Medveten lönebildning...37 ENGAGERADE MEDARBETARE...37 Trygga och säkra anställningsförhållanden...37 En hälsofrämjande arbetsplats...38 CHEFER MED ETT KOMMUNIKATIVT OCH COACHANDE LEDARSKAP...38 FASTIGHETS- OCH SERVICEFUNKTIONER...39 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN...39 UPPDRAG FRÅN FULLMÄKTIGE TILL STYRELSER OCH NÄMNDER...41 BUDGET 2017 OCH PLAN INVESTERINGSPLANER Investeringsplan fastigheter...46 Investeringsplan utrustning och immateriellt...48 Investeringsplan konst...48 BESLUT...49 Sida 2 av 49

12 Bilaga 153 a Regionplan och budget Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som talar om inriktningen för Region Uppsala, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljan, de statliga uppdragen, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet samt våra lagar och förordningar. Det är landstingsfullmäktige som beslutar om innehållet i regionplan och budget. Det fungerar sedan som Region Uppsalas övergripande styrande dokument och anger inriktningen för verksamheterna och för utvecklingsarbetet. I Region Uppsala strävar vi efter att ständigt förbättra och förnya verksamheten utifrån medborgarnas behov. Regionplan och budget lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. Regionplanens primära målgrupper är regionens politiker och tjänstemän som ska genomföra besluten. Länsinvånarna, länets kommuner och andra regionala aktörer som i samverkan med Region Uppsala gemensamt ska driva och genomföra länets utvecklingsarbete är andra målgrupper. Region Uppsalas vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Region Uppsalas strategiska utvecklingsområden En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Alla invånare ska känna trygghet och tillit till en jämlik hälso- och sjukvård som präglas av hög kvalitet, god tillgänglighet och gott bemötande. Vi skapar goda möjligheter för en hälsosam, trygg och hållbar livs- och arbetsmiljö. Våra resurser ska användas på bästa möjliga sätt som gör att invånarna känner sig delaktiga. En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vår samverkan med Uppsalas två universitet, näringslivet och internationella kontakter ger oss ny kunskap som kan användas i våra verksamheter och för att utveckla Region Uppsala. En växande region Region Uppsala utvecklas med fokus på ekologisk hållbarhet. Vi skapar förutsättningar för ett gott liv och en hållbar utveckling. Regionen bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring och erbjuder ett rikt och stimulerande kulturliv med stor mångfald. Vi utvecklar kollektivtrafik och infrastruktur för att tillgodose invånarnas behov och för att förenkla allas vardag. Sida 3 av 49

13 Bilaga 153 a Strategiska utvecklingsområden och mål Region Uppsalas strategiska mål är kopplade till de strategiska utvecklingsområdena. De är mål av väsentlig vikt för regionens arbete. En Region för alla - Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde. Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. En nyskapande Region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en hållbar utveckling. Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life science, energisektorn och gröna näringar. Bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring. En växande Region Region Uppsala utvecklas med fokus på ekologisk hållbarhet. Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling, där fossilfri kollektivtrafik är en hörnsten. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet. Finansiella mål Utgångspunkten är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhets- och ett finansiellt perspektiv. För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv har Region Uppsala följande finansiella mål: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. För att bedöma om de finansiella målen uppnåtts bör effekterna av konjunkturvariationer beaktas. Sida 4 av 49

14 Bilaga 153 a Politisk huvudinriktning Regional utveckling Den 1 januari 2017 övergår Landstinget i Uppsala län till att bli Region Uppsala, inom samma fysiska gränser men med fler uppgifter och ansvarsområden. När Regionen tar över det regionala utvecklingsansvaret innebär det ett större ansvar för näringslivsfrågor, infrastruktur, naturvård och besöksnäring. Det ger oss goda möjligheter att i samverkan med länets kommuner, näringsliv, myndigheter och civilsamhälle utveckla regionen. Därmed kan Region Uppsala ge invånarna grunden för ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Sedan valet 2014 har frågan om en sammanslagning av landets nuvarande regioner och landsting till större regioner återigen blivit högaktuell för hela Sverige. För Region Uppsala är det viktigt att vara aktiv i dessa diskussioner. En större region måste ha förutsättningar att underlätta invånarnas liv, oavsett om det handlar om näringslivets förutsättningar, kollektivtrafik eller god tillgång till högspecialiserad vård. Hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god tillgänglighet Invånarna i Uppsala län ska erbjudas en hälsooch sjukvård i världsklass. Vården ska ges efter behov och vara jämlik och jämställd. Kvaliteten i vården ska förutom medicinsk kvalitet, även mätas i värden som är av betydelse för patienten och närstående. Det kan till exempel vara gott bemötande, god kontinuitet, stärkt samverkan och samordning genom hela vårdkedjan. Patienterna ska erbjudas god tillgänglighet både vad gäller väntetider till besök och behandling samt även geografiskt, genom närvård i hela länet. Patienter och närståendes inflytande och delaktighet behöver stärkas och de måste involveras mer i vården. Hälso-och sjukvård ska ges på effektivaste nivå både avseende kompetens och vårdnivå. Det leder till en högre effektivitet i vården och bättre kvalitet för patienten. Regionen ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvårdens uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård möjliggör en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Då kan primärvården ta ett större ansvar för första linjens vård. Vi ska arbeta aktivt för stärkt samverkan och samordning mellan vårdgivare, kommuner och andra aktörer för att skapa trygghet i vården. Tillsammans med kommunerna i länet vill Regionen arbeta med att stärka närvården med fokus på äldre, barn och unga och personer med psykisk ohälsa. Vi har förstärkt hemsjukvården med mobila team som kan genomföra diagnostisering, behandling eller rehabilitering i hemmet. Genom ökad tillgång till geriatrisk kompetens på alla vårdnivåer och möjlighet till direktinläggningar på sjukhus undviks väntetider på akuten, vilket skapar en trygg och säker vård för patienten. Digitalisering och e-hälsa ska utvecklas som viktiga verktyg för snabbare och enklare kontakt i vården, både för patienter och personal. Redan idag är Region Uppsala ledande inom e- hälsa i Sverige, med både journal på nätet och möjlighet får den vårdsökande att sköta mycket av sina vårdkontakter via internet. Det rör allt från receptförnyelse, tidsbokning och enklare frågor. Detta frigör tid som kan användas till annat. Genom telemedicin ska specialiserad vård kunna erbjudas även utanför sjukhusen och samarbetet mellan olika professioner och vårdnivåer stärkas. Med bra utbud av funktionella e-hälsotjänster kan hälso- och sjukvården bli mer tillgänglig, behovsanpassad och effektiv samtidigt som patienten blir mer delaktig. I arbetet med att utveckla e-hälsa är delaktighet från patientföreningarna av mycket stor vikt. Det är viktigt att både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping hålls samman som landstingsdrivna enheter med sammanhängande vårdkedjor för en bättre utveckling av specialistvården samt för forskning och utveckling. Inom en så kunskapsintensiv verksamhet som hälso- och sjukvård spelar forskning och utveckling en central roll. Vår utmaning är att sätta forsknings- och utvecklingsfrågorna i fokus för att nå målen i den Regionala utvecklingsstrategin. Uppsala Universitet ansvarar för utbildning av flertalet vårdprofessioner och forskning inom dessa områden. I Sida 5 av 49

15 Bilaga 153 a samverkan med dem ska Region Uppsala utveckla arbetet kring innovationer inom Life Science. En effektivare kollektivtrafik Arbetet med ett nytt trafikförsörjningsprogram, som är grunden för all trafik i länet, samt en ny strategi för regiontrafik och glesbygdstrafik pågår för fullt. Under 2017 skapar vi också förutsättningar för att kunna utveckla anropsstyrd trafik. Arbetet med att kollektivtrafiken ska vara fossilbränslefri 2020 kommer att intensifieras. Två viktiga förutsättningar för att Region Uppsala ska fortsätta utvecklas är en utbyggnad av två nya spår Uppsala-Stockholm och en ny spårförbindelse mellan Enköping- Uppsala. Under 2017 sjösätts ett nytt linjenät för stadsbussarna, som skapar bättre möjligheter att resa inom Uppsala. För att korta restiderna är framkomligheten för kollektivtrafiken helt avgörande. Detta arbete sker i nära samverkan med Uppsala kommun. Målet är att skapa en stadstrafik som är ett snabbt, enkelt och bekvämt alternativ för den som vill förflytta sig i Uppsala. Kultur berikar Kulturen är en viktig del av Region Uppsalas verksamhet. Den är en kraft som förebygger och motverkar sjukdomar, skapar trivsel och glädje samt är en byggsten för gemenskap och utveckling. Kulturen stödjer både den regionala och lokalsamhällets utveckling. Länets och kommunernas framtida attraktionskraft handlar om möjligheten till återhämtning, bra uppväxtmiljö för barnen och rik tillgång till upplevelser. De fortsatta satsningar som görs på till exempel Kultur i vården, Kulturbussar, Scenkonstkarusellen och folkbildningen är att satsa på framtiden. Kompetenta och motiverade medarbetare Region Uppsalas verksamhet är beroende av kompetenta och motiverade medarbetare. Kompetensförsörjningen handlar om att rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. För att vi ska klara av detta krävs att vi utvecklar och förbättrar arbetsmiljön samt att ledarskapet blir tydligare och mer lyhört. Region Uppsala ska vara en attraktiv arbetsgivare som tar fram det bästa hos sina medarbetare, oavsett om det handlar om busschaufförer, sjuksköterskor, läkare eller alla andra som varje dag gör ett viktigt arbete och i förlängningen är ambassadörer för Region Uppsala. Samtidigt som personalförsörjningen under den kommande tjugoårsperioden kommer bli ett allt större problem för hela den offentliga sektorn, finns det många människor som kommer till Sverige med både utbildning och arbetslivserfarenhet från vårdyrken från andra länder. Att ta tillvara denna kompetens är bra både för Region Uppsala, för den enskilde och för hela Sverige. Initiativ på detta område har redan startat och kommer utvecklas under kommande år. Det handlar om validering av utländsk utbildning, hitta praktikplatser och att snabbutbilda i sjukvårdssvenska och andra kompletteringsutbildningar som behövs för att snabbare komma ut i arbetslivet. Ekonomi i balans För att kunna uppfylla Region Uppsalas uppgifter, måste det vara ordning på ekonomin. Under mandatperiodens första år har främsta fokus varit att få kontroll på kostnadsutvecklingen. Till exempel har Region Uppsalas största enhet, Akademiska sjukhuset, brutit kostnadsutvecklingen och kommer i år gå med ett planerat underskott på 100 miljoner kronor för att nästa år göra ett nollresultat. Samma positiva tendens ser vi i andra av Region Uppsalas verksamheter. Framtidens Akademiska Sjukhus (FAS) ska hanteras på ett ekonomiskt klokt sätt. Byggandet av ett halvt nytt sjukhus är nödvändigt för att skapa förutsättningar för en vård i världsklass. Våra uppdragsgivare, skattebetalarna i Uppsala län, har rätt att kräva att de skattepengar vi använder, används till rätt saker. Därför ska Region Uppsala även i fortsättningen ha ekonomin i skarpt fokus. Sida 6 av 49

16 Bilaga 153 a Regionens politiska organisation och styrning De förtroendevaldas roll är att besluta om regionens övergripande mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. De specifika verksamhetsområden och uppgifter regionstyrelsen samt övriga styrelser och nämnder i Region Uppsala har framgår av Reglemente för regionstyrelsen samt styrelser och nämnder i Region Uppsala. Regionfullmäktige är regionens högsta beslutande organ. Fullmäktiges uppdrag regleras i kommunallagen. Regionfullmäktige beslutar i principiella ärenden och andra ärenden av större vikt för regionen, exempelvis mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor och styrelsernas och nämndernas organisation och verksamhetsformer. Regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga styrelsers och nämnders verksamhet. Uppsikten avser såväl verksamhet som ekonomi. Sjukhusstyrelsen ska leda och samordna sjukhusvården och den specialiserade vården som bedrivs vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Detta görs genom en uppdragsstyrning från styrelsen till respektive förvaltning. Vidare är sjukhusstyrelsen ansvarig för upphandling av specialistvård från andra aktörer. Vårdstyrelsen ska leda och samordna primärvården, Folktandvården samt Hälsa- och habilitering. Detta görs genom en uppdragsstyrning från styrelsen till respektive förvaltning. Vidare är vårdstyrelsen ansvarig för upphandling av vård, främst primärvård, från andra aktörer. Regional utvecklingsnämnds uppdrag är att hanterar infrastrukturfrågor, samhällsplanering, Sida 7 av 49

17 Bilaga 153 a näringslivsutveckling och andra frågor som rör regional utveckling. Fastighets- och servicenämndens uppdrag är att handha frågor som rör Region Uppsalas ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområden. Kollektivtrafiknämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikförvaltningen och UL, lyder under Kollektivtrafiknämnden. Kulturnämnden leder regionens kulturverksamhet och ansvarar för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola. Kulturnämnden leder Kultur och bildning. Enligt lagen om patientnämndsverksamhet har regionen en patientnämnd. Patientnämndens kansli är en egen förvaltning. Styrmodell strategiska målen redovisas i samband med delårs- och årsbokslut. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen tar dessutom fram verksamhetsuppdrag. Utgångspunkten för verksamhetsuppdragen är inriktningen i regionplan och budget. Styrelser och nämnder ska löpande följa upp och utvärdera sina respektive verksamheter avseende måluppfyllelse och ekonomi samt återrapportera detta till regionfullmäktige främst i tertialbokslut och årsredovisning. Ansvar och befogenheter, ekonomi Regionfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per styrelse och nämnd. Anslagsram för regionens övergripande verksamheter går till regionstyrelsen som beslutar om fördelningen av anslagsramar inom regionens övergripande verksamheter. Anslagsramar för hälso- och sjukvård går till sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. Styrelserna beslutar sedan om fördelningen av medel inom sina respektive ansvarsområden. Anslagsram för övriga verksamheter går till respektive nämnd. Styrelse och nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs med anvisade medel och att medlen disponeras så effektivt som möjligt Fullmäktige antar regionplan och budget med vision, strategiska utvecklingsområden, strategiska mål samt uppdrag till styrelser och nämnder som ska genomföras under Styrelser och nämnder har dessutom i uppdrag att ta fram åtgärder som stärker regionen inom de strategiska utvecklingsområdena. Inför 2017 har respektive styrelse och nämnd att ta fram tre uppdrag inom vart och ett av de strategiska utvecklingsområdena. Intern kontroll En god intern kontroll är en viktig förutsättning för att säkerställa styrningen av en verksamhet. Det är regionfullmäktige som beslutar kring regelverket och regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. Varje nämnd och styrelse har ansvar för den interna kontrollen inom sitt område och ska varje år anta en plan för den interna kontrollen. Uppdragen inom de strategiska utvecklingsområdena redovisas i samband med årsbokslut och styrelsers och nämnders uppfyllelse av de Sida 8 av 49

18 Bilaga 153 a Planeringsförutsättningar Hållbar utveckling Region Uppsala ska bidra till en hållbar utveckling. Socialt hållbar utveckling har Region Uppsala valt att tolka som ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion. En ekonomiskt hållbar utveckling är medlet för att kunna uppnå långsiktig hållbar utveckling. För att regionen ska ha en hållbar ekonomi på längre sikt måste intäkter och kostnader balansera. Förutsättningarna för en hållbar utveckling är att vi håller oss inom de ekologiska ramarna. Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling fortsätter därför under planperioden genom regionens miljöarbete. Demografiska förutsättningar Befolkningsutvecklingen i länet bedöms öka med drygt en och en halv procent per år, vilket är en väsentligt större ökningstakt än tidigare år. Vid slutet av planperioden bedöms antalet länsinvånare uppgå till drygt De asylsökande som idag finns i länet ingår varken i det bedömda antalet länsinvånare eller i statistiken nedan. Befolkningsökningen ställer ökade kraven på samtliga verksamheter Region Uppsala bedriver. Tabell 1: Befolkningsprognos Ålder Förändr år ,36 % år ,53 % år ,61 % år ,01 % Totalt ,58 % Källa: Statisticon Åldersfördelningen i Uppsala län visar på en mindre andel personer 60 år och äldre jämfört med riket. I gengäld så är andelen personer i åldern år betydligt högre i länet jämfört med riket. Det finns också stora skillnader mellan länsdelarna. De äldsta åldersgrupperna ökar mest och det är också dessa grupper som behöver mest hälsooch sjukvård. I och med att flertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade och att ca 42 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader kommer från patienter över 65 år, får det till följd att sjukhuskostnaderna ökar. Detta innebär, för Uppsala län, att hälso- och sjukvården och samhället i övrigt kommer att ställas inför ett ökande sjukvårdsbehov. Hälsoutveckling Hälsoutvecklingen i länet fortsätter att vara god. Befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor och Liv och hälsa ung ger en god anvisning om befolkningens hälsa. Variationen i upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i länet är däremot mycket stor i båda undersökningar. Generellt kan man säga att god hälsa samvarierar starkt med utbildningsnivåerna i länet. Psykisk ohälsa står för över en tredjedel av all sjukfrånvaro och den fortsätter att öka i hela landet, speciellt bland kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får en psykisk diagnos. Den vanligaste diagnosen för kvinnor inom psykiska besvär är reaktion på svår stress. För män är den vanligaste diagnosen depressiv episod. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsborna läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa. 86 procent av sexåringarna har kariesfria mjölktänder och 34 procent av 19-åringarna har kariesfria tänder. Andelen dagligrökare ligger kvar på samma nivå som Totalt är det elva procent av kvinnorna och tio procent av männen som röker dagligen. Bland gymnasieelever är det cirka 40 procent som aldrig rökt. En av tio har provat narkotika. Inga markanta skillnader mellan könen förekommer. Sida 9 av 49

19 Bilaga 153 a Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen som angav att de druckit så mycket alkohol att de varit berusade uppgick 2012 till 27 procent bland männen och 13 procent bland kvinnorna i länet. Det är ungefär samma nivå sedan Den medicinska utvecklingen Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar kontinuerligt den hälso- och sjukvård som bedrivs. I begreppet utveckling innefattas många områden som förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder och organisatoriska förändringar. Det ökande vårdbehovet som bland annat kommer av en växande andel äldre utgör en utmaning för hälso- och sjukvården. Den demografiska faktorn spelar dock en mindre roll för kostnadsutvecklingen än vad tidigare beräkningar pekat på. De stora kostnadsökningarna för vården genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. Den stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som kan motivera de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempelvis fler levnadsår med god hälsa. Möjligheterna att utnyttja ny teknik för att övervaka och behandla patienter i öppenvård och i hemmet ökar. Den medicinska forskningen och den medicintekniska utvecklingen går hand i hand. Vi kommer att se fortsatt ökade möjligheter att förutsäga, diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd. Genteknologin är ett exempel på ett kunskapsområde vars nya landvinningar i dag bara kan anas, men troligen kommer kunskaperna att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar. Det är svårt att förutsäga vilka framsteg den medicinska forskningen kommer att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården måste vara beredd på att flexibelt arbeta med införande av nya metoder, parallellt med en utfasning av metoder med bristande kostnadseffektivitet. Den tekniska utvecklingen och e-hälsoutvecklingen fortsätter och både öppen vård och inneliggande vård påverkas. Utvecklingen där utredningar och behandlingar överförs från sluten till öppen vård kommer att fortskrida. För att kunna kunskapsstyra vården behövs system för både värdering och rangordning av nya metoder, teknologier och läkemedel samt en struktur för införande och utvärdering. Digitalisering Region Uppsala ska fortsätta utvecklingen av smarta, säkra och lättanvända e-tjänster. Arbetet med att skapa och vidareutveckla förutsättningarna för e-tjänster och annan infrastruktur fortgår för att erbjuda, dels invånarna enklare tillgång till regionens tjänster, dels medarbetarna tillgång till lättanvända och funktionella arbetsplatser. Det är en förutsättning för säker, effektiv och modern hälso- och sjukvård att personal och verksamhetsföreträdare har tillgång till användarvänliga IT-system som enkelt kommunicerar med varandra. Aktiviteter för att förbättra användarvänligheten kommer att vara ett prioriterat område. Åtgärder kommer att vidtas för att bättre ta vara på medarbetarnas förbättringsförslag och synpunkter. Användandet av mobil informationsteknik kommer att medföra nya lösningar och arbetssätt. Med hjälp av gemensam arkitektur kan information tillgängliggöras för rätt person i rätt tid och på så sätt bidra till god och säker vård och omsorg. För brukare kan mobila lösningar inom hemtjänst och hemsjukvård bidra till ökad säkerhet och höjd kvalitet. Arbetet med att etablera förutsättningar och lösningar för mobila lösningar och arbetssätt för hemtjänst och hemsjukvård fortgår, bland annat genom projektet Patientens monitorering i hemmet. IT och digitalisering skapar förutsättningar för innovation och utveckling i länet och skapar också möjligheter att effektivisera och förnya hälso- och sjukvården. Även samverkan på regional och nationell nivå underlättas genom digitala tjänster. Sida 10 av 49

20 Bilaga 153 a Kompetensförsörjning Under planperioden beräknas runt 950 medarbetare gå i pension och efterföljande år bedöms pensioneringstakten ligga på samma nivå. Till detta kommer en ökad konkurrens om arbetskraften. Regionen arbetar sedan länge med att nå målet att vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Det gäller bland annat åtgärder för att underlätta för personer med utländsk utbildning att arbeta i Region Uppsala, studielön för vidareutbildning av grundutbildade sjuksköterskor samt ett kliniskt utvecklingsår för nyutbildade sjuksköterskor. Ekonomiska förutsättningar Svensk ekonomi har under 2015 växt med nästan 4 procent. Från 2016 och framåt beräknas tillväxten bli något lägre. Det som driver på tillväxten är kraftiga investeringar i form bostadsbyggande och infrastruktur men även den offentliga konsumtionen bidrar till ökad BNP. Den ökade tillväxten bidrar till att skatteunderlaget växer men då tillväxten till stor del ligger inom den offentliga sektorn så bedöms kostnadsökningstakten för regionens verksamheter öka snabbare än tillväxttakten. Ekonomin inom landstings- och regionsektorn har under senare år präglats av en mycket hög kostnadsökningstakt. Inför 2017 förväntas kostnaderna fortsätta att öka till följd av en ökad befolkning och ökade kostnader inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Det är en utmaning att nå de finansiella målen och samtidigt förbättra tillgänglighet och servicen för invånarna. Region Uppsala har stora ekonomiska utmaningar framför sig de kommande åren. Pågående fastighetsinvesteringar med ökade hyror som följd och ökade pensionskostnader bidrar till en kraftig belastning på resultatet. Därtill kvarstår tidigare års utmaningar gällande kostnadsökningstakten för personal, läkemedel, medicinskt material och trafik. För att kunna möta kostnadsutvecklingen höjdes landstingsskatten Under planperioden läggs därför årliga effektiviseringskrav på regionens verksamheter för att på sikt kunna ha en hållbar ekonomi. De senaste årens höga kostnadsutveckling för regionens verksamheter måste brytas varför det kommer att krävas åtgärder inom ett antal verksamheter. Det finansiella målet om ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag beräknas nås år 2017 och 2018, men det är en utmaning att klara det målet Skatteintäkter Skatteunderlagstillväxten är hög 2016 och den höga ökningstakten beräknas bestå Från 2018 beräknas skatteunderlagstillväxten avta, vilket beror på att arbetsmarknadsläget leder till svagare sysselsättningstillväxt. För Region Uppsala beräknas den genomsnittliga skatteutvecklingen under planperioden bli 4,7 procent. Diagram 1: Skatteutveckling Procent 12% 8% 4% 0% Statsbidrag 10,7% 5,1% 5,4% 5,1% 4,6% 4,4% Skatteutveckling i % Skatteutveckling i % exkl skattehöjning 2016 Statens bidrag till regionen består i huvudsak av generella statsbidrag (utjämning och läkemedelsförmån) och specialdestinerade statsbidrag. Utjämning Regionen kommer att erhålla miljoner kronor under planperioden i utjämningsbidrag. Det ger en genomsnittlig intäkt om 631 miljoner kronor årligen. Pengar till välfärden I vårpropositionen 2016 gör regeringen en satsning på 10 miljarder till kommuner och landsting. Fördelningen inom landstingen sker dels utifrån befolkning och dels utifrån en fördelningsmodell kopplad till flyktingmottagandet i respektive län. Region Uppsala kommer att erhålla 203 miljoner kronor under planperioden. Sida 11 av 49

21 Bilaga 153 a Läkemedelsförmånen Det finns inget långsiktigt avtal mellan staten och SKL. Istället sker en årlig förhandling kring nivån på läkemedelsförmånsbidraget. I och med att kostnaderna inom förmånen har ökat har regeringen i vårbudgeten 2016 aviserat en höjning av läkemedelsbidraget. Det är fortfarande osäkert vad detta innebär för åren Budgeten för utgår från årsprognosen 2016 och en årlig uppräkning på 2 procent. Total intäkt för planperioden uppskattas till miljoner kronor. Specialdestinerade statsbidrag Förväntade förändringar jämfört med föregående år är att det specialdestinerade statsbidraget för särskilt angelägna satsningar på en miljard kronor sänks till 500 miljoner och övergår till att bli ett generellt statsbidrag. Osäkerhet finns kring statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. I regeringens budgetproposition 2016 saknas information om en eventuell fortsättning 2017 för den del som avser sjukskrivning. I den del som avser rehabilitering finns 500 miljoner kronor årligen avsatta under perioden Bedömningen i budgeten är att statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess kommer att finnas kvar i någon form framöver. Sammantaget förväntas intäkterna från specialdestinerade statsbidrag bli lägre jämfört med föregående år. Riks- och regionvårdsintäkter Efterfrågan från Akademiska sjukhusets regionkunder bedöms vara stabil och växande under den kommande treårsperioden. Region Uppsala eftersträvar en förtroendefull samverkan mellan regioner och landsting i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. För att säkra framtidens högspecialiserade vård vid Akademiska sjukhuset krävs en långsiktighet och trygghet avseende planeringsförutsättningar och patientunderlag. Förutom landstingen i sjukvårdsregionen har regionen andra viktiga kunder, som Norrlandstingens regionförbund, Stockholms läns landsting och Åland. Totalt beräknas Akademiska sjukhuset tillhandahålla vård för drygt 2 miljarder kronor. Kostnader generellt Landstingsprisindex exklusive läkemedel (LPIK) används för generell uppräkning i regionens verksamheter. Bedömning görs dock utifrån behov och prioritering vid uppräkning av ett specifikt verksamhetsområde. LPIK exklusive läkemedel beräknas till 3,1 procent för För verksamheternas rörliga kostnader sker även en demografisk uppräkning för Övriga resursförändringar som görs sker utifrån särskilda krav eller behov som finns i verksamheten och politiska satsningar. Under 2017 kommer alla verksamheter ha effektiviseringskrav på 1 procent. Målsättningen är att effektiviseringskravet ska nås genom nya arbetssätt. Personalkostnader Personalkostnaderna uppgår till drygt 7 miljarder kronor och storleksmässigt motsvarar det knappt 50 procent av Region Uppsalas kostnader. En procent i löneöversyn motsvarar en kostnadsökning om 65 miljoner. Ökningstakteten av antalet årsarbetare har under de senaste åren varit hög. Under 2016 har den planat ut och målsättningen under planperioden är att nivån ska vara fortsatt stabil. Pensionskostnader Under planperioden kommer pensionskostnaderna öka kraftigt. Den årliga genomsnittliga pensionskostnaden under planperioden är miljoner kronor. Den huvudsakliga anledningen till den kraftiga ökningen av pensionskostnaden under planperioden beror på att en ny beräkningsmodell införs för inkomstbasbeloppet från Detta innebär att inkomstbasbeloppet beräknas bli lägre under planperioden. Detta medför att fler anställda kommer att uppfylla nivån för förmånsbestämd pension varför skulden ökar och därmed pensionskostnaden. Det lägre inkomstbasbeloppet medför även att den finansiella delen i pensionskostnaden ökar. Sida 12 av 49

22 Bilaga 153 a Diagram 2: Pensionskostnader och utveckling i % % byggnationer på Akademiska sjukhuset och att en ny stadsbussdepå tas i bruk % 17% 19% 20% % Diagram 3: Utveckling av fastighetskostnader, mnkr % % % % Pensionskostnad Utveckling pensionskostnad Läkemedelskostnader Utvecklingen av kostnaderna för läkemedel kommer att vara fortsatt hög under planperioden. Under perioden förutses fortsatt hög kostnad avseende läkemedel mot hepatit C. Utöver detta kommer ett antal nya, dyra och högspecialiserade läkemedel att lanseras och/eller öka i användning under de närmaste åren. Det enskilt största terapiområdet vad gäller dessa ökningar kommer att vara onkologi och hematologi. Mot bakgrund av detta förväntas kostnaderna att öka då regionen i möjligaste mån bör erbjuda sina patienter en god och evidensbaserad behandling. Kostnadsökning för Akademiska sjukhuset uppskattas till 4-8 procent räknas läkemedelskostnaderna för Akademiska sjukhuset upp med 5,1 procent. Inom primärvården syns ökade kostnader under 2016 och kostnaderna väntas öka med 4-6 procent årligen under Ökningen är kopplad till nya diabetesläkemedel och nya blodförtunnande läkemedel. Inom primärvården sker en uppräkning med 5 procent Ökade fastighetskostnader Från 2018 kommer kostnader kopplade till nyinvesteringar i fastigheter att öka kraftigt. De ökade kostnaderna är främst hänförliga till Total ack kostnadsökning Nettokostnad och finansieringen För 2017 förväntas utvecklingen av skatter och statsbidrag bli 5,5 procent samtidigt som nettokostnadsutvecklingen förväntas ligga på 4,0 procent jämfört med ursprunglig budget 2016 och 3,0 procent jämfört med justerad budget I och med ökningarna av pensions- och hyreskostnader så är nettokostnadsutvecklingen hög 2019 samtidigt som skatte- och statsbidragsutvecklingen minskar. Diagram 4: Utveckling av skatter och statsbidrag respektive nettokostnadsutveckling Procent 10% 8% 6% 4% 2% 0% 5,8% 4,7% 9,6% 5,2% 5,5% 4,6% 4,0% 5,2% 5,1% 4,4% 4,1% Utveckling skatter och generella statsbidrag Utveckling nettokostnad Utveckling skatter och statsbidrag exkl skattehöjning Fullmäktige beslutade i februari 2016 att Akademiska sjukhuset beviljas ett underskott på 100 mnkr. Sida 13 av 49

23 Bilaga 153 a Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken Vi har de senaste åren sett ett ökat resande i samtliga våra trafikslag. Den stora utmaningen under de kommande åren blir att nå hela vägen fram när det gäller målen om ökat resande. För att klara det krävs en förstärkning och utveckling av alla delar av vårt trafiksystem. Samtidigt har vi starkt kostnadsdrivande trafikavtal med entreprenörer, vilket gör att det kostar mer ju fler som åker. Förstärkningar i både stadsbusslinjenätet och tågtrafiken samt utveckling av regionbusstrafiken kräver ökade resurser. Därför föreslås en del prisjusteringar, så att priset på ett månadskort höjs från 750 kronor till 795 kronor, priset på förköpta enkelbiljetter höjs från 27 kronor till 28 kronor och enkelbiljetter betalda via reskassa från 20 kronor till 22 kronor. Fler aktiviteter genomförs under 2016 för att uppnå en effektivisering av kollektivtrafiken i länet. Den tidigare effektiviseringsutredningen ligger till grund för beslut om inriktning för kollektivtrafikens framtida planering. Diskussioner om vad som kan göras för en bättre trafik ska också föras med de trafikföretag som har uppdrag att utföra trafiken. Likviditet De stora investeringar som regionen planerar medför en påfrestning på de likvida medlen. I budgeten görs bedömningen att målet om 100 procents självfinansiering kvarstår. Detta innebär att Region Uppsala kommer ha begränsade likvida medel under planperioden. Fastighetsinvesteringar De totala fastighetsinvesteringarna uppgår för planperioden till miljoner kronor varav miljoner kronor avser Akademiska sjukhuset och 659 miljoner avser ny stadsbussdepå. Investeringarna under planperioden är historiskt sett höga. Utrustnings- och immateriella investeringar Utrustnings- och immateriella investeringar uppgår för planperioden till miljoner kronor. De stora volymerna beror främst på att Akademiska sjukhuset planerar för både nyoch ersättningsinvesteringar som en följd av fastighetsinvesteringarna. Sida 14 av 49

24 Bilaga 153 a Hälso- och sjukvård Strategiska mål Region Uppsala: Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus, Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde. Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Hälso- och sjukvårdens inriktning Region Uppsala ska bidra till god hälsa och livskvalitet. Både den akuta som planerade vården ska utmärkas av vård på lika villkor, tillgänglighet och korta väntetider samt hög patientsäkerhet. En grundläggande utgångspunkt för Region Uppsala är att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf, att målet för hälso- och sjukvården ska vara en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. En annan viktigt lagstiftning som styr hälso-och sjukvården är patientlagen. Målet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar och möjlighet ges för att sammanlänka vården. Detta för att vården ska uppfattas som meningsfull ur ett medborgar- och patientperspektiv. Vård ska ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON), både vad avser vårdenhet och kompetensnivå. För att kunna tillgodose de växande vårdbehoven ska BEONprincipen vara vägledande och tillämpas konsekvent. Det leder till en högre effektivitet i vårdsystemet och därmed kostnadsbesparingar och bättre kvalitet för patienten. Regionen ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvården får en större roll vad gäller första linjens vård. Resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård möjliggör en lättillgänglig vård med BEON i fokus. Kvalitet genom god vård Regionens samtliga verksamheter ska bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om god vård. Följande områden vill Region Uppsala lyfta fram som viktiga förutsättningar för god vård. Patientfokuserad hälso- och sjukvård En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. För att patienterna ska känna sig trygga med den vård regionen erbjuder, och för att skapa bra förutsättningar för ett gott tillfrisknande, är det viktigt med ett gott bemötande och ett stort mått av delaktighet i den egna vårdens utformande. Vården ska arbeta systematiskt med bemötandefrågor. En del av bemötandet är den information som patienterna får vid och inför en vårdkontakt. Patienten ska, snarast efter diagnos, få besked om fortsatt behandling och besök, tidplan för fortsatt vård samt råd kring vad hen själv kan göra för att påverka sin egen hälsa. Patienten ska även få information om vart hen kan vända sig vid eventuella frågor. Personcentrerad vård är att involvera patienten i sin egen vård. Patienter som känner sig delaktig i sin egen vård har bättre förutsättningar för bästa möjliga behandlingsutfall och bästa möjliga livskvalité. Delat beslutsfattande kring behandling ska därför eftersträvas i möjligaste mån, speciellt vad gäller Sida 15 av 49

25 Bilaga 153 a sjukdomstillstånd av mer kronisk karaktär. Psykiatri är exempel på ett område där det är viktigt att utveckla ett personcentrerat arbetssätt genom framför allt delat beslutsfattande. För att öka tryggheten och säkerheten kring patienten bör anhörigas kunskap om patienten efterfrågas samt anhörigas delaktighet eftersträvas. Anhöriga är patientens nätverk eller de relationer patienten väljer och behöver inte innebära juridiskt släktskap. För att förebygga ohälsa hos anhöriga bör anhörigas eget behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Syftet är att dessa grupper ska känna sig trygga och välinformerade och uppleva ett bra bemötande och stöd inom vården. Barn till patienter med svåra sjukdomar, särskilt psykiatriska diagnoser, är en särskilt utsatt grupp. Under planperioden ska även information och bemötande av anhöriga barn och vuxna utvecklas och förbättras. Uppdrag Den information som ges vid utskrivning ska tydliggöras under Likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. Aktiviteterna i Handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som hon eller han har behov av. Region Uppsala ska bedriva hälso- och sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet och korta väntetider. God tillgänglighet är en viktig förutsättning för att upprätthålla förtroendet för vården. För att regionen ska leva upp till vårdgarantins krav under planperioden krävs ett systematiskt och förstärkt utvecklingsarbete med att korta väntetiderna. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar för en mer effektiv resursplanering. Samarbetet mellan sjukhusen ska därför utvecklas, särskilt kring operationsverksamheten, i syfte att utnyttja resurser optimalt och därigenom bidra till att kösituationen förbättras. Produktionsstyrning är ett verktyg som bidrar till bättre tillgänglighet och vård för patienterna, bättre arbetsmiljö och ett effektivare resursnyttjande. Syftet med produktionsstyrning är först och främst att säkra att alla resurser finns på plats i rätt tid för att kunna ge patienterna en vård av god kvalitet. Region Uppsala har en gemensam modell för produktionsstyrning vilken samtliga förvaltningar ska tillämpa. Modellen består i korthet av fyra steg: 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplanera efter behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan Behoven ska systematiskt fångas upp och verksamheten ska planeras efter behoven. Produktionsplanering ska skapas utifrån såväl produktion som forskning och utbildning. Resursplaneringen handlar därefter om att organisera resurserna så att rätt resurs finns tillgänglig på rätt plats i rätt tid för att klara produktionsplanen. För bästa möjliga resursanvändning och effektivisering av verksamheten ska utvecklingen av produktions- och resursplanering intensifieras under planperioden. Att utveckla verksamheten för att minska behovet av sjukhusbaserad vård, både genom BEON, e-tjänster, gruppverksamhet och hälsofrämjande insatser är en förutsättning för att balansera efterfrågan och behov av befintliga resurser. Patienter med kroniska sjukdomar är en grupp med särskilda behov där regionen måste säkerställa tillgången till vård och behandling. Arbetet ska därför fortsätta med att följa upp väntande på återbesök och behandling. Det är även av vikt att utveckla indikatorer för att mäta patientens hela tid i vårdkedjan. För denna grupp patienter är personcentrerad vård, patientutbildning och delaktighet särskilt viktigt. Vården ska anpassa sina kontaktvägar avseende e-hälsa, telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter medborgarnas behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. För att underlätta för länets medborgare ska Sida 16 av 49

26 Bilaga 153 a också den senaste informationstekniken användas, till exempel för bokning av besök, receptförnyelse och information om behandlingsresultat, och finnas tillgänglig för patienten. Samtidigt är tillgänglighet i vården större än frågan om väntetider eller möjligheten att skicka e-post till vårdgivaren. Det handlar även om geografisk tillgänglighet, att vården ska finnas där människorna finns. Att ha ett socioekonomiskt perspektiv på tillgänglighet innebär att vården måste vara tillgänglig för alla oavsett utbildning, inkomst eller bakgrund. Det handlar även om kulturell tillgänglighet, att bemöta människor utifrån deras sociala och kulturella utgångspunkter och deras behov. Uppdrag Som ett led i arbetet med att korta väntetiderna ska Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings samarbete utvecklas under året. Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett riskförebyggande arbete. Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Region Uppsala har en beslutad nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att regionen ska vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Det är ett ambitiöst mål som visar att regionen tar frågan på allvar och arbetar aktivt för att förbättra patientsäkerheten. Ansvar och engagemang för utveckling av regionens patientsäkerhetsarbete åligger alla nivåer: region-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Handlingsplaner för patientsäkerhet och förstärkning av uppnådda resultat kommer att vara i fokus under planperioden. För att nå målet behöver antalet vårdskador minimeras i samtliga vårdprocesser inom ramen för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Detta kräver ett kontinuerligt, systematiskt och övergripande patientsäkerhetsarbete i enlighet med Patientsäkerhetslagen och SOSFS 2011:9. Regelverkets krav har konkretiserats i regionens strategi och handlingsplan för patientsäkerhet, Där det bland annat framgår vårdgivarens ansvar att utreda negativa händelser och bedriva systematiskt förebyggande arbete för att minska vårdskador. Ett annat styrande dokument är strategin och handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) inom regionen, Viktiga delar i infektionsbekämpningen är Stramas arbete, användning av Infektionsverktyget (IV) i slutenvården och ett effektivt vårdhygienarbete. För att säkerställa en läkemedelsanvändning som främjar hälsa behöver många äldre personer återkommande genomgångar av sina läkemedel exempelvis vid inskrivning på vårdavdelning, och vid läkarbesök i öppenvård. Så kallad polyfarmaci (många olika mediciner samtidigt på daglig basis) innebär en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. I öppna jämförelser uppmärksammas att regionen har hög andel äldre med tio eller fler läkemedel. I syfte att förebygga influensainfektioner pågår ett arbete med att öka andelen medborgare över 65 år som vaccinerar sig mot säsongsinfluensa. För att minska risken för smittspridning inom vården har beslut tagits om komplettering av vissa vaccinationer för vårdpersonal. Ytterligare arbete ska göras med hälsodeklaration och kompletterande vaccinationer av nyanställd personal. Ett arbete pågår även med målsättningen att öka andelen vårdpersonal som får erbjudande om vaccinering mot säsongsinfluensa. Under en lång tid har antalet självmord i Sverige minskat, men denna utveckling bör stärkas. Regionen ska därför arbeta med suicidprevention, speciellt inom psykiatrin. Sida 17 av 49

27 Bilaga 153 a Uppdrag Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Under 2017 ska det suicidpreventiva arbetet utvecklas, speciellt inom verksamhetsområdet psykiatri. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Region Uppsala ska vara bland de ledande i utvecklingen mot en mer kunskapsstyrd vård. Vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskapsstyrning är att utifrån befintlig evidensbaserad kunskap uppnå tillämpning inom regionens verksamheter och vara ett förbättringsstöd för verksamheterna. En kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård kräver att strategiska regionövergripande frågor hålls samman, dels på en övergripande politisk nivå och dels på en övergripande tjänstemannanivå. Exempel på sådana strategiska områden är arbetet med patientsäkerhet, arbetet med kliniska processer för Nationella riktlinjer, arbetet med vårdkedjor och arbetet med läkemedelsfrågor och smittskyddsfrågor. Tjänstemannaansvaret för dessa frågor samordnas av regionens ledningskontor. Arbetet med att införa ett evidensbaserat kunskapsmaterial i regionens verksamheter ska utvecklas under planperioden. Fokus ligger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer, Läkemedelskommitténs rekommendationer, försäkringsmedicin och Vården i siffror. Även nyare forskningsresultat som visar signifikant förbättrade medicinska resultat, men inte hunnit bli nationella riktlinjer, ska beaktas. Vården i siffror, som tas fram av SKL och Socialstyrelsen, ska användas som ett strategiskt verktyg vid kvalitetsutveckling och uppföljning av hälso- och sjukvården i Region Uppsala. Tillsammans med Nationella riktlinjer, kunskapscentra och andra satsningar utgör Vården i siffror en viktig del i regionens fokusering på förbättringsarbete. För att uppnå förbättringar krävs även ett systematiskt förbättringsarbete där verksamheten utifrån sina resultat, i exempelvis Vården i siffror, strävar efter att bli bättre. Att lära av andra som förbättrat processer och system är en framgångsfaktor. Att personal har både kunskaper i och förutsättningar för systematiskt förbättringsarbete är avgörande. Det är viktigt att i samverkan med övriga regioner och landsting inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion nå förbättrad effektivitet och synergier i processen för kunskapsstyrning. Det görs genom arbetet med analys och val av indikatorområden. Inför implementering av aktuella nationella riktlinjer fortsätter arbetet med att skapa lokala programråd för respektive sjukdomsområde. De lokala programråden kommer att mer direkt ha ett ansvar för implementering bland annat genom utarbetande av kliniska vårdprocesser och ansvarsfördelning utifrån de Nationella riktlinjerna. Programråden är viktiga arenor för kvalitetsutvecklingen inom hälso- och sjukvården. Regionens arbete med ordnat införande av nya dyra läkemedel sker i nationell samverkan och syftar till att ge patienter med behov tillgång till nya läkemedel. Viktiga delar är att följa upp insatta nya läkemedel på ett i förväg bestämt sätt samt att tydliggöra och skapa utrymme för medicinskt motiverade kostnadsökningar genom att koppla arbetet med ordnat införande till budgetprocessen. Arbetet med att vidta åtgärder för en optimerad rehabiliteringsprocess och en obruten vårdkedja mellan region och kommun fortsätter under Patienterna ska ha rätt till en plan som visar hur och när rehabiliteringen ska genomföras. Under planperioden ska länsgemensamma riktlinjerna för rehabilitering och habilitering implementeras. Sida 18 av 49

28 Bilaga 153 a För att regionen ska nå målen inom ramen för den nationella satsningen en kvalitetssäkrad och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess krävs bland annat fortsatt arbete med rehabiliteringskoordinatorer på vårdcentraler, försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, analyser ur ett jämställdhetsperspektiv samt att regionen tillgodoser evidensbaserad rehabilitering till sjukdomsgrupperna långvarig smärta och psykisk ohälsa. Här är ett samarbete med kommunerna, försäkringskassan, arbetsförmedling och arbetsgivare centralt. Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler för transplantation utgör en allt viktigare del av högspecialiserad vård. Den begränsade tillgången hämmar dock möjligheterna att erbjuda regionens patienter sådan vård. Regionen ska arbeta donationsfrämjande i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Uppdrag Programråd ska upprättas inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året. Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. Effektiv hälso- och sjukvård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Verksamhetsuppdrag och ersättningssystem ska utformas på ett sätt som främjar målet med hälso- och sjukvården. Ett mål för regionen är att kunna erbjuda en mer komplett första linjens vård. Åtgärder ska genomföras i syfte att minska antalet återinläggningar. Utvecklingen av mobila vårdenheter med uppdrag att utföra specialiserad palliativ vård för patienter, i alla åldrar, i livets slutskede ska fortsätta under året. I delar av länet finns även mobil hemsjukvård som genomför annan behandling, diagnostisering eller rehabilitering i hemmet, framförallt för patienter som är 65 år och äldre. Mobila sjukvårdsteam på specialistvårdsnivå ska utvecklas under planperioden. Primärvårdens ansvar för vården av äldre ska utvecklas och kompetensen kring äldre ska stärkas under planperioden. Akutsjukvården ska utvecklas så att god tillgänglighet och effektivitet uppnås. För att nå effektivitet krävs ersättningsystem och uppföljning som främjar bästa effektiva omhändertagandenivå. Primärvårdens och specialistvårdens uppdrag för det akuta omhändertagandet ska vara tydligt för både vårdverksamheter och patienter. För de patienter som söker sig till akutsjukvården ska behovet vara styrande för den vård som ges samt om vården ska ges på primärvårds- eller specialistvårdsnivå. Akademiska sjukhuset ska se över och under planperioden presentera ett förslag till en effektiv akutmottagningsverksamhetmed hög patientsäkerhet. Tillgänglig, kvalitativ och sammanhållen rehabilitering är avgörande för att patienterna ska ges förutsättningar till ett gott liv efter sjukdom och behandling. Vid Akademiska sjukhuset ska etablering av ett rehabiliteringscentrum stärka en samlad rehabilitering och samarbetet mellan flera aktörer. Region Uppsala ska fortsätta arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Vårdförloppen beskriver patientens vårdprocess avseende utredningar och behandlingar som görs från primärvård, specialiserad vård och akutsjukvård. Det standardiserade vårdförloppet ska individuellt planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Insatserna ska minska regionala skillnader, skapa en mer jämlik cancervård och korta väntetiderna. Arbetet med att förbättra tillgängligheten inom cancervården kommer att ske tillsammans med Regionalt cancercentrum (RCC). Sida 19 av 49

29 Bilaga 153 a Uppdrag Arbetet med värdebaserad vård ska utökas under 2017 och innehålla minst ett psykiatriskt område. Tillgången till geriatrisk kompetens och direktinläggning ska förstärkas under 2017 i syfte att undvika långa väntetider på akuten. Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska under 2017 utökas i omfattning och geografisk spridning över länet. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Sjukvården ska präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av socioekonomiska eller andra faktorer. Faktorer som bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning och socioekonomiska förhållanden ska inte påverka kvalitén på vården och bemötandet som patienterna erhåller. Hälso- och sjukvården ska också präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av var i länet patienten bor. Hälso- och sjukvården ska utveckla uppdrag och prioriteringar utifrån en behovsstyrd vård Det finns idag kunskap kring vilka bestämningsfaktorer som är relaterade till ohälsa och dess omfattning i länet. Utifrån kunskapen om utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer i länet och dess hälsoeffekter, går det att förutse att vissa folksjukdomar kommer att fortsätta att öka de närmaste åren och därmed ojämlikheten i hälsan. Även ojämlikheten i vården tilltar i meningen att vissa grupper söker och får sjukvård i mindre utsträckning än andra. Faktorer som hindrar patienterna att söka och få bästa möjliga sjukvård är exempelvis dåligt bemötande, genus och personliga förhållanden. Genom regionens likabehandlingsarbete ska lika rättigheter och möjligheter främjas, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Regionen har under 2016 tagit fram ett funktionshinderpolitiskt program. Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Det är samhällets ansvar att säkerställa att barriärer och hinder ständigt motverkas. Regionen har en viktig del i det ansvaret och har goda möjligheter att motverka barriärer och hinder. Patienter med psykiatriska sjukdomar har kortare förväntad livslängd, på grund av kroppsliga sjukdomar, jämfört med befolkningen i övrigt. Ur ett jämlikhetsperspektiv är det därför viktig att se över hur denna patientgrupps kroppsliga hälsa kan förbättras samt hur livslängden för gruppen kan ökas. Regionen ska inleda ett långsiktigt och systematiskt arbete med att integrera jämställdhetsfrågorna i samtliga verksamheter. Regionen ska arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett led i att nå detta mål är god kunskap om både kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller olika sjukdomar. Män och kvinnor kan ha samma sjukdom men med olika symptom. Ovanstående ska beaktas vid medicinska bedömningar, läkemedelsförskrivningar och forskning. Barnrättsperspektivet har en central roll i regionens styrning och ska beaktas i alla beslut både på politisk och verksamhetsnivå. Arbetet fortgår med att genomföra den av fullmäktige antagna handlingsplanen. Till stöd för genomförandet har regionen under perioden tecknat avtal med en länsbarnombudsman. Handlingsplanen består av nio delmål och många verksamheter har antagit egna lokala genomförandeplaner. Största satsningen under handlingsplanens sista år blir att så många medarbetare och chefer som möjligt får tillräckliga kunskaper om barnets rättigheter. Tandvården har en viktig roll i arbetet mot våld i nära relation och mot barn. Eftersom tandvården har ansvar för att barn får regelbunden och fullständig tandvård ända upp i vuxen ålder har de en unik möjlighet att komma i nära kontakt med alla barn. Tandvården kan därmed spela en viktig roll i att förebygga och uppmärksamma omsorgsbrist, våld och övergrepp mot barn. Sida 20 av 49

30 Bilaga 153 a Med den internationella oron ökar antalet asylsökande och nyanlända till Sverige och därmed Region Uppsala. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården och folktandvården som ska erbjuda hälsoundersökningar/-samtal och tandvård till asylsökanden. Hälsoundersökningar av nyanlända migranter är en viktig åtgärd för att upptäcka sjuklighet inom denna grupp. Framförallt när det gäller smittsamma sjukdomar, psykisk ohälsa samt för att se över barnens vaccinationsskydd. Hälsoundersökningen ska göras så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige, dock senast två månader efter ankomst. Cosmos asyl- och integrationshälsan ansvarar för hälsoundersökningar av länets asylsökande och nyanlända, och även för utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Hälsan har en stor betydelse under asyltiden och för integrationen av nyanlända, exempelvis ensamkommande barn och personer som kommer som anhöriginvandrare. Centrum för hälsa och integration fyller en viktig funktion för att samla och utveckla kompetens inom migrationshälsa, men det är också viktigt att regionens samordnande funktion på området utvecklar samarbetet med externa aktörer, för att därigenom kunna samla och optimera resurserna för insatser mot ohälsa. Regionen behöver utveckla och fördjupa samarbetet mer med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och frivilligorganisationerna, för att tidigt kunna få in hälsoperspektivet i mottagandet. Uppdrag Patientnämnden ska under 2017 anpassa och utöka sin verksamhet utifrån det nya statliga uppdraget. Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under Åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet ska genomföras under För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. I syfte att tidigt kunna få in hälsoperspektivet i mottagandet ska Centrum för hälsa och integration under 2017 utveckla och fördjupa samarbetet med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och frivilligorganisationerna. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsobegreppet i lagstiftningen utgår från WHO:s hälsodefinition. Hälsoinriktad hälsooch sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Genom medlemskapet i WHO-nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) vill Region Uppsala förstärka det hälsoinriktade arbetet i länet. Som medlem i nätverket åtar sig regionen att följa konstitutionen för det internationella nätverket Health Promoting Hospitals and Health Services. Det innebär att regionen ska arbeta i enlighet med denna konstitution och dess strategier och riktlinjer samt att arbetet ska vara prioriterat och integreras i ordinarie verksamhet. Det innebär också att regionen deltar i nationell samverkan inom HFSnätverket. Inom regionen ligger Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder till grund för det hälsoinriktade arbetet. Arbetet med levnadsvanor är långsiktigt och blir effektivt om utvecklingen av arbetet integreras med ordinarie verksamhet för att stärka patientens hälsa. Ett bra bemötande med ett hälsofrämjande förhållningssätt är avgörande för patientens välmående. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i samtal om levnadsvanor är framför allt att ge patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder innebär en stor satsning på ett strukturerat och enhetligt arbetssätt inom regionen. Den kvalitet regionen eftersträvar i arbetet med levnadsvanor är att nå prioriterade patientgrupper med rätt åtgärder. Evidensbaserade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska vara naturliga inslag i de kliniska processerna. Sida 21 av 49

31 Bilaga 153 a Socialstyrelsen följer årligen resultaten av arbetet med riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och hur det kommer patienterna till nytta. Utdata ska kunna levereras under planperioden enligt önskemål från Socialstyrelsen. För att säkerställa implementering av en hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom länet har ett regionövergripande programråd för hälsoinriktad hälso- och sjukvård bildats. I uppdraget ligger att samverka med övriga programråd för ett systematiskt arbetssätt och en välstrukturerad organisation i vilken levnadsvanearbetet är integrerat med implementering av diagnosspecifika riktlinjer. Under planperioden ska hälso- och sjukvårdens insatser och aktiviteter ha ett ökat fokus på samt uppnå en högre kompetens kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård. Den nationella strategin för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar förstärker arbetet med en hälsoinriktad hälso- och sjukvård genom att förbättringsområden som patientcentrerad och kunskapsbaserad vård, tidig upptäckt och rekommenderad åtgärd lyfts fram. Genom programrådsarbetet som regionen påbörjat kan nu de hälsoinriktade insatserna tydliggöras i de kliniska processerna, vilket i större utsträckning än i dag möjliggör att rekommenderade åtgärder erbjuds patienten. Genom detta arbete blir det tydligare på olika enheter vad som bör erbjudas, till vem och av vem. Uppdrag Levnadsvanearbetet ska integreras i de regionövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under Närvård Närvård är ett samarbetskoncept som syftar till att mer av vården ska kunna utföras nära patienten. Ett annat syfte är att minimera patientströmmarna till sjukhusen. För att få ett välfungerande närvårdsarbete måste området ses som en regionövergripande fråga och inte en fråga för enskilda förvaltningar. Konceptet bygger på att regionen och kommuner var för sig fullföljer sin uppgift på bästa möjliga sätt, att regionen och kommuner hjälper och stärker varandra för att öka förmågan samt att vid behov organisera sig tillsammans för att lösa gemensamma problem. Metoden för samverkan inom närvård är att arbeta processinriktat, skapa rutiner för samverkan och implementera dessa. Närvården ska utvecklas så att medborgarna, i så stor utsträckning som möjligt, kan få tillgång till vård där de bor. Regionen ska driva närvårdsfrågor utifrån en helhetsbild med strävan att uppnå en jämlik vård och en vård på rätt nivå. Detta kräver en god samverkan mellan regionen och länets kommuner. Regionen måste ha ett likartat förhållningssätt till alla kommuner men den lokala lösningen kan komma att se olika ut. Regionen och kommunerna ska ha en god kommunikation och kunskap om varandras uppdrag och verksamhet. Det ska finnas etablerade kontaktytor och strategier där man kan hjälpa och stärka varandra. I vissa fall kan man samorganisera sig så att regionen och kommunerna gemensamt kan klara mer av vårdbehoven lokalt, till exempel genom närvårdsavdelningar. Närvårdsstrategin lägger grunden för det fortsatta arbetet under mandatperioden. Där pekas tre prioriterade områden ut; äldre, barn och unga samt personer med psykisk ohälsa. Inom ramen för närvårdsstrategin tar regionen fram årsvisa prioriterade aktiviteter. Närvårdsarbetet behöver anpassas dels efter kommunernas olika förutsättningar och dels efter regionala arbetssätt som ska stärka patientsäkerheten och vara resurseffektiva. Närvårdsutvecklingen samordnas genom särskilt utsedda politiker, närvårdsstrateger på regionens ledningskontor och genom de närvårdskoordinatorer som finns i länet. Koordinatorerna är samfinansierade mellan regionen och respektive kommun och deras uppdrag är att stödja och vara drivande i det lokala samarbetet. Koordinatorerna är en framgångsfaktor och bör därför finnas i samtliga kommuner i länet. Regionen ser gärna att närvårdssamarbetet och närvårdsverksamheterna regleras i regionala och lokala avtal. Oavsett fysisk eller psykisk ohälsa har individen en lagstadgad rätt att vid behov av insatser från både kommun och region bli erbjuden Samordnad individuell planering (SIP). SIP utgår från patientens behov och är ett arbetsverktyg som tydliggör ansvarsfördelningen. Sida 22 av 49

32 Bilaga 153 a År 2017 kommer sannolikt en ny betalansvarslag att införas. Bakgrunden är en statlig utredning om trygg utskrivning från slutenvården som konstaterade att patienter blir kvar onödigt länge i slutenvård innan kommunala insatser tar vid. Det medför patientsäkerhetsrisker, bidrar till överbeläggningsproblematik och är samhällsekonomiskt ineffektivt. Den nya lagen innebär omfattande förändringar för både regioner, landsting och kommuner. Regionen behöver stärka samarbetet med kommunerna för att nå hållbara och långsiktiga lösningar vid utskrivning från slutenvården. Patientens perspektiv och behov ska alltid vara styrande i samarbetet mellan kommun och Region Uppsala. Närvård äldre Under planperioden kommer antalet personer över 65 år att öka med nästan 9 procent. Idag kommer ca 40 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader från patienter över 65 år. Varje sjukhusinläggning som skulle ha kunnat undvikas innebär en onödig påfrestning för patienten och en kostnad. Det finns all anledning att aktivt arbeta för förbättrade vårdkedjor för att förhindra akutbesök och sjukhusinläggningar. I regionens närvårdsstrategi prioriteras arbete med förberedelse för ny betalansvarslag och ökade mobila insatser. I länet finns redan idag mobila team, palliativa team och annan sjukhusanknuten hemsjukvård. Det pågår en utveckling mot att mer av sjukhusvården kommer att bedrivas i dagvård, vård i hemmet och vård på distans. I Östhammar, Enköping och Uppsala finns idag närvårdsenheter. Folktandvården ansvarar för uppdraget om all uppsökande verksamhet gällande munhälsobedömningar och munhälsoutbildningar. Verksamhetens samarbete med kommunala verksamheter behöver förbättras för att fler äldre ska få ta del av den uppsökande tandvården. Närvård - Barn och unga Samverkan inom närvården gällande barn och unga omfattar förebyggande arbete, tidiga insatser samt barn och unga som är i behov av mer omfattande insatser. Den nationella psykiatrisatsningen, ligger som grund för en del av arbetet i hela länet. Den handlingsplan för barn och ungas psykiska hälsa som togs fram under 2016 ska implementeras under Under 2017 ska en ny riktlinje implementeras för samverkan avseende barn och unga i behov av särskilt stöd. Ett annat exempel på samverkan med kommunerna är projektet Intensiv familjebehandling (IFB) som riktas till barn och unga med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik samt deras familjer. Förutom de länsgemensamma prioriteringarna sker ett arbete lokalt i varje kommun med de problemområden som identifierats. Det kan till exempel gälla barn med neuropsykiatrisk problematik, ogiltig frånvaro i skolan, barn och unga som riskerar att fara illa och ensamkommande flyktingbarn. Här samverkar förskola, skola och elevhälsa, socialtjänst, primärvård, barnspecialistmottagningen, barn- och ungdomspsykiatri och habiliteringen. Arbetet med ungdomsmottagningar och familjecentraler, i bred samverkan, är grundläggande för möjligheten att fånga barn och ungas behov. Närvård - psykisk hälsa Psykisk ohälsa är numera den främsta orsaken till sjukskrivning och människor med psykisk sjukdom är bland de mest sårbara inom sjukvården. Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Tidiga åtgärder är av avgörande betydelse. Det måste bli enklare för patienter att få tillgång till vård och det ska finnas medicinsk och psykologisk kompetens i primärvården. I syfte att uppfylla detta arbetar regionen med en handlingsplan mot psykisk ohälsa. För att når resultat inom området behöver primärvården få bättre förutsättningar för att kunna möta den ökande psykiska ohälsan. Den nationella överenskommelsen inom området psykisk ohälsa syftar till att öka tillgängligheten till vård och behandling av god kvalitet och att förebygga och motverka psykisk ohälsa. I länet kommer ett arbete att ske Sida 23 av 49

33 Bilaga 153 a bland annat med överenskommelsens fokusområden; förebyggande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation. Öppen- och slutenvården ska hållas ihop för att skapa en bättre vård. För patienten måste de vara två delar av en sammanhållen kedja där kunskapen om patienten följer med oavsett vårdform. Under 2017 ska en närvårdsverksamhet öppnas i Tierp. Åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ska genomföras under Under 2017 ska det erbjudas ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla länets kommuner. En del av den psykiska ohälsan beror på riskbruk och missbruk i olika former. Samordningen och utvecklingen av regionens missbruks- och beroendevård sker i samarbete med länets kommuner, polisen och Länsstyrelsen genom Styrgruppen för missbruk och beroende, RIM:s styrgrupp. Styrgruppen har också samordnat framtagandet av en länsöverenskommelse som presenterades under Syftet med överenskommelsen är att stärka samverkan genom att tydliggöra en övergripande ansvarsfördelning mellan kommuner och region inom missbruksområdet i Uppsala län. Samtliga kommuner har lokala samverkansgrupper med ett tydligt brukaroch familjeperspektiv, som utifrån länsöverenskommelsen tar fram lokala överenskommelser. I de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende är ungdomar, samsjuklighet samt läkemedelsberoende och psykosociala stödinsatser nya insatsområden. När det gäller missbruk och beroende är det viktigt att arbeta förebyggande, men också att snabbt sätta in insatser när problem uppstår. Regionen ska bli bättre på att ta hand om barn och ungdomar med missbruksproblem. Det görs bäst genom ett gott samarbete med socialtjänst och familjer. Uppdrag Under 2017 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Under 2017 ska Region Uppsala utveckla sitt samarbete med kommunernas elevhälsa och socialtjänst kring barn och ungdomar med missbruksproblem. Uppföljning och utvärdering Regionen kommer fortsätta utvecklingsarbetet med att systematiskt följa upp offentliga och privata vårdgivare i syfte att förbättra såväl hälso- och sjukvårdens kvalitet som kontrollen av utbetald ersättning. Ett arbete kommer även att initieras för att årligen i särskild ordning återrapportera till regionstyrelsen och regionfullmäktige hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året i enlighet med det beslutade programmet. Med anledning av det förstärkta kravet på uppföljning av privata vårdgivare i kommunallagen kommer arbetet att fortsätta med att fullfölja Region Uppsalas program för uppföljning av privata utförare. Av programmet framgår bland annat vilka mål och riktlinjer som ska gälla för styrelsernas och nämndernas uppföljning. Programmet innebär att styrelserna och nämnderna årligen ska arbeta fram en plan som beskriver hur uppföljningsarbetet ska prioriteras och genomföras. Regionen ska även fortsätta arbetet med strategin för fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård, som beslutas av landstingsstyrelsen. Strategin kommer att ligga till grund för planeringsarbetet på tjänstemannanivå för perioden När det gäller den löpande avtalsuppföljningen kommer även den att fortsätta att utvecklas och förbättras under planperioden. Med start 2017 ska regionstyrelsen och regionfullmäktige årligen få en återrapportering kring hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året, i enlighet med det beslutade programmet för uppföljning av privata utförare. Det är viktigt att medborgare och patienter får information och insyn i de verksamheter som bedrivs inom hälso- och sjukvården. Sida 24 av 49

34 Bilaga 153 a Regionen kommer därför att utöka informationen på regionens webbplats om resultaten från genomförda fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Uppdrag Utvecklingen av arbetet med systematisk fördjupad uppföljning av offentliga och privata vårdgivare, i syfte att förbättra såväl hälso- och sjukvårdens kvalitet såsom kontrollen av utbetald ersättning, ska fortsätta under Den löpande avtalsuppföljningen ska fortsätta att utvecklas och förbättras under ehälsa - en del av hälso- och sjukvården Begreppet ehälsa innefattar verksamhetsutveckling av vård, hälsa och omsorg för en ökad effektivitet, nytta och kvalitet för invånare, patienter, brukare och vård- och omsorgspersonal. E-hälsa är ett strategiskt och viktigt verktyg för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården. Prognosen för Sverige är en ökande befolkning där allt fler blir allt äldre och det ökar i sin tur hälsoutmaningarna. Teknikutvecklingen ger regionen möjligheter att hantera utmaningarna bland annat genom att ge individen möjlighet att ta ett större ansvar för sin egen hälsa och att vara delaktig i sin egen vård men också genom att ge vården större förmåga att förutse, diagnostisera och behandla sjukdomar. ehälsa i form av e-tjänster är redan nu, men ännu mer i framtiden, en självklar del av hälso- och sjukvården för såväl individen, medarbetaren i vården som för beslutsfattarna. I den nationellt framtagna handlingsplanen för landsting, regioner och kommuners samarbete inom ehälsoområdet, , står följande: Individen ska kunna nå alla uppgifter om sig själv och därmed aktivt kunna medverka i sin vård och omsorg. Medarbetarna ska ha rätt arbetsverktyg och information tillgänglig, medan beslutsfattare ska ha tillgång till faktabaserade underlag. Mycket bra är gjort och mer ska göras. Landstinget i Uppsala län var först i Sverige med att göra det möjligt för patienten att ta del av sin journal via nätet. Målsättningen är att fortsätta ligga i framkant och att utveckla smarta och lättanvända e-tjänster som ska underlätta invånarens, patientens och anhörigas kontakt med hälso- och sjukvården såväl före, under som efter vårdbesök och behandling. Under planperioden ska arbetet inom ehälsoområdet intensifieras. I första hand ska regionen införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. Fokus ska ligga på tjänster som stöder verksamheterna och som bidrar till ökad effektivitet, kvalitet, tillgänglighet och patientsäkerhet. Regionen ska också utveckla nya kommunikationskanaler och tjänster för att underlätta i kontakten och/eller i behandlingen mellan patienten och vården. Exempel är virtuella och mobila vårdmöten, lösningar för hemmonitorering och internetbaserade behandlingsalternativ. En del av e-hälsa är telemedicin som bland annat ger möjlighet till vård på distans. Telemedicin kan underlätta både för patienter som har långt till vården och för professionen att på ett enklare sätt få tillgång till erfarenhetsutbyte. Regelbunden rådgivande specialistverksamhet kan ge kompetensutveckling och utgöra ett kollegialt stöd som lockar fler medarbetare att arbeta på vårdcentraler med långa avstånd till länets större orter och sjukhus. Region Uppsala ska under planperioden utveckla en internetbaserad evidensbaserad modell för behandling av psykisk ohälsa på den nationella plattformen för stöd och behandling, inom vårdcentralsuppdraget. Det pågående arbetet med plattformen för vård och behandling inom ramen för specialistpsykiatri ska fortgå och utvecklas. Uppdrag Under 2017 ska arbetet påbörjas med att implementera den regionsövergripande ehälsostrategin. Under 2017 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. Sida 25 av 49

35 Bilaga 153 a Samverkan inom sjukvårdsområdet För att Region Uppsala ska vara ledande inom olika hälso- och sjukvårdsområden krävs samverkan på både internationell, nationell och regional nivå. Akademiska sjukhuset är en stor exportör av högspecialiserad sjukvård. Genom Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset erbjuds patienter från hela världen att få tillgång till specialistvård. På nationell nivå arbetar rikssjukvårdsnämnden med att definiera vilka områden som ska betraktas som rikssjukvård, samt besluta vilka enheter inom hälso- och sjukvården som ska få tillstånd att bedriva vården. Region Uppsala deltar aktivt i nämndens arbete, både på politisk- och tjänstemannanivå. Om Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett av de ledande universitetssjukhusen i landet är det viktigt att det vid sjukhuset bedrivs en bred verksamhet inom alla specialiteter i nära samarbete med Uppsala universitet. För att klara detta behöver samarbetet med andra sjukhus utvecklas, främst med Universitetssjukhuset Örebro och Karolinska sjukhuset. Region Uppsala har som ägare av ett universitetssjukhus ett ansvar för att stärka den högspecialiserade vården samt för undervisningens och forskningens ställning vid Akademiska sjukhuset. Regionen ska därför eftersträva en förtroendefull samverkan mellan parterna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion för att säkra framtidens högspecialiserade vård och skapa långsiktighet och trygghet för sjukhuset. Det pågår ett arbete med en ny regional indelning. För Region Uppsala är det viktigt att Akademiska sjukhusets roll som högspecialiserat sjukhus och dess betydelse för det svenska sjukvårdssystemet, Uppsala universitets forskning och utbildning inom medicin och farmaci liksom för Life science sektorn, särskilt beaktas. En framtida regionbildning i Mellansverige bör baseras på den samverkan som idag sker inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Tillsammans med landstingen i Dalarna, Sörmland, Västmanland och Region Örebro län ingår regionen i en gemensam varuförsörjningsnämnd, som ansvarar för upphandling av förbrukningsmaterial till hälso- och sjukvård samt tandvård i de berörda landstingen. Regionen ska verka för att fler gemensamma upphandlingar genomförs inom sjukvårdsregionen. Ett samarbete pågår mellan Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset inom vissa specialiteter, och detta samarbete bör både breddas och fördjupas. Inom området molekylär biovetenskap och medicin finns i dag det nationella forskningscentrumet Science for Life Laboratory. Verksamheten är organiserad i två delar, där den ena har sitt säte i Stockholm och den andra i Uppsala. Under mandatperioden ska verksamheten fortsätta att utvecklas och samverkan mellan de bägge organisationerna öka. Regionen har tillsammans med Dalarna och Gävleborg ett samverkansavtal inom området arbets- och miljömedicin. Syftet är att samverkan ska bidra till god arbets- och miljörelaterad hälsa. Samverkan med Arbets- och miljömedicin inom Region Örebro län ska förstärkas under planperioden. Skandionkliniken är Nordens första kliniska anläggning för protonterapi. Det är också första gången som Sveriges sju landsting med universitetssjukhus har gjort en gemensam investering i ett nationellt centrum för behandling av cancer. Regionen deltar i kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg, som från 2018 ska sköta all ambulansflygverksamhet i landet. En viktig del i samarbetet är att landstingen och regionerna gemensamt upphandlar ambulansflygplan. Under planperioden ska arbetet med att utöka samverkan inom sjukvårdsregionen vad avser helikopterverksamheten intensifieras, främst genom det gemensamma kommunalförbundet med Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna och Västra Götalandsregionen. I arbetet med att förbättra strukturen för kunskapsstyrning är det viktigt att den regionala samverkan inom kunskapsstyrningen stärks, Sida 26 av 49

36 Bilaga 153 a bland annat genom utökat uppdrag för specialitetsråden inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Inom sjukvårdsregionen finns två nationella registercentrum, Uppsala Clinical Research center (UCR) och ett centrum inom Regionalt Cancercentrum (RCC). Med en nära samverkan med dessa registercentrum finns möjligheter att stödja utveckling av kunskapsstyrningen inom regionen. Genom etableringen av RCC har det skapats förutsättningar för en ökad samverkan både regionalt och nationellt inom cancersjukvården. Uppdrag Under 2017 ska initiativ tas för att utveckla samarbetet mellan Arbetsoch miljömedicin vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. Forskning, utveckling och utbildning inom hälso- och sjukvården Strategiska mål Region Uppsala Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Region Uppsala står bakom det positionspapper SKL antagit gällande klinisk forskning. I dokumentet framhålls vikten av aktivt deltagande från landsting och regioner inom patientnära forskning och utveckling. Denna höjning av ambitionsnivån när det gäller klinisk forskning stämmer väl överens med regionens forskningsstrategi. Genom ett flertal åtgärder kommer Region Uppsala under de kommande åren att intensifiera engagemanget inom klinisk forskning och utveckling såväl lokalt, regionalt som nationellt. Ett annat område av central betydelse för Region Uppsala är att tillhandahålla kliniks utbildning av god kvalitet för att säkra kompetensförsörjning. På lokal nivå kommer det långvariga samarbete som finns med Uppsala universitet att ytterligare förstärkas. Detta kommer bland annat att ske genom utökat samarbete med vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Ett centrum för medicinteknik ska bildas där forskning inom områden av stor betydelse för den högspecialiserade vården ska bedrivas. Avsikten är att via detta centrum även skapa gynnsamma förutsättningar för industriell samverkan. Forskning som bygger på samarbete mellan olika kompetenser samt aktörer skapar möjlighet till goda förutsättningar för kreativitet och nyskapande. En utveckling som Region Uppsala till fullo vill medverka till. Region Uppsala kommer att intensifiera arbetet med att på olika sätt bidra till en sammanhållande infrastruktur där samtliga delar av sjukvårdsregionen kan känna delaktighet. Via Regionala forskningsrådet kanaliseras redan nu medel avsedda till patientnära forskning inom sjukvårdsregionen. För att stimulera forskningssamverkan prioriteras projekt som bygger på samarbete mellan olika delar av sjukvårdsregionen. Biobankverksamhet där blodprover men även vävnader samlas in på ett systematiskt sätt utgör tillsammans med tillhörande patientdata en allt viktigare del av modern forskningsinfrastruktur. Inom regionen kommer arbetet med att bygga en infrastruktur där insamling av prover liksom logistik, förvaring och regelverk för uttag av prover för forskningsändamål att fortsätta. I detta arbete är regionala forskningsrådet tillsammans med Regionalt biobankscentrum (RBC) betydelsefulla aktörer. Under 2015 bildades efter beslut i samverkansnämnden en nod för samordning av kliniska prövningar. Noden knöts till Uppsala Clinical Research Center (UCR) i form av en självständig ekonomisk och funktionell enhet. Dess övergripande uppgift är att bidra till infrastruktur inom sjukvårdsregionen som leder till ökat antal kliniska prövningar Den regionala noden ingår i en nationell infrastruktur bestående av nationellt center i Göteborg samt en regional nod i varje sjukvårdsregion. Hela satsningen har tillkommit som resultat av regeringsbeslut och med delvis statlig finansiering. Satsningen syftar till att öka antalet kliniska prövningar i landet för att bryta den fleråriga nedåtgående trenden. Sida 27 av 49

37 Bilaga 153 a Region Uppsalas engagemang inom fonden för klinisk behandlingsforskning ska fortgå. En förutsättning är att utvärderingen av de första årens verksamhet visar tillfredsställande process samt val av relevanta projekt. En ytterligare förutsättning är att övriga landsting och regioner samt staten fortsätter stödja fonden. Genom denna fond, som finansieras via lika delar från staten och landets landsting och regioner, är avsikten att specifikt stödja patientnära klinisk forskning där tidsspannet till förväntad patientnytta bedöms ligga inom en femårsperiod. Region Uppsala tillfrågas ofta i egenskap av vårdgivare om intresse för deltagande i EUprojekt. Dessutom alstras inom regionen flera uppslag som lämpligen skulle kunna utvecklas inom ramen för denna typ av projekt. Men brister i EU-kompetens utgör tyvärr ett betydande hinder för deltagande även i högt prioriterade projekt. Avsikten är därför att från 2017 bygga upp EU-kompetens som underlättar deltagande i projekt relaterade till hälso- och sjukvård. Ordnat införande av nya metoder liksom utsortering av gamla metoder är av central betydelse för att säkerställa en positiv utveckling av hälso- och sjukvård. Samtidigt är det känt att ordnat införande och utsortering utgör en betydande utmaning inom den kunskapsintensiva och snabbt föränderliga verksamhet som hälso- och sjukvård utgör. För att skapa bättre förutsättningar för ordnat införande har det efter förebild från Storbritannien skapats några så kallade HTA-enheter (Health Technology Assessment) inom landet. I Uppsala-Örebroregionen finns sedan några år en enhet i Örebro, Camtö, som har denna uppgift. Ett mer organiserat samarbete kommer under de närmaste åren att byggas upp med denna enhet. Utbildning utgör en central del av regionens uppgifter. Ett prioriterat område kommer att vara tillhandahållande av platser för klinisk utbildning för studenter inom olika vårdprogram. Dessa platser måste hålla en hög kvalitet som ligger minst i nivå med det avtalsreglerade åtagande som finns gentemot Uppsala universitet och andra utbildande organisationer. En väl genomtänkt och genomförd klinisk utbildning ska ge studenten en god praktisk utbildning. En väl genomförd klinisk utbildning utgör också en god bas för framtida rekrytering av medarbetare. Övergripande målsättning är att deltagare ska tillgodogöra sig kompletterande kunskaper och färdigheter för att kunna arbeta med den komplexa vård som ges inom Region Uppsala. För att säkra framtida kompetensförsörjning av läkare är det synnerligen betydelsefullt med tillräckligt antal platser för allmäntjänstgörande AT-läkare samt därefter specialisttjänstgörande ST-läkare för att motsvara förväntat behov inom varje specialitet. Eftersom det tar många år från anställning av ATläkare fram till dess att vederbörande blir färdig specialist är långsiktig planering helt avgörande. När det gäller AT finns enligt utvärderingar gjorda av Sveriges yngre läkares förening en betydande skillnad mellan de båda sjukhusen inom Region Uppsala. Eftersom målsättningen är att tillhandahålla en jämn och bra kvalitet på all utbildning, inklusive AT, finnas skäl att överväga en mer sammanhållen struktur för AT inom Region Uppsala. I början av 2016 fattade landstingsfullmäktige beslut gällande ST-läkare i allmänmedicin som innebär att dessa ska anställas direkt av vårdcentral/vårdgivare. Samtidigt infördes en ny finansieringsmodell med delat ansvar mellan vårdcentral/vårdgivare och Region Uppsala. Avsikten med dessa förändringar var att skapa tydlighet när det gäller arbetsgivarroll och arbetsledning, men även att möjliggöra fler ST-tjänster inom primärvården. Inom en nära framtid förväntas ett betydande antal läkare som söker arbete i Sverige ha fått sin utbildning i annat land. Det kan röra sig om svenska medborgare som utbildat sig inom EU eller utländska medborgare som av olika skäl söker sig till Sverige. För att underlätta steget in i den svenska vården finns avsikten att genomföra ett pilotprojekt kallat Klinisk introduktions tjänst (KIT) med början Enligt förslaget ska läkare med denna bakgrund kunna söka tidsbestämd tjänst inom Region Uppsala. Sida 28 av 49

38 Bilaga 153 a Uppdrag Ett centrum för medicinteknik ska bildas tillsammans med Uppsala Universitet under Under 2017 intensifiera arbetet med att bygga en infrastruktur för samordning av kliniska studier inom sjukvårdsregionen. Region Uppsala ska under 2017 bygga upp EU-kompetens som underlättar deltagande i projekt relaterade till hälso- och sjukvård. Region Uppsala ska utveckla AToch ST-utbildningarna under Under 2017 ska Region Uppsala utveckla introduktionstjänst för utlandsutbildade läkare Regional utveckling Strategiska mål Region Uppsala Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life science, energisektorn och gröna näringar. Bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Region Uppsala har det regionala utvecklingsansvaret i Uppsala län. Uppdraget kommer från riksdag och regering och arbetet sker i samverkan och i dialog med parter som på olika sätt arbetar för utvecklingen i länet. Det innebär att Region Uppsala arbetar tillsammans med kommunerna i länet, näringslivsorganisationer, ideell sektor, länsstyrelsen, universiteteten och andra regionala aktörer för att genomföra utvecklingsarbetet. Region Uppsalas roll är att både vara en del av genomförandet men också att samordna och följa upp detsamma. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) anger inriktningen. Strategin utgår från hur regionens aktörer ska kunna möta viktiga samhällsutmaningar och sikta mot gemensamma mål. I detta arbete är Akademiska sjukhuset en mycket viktig aktör och samarbetet mellan Region Uppsala och Uppsalas två universitet en betydelsefull faktor. Genom det statliga regionala utvecklingsansvaret har Region Uppsala uppdraget att företräda länet i EUs strukturfondspartnerskap, både gällande socialfonden och regionalfonden. I detta ingår att mobilisera aktörer, stödja utveckling av projekt som ligger i linje med programmens intentioner och vara programmens kontaktpunkt i länet. I det regionala utvecklingsansvaret ingår också att hantera det statliga anslaget för regionala tillväxtåtgärder, som genom uppväxling av exempelvis EU-fonder, kan få betydande genomslag. Prioriteringen av vilka projekt som ska få medel sker utifrån hur de uppfyller intentionerna i den regionala utvecklingsstrategin. Internationella kontakter blir allt fler och får allt större betydelse för samhällsutvecklingen. Erfarenhetsutbyte med andra regioner ger nya idéer och insikter som tillför ökad kunskap och inspiration i regionens utvecklingsarbete. Omvärldskontakter spelar därför en viktig roll i utvecklingsarbetet för en stor och kunskapsintensiv organisation som Region Uppsala. Arbetet bedrivs främst genom politisk påverkan och genom arbete i olika internationella och regionala nätverk som exempelvis Assembly of European Regions (AER) där Region Uppsala också har en styrelsepost. Upplandsstiftelsen har det regionala ansvaret för att främja naturvård och friluftsliv. Genom stiftelsen arbetar Region Uppsala för att naturen ska vara en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Upplandsstiftelsen har fått ett utvidgat folkhälsouppdrag att till 2018 presentera utvecklade arbetsmodeller för regelbunden fysisk aktivitet i natur för personer med funktionsnedsättning. En stor del av verksamheten finansieras genom externa projektmedel. Sida 29 av 49

39 Bilaga 153 a Näringsliv och Innovationer Inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget har Region Uppsala till uppgift att förbättra och utveckla näringslivsklimatet och skapa förutsättningar för fler och växande företag genom ekonomiskt stöd till och genom att samverka med olika näringslivsfrämjande aktörer som exempelvis STUNS och ALMI. I uppdraget ingår också att förstärka länet som innovationsområde. I Uppsala län prioriteras stödet till näringslivets utveckling genom att kraftsamla kring utbildning och forskning i världsklass och genom att utveckla Akademiska sjukhuset som motor för regional utveckling. Vidare prioriteras stöd för framväxten av nya bolag bland annat genom en varaktig infrastruktur för innovation. Tillsammans med kommunerna i länet arbetar Region Uppsala med insatser för att stärka det lokala företagsklimatet. När det gäller företag i behov av expertråd för utveckling av produkter avsedda för hälso- och sjukvård liksom för kliniska utvärderingar av produkter och tekniska lösningar för att förbättra vården har framförallt Akademiska sjukhuset och dess medarbetare en betydelsefull roll. Tillgång till sjukvårdens infrastruktur, inklusive patienter, utgör en nödvändig förutsättning för denna typ av forskning och utveckling. För att ytterligare stärka möjligheterna att fullgöra detta åtagande gentemot life science-industrin kommer Innovation Akademiska att stödjas. Upplevelser och destinationer stärker möjligheterna till en hållbar besöksnäring som har betydelse för utveckling och livskraft på landsbygden och för storstäderna som besöksmål, centrum för evenemang, mässor och möten. Region Uppsala har ansvar för länsturismen, vilken bedrivs under namnet Visit Uppland. Visit Uppland ska bidra till att stärka länets attraktivitet och konkurrenskraft, identifiera besökaren, driva på produktoch affärsutveckling och etablera nätverk samt stärka gemensam marknadskommunikation. Region Uppsala arbetar för att säkra framtida kompetensförsörjning och för att tydliggöra kopplingen mellan utbildningssystemet och arbetslivet. Den regionala kompetensplattformen Kompetensforum Uppsala län utgör mötesplats för utbildningsanordnare och arbetslivet kring kompetensförsörjningsfrågor. Uppdrag För att stärka åtagandet gentemot life science-industrin ska Innovation Akademiska stärkas och utvecklas. Samverkan inom folkhälsoområdet Den regionala utvecklingspolitiken har en tydlig inriktning mot en hållbar utveckling i vilken en god hälsa i befolkningen är en förutsättning. Regionen är medlem i WHOnätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård, HFS. Det innebär att regionen ska implementera ett hälsoinriktat arbete i enlighet med denna konstitution och dess strategier och riktlinjer utifrån de fyra perspektiven styrning och ledning, patient, befolkning och medarbetare. För att arbetet ska vara framgångsrikt och en del av strategin för hållbar utveckling ska kopplingen mellan befolkningens hälsa och regional utveckling stärkas. Det krävs en plattform på ledningsnivå som håller ihop, använder och utvecklar kompetensen inom hela folkhälsoområdet och som också kan stödja länets aktörer i långsiktiga samverkansinsatser. På strategisk nivå samlas även regionens resurser när det gäller analys och uppföljning av det hälsoinriktade arbetet. En gemensam plattform ger synergieffekter, till exempel när det gäller ökad fysisk och psykisk hälsa genom en bra och tillgänglig kollektivtrafik eller genom kulturupplevelser, folkbildning eller möjligheten att utöva kultur. Den regionala utvecklingsstrategin utgör en grund för det strategiska och systematiska arbetet med att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i länet. Utifrån strategin ska regionen under 2017 ta fram en handlingsplan för hur hälsan i länets befolkning ska förbättras samt en modell för en länsgemensam uppföljning av hälsans utveckling och fördelning. Arbetet med uppföljningsmodellen ska vara nära kopplat till Sida 30 av 49

40 Bilaga 153 a arbetet med socioekonomiskt investeringsperspektiv som pågår i flera av länets kommuner. Hälsokalkylatorn och Cancerpreventionskalkylatorn är två verktyg som Region Uppsala ska använda sig av som stöd för att ta fram säkrare prognoser för hur ett aktivt preventionsarbete för bättre och mer jämlik hälsa kan minska samhällets kostnader. Det är Regionalt cancercentrum som i samarbete med Uppsala universitet tagit initiativ till en cancerpreventionskalkylator. Syftet är att tillhandahålla ett instrument för att belysa hur förändrade levnadsvanor kan påverka insjuknande i cancer och därmed kostnadsförändringen på samhällsnivå. Genom dessa två instrument får regionen möjlighet att beräkna kostnadsförändringar relaterat till de preventiva satsningar man önskar genomföra. Uppdrag Region Uppsala ska under 2017 ta fram en handlingsplan för organisering och insatser för förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen samt en modell för uppföljning av hälsans utveckling och fördelning. FoU-stöd till socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Det övergripande syftet med FoU-stödsverksamhet är att verka för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården för en god kvalitet och effektivitet till nytta för brukare/patient/invånare. Med angränsande hälso- och sjukvård menas de delar där hälso- och sjukvården och socialtjänsten har gemensamma frågor och där samverkan ger ett mervärde. Verksamheten bygger dels på de behov som identifieras lokalt och dels på nationella initiativ till kunskapsbaserad utveckling. FoU-stödverksamheten har identifierats som ett nav i den regionala samverkans- och stödstrukturen för kunskapsutveckling inom detta område. Stödstrukturen som helhet innefattar många olika verksamheter och organisationer med ansvar för kunskapsutveckling. Uppdraget från Socialdepartementet och SKL för den regionala samverkans- och stödstrukturen, sammanfaller med FoU-stöds inriktning för arbetet. FoU-stöd och den regionala stödstrukturen kompletterar varandra och hanteras därmed gemensamt. Infrastruktur I och med regionbildningen ansvarar Region Uppsala för länstransportplanen. Under 2017 fortsätter och intensifieras arbetet med revideringen av planen. Revideringen sker i samverkan med kommunerna i länet, Trafikverket och övriga län i Östra Mellansverige Länstransportplanen skall möjliggöra ett ökat kollektivtrafikresande, särskilt i stadstrafiken i Uppsala och längs de stora stråken, ökad andel resande med cykel och till fots, hållbara godstransporter samt ökat utbyte med kringliggande regioner. Länstransportplanen ska möjliggöra att det nationella målet om att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till år 2020 uppnås. På den regionala agendan står framför allt en utbyggnad av spårkapaciteten från Uppsala till Stockholm och en förbindelse från västra Mälardalen via Uppsala till Arlanda Aroslänken. Under 2017 slutförs en förstudie om ny järnväg mellan Enköping och Uppsala. Region Uppsala deltar, tillsammans med övriga län i Mälardalen, i skapandet av ett storregionalt stomlinjenät för tågtrafik. Dess uppgift är att fungera som bastrafik för arbets- och vardagsresande mellan större orter inom och mellan länen i Stockholm-Mälarregionen samt till orter i angränsande län. Samarbetet inom ABC-stråket har återupptagits. Huvudinriktningen för arbetet är att på sikt få två ytterligare spår på Ostkustbanan, hela sträckan Stockholm Uppsala. Under 2017 kommer två stora kapacitetshöjande järnvägsbyggen att vara klara. Det är Citybanan i Stockholm och dubbelspåret i Gamla Uppsala som båda kommer att påverka trafikkapaciteten för tågtrafiken söder och norr om Uppsala. I samverkan med Trafikverket bör ett investeringsprogram för förlängning av plattformar längs ostkustbanan arbetas fram inför att nya längre tåg införs. Nästa steg bör vara att bygga ut spårkapaciteten på sträckan Uppsala Arlanda och därmed möjliggöra byggandet av stationer i första hand i Bergsbrunna samt eventuellt i Alsike. Region Uppsala ska därför bevaka Sida 31 av 49

41 Bilaga 153 a och på alla sätt påverka att ekonomiska medel avsätts för denna tågsträcka. Upptågstrafiken på sträckan Uppsala Sala har utvecklats mycket positivt. Dalabanan är i stort behov av upprustning om trafiken ska kunna fortsätta utvecklas. En dialog förs med Trafikverket om att snarast få ett tåguppehåll i Vänge och eventuellt också i Järlåsa och Vittinge i ett längre perspektiv. Dialog förs också med Uppsala kommun om ökad bostadsproduktion och de byggnationer som krävs att kommunen genomför i anslutning till en stationsanläggning i Vänge. Det är angeläget att säkerställa funktionaliteten i befintlig spårinfrastruktur så att tillkommande infrastruktur verkligen blir en kapacitetshöjning. Därför måste Region Uppsala inom ramen för Länstransportplanen, tillsammans med Trafikverket, fortsätta och intensifiera arbetet med trimningsåtgärder, byte av växlar, signalsystem och kontaktledningar påbörjade Trafikverket tillsammans med Sjöfartsverket en studie om väg 55 med fokus på Hjulstabron som idag har brister och inte är optimalt anpassad för de inre vattenvägarna. Region Uppsala ska vara delaktig i studien och bevaka att en eventuell ombyggnation av bron ska ske på ett sådant sätt att väg 55 och Hjulstabron kan fylla en storregional funktion. Inom ramen för En Bättre sits, formas en gemensam storregional bild och prioriteringar för framtida investeringar i infrastruktur och planering för hela Stockholm-Mälarregionen. Samarbetet överblickar bland annat vägar, sjövägar, järnvägar och flyget i ett internationellt, nationellt, regionalt och inomregionalt perspektiv med avseende på funktion, kapacitet, standard och framtida mål för godsoch persontransporter. digital agenda som förverkligas genom utbyggd IT-infrastruktur och kanalisation av bredband, men också av en gemensam ambition mellan kommuner och Region Uppsala att införa nya e-tjänster. Dessa olika typer av infrastruktur kompletterar varandra och kan med fördel samplaneras. Vid åtgärder längs vägar, cykelvägar eller liknande bör man därför sträva efter att samtidigt lägga ner bredband om behov finns. Fram till 2020 har Region Uppsala i samverkan med länsstyrelsen möjlighet erbjuda en ny funktion för att koordinera utbyggnaden av bredband i länet, finansierat inom ramen för landsbygdsprogrammet. Region Uppsala arbetar för att stärka sambandet och utveckla samordningen mellan det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet och kommunernas översiktsplanering samt för att skapa goda förutsättningar för att kollektivtrafiken ska finnas med från början i samhällsplaneringen. Det arbetet omfattar bland annat att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering. Uppdrag Region Uppsala ska under 2017 intensifiera arbetet med revidering av länstransportplanen. Region Uppsala ska under 2017 bevaka och på alla sätt påverka att ekonomiska medel avsätts för ytterligare två spår för tågsträckan Uppsala - Arlanda. Region Uppsala ska under 2017 fullfölja arbetet med åtgärdsvalsstudie för Aroslänken med sikte på ny järnvägsförbindelse Uppsala-Enköping. Region Uppsala ska under 2017 fortsatt föra dialog med Trafikverket om att snarast få ett tåguppehåll i Vänge. God infrastruktur är en förutsättning för utveckling i hela länet. Det gäller inte bara transportinfrastruktur utan även ITinfrastruktur. För att åstadkomma goda kommunikationer i hela länet krävs en väl utbyggd infrastruktur för både transporter och elektroniska kommunikationer. Uppsala län var först i landet att besluta om en regional Region Uppsala ska under 2017 fortsatt föra dialog med Uppsala kommun om en stationsanläggning i Vänge. Sida 32 av 49

42 Bilaga 153 a Region Uppsala ska under 2017 vara delaktig i studien och bevaka att en eventuell ombyggnation av bron ska ske på ett sådant sätt att väg 55 och Hjulstabron kan fylla en storregional funktion. Region Uppsala ska under 2017 fortsätta arbetet med att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering. Kollektivtrafik Strategiska mål Region Uppsala Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region. Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling, där fossilfri kollektivtrafik är en hörnsten. Kollektivtrafiken är viktig för att arbetsmarknadsregionen ska kunna växa. Störst befolkningstillväxt förväntas i de stora trafikstråken där buss- och tågtrafik behöver följa med den ökade efterfrågan. Samspelet mellan kollektivtrafiken och kommunernas fysiska planering ska utvecklas. Tågtrafiken Trafiken med Upptåget utökas så långt det är möjligt med nuvarande fordonsflotta. För att säkerställa kapaciteten på längre sikt har ett fordonsanskaffningsprojekt inletts. Syftet är att ersätta de nuvarande tågen med nya tåg med plats för fler resenärer. I avvaktan på de nya tågen planeras för att hyra in tillfälliga fordon in i mån av tillgång. Inom Mälab-samarbetet planeras förändringar av trafiken mellan Uppsala och Stockholm vilket kan få effekt Dessutom finns en osäkerhet över hur SJ väljer att trafikera sträckan från 2018 och framåt varför beredskap för eventuell kompletterande trafik behövs. Tillsammans med Mälab och Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting säkerställs nödvändig trafik mellan främst Uppsala och Stockholms län. Uppdrag Trafiken med Upptåget ska under 2017 utökas och utvecklas. Under 2017 ska underlag tas fram för att säkerställa långsiktig tillgång på tåg. Regionbusstrafiken Inom regionbusstrafiken finns potential att nå nya resenärer i vissa starka stråk där trafiken idag inte helt möter de behov som finns. Därför behöver trafiken utvecklas för att få ökad attraktivitet och därmed få fler bilister att välja kollektivtrafiken. En strategi ska utarbetas för regionbusstrafikens utveckling. Den ska bygga på två delstrategier, dels för hur regionbusstrafiken ska användas, dels vilken kollektivtrafik som ska kunna förväntas på landsbygden. I den senare ska också ingå hur kollektivtrafik ska realiseras där busstrafik inte kan motiveras. Med grund i de nya strategierna kan sedan en effektivisering och omprioritering ske när det gäller omfattningen och utbudet av regionbusstrafik. Uppsala kommun önskar att reglerplatsen för bussar som idag finns intill Lindvalls kafferosteri i centrala Uppsala flyttas senast till Detta innebär en omfattande ökning av tomkörningar med högre kostnader och miljöbelastning som följd. Kollektivtrafikförvaltningen, UL, för dialog med Uppsala kommun med syfte att minimera konsekvenserna av att flytta reglerplatsen. Kollektivtrafiknämnden kommer under året att fortsätta med att erbjuda bilister att delta testresenärsprojekt, där de får prova på kollektivtrafiken i en månad. Tidigare försök har visat sig mycket lyckosamma och har fått fler att välja kollektivtrafiken framför bilen. Sida 33 av 49

43 Bilaga 153 a Uppdrag Under 2017 ska en strategi för regionbusstrafikens utveckling utarbetas. Region Uppsala ska under 2017 fortsätta att erbjuda bilister att delta i testresenärsprojekt, där de får prova på kollektivtrafiken i en månad. Anropsstyrd trafik Under 2017 kommer Kollektivtrafiknämnden att ha nya ramavtal för anropsstyrd trafik att tillgå och därmed en möjlighet att utveckla detta som del av det samlade kollektivtrafiksystemet. Det möjliggör att ha trafik med mindre fordon i beredskap för att köra på sträckor där det är ett lågt resande. Uppdrag Region Uppsala ska inom ramen för regionbusstrategin skapa förutsättningar för anropsstyrd trafik. Stadstrafiken i Uppsala Stadstrafiken behöver utvecklas i takt med att Uppsala stad växer. Ett förbättrat busslinjenät införs Beslut fattas under sommaren 2016 för att alla förberedelser ska hinnas med inför starten av det nya linjenätet. Vilket utbud det nya linjenätet ska ha kommer att påverka kostnaderna för stadsbusstrafiken. Just nu utreds olika vägar för att utveckla kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala kommun, genom antingen Bus Rapid Transit (BRT). Det är ett system som ger snabbare busstrafik på egen körbana eller spårväg. I båda fallen bygger eventuellt förverkligande på att Uppsala kommun bygger och finansierar infrastrukturen. I utredningen ingår också att se över möjligheten till statlig (t ex Länstransportplanen) eller annan medfinansiering. Region Uppsalas del är trafikeringen. Ett fortsatt nära samarbete med Uppsala kommun krävs för att aktivt arbeta för en bättre framkomlighet för kollektivtrafiken inom Uppsala stad. Det är viktigt för att kollektivtrafiken ska bli både rationell att driva och attraktiv att resa med. Förbättrad framkomlighet i Uppsala ger positiva effekter för både stadstrafik och regiontrafik. Uppdrag Ett förbättrat busslinjenät ska införas i Uppsala Region Uppsala ska under 2017 fortsätta utredningen rörande kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala kommun. Fossilfri kollektivtrafik Region Uppsalas största klimatpåverkan kommer från kollektivtrafikens bussar. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. En strategi är beslutad för hur fossilfrihet ska uppnås år Strategin bygger på att i huvudsak ha biogas, biodiesel och el som drivmedel. Denna strategi ska under perioden omsättas i praktiskt genomförande på alla delar av trafiken vars avtal löper till och förbi år Uppdrag Strategin för fossilfri kollektivtrafik ska under 2017 omsättas i praktiskt genomförande i alla delar av trafiken. Både BRT och spårväg kan erbjuda energieffektiv och fossilbränslefri kollektivtrafik och bidra till att vi når målet om att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel. Samtidigt är det förknippat med höga kostnader, varför det är viktigt att det utreds noggrant och att finansieringsansvaret är tydligt. Sida 34 av 49

44 Bilaga 153 a Kultur och bildning Strategiska mål Region Uppsala Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. Ett starkt och fritt kulturliv är en viktig del av välfärden och kulturell infrastruktur är avgörande för den regionala utvecklingen. Målet är en stark kultur- och kunskapsregion med internationell lyskraft där konst- och kulturlivet präglas av mod, bildning, nytänkande och delaktighet. Medlet är samverkan, där resurser samordnas och insatser effektiviseras. Uppsala län ingår sedan 2013 i den nationella Kultursamverkansmodellen. Detta innebär att landstinget tilldelas och Kulturnämnden beslutar om fördelning av statliga medel till länets kulturinstitutioner samt ansvarar för att i samverkan med länets kommuner, i samråd med det professionella kulturlivet och civilsamhället, ta fram en regional kulturplan. Nuvarande plan omfattar Under 2017 påbörjas arbetet med en ny regional Kulturplan för åren Ett rikare konstliv Regionens kulturinstitutioner utgör tillsammans med de fria professionella kulturskaparna navet för ett rikt konstliv i regionen. Kartläggning av kulturskapare pågår och utifrån den framtas handlingsplaner för arbetet med att skapa goda villkor och förutsättningar för att kulturskaparna ska kunna leva och verka i länet. Satsningen ämnad att stärka den professionella nutida dansen, utveckla dansen som konstform samt nå ny publik, fortsätter under planperioden. Uppsala Stadsteater och Musik i Uppland gör kompetenshöjande insatser, särskilt på dansområdet. Scenkonst-karusellen byggs ut för att nå så många som möjligt av länets invånare. Det internationella perspektivet är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett större, globalt sammanhang. Region Uppsala stödjer initiativ som ökar de internationella kontaktytorna. Ökad kulturell delaktighet Alla regioninvånare ska ges möjlighet att ta del av och delta i en mångfald av kulturyttringar. Insatser för att nå nya grupper och ta tillvara mångspråkighet, mångkultur och nationella minoriteter, kommer att göras. Det strategiska arbetet på dessa områden kommer att stärkas, för att på bästa sätt kunna främja och stödja det arbete som görs i kommuner och civilsamhälle. Konst och kultur kan spela en viktig roll för ökat välbefinnande, utgöra en resurs inom vården och i arbetet med förebyggande folkhälsa. Satsningar kommer fortsatt att göras inom området kultur och hälsa, där Kultur i vården är exempel på en uppskattad och etablerad verksamhet. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Genom att uppleva konst och kultur samt ägna sig åt eget skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin fantasi. Forskning visar också ökad inlärningsförmåga vid användandet av estetiska lärprocesser. Region Uppsala stödjer och samverkar med länets kommuner och kulturaktörer kring barn och ungdomskultur. En attraktivare livsmiljö Samhällsplanering handlar om att skapa en hållbar utveckling, socialt och kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt. Genom att se konst och kultur som en integrerad del av samhället och betrakta de professionella kulturskaparna som en tillväxtfaktor, kan en attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Ett rikt konstliv har ett egenvärde, men skapar också förutsättningar för kreativitet, innovation och entreprenörskap. Regionens rika kultur och dess kulturmiljöer möjliggör en god livsmiljö för länets invånare och utgör en utvecklingsmöjlighet för besöksnäringen. Redan initierade samverkande satsningar på kulturella och kreativa näringar och besöksnäringen kommer att utvecklas. Livslångt lärande Folkbildningens aktörer såsom folkhögskolor, biblioteksväsendet och studieförbunden, utgör en plattform för det demokratiska samtalet och det livslånga lärandet. Bibliotek, studiecirklar och folkhögskolekurser, är Sida 35 av 49

45 Bilaga 153 a verksamheter där människor med olika förutsättningar och bakgrund ges möjlighet att mötas. Unga arbetslösa och nyanlända, är några av de målgrupper som fått ökat fokus under senare år, vilket innebär nya uppdrag för folkbildningen. För att skapa en stabil infrastruktur och nå nya grupper i samhället krävs såväl ökad samverkan som nytänkande, särskilt då de ekonomiska ramarna oftast inte ökat i takt med förnyade uppdrag. Att biblioteksrummet är en viktig mötesplats blir allt tydligare, inte minst genom att många nyanlända länsinvånare söker sig dit. Rummet och dess möjligheter behöver dock vidareutvecklas. Biblioteken är också en viktig aktör i utvecklingen av digital delaktighet. Den regionala nivån, samordnar och leder arbetet med ökad samverkan mellan bibliotek och folkbildning. Det gäller även arbetet med att höja läsförmågan hos barn och unga. Här är idrotts- och ungdomsorganisationer viktiga samarbetsparter. Uppdrag Region Uppsala ska, under 2017, i samverkan med länets kommuner och i samråd med det professionella kulturlivet och civilsamhället inleda arbetet med att ta fram en regional kulturplan för åren Region Uppsala som arbetsgivare Strategiska mål Region Uppsala Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Kompetens för verksamhetens behov Kompetensförsörjning och en strategi för detta på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för Region Uppsalas förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Region Uppsala ska vara en god och attraktiv arbetsgivare för både chefer och medarbetare. Mot bakgrund av den allt mer hårdnande konkurrensen om arbetskraften är det av stor betydelse att arbeta strategiskt och bedriva ett effektivt kompetensförsörjningsarbete. För detta ändamål infördes en landstingsgemensam process för kompetensförsörjning under Processen kommer att utvecklas under planperioden som ett led i att säkra rätt kompetens på kort och lång sikt. Huvudfokus i kompetensförsörjningsarbetet kommer att vara att attrahera och behålla rätt kompetens. Möjlighet till intern rörlighet och utvecklingsmöjligheter är viktiga faktorer för detta. Kompetensutvecklingen ska systematiseras och omfatta alla medarbetare utifrån verksamhetens behov. Möjligheter till finansieringen av insatser av kompetensutveckling behöver systematiseras på en mer övergripande nivå. Utbildningsstrategin för hälso- och sjukvårdsyrken kommer att vara vägledande för kompetensutvecklingsinsatser. Arbetet med att öka kännedomen om Region Uppsala som arbetsgivare fortsätter, tillsammans med arbetet att öka intresset för vårdyrken hos yngre. Det är angeläget att ta god hand om studenter och nyutexaminerade medarbetare. Region Uppsala ska erbjuda högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska utvecklas, liksom formerna för introduktion av nyutexaminerade. Region Uppsala fortsätter att satsa på kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor, ett exempel på hur Region Uppsala utvecklar sin introduktion av nya medarbetare. Klinisk utbildningsavdelning är ett viktigt komplement när studenter praktiskt övar teamarbete med olika yrkesgrupper. Utlandsutbildade personers kompetens måste tas tillvara. De med legitimationsyrken ska få hjälp och stöd i processen mot en svensk legitimation. Det kommer att vara av avgörande betydelse att Region Uppsala skapar praktikplatser i verksamheterna för att integrationen ska fungera. Samverkan pågår med Arbetsförmedlingen och kommunerna för att ta fram en skräddarsydd SFI-utbildning för Sida 36 av 49

46 Bilaga 153 a läkare och sjuksköterskor. Även kompetens och erfarenheter hos fler yrkesgrupper med utländsk utbildning måste tas tillvara för att få till stånd en fungerande integration. Det etablerade samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor behöver fördjupas och intensifieras för att även fortsättningsvis utgöra en god rekryteringsbas för Region Uppsala. Det är viktigt att Region Uppsala finns representerat i de olika grupperingar som planerar och genomför utbildning i huvudsak inom hälso- och sjukvård men även inom teknik. Region Uppsala ska medverka till att kapaciteten för utbildning av vårdpersonal ökar där det är möjligt och behov finns. Det regionala samarbetet i sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro i kompetensförsörjningsfrågor säkerställs genom representation i Regionala utbildnings- och kompetensrådet (RUR). Uppdrag Kompetensutvecklingen ska under 2017 systematiseras och omfatta samtliga medarbetare utifrån verksamhetens behov. Kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor ska vara fullt ut integrerat i introduktionen under Metoder för att bättre ta tillvara utlandsutbildades kompetens ska utvecklas under Region Uppsala ska under 2017 medverka till att kapaciteten för utbildning av vårdpersonal ökar där det är möjligt och behov finns. Medveten lönebildning Region Uppsala arbetar med lönebildningsfrågorna på ett strukturerat sätt där lönebildningen ses som en del av kompetensförsörjningen. Målsättningen är att Region Uppsala ska ha en stabil och medveten lönebildning där långsiktighet står i fokus. Region Uppsala tillämpar individuell och differentierad lönesättning och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Region Uppsala ska ha jämställda och rättvisa löner utifrån prestation samt säkerställa förutsättningar för löneutveckling för alla. Lönekartläggningar ska regelbundet genomföras och osakliga löneskillnader ska rättas till. Nya kunskaper som medför nya arbetsuppgifter ska beaktas i kommande löneöversyn. Utgångspunkter i Region Uppsalas lönebildning är lönepolicyn, budgetramen, löneavtal och marknadskrafternas påverkan. Inför den årliga löneöversynen ska behovet av justeringar av lönebilden analyseras. Den årliga löneöversynen ska bidra till att eventuella skillnader mellan nuvarande lönebild och arbetsgivarens önskade lönebild minskas. Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Genom individuella mål och verksamhetsanpassade lönekriterier blir bedömningsgrunderna transparenta i syfte att skapa förståelse för lönesättningen där utgångspunkten är hela lönen. Region Uppsala ska förbättra kommunikationen rörande analys av lönebild inför löneöversyn för att skapa en mer transparent lönebildningsprocess. Uppdrag Region Uppsala ska under 2017 öka tydligheten och transparensen i lönebildningsprocessen för en långsiktig och hållbar kompetensförsörjning. Engagerade medarbetare Trygga och säkra anställningsförhållanden Region Uppsala ska kännetecknas av trygga och säkra anställningsförhållanden. Region Uppsala är en stor arbetsgivare och det är viktigt att det finns möjligheter och förutsättningar för intern rörlighet i syfte att utveckla medarbetarna och nyttja resurserna på bästa sätt i verksamheterna. Heltid ska vara en rättighet för den medarbetare i Region Uppsala som önskar denna omfattning på sin anställning. Huvudinriktningen vid anställning ska vara tillsvidareanställning. Sida 37 av 49

47 Bilaga 153 a Region Uppsala ska ha ändamålsenliga, konkreta och systematiska aktiviteter för att säkerställa att lagar, föreskrifter och kollektivavtal aktivt bidrar till utvecklingen av verksamheterna. Region Uppsala ser vikten av att arbeta för en arbetsmarknad som omfattar alla. Det är viktigt för såväl samhället i stort som för Region Uppsala i egenskap av attraktiv arbetsgivare. För att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare, ska kompetensbaserade rekryteringsprocesser genomföras. Uppdrag Under 2017 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare. En hälsofrämjande arbetsplats För att Region Uppsala ska nå goda resultat är det av stor betydelse att medarbetarna trivs, är engagerade och ansvarstagande samt har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. För att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv är det viktigt att värna om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Region Uppsala ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Ett aktivt arbete ska ske för att sprida kunskap och medvetenhet om hur arbetsmiljön påverkar medarbetarnas hälsa, trivsel på arbetsplatsen och kvalitén i utförda tjänster, samt hur de olika delarna interagerar med varandra. Utvecklingen av arbetsmiljön på arbetsplatserna bygger på nära samverkan med chefer och medarbetare samt fackliga företrädare på alla nivåer i organisationen och kräver allas delaktighet och engagemang. Det aktiva medarbetarskapet behöver tydliggöras och utvecklas. Arbetsplatsen och dess behov är utgångspunkten för förbättrings- och utvecklingsarbetet som är en ständigt pågående process. Förutom det dagliga mötet är medarbetarsamtalet, arbetsplatsträffar och samverkansmöten forum för delaktighetsfrågorna. En väl fungerande samverkan och dialog med de fackliga organisationerna är viktig för verksamhetens utveckling. Samverkansprocessen i Region Uppsala ska stärkas och utbildningsinsatser genomföras. Uppdrag Region Uppsala ska under 2017 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Samverkansprocessen i Region Uppsala ska stärkas och utbildningsinsatser genomföras under Chefer med ett kommunikativt och coachande ledarskap Region Uppsala ska ha kommunikativa chefer som utövar ett coachande ledarskap, där medarbetare ges möjlighet att kunna påverka sin egen arbetssituation. Med ökad valfrihet inom allt fler av Region Uppsalas olika verksamheter står patient- och kundbemötande i fokus. Det coachande ledarskapet skapar förutsättningar för större delaktighet och medinflytande för samtliga personalkategorier i arbetet med det goda patient- och kundmötet. Inom ramen för Region Uppsalas gemensamma utbildningssatsningar ska samtliga chefsprogram på strategisk så väl som operativ nivå tydliggöra inriktningen på det coachande ledarskapet. I den långsiktiga chefsförsörjningsprocessen ska Region Uppsala tidigt identifiera medarbetare som är intresserade av ett framtida chefsuppdrag med personliga egenskaper som främjar dialog, delaktighet och ett gott kund- och patientbemötande. Alla chefer ska ha ett chefsuppdrag med tydliga ansvarsområden och mandat samt goda organisatoriska förutsättningar. Chefsuppdraget ligger till grund för att chefer och ledare ska kunna utveckla verksamheten mot uppställda mål, driva en kostnadseffektiv verksamhet med hög tillgänglighet, god kvalitet och främjande av ett gott bemötande. Sida 38 av 49

48 Bilaga 153 a För att tydliggöra arbetsgivaransvaret över chefsfrågorna ska den processorienterade ledningsplattformen användas så väl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Via ledningsplattformen ges en systematisk bild över de krav, stöd och förutsättningar som ligger till grund för ledning och styrning av Region Uppsalas olika verksamheter. Att vara chef i en politiskt styrd organisation ställer särskilda krav. Chefer i Region Uppsala ska därför rekryteras utifrån de ledaregenskaper som tydliggörs i en chefspolicy. Ledarskapet ska på alla nivåer genomsyras av jämställdhet och mångfald. Vid tillsättning av nya chefer och ledare ska jämställdhet och mångfald särskilt beaktas. Uppdrag Region Uppsalas samtliga chefsprogram på strategisk så väl som operativ nivå ska tydliggöra inriktningen på det coachande ledarskapet. Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Fastighets- och servicefunktioner För att regionens kärnverksamheter såsom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kultur ska kunna bedrivas på ett professionellt och effektivt sätt krävs utöver verksamhetskompetens en mängd resurser och tjänster i form av olika processer som stödjer dessa. En samlande benämning för dessa processer är Facility management, vilket avser strategisk ledning och styrning av de resurser och tjänster som krävs för att en byggnad eller fastighet ska fungera så att den verksamhet som bedrivs i lokalerna ska kunna bedrivas på bästa möjliga sätt. Inom de fastighetsanknutna tjänsterna är den viktigaste uppgiften att fullfölja de beslutade fastighetsinvesteringarna såsom Framtidens Akademiska sjukhus. Budget för beslutade investeringar ska hållas. Vid utformningen av byggnadsinvesteringarna ska målet vara att finna så ändamålsenliga och kostnadseffektiva lösningar som möjligt. Medborgarnas tillgänglighet och energieffektivisering är två andra viktiga aspekter att beakta i det arbetet. Arbetet med att energioptimera regionens fastighetsbestånd genom energisparprogram fortgår och är en viktig del i att uppnå Region Uppsalas miljömål. Under planperioden kommer ett nytt kök för patientmat projekteras vid Akademiska sjukhuset. Parallellt med detta ska också arbetet med att utveckla arbetet med beslutade produktions- och distributionsmetoder fortgå Konceptet måltidsvärdar som kommit fram som en framgångsfaktor för en bättre patientmat i den fördjupade utredning som genomfördes under 2015 ska fullt ut integreras och vara en del av den vårdnära servicen. Arbetet med att implementera vårdnära service på Akademiska sjukhuset ska fortgå under planperioden. Inom området Shared service ska fokus vara på att utveckla och förädla tjänsteutbudet utifrån de behov och förväntningar som kärnverksamheterna har. Uppdrag Energieffektiviseringar och översyn av energikällor till transporter och energiförsörjning ska under 2017 genomföras. Arbetet med att implementera vårdnära service och måltidsvärdar på Akademiska sjukhuset ska fortsätta under Minskad miljöpåverkan Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling i länet fortsätter under planperioden. De tre övergripande ekologiska målen är en minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Energieffektiviseringar och översyn av energikällor till transporter och energiförsörjning sker för att minska regionens klimatpåverkan. För att bidra till en hälsosam och giftfri miljö minskas spridningen av farliga ämnen Sida 39 av 49

49 Bilaga 153 a genom en minskad användning av kemikalier, såväl kemiska produkter som ämnen i förbrukningsvaror och byggmaterial, och läkemedel med farliga egenskaper. Vid upphandlingar ställs krav för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln, ett exempel på arbete som bidrar till en effektiv resursanvändning. Uppdrag Region Uppsala ska under 2017 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Under 2017 ska Region Uppsala utreda hur resistensutvecklingen av antibiotika kan minskas. Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Sida 40 av 49

50 Bilaga 153 a Uppdrag från fullmäktige till styrelser och nämnder Den information som ges vid utskrivning ska tydliggöras under 2017, likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. X X Aktiviteterna i Handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras. X X Som ett led i arbetet med att korta väntetiderna ska Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samarbete utvecklas under året. X Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. X X Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. X X Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. X X Under 2017 ska det suicidpreventiva arbetet utvecklas, speciellt inom verksamhetsområdet psykiatri. X X Programråd ska upprättas inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året. X Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. X X X Arbetet med värdebaserad vård ska utökas under 2017 och innehålla minst ett psykiatriskt område. X Tillgången till geriatrisk kompetensen och direktinläggning ska förstärkas under 2017 i syfte att undvika långa väntetider på akuten. X X Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska under 2017 utökas i omfattning och geografisk spridning över länet. X X RS RN SHS VS FSN KTN KN PN Patientnämnden ska under 2017 anpassa och utöka sin verksamhet utifrån det nya statliga uppdraget. Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under X X X Åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet ska genomföras under X X För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. X X X I syfte att tidigt kunna få in hälsoperspektivet i mottagandet ska Centrum för hälsa och integration under 2017 utveckla och fördjupa samarbetet med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och frivilligorganisationerna. X Levnadsvanearbetet ska integreras i de landstingsövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under X X Under 2017 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänt, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. X X Under 2017 ska Region Uppsala utveckla sitt samarbete med kommunernas elevhälsa och socialtjänsten kring barn och ungdomar med missbruksproblem. X X Under 2017 ska en närvårdsverksamhet öppnas i Tierp. X Åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ska genomföras under X X Under 2017 ska det erbjudas ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla länets kommuner. X X Sida 41 av 49

51 Bilaga 153 a Utvecklingen av arbetet med systematisk fördjupad uppföljning upp offentliga och privata vårdgivare, i syfte att förbättra såväl hälso- och sjukvårdens kvalitet som kontrollen av utbetald ersättning, ska fortsätta under X Den löpande avtalsuppföljningen ska fortsätta att utvecklas och förbättras under X X RS RN SHS VS FSN KTN KN PN Under 2017 ska arbetet påbörjas med att implementera den landstingsövergripande ehälsostrategin. X Under 2017 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. X X X X Under 2017 ska initiativ tas för att utveckla samarbetet mellan Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. X Ett centrum för medicinteknik ska bildas tillsammans med Uppsala Universitet under X Under 2017 intensifiera arbetet med att bygga en infrastruktur för samordning av kliniska studier inom sjukvårdsregionen. Region Uppsala ska under 2017 bygga upp EU kompetens som underlättar deltagande i projekt relaterade till hälso- och sjukvård. Region Uppsala ska utveckla AT och ST utbildning under Under 2017 ska Region Uppsala utveckla introduktionstjänst för utlandsutbildade läkare. För att stärka åtagandet gentemot life science industrin ska Innovation Akademiska stärkas och utvecklas. Region Uppsala ska under 2017 ta fram en handlingsplan för organisering och insatser för förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen samt en modell för uppföljning av hälsans utveckling och fördelning. Region Uppsala ska under 2017 intensifiera arbetet med revidering av länstransportplanen. Region Uppsala ska under 2017 bevaka och på alla sätt påverka att ekonomiska medel avsätts för yttreligare två spår för tågsträckan Uppsala - Arlanda. RegionUppsala ska under 2017 fullfölja arbetet med åtgärdsvalsstudie för Aroslänken med sikte på ny järnvägsförbindelse Uppsala-Enköping. Region Uppsala ska under 2017 fortsatt föra dialog med Trafikverket om att snarast få ett tåguppehåll i Vänge. Region Uppsala ska under 2017 fortsatt föra dialog med Uppsala kommun om en stationsanläggning i Vänge. Region Uppsala ska under 2017 vara delaktig i studien och bevaka att en eventuell ombyggnation av bron ska ske på ett sådant sätt att väg 55 och Hjulstabron kan fylla en storregional funktion. Region Uppsala ska under 2017 fortsätta arbetet med att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering. X X X X X X X X X X X X X Sida 42 av 49

52 Bilaga 153 a Trafiken med Upptåget ska under 2017 utökas och utvecklas. Under 2017 ska underlag tas fram för att säkerställa långsiktigt tillgången på tåg. Under 2017 ska en strategi utarbetas för regionbusstrafikens utveckling. Region Uppsala ska under 2017 fortsätta att erbjuda bilister att delta i testresenärsprojekt, där de får prova på kollektivtrafiken i en månad. Region Uppsala ska utifrån regionbusstrategin öka möjligheterna till anropsstyrda trafiken. Ett förbättrat busslinjenät ska införs i Uppsala Region Uppsala ska under 2017 fortsätta utredningen för att utveckla kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala kommun. Strategin för fossilfri kollektivtrafik ska under 2017 omsättas i praktiskt genomförande i alla delar av trafiken. Region Uppsala ska, under 2017, i samverkan med länets kommuner och i samråd med det professionella kulturlivet och civilsamhället inleda arbetet med att ta fram en regional kulturplan för åren Kompetensutvecklingen ska under 2017 systematiseras och omfatta samtliga medarbetare utifrån verksamhetens behov. X Kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor ska vara integrerat i introduktionen under X Utlandsutbildades kompetens ska tas tillvara under X Region Uppsala ska under 2017 medverka till att kapaciteten för utbildning av vårdpersonal ökar där det är möjligt och behov finns. X Region Uppsala ska under 2017 öka tydligheten och transparensen i lönebildningsprocessen för en långsiktig och hållbar kompetensförsörjning. X Under 2017 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess ska användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare. X Region Uppsala ska under 2017 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Samverkansprocessen i Region Uppsala ska stärkas och utbildningsinsatser genomföras under Region Uppsalas samtliga chefsprogram på strategisk så väl som operativ nivå ska tydliggöra inriktningen på det coachande ledarskapet. Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. RS RN SHS VS FSN KTN KN PN X Energieffektiviseringar och översyn av energikällor till transporter och energiförsörjning ska under 2017 genomföras. X Arbetet med att implementera vårdnära service och måltidsvärdar på Akademiska sjukhuset ska fortsätta under X Region Uppsala ska under 2017 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. X X X Under 2017 ska Region Uppsala utreda hur resistensutvecklingen av antibiotika kan minskas. X Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Sida 43 av 49

53 Bilaga 153 a Budget 2017 och plan Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Återställning negativa resultat 2014 och Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Landstingsstyrelsen inklusive regional verksamhet Verksamhetens anslagsramar Landstingsstyrelsens finansiella verksamhet Budget Budget Plan Plan Pensionskostnader Till förv schablondeb pensioner Internränta Specialdestinerade statsbidrag Oförutsett Övrig finansiell verksamhet Summa landstingsstyrelsens finansiella verksamhet Investeringar Budget Budget Plan Plan Investeringar i byggnader och mark Investeringar i maskiner och utrustning Investeringar i konst Summa investeringar i anläggningstillgångar Sida 44 av 49

54 Bilaga 153 a Kassaflödesbudget Budget Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av - och nedskrivningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Ökning/minskning av kortfristiga fordringar och skulder Kassaflöde från löpande verksam Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringar Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar och skulder Nyupptagna lån Amorteringar av lån Kassaflöde från finansieringsverks Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets slut* * I budgeten 2017 är utgångspunkten årsprognosen för likviditeten , på 439 mnkr. Finansiella nyckeltal Budget Budget Plan Plan Nettokostnadsandel av skattenetto/statsbidrag* 98,0% 96,0% 96,7% 97,7% Nettokostnadsutveckling jämfört med budget föregående år 3,8% 4,0% 5,2% 5,1% Egenfinansiering av fastighetsinvesteringar 78% 100% 100% 100% *) Generellt mål för landstingen är att nettokostnaden av finansieringen via skatter och statsbidrag ska vara högst 98 procent. Sida 45 av 49

55 Bilaga 153 a Investeringsplaner Investeringsplan fastigheter Fastighetsinvesteringsplanen avser planperioden En investering genomgår olika faser. Dessa faser är behov/behovsanalys, förstudie, program respektive genomförande. Nedan beskrivs vad varje fas innebär. Behov uppstår till exempel vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde. Behov kan initieras av hyresgästen, förvaltningsorganisationen eller av ägaren. I behovsanalysen beskrivs orsakerna till behovet. I behovsanalysen identifieras och specificeras behov och problem. I förstudien presenteras olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen. Från denna fas börjar mer betydande kostnader bindas i ett fastighetsprojekt. I programfasen tas mål och kravställningar för projekt fram. Ekonomisk ram och förutsättningar för projektets genomförande tas också fram i denna fas. I genomförandefasen sker själva byggandet. Sammanställning av investeringar under planperioden Summa Upparbet Budget Budget Budget invest Skede tom Behov/ behovsanalys Förstudie HI Program HI Genomförande HI Total summa HI FI FI Infrastruktur FI Energispar Total summa FI Total summa HI/FI Sammanställning av investeringar Total Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget projektplan Skede tom 2026 Behov/ behovsanalys HI Förstudie HI Program HI Genomförande HI Total summa HI FI FI Infrastruktur FI Energispar Total summa FI Total summa HI/FI Sida 46 av 49

56 Bilaga 153 a Upparbet tom 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Summa Invest Projektnamn Skede Akademiska sjukhuset Tillnyktringsenhet, psykiatrins hus behov Omb Vårdavdelningar pga FAS. Avser ombyggnationer på hela AS-omr behov Dialysavdelning. Flytt av Dialys fr 70 huset pga FAS. behov Arytmilab AS behov Anpassning inhyrd lokal för Rättspsyk behov Fastighetsinv i samband med nyinvestering i utrustning behov Ombyggnation och renovering husen (B17, B19) behov 0 Hubben Biobank, UCR, mikrobiologen förstudie Kvinna & Barn ny neonatalavd, F-blocket förstudie Kvinna & Barn, utredning för ombyggnation av F-block förstudie Rörpost/smågods transportör program Förrådshissar B11 + J-huset program Ny huvudentré AS program Behandlingsbyggnad B9 Centralblocket program Behandlingsbyggnad B12 Centralblocket program Index B9/B12 program Vårdbyggnad B11 inklusive Teknik (inkl index) genomförande Nybyggnation ingång 100 (J huset) inkl kulvert genomförande Index ingång 100 (J-huset) genomförande Summa Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Hus B (5112) renovering. Utflytt av Soc. tjänsten behov Ny röntgen behov Ej specificerade inv lasarettet i Enköping behov 0 Summa Lasarettet i Enköping Kollektivtrafik Stadsbussdepå Fyrislund program Index Stadsbussdepå program Summa Kollektivtrafik Övrigt Närvård, utslussning, Äldrepsyk behov Primärvården omb av Vårdcentraler behov Folktandvården Vretgränd behov Kungsgärdet nybyggnation behov 0 Tierp rivning och nybyggnation för PV och FTV behov 0 Samariterhemmet, ombyggn plan 5 behov Nybyggnation Östervåla - Folktandvården, Primärvård, apotek behov Produktionskök Akademiska förstudie Rudbeck R4, Uppsala universitet genomförande Almunge ny VC förstudie Summa övrigt FI investeringar FI åtgärder, VVS, el, bygg åtgärder behov Energiåtgärder , enligt LULs miljöprogram. genomförande Kungsgärdet renovering bassäng behov Redundans fiberkabel behov Redundans syrgas, placering syrgastank AS förstudie Samariterhemmet, reinvestering program Installation av sop och tvättsug på AS genomförande Lustgasstation F17 genomförande Brandåtgärdet Fblocket och länet genomförande Summa FI investeringar Summa Investeringar Sida 47 av 49

57 Bilaga 153 a Investeringsplan utrustning och immateriellt Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Totalt för Investeringsram per verksamhet planperioden Sjukhusstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Sjukhusstyrelsen Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Landstingsservice Landstingets resurscentrum Fastighets- och servicenämnden Landstingsstyrelsens övergripande verksamhet Summa totala investeringar Investeringsplan konst Investeringsplan konst utgår från landstingsfullmäktiges 1 procentsregel och baseras på en beräknad nybyggnadskostnad om kr/kvm. Konstinvesteringsplan, tkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Totalt planperiod Akademiska sjukhuset (J-huset, B9, B11, B12) Akademiska sjukhuset (övrigt) Kollektivtrafikförvaltningen Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Kultur och bildning Övrigt Summa konstinvesteringar Sida 48 av 49

58 Bilaga 153 a Beslut Landstingsfullmäktige föreslås besluta att: Fastställa visionen, de strategiska utvecklingsområdena, de strategiska målen samt styrmodellen, fastställa inriktning och uppdragen inom hälso- och sjukvård fastställa inriktning och uppdragen inom samverkan inom sjukvårdsområdet anslå tusen kronor till patientnämnden anslå tusen kronor för regionövergripande verksamhet, regional verksamhet och finansverksamhet till regionstyrelsen fastställa föreslagen plan för investeringar i byggnader och mark planperioden fastställa inriktning och uppdragen inom forskning, utveckling och utbildning inom hälso- och sjukvården fastställa föreslagen plan för investeringar i utrustning och immateriella tillgångar planperioden fastställa inriktning och uppdragen inom regional utveckling fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret 2017 fastställa inriktning och uppdragen inom kollektivtrafik fastställa internräntan till 1,75 procent för 2017 fastställa inriktning och uppdragen inom kultur och bildning fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 5,5 procent för 2017 fastställa inriktning och uppdragen inom arbetsgivaravsnittet fastställa att uppräkning för hyra och service sker med 1,9 procent 2017 fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet minskad miljöpåverkan fastställa skattesatsen för 2017 till 11,71 kronor per skattekrona fastställa uppdrag från fullmäktige till styrelser och nämnder, fastställa ett resultatmål på 6 miljoner kronor 2017 för Folktandvården fastställa budget 2017 och plan fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter samt anslå tusen kronor till sjukhusstyrelsen anslå tusen kronor till vårdstyrelsen fastställa riktlinjer för taxor i kollektivtrafiken i enlighet med vad som anges i stycket Intäkter och kostnader i kollektivtrafiken. anslå tusen kronor till kollektivtrafiknämnden anslå tusen kronor till kulturnämnden anslå tusen kronor till fastighets-, teknik- och servicenämnden Sida 49 av 49

59 Bilaga 153 b Landstingsstyrelsen RESERVATION ÄRENDE 153 Regionplan och budget De strategiska verksamhetsmålen kan utformas olika och behöver inte ha en direkt inverkan på de ekonomiska ramverken. Vänsterpartiet tyckeratt de strategiska målen måste skärpas, bli färre men framför allt, mer mätbara. Ett exempel gäller tillgängligheten där Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte har som strategiskt mål att klara vårdgarantin, ett lagkrav enligt hälso- och sjukvårdslagen och ett område som ständigt mäts. Vänsterpartiet föreslog att verksamhetsmålen skulle prövas i särskild ordning, något som landstingsstyrelsen avslog. Vänsterpartiet vill se en tydliga styrning mot bästa möjliga miljöeffekt för kollektivtrafiken. Viktigast just nu är att få stopp på onödiga bilresor från kransorter runt Uppsala vilket kan ske genom en utökad zon 1 och ett införande av ett särskilt och billigare periodkort för zon 1. Vänsterpartiet föreslår att ett sådant periodkort ska kosta 550 kr. Med ett genomförande av Vänsterpartiets förslag kan Vänsterpartiet acceptera de taxehöjningar i kollektivtrafiken som Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslår. Om Vänsterpartiets förslag inte vinner gehör kommer Vänsterpartiet att rösta mot en taxehöjning. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för våra yrkanden; - att de strategiska verksamhetsmålen beslutas i särskild ordning och - att landstingsstyrelsen beslutar i enlighet med Vänsterpartiets förslag till verksamhetsmål Vänsterpartiet yrkar i första hand; - att landstingsfullmäktige ger kollektivtrafiknämnden i uppdrag att införa ett särskilt periodkort för zon 1 till ett pris av 550 kr och att återkomma med ett förslag till hur kransorter runt Uppsala kan inlemmas i zon 1. Vänsterpartiet yrkar i andra hand; - avslag på förslaget till höjningar av periodkort och enkelresor i kollektivtrafiken. Vänsterpartiet yrkar i övrigt bifall till Vänsterpartiets förslag till plan och budget Sören Bergqvist (V)

60 Bilaga 153 b

61 Bilaga 153 b

62 Bilaga 153 b

63 Bilaga 153 b

64 Bilaga 153 b

65 Bilaga 153 b

66 Bilaga 153 b

67 Bilaga 153 b

68 Moderaternas Bilaga 153 c budgetalternativ Region Uppsala

69 Bilaga 153 c Innehållsförteckning 1. Inledning Ekonomi Tillväxt & näringsliv Digitalisera mera Sjukvård Specialistsjukvård Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Forskning & innovation Utbildning Riks & regionvård Närvård Primärvård Folktandvård Hälsa & rehabilitering Samarbete med kommunerna i regionen Kollektivtrafik Kultur Förnyelse, investeringar & upphandlingar Miljö Personal

70 Bilaga 153 c Moderaternas budgetalternativ Inledning Regionplan och budget är regionens viktigaste politiska styrdokument. I din hand håller du Moderaternas alternativ till densamma. Vår målsättning är att Regionen ska ha Sveriges friskaste befolkning där både den akuta och planerade vården utmärks av vård på lika villkor, hög patientsäkerhet och korta köer. Sjukvården ska vara gemensamt finansierad och utgå från tron på individen och dennes förmåga att göra egna val. Vår största utmaning är att säkerställa kvaliteten, utbudet och framtida utmaningar utan att höja skatten. Höjda skatter kan på sikt inte lösa framtidens finansieringsproblem. Det som behövs är en kombination av effektivisering, omfördelning inom offentlig sektor och ökade skatteinkomster utan höjning av skattekvoten. Regionen kommer under planperioden att behöva återgå till det framgångsrika reformarbetet som präglade vårt landsting för några år sedan. Utgångspunkten ska vara den enskilde och dennes behov. Vi är fasta i övertygelsen att regionens verksamheter ständigt behöver utvecklas och förbättras. Regionen ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en modern kollektivtrafik, ett brett kulturutbud samt ett växande näringsliv. Ledord ska i alla lägen vara tillmötesgående, tillgänglighet och tillväxt. Förnyelsen inom våra verksamheter måste forsätta och utgångspunkten i arbetet utgår från människors behov och i viss mån önskemål. Ingen ska behöva vänta i onödan vilket förutsätter tillgänglighet, valfrihet och mångfald. Att vi använder oss av digitaliseringens möjligheter att förbättra och effektivisera visar att vi är i framkant av utveckligen i samhället. Från årsskiftet blir vi Region Uppsala och vi kommer framöver, utöver våra tidigare ansvarsområden, även ha tillväxtfrågorna på agendan. Dessa frågor är på intet sätt nya men vi kommer att behöva hantera dem på ett modernt sätt inte minst för att hänga med i företagarnas värld och tempo. Vi måste framgent ta ett mycket större ansvar för att regionen ökar i befolkning så att vi kan fortsätta utveckla vård, kollektivtrafik och kultur för våra medborgare. 3

71 Bilaga 153 c 2. Ekonomi Grundförutsättningen för Regionen att utveckla sina verksamheter är ekonomi i balans. För att uppnå detta så krävs inte minst långsiktighet och ansvarstagande. Vi är väl medvetna om att de ekonomiska utmaningarna blir större och större beroende på att vi genomför stora investeringar vilka kommer att leda till ökade driftkostnader. Den medicinska utvecklingen både vad det gäller behandligsmetoder och ny teknik kommer att innebära kostnadsökninger. Att vi därutöver har brist på nyckelkompetenser trots att vi aldrig har så många anställda gör att den ekonomiska utmaningen blir allt svårare. Lösningen på våra ekonomiska utmaningar är inte återkommande skattehöjningar utan en kombination av smarta effektiviseringar, prioriteringar och omfördelningar, inte minst av var vård ska bedrivas och av vem. Frågor som digitalisering, produktionsplanering och kostnadseffektivitet måste bli en naturlig del av vardagen i hela organisationen utan att för den sakens skull få medarbetare att tro att de gör ett dåligt arbete. Att införa enhetstaxa för besök i vården är ett sätt att förenkla och att förändra till det bättre för såväl patienter som personal. Att våra medarbetare arbetar med det de är anställda för borde vara en självklarhet. Rätt man på rätt plats är väsentligt att fortsätta arbeta med inte minst av ekonomiska skäl. Att minska antalet politiker är ett annat sätt att minska våra kostnader, inte minst under innevarande mandatperiod har antalet politiska uppdrag av olika skäl ökat markant. Idag finns det uppdrag som uppfattas som meningslösa och det är svårt att få människor att engagera sig i sådana förtroendeuppdrag. Vi menar att det inte är nödvändigt utan i vissa fall snarare försvårar den politiska styrningen. Dessutom är det dyrt för skattebetalarna. Moderaterna föreslår att de politiska uppdragen blir färre. Moderaterna föreslår att regionen inför enhetstaxa för hälso- och sjukvård. Moderaterna föreslår att regionen inför avgift på ambulansen. Moderaterna föreslår att regionen inför månadsvis fakturabetalning som huvudsakligt betalningssätt. 4

72 Bilaga 153 c 2.1 Tillväxt och näringsliv Att vi framöver kommer att ha ansvar för tillväxtfrågor och därmed vissa näringslivsfrågor i regionen kan komma att påverka vår ekonomi. Trots det måste vi lägga resurser på dessa frågor. Akademiska sjukhuset är ett av regionens starkaste varumärken och det måste vi värna. Vi behöver säkerställa att vård sker i såväl egen regi som av andra aktörer samt inom och utanför sjukhusområdena. Vidare har forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet stor betydelse för tillväxten i Uppsala län. Samverkan med våra två universitet i Uppsala och andra universitet och högskolor i regionen ska stärkas. Vi har redan idag många företag i regionen som har en direkt eller indirekt koppling till Akademiska sjukhuset och den utvecklingen ska vi fortsatt stödja. Som offentlig aktör kan vi på många olika sätt främja företagandet om vi fokuserar på det. Det har vi dessvärre varit alltför dåliga på och vi bör framöver arbeta aktivt för att fler arbetstillfällen, inte minst hos småföretagare, skapas inom vår region. Det är till sist tillväxt med fler människor och fler företag som ger oss mer skattemedel, utan höjning av skattesatsen, till att utveckla kvaliteten och tillgängligheten i såväl vård som kollektivtrafik och kultur i vår region. Moderaterna föreslår att en näringslivsstrategi för Regionen tas fram. Moderaterna föreslår att en tillväxtstrategi för Regionen tas fram. 2.2 Digitalisera mera Utmaningarna inom såväl sjukvården som våra andra verksamheter är stora och de ökar hela tiden. För att möta dessa utmaningar är det oundvikligt att hitta nya arbetssätt och metoder. Digitalisering ses ofta som en teknikfråga men som en del av vården har den givit oss nya och stora möjligheter att bedriva sjukvård på ett nytt sätt. Regionen låg tidigare i framkant, inte minst med införandet av journaler på nätet. Detta har blivit en succé i hela landet och vi borde fortsätta på den tidigare inslagna vägen att fokusera på att utveckla dessa digitaliseringsfrågor än mer. Inom kollektivtrafikområdet ses digital utveckling som en självklarhet och vi moderater menar att även inom sjukvården ska det var en naturlig lösning i de fall det är möjligt. Ute i landet finns det många goda exempel på digitala lösningar vi borde ta till oss. 5

73 Bilaga 153 c Moderaterna föreslår att Regionen inför en chattfunktion inom psykiatrin. Moderaterna föreslår att Regionen skapar förutsättningar för att det kan drivas digitala vårdcentraler som ett komplement till dagens vårdcentraler. Moderaterna föreslår att Regionen utökar uppdraget för 1177 så att de kan ta emot digitala samtal typ Skype- och Facetimesamtal. Moderaterna föreslår att Regionen inför möjligheten att logopeder kan utföra sina tjänster digitalt. 3. Sjukvård Regionens främsta uppgift är att bedriva sjukvård, så har det varit och kommer fortsättningsvis att vara. Grunden i regionens sjukhusvård är Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. På sjukhusen bedrivs såväl bassjukvård som specialistsjukvård av hög kvalitet. Alltför många skadas eller dör inom sjukvården på grund av felbehandlingar. En nollvision för vårdskador är en självklarhet och arbetet med patientsäkerhet behöver utvecklas, följas upp och samordnas bättre. För att klara framtiden utmaningar inom sjukvården är det av största vikt att vi flyttar ut vård från framförallt Akademiska sjukhuset. Detta kan ske på flera olika sätt, vårdval kan införas, mer vård kan flyttas till primärvården och inte minst kan Akademiska sjukhuset kan flytta ut sin verksamhet närmare människor. Ett viktigt område för omfördelning av vården är psykiatrin. Att den psykiska ohälsan ökar är dessvärre något som inte ser ut att avta och de yngre generationerna är överrepresenterade bland dem som blir sjuka. Vi måste hantera detta på ungdomars vis och första linjens sjukvård behöver bli mer tillgänglig för dem som behöver vård och/eller stöd. Även inom dessa områden är digitaliserade tjänster en stor möjlighet. När omfördelning av sjukvård görs är det nödvändigt att även resurserna omfördelas. Det kommer med största sannolikhet innebära primärvården framgent kommer att få utökat uppdrag och då behöver även resurserna ses över. Regionen bedriver såväl forskning som utbildning vilket i båda fall sker i nära samarbete med Uppsala universitet. Vi behöver fortsätta och förstärka detta samarbete då forskningen utgör basen för utvecklad sjukvård. 6

74 Bilaga 153 c 3.1 Specialistsjukvård Vi arbetar tätt med vår sjulänsregion som under lång tid haft ett etablerat och välfungerande samarbete. Vår största utmaning är att korta köerna vilka har varit ett problem under lång tid. För att uppnå detta behöver vi bedriva mer vård ute i länet och mindre vård inne på sjukhusen samt att prioritera vad som ska göras. Detta för att kunna behålla hög kvalitet samtidigt som vi använder våra skattemedel på bästa sätt. Ett exempel på hur behovet av specialistvård kan minskas är att införa ett så kallat diagnostiskt centrum där människor snabbt kan få svar och inte behöver bli remitterade till sjukhusen. Ofta kan misstankar avföras och därmed belastas inte specialisterna. En för patienterna central fråga är hur de blir bemötta i vården. Bemötandet är ofta skilt från den medicinska bedömningen men kan för den enskilda vara avgörande för hur vården upplevs. Bra bemötande kan ses som en självklarhet men dessvärre upplever patienter alltför ofta att så inte är fallet. Ett sätt att förbättra för patienter i denna fråga är att införa så kallade bemötandeombud som finns på t.ex. Karlskoga lasarett. Vi måste också hitta nya arbetssätt som gör att vi kan frigöra personalresurser och att våra medarbetare arbetar med det de är utbildade och anställda för. Vårdlotsar och mobila team är ett bra exempel på att det blir båda bättre för den enskilda och för ekonomin, ett återinförande och utökning av dessa torde därför ses som en självklarhet. Det handlar om att ta hand om patienterna på bästa effektiva omhändertagande nivå, BEON. Det kan betyda att patienterna inte alltid får träffa en läkare även om önskemålet är det från den enskildas perspektiv. Det är heller inte självklart att all vård ska bedrivas av oss själva då den privata sektorn har mycket att bidra med inte minst då det gäller nya arbetssätt, ett bra exempel på det är närakuten i Uppsala. Driftsform ska alltid vara underordnat kvaliteten och vi bör alltid pröva om privata aktörer är ett alternativ till egen regi. En viktig del i sjukvården är ambulanssjukvården och dirigeringen av densamma. I den senare frågan har vi ett etablerat samarbete med Västmanland. Att utöka med ytterligare regioner eller landsting skulle säkra driften än bättre. Vad gäller ambulanssjukvården så har Regionen utmaningar vad gäller utryckningstiden och detta måste hanteras under planperioden, det kommer att underlättas när det finns en ambulansstation i 7

75 Bilaga 153 c Gränbyområdet. Knivsta kommun behöver ha en dygnsambulans och Tierps kommun behöver utöka sin ambulanskår till tre dygnsambulanser. Moderaterna föreslår ett återinförande och utökande av vårdlotsar. Moderaterna vill att mer specialistsjukvård finns ute i länet. Moderaterna anser att kvalitet alltid ska gå före driftsform. Moderaterna föreslår att Regionen bildar ett diagnostiskt centrum. Moderaterna föreslår att regionen införa bemötandeombud på sjukhusen. Moderaterna vill säkerställa att närakuten ska finnas kvar, gärna med ett utökat uppdrag att ha öppet dygnet runt. Moderaterna vill att BEON implementeras på alla nivåer inom sjukvården. Moderaterna föreslår en utökning av mobila vårdteam. Moderaterna föreslår att Regionen inför sms-livräddare för att öka livräddande insatser. Moderaterna vill att en ny ambulansstation byggs i Gränby. Moderaterna vill ha en dygnsambulans placerad i Knivsta. Moderaterna vill ha att det ska finns tre dygnsambulanser i Tierp. 3.2 Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus. Kvaliteten på sjukvården är i världsklass, forskning och utbildning på alla nivåer är prioriterat samtidigt som sjukhuset har ett stort ansvar för länssjukvård och akutsjukvård. Det är en utmaning att förena dessa olika uppdrag och samtidigt korta vårdköerna. Värdebaserad vård, produktionsplanering och standardiserade processer är goda exempel på vad som redan görs men det kan göras i än större utsträckning. Att flytta ut vård i länet i Akademiska sjukhusets regi eller att ha andra aktörer, vårdval, är ofrånkomligt framöver. Detta eftersom vårdbehovet ökar och alla behov kan inte tas om hand på Akademiskas område. Vården behöver förändras och än mer behöver göras polikliniskt inte minst för att det är ofta stor brist på vårdplatser med överbeläggningar och utlokalisering (när patienter ligger på fel avdelning) av patienter som följd. Varje flytt av en patient förlänger vårdtiden med i snitt ett halvt dygn, minskar patientsäkerheten och läkare får använda sin arbetstid till att leta sängar i stället för att träffa patienter. All överbeläggning är ineffektiv resurshantering men tyvärr 8

76 Bilaga 153 c svårt att komma ifrån. Att arbeta mer med vårdlogistik, sjukhusansluten hemsjukvård, SAH, och redovisa patientflöden kan vara bra metoder för att låta läkare ska kunna utföra sitt arbete och därmed korta vårdtider och köer. Akutmottagningarna på Akademiska är välbesökta och är inte dimensionerade för de antal besök som tas emot. Att våra patienter har stort förtroende för akutmottagningarna är positivt men samtidigt en utmaning då vården alltid måste ta hand om den mest sjuka först. Detta innebär att det ofta är långa väntetider även om triagering och omhändertagande av sjuksköterskor görs i stor omfattning. Att komplettera med en dygnetrunt-öppen primärvårdsakut är en väg att gå. Moderaterna vill flytta ut vård från Akademiska sjukhuset, det kan ske egen regi eller med så kallade vårdval. Moderaterna vill att Akademiska sjukhuset ska redovisa patientflöden för att minska utlokalisering av patienter. Moderaterna vill att Akademiska sjukhuset ska arbeta mer med standardiserade processer och produktionsplanering. Moderaterna vill att patientflöden redovisas löpande. Moderaterna vill att en primärvårdsakut öppnar på Akademiska sjukhuset. Moderaterna vill införa sjukhusansluten hemsjukvård, SAH, på Akademiska sjukhuset. 3.3 Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping är länssjukhuset som kompletterar universitetssjukhuset både med specialistsjukvård och bassjukvård. Att nyttja lasarettet mer gynnar patienter och är resurseffektivt men tyvärr är det inte en självklarhet och det kan göras i än större utsträckning. De nya lokalerna på operation kan användas mer om samarbetet med Akademiska sjukhuset utvecklas än mer. Lasarettet har utvecklat flera nya arbetssätt för att tillmötesgå patienters behov. Bland annat har röntgen varit öppen nattetid och läsplattor används som en naturlig del i vården. Den lasarettsanslutna hemsjukvården, LAH, ger patienter möjlighet att vara hemma och vårdas i stället för att ligga inne på sjukhuset. Att se potentialen och möjligheterna med ökat samarbete och nya arbetssätt säkrar båda våra sjukhus i regionen. 9

77 Bilaga 153 c Moderaterna anser att mer specialistvård ska utföras på lasarettet i Enköping. Moderaterna vill att lasarettet i Enköping ska vara en förebild för hela Regionen i frågor som rör digitalisering och nya arbetssätt. Moderaterna vill att lasarettet i Enköping utökar sitt arbete med lasarettsansluten hemsjukvård, LAH. 3.4 Forskning och innovation Regionen står inför ett flertal utmaningar där nya lösningar kan bidra till att förnya och förbättra verksamheten. Innovationsvänlig upphandling är ett verktyg för problemlösning. Tanken är att offentlig upphandling inte ska begränsas till befintliga lösningar. Efterfrågan av innovationer kan medverka till utveckling av nya varor och tjänster. På så vis skapas tillväxt. All forskning inom Regionfinansierad vård ska kännetecknas av ett kliniskt och patientnära fokus för bättre hälsa och livskvalitet. Utgångspunkten är befolkningens behov av hälsa och välfärd, strukturerad samverkan med universitet, industri, länets kommuner och andra utbildnings- och forskningsaktörer. Ett evidensbaserat arbetssätt och ökad användning av ekonomiska metoder bidrar starkt till att utveckla kvalitet och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården. En Regionövergripande forskningsstrategi, med tydligt angivna mål, prioriteringar och styrande uppföljningar/utvärderingar har tagits fram. Utifrån strategin ska arbetet med forskning lyftas fram och tydliggöras såväl inom landstinget som gentemot andra forskningsaktörer. Ledstjärnan för landstingets forskning är att den ska generera patientnytta, vilket bland annat innebär att den kliniska forskningen i första han ska fokusera på de stora folksjukdomarna. De forskningsprojekt som regionen deltar i ska vara sådana där forskningens resultat kan tillämpas i vården inom rimlig tid efter avslutat projekt. Forsknings- och utvecklingsverksamhet av hög kvalitet är viktig för att säkerställa hälsooch sjukvården. Verksamheten ska vara jämställd och det är därför av vikt att samma möjligheter ges för kvinnliga och manliga forskare, inom alla områden. Jämställdhet och etisk medvetenhet är grunden i regionens forskningsinriktning. En kraftfull forsknings- och 10

78 Bilaga 153 c utvecklingsverksamhet har stor betydelse för möjligheten att rekrytera och behålla personal med hög kompetens. Moderaterna vill att de forskningsprojekt som Regionen deltar i ska vara sådana där forskningens resultat kan tillämpas i vården inom rimlig tid efter avslutat projekt. Moderaterna vill att de satsningar som Regionen gör ska särredovisas i budget från Utbildning Den utbildning som sker på Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet är helt avgörande för att Regionen fortsatt ska kunna rekrytera personal såväl idag som imorgon. Rekryteringen av personal kommer att vara den enskilt största utmaningen för sjukvården som helhet. Att då ha en bas av t.ex. läkar- och sjuksköterskestudenter på randning i vår närhet ger oss bra förutsättningar att rekrytera framöver. Vi måste fortsatt ha ett gott samarbete med våra universitet och utveckla fler sätt att utbilda människor som ska komma att arbeta inom såväl hälso- och sjukvården som inom våra andra verksamhetsområden. För den som studerar medicin är regionen en kandidat att söka arbete efter avslutade studier. Inom andra yrkeskategorier är det långt ifrån givet att studenter ens tänker på regionen som en framtida arbetsgivare. Vi måste arbeta än mer på att sätta regionen på kartan för nyutbildade då vi har ett långt större behov av t.ex. ingenjörer och logistiker än vad vi hittills tänkt oss. Regionen måste arbeta för vara ett naturligt val och ta hand om fler studenter som behöver praktik i sin utbildning. Även yrkeshögskolan, YH, är en viktig del i utbildningsväsendet och vi behöver på flera sätt bli mer aktiva i samarbetet med dessa utbildningar. Hälso- och sjukvårdssektorn behöver många yrkeskategorier och här är YH ett mycket bra komplement till den traditionella universitetsutbildningen. Det finns redan idag flera utbildningar i Uppsala som kommer att ge människor möjligheter att arbeta inom vården i vår region. Moderaterna föreslår att sjuksköterskor får lön under tiden de går vidareutbildning till specialistsjuksköterskor. 11

79 Bilaga 153 c Moderaterna föreslår att Regionen arbetar fram en strategi hur vi ska attrahera nyutbildade att söka anställning hos oss. Moderaterna föreslår att Regionen arbetar fram en strategi för hur vi kan säkerställa att vi ger fler praktik inom våra verksamheter. Moderaterna föreslår att Regionen arbetar fram en strategi för hur vi kan öka antalet utbildningar som kan komma ifråga som yrkeshögskoleutbildningar. 3.6 Riks- och regionvård Vi säljer idag såväl bassjukvård som specialistsjukvård i stor omfattning till andra regioner och landsting. Detta är en förutsättning för att kunna behålla den kvalitet vi har inom våra verksamheter framför allt på Akademiska sjukhuset. För att säkerställa fortsatt utveckling inom både forskning och utbildning behöver vi fokusera på att hitta nya köpare men också inse att ingen kan vara bäst på allt och låta andra hantera delar av vården. Vi har dessvärre inte lyckats öka försäljningen av vård i den utsträckning vi planerat för samtidigt som andra landsting och regioner varit mer framgångsrika. Att sälja vård till utlandet är en annan fråga vi behöver ha en plan för. Moderaterna föreslår att en handlings- och marknadsplan för hur vi ska kunna sälja mer riks- och regionvård samt utlandsvård tas fram. 4. Närvård Närvård är ett begrepp som har många olika definitioner och innefattar många olika delar av vården och vårdkedjan. Vi definierar närvård i detta budgetalternativ dels som den vård som bedrivs nära människor och nyttjas av medborgarna under längre tid, men också som den vård vi bedriver tillsammans med våra åtta kommuner. Inom detta område har vi och medborgarna mycket att vinna på ökat samarbete inte minst vad gäller ett enkelt, snabbt och säkert, ESS, omhändertagande men också för att kunna använda våra skattepengar på ett effektivt sätt. En av nycklarna till den framgång vi sett de senaste åren är att vi har infört vårdval på flera områden. Den utvecklingen måste bibehållas då människor ser det egna valet av vårdgivare som en naturlig del i sin vardag. 12

80 Bilaga 153 c 4.1 Primärvård Vår målsättning är att Region Uppsala ska ha Sveriges friskaste befolkning där både den akuta och planerade vården utmärks av vård på lika villkor, hög patientsäkerhet, god tillgänglighet med korta väntetider. Vården måste alltid organiseras utifrån individens behov och där patienten får möjlighet till inflytande. Patientens ställning stärks när hon får makten att välja, kunskapen att göra välgrundade val, möjlighet att vara delaktig och ett bemötande som gör vården personlig och dennes behov sedda. Större patientfokus är viktigt för alla patienter, men allra viktigast för de sköraste och de som av olika skäl har svårt att tillvarata sina rättigheter i vården. Telefon-, öppethållande- och mottagningstider ska anpassas efter människors behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. En primärvårdsakut som är öppen dygnet runt avlastar de befintliga akutmottagningarna och ger människor bättre förutsättningar fö att söka enklare vård kvällar och helger. För att underlätta för regionens medborgare ska också den senaste informationstekniken, till exempel för bokning av besök, receptförnyelse och information om behandlingsresultat, finnas tillgänglig för patienten. En viktig uppgift för primärvården är att säkerställa att äldre och kroniskt sjuka får god tillgång till vård och behandling. Samtidigt underlättar den medicinska utvecklingen att delar av den specialiserade sjukvården flyttas närmare regionens patienter. Såväl studier som eftervård och rehabilitering kan idag utföras som öppenvård vid vårdcentraler och i hemsjukvård. Hembesök från primärvården avlastar Regionens akutmottagningar, samtidigt som de minskar spridningen av många vanliga infektionssjukdomar i väntrummen. Dessutom förebygger hembesök risker i hemmet. Mobil sjukvård ska därför utvecklas även på primärvårdsnivå och inom specialiserad hemsjukvård. För att kunna erbjuda vård nära invånarna i hela regionen behöver vi ha fler mobila team. Genom att främja telemedicin i form av telefon- eller videosamtal kommer regionen att spara patientens både tid och ork och även vara till hjälp för miljön. Regionen behöver se över regelverken för vårdvalen men också utreda vilken vård som ska finnas var i länet, inte minst för att säkerställa kompetensförsörjningen framöver. Detta gäller inte minst inom psykiatrin då den psykiska ohälsan ökar stadigt, främst bland unga. För att möta ungas behov är det centralt att hitta nya former för att komma i kontakt med 13

81 Bilaga 153 c sjukvården. Att skapa fler digitala vägar in i vården är en nyckel till nya arbetssätt och för att klara den ekonomiska utmaning som står för dörren. Moderaterna vill att en primärvårdsakut som har öppet dygnet runt etableras. Moderaterna vill säkerställa att det utgår ersättning för digitala tjänster i regelböckerna. Moderaterna vill att vårdvalet reformeras så att det blir möjligt att ha t.ex. mindre läkarmottagningar. Moderaterna vill nivåstrukturera primärvården så att vård säkras i hela länet. Moderaterna vill att digitala tjänster alltid ska prövas vid förändringar regelverk och eller införande av nya tjänster. 4.2 Folktandvård Tandvården i Sverige har länge finansierats i huvudsak av den enskilda, åtminstone för vuxna, och det är inte ifrågasatt. Lika lite ifrågasätts valfriheten på detta område och det tycker vi moderater är bra. Bibehållen struktur för vår region är något vi bejakar, vi ska inte riva upp strukturer som fungerar. Vår folktandvård har länge legat i framkant i landet vad gäller arbetssätt, värt att nämna är att friskvårdsavtalet har blivit en succé och rekrytering. Detta bibehålls inte automatiskt så nya arbetssätt med hjälp av t.ex. digitalisering är ofrånkomligt även på detta område. Jämlik tandhälsa sträcker sig långt bortom människors tänder. För äldre människor ger dålig tandstatus undernäring och ökad risk för sjukdom. Den uppsökande äldretandvården ska därför värnas och det är inte en självklarhet att vi ska driva den i egen regi. Valfrihet och mångfald är något positivt även inom detta område även om det innebär nya sätt att tänka och ändra strukturer. Vi kan och ska inte göra allt i egen regi, vi ska värna det som ger bäst kvalitet för patienterna. Ett problem som uppmärksammas för lite är att företrädelsevis medelålders personer som av den en eller andra anledningen slutar gå till regelbundet till tandvården. Att hitta ett sätt att få dessa människor att fortsätta komma till tandvården skulle spara mycket lidande längre upp i åldrarna. Eftersom tandvården har ansvar för att barn får regelbunden och fullständig tandvård ända upp i vuxen ålder har de en unik möjlighet att komma i nära kontakt med alla barn, vare sig de går i förskola eller inte. 14

82 Bilaga 153 c Vi har relativt god tillgänglighet inom folktandvården, dessvärre är det för långa väntetider inom vissa delar av specialisttandvården och det är något vi måste hantera framöver. Nyckeln inom detta område, som flera andra inom Regionens verksamheter, att kunna rekrytera specialister samt att säkerställa att rätt patienter blir remitterade till specialisttandvården. En annan utmaning är taxorna. Med dagens taxenivåer är inte folktandvårdens verksamheter självbärande på alla nivåer. Våra taxor i specialisttandvård ligger bland de lägre i landet, och därför bör en översyn göras med avsikt att höja taxorna. Moderaterna vill att taxorna inom Folktandvården ses över. Moderaterna vill att uppsökande tandvård ska vara möjlig även för privata aktörer. Moderaterna vill att Regionen utarbetar en plan för hur vi ska fånga upp att medelålders människor fortsätter gå regelbundet till tandvården. 4.3 Hälsa och rehabilitering Rehabilitering är allas ansvar men blir lätt ingens. Patienterna ska ha rätt till en plan som visar hur och när rehabiliteringen ska genomföras. Framtida vårdbehov måste mötas med en utbyggnad av primärvården och den öppna specialistvården. Det är viktigt att samarbetet mellan region och kommun ökar när det gäller rehabiliteringen så att ansvarsfördelningen blir tydlig. Målet ska vara en välfungerande vårdkedja, med rätt insats i rätt tid. För att vårdkedjan ska fungera behöver också övergången för patienten mellan olika vårdgivare vara smidig, oavsett om det gäller slutenvården, öppenvård eller primärvård. För den som lider av kraftig hörselnedsättning, är döv eller dövstum finns tolk att tillgå via regionen. Idag är det högt tryck på tolkarna och till många av de uppdrag de utför krävs ofta flera tolkar. Tolkarnas arbete är avgörande i vardagen för sina brukare och utför en otrolig arbetsinsats. Idag erbjuds endast tolk dagtid vilket innebär att om en brukare blir akut sjuk och behöver tillgång till tolk utanför kontorstid så kontaktar sjukhuset de tolkar som frivilligt, utan ersättning erbjudit sig att tolka kvällstid. Det upplevs som stress för den personal som tvingas säga nej till att tolka när en brukare är i behov, trots att de inte erbjuds ersättning för sitt arbete. En tolkjour även på nätter skulle innebära en stor förbättring för brukarna och det är dessutom till en ringa kostnad. Vi ser en enorm utveckling inom ramen för hjälpmedel och dessa är idag långt mer 15

83 Bilaga 153 c avancerade än tidigare. Det betyder att de som är i behov av olika hjälpmedel idag kan leva ett mer självständigt liv men det det innebär också att kostnaderna för regionen ökar. I detta sammanhang behöver vi ständigt se över regelverken och vi måste samordna oss bättre med våra kommuner. Att låta brukare välja mer fritt men betala en del själv när det gäller dyrare hjälpmedel kan vara en lösning för att klara såväl ekonomi som den enskildes behov. Detta kan lösas med att vi inför en typ checksystem eller en peng för hjälpmedel. Moderaterna vill att Regionen fokuserar på rehabilitering så att människor kommer i arbete och slipper utanförskap. Moderaterna vill att en tolkjour inom habiliteringen införs. Moderaterna vill att det införs ett checksystem för hjälpmedel. Moderaterna vill utöka samarbetet med kommunerna om gemensamma riktlinjer för hjälpmedel. 4.4 Samarbete med kommunerna i regionen Vi har en tradition av att samarbeta inom och utanför regionen och betydelsen av samarbete kommer öka framöver. Det handlar om att vi tillsammans måste säkra att vården bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Regionen och kommunerna har ofta gemensamt ansvar för våra patienter, vilka dessvärre många gånger hamnar mellan stolarna, och vi måste arbeta med att mer vård flyttas ut från våra sjukhus. Därmed inte sagt att vi kan ha tillgång till all vård överallt. Kommunerna har olika behov och vi måste hitta olika lösningar beroende på hur behovet ser ut. Vi bör också hitta fler sätt att nyttja varandras kompetenser och samordna verksamheter som inte är stora nog att finns i en enskild kommun. En sådan fråga är den palliativa vården i regionen där varje kommun för sig är för liten och därför behöver vi säkra att den typen av verksamhet kan finnas på ett ställe även om det blir lite längre att åka för den enskilda. Ett område där vi kan göra stora framsteg med ökat samarbete är inom ungdomsmottagningen, UMO, som idag har ett relativt begränsar uppdrag trots att de möter många ungdomar. Att utöka uppdraget och samarbeta än mer med skolhälsovården, BUP och Hälsoäventyret skulle kunna öka möjligheterna för andra typer av rådgivning såsom psykisk ohälsa, droger, alkohol och tobak. Det skulle öka möjligheten att informera ungdomar och fånga upp som eventuella problem. Det är till sist kvaliteten som måste vara den centrala frågan. 16

84 Bilaga 153 c Infrastruktur är en annan viktig fråga att samarbeta kring. Behovet av nya och/eller upprustade vägar och järnvägar är stort inom regionen och vi kan dessvärre inte vara säkra på att staten tar ansvar för detta fullt ut. Det finns många goda exempel på att vi lyckats göra detta i Regionförbundets regi och det sättet att samarbeta måste fortsätta på den inslagna vägen. Moderaterna vill att det skapas ett regionalt centrum för den palliativa vården. Även barn ska ha tillgång till palliativt centrum. Moderaterna vill att Regionen ökar antalet närvårdsplatser i samarbete med kommunerna. Moderaterna vill att vi fortsatt ska ha alla regionens kommuner med i planering och prioritering av infrastrukturen. Moderaterna vill ge UMO ett utökat uppdrag för att fånga upp ungdomars problem i ett tidigt skede. 5. Kollektivtrafik Att regionen växer och att samhällsutvecklingen gör att arbetsmarknadsregionerna blir större ställer mer krav på en tillgänglig och miljöanpassad pendling. Det ska vara praktiskt att välja bort bilen för åtminstone en del av sina resor. Regionen bör se till att kollektivtrafiken är lättillgänglig för invånarna och tidseffektiv för pendlarna. En nyckelfråga i detta sammanhang är att vi kan utöka tågtrafiken mot Stockholm. Dock måste vi prioritera även inom kollektivtrafiksektorn och tillse att de mest lämpade trafikslagen används. Ett enkelt biljettsystem är en förutsättning för att det ska var smidigt att resa och att fler väljer att ställa bilen till förmån för att åka kollektivt. För att kunna leva upp till alla de krav, inte minst miljömässiga, som ställs på kollektivtrafiken blir det viktigare att fokusera på komfort, tillgänglighet och kvalitet framför att pressa priserna. Regionen behöver öka samarbetet med både kommuner och andra regioner i Mälardalen då det måste bli smidigare för resenärerna att pendla över kommun- och länsgränser. Mälardalstaxan är ett tydligt exempel på att vi kan lösa problem på ett bra sätt. Det är dock önskvärt att dessa processer går avsevärt mycket fortare framöver. Bålstatillägget är ett 17

85 Bilaga 153 c annat exempel på hur vi löst övergången mellan två län på ett bra sätt. Det finns fortfarande frågetecken kring detta tillägg och vi måste arbeta för att förenkla även denna taxa. Ett första steg är att regionen tillser att det går att köpa årskort på SL-kort med Bålstatillägg och UL/SL-kort. Att regionen bidrar i samarbetet om planering av den fysiska planeringen i kommunerna är avgörande för att vi ska kunna öka samordningen av kollektivtrafiken och utveckla olika alternativ till kollektivt resande. Att hitta nya former för kollektivt åkande är nödvändigt, vi måste använda teknik som bejakar framtiden och inte fastna i gårdagens lösningar såsom tex spårvagnar. Nya typer av bussar, digitalisering av tjänster och smarta tåg är nödvändiga för att kunna öka andelen som åker kollektivt. Nya stationslägen för tågen är en nyckel till att fler ska kunna åka tåg. Utmaningen i detta är att vi behöver ha kollektivtrafik i hela regionen och inte bara i Uppsala centrum även om flest människor bor där. De som har rätt till färdtjänst eller sjukresor har fysiska svårigheter eller andra hinder som gör det svårt för dem att använda kollektivtrafik. Detta samtidigt som många människor med en funktionsnedsättning också drivs av en stark vilja och kraft att kunna välja ett kollektivt alternativ då det är möjligt. För att underlätta detta är det än mer väsentligt att i planeringen av kollektivtrafiken ska resenärers behov vara styrande och onödiga byten undvikas genom att busslinjer knyts ihop. Moderaterna föreslår att priset på 30-dagarskortet höjs till 830 kronor. Moderaterna föreslår att Regionen tillser att det går att köpa årskort SL-kort med Bålstatillägg samt UL/SL-kortet. Moderaterna vill att Regionen än mer jobbar med frågan om fler tågspår mot Stockholm. Moderaterna vill att nya tågstationer etableras i Bergsbrunna, Vänge, Järlåsa, Vittinge och Alsike. Moderaterna vill utöka de digitala tjänsterna inom kollektivtrafikområdet. 18

86 Bilaga 153 c 6. Kultur Regionens arbete inom hälsa och kultur bygger på övertygelsen att konst, folkbildning och kultur bidrar till att utveckla individer och samhällen. Med en ökad helhetssyn på människan spelar kulturen en viktig roll för ett ökat välbefinnande, som hjärngympa och drivkraft för kreativitet. Det är viktigt att anpassa kulturutbudet och miljöer efter behov och förstärka samarbetet och erfarenhetsutbytet inom kultursektorn. Vi bör också säkerställa att landstingets satsningar inom kultursektorn når ut i hela länet. Uppsala län var en av de första som införde kultur i vården. Kultur i vården finns numera i de flesta av länets kommuner och kulturnämnden arbetar för att alla kommuner inom de närmaste åren ska ingå i nätverket, inom vilket kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte ska ske. När det gäller kultur i vården, når programverksamheten till stor del äldre, då de är överrepresenterade i vården. Syftet är att främja äldres delaktighet i kulturlivet. Regionen arbetar särskilt aktivt för att öka tillgängligheten till kultur i länets olika delar. Förutsättningarna ser olika ut i olika delar av länet och det är av vikt att regionala satsningar når ut till så många länsinvånare som möjligt. De två länsinstitutionerna, tillika stiftelser där landstinget är huvudman, Upplandsmuseet och Musik i Uppland, spelar tillsammans en nyckelroll för att erbjuda professionell konst, kultur och sakkompetens till alla kulturaktörer och medborgare i länet. Uppsala kommun och stad har de flesta och största kulturinstitutionerna, vilka ofta fungerar som draglok för övriga länet, men även i andra delar av länet finns olika evenemang och institutioner värda att lyftas fram. Vi behöver öka samarbetet mellan våra kulturinstitutioner och dessutom prioritera ansvar för ekonomin i Regionen. Som ett led i att ta ekonomiskt ansvar bör studieförbundens bidrag avskaffas. Regionen bör på olika sätt främja människors välbefinnande. Ett sätt att göra det är genom att skapa miljöer i den landstingsdrivna verksamheten som är rofyllda och tilltalande. På Akademiska sjukhuset finns i dag en så kallad Läkpark, ett bra exempel på en park där barn kan få stöd att förbättra deras läkprocess. Kulturen måste komma patienterna till del, framförallt de som vistas längre tid på sjukhus. Sambandet mellan kultur och hälsa ska tas tillvara genom ökade inslag av kulturaktivitet på våra sjukhus. Det ska finnas möjlighet att erbjuda musikterapi och annan kreativ verksamhet till patienter. Patienter som vistas länge inom slutenpsykriatrin och annan långvarig sjukvård bör få ett stärkt kulturutbud. 19

87 Bilaga 153 c Konst och kultur ska vara för alla, och hela länet ska ha tillgång till kulturen. Därför är det viktigt att det enprocentsanslaget för konst vid investeringar ses över om det går att förändra, så att kulturen kan spridas och komma fler till nytta. Regionen behöver arbeta mer strategiskt med vårt kulturarv. Riksantikvarieämbetet önskar det finns kulturarvsplaner i alla regioner. Vi i Uppsala län saknar detta trots att vi har stora kulturarv t.ex. Wik slott, Biskops Arnö, Gamla Uppsala samt våra Vallonbruk. Moderaterna föreslår att Regionen tar fram en specifik kulturarvsplan som ska kartlägga hur vi arbetar långsiktighet med såväl vårt kulturarv som vår kulturmiljö. Moderaterna föreslår att en strategi för att attrahera fler besökare, inte minst utländska, till regionen. Moderaterna föreslår att bidragen till studieförbunden avskaffas. Moderaterna vill att det enprocentsanslaget för konst vid investeringar ses över. 7. Förnyelse, investeringar och upphandlingar Region Uppsala är en central aktör inom regional utveckling, forskning och förnyelse. För att kunna verka långsiktigt bör denna roll stärkas. Idag står Regionen utan strategisk plan vilket inte bara är oroande utan också direkt ekonomiskt ansvarslöst. Vi vet att långsiktighet är avgörande för att klara de utmaningar vi möter. Akademiska sjukhusets ställning behöver stärkas regionalt, nationellt och internationellt. I detta perspektiv är det viktigt att vi tar investeringsfrågorna till en ny nivå där vi redan från börjar väger in hur våra investeringar kommer att påverka ekonomin såväl på kort som lång sikt. Vi kan inte på något sätt tro att det inte kommer att påverka driftsbudgeten varje år under lång tid. Fastighetsfrågan är ständigt diskuterad i regionen men dessvärre saknar vi en helhetssyn. Vi har också stora investeringskostnader inomverksamheterna, inte minst medicinska, och detta har vi på politisk nivå inte varit delaktiga i. Självklart ska professionen vara delaktiga men det är trots allt politiken som har det övergripande ekonomiska ansvaret. Därför måste vi känna till mer om de medicinska valen som görs annars kommer vi inte kunna prioritera övrig ekonomi på ett ändamålsenligt sätt. Vi moderater vill verka för att ha en investeringsprocess som hänger ihop. Vilka lokaler ska vi äga och vilka kan vi hyra? Vad kostar de investeringarna vi gör, och hur påverkar de hyreskostnaderna i framtiden? 20

88 Bilaga 153 c Fastighetsutvecklingsplaner är framtagna på vissa områden, men det måste säkerställas att alla lokaler är med för att det ska vara ett trovärdigt underlag att värdera investeringar efter. En annan central fråga är våra upphandlingar. Vi vet att köptroheten inom våra avtal alltför ofta inte följs. Det innebär ofta att vi får högre kostnader totalt och sämre avtal i kommande upphandlingar. Det är fullt förståeligt att den enskilde fokuserar på den direkta påverkan ett inköp gör för den egna budgeten och vår mening är att det är svårt att förstå helheten. En del i detta är också att vi inte är tillräckligt bra på att följa upp våra avtal och det måste förbättras. Vi behöver fokusera på hur detta kan göras på bästa sätt. Ett övergripande ledningssystem är nyckeln till bättre styrning och ledning. Vi har tidigare fattat beslut om att införa ett ledningssystem dock upphävdes detta under Vi moderater anser att vi behöver aktualisera frågan på nytt och fatta beslut om ett införande så snart som möjligt. Moderaterna anser att Regionen behöver en strategisk plan. Moderaterna vill att Regionen utvecklar investeringsprocessen så att den blir än mer tydlig. Moderaterna vill att Regionen än en gång ser över vilka lokaler vi ska äga och vilka som är bättre att hyra. Moderaterna vill att en plan för hur köptroheten till våra upphandlade avtal ska öka. Moderaterna anser att Regionen måste bli väsentligt bättre på att följa upp ingångna avtal. Moderaterna vill att Regionen beslutar om att införa ett ledningssystem. 8. Miljö Region Uppsala har i många år arbetat systematiskt för att minska sin miljöpåverkan. Regionfullmäktige antar ett miljöprogram inför varje mandatperiod där miljöarbetet för perioden konkretiseras. Miljöprogrammet innehåller Regionens miljöpolicy och miljömål, samt en beskrivning av hur vi arbetar för att uppnå dem. För att miljöfrågorna ska komma längre upp på agendan i Regionen borde miljöprogrammet integreras i Regionplan- och budget. 21

89 Bilaga 153 c Läkemedel innehåller verksamma ämnen som är avsedda att vara biologiskt aktiva, vilket leder till en hög risk för miljöpåverkan. För att kunna klara en längre förvaring är läkemedel ofta väldigt stabila substanser. De passerar ofta kroppen utan att helt brytas ner och hamnar i stor utsträckning i avloppsvattnet. Reningsverken klarar bara av att rena en del av läkemedelsresterna. Den ökande antibiotikaresistensen är ett av de största hoten mot folkhälsan och kan komma att förändra sjukvården. En utbredd antibiotikaresistens försvårar avancerad kirurgi, cancerbehandlingar, vård av för tidigt födda och immunförsvagade. En annan viktig fråga vad gäller läkemedel är förpackningsstorlekarna och det rör Akademiska barnsjukhuset i allra högsta grad. Förpackningarna är avsedda för vuxna vilket innebär att på barnsjukhuset måste stora mängder läkemedel kasseras. Som läkemedelsanvändare kan vi göra en stor insats för miljön om vi påverkar läkemedelsindustrin att göra mindre förpackningar. Regionen minskar sin klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnybara resurser. Vi hushåller med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. Arbetet med att införa busstrafik som inte drivs med fossila bränslen och öka andelen kollektivtrafikresenärer kommer att fortsätta under hela planperioden. Moderaterna anser att miljöprogrammet ska vara en del av Regionplan- och budget som antas och följs upp av regionfullmäktige årligen. Moderaterna vill att Regionen arbetar aktivt med och mot läkemedelsindustrin för att förpackningsstorlekarna ska bli mindre. Moderaterna vill att Regionen arbetar än mer med att minska antibiotikaförskrivningen. 22

90 Bilaga 153 c 9. Personal Region Uppsala är regionens näst största arbetsgivare och har ett stort ansvar på arbetsmarknaden. Då medarbetarna är regionens viktigaste resurs är det viktigt att vi strävar efter att vara regionens mest attraktiva arbetsgivare. Ökad konkurrens om arbetskraft samt stora pensionsavgångar ger oss stora utmaningar inte minst ekonomiskt under planperioden. I flera yrkeskategorier är rekryterings-behovet akut och rekryteringen framöver är helt avgörande för att våra verksamheter ska kunna upprätthålla den kvalitet vi idag har. Vi är väl medvetna om att det är svårt i hela landet och konkurrensen om personal är påtaglig. Att behålla personal på deltid eller timbasis efter att de gått i pension ger möjligheter både vad gäller att behålla kompetens och minska antalet inhyrd personal. Vårdpersonalens administrativa arbetsuppgifter behöver ses över för att frigöra tid för patienterna. Det sägs att läkare ägnar endast en tredjedel av sin arbetstid åt patienter. Det är viktigt med rätt personal på rätt plats så att våra medarbetare känner att de arbetar med det de är utbildade för. Att fortsätta med och utöka det av Alliansen införda reformarbetet i den här riktningen ett exempel på detta är vårdnära service. Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. En öppen dialog och kommunikation är grunden för att medarbetarna ska känna delaktighet och påverkansmöjlighet på arbetsplatsen och för verksamhetens utveckling. Chefer inom Regionen ska rekryteras utifrån ledaregenskaper och en chefs- och ledarpolicy som tydliggör landstingets riktlinjer för gott ledarskap. Regionen behöver i ett tidigt skede identifiera medarbetare som är intresserade av framtida chefsuppdrag. De personliga egenskaper som krävs för att kunna utöva ett kommunikativt och tydligt ledarskap behöver tydliggöras. Sjuktalen stiger dessvärre inom Regionen och vi behöver arbeta för att personalen mår bättre i sin vardag. Att ägna sig åt motion, även i mindre omfattning, är positivt för hälsan. Regionen bör därför uppmuntra personal att nyttja friskvårdsavtalen som finns och dessutom göra det möjligt att tjäna in semesterdagar om man motionerar regelbundet. 23

91 Bilaga 153 c Moderaterna föreslår att det ska bli möjligt att personal som går i pension ska kunna anställas på deltid eller på timbasis. Moderaterna anser att Regionen måste arbeta än mer för att personalen ska arbeta med det de är anställa och utbildade för. Moderaterna anser att Regionen måste arbeta för att fler ska nyttja sina friskvårdsavtal. Moderaterna föreslår att Regionen ska införa möjligheten att motionera/träna sig till extra semesterdagar. 24

92 Bilaga 153 c

93 Bilaga 153 d REGIONPLAN OCH BUDGET Politisk inriktning

94 Bilaga 153 d Huvudyrkanden Med hänvisning till detta dokument yrkar Liberalerna att Landstingsstyrelsen föreslår Landstingsfullmäktige att besluta att:..öppna ett Geriatriskt Centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral, äldreakut & närvårdsplatser..koppla mobil röntgen till mobila äldreakuten för att undvika onödiga sjukhustransporter..tidvis öppna Akademiska sjukhusets infektionsmottagning nattetid..inleda planer för ett Centrum för Rehabilitering och Habilitering..låta en mobil mottagning hålla kvällsöppet på olika platser i länet och ge snabbare hjälp närmare hemmet..införa blåljuspsykiatri för akut psykiskt sjuka..utöka ambulansnärvaron i Tierp och Knivsta nattetid..låta landstinget utbilda personal i länets äldreboenden..lämna tillbaka personalen till patienterna. Bättre IT, minskad administration. Låta en Meningssamling ta bort onödiga regler..inleda planering för att rusta kvinno- & barnsjukhuset..införa nattstopp på länsbussar som släpper av nära hemmet..föra en dialog med övriga huvudmän om att inrätta toaletter vid knutpunkterna Örbyhus och Tierps stationer..poola 1%-målets resurser i en fond för offentlig konst i hela länet..bifalla den bifogade liberala budgeten i sin helhet

95 Bilaga 153 d Innehåll Liberal hälso- och sjukvård... 4 Förebyggande vård sparar lidande och resurser... 5 Tillgänglig vård med valmöjligheter... 5 Hemsjukvård, närvård, närsjukvård nära människan... 6 Fortsatt utvecklade e-tjänster... 7 Trygg vård för utsatta och svårt sjuka... 8 Den första tiden en god start på resten av livet... 9 Den sista tiden - nära vård i samarbete Sjuk i kropp eller i själ samma rätt till god vård i tid Äldre: bästa tänkbara liv, bästa tänkbara vård Patientsäker vård minska vårdskadorna Patient och anhörig Funktionsnedsättning ska inte begränsa Rehabilitering, en investering i människor Tandhälsa för alla, hela livet Jämlik vård är rättvis vård Forskning och utveckling för morgondagens sjukvård En god samarbetspartner Sjukvårdens finansiering sjukvård för sjuka En attraktiv arbetsplats Vägar och kollektivtrafik i ett liberalt landsting Fler ska vilja åka kollektivt Säker och tillgänglig kollektivtrafik för alla Ett liberalt kulturprogram Miljöpolitik. Satsa på i övermorgon Budget 2017 och finansiell plan (Mkr)... 26

96 Bilaga 153 d Liberal hälso- och sjukvård Liberal hälso- och sjukvård sätter människan i centrum - som patient, som medarbetare och som anhörig. Medicinska framsteg och folkhälsa har lett till längre liv och fler friska år för de flesta. Vi tror att morgondagens sjukvård kan ges på nya sätt, på patientens villkor. Patienter stärks av makt och kunskap att välja, möjlighet att vara delaktiga och av ett bemötande som gör vården personlig och ser enskilda behov. Anställda stärks av att kunna välja arbetsgivare, styra sina arbetsuppgifter och få goda chanser att utvecklas. I ett liberalt landsting prioriteras arbetsmiljö och kompetensutveckling. Löner sätts efter kompetens och ledarskapet prioriteras. Liberalerna vill att anhöriga synliggörs för att orka hjälpa både patienten och sig själva. På grund av lägre sysselsättningsnivå och en lägre BNP-tillväxt innevarande år än SKL tidigare räknat med är denna politiska inriktning hårt hållen. Våra liberala förslag innebär bättre vård och hälsa för länets invånare, klok resursanvändning och ekonomiska besparingar. 4

97 Förebyggande vård sparar lidande och resurser Förebyggande vård är humant och resurssmart. Kunskap och engagemang kring levnadsvanor och egenvård gör långsiktig skillnad. Liberalerna vill öka informationen om livsstil och hälsa till utsatta grupper och stärka det hälsofrämjande arbetet. Kunskap om äldres behov kan förhindra sjukhusinläggningar. Okunskap är kostsam och belastar de äldre. Vi vill låta landstinget utbilda personal i länets äldreboenden. Vi vill satsa på elevhälsan genom ökad samverkan med länets kommuner. Vård för psykiska besvär ska vara lika lättillgänglig som annan vård, och därför måste psykologer och kuratorer bli en integrerad del av elevhälsan. Vi vill också öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Förebyggande hälsovård såsom vaccinationsprogram ska nå alla ensamkommande flyktingbarn och ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Liberalerna i Uppsala län vill stärka husläkare och distriktssköterskors hälsofrämjande uppdrag prioritera dietister, specialistsköterskor, arbetsterapeuter, fotterapeuter och sjukgymnaster göra riktade satsningar på skolelevers hälsa utbilda personal i kommunala äldreboenden garantera tillgång till psykolog och kurator via elevhälsan öka samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst garantera alla barn i HVB-hem förebyggande hälsovård Bilaga 153 d Tillgänglig vård med valmöjligheter God tillgång till vård och omvårdnad är en förutsättning för hälsa. En egen husläkare ger kontinuitet och trygg vård. Liberalerna vill inrätta hembesöksteam över hela länet och vill även införa mobil röntgen för att sköra patienter ska slippa onödiga sjukhusresor efter fall och andra olyckor. I områden med låg tillgång till vård ska en mobil mottagning ge snabbare hjälp närmare hemmet. I ett liberalt landsting finns fler psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter och läkarspecialiteter på vårdcentralerna. Små barn ska kunna få en barnspecialist som husläkare och äldre patienter en geriatriker. Vi vill 5

98 inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runtöppen äldrevårdcentral och direktinläggning till närvårdsplatser intill. Genomtänkta vårdval inom väl avvägda sjukvårdsområden ger kortare väntan, ökat patientinflytande och fler arbetsgivare. All verksamhet ska hålla hög kvalitet. Även den som inte väljer har rätt till vård i världsklass. Sjukvården blir alltmer specialiserad, vilket kräver stärkt samarbete med vårdgivare i och utanför Sverige. Patientens insyn i vård- och behandlingsprocessen ska öka. Vårdgarantin ska omfatta hela vårdprocessen, alltifrån diagnostik, undersökningar och provtagningar till återbesök och rehabilitering. Liberalerna i Uppsala län vill öka patientens inflytande genom vårdval möjliggöra fler hembesök och införa mobil röntgen låta en mobil mottagning ge snabbare hjälp närmare hemmet ge möjlighet att få annan specialist än allmänläkaren som husläkare inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runtöppen äldrevårdcentral och närvårdsplatser underlätta för patienter att få kontakt med psykolog samarbeta med andra vårdgivare i Sverige och utomlands Bilaga 153 d Hemsjukvård, närvård, närsjukvård nära människan Vardagssjukvård nära patienten kostar inte mer, men blir bättre. Vi vill inrätta fler närvårdsplatser, införa mobil röntgen och mer sjukhusansluten hemsjukvård och låta fler få hembesök av husläkare och distriktssköterska. Färre ska behöva vänta på akutmottagning innan de skrivs in på vårdavdelning: snabbspår ökar hälsan och låter fler återgå till eget boende. Vi vill inrätta ett Geriatriskt Centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och direktinläggning till närvårdsplatser intill. Landstinget ska utbilda personal i äldreboenden om äldres hälsa och behov. Liberalerna vill se fler familjecentraler där mödra- och barnhälsovård, SFI, öppen förskola och socialtjänst samlas för att stödja och ge kunskap och information. Vi vill satsa på ungas hälsa och göra psykisk hälsa till en del av elevhälsan. Vi vill också öka samarbetet mellan barnoch ungdomspsykiatri och socialtjänst. Förebyggande hälsovård som vaccinationer ska nå alla ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). 6

99 Funktionshindrade barn kan behöva omfattande kontakt med landstinget. Samarbete med kommunerna hjälper familjerna. Familjer med sjuka och funktionshindrade barn ska erbjudas en samordnare. Fler ska få tillgång till habiliteringens husläkarmottagning. Barn med specialiserad husläkare ska kunna behålla sin läkare som vuxna. Liberalerna i Uppsala län vill ge fler husläkarvård, röntgen och avancerad vård hemma inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runtöppen äldrevårdcentral och närvårdsplatser starta fler familjecentraler underlätta för familjer med funktionsnedsatta barn låta barn med specialiserad husläkare behålla denna som vuxna. satsa på skolelevers hälsa öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst garantera alla barn i HVB-hem förebyggande hälsovård låta landstinget utbilda personal i kommunala boenden öka satsningen på snabbspår förbi akuten Bilaga 153 d Fortsatt utvecklade e-tjänster Liberalerna var drivande i att låta patienten ta del av sin journal via nätet. På sikt vill vi nu att journalsystemen i landsting och kommunal hemsjukvård slås samman för att öka patientsäkerheten. Fax har ingen plats i modern sjukvård. Vi vill fortsätta utvecklingen av smarta, lättanvända e-tjänster som underlättar patienters vardag och ger säkrare vård. Patienter som vill ska kunna lämna hälsoinformation, ta hemtester, få behandling, boka tider, lämna återbud och följa remisser på nätet. Även information om vårdgivares behandlingsresultat och väntetider ska finnas på nätet. Patientupplevd kvalitet kan hjälpa andra patienter välja vård. Liberalerna i Uppsala län vill fortsätta utvecklingen av smarta och lättanvända e-tjänster slå samman landstingets journalsystem med den kommunala hemsjukvårdens för att öka patientsäkerheten underlätta för patienten att välja vårdgivare låta fler få del av hemtester och sjukvård på distans 7

100 Trygg vård för utsatta och svårt sjuka Liberalerna vill stärka husläkarmottagningarna för hemlösa med psykiatri, hudläkare, tand- och fotvård och prioritera uppsökande verksamhet. Gömda och papperslösa ska ges god tillgång till brådskande hälso- och sjukvård. Akutsjukvården måste prioriteras och avlastas. Vi vill inrätta en dygnetrunt-öppen vårdcentral som en del i ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med närvårdsplatser intill. Vi vill även se nattöppen infektionsmottagning och anställa fler akutläkare och andra specialister med fast hemvist på akutmottagningarna. Idag har en ambulans en restid på uppemot åtta minuter från Akademiska sjukhuset till Gränby. En ambulansstation behövs därför i Gränby som kortar utryckningstiderna. Tierp och Knivsta behöver ytterligare en ambulans dygnet runt. Många äldre med klar diagnos kan skrivas in på vårdavdelning utan att vänta på akutmottagningen. Sådana snabbspår ger kortare vårdtid och bättre kvalitet. Dessutom kan betydligt fler patienter återgå till ordinärt boende. Liberalerna vill inrätta specialiserade hälsomottagningar för patienter med komplicerade behov. Patienter ska kunna få vård av en specialist på deras sjukdom redan på vårdcentralen. Ingen ska vänta på missbruksvård. Primärvården måste kunna fånga upp missbrukare innan sjukdomen ökar deras sociala utsatthet. Tillnyktringsenheten kan ge både patienter och närstående råd och stöd. Sprutbytesprogram minskar smittspridning, öppnar kontaktytor mellan missbrukare och sjukvård och ger unika möjligheter till rådgivning, testning och information. Dessutom ökar möjligheten till rehabilitering. Barnahus ska förstärkas. Barnahus är en samverkan mellan landsting, polis, socialtjänst, åklagarkammare och rättsmedicinsk kompetens. Här görs utredningar när barn kan ha utsatts för vålds- och sexualbrott, och hit kommer alla som behöver träffa barnen och höra dem berätta. Inga barn ska i onödan utsättas för upprepade förhör och intervjuer. Liberalerna i Uppsala län vill prioritera akutsjukvården genom akutläkare, nattöppen infektionsmottagning, dygnet-runt-öppet geriatriskt centrum och fler snabbspår till vårdavdelning korta utryckningstiderna med ambulansstation i Gränby och ytterligare ambulans dygnet runt i Tierp och Knivsta förstärka husläkarmottagningarna för hemlösa 8 Bilaga 153 d

101 garantera att ingen behöver stå i kö för att få vård för sitt missbruk stärka kompetensen kring missbruk i primärvården säkra gömda och papperslösa flyktingars tillgång till sjukvård låta fler specialiteter vara rådgivande mot länets vårdcentraler stärka satsningen på Barnahus Bilaga 153 d Den första tiden en god start på resten av livet Liberalerna vill bygga Sveriges bästa kvinnoklinik och förlossningsavdelning på Akademiska sjukhuset - för god arbetsmiljö och trygga förlossningar. Blivande föräldrar ska uppleva lugnet i ett hem och säkerheten på ett akutsjukhus. Investeringar i barns hälsa ger utdelning hela deras fortsatta liv. Vi vill rusta barnsjukhuset och bygga ett komplett Barnens Hus på Akademiska sjukhuset. Utöver barnakut, barnsjukhus och barn- och ungdomspsykiatri vill vi inrymma sjukgymnastik, arbetsterapi och logopedi i Barnens Hus. Här ska även finnas lekterapi, förskola, skola och forskning om barns hälsa och sjukvård. Jämlik vård börjar på MVC. Otillräcklig mödravård ökar riskerna vid förlossning, men föräldragrupper når idag inte familjer med föräldrar födda utanför Sverige. Vi vill nå dessa familjer genom samarbete med ideella föreningar och mammagrupper på olika språk. Unga, ekonomiskt utsatta och ensamstående mödrar deltar inte tillräckligt i mödravård. Vi vill införa ung-mvc och mödravård på drop-in. Föräldrar ska kunna välja att träffa samma barnmorskor under graviditeten som under sin förlossning. Familjer med svårt sjuka barn och mycket tidigt födda ska ha rätt till en vårdsamordnare. Vi vill även stärka barn och föräldrar genom fler familjecentraler som samlar mödra- och barnhälsovård, öppen förskola, SFI och socialtjänst under samma tak. Förutom barnmorskor, sjuksköterska, förskollärare och socialsekreterare kan en familjecentral vara ett kunskaps- och informationscentrum med familjerådgivare, fritidsledare, psykolog och läkare. Vi vill även utöka samarbetet med elevhälsan och mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Tillsammans med länets kommuner kan vi säkra att förebyggande hälsovård såsom vaccinationsprogram når utsatta och ensamkommande flyktingbarn och ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). 9

102 Barns fritid, skolgång och välbefinnande påverkas oerhört av att en förälder är svårt sjuk, missbrukande eller döende. Därför måste sjukvården fånga upp minderåriga anhöriga och barn i sorg. Barnen ska få stödsamtal inte minst inom sk zebragrupper och all hjälp de behöver. Liberalerna i Uppsala län vill bygga ett Barnens Hus vid Akademiska sjukhuset och Sveriges bästa kvinnoklinik erbjuda samma barnmorskor under graviditet som vid förlossning nå ut till alla kvinnor och barn med mödra- och barnhälsovård ge svårt sjuka barn och mycket tidigt födda barn en vårdsamordnare inrätta fler familjecentraler göra riktade satsningar på skolelevers psykiska och fysiska hälsa öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst garantera alla barn i HVB-hem förebyggande hälsovård stötta barn som anhöriga Bilaga 153 d Den sista tiden - nära vård i samarbete Palliativ vård ska prioriteras. Ingen ska behöva dö ensam. Rätten till ett värdigt slut, till symtomlindring och att ha någon bredvid sig när man dör ska vara självklar. Alla döende, oavsett ålder och oavsett bostadsort, ska garanteras tillgång till god palliativ vård. Patienter ska kunna välja att vårdas hemma likväl som på hospice. Hemmet kan vara en tryggare plats för svårt sjuka som behöver lugn, avskildhet och stöd från anhöriga. Avancerad hemsjukvård är en uppskattad vårdform som vi vill erbjuda alla som önskar den. Vi vill inte att patienter i onödan flyttas mellan kommun och landsting eller mellan sjukhusens olika avdelningar. Samarbetet mellan kommuner och landsting närvård - ska därför förstärkas. För att öka kontinuiteten för äldre och multisjuka till vill Liberalerna öka antalet närvårdsplatser, mer hemvård och fler hembesöksteam. För bästa vård ska samarbetet värnas med pensionärs- och brukarorganisationer. Liberalerna i Uppsala län vill att ingen ska behöva dö ensam garantera alla döende god palliativ vård erbjuda patienter vård så nära hemmet som möjligt värna avancerad hemvård och mobila hembesöksteam 10

103 Sjuk i kropp eller i själ samma rätt till god vård i tid Vård för psykiska besvär ska vara lika tillgänglig som annan vård. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivning och människor med psykisk sjukdom bland de mest sårbara i sjukvården. Tidiga insatser och förebyggande arbete är därmed oerhört viktigt. Psykologer, kuratorer och psykiatrisk kompetens måste vara enkelt tillgänglig i primärvården. Patienter med bipolär sjukdom, depression eller ångestsyndrom ska kunna välja en psykiatriker som husläkare om de så vill. Det måste bli enklare att få tid hos psykolog och kurator både inom primär- och specialistvården. Liberalerna vill införa blåljuspsykiatri för att akut psykiskt sjuka ska slippa hämtas av polis. Psykologer och kuratorer ska vara en integrerad del av all elevhälsa. och vi vill öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Landstinget måste bättre tillvarata kompetens, anställa och ordna praktik för personer med psykisk funktionsnedsättning. Liberalerna i Uppsala län vill införa blåljuspsykiatri låta patienter välja en psykiatriker som husläkare om de så vill göra det enklare för patienter att träffa en psykolog eller kurator göra psykolog och kurator lättare att uppsöka via elevhälsan stärka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst att landstinget anställer fler med psykisk funktionsnedsättning Bilaga 153 d Äldre: bästa tänkbara liv, bästa tänkbara vård Kunskapen om äldre behöver öka i sjukvården. Varje vårdcentral ska på sikt bli en äldrevårdcentral. Äldre patienter ska ha möjlighet till hembesök av husläkare och distriktssköterska och kunna välja en geriatriker som husläkare. Vi vill se fler specialistsjuksköterskor i geriatrik, äldrehälsa och demens på vårdcentralerna. Stillasittande ödelägger äldres aptit och hälsa, vilket gör arbetsterapeuter och sjukgymnaster till ovärderliga. Liberalerna vill inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och direktinläggning till närvårdsplatser intill. För att ge äldre och multisjuka trygghet och kontinuitet vill vi inrätta fler närvårdsplatser i hela länet och utöka samarbetet med kommunerna. Patienter ska säkert kunna röra sig 11

104 mellan vårdformer. Sjukhusansluten hemsjukvård ska kunna erbjudas alla patienter som önskar den. Färre borde vänta på akutmottagning innan de skrivs in på vårdavdelning: snabbspår ökar hälsan och låter fler återvända till sitt tidigare hem. Många sjukhusinläggningar skulle helt kunna förhindras om kommunal personal hade större kunskap om äldres behov. Landstinget bör utbilda personal i äldreboenden. Studier visar att vårdpersonal inte upptäcker undernärda äldre patienter. Liberalerna vill starta ett landstingsövergripande arbete mot äldres undernäring för att motverka infektioner och följdsjukdomar. Landsting som följer äldres näringsstatus kan låta riskpersoner träffa en dietist. Vi vill öka antalet dietister i äldrevården och satsa på äldres tandhälsa. Sorg och ensamhet kan tära på en människas aptit. Fler äldre ska få möjlighet att äta med sällskap. Patienter i riskzonen bör uppmuntras och hjälpas att utnyttja dagrum och patientmatsalar. Det sparar vårddygn, minskar läkemedelsanvändning och gör skillnad för människors livskvalitet. Liberalerna i Uppsala län vill varje vårdcentral ska bli en äldrevårdcentral prioritera kunskap om geriatrik och äldrehälsa för säker vård av äldre öka kunskapen om demens, den vanligaste dödsorsaken inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runtöppen äldrevårdcentral och närvårdsplatser. ge vård hemma eller så nära hemmet som möjligt införa fler snabbspår förbi akutmottagningen till vårdavdelning utbilda personal i äldreboenden prioritera äldres tänder och följa näringsstatus på vårdcentralen anställa fler dietister, arbetsterapeuter och sjukgymnaster se till att ingen sjukhuspatient tvingas äta ensam värna samarbetet med pensionärs- och brukarorganisationer Bilaga 153 d Patientsäker vård minska vårdskadorna Över vårdskador inträffar varje år i Sverige. Skadorna skapar ca extra vårddygn och kostar nära fem miljarder skador bidrar till dödsfall. Målet måste vara nolltolerans, inte minst genom attitydförändringar och arbete mot antibiotikaresistens. Det politiska 12

105 ansvaret för säkerhetsarbetet kräver ett utvecklat säkerhetssystem och regelbunden inhämtning av kunskap om brister som lett till skador Ett effektivt sätt att minska resistensspridning är att ge alla patienter möjlighet till eget rum. Infektionsmottagningen ska vara öppen nattetid för att minimera smittrisk på akutmottagningen. God läkemedelshantering och -användning är central för säker vård. Multisjuka patienter skadas oftare i vården. Övermedicinering ökar sjuklighet. Fler läkemedelsgenomgångar sparar vårddygn. Varje misstag i sjukvården är ett för mycket. Alla vårdenheter ska informeras om inträffade händelser, oberoende av var i organisationen händelsen inträffat. Patientens roll i den egna vården måste stärkas Säker vård av äldre innebär handläggning av komplexa hälsoproblem. Vi vill öka kunskaperna i geriatrik, äldrehälsa och om demens, vår vanligaste dödsorsak. Rutiner ska garantera information och god planering när patienter rör sig mellan vårdformer eller mellan landsting och kommun. Fax har ingen plats i modern sjukvård. Liberalerna i Uppsala län vill ge alla patienter som vårdas på sjukhus möjlighet till eget rum vid behov hålla infektionsmottagningen öppen nattetid ge fler regelbundna läkmedelsgenomgångar införa en nollvision mot vårdskador i sjukvården prioritera geriatrisk kompetens för säker vård av äldre ge Patientnämnden en större roll i landstinget utveckla samverkan mellan landsting och kommuner garantera ett säkerhetssystem med ledningssystem, riskanalys och avvikelserapportering öka patientens kunskap och delaktighet i den egna vården förbättra det politiska ansvarstagandet genom inte minst regelbunden uppföljning av inträffade händelser Bilaga 153 d Patient och anhörig Bristande socialt nätverk och dåliga svenskkunskaper kan göra långa sjukhusvistelser mycket ensamma. En fikastund eller ett sällskapsspel kan göra skillnad för en ensam patient. Vi vill därför att ideella föreningar ska kunna erbjuda sällskap av volontärer. 13

106 Mat och måltider är delar av vården. Längre vårdtider ökar risken för undernäring, infektion och följdsjukdom. Patienter ska få näringsrik, god och varierad mat som serveras när de än är hungriga och kan delas med anhöriga. Vi vill ge sovplats för en anhörig i all sjukvård. Rörligheten i sjukvården måste öka, så att den som bor i ett annat län kan behandlas där de anhöriga bor. Nationell rörlighet är särskilt viktig i palliativ vård. Var fjärde anhörig blir själv sjuk. Anhörigstödjare kan fånga upp och synliggöra anhöriga och anhörigvårdare, så att de orkar hjälpa även sig själva. Kontaktvägarna behöver utvecklas mellan anhöriga och personal och goda erfarenheter spridas. Anhöriga måste också enkelt få kontakt med andra i liknande situation. Barn i sorg och anhöriga barn i familjer med kronisk eller obotlig sjukdom ska synliggöras och stöttas. Liberalerna i Uppsala län vill samarbeta med ideella föreningar som kan ge patienter sällskap låta patienter äta när de vill från en varierad meny ge anhöriga goda möjligheter att stödja låta svårt sjuka vårdas nära anhöriga, oavsett var i landet de bor stödja anhöriga och anhörigvårdare genom anhörigstödjare upprätta rutiner kring stöd till minderåriga anhöriga återinföra Zebragrupper som efterlevandestöd för barn i sorg Bilaga 153 d Funktionsnedsättning ska inte begränsa Politik för människor med funktionsnedsättning handlar om frihet. Offentlig miljö, inklusive kollektivtrafik, ska vara till för alla. Funktionshindrade som betalar resor till och från Daglig verksamhet betalar idag fullpris för "vanlig" kollektivtrafik. Färdtjänstresenärer får ingen rabatt då de tar buss eller pendeltåg för vissa sträckor eller vid gott väglag. Detta är ojämlikt. Kostnader för färdtjänst eller resor till Daglig verksamhet ska ge fria resor med buss och pendel. Det gör livet lite friare och mycket mer jämlikt. Landstinget ska bli en bättre arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. Vi vill skapa ett ledande centrum för behandling, stöd och forskning inom rehabilitering och habilitering, där verksamheter kan lära av varandra. Vi vill även utöka habiliteringens specialiserade 14

107 husläkarmottagning. Barn som har en specialiserad husläkare ska kunna behålla samma läkare i vuxen ålder. Patienter och brukare måste få större inflytande. Familjer vet var barn med funktionsnedsättning bör få sin habilitering. Brukare känner sina egna habiliteringsbehov. Därför vill vi införa vårdval för habilitering. Familjer med barn med funktionsnedsättning kan behöva omfattande kontakt med landstinget. Då barnet börjar skolan övergår delar av habiliteringsansvaret från landstinget till kommunen, och när barnet blir vuxet övergår även kvarvarande hjälpmedel. Vi vill utveckla samarbetet med kommunerna för att underlätta för barnen och deras föräldrar. Föräldrar till funktionsnedsatta barn ska erbjudas en samordnare. Sjukvårdens information ska finnas tillgänglig och förstås av alla. Tolkhjälp ska finnas lätt tillgänglig. Personal ska ha god kunskap om dolda funktionsnedsättningar. Vi vill öka kunskapen om ADHD och autism i hela vårdkedjan. Patienterna och forskningen behöver en professur i rehabiliteringsmedicin. Vi vill därför inleda dialog med Uppsala universitet om att stötta inrättandet av en sådan professur. Liberalerna i Uppsala län vill göra all offentlig miljö tillgänglig för alla, inklusive kollektivtrafiken införa fria resor med buss och pendeltåg för färdtjänstresenärer och för den som reser till och från daglig verksamhet låta kallelser och kvitton gälla som biljett på buss och pendeltåg att landstinget blir en bättre arbetsgivare för funktionsnedsatta skapa ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering göra landstingets information tillgänglig för alla vidareutveckla habiliteringssamarbetet med kommunerna erbjuda familjer med funktionshindrade barn en samordnare låta barn med specialiserad husläkare behålla denna i vuxen ålder. öka kunskapen i vården om dolda funktionsnedsättningar arbeta för en professur i rehabiliteringsmedicin Bilaga 153 d Rehabilitering, en investering i människor Rehabilitering kan vara helt grundläggande för att kunna leva ett gott liv. För både sjukvård och patienter är det ett långsiktigt åtagande där individens förutsättningar och motivation spelar stor roll. 15

108 Liberalerna vill skapa ett ledande centrum för behandling, stöd och forskning inom rehabilitering och habilitering där verksamheter lär av varandra. Det tror vi bäst tar tillvara varje patients fulla potential. Patienterna har allt att vinna utveckling av nya rehabiliteringsmetoder, och vi vill därför inleda dialog med Uppsala universitet om att stötta inrättandet av en professur i rehabiliteringsmedicin. Patienter och brukare måste få större inflytande över sin egen behandling. Därför vill vi införa vårdval för även specialiserad rehabilitering, med sjukgymnaster och arbetsterapeuter som bärande pelare. Det tror vi ger friskare patienter. Kronisk sjukdom eller skada innebär ett nytt läge i livet för en hel familj, och vi vet att försummade anhöriga är morgondagens patienter. Därför behöver vi ta god hand om både barn och vuxna anhöriga. Liberalerna vill avlasta patienter och anhöriga genom att låta patienter med stort vårdbehov få tillgång till vårdsamordnare. Liberalerna i Uppsala län vill skapa ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering låta patienter själva välja sin specialistrehabilitering stärka stödet till både barn och vuxna anhöriga erbjuda patienter med stort vårdbehov en vårdsamordnare arbeta för en professur i rehabiliteringsmedicin låta patienter få de hjälpmedel som passar dem bäst Bilaga 153 d Tandhälsa för alla, hela livet Funktionsnedsättning, sjukdom eller läkemedel kan ge försämrad tandhälsa. Det finns ett samband mellan antal egna tänder och övrig hälsa, och studier visar att patienter som fått tandhälsovård behöver mindre sjukvård och färre vårddygn. Det krävs en strategi i landstinget där tandvård och hälso- och sjukvård samverkar. Personal på äldreboenden, vårdcentraler och mödravårdscentraler kan utbildas i vikten av god munhälsa. Tandvård och vårdcentraler kan samverka för att fånga upp riskgrupper och förebygga sjukdom. Tandvårdspersonal kan även ge patienter råd i samband med sjukhusinläggning för att förbättra deras tandhälsa och förebygga återinläggning. Riskpatienter får sedan januari 2013 tandvård inom ramen för högkostnadsskyddet, men kan behöva ytterligare rabatter och särskild abonnemangstandvård. 16

109 Liberalerna i Uppsala län vill särskilt skydda riskgruppers tandhälsa förebygga undernäring och sjukdom genom fokus på äldres tänder ta fram en strategi för tandhälsa och minskat sjukvårdsbehov Bilaga 153 d Jämlik vård är rättvis vård Den med störst behov ska ges företräde till vård. Sjukvård ska i huvudsak betalas via skattsedeln och alltid ges efter individens behov. Bostadsort ska aldrig påverka möjligheten till god vård. Sjukvården behöver därför i högre grad samordnas nationellt. Ingen ska fara illa därför att den har svårt att orientera sig och ta sig fram i komplicerade vårdprocesser. Liberalerna vill att alla som behöver det får erbjudande om en egen vårdsamordnare. Hörselnedsättning eller språksvårigheter ska aldrig begränsa en människas kunskap om sin egen kropp och hälsa. Vi vill därför öka patienters tillgång till tolkhjälp. Liberalerna vill att all vårdrelaterad statistik analyseras könsuppdelad. Rekryteringsgrupper och ledning ska ha ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Vi vill också att handledare gör läkar- och sjuksköterskestudenter medvetna om vad jämställd och jämlik vård innebär. HBT- och genuskompetensen inom vården ska fortsatt stärkas. Liberalerna i Uppsala län vill erbjuda en egen vårdsamordnare till alla som behöver det öka patienters tillgång till tolkhjälp redovisa och analysera sjukvårdsstatistik könsuppdelad säkra ett jämställdhetsperspektiv hos rekryteringsgrupper, ledning och handledare stärka HBT- och genuskompetensen i vården Forskning och utveckling för morgondagens sjukvård Forskning skapar morgondagens sjukvård, men bortprioriteras av många landsting (SOU 2009:43). Vårt landsting ska även fortsatt lägga mer resurser på forskning än de flesta andra landsting, följa separat forskningsbudget och forskningsstrategi. Alla yrkesgrupper behöver vara delaktiga i sjukvårdens utveckling. 17

110 Liberalerna vill se fler kliniska prövningar av nya läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter, bla genom en länsövergripande patientstudiekoordinator. Vi har även fått bifall till en motion om att inrätta en innovationsfond för vårdutveckling och finansiering av prövningar av olönsamma behandlingar, tex för sällsynta sjukdomar. Kunnig personal är grundläggande i god sjukvård. Relationen mellan landstinget och Uppsala universitet är därför en grundpelare. Kliniska forskare ska ha god forskningstid. All vård, oavsett driftsform, ska delta i utbildning, vidareutbildning och forskning. Liberalerna vill sudda ut landstingsgränserna, och vill ge patientorganisationerna en tydligare roll i forskningen. Vi tror även på utveckling genom kollegial granskning (peer reviews, audits) där sakkunniga ger kloka råd om hur sjukvården kan utvecklas och förbättras. Liberalerna i Uppsala län vill stärka samverkan mellan landstinget, universiteten och läkemedelsoch medicintekniska företag för att underlätta för klinisk forskning säkra att alla yrkesgrupper blir delaktiga i sjukvårdens utveckling. främja kliniska prövningar, bla genom en patientstudiekoordinator. främja forskningstid ställa höga krav på medverkan i utbildning, vidareutbildning och forskning i avtal med alla vårdgivare utveckla vården genom kollegial granskning Bilaga 153 d En god samarbetspartner Mångfald har ett egenvärde. Det ger utrymme för innovationer och kvalitet. Välfärdsföretag med höga kvalitetskrav och långsiktigt ansvarstagande ger patienten valmöjligheter och breddar personalens arbetsmarknad. Det förbättrar löneutvecklingen och underlättar den framtida kompetensförsörjningen. Alla skattefinansierad verksamhet ska kvalitetsgranskas, både privata och offentliga. Välfärdsföretag ska främjas så länge kvalitetskraven uppfylls. Utförare som håller otillräcklig kvalitet ska inte kunna fortsätta sin verksamhet. Idéburna organisationer som bedriver vård och omsorg utan vinstsyfte är viktiga aktörer på vårdområdet. Liberalerna vill att regelverk, avtal och upphandlingar utformas så att de får goda möjligheter att verka. Inom specialiserade områden såsom behandling av tortyrskadade, 18

111 missbruk, hedersvåld, könsstympning eller våld i nära relationer, är landstinget beroende av kompetensen hos eldsjälar i ideella organisationer. Sådana kärnverksamheter ska värnas och erbjuds nära och långsiktigt idéburet partnerskap. Liberalerna i Uppsala län vill låta privata och offentliga utförare verka på lika villkor förbättra villkoren för ideella organisationer som bedriver sjukvård värna viktiga samarbetspartners genom idéburet partnerskap Bilaga 153 d Sjukvårdens finansiering sjukvård för sjuka Hälso- och sjukvård ska vara jämlik och i huvudsak finansieras via skattsedeln. Ökat samarbete mellan lärosäten, landsting, regioner, kommuner och andra vårdgivare får resurserna att räcka längre. Samarbetet inom högspecialiserad vård måste stärkas, både i och utanför Sverige. Då räcker våra gemensamma medel längre, samtidigt som hälsan i länet ökar. Förebyggande vård sparar resurser och lidande. Inget är så dyrt som en patient som inte fått rätt vård i rätt tid. Omhändertagande av rätt person på rätt vårdnivå och smarta effektiviseringar som direktinläggningar underlättar för patienten. Att över tid få träffa samma personer i sjukvården ger bättre vård och sparar dyrbar tid. Sjukvården får inte styras mot tillgänglighet för sällansjuka på bekostnad av multisjuka och patienter med kroniska sjukdomar. Våra gemensamma resurser måste fördelas efter behov. Det är ett slöseri att sjukvårdspersonal har så lite tid för sina patienter. Vi vill slopa onödig administration och omfördela den nödvändiga, bl.a. genom att anställa fler medicinska sekreterare. Användarvänliga ITsystem måste prioriteras för att ta tillvara medarbetarnas tid. Liberalerna i Uppsala län vill öka samarbetet med andra aktörer prioritera förebyggande vård använda resurser väl genom att ge rätt vård i tid och lagom länge styra vårdens resurser efter behov slopa onödig administration och omfördela den nödvändiga se över fördelningen mellan landsting, kommuner, regionvård och rikssjukvård 19

112 Bilaga 153 d En attraktiv arbetsplats Löneutveckling, arbetsmiljö, karriärmöjligheter och forskningstid är grundläggande för vårt landsting. Medarbetarnas förbättringsförslag och idéer ska tas tillvara. Alla yrkesgrupper behövs för att utveckla sjukvården. Människor med utländsk vårdutbildning ska snabbt kunna få praktik och anställning. Vi vill bli en bättre arbetsgivare för människor med funktionsnedsättning. Ledarskap är en nyckel till en god arbetsplats. Chefer ska ha stort inflytande och gott administrativt stöd, kunskap om arbetsmiljö och kompetensutveckling. Omvårdnadskunskap ska finnas på alla nivåer. Onödig administration ska slopas och nödvändig omfördelas, bl.a. genom fler medicinska sekreterare. IT ska vara ett stöd och användarvänliga IT-system ska därför prioriteras. Vi vill inrätta en Meningssamling dit medarbetare kan anmäla onödiga eller dåliga regler och administrativa bördor. Personal ska ha hälsosam arbetstid och kunna arbeta enbart natt, kväll eller dag. Ingripande schemaförändringar ska göras i samråd med företagshälsovården. Ingen ska känna sig tvungen att jobba övertid. Fler ska kunna specialisera sig inom sitt yrke. Bristspecialiteter ska utbildas på betald arbetstid. Specialistsjuksköterskor och barnmorskor ska kunna anställas som första sjuksköterska och första barnmorska. Liberalerna i Uppsala län vill ta tillvara kompetens och öka fokus på löner, arbetsmiljö, karriär och forskningstid sätta fokus på ledarskapet i sjukvården underlätta vidareutbildning och ta tillvara medarbetares idéer säkra att varje yrkesgrupp får användning för sin fulla kompetens ge sjukhuspersonal möjlighet till hälsosam schemaläggning minska administrationsbördan genom gott IT-stöd och optimerad rollfördelning mellan yrkesgrupper 20

113 Vägar och kollektivtrafik i ett liberalt landsting Bilaga 153 d En hållbar, attraktiv region kräver väl fungerande trafikinfrastruktur. Var och en ska kunna bo på en ort och arbeta på en annan. Människor och varor skall kunna förflytta sig snabbt, enkelt och till rimlig kostnad. God kollektivtrafik får en region att hänga samman - och människor att mötas. Vägnät ska vara trygga och väl avpassade för busstrafik. Även privatbilismen måste få plats: bilen ger frihet och möjligheter. Resan till BB underlättas och det blir lättare att göra större inköp. Den frihet bilen ger är viktig. Alltför många bilar stör dock både annan trafik och varandra. Lockande andra alternativ ger renare luft och bättre livsmiljö. Inte minst ger de bättre framkomlighet för gods- och kollektivtrafik, som då blir pålitligare, tillgängligare och snabbare. Liberalerna i Uppsala län vill Arbeta för en Aroslänk: tågtrafik Enköping- Uppsala Se fler breda, trygga vägar för säkrare trafik Öka antalet bussfiler i stadsmiljö Fler ska vilja åka kollektivt Kollektivtrafikens andel av resandet behöver öka kraftigt. Vi ställer oss bakom fördubblingsmålet. Alla ska kunna nå sitt resmål till ett rimligt pris, på en och samma biljett. Anslutningar måste vara smidiga och tillgängliga. Tidtabeller ska samordnas och pendlartäta stationer ska ha uppvärmda lokaler för resenärer med toalett och tillgång till enklare inköp. Vi vill utveckla anropsstyrd trafik i glesbygd med en fastlagd tidtabell, men där bussen bara går om någon ringer och vill åka. Goda vanor grundläggs tidigt. Barn- och ungdomar ska få större möjlighet att åka kollektivt till fritidsaktiviteter. Det ger jämlikhet, självständighet och gynnar miljön när föräldraskjutsande minskar. Det ska vara möjligt att cykla till jobbet och på fritiden i hela länet, över kommungränser. Cykel eller bil ska enkelt kunna kombineras med 21

114 kollektivtrafik: vi vill satsa på cykel- och bilparkeringar och ge möjlighet att ta med cykeln på tåg och buss. Liberalerna i Uppsala län vill införa 100-lappen - ett kvällskort för skolungdomar kl locka fler att resa kollektivt med lågpris för alla kl öka samordning mellan buss och spårbunden trafik och in/ut ur länet bygga pendlarcentra vid knutpunkter och utanför stadskärnor utveckla anropsstyrd trafik för boende i glesbygd göra det lättare att ta med sig cykeln på tåg och buss Bilaga 153 d Säker och tillgänglig kollektivtrafik för alla Kollektivtrafik och hållplatser ska vara tillgängliga för alla. Resenärer ska kunna sitta ned eller parkera sin bil på en väl belyst pendlarparkering. Färgkodad kollektivtrafik ger ett mer begripligt system. Kallelse till vårdbesök ska gälla som biljett på buss och pendel. Buss- och pendeltrafiken ska vara trygg. Vid farliga sträckor ska hållplatsen skiljas från vägen eller flyttas och en ljussignal visa chauffören när någon vill stiga på. Hållplatser ska vara väl belysta. Nattstopp i glesbygd gör att passagerare kan släppas av mellan hållplatserna, närmare hemmet, under den mörka delen av dygnet. Buss- och pendeltrafiken tar idag ingen hänsyn till utgifter människor har för färdtjänst eller resor till Daglig verksamhet. Kostnadsfria resor för den som bekostar resor med färdtjänst eller till och från Daglig verksamhet gör livet enklare, friare och betydligt mer jämlikt. Liberalerna i Uppsala län vill färgkodade stomlinjer för ett mer lättbegripligt system belysa busshållplatser och installera bänkar el räcken där så behövs införa nattstopp, som släpper av nära hemmet under mörka timmar införa signalsystem längs lågtrafikerade sträckor för en säkrare resa införa fria resor för personer med funktionsnedsättning att kallelse eller kvitto från vårdbesök ska gälla som biljett 22

115 Bilaga 153 d Ett liberalt kulturprogram Liberal kulturpolitik fokuserar på mångfald, frihet, tillgänglighet och hög kvalitet. Om tio år ska vårt län vara ett kreativt centrum med internationell lyskraft. Kulturen ska ha en självklar plats i hälso- och sjukvården med särskilt fokus sjukvård. Kultur kan göra sjukdomstid värdig och förbättra hälsa. Patienter ska kunna låna läsplattor med böcker, musik och konst. Konst ska vara av hög kvalitet och finnas för personal och besökare, men främst för patienterna. Länets konstnärer ska finnas representerade bland inköpen. Länets kulturmiljöer ska utvecklas, liksom samarbetet mellan kultur, kreativ sektor och universiteten. Vi vill främja deltagande och skapande, liksom kulturens del i livskvalitet och länets utveckling med barn och unga i fokus. Liberalerna i Uppsala län har antagit följande kulturprogram: Kulturliv för alla öka tillgängligheten med ett digitalt Artotek med landstingets konst prioritera barn- och ungas skapande genom Skapande skola - projekt och kulturbuss för elever i hela länet arbeta med jämställdhet, interkultur, tillgänglighet och uppsökande verksamhet fokus på mångfald och nationella minoriteters kulturella identitet stödja biografers införande av digital teknik Kultur och hälsa låna ut läsplattor till patienter med lång vårdtid för läsning av böcker, spelande av musik och visningar av digitaliserad konst genomföra Kultur på recept och Kultur för äldre med kommunerna stödja studieförbundens verksamhet för människor med funktionsnedsättning och/eller psykisk ohälsa bygga ut Kultur i vården och stötta forskning på området Litteraturen 23

116 stödja ungas skapande, t.ex. genom ett berättarministerium minska pojkars underläge i läsandet skapa en antologi lik succén Lyckad nedfrysning av Herr Moro stödja länets litterära arv och lyfta fram uppländsk litteratur främja mötesplatser för författare och litteraturverksamhet låta landstinget bli fristad för förföljda författare Scenkonsten öka Musik i Upplands samarbete med Uppsala Konsert och Kongress inrätta en scenkonstkarusell för teater-, musik- och dans låta stadsteatern ta fram föreställningar av, med och för barn och unga i länets åtta kommuner Bild- och formkonsten bygga upp ett museicenter för konst och kunskapssökande med Uppsala kommun och Uppsala universitet låna ut konst till patienter med lång vårdtid ta fram en konstpolicy för landstinget som betonar kvalitet och att landstingets konst finns till främst för patienterna. Konst i det offentliga rummet poola resurser för konstnärlig gestaltning i en investeringsfond för mer offentlig konst i hela länet visa samtida konst på offentliga platser i länet utveckla arrangemangen med videkonstfestivaler Kulturmiljön i länet utveckla Wik till ett natur- och kulturcentrum inrätta ett Besökscentrum för Vallonbruken i Uppland låta Upplandsmuseet ta över Gamla Uppsala museum från Riksantikvarieämbetet & sammanföra med Disagården kulturcentrum se ett nytt Upplandsmuseum, gärna med ett konstmuseum Kultur, kreativa sektorn och samhällsutvecklingen fördjupa samarbetet mellan Kultur i länet och universiteten stödja studieförbund, folkhögskolor, bibliotek, Film i Uppland och Hemslöjden, särskilt för barn och unga stärka internationella festivaler Bilaga 153 d 24

117 Bilaga 153 d Miljöpolitik. Satsa på i övermorgon. Miljön är en av vår tids viktigaste frågor. Landstinget har ett särskilt ansvar för varor som bara används inom hälso- och sjukvård. Vi vill fasa ut ftalater och se till hela livscykeln för engångsvaror. Gods- och varutransporter ska ge minsta möjliga miljöpåverkan. Bygg- och renoveringsprojekt ska genomföras miljövänligt och energieffektivt. Landstingets lokaler ska vara energieffektiva. Telemöten bör uppmuntras och tjänsteresor vara miljövänliga. Antibiotikaresistens kan innebära en tidsresa till tiden före penicillinet. Minimal antibiotikaanvändning, mer forskning, enkelrum på sjukhus och ozonrening från läkemedel och kemikalier är viktiga åtgärder för att motverka spridning. Vi vill upphandla ekologiskt och närproducerat där det ger störst miljövinster. Om sju år ska alla livsmedel ska vara ekologiskt producerade där det ger en miljövinst. Matsvinn som inte kan undvikas ska omvandlas till biogas. Liberalerna värnar Sveriges höga krav inom djurhållning. Läs gärna mer om vår miljöpolitik i beskrivningarna om kollektivtrafik och antibiotikaresistens. Liberalerna i Uppsala län vill säkerställa miljövänliga transporter minska miljöpåverkan från läkemedel och kemikalier motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier minimera matsvinnet och omvandla det till biogas upphandla ekologiskt där det ger miljövinster ställa höga krav inom djurhållning miljösäkra bygg- och renoveringsprojekt och sjukvårdsmaterial använda energieffektiva lokaler 25

118 Budget 2017 och finansiell plan (Mkr) Bilaga 153 d 26

119 Bilaga 153 d 27

120 28 Bilaga 153 d

121 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 Landstingsstyrelsen Regionplan och budget Yrkanden från Kristdemokraterna: - Att Kristdemokraternas förslag till plan och budget bifalls. - Att beroende vård för barn finansieras genom förstärkning till sjukhusstyrelsen förstärks med 6 milj kr att fördela till beroendemedicin och BUP. - Att äldrecentraler införs som ett tillägg i vårdvalet och finansieras genom att Vårdstyrelsen förstärks med 1,5 milj kr. - Att palliativ vård erbjuds barn i hela länet och finansieras genom att Vårdstyrelsen förstärks med 2 milj kr - Att ett projekt genomförs för att förbättra informationen i kollektivtrafiken. Kollektivtrafiknämnden förstärks med 1 milj kr.

122 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 Politisk inriktning Kristdemokraterna förespråkar gemensamt finansierade välfärdstjänster. Men Kristdemokraterna anser inte att höjda skatter automatiskt innebär bättre välfärd. Snarare är det med väl avvägda skattesänkningar på arbete, sparande och företagande som positiva välfärdseffekter uppnås. Detta genom att det skapas nya jobb och företag samt att människor får behålla en större del av sin inkomst. Den högre tillväxt som följer av detta gör att landstingets skatteintäkter växer och vi kan utöka och förbättra vården och kollektivtrafiken. Genom en väl fungerande kollektivtrafik bidrar vi dessutom till tillväxten i hela vårt län. Vår politik bygger på insikten om att den offentliga sektorn är nödvändig för att skapa strukturer för tillväxt och ett gott samhälle. Men det är ett framgångsrikt näringsliv och människors arbete som är grunden för vår gemensamma välfärd. Poängen med valfrihet inom sjukvården är att patienten ska äga makten över sin vårdsituation. Det är därför viktigt för oss kristdemokrater med patientinflytande. När människor känner att de har makt att påverka sin egen situation så ökar också välbefinnandet. Det är viktigt att vi i ett land med väl utbyggd välfärd litar på våra medborgare och deras förmåga att fatta kloka och riktiga beslut. Under de åtta år då vi kristdemokrater tillsammans med Alliansen styrde landstinget ökade vi människors inflytande över sin egen vårdsituation. Rätten att välja och välja bort ska värnas inte bara när vi är friska eller mitt i livet, utan också när vi blir äldre eller sjuka. Vi kan aldrig acceptera att patientens inflytande över sin egen vårdsituation hotas till förmån för mer politiska ovanifrånlösningar. Det är viktigt att värna livet oavsett om du är frisk eller sjuk. Därför vill vi Kristdemokrater förhindrar att det skapas ett samhälle där bara den som är frisk får plats. Vi vänder oss mot såväl utsorterande fosterdiagnostiskt som möjligheten till aktiv dödshjälp. Det är viktigt att sjukvården inte 2

123 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 skickar ut signaler till svårt sjuka att vi inte orkar göra deras liv värda att leva, så vi hjälper dem att trycka på av-knappen". Vi blir fler och vi lever längre och därför måste vården i länet bygga byggas ut. Det måste göras på ett sätt som ger oss mer vård för pengarna. Vi Kristdemokrater tror att det görs bäst genom att utveckla vården i hela länet och att flytta mer vård närmare patienterna. Det kan vara specialistmottagningar på fler orter, vård på distans, ökade digitala inslag i vården och mer mobila team. Hälso-och sjukvård Patienten före systemet En framgångsrik vård bygger på professionalism och kvalitet och på vikten av att ta tillvara på patientens engagemang och val. Enligt patientlagen har patienten rätt att få information om det förväntade vårdoch behandlingsförloppet samt rätt att vara med och välja behandlingsalternativ och vårdgivare. Där patienten ses som en partner snarare än bara en passiv mottagare av en bedömning eller behandling ökar hälsan. Detta kan tyckas självklart men samtidigt visar mätningar från jämförbara länder att svenskar känner sig mycket mindre delaktiga i sin vård och att den upplevs mindre patientcentrerad. Vården kan inte organiseras i stuprör utan måste organiseras efter patienter och processer. Multidisciplinära samarbeten och förebyggande vård gör att patienters sjukvård och framförallt deras hälsa och sjukdomsbild kan förbättras. Genom att ha en helhetssyn och hälsofrämjande inriktning kan både människoliv och pengar räddas. 3

124 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 För att valfriheten ska bli en verklighet behövs valmöjligheter. Därför uppmuntrar vi att fler entreprenörer i vårdsektorn etablerar sig i vårt län genom att förbättra förutsättningarna för nya vårdföretag. Detta genom att justera regelverken i de olika vårdvalen, främst för att gynna mindre aktörer. Landstinget måste också behandla offentliga och privata vårdgivare lika. Alla patienter ska känna sig trygga med vården i vårt län. Vården behöver därför fungera för dem som av någon anledning inte vill välja eller kan välja.. Ett fortsatt samarbete ska därför utvecklas med kommunerna. De mest sjuka äldre har idag många vårdkontakter både med kommunen och regionen. Samordningen däremellan måste fungera smärtfritt för den äldres del. De administrativa gränserna får inte skapa en otrygghet för patienten. För att lyckas med detta måste utvecklingen av närvård påskyndas. Uppsala ska införa särskild ersättning för att vårdcentraler ska kunna bedriva äldremottagningar för personer över 75. Äldremottagningarna ska vara lätta att få kontakt med, det ska finnas möjlighet att ställa frågor om det friska åldrandet, få hjälp med genomgång av medicin och kunna bli erbjuden en fast vårdkontakt. Skapa förutsättningar för fler entreprenörer i vården Inför äldrecentraler inom primärvården Återinför vårdvalet för öron-näsa hals Vård i hela länet Uppsala läns befolkning växer och det gör även behovet av vård. Vi menar att det inte är realistiskt eller önskvärt att all den ökade specialistvården ska utföras på Akademiska sjukhuset. En sådan utveckling skulle leda till tre saker; längre vårdköer, att Akademiskas uppdrag som högspecialiserat sjukhus försvagas och att vården blir dyr. Tilltagande specialisering av vården gör att sjukhuset snarare behöver renodla sin verksamhet och att enklare specialistvård utförs av andra vårdgivare eller utanför sjukhusets väggar. För patienterna ger färre inläggningar dessutom en säkrare vård. Därför behöver landstinget en strategi för att utveckla såväl sjukvård i hemmet, 4

125 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 närvård i hela länet, virtuella mottagningar, mobila team, hemtester samt vårdval. Vi tror också att lasarettet i Enköping kan få ett breddat uppdrag, både inom medicin och kirurgi. Inriktningen är att mer vård utanför Akademiska ger möjlighet att vässa sjukhuset i rollen som ledande universitetssjukhus och att få bättre kontroll över ekonomin. Den medicintekniska utvecklingen ger vården en fantastisk möjlighet att behandla sjukdom allt högre upp i åldrarna med en ständigt utvecklad kvalitet. Effektivare cancerbehandlingar, nya läkemedel och robotkirurgi är bara några exempel. Men utvecklingen ger också möjlighet till säker vård utanför sjukhusen. Om vi inte utnyttjar teknikens möjligheter fortsätter framtidens vård i gamla strukturer. Allmänläkare inom akutvården tillsammans med anställning av specialister i akutsjukvård med fast hemvist på akuten skulle sannolikt leda till ett bättre omhändertagande och klokare resursanvändning. Äldre patienter kan fara illa av att behöva vänta länge på akutmottagningar. Landstinget ska därför arbeta för att öka andelen direktinläggningar såväl till länets närvårdsavdelningar som till de båda sjukhusen. Vi Kristdemokrater vill att läkare från andra specialiteter än allmänmedicin ska fungera som konsulter mot länets vårdcentraler, mot kommunala äldreboenden och elevhälsan. En prioriterad specialitet är psykiatri. Ett ökat inslag av specialistvård i öppenvården och mobila verksamheter ökar möjligheten för att patienter ska kunna få vård i den egna länsdelen. Såväl ögonmottagningen som öronmottagningen i Tierp ska återöppnas. Regelbunden rådgivande specialistverksamhet kan även ge kompetensutveckling och utgöra ett kollegialt stöd som lockar fler medarbetare att arbeta på vårdcentraler med långa avstånd till länets större orter och sjukhus. Inom beroendemedicin finns idag sjuksköterskor som åker ut i länet för att möta patienter i primärvården och arbetar konsultativt vid oro och misstanke om missbruk. Detta ska fungera väl i länets alla kommuner. Det finns idag beslut på att barn i hela länet ska kunna vårdas palliativt i hemmet men i praktiken är det inte genomfört. Därför ska arbetet med att erbjuda palliativ vård till barn i hela länet påskyndas. 5

126 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 Invånare i hela länet har rätt till ambulans när det behövs. Idag saknas dock god täckning i hela länet. Därför ska ytterligare en ambulans i Tierp finnas tillgänglig dygnet runt. Det bör även finnas en dygnetruntambulans i Knivsta och en ny ambulansstation bör snarast byggas i Gränby för att förkorta utryckningstiderna i länets östra delar. Utöka till tre heldygnsambulanser i Tierp och en i Knivsta Utveckla webbtjänsten Mina vårdkontakter patienterna ska t.ex. kunna få kontakt med behandlande läkare via journalen. Utveckla vårdcentrum i Tierp så att mer vård ges ute i länet Utöka uppdraget för lasarettet i Enköping Erbjud palliativ vård till barn i hela länet Köerna i vården måste minska För att vården ska vara patientsäker behöver den inte bara hålla god kvalitet den ska även ges i tid och enligt behov. Därför är det oacceptabelt att det finns patienter i vårt län som tvingas vänta länge på vård. Lösningen på problemet ligger inte i att personalen ska springa fortare utan på att rätt uppgift ligger på rätt person. Ett inrättande av vårdnära tjänster ska avlasta läkarna och sjuksköterskorna så att de kan ägna sin tid åt att göra det de är utbildade för och låta annan personal ta hand om kringuppgifterna. Om den Kristdemokratiska statsbudgeten vinner i Riksdagen så kommer landstinget få stimulansmedel för att underlätta övergången. Det ska bli lättare att komma i kontakt med vården, oavsett om det handlar om att boka läkartid via nätet eller få rådgivning av en sjuksköterska inför operation. På så sätt kan vi skapa förutsättningar för smidighet och trygghet i vården. I vårt län väntar nu istället allt fler på operation och det blir allt svårare att komma fram på telefon och boka besök i primärvården. Det ska finnas ett telefonnummer in till Akademiska sjukhuset dit man som patient kan vända sig om man behöver boka eller ändra tid eller har mer allmänna frågor inför en behandling. Idag har verksamheterna olika telefontider, vilket skapar 6

127 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 otrygghet och otillgänglighet. Genom att ha en gemensam linje in med generösa öppettider tror vi att många patienter kan få snabbare hjälp. Målen i den målrelaterade ersättningen till såväl sjukhusen som primärvården ska ge tydliga incitament för att öka tillgängligheten. Inför vårdnära tjänster på hela Akademiska sjukhuset senast 2018 Ett telefonnummer in till Akademiska sjukhuset för exempelvis tidsbokning Delaktighet i din vård på akuten Patientnäravård Bättre patientsäkerhet Målrelaterad ersättning för kortare köer. Beroendevård för barn och unga Den psykiska ohälsan och psykisk funktionsnedsättning bör få samma höga prioritet som kroppsliga sjukdomar inom vården. Stor medicinsk och psykologisk kompetens ska finnas i primärvården, elevhälsovården och i äldreomsorgen, samtidigt som Öppen-och slutenvården måste hållas ihop. Ångest, stress och psykiska besvär leder i många fall till att unga testar droger och hamnar i missbruk. I andra fall är det drogerna som är orsaken till att de senare utvecklar psykisk ohälsa. Oavsett hur ett barn börjar missbruka är det allvarligt, och barnet har rätt till snabb hjälp. Region Uppsala måste ta sin del av ansvaret för beroendevården för barn och unga. Användandet av droger kryper längre ner i åldrarna och med internet så kommer svårare och tyngre blandningar. För att ingen ska riskera att hamna i ett långvarigt missbruk är det viktigt med insatser som snabbt sätts in när problemen upptäcks. Eftersom tillgången till droger via nätet ökar blir också missbruket mer komplext allt längre ner i åldrarna. Därför kan och bör inte kommunerna ta hela ansvaret för barnens beroende utan beroendevården måste byggas ut i samarbete med sjukvården. Ett aktivt arbete för att bygga upp kompentens bör 7

128 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 också riktas mot Barn-och ungdomspsykiatrin så att de kan fånga upp dessa barn och unga i sitt arbete beslutade Landstingsfullmäktige att bygga upp beroendevård i samverkan med länets kommuner. Dock har arbetet ännu inte påbörjats och inga medel avsattes för densamma. Vi Kristdemokrater kräver därför att medel avsätts och att det beslutet genomförs. Beroendemedicinska mottagningen behöver få mer resurser för att kunna utöka sin verksamhet. Regionen bör omgående påbörja arbetet med att bygga upp beroendevård för barn och unga, enligt beslut i Landstingsfullmäktige 2015 Vårdlots När man är sjuk kan det vara svårt att hitta rätt i sjukvården och att få hjälp i rätt tid. Som patient kan det ibland upplevas som att man behöver vara frisk för att orka vara sjuk. Så ska det inte behöva kännas och därför bör vi fortsätta utveckla vårdlotsar. En vårdlots är en sjuksköterska som hjälper till att samordna vården för patienter med stora och komplexa vårdbehov. De är också till för att hjälpa de som upplever att de får olika besked och att de skickas fram och tillbaka mellan olika vårdgivare. Vårdlotsen är viktigt för att patienterna ska uppleva stöd, avlastning och bättre kontinuitet. Det minskar även behovet av akuta besök. För de patienter som har fått vårdlots har resultaten varit positiva. Man har kunnat se en kraftig minskning av inläggning på slutenvård och även kostnaderna för vården har minskat avsevärt. Idag finns personliga ombud i Uppsala kommun för de psykiatripatienter som behöver hjälp utanför vården, dock slutar deras ansvar innan patienten når vården. Som ett led i att ge de patienter en tryggare tillvaro vill vi därför även att vårdlotsarna ska gälla inom psykiatrin. att vårdlotsarna bevaras och utvecklas att patienter får en bra måltidssituation, både bra mat och trevlig servering 8

129 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 att Uppsala läns landsting verkar för att det utbildas fler sjukvårdstolkar att närakuten bevaras Rehabilitering Rehabilitering är allas ansvar men blir lätt ingens. Patienter i vårt län ska ha rätt till en plan som visar hur och när rehabiliteringen ska genomföras. För detta krävs ett utökat samarbete mellan kommuner och landsting. Våren 2014 presenterades en utredning kring brister i rehabiliteringskedjan. Den föreslog en rad åtgärder för att komma till bukt med problemen. Där nämndes bl.a. skapa lotsar för stroke, skapa kvalitetsindikatorer för stroke, skapa rutiner för avvikelserutiner när rehabiliteringskedjan inte fungerar och skapa behandlingsriktlinjer för rehabilitering som klargör vem som är ansvarig för olika delar i vårdkedjan. Att åtgärderna som presenterades i "Utredning om brister i vårdkedjan avseende rehabilitering" genomförs Medarbetare En grundförutsättning för att vår region ska kunna ha en verksamhet med hög kvalitet är att vi är en bra arbetsgivare så att vi kan attrahera och behålla rätt kompetens. Det är svårt att konkurrera genom att vara löneledande och därför är det extra viktigt att vår personal får arbeta med det de är utbildade för. Regionen måste utveckla karriärvägar för fler kompetensgrupper. En individuell lönesättning är nyckeln till en förbättrad löneutveckling. Även om det är bra med rörlighet inom organisationen så ska våra medarbetare inte behöva byta arbetsplats för att ha en rimlig löneutveckling. Regionens kompetensförsörjningsstrategi ska utvecklas och samordnas inom sjukvårdsregionen. Vår region ska också medverka till en bättre behovsanalys och samordning av de behov som finns av exempelvis specialistsjuksköterskor och läkare. 9

130 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 Idag ligger det ansvaret till stor del på enskilda verksamheter när behoven istället borde kartläggas och utbildningarna samordnas på nationell nivå. Kristdemokraterna vill se en ökad nationell samordning av vården och på sikt förstatliga sjukhusvården. Samordning av kompetensförsörjning skulle vara ett område som har mycket att vinna på det. I väntan på detta måste vi som region bidra till en ökad samordning mellan landsting och regioner i hela landet. Regionen måste också öka sin förmåga att ta god hand om studenter och nyutexaminerade medarbetare. Ett bra exempel på detta är kliniskt utvecklingsår på Akademiska sjukhuset. Motsvarande bör även finnas inom övriga sjukvårdsförvaltningar. En annan nyckel till att behålla och rekrytera personal för att göra vården mer effektiv är att utveckla och breddinföra vårdnära service för att lätta vårdpersonalens administrativa börda. Utvecklingen har de senaste åren närmast stått still.inom IT-området bör utveckling som minskar dubbelregistrering av exempelvis kvalitetsregister prioriteras. En förutsättning för att primärvården ska fungera är läkare med fastanställning. Genom att tillsätta fler ST-läkartjänster inom allmänmedicin bidrar vi till att lösa problemen på lång sikt. Fler ST-läkare bidrar också till fler läkare på vårdcentralerna redan på några års sikt. Därför bör antalet ST- block succesivt öka. Regionens sjukvårdsverksamheter måste fungera dygnet runt, årets alla dagar. För att underlätta det krävs det att vi tillhandahåller parkeringsplatser till en rimlig kostnad för våra medarbetare. I vårt län värnar vi våra medarbetare och därför är det självklart för oss att om det finns utrymme i schemaläggningen att de medarbetare som av etiska skäl åberopar samvetsfrihet, i enlighet med Europakonventionen, ska ha rätt till det. Sänk avgifterna för personalparkering vid Akademiska sjukhuset Medverka till en nationell behovsanalys av utbildningsbehovet av specialistsjuksköterskor och läkare. Utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen 10

131 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 Inför kliniskt utvecklingsår för sjuksköterskor i alla sjukvårdande förvaltningar Öka insatserna för att ta till vara yrkesgrupper med utländska legitimationsutbildningar Prioritera IT-utveckling som minskar dubbelregistrering och minskar vårdpersonalens administrativa börda. Rätten att åberopa samvetsfrihet, i enlighet med Europakonventionen, ska värnas om utrymme finns i schemaläggningen Flytta delar av sjukvårdspersonalens administration till andra yrkesgrupper Folkhälsa Hälsa, i vid mening allt från kost och motion till yttre miljö och relationer, handlar om att få leva ett så friskt liv som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. Hälsofrämjande arbete ska stimuleras. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor är viktiga faktorer för hälsoutvecklingen. Folkhälsoarbetet får därför inte inskränkas till hälsooch sjukvården utan kräver ett gemensamt ansvarstagande och samverkan mellan olika samhällsaktörer. Alla ska kunna förlita sig på att den vård och omsorg man en dag kommer att behöva då står till förfogande. Tillgång till hälso- och sjukvård vid behov är i vid mening en rättighet för alla invånare. Att få tillgång till information, kunna påverka vård och behandling, ha en hög tillgänglighet och stor öppenhet i det goda mötet mellan invånaren och vårdpersonalen ger förutsättningar för ömsesidig respekt och tillit. För att främja god folkhälsa ska vikten av goda mat- och motionsvanor inte underskattas. En sund livsstil ger många goda hälsoeffekter. Det finns idag möjlighet till kost- och motionsrådgivning via landstinget, men vägen dit är onödigt lång. Uppsala är det landsting i Sverige som är sämst på att skriva ut fysisk aktivitet på recept (FaR). Värk är ett stort hälsoproblem för en del patienter och om inget görs kan smärtan leda till både psykisk ohälsa och utanförskap. Därför behöver ett helhetsgrepp 11

132 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 tas kring förebyggandet av smärta, där olika aspekter såsom motion, kost och medicinering vägas in. Förbättra friskvårdsarbetet och utskrivningen av fysisk aktivitet på recept, FaR Ta ett helhetsgrepp om hälsoarbetet för smärtpatienter Utveckla anhörigstödet så att vi blir bättre på att möta och hjälpa anhöriga, även de anhöriga som är barn Personer med funktionshinder Personer med funktionshinder tillhör samhällets allra mest utsatta. Men mycket av utsattheten beror på hur vi har byggt samhället. Exempelvis ger tillgänglig kollektivtrafik ett minskat beroende av färdtjänst. Det är viktigt att politiken tar hänsyn till denna grupp och utformar ett program för att se till att deras rättigheter tas tillvara och att det förs upp på dagordningen. Trots allt handlar det om att skapa ett samhälle där alla kan delta. Det tjänar vi alla på. Ett särskilt viktigt område är kollektivtrafiken. Att kunna använda kollektivtrafik ökar den individuella friheten och är dessutom billigare både för individ, landsting och kommun. Landstinget är en stor arbetsgivare och ska därför kunna erbjuda arbete till personer med funktionshinder. Landstinget tog redan 2011 ett inriktningsbeslut om att förbättra möjligheterna till detta inom sina verksamheter. Arbetet har inte varit framgångsrikt och därför behövs ett omtag. Uppsala resecentrum ska göras mer tillgänglig för synskadade Bytesservice erbjuds på orter där UL har personal Hållplatsutrop på bussarna alltid ska fungera Bussutrop på stadsbusshållplatser ska införas med SL som förebild Landstinget ska erbjuda arbeten för personer med funktionshinder 12

133 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 Landstinget behöver en långsiktig funktionshinderpolitik. Därför ska att likabehandlingsplanen följs upp och vidareutvecklas. Kultur och bildning Kulturen berikar Mänskligheten har i alla tider kännetecknats av en obändig skaparlust. Utan kulturellt skapande av exempelvis musiker, författare, konstnärer och skådespelare skulle världen vara mycket fattig. Människans kulturella verksamhet genom historien visar att hon inte kan reduceras till enbart en biologisk varelse med uteslutande materiella behov. I den människosyn som kristdemokratin bygger på betonas istället vikten av att anlägga ett helhetsperspektiv på människan, där hennes andliga och själsliga dimensioner tas på djupaste allvar. Genom kulturen får vi rötter till vår historia, mening i nuet, visioner för framtiden och möjlighet att ingå i ett sammanhang. Kulturen hjälper oss att bli hela som människor, och som en del i det har den ett unikt egenvärde och får inte begränsas till en avgränsad sfär utan måste få genomsyra samhällets alla delar. Samarbete med civilsamhället Vägledande för vårt förhållningssätt till den kulturella verksamheten ska vara subsidiaritetsprincipen. Den innebär att kulturverksamhet som bedrivs av det civila samhället ska stödjas av det offentliga, men inte styras, och att de offentliga besluten i kulturfrågor ska fattas på en ändamålsenlig nivå. En god kulturpolitik måste sträva efter att ta tillvara det värdefulla kulturella arv som tidigare generationer har lämnat efter sig. Förvaltarskapstanken är en viktigt när det gäller att tillgängliggöra kulturlandskapet runt om området vid Wiks slott. Med en växande befolkning kommer Wikområdet spela en större roll i framtiden. Temat är en kultur och natur där familjer och barn kan ta del av vår historia oavsett plånbokens storlek. Landstinget äger och förvaltar området för framtiden. Folkhögskolan har under årens lopp varit en resurs i samhällsutvecklingen, landstinget har ett ansvar att anta de nya 13

134 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 utmaningar som vår omvärld ställer på oss. Folkhögskolor kommer spela en alltid viktigare roll för integrationen med bland annat yrkesutbildning. Men också för att möta behovet av korta kurser för personer med funktionshinder för att ge dem möjlighet till arbete och en egen försörjning. Därför behöver landstingets folkhögskola ställa om sitt linjeutbud för att mer motsvara samhällets behov och för att möta det behov som finns idag. Vårt arv och vår samtids kultur berikas ständigt av människor med annan kulturell bakgrund än den svenska. En framgångsrik kulturpolitik ökar förutsättningarna för människor och olika gemenskaper i samhället att uppfatta sig som jämlikar, vilket kan öka människors vilja till samverkan för att vidmakthålla och vidareutveckla vårt demokratiska samhälle. Ett rikt kulturliv vitaliserar även demokratin. I detta sammanhang spelar folkbildningen en omistlig roll. Genom ökad kunskap skaffar sig medborgarna verktyg som underlättar deltagandet i samhällslivet. Upplandstiftelsen arbetar idag med naturvård, friluftsliv och naturskola och är en gemensam angelägenhet för länets kommuner och landstinget. Den ska även i fortsättningen finansieras gemensamt. Kultur i vården främjar hälsan Landstinget bör på olika sätt främja hälsan. Ett sätt att göra det är genom att skapa miljöer i den landstingsdrivna verksamheten som är rofyllda och tilltalande. På Akademiska sjukhuset finns i dag en så kallade Läkpark för barn, vilket är ett bra exempel. Det är viktigt att ta hänsyn till barns behov när vårdmiljöer utformas. Därför bör konst inom vården också riktas till barn, både för utformning och placering. Se över vilka linjer som bedrivs på Wiks folkhögskola. Sambandet mellan kultur och hälsa skatas tillvara genom ökade inslag av kulturaktiviteter på sjukhus Skapa fler läkande miljöer i landstingets vårdinrättningar Avsätt en tredjedel av resurserna för konstnärlig utsmyckning till konst riktad till barn. 14

135 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 Integration Just nu är det många människor som sökt sig till vårt land och vårt län. Det ställer höga krav på vårt samhälle. För att lyckas med dessa utmaningar är en god integration avgörande. En nyckel i att skapa en god integration är språket, att göra sig förstådd och att bli förstådd. I våra verksamheter är det extra viktigt att människor förstår varandra speciellt inom vården. Därför är den tolkutbildning landstinget driver ett viktigt bidrag i integrationsprocessen. Behoven hos de nyanlända är stora, hälsosamtal behöver genomföras och många av de som kommer bär med sig trauman. Det är en utmaning att få resurserna att räcka till för att täcka de nya behoven men också en möjlighet då en del av dem som kommer hit har med sig kompentens som vi kan behöva inför framtiden i vår region. Att validera sin sjukvårdsutbildning tar ofta lång tid. Det är även svårt att hitta verksamheter inom sjukvården som tar emot praktikanter. Att handleda är tidskrävande så det är viktigt att verksamheten känner sig delaktiga och att det finns incitament för att ta på sig extra uppdrag. Att tillhandahålla en praktikplats ska inte vara en börda. Landstinget ska erbjuda fler praktikplatser för personer med utländsk sjukvårdsutbildning Regional utveckling Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin bygd. Därför krävs en aktiv regionalpolitik. En väl utbyggd infrastruktur är ett av de viktigaste medlen för att skapa goda förutsättningar för hela vårt läns utveckling. De lokala och regionala förutsättningar som finns i form av naturresurser och människors kompetens och kreativitet ska stödjas och främjas. Regionalpolitiken ska 15

136 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 medverka till att en god grund för näringslivet i sysselsättningssvaga områden skapas i första hand genom generella stimulansåtgärder. Dessa insatser kan sedan kompletteras med riktade åtgärder. Med hjälp av snabba och effektiva kommunikationer och ett utvecklat utbildningssystem kan arbetsmarknaden i vår region vidgas. Arbetspendling, distansarbete och mänsklig kontakt som främjar ekonomisk utveckling kan då skapas. Ny teknik som skapar stora möjligheter till decentralisering av produktion och beslutsfattande ska tas tillvara. En demokratisk, dynamisk och tillväxtinriktad regionalpolitik förverkligas bäst genom att de folkvalda på regional nivå själva ansvarar för utvecklingsplaneringen av den egna regionen. Samtidigt har staten ansvar för att den statliga servicen är tillgänglig i hela Sverige. Målet är att hela Sverige ska leva och att varje kommun och region ska vara ett fungerande samhälle, där människor kan få sina grundläggande behov av arbete och service tillgodosedda. Systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och så utformat att konsekvenserna av skillnader i skattekraft, befolkningsstruktur, geografiska avstånd, klimat och sociala omständigheter utjämnas. Arbetslösheten är generellt sett låg i Uppsala län. Eftersom länet ingår i en region med en tredjedel av landets arbetstillfällen är det många som pendlar, både inom vårt län men också till och från närliggande län. Samtidigt är Uppsala en universitetsstad med många unga studerande, som är i behov av fungerande kollektivtrafik samt cykel- och gångstråk. Människors rörlighet ställer krav på god infrastruktur och fungerande kollektivtrafik i hela länet. Stöd utbyggnad och tillväxt i de stråk där grundinvesteringar i infrastruktur redan är gjorda. Goda vägförbindelser krymper länet De vägar som binder samman orterna i länet är i många fall smala vägar som på flera ställen både saknar mittlinje och väggrenar. Bra vägar är en 16

137 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 förutsättning för en bra kollektivtrafik och tillväxt i länet. I framtagandet av regionala utvecklingsplaner bör följande prioriteras: Uppgradera hela väg 288 till Östhammar Heby kommun får uppgraderade vägförbindelser med Uppsala, Enköping och Tierp Vägen mellan RV55 och trafikplats Grillby vid E18 förbättras Vägförbindelse mellan E18-E4 mellan Håbo-Märsta-Arlanda ska byggas En påfart till E4:an byggs i Moralund (Knivsta) Fyrspår Uppsala-Stockholm Kollektivtrafik Uppsala län växer Uppsala län växer och samtidigt sker en samhällsutveckling där arbetsmarknadsregionerna blir större. Det ställer krav på en mer tillgänglig och miljöanpassad pendling. Kollektivtrafiken ska vara så bra att det ska vara ett praktiskt alternativ att välja bort bilen på åtminstone en del av sina resor. Landstinget bör se till att kollektivtrafiken är lättillgänglig för invånarna och att den är tidseffektiv för pendlarna. Vi ska ha en kollektivtrafik som är pålitlig med fler avgångar och att resenären kommer fram i tid. För att kunna leva upp till alla de krav som ställs på kollektivtrafiken blir det därför viktigare att fokusera på kvalitén snarare än på att pressa priserna. Vårt mål är att kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet ska öka. Kollektivtrafiken skall vara lättillgänglig för invånarna och den ska vara tidseffektiv för pendlarna. För den som åker buss mer sällan ska det bli enklare att åka enstaka resor. Om det blir för krångligt är det lätt att i stället välja bilen. Information till den som reser mer sällan är ofta svårbegriplig och skapar oro. Därför är pålitlig information basen för en trovärdig kollektivtrafik. Enkelbiljettspriserna får inte heller vara så höga att de skrämmer bort nya resande. 17

138 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 Att slippa byten och behöva vänta i en kall busskur är ofta ett argument för att ta bilen i stället. Tiden då resenären sitter på bussen eller tåget kan ofta användas att göra sådant som inte går att göra i bilen, som exempel läsning eller arbete, medan bytestiden ofta upplevs som bortkastad tid. Studier visar också att bytestiden dessutom upplevs som betydligt länge än vad den är. Hur smidigt det är att byta är alltså helt avgörande för om man väljer att resa kollektivt eller inte. Bytespunkter och hållplatser måste också vara trafiksäkra och trygga. Barn och andra som inte kan använda bilen ska kunna åka kollektivt på egen hand och byten skall kunna göras på ett tryggt och enkelt sätt. Det gemensamma biljettsystemet för region- och stadstrafik var ett stort steg framåt. Men det finns mycket kvar att göra för att det ska fungera optimalt. Biljettsystemen kan ibland krångla och det kan vara svårt att veta vilken biljett som behövs. Oron över att utpekas som fuskare ökar inte viljan för iblandresenärer att resa kollektivt utanför sitt invanda mönster. I förhållande till periodkorten är det dyrt att köpa enstaka resor särskilt för kortare resor över zongräns. Därför ska inte priset på enkelbiljetterna höjas ytterligare utan istället bör periodkortet få en uppräkning. På Resecentrum ska det finnas samlad information för tåg- och bussförbindelser, realtidsinformation om förseningar, information om olika målpunkter och olika sätt att ta sig dit (gärna i form av både skyltar och pekskärm) samt orienteringskartor över Uppsala och närområdet. Kollektivtrafiken ska möjliggöra för barn och andra som inte kan använda bil att resa på egen hand. UL-appen ska utvecklas så att resenären kan följa sin buss, veta var den är och därmed kunna planera sin tid. Byten mellan länsbussar i länshuvudorter ska ha bytesgarantier Priset för enkelbiljetter och reskassa är oförändrat. Periodkortet höjs till 830 kr/30 dagar. Antalet byten minimeras och busslinjer knyts ihop t.ex. i Tärnsjö 18

139 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 Upptåget får ytterligare två stopp på linjen Sala-Uppsala i Vänge och Järlåsa. UL-biljett ska ge rabatt på SJ och annan trafik UL subventionerar resor som sker med UL:s egen trafik, men inte trafik utförd av andra. För våra invånare är detta inte logiskt. Om fler utförare än UL kan ta del av skattesubvention för resan kommer servicen till resenärerna att snabbare och flexiblare byggas ut. Resenären ska känna att olika utförare inte är ett hinder, utan tvärtom underlättar och ger bättre service. Vi vill därför att: Utreda möjligheten att med sig sina landstingssubventioner till andra utförare Busslinjer behöver dras längre Långsiktiga lösningar Vårt län har idag goda möjligheter till längre pendling med tåg. Men alla delar av länet nås inte med järnväg. För att underlätta arbetspendling i hela länet vill vi att ett antal långdistansbusslinjer införas. Dessa busslinjer skulle kunna halvera restiden på sträckorna jämfört med idag. Bussarna ska vara av högsta långfärdskomfort med möjlighet att arbeta ombord utan byten. För dessa busslinjer vill vi att det på sikt byggs en byggs en ny bussknutpunkt i Uppsala vid E4. Tierp-Forsmark-Östhammar-Stockholm Tierp-Uppsala-Stockholm Tierp-Uppsala-Danderyd Tierp-Uppsala-Järfälla-Jakobsberg-Enköping Västerås-Enköping-Håbo-Tierp-Gävle Vi tror även att det spårbundna resandet måste fortsätta byggas ut både på kort och lång sikt. Även om alla satsningarna inte kan genomföras i den här planperioden vill vi att: 19

140 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 Tågstopp i Vänge och Järlåsa Arosbanan Uppsala-Enköping byggs Pendeltåget till Bålsta förlängs via Enköping till Västerås Upptåget förlängs norrut via Gävle sjukhus till Sandviken Rälsbuss trafikerar sträckan Örbyhus-Österbybruk-Gimo-Hallstavik Fyrspår mellan Uppsala och Stockholm byggs Utöka turtätheten till 20 minuterstrafik på SL-pendeln UppsalaStockholm med två avgångar i timmen via Arlanda, en i timmen via Märsta 20

141 Bilaga 153 e Kristdemokraterna Plan och budget 2017 Budget 2017 och finansiell plan (mnkr) Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Återställning negativa resultat 2014 och Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT ,0% Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Landstingsstyrelsen inklusive regional verksamhet Verksamhetens anslagsramar

142 Bilaga 153 f Hela Uppsala län ska leva! Centerpartiets regionplan och budget

143 Bilaga 153 f Inledning För Centerpartiet är hela Uppsala län viktigt. Vi ser behovet av att ambulansen kommer fram i tid i Stenhagen och i Skutskär. Vi ser behovet av kollektivtrafik i Grillby, Gårdskär och Gottsunda. Vi vet att vårdcentralen behövs i både Alunda och Luthagen. För oss är det viktigt att regionen tar ett ansvar för att bidra till en positiv utveckling av länets landsbygder och småorter. Vi ser att regionen har ett ansvar att i sina beslut bidra till utvecklingen av länets landsbygd och mindre och medelstora orter. Tyvärr ser vi idag tecken på att det nuvarande styret istället försämrar servicen för dem på landsbygden. Landstinget står inför stora utmaningar, både vad gäller verksamhet och ekonomi. Den skattehöjning som genomfördes av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister håller snabbt på att eroderas. Det gör att det inte finns utrymme för några stora resursförstärkningar eller onödiga utgifter. Det gör att prioriteringar är nödvändiga. I detta förslag presenterar vi Centerpartiets prioriteringar budget för Stärk primärvården främst på de mindre orterna Vi gör en stor satsningen på primärvården. Alla verkar vara överens om att mer av vården behöver ske i primärvårdens regi, men då behöver den finnas nära, och gärna ta ett större ansvar än idag. Idag är det många vårdcentraler som är ensamma på sin ort och som har ett relativt lågt antal personer som naturligt listar sig på vårdcentralen. Dessa behöver få förbättrade förutsättningar att verka. Från Centerpartiet avsätter vi 57 miljoner kronor till vårdstyrelsen utöver kostnadsökningar för löner och priser för vår primärvårdssatsning, där en del handlar resursförstärkningar för att i första hand stärka de mindre vårdcentralerna, en del handlar om att överföra uppgifter från sjukhusvården till primärvården och en del om ökat anslag för att kompensera för ökad befolkning. 2. Utbyggd ambulanssjukvård i hela länet Att ambulansen kommer fram i tid är livsviktigt. Vi ser att det finns stora behov för att förbättra ambulansens möjlighet att arbeta, framför allt för att korta ner den tid det tar innan ambulansen är framme. Vi vill därför lägga in en utbyggnad av en ambulansstation i Gränby i investeringsplanen för att på sikt minska problemen för ambulansen att ta sig igenom centrala Uppsala vid utryckningar. Det som snabbt kan ge betydande förbättringar när det gäller ambulansen är att placera ytterligare en ambulans i Tierp nattetid. Erfarenheten från de försök som gjorts är mycket goda och de positiva följdeffekterna har upplevts i hela länet. 2

144 Bilaga 153 f Vi vill också förstärka ambulansens närvaro i Knivsta och skapar därför ytterligare utrymme för dygnsambulans placerad på en satellitstation i Knivsta. Våra förstärkningar beräknas kosta omkring 9 miljoner kronor per år. 3. Förstärkt landsbygdstrafik Uppsala län har ett bra utbud av kollektivtrafik längs vägarna mellan de större tätorterna. Men när det handlar om mer ren landsbygdstrafik är utbudet oftast begränsat till skoltrafik, i de kommuner där UL har ansvaret för att utföra skoltrafik. Det gör att dessa delar av länet under helger och lov saknar den kollektivtrafik de annars är vana vid. Från Centerpartiet vill vi ge möjlighet att resa med dessa linjer också utanför skolåret genom anropsstyrd trafik. Vi vill också förstärka regiontrafiken, framför allt med inriktning på Östhammars stråket och möjliggöra förstärkningar till orter som idag i förhållande till behovet har undermålig trafik till exempel Grillby. För dessa satsningar avsätter vi 8 miljoner kronor i budgeten. 4. Stärk rehabiliteringen Arbetet med att stärka rehabiliteringen inleddes under Alliansens styre i landstinget. Det är tydligt att arbetet och samarbetet behöver utvecklas ytterligare, inte minst för att minska risken för att människor kommer i kläm i förvaltningsgränser. Utöver de resurser som finns i budget 2016 och som möjliggörs i de vanliga uppräkningarna avsätter vi ytterligare 15 miljoner kronor för Fungerande stadstrafik i Uppsala Uppsala stad växer och det gör också resandet i kollektivtrafiken. Den nya linjesträckning som UL presenterat klarar inte de behov som vi ser, till exempel vad gäller resande från Stenhagen, Gamla Uppsala och Sunnersta. Vi ser därför behov av en utökning av busstrafiken i Uppsala tätort i samband med att det nya linjenätet kommer på plats under andra delen av Vi bedömer att ytterligare 8 miljoner kronor behövs i budget 2017 för att klara det behovs som finns. 6. Kultur i vården Under 2017 förstärks insatserna med kultur i vården, framför allt genom en inriktning på användning av musik. Vi avsätter i Centerpartiets budgetalternativ ytterligare kronor jämfört med budget 2016 för att utveckla kultur i vården. 3

145 Bilaga 153 f 7. Mer plats på tågen! Satsningen på Upptåget har blivit en stor succé, men har också lett till omfattande trängsel på vissa avgångar med upptåget. För att möta detta vill vi förstärka tågtrafiken. Det innebär att det också kommer att behöva hyras in ytterligare tåg för att möta efterfrågan. Den exakta kostnaden för den utökade trafiken är svårt att beräkna, men vi bedömer att det rimligen kan handla om runt 10 miljoner kronor. 8. Ingen höjning av priserna på enkelbiljetter Vi säger nej till Miljöpartiets och Socialdemokraternas förslag till höja priser på enkelbiljetter. Redan idag upplevs dessa som alldeles för dyra, framför allt vid korta resor över en zongräns. Detta drabbar framför allt de som bor i Uppsala kommun, men utanför själva tätorten Uppsala. Vi ser det också naturligt att vi eftersträvar att ha samma pris på månadskortet som Stockholm. Landstinget bör då också ta upp en diskussion med Stockholms läns landsting om möjligheten att ha giltighet också i det andra länet, så att SL-kortet gäller i UL-land och UL-kortet gäller i SL. På det sättet skulle regionen knytas samman på ett mycket bra sätt och det miljövänliga resandet underlättas. Justeringen av biljettpriset beräknas ge ungefär 32 miljoner kronor. 9. Måltidsvärdar på Akademiska sjukhuset En god och näringsriktig mat är en viktig del av läkeprocessen. Efter valet har de i praktiken färdiga planerna på att bygga ett nytt tillagningskök på Akademiska sjukhuset stoppats. Vi ser nu att Socialdemokrater och Miljöpartister i investeringsbudgeten skjuter fram färdigställandet av köket ytterligare ett år. Vi anser att detta är oansvarigt mot patienterna, men framför allt gentemot personalen. Centerpartiet föreslår därför att köket byggs enligt den investeringsplan som beslutades i fjol, det vill säga att köket ska vara klart senast En viktig del i att förbättra patienternas måltider är att införa måltidsvärdar. Tillsammans med utvecklandet av andra typer av patientnära service bidrar det till att avlasta vårdpersonalen från arbetsuppgifter som kräver annan kompetens än vårdkompeten. För att underlätta för utvecklandet av vårdnära service och inleda införandet av måltidsvärdar avsätter vi 15 miljoner kronor i budget för Delat ansvar för Upplandsstiftelsen Centerpartiet i regionfullmäktige säger nej till att regionen ska ta hela finansieringsansvaret för Upplandsstiftelsen. För oss är det naturligt att alla medlemmar är med och betalar, precis som hittills. Landstingets politiska ledning föreslår nu att vi ska ta över kostnader på 8,5 miljoner kronor från kommunerna, utan någon kompensation. Från Centerpartiet anser vi att de pengarna behövs för andra satsningar. 4

146 Bilaga 153 f Budget 2017 (plan ) Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Återställning negativa resultat 2014 och Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Landstingsstyrelsen inklusive regional verksamhet Verksamhetens anslagsramar

147 Bilaga 153 f Hälso- och sjukvård i hela länet Strategiska mål Region Uppsala: Har en vård som planeras och ges utifrån individens behov och allas lika värde. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet, hög patientsäkerhet och delaktighet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå. Fungerande vård- och rehabiliteringskedjor i hela regionen. Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde.. En hälsofrämjande region Alla människors lika värde oavsett bostadsort, språk, kön, religiös tillhörighet eller sexuell läggning ska genomsyra all hälso- och sjukvård såväl akut som planerad. Region Uppsala ska bidra till god hälsa och livskvalitet, tillgänglighet och korta väntetider samt hög patientsäkerhet. Vården ska planeras utifrån individens behov och patienten ska få möjlighet till inflytande och delaktighet. För att medborgarna, i så stor utsträckning som möjligt, ska få tillgång till vård där de bor ska regionen fortsätta arbetet med att utveckla närvården. Centerpartiet ser gärna privata alternativ som ger konkurrens samt ökade valmöjligheter och därmed bättre kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppdrag Privata alternativ inom hälso- och sjukvård ska ha samma villkor som offentligt drivna verksamheter Bedriva hälsofrämjande och förebyggande arbete Primärvård Region Uppsala erbjuder vård på många mindre orter via vårdcentraler, filialer och distriktssköterskemottagningar i egen regi eller via avtal med privata företag. För att en god och tillgänglig hälso- och sjukvård i hela regionen ska fungera så krävs det att en större del av vården än i dag sker inom ramen för primärvården. Primärvårdens roll vad gäller första linjens vård behöver stärkas och tillgängligheten till den behöver öka. En stor del av de patienter som söker sig till akutmottagningarna vid sjukhusen kan få sitt vårdbehov tillgodosett inom primärvården, det kräver att primärvården kan ta emot patienter även utanför kontorstid. Resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård möjliggör en lättillgänglig vård med BEON (bästa effektiva omhändertagandenivå) i fokus. Primärvårdsuppdraget behöver utvecklas i syfte att 6

148 Bilaga 153 f öka det förebyggande arbetet och för att stärka tidiga och nära insatser och därigenom minska behovet av sjukhusens specialistvård. Slutenvårdens specialister behövs i större utsträckning än idag inom primärvården. Regionen ska även fortsätta arbetet med att utveckla ersättningssystemen och systematiska kvalitetsuppföljningar samt säkerställa att patientnämndens erfarenheter tillvaratas för att öka jämlikheten i vården. Idag finns vårdcentraler på mindre orter med relativt lågt antal listade patienter. Dessa behöver få förbättrade förutsättningar att verka för att kunna fortsätta att erbjuda vård i hela länet. Uppdrag Öka tillgängligheten inom primärvården Aktivt arbeta för att länets innevånare ska uppleva trygghet och förtroende med att man klarar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå i hela länet. Tillgång till geriatriker och övriga specialistläkare efter behov. Omfördela resurser och uppdrag från sjukhusvården till primärvården. Närvård Regionen och kommunerna behöver en väl utvecklad närvård. Hälso- och sjukvård som inte kräver sjukhusresurser ska finnas tillgänglig i alla kommuner. Verksamheten kan se olika ut i kommunerna men gemensamt är att verksamheten är ett samarbete mellan regionen och hemkommunen. Utvecklingen med mobila team och närvårdsavdelningar ska fortsätta och ska finnas i hela regionen. Patienterna ska inte påverkas av administrativa gränser mellan regionen och kommunerna. Det gäller från det att man är inskriven på sjukhuset till att få en fungerande vardag i sin hemmiljö. De länsgemensamma riktlinjerna som anger ansvarsfördelningen och samverkan mellan regionen och kommunerna, för rehabilitering och habilitering behöver implementeras bättre. Uppdrag 7 Utveckla närvården samt öka antalet närvårdsplatser i samarbete med kommunerna. Mobila team i hela länet. Sjukhusvård Region Uppsala driver ett av landets främsta universitetssjukhus. Det har stor betydelse för länets invånare och bidrar till utvecklingen av region Uppsala. Patienter från hela världen kommer till Akademiska sjukhuset för högspecialiserad sjukvård. Om Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett av de dominerande universitetssjukhusen i landet är det viktigt att det vid sjukhuset bedrivs en bred verksamhet inom alla specialiteter i nära samarbete med Uppsala universitet. För att klara detta behöver samarbetet med andra sjukhus utvecklas. Akademiska sjukhuset betydelse kan inte nog betonas och det kräver investeringar i form av lokaler och personal, men allt kan inte göras på Akademiska sjukhuset.

149 Bilaga 153 f Samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett med regionens patienter med höft- och knäledsartros är väl etablerat, Centerpartiet ser gärna fler samarbetsområden, i syfte att utnyttja resurser optimalt och därigenom bidra till att kösituationen förbättras. Uppsala län är ett växande län. Det är viktigt att det finns tillgång till dygnetruntöppen akutvård i alla länsdelar. Uppdrag Samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska utvecklas under året. Aktivt arbeta med att korta väntetiderna och minska vårdköerna. Upprätthålla tillgång till dygnet-runt öppen akutvård i alla länsdelar. Ambulanssjukvård Det ska finnas en tillgänglig ambulanssjukvård på likvärdig nivå i hela regionen. Idag finns det brister, där det i delar av länet och under delar av dygnet dröjer för länge innan ambulansen kommer. Delvis har förutsättningarna förbättrats sedan landstinget tog över ambulansdirigeringen i egen regi tillsammans med Landstinget Västmanland, men det behövs ytterligare åtgärder. Uppsala behöver en ny ambulansstation, lämpligen placerad i Gränbyområdet. Genom en sådan placering kommer insatstiderna att kortas, inte minst till stora delar av landsbygden och de mindre orterna runt Uppsala. Processen för att bygga en sådan ambulansstation bör inledas snarast och den bör läggas in som ett objekt i investeringsplanen. Det som på kort sikt kan ge betydande förbättringar när det gäller ambulansen är att placera ytterligare en ambulans i Tierp nattetid. Erfarenheten från de försök som gjorts är mycket goda och de positiva följdeffekterna har upplevts i hela länet. Vi vill också förstärka ambulansens närvaro i Knivsta och skapar därför ytterligare utrymme för dygnsambulans placerad på en satellitstation i Knivsta. Våra förstärkningar beräknas kosta omkring 9 miljoner kronor per år. Uppdrag 8 Förstärka ambulansen i Tierp och Knivsta. Tandvård Centerpartiet vill se ett ökat fokus på tandvård för de grupper som har stora tandvårdsbehov så som äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Tandvården har ansvar för att barn får regelbunden och fullständig tandvård ända upp i vuxen ålder, det ger en unik möjlighet att komma i nära kontakt med alla barn och tandvården kan därmed spela en viktig roll i att förebygga och uppmärksamma omsorgsbrist, våld och övergrepp mot barn. Uppdrag Tillgänglig och likvärdig tillgång till tandvård i hela länet.

150 Bilaga 153 f Rehabilitering De flesta av oss behöver någon gång i livet rehabilitering av något slag. Kanske efter en stroke, en ny höftled eller så har man en kronisk sjukdom av något slag som kräver återkommande rehabiliteringsinsatser under lång tid. Alla med rehabiliteringsbehov behöver goda rehabiliteringskedjor där alla tar sitt ansvar och sinsemellan har en fungerande kommunikation. Därför måste regionen och länets kommuner utveckla bättre samarbeten. Det gäller från det att man är inskriven på sjukhuset, med dess ansvar för den specifika rehabiliteringen, till att få en fungerande vardag i sin hemmiljö, där kommunerna har ett stort ansvar. Målet måste vara en smidig rehabilitering där patienten inte ska påverkas av administrativa gränser mellan landstinget och kommunerna och där den enskilde ges inflytande över rehabiliteringsprocessen. Ingen ska behöva bli sämre på grund av utebliven rehabilitering och av den anledningen behöva bli återinskriven på sjukhus. Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning ställer krav på att de som arbetar stannar kvar i arbetslivet längre, men lika viktigt är en effektiv arbetsrehabilitering för sjukskrivna. Det krävs goda samarbeten med kommunerna, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Rehabilitering ska kunna ges utan remiss hos exempelvis sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor. Uppdrag 9 Utveckla samarbetet med kommunerna, försäkringskassan och arbetsförmedlingen så att patienternas behov av en sammanhållen rehabilitering fungerar. Patienternas behov av rehabiliterande behandlingar ska kunna erbjudas genom avtal med privata hälso- och sjukvårdsgivare inom rehabiliteringsområdet. Folkhälsa Folkhälsoarbetet måste förbättras för att stimulera många fler till en sund livsföring. Både individ och samhälle tjänar på att förebygga ohälsa. Barn och unga vuxna, med särskild betoning på psykisk ohälsa, ska vara prioriterade. Ungdomsmottagningar och familjecentraler, i samverkan med länets kommuner, är grundläggande för möjligheten att fånga barn och ungas behov. Ett gott exempel på förebyggande arbete, som bedrivs bland barn och unga, är regionens fyra Hälsoäventyr med verksamhet som ger kunskap och lägger grunden för en god hälsa. Drogförebyggande arbete är en viktig del för folkhälsan. För den som är fast i ett missbruk ska det vara möjligt att snabbt få hjälp och behandling. Hälsoundersökningar, screeningundersökningar och provtagningar av olika slag för att upptäcka sjukdomar på tidigt stadium är viktiga, allt för att eventuella behandlingar kan sättas in i ett tidigt skede. Dessa typer av undersökningar ska vara lättillgängliga för patienterna och ska erbjudas på så många vårdenheter som möjligt runt om i länet, med ökade öppettider och drop-in verksamhet. Allt för att ytterligare öka tillgängligheten för denna typ av verksamhet som ofta riktar sig mot friska människor. Uppdrag Har utvecklade samarbeten med kommunerna mot drogmissbruket.

151 Bilaga 153 f Har god samverkan mellan elevhälsan och sjukvården. Tillgänglig och likvärdig tillgång till förebyggande hälsoundersökningar i hela länet. E-hälsa Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Begreppet ehälsa innefattar verksamhetsutveckling av vård, hälsa och omsorg för en ökad effektivitet, nytta och kvalitet för invånare, patienter, brukare och vård- och omsorgspersonal En del av e-hälsa är telemedicin som bland annat ger möjlighet till vård på distans. Tele-medicin kan underlätta både för patienter som har långt till vården och för professionen att på ett enklare sätt få tillgång till erfarenhetsutbyte. Regelbunden rådgivande specialistverksamhet kan ge kompetensutveckling och utgöra ett kollegialt stöd som lockar fler medarbetare att arbeta på vårdcentraler med långa avstånd till länets större orter och sjukhus. Regionen ska fortsätta utveckla och bredda användandet av telemedicin under planperioden. Det kräver att det finns en infrastruktur som gör det möjligt med säker och snabb informationsförsörjning. Uppdrag Regionen ska vara ledande inom ehälsoutvecklingen. Forskning och utveckling Akademiska sjukhuset är det äldsta och dessutom ett av de största universitetssjukhusen i Sverige. Rollen som forsknings- och utbildningssjukhus är oerhört viktig, och något vi ska vara stolta över. Där bedrivs spetsforskning av hög internationell klass. Samarbetet med Uppsala Universitet ger stora möjligheter att förse studenter och medarbetare under vidareutbildning med värdefull kunskap och erfarenhet för att region Uppsala ska kunna ge vård av allra högsta klass. Det före detta regionförbundets stöd till länets forsknings- och utvecklingsarbete kring välfärdsfrågor genom att vara brobyggare mellan forskning och praktik ska fortsätta. En del av det ska vara att förse socialtjänsten och berörda delar inom hälso- och sjukvården med kunskaps- och metodstöd i utvecklings-, uppföljnings- och utvärderingsarbete. Här ingår att vidareutveckla samverkansformerna med universitet och högskolor och att synliggöra och tillvarata kunskap från professionerna och brukarna. Länets egna forskningsmedel bör också inriktas på att finansiera forskning om de stora folksjukdomarna och inte minst äldres sjukdomar. En viktig del i arbetet är att skapa mötesplatser och utbyte mellan till exempel universitet och vårdgivare. Uppdrag Leverera vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Satsa på forskning om äldres sjukdomar. 10

152 Bilaga 153 f Patientsäkerhet Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Region Uppsala har en beslutad nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att regionen ska vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Strategier och handlingsplaner för att uppnå detta behöver därför vara väl kända och implementerade inom all vårdverksamhet inom region Uppsala. Uppdrag Förbättra läkemedelsgenomgångarna Minska antalet vårdskador 11

153 Bilaga 153 f Hela regionen ska leva Region Uppsala: Bidrar till en levande landsbygd, växande småorter och hållbara städer Medverkar till att Uppsala län ska bli fritt från beroendet av fossil energi som ska ersättas med grön energi från jord- och skogsbruket och förnybar energi, bland annat genom en utbyggnad av solenergi. Medverkar till att alla invånare i Uppsala län ska ha tillgång till bredband med tillräcklig hastighet. Regional utveckling för ett hållbart län Centerpartiet vill se en grön omställning inom energiområdet samt ökad livsmedelsproduktion i Sverige. När vår politik blir verklighet leder det till tillväxt inom de gröna näringarna. Följdeffekten av att detta blir att arbetstillfällena på landsbygden blir fler, det skapar i sin tur ett större underlag för en utvecklad service i våra mindre orter i Uppsala län. Så når vi en levande landsbygd och en uthållig tillväxt i länet. Den offentliga sektorn är en stor aktör när det gäller inköp av varor och tjänster. Bara i Uppsala läns kommuner och landsting, upphandlas det för flera miljarder varje år. Den köpkraften ska vi använda på ett smart sätt för att driva på utveckling och innovation för att få fram miljömässigt hållbara varor och tjänster. En stor varugrupp för det offentliga Sverige är livsmedel. Vi har i Sverige en rigorös djurskyddslagstiftning, den ska vi vara stolta över. Inköpen i kommuner och landsting styr vi i politiken i våra respektive riktlinjer för upphandling, där ska vi kräva att produktionsvillkor motsvarar svensk miljö- och djurskyddslagstiftning. Detta skapar en tillförlitlig marknad i Uppsala län och ger arbetstillfällen på landsbygden. Det svenska jord- och skogsbruket är viktigt för att vidareutveckla den gröna omställningen i Sverige, inte minst i framställningen av olika förnybara bränslen för bussar och andra fordon. Att alla invånare i Uppsala län har tillgång till bredband är för Centerpartiet en väldigt viktig fråga. Bredband är en grundförutsättning för företagande, särskilt viktigt är det på landsbygden då den mesta samhällsservicen går att nå via en bra bredbandsuppkoppling. Tillgång till snabbt bredband är också av stor betydelse för många människors kulturkonsumtion och sociala liv. Det är viktigt att bredbandet fortsätter att byggas ut på landsbygden. Centerpartiet i Uppsala län kommer fortsätta sitt arbete för att landsbygden och de mindre orterna ska ha goda utvecklingsmöjligheter. Ska landsbygden leva behöver också de som vill bo där få chansen att bygga. Inställningen till byggande på 12

154 Bilaga 153 f landsbygden måste därför vara generös, inte bara från länets kommuner utan också från statliga myndigheter. Ett ökat byggande på landsbygden gör också att befintliga investeringar i infrastruktur, kollektivtrafik och servicefunktioner får ett bättre underlag. Inriktningen bör i första hand vara att stimulera till utveckling av samlad bebyggelse på landsbygden i där det redan finns kollektivtrafik. Uppdrag Stimulera ökad biogasproduktion samt anläggning av fler biogastankställen runt om i länet. Regionen ska ta fram kostpolitiska planer och inhandla lokal- och närproducerade råvaror. Bidra till utbyggnaden av bredband i hela länet All regionens verksamhet ska i sina beslut bidra till utvecklingen av länets landsbygd och mindre och medelstora orter. Förbättrad kollektivtrafik på landsbygden Det grundläggande utbudet av kollektivtrafik i vårt län är bra. Kollektivtrafiken mellan kommunernas huvudorter är god, både när det gäller turtäthet och hur länge trafiken går. I Uppsala län är kollektivtrafiken i stora delar inte bara ett alternativ för arbetsresor, utan också för resor på fritiden för att besöka teater eller gå på ett idrottsevenemang. Även de som bor på länets landsbygd, eller i mindre orter, har bra tillgång till kollektivtrafik, så länge de bor längs någon av de vägar där den täta busstrafiken går. För dem som bor utanför stråken är det dock ofta sämre. I de kommuner där UL har huvudansvaret för att bedriva skolskjutstrafik, finns det dock ofta grundläggande kollektivtrafik också på landsbygden. Den är då anpassad efter skolornas behov, men kan också utnyttjas av andra. Eftersom turen är helt kopplad till skolskjutsen, går inte bussen de dagar som skolan har stängt. Det gäller inte bara helger, utan också under sportlov, påsklov och hela sommaren. Det gör att den kollektivtrafikservice som normalt finns i de områden där dessa busslinjer går, försvinner. Förklaringen är att resandeunderlaget utan skolbarn är litet. Centerpartiet vill att man erbjuder möjlighet till anropsstyrd trafik på dessa linjer under loven. Tidtabellen skulle fortsätta att gälla, men bussen skulle inte gå annat än om någon behövde resa just den turen. En del av det budgetutrymme som vi skapar för utökad regiontrafik används för att påbörja denna utveckling under Vi ser också att det finns ett behov av att återställa den trafik som drogs in ibland annat Älvkarleby kommun av en majoritet av socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister. I vårt budgetalternativ ryms också en viss utökning av regiontrafiken, med fokus på trafiken mellan Östhammar och Uppsala, återställning av vissa tidigare indragna turer och förbättringar av kollektivtrafiken till och från orter som saknar tillräcklig kollektivtrafik. 13

155 Bilaga 153 f Kollektivtrafiken är viktig för den fortsatta gröna omställningen. För att vi ska kunna nå en helt grön vardag behöver vi väl fungerande kollektivtrafik i hela Uppsala län. Tyvärr kommer kollektivtrafik i vissa delar av länet inte att vara det mest hållbara alternativet. I vissa fall är en miljösmart bil ett miljömässigt bättre alternativ än en stor buss. Därför måste samhället planeras också för dem som är beroende av bilen. Genom att skapa bra förutsättningar för att ta bil eller cykel till hållplatserna ökar kollektivtrafikens attraktivitet samtidigt som problemen med trängsel i städerna minskar. Det är positivt om hållplatserna vid de större knutpunkterna i länet kan läggas så att de erbjuder goda tillgångar till service, exempelvis i form av en kiosk och väntsal. För att kunna ställa om till en fungerande kollektivtrafik krävs det att människor i större utsträckning kan nyttja kollektivtrafiken som ett fungerande och realistiskt alternativ till bilen. Därför behöver det finnas en väl utbyggd kollektivtrafik som når alla tätorter i länet och har hållplatser på mellanliggande landsbygd. Ett sätt att öka kollektivtrafikservicen på landsbygden är genom anropsstyrd kollektivtrafik. Tät stomtrafik mellan länets och omgivande läns större tätorter ger också bra tillgång till kollektivtrafik för den landsbygd som ligger längs vägen. Detta bör kompletteras med fler direktbussar än idag där det finns underlag. I städerna behövs det ett väl fungerande kollektivtrafiksystem. Dagens stadsbussystem i Uppsala behöver utvecklas till ett stadstrafikssystem som har möjlighet att växa med staden. Vissa av linjerna i Uppsala går emot att bli alltmer trafikerade och är i behov av större fordon som kan ta fler passagerare. För att underlätta för människor att resa över länsgränser vill Centerpartiet i Uppsala län arbeta för ett samordnat resenärsvänligt biljett- och regelsystem med omgivande län. Vi har ett mål om en ömsesidig giltighet för respektive länskort, det vill säga den som till exempel har ett UL-kort ska också kunna resa inom SL-området och tvärtom. Uppdrag Samordna biljettsystem med omgivande län. Utveckla mötespunkter med pendlarparkeringar för att underlätta för byte från bil till buss. Genomföra ett stadstrafiksystem i Uppsala som växer med staden. Skapa en kollektivtrafik som når alla tätorter i länet. Upptåget ska stanna på alla stationer utmed sträckorna. Infrastruktur för ett växande län Den viktigaste delen i länets infrastruktur är vägnätet. Det är många som bor utan att ha direkt anslutning till spårtrafik. Centerpartiet vill se till så att det finns trafiksäkra vägar av bra standard. Därför behövs fortsatta offentliga satsningar också på det enskilda vägnätet. Oavsett om man går, cyklar, kör bil eller åker buss så är ett säkert vägnät en nödvändighet. En fortsatt satsning på en ombyggnad av länsväg 288 i hela dess längd från Uppsala till Östhammar måste fullföljas. I samband med att vägnätet byggs om är det viktigt att möjligheterna att gå och cykla längs vägarna blir bättre. 14

156 Bilaga 153 f Hittills har cyklisternas behov försummats och vi vill se en ändring på det, till exempel genom fler vindskydd med cykelställ vid större hållplatser. Upptåget har stor betydelse för attraktiviteten för många mindre orter i norra och västra Uppsala län. Det är därför viktigt att tågen fortsätter att stanna på alla stationer och att ytterligare stationer byggs ut inte minst på Dalabanan. Dalabanan behöver också rustas för att åstadkomma högre kapacitet. Ostkustbanan är oerhört viktigt för Uppsala län. Genom en utbyggd Ostkustbana mellan Uppsala och Stockholm kommer stora delar av länet få en mer tillförlitlig möjlighet att på ett miljövänligt sätt ta sig till och från Stockholm. En förbättrad Ostkustbana kommer att ha stor betydelse för länet och för miljön. För utvecklingen i länet är det också viktigt att Ostkustbanan norrut och genom Gävleborg byggs ut. Idag saknas tillräckligt bra förbindelse mellan Uppsala och Västerås. För att göra det lättare för fler att vara miljövänliga och åka kollektivt är det viktigt att bygga ut en järnväg mellan städerna som går genom Enköping, den så kallade Arosbanan. På så sätt kan vi även sänka resetiden till 45 minuter och placera ut fler stationer längs sträckan för att möjliggöra för flera att pendla kollektivt med korta restider. Uppdrag Utvecklar hållplatser vid större knutpunkter. Tar initiativ för att förverkliga en järnväg Uppsala Enköping Västerås. Bidrar till att Ostkustbanan ska byggas ut för att ge ökad kapacitet mellan Gävle Uppsala Stockholm. Sjukresor Då är det viktigt att lätt ta sig till vården. Att alla delar av länets har tillgång till gratis sjukresebussar är en central fråga för Centerpartiet. Sjukresorna ska vara av god kvalitet och att bussarna avgår från vårdenheterna runtom i regionen. Sjukresebussar är en del av att förbättra servicen på mindre samt att stimulera kollektivt resande vilket leder till att vi också minskar miljöbelastningen. För att begränsa kostnadsökningarna för sjukresor är det viktigt att de kollektiva alternativen ordinarie kollektivtrafik och sjukresebussar får en större andel av de samlade sjukresorna, medan resor med taxi och egen bil ska minska. Det bör vara självklart att den som är får en kallelse till vården samtidigt får en biljett i kollektivtrafiken och att det finns enkel och tydlig information om hur man reser kollektivt till regionens vårdinrättningar. Uppdrag Ge möjlighet för dem som har rätt till sjukresa att utan krångel resa med ordinarie kollektivtrafik. Avgifter i kollektivtrafiken Priserna för enkelresa med kollektivtrafiken på korta sträckor över zongräns upplevs som höga. Att i det läget höja enkelbiljettpriserna med och dessutom höja 15

157 Bilaga 153 f reskassepriset med hela 10 procent tror vi är olyckligt. Det riskerar att försvåra för sällanresenärerna att utveckla ett mer frekvent resande. Vi föreslår därför i år ingen justering av priserna på enkelbiljetter. När det gäller periodbiljetter finns det anledning att försöka följa Stockholms läns prissättning när det är möjligt. Det var utgångspunkten när det nya prissystemet sjösattes. Vi vill återupprätta det sambandet och föreslår därför att baspriset för ett månadskort sätt till 830 kronor. Detta beräknas ge ökade intäkter på 32 miljoner kronor. Uppdrag Inleda förhandlingar med Stockholms läns landsting om ömsesidig giltighet för respektive länskort (SL-kort och UL-kort). 16

158 Bilaga 153 f Kultur i hela länet Region Uppsala: Vårdar våra kulturarv. Bidrar till kulturmöten. Landstinget ger stöd till studieförbund och annan folkbildningsverksamhet. Tillvaratar kulturens hälsobringande kraft. Kultur i hela länet Sedan 2013 ingår Uppsala Sedan 2013 ingår Uppsala län i den så kallade samverkansmodellen på kulturområdet. Det är viktigt att samverkan mellan staten, landstinget/regionen och länets kommuner kan fördjupas inom kulturområdet. Enligt Centerpartiet är det angeläget att hela länet får tillgång till kulturutbud med hög kvalitet. Under 2014 startade en scenkonstkarusell, med Musik i Upplands konsertkarusell som förebild, i tre av länets kommuner. Två teater- och en dansföreställning erbjuds. Det är viktigt att scenkonstkarusellen byggs ut så att alla kommuner nås. Det är också angeläget att satsningen på en litteraturkarusell (fyra författarbesök per år i alla åtta kommunerna) fortsätter. Kulturen kommer därmed nära människorna på landsbygden och småorterna i länet. Uppdrag Scenkonstkarusellen byggs ut så hela länet täcks. Vårda våra kulturarv Det är viktigt att länets kulturminnesvård (inklusive den lokala hembygdsrörelsen) får goda förutsättningar. Kulturminnesvården lär oss känna vår historia men lär oss också förstå vår samtid. Genom verksamheten med kulturbussar (avgiftsfritt under lågtrafik på UL) ska länets skolelever få möjlighet att ta del av kultur- och kulturminnen i hela länet. Gamla Uppsala Museum bör läggas ihop med Upplandsmuseet för att få en gemensam huvudman och på så vis skapa synergieffekter. Uppdrag Ge länets skolelever möjlighet att ta del av kultur och kulturminnen genom kulturbussarna. 17

159 Bilaga 153 f Folkbildning Folkhögskolan är en skolform som visat sig ha goda resultat för elever som har bristfälliga resultat i grundskolan eller gymnasieskolan. Ett livslångt lärande är något som Centerpartiet slår vakt om. Centerpartiet vill få till stånd en uppbyggnad av en filial till Wiks folkhögskola i länets norra del. Genom studieförbunden får länets alla delar möjlighet att ta del av bildning och kultur. Det är angeläget att landstinget och länets kommuner ger stöd till folkbildning som når alla. Det finns inte ett svenskt kuturarv, utan det som idag är Sverige är skapat av årtusenden av blandning av kulturella influenser. Våra stora högtider, brukskulturen, länets kyrkoskatter och lämningar från Vendeltiden. Allt är tecken på tidigare kulturmöten som berikat oss. Kultur och folkbildning kan bidra till kulturmöten i dagens Uppsala län. Uppdrag Skapa en filial till Wiks folkhögskola i länets norra del. Kultur och hälsa Kultur kan spela en viktig roll för ökat välbefinnande, utgöra en resurs inom vården och i arbetet med förebyggande folkhälsa. Satsningar kommer fortsatt att göras inom området kultur och hälsa, där Kultur i vården är exempel på en uppskattad och etablerad verksamhet. Under 2017 förstärks insatserna med kultur i vården, framför allt genom en inriktning på användning av musik. För detta får Kulturnämnden ett extra anslag på 0,5 miljoner kronor. Uppdrag Utveckla kultur i vården. 18

160 Bilaga 153 f Finansiering och kalkyl Vi har utgått från samma grundmaterial som den styrande koalitionen när det gäller skatteprognoser, bidragsprognoser och kalkyler för generella pris- och löneökningar och ökade läkemedelskostnader. Även vår budget bygger på ett effektiviseringsbeting på en procent, tekniskt beräknat efter generella uppräkningar för LPIK och demografi. Utöver detta säger vi nej till förslaget att regionen ska ta över hela finansieringsansvaret för Upplandsstiftelsen. Detta sänker regionens kostnader för 2017 med 8,5 miljoner kronor. Precis som i förra årets gemensamma Alliansbudget har vi räknat in möjliga effektiviseringar genom införande av vårdlotsar med minst 10 miljoner, en liten del av de uppskattade effektiviseringsvinsterna. Delar av dessa vinster används för att i vårt förslag finansiera delar av de förstärkta insatserna på ambulansområdet.. Den styrande koalitionen har i sin budget satt landstingsstyrelsen anslag för oförutsett till 40 miljoner kronor. Vi anser att det är en väl hög summan för regionstyrelsen att hantera utan regionfullmäktiges godkännande. Vi budgeterar därför posten till 10 miljoner kronor. Justeringar investeringsbudget Vi vill tidigarelägga investeringen i nytt kök på Akademiska sjukhuset. Köket skulle redan ha stått klart och det är inte acceptabelt att skjuta fram färdigställandet ytterligare ett år så att det står klart först Vi vill ha in ny ambulansstation i Gränby inlagd i investeringsplanen. 19

161 Bilaga 153 g Vården i fokus Sverigedemokraternas förslag till regionplan och budget (RPB) för regionen i Uppsala län

162 Bilaga 153 g Innehåll 1. Hälso- och sjukvård s. 4 Ansvarsfull hantering En akutvård utan köer Utveckla ambulansverksamheten Hembesök Friskvårdsavtal Missbrukspolitik Likabehandling en självklarhet Hyrläkare En svensk sjukvård utan könsstympningar Förebyggande behandling av prostatacancer Värna rätten till liv Säkerställ tryggheten på landsbygden Förbättra säkerheten på sjukhusen Översyn av fastighetsbeståndet Kvinno- och mansfrid Utöka antalet vårdplatser Bristen på barnmorskor Tillgängliga vårdcentraler 2. En återupprättad psykiatrivård s. 9 Läget är akut Nollvision för självmord Förebyggande arbete Fler vårdplatser 3. Kulturpolitik s. 11 Satsa på kulturarvet Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Studieförbundens roll Konst och arkitektur 4. Kollektivtrafik, miljö och mat s. 13 Klimatneutral verksamhet Hela länet ska leva Öka kollektivtrafikens attraktivitet En realistisk kollektivtrafik Höga krav på maten Energieffektivisering 5. Regional utveckling s. 15 Samverkan för turism Levandegör kulturarvet Nej till storregion 2

163 Bilaga 153 g Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet 6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården s. 17 Fokus på kärnverksamheten Inga gräddfiler för tillståndslösa utlänningar Riv upp asylöverenskommelsen Upprätta ett mångkulturellt bokslut Motverka nya sjukdomar Hälsokontroller för asylsökande Kostnader för tolkverksamhet 7. Ett öppet, demokratiskt och tillgängligt landsting s. 19 Flytta makten närmare folket Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Avsluta beredningarna Utveckla e-förvaltningen 8. Personal s. 20 God personalpolitik Höga språkkrav en nödvändighet Personalens säkerhet i främsta rummet Kompetens framför kvotering Förbud mot heltäckande slöja Bättre arbetsvillkor Centrala förtroendemannakostnader 9. Bilagor s. 22 Resultatbudget Verksamhetens anslagsramar Kalkylunderlag Redogörelse för ekonomiska skillnader mot majoriteten 3

164 Bilaga 153 g 1. Hälso- och sjukvård Ansvarsfull hantering Sverigedemokraterna känner ett stort ansvar för att vården ska förbättras och att skattepengarna används på ett sätt som medborgarna finner rimligt. Partiets grundsyn är att hälso- och sjukvården ska vara solidariskt finansierad och ges efter behov. De brister i framför allt likvärdighet och tillgänglighet som finns idag måste rättas till för att få en sjukvård av bästa kvalitet. Uppföljningen och kontrollen av landstingets ekonomi måste förbättras. I landstingets ekonomiska rapporter är idag utgifter och intäkter redovisade i så pass stora konton att det är omöjligt att läsa sig till en djupare förståelse. Detta är något som måste ses över. Sverigedemokraterna föreslår att landstingsskatten för 2017 fastställes till 11,71 kronor per skattekrona att landstingsstyrelsen uppdras att utarbeta ett tydligare system för uppföljning av ekonomin En akutvård utan köer Långa väntetider medför onödigt lidande och innebär kostnader för både vårdtagare och vårdgivare. När man drabbas av sjukdom och snabbt behöver komma i kontakt med vården är det orimligt att man ska behöva sitta i ovisshet i många timmar på en akutmottagning. Akutavdelningarnas platser får inte minskas. Att korta kötiderna måste istället ha hög prioritet. God tillgänglighet innebär närhet till vård i både tid och rum. Akutvården lider av platsbrist, vilket leder till längre vårdtider, högre dödlighet och att förtroendet för vården försämras. Som en följd av detta äventyras patienternas vård och hälsa. Sverigedemokraterna föreslår att en strategi för att korta köerna inom akutvården utarbetas och implementeras Utveckla ambulansverksamheten Med väl utrustade ambulanser som innehåller den senaste högteknologin och specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som får använda sin kunskap fullt ut blir ambulansen den första viktiga länken i vårdkedjan. Behandling påbörjas redan i ambulansen, och patienten kan tas direkt till rätt avdelning utan att behöva passera akuten. Detta innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan. Landstinget bör utreda möjligheterna för detta. Idag utgår ambulanser från ett fåtal orter i länet. Det leder till att skillnaden i väntetid på ambulans är stor. Medianinsatstiden är 8,25 minuter i Uppsala samt mellan 25 och 30 minuter på flera orter i länet. Medianinsatstiden i hela länet är 12,06 minuter. Ambulanser måste stationeras på fler orter i länet för att skapa jämlikare tillgång till vård. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheterna till att utveckla ambulansverksamhetens teknologi och bemanning utreds att utöka antalet utgångsorter för ambulans för att minska skillnaderna i insatstid Hembesök Akutbils- och hembesöksverksamheten bör vara det naturliga komplementet till primärvården då 4

165 Bilaga 153 g vårdcentralerna håller stängt. Dessa verksamheter tillgodoser behovet av läkarbesök i hemmet och riktar sig i första hand till äldre och barnfamiljer som har svårt att ta sig till närakuterna. Därmed kan akuten avlastas ytterligare. Sverigedemokraterna föreslår att akutbils- och hembesöksverksamheten utvidgas Friskvårdsavtal Möjligheterna bör utredas till att erbjuda friskvårdsavtal även inom sjukvården i likhet med det avtal som finns inom tandvården. Målet är att stimulera användningen av större hälsoundersökningar genom att patienter abonnerar på dessa och därigenom delar upp betalningen eftersom de inte omfattas av högkostnadsskyddet, då de inte är kopplade till ett direkt vårdbehov. Detta kan vara ett bra medel i det förebyggande arbetet inom vården. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheterna till att erbjuda friskvårdsavtal inom sjukvården utreds Missbrukspolitik Att det förebyggande arbetet mot narkotika, tobak och alkohol prioriteras är av yttersta vikt. Landstinget ska ha en absolut nolltolerans mot narkotika. Därför ska inte ett sprututbytesprogram bedrivas i landstingets regi framöver. Ett sådant program skulle innebära en acceptans av missbruket och sända ut fel signaler från samhällets sida. Sverigedemokraterna föreslår att det förebyggande arbetet mot missbruk intensifieras att avsluta landstingets sprututbytesprogram Likabehandling en självklarhet Arbetet med korrekt mottagande och värdig behandling av patienter är en viktig del i en välfungerande vård. Att alla patienter ska behandlas lika är en självklarhet, men landstinget bör inte heller särbehandla vissa minoritetsgrupper. Därför ska den så kallade hbt-certifiering som finns i landstingets verksamheter idag avskaffas till förmån för allmänt och fördjupat arbete med lika, rättvist och värdigt bemötande. Istället för att peka ut enskilda grupper som särskilt utsatta, utan att påvisa att ett behov föreligger, bör landstinget arbeta med bemötandefrågor på generell nivå. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med allmän likabehandling fördjupas att avbryta all hbt-certifiering av landstingets verksamheter Hyrläkare Det fria och egna vårdvalet ska bejakas, det vill säga att vårdtagaren ska ha möjlighet att välja vårdgivare. Inhyrda så kallade stafettläkare är mycket dyra och måste på sikt fasas ut genom att universitetens läkarutbildningar får fler platser och därmed kan utexaminera fler läkare. Landstinget bör prioritera anställning av fler både AT- och ST-läkare. Sverigedemokraterna föreslår att frågan hur behovet av och kostnaderna för hyrläkare kan minskas utreds 5

166 Bilaga 153 g En svensk sjukvård utan könsstympningar Hälso- och sjukvården i landstinget ska genomsyras av demokratiska och svenska värderingar. Den som ställer religiösa, kulturella eller etniska särkrav får vända sig till annan vårdgivare på egen bekostnad. Landstinget kan aldrig acceptera könsstympning av vare sig flickor eller pojkar. Varje människa äger rätten till sin egen kropp, vilket innebär att alla former av dylika övergrepp måste motverkas. Sverigedemokraterna föreslår att religiösa, kulturella eller etniska särkrav inom vården, såsom könsstympning, inte accepteras Förebyggande behandling av prostatacancer Landstingets arbete beträffande upptäckt och behandling av bröstcancer är positivt, men ett liknande arbete behövs för prostatacancer hos män. Varje år får cirka män i Sverige beskedet att de har prostatacancer. Det betyder att det är den vanligaste cancerformen hos män. Därför är det viktigt inte minst för den enskilde drabbade, men även ur folkhälsosynpunkt, att tidigt upptäcka sjukdomen och därefter kunna sätta in behandling. Landstinget ska undersöka möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna undersökningar med screening och prostatacancerprov (PSA) till alla män som uppnått medicinskt betingad ålder. Fler informationskampanjer för detta ändamål och förebyggande insatser även mot testikelcancer behövs. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna prostatacancerundersökningar utreds Värna rätten till liv Kampen mot det stora antalet oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar måste prioriteras. Landstinget bör inta en mer offensiv roll i det arbetet. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är med information och kunskapsförmedling. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med att sprida information kring oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar intensifieras Säkerställ tryggheten på landsbygden De förändrade kriterierna för så kallade IVPA-larm (i väntan på ambulans) i samband med ambulansdirigering har lett till negativa konsekvenser. Det är viktigt att alla länsmedborgare, även de som bor på landsbygd, har en grundläggande trygghet. Därför bör landstinget återgå till de kriterier för IVPAlarm som gällde före Det var ett misstag från första början att förändra kritierna. Förändringarna har riskerat många människors liv. Sverigedemokraterna föreslår att landstinget återgår till de kriterier för IVPA-larm i samband med ambulansdirigering som gällde före 2009 Förbättra säkerheten på sjukhusen De problem som uppmärksammats på Akademiska sjukhuset kring sabotage mot steriliserade verktyg kan förebyggas genom att tillgång till dessa lokaler endast ges genom tjänstekort och att inloggningarna 6

167 Bilaga 153 g registreras. Samtidigt bör landstinget undersöka möjligheterna till ytterligare kameraövervakning med inspelning. Sverigedemokraterna föreslår att säkerheten kring sjukvårdsutrustning skärps att möjligheterna till utökad kameraövervakning utreds Översyn av fastighetsbeståndet För att förhindra att obehöriga ockuperar övergivna landstingslokaler bör landstinget utarbeta en plan och initiera ett tätare samarbete med Polismyndigheten i Uppsala län kring dessa frågor. En komplett översyn och förteckning över de fastigheter som landstinget äger och förvaltar måste också ske och ständigt uppdateras och övervakas. Övergivna och mögelskadade hus ska antingen renoveras grundligt eller rivas omgående. Sverigedemokraterna föreslår att ett samarbete med Polisen för att förbättra säkerheten inleds att utveckla översynen av landstingets fastighetsbestånd Kvinno- och mansfrid Landstingets arbete med kvinnofrid är lovvärt, men det behövs även ett utökat ekonomiskt stöd till mansmottagningar för att garantera mansfriden och förebygga uppslitande vårdnadstvister och påfrestningar på barn och ungdomar, vilket senare kan ge en belastning för hälso- och sjukvården. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med mansfrid utökas och förbättras Utöka antalet vårdplatser Akademiska sjukhuset har idag brist på vårdplatser. Det leder till att patienter upplever att de blir hemskickade för tidigt, och i vissa fall försämras vården när tillsyn skulle behövas. Detta medför också att många patienter tvingas söka sig till andra landsting. Att tvinga människor i behov av vård till miljöer långt hemifrån är ett onödigt mänskligt lidande. Antalet vårdplatser måste bli fler. Sverigedemokraterna föreslår att utreda hur fler vårdplatser inom specialistvården kan skapas Bristen på barnmorskor Ett återkommande problem sommartid är bristen på barnmorskor. Det leder till att kvinnor tvingas söka sig till andra landsting för att förlösa. Att föda barn är ett stort steg och innebär påfrestningar därefter. Dessa kvinnor behöver inte utsättas för ytterligare stress och orosmoment, som fallet blir när de tvingas leva i ovisshet kring kapaciteten hos Akademiska sjukhuset sommartid. Sverigedemokraterna föreslår att utreda hur bristen på barnmorskor under vissa tider på året kan förebyggas Tillgängliga vårdcentraler Vårdcentraler saknas idag på många orter i länet. Tillgängligheten till vården är därmed sämre på flera orter jämfört med andra. En svårtillgänglig vård leder till att viljan att uppsöka vård i god tid minskar. Fler avvaktar 7

168 Bilaga 153 g längre innan de söker vård. Sjukdomstillståndet riskerar därför att vara mer kritiskt för de människor som väntar längre med att uppsöka vård. Detta skapar onödigt lidande samt merkostnader. En jämlik tillgång till vårdcentraler leder till minskade vårdkostnader. Sverigedemokraterna föreslår att vårdcentraler ska finnas på fler orter i länet 8

169 Bilaga 153 g 2. En återupprättad psykiatrivård Läget är akut Psykisk ohälsa har blivit ett akut folkhälsoproblem. Depressioner har blivit allt vanligare, och särskilt oroande är den utbredda ohälsan hos ungdomar. Barn- och ungdomspsykiatrin är kraftigt eftersatt och måste rustas upp. På vissa håll i landet kan till och med brottsdömda ha fler vårdplatser än unga. Detta leder bland annat till att barn får vårdas tillsammans med vuxna, trots att det är förbjudet enligt lag, eller att man erbjuds vård i andra landsting. Nollvision för självmord Den psykiska ohälsan hos ungdomar leder också till självmordsförsök och självmord, vilket idag är den vanligaste dödsorsaken bland unga. För de som ligger i riskzonen att drabbas krävs det tidiga terapeutiska insatser och en samverkan mellan kommuner och landsting. Genom samverkan med socialtjänst och skola samt genom en effektivisering och ökad flexibilitet kan psykiatrin dels agera förebyggande, dels ge rätt vård i rätt tid. Landstinget måste inneha en nollvision vad gäller självmordsförsök, i synnerhet bland unga. Sverigedemokraterna föreslår att landstinget inför en nollvision vad gäller självmordsförsök att samverkan med kommuner, socialtjänst och skola intensifiera det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa Förebyggande arbete Primärvården behöver bli bättre på att hjälpa människor med begynnande psykiska besvär. Ett tätt samarbete mellan psykiatrin och primärvården behövs för att tillgodose vårdtagarnas behov. Både de med lindrig psykisk ohälsa och de med allvarligare psykiska sjukdomar ska bli hjälpta på adekvat sätt. I dagsläget förekommer det att många som har behov av terapi enbart ges medicinsk behandling. Om en sådan person får samtalsterapi kan denne bli hjälpt för många år framöver medan medicinsk behandling i många fall inte löser problem långsiktigt utan ger en tillfällig lindring under den tid medicineringen pågår. Sverigedemokraterna föreslår att samtalsterapi erbjuds i ökad omfattning Fler vårdplatser Tidigare psykiatrireformer har misslyckats, och nedmonteringen av institutionsvården har fått negativa konsekvenser för vårdtagare och samhället som följd. Därför behöver nya inrättningar skapas så att de som behöver hjälp verkligen får det och att samhället skonas från farliga personer som idag begår allvarliga brott. Många psykiskt funktionshindrade är i stort behov av struktur i sin vardag och skulle med fördel kunna bo på mer avskilda inrättningar i en harmonisk miljö istället för dagens pendling mellan sjukhus, öppet boende och statliga institutioner. Samarbetet med både öppen och sluten vård måste förbättras. Det är inom psykiatrin som behovet av kontinuitet och samarbete mellan olika vårdgivare är som störst. Samtidigt måste inflytandet för anhöriga och vårdtagare öka vad gäller behandlingsmetod och vårdgivare. 9

170 Bilaga 153 g Ett annat område inom psykiatrivården som är kraftigt ersatt är barn- och ungdomspsykiatrin. Många barn och ungdomar far idag psykiskt illa, och det måste även tillskapas fler BUP-platser så att man kan hjälpa barn och ungdomar i god tid. Sverigedemokraterna föreslår att antalet platser inom den slutna psykiatriska vården utökas att antaler platser inom barn- och ungdomspsykiatrin utökas 10

171 Bilaga 153 g 3. Kulturpolitik Satsa på kulturarvet Kulturella satsningar är viktiga såväl regionalt som lokalt och nationellt. Det svenska kulturarvet bör, med anledning av dess utsatthet i dagens Sverige, prioriteras och stärkas. Vad vår kultur behöver är en långsiktig, medveten och kontinuerlig upprustning. Den historiska kulturen i Uppsala län är eftersatt, och därför måste fler kultursatsningar inom landstinget syfta till att utveckla och bevara det lokala, regionala och nationella kulturarvet. Sverigedemokraterna föreslår att satsningar på att lyfta fram och stärka det svenska och uppländska kulturarvet inleds Gamla Uppsala Museum Som ett led i en satsning på uppländsk kultur krävs en större upprustning av Gamla Uppsala Museum. Sedan museets invigning 2000 har besökarantalet sjunkit och intresset svalnat, vilket är beklagligt. Idag står Riksantikvarieämbetet för driften av museet, men i takt med regionaliseringen av kulturområdet bör det finnas utrymme för att verksamheten sköts lokalt. Landstinget bör därför undersöka möjligheterna att ta över driften av Gamla Uppsala Museum och ta kontakt med Riksantikvarieämbetet och Kulturdepartementet i frågan. Nödvändiga kunskaper i landstinget bör finnas för att kunna sköta driften av museet. Samtidigt behövs en kraftig satsning både på att renovera och marknadsföra museet samt göra det mer attraktivt för besökare och turister. Sverigedemokraterna föreslår att landstinget undersöker möjligheten för att överta driften av Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Landstinget ska inte syssla med folkhögskoleverksamhet eller annan utbildningsverksamhet med undantag för sådan utbildning som gynnar kärnverksamheten. Inte heller stöd till sådan verksamhet ska förekomma om inte landstingets egen verksamhet direkt gynnas av sådant stöd. Därför ska det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in. Sverigedemokraterna föreslår att det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in Studieförbundens roll I vårt landsting går kulturbidrag till studieförbund. Den verksamhet som studieförbunden bedriver ligger inte inom landstingets vare sig ansvars- eller intresseområde. Därför bör sådana bidrag omedelbart upphöra. Sverigedemokraterna föreslår att bidragen till studieförbunden dras in Konst och arkitektur Klassisk arkitektur, klassisk konst och tilltalande estetik bör genomsyra landstingets nybyggnation och inredning i landstingslokaler. Konst vars enda syfte är politiskt eller provokativt bör inte finansieras med skattemedel. Länets medborgare, som betalar för och ska njuta av dess utsmyckning, bör ges möjlighet att 11

172 Bilaga 153 g uttrycka sig vid val av landstingsbyggnaders fysiska utformning. Landstinget bör hitta lämpliga fora för detta. Vid byggnation ska en halv procent av investeringen användas till konstutsmyckning för att bidra till en trevlig och inbjudande miljö. Sverigedemokraterna föreslår att klassisk konst och arkitektur ska genomsyra landstingets verksamhet att utreda möjligheterna för medborgardialog vid utsmyckning av landstingets lokaler att enprocentsregeln ersätts med en halvprocentsregel 12

173 Bilaga 153 g 4. Kollektivtrafik, miljö och mat Klimatneutral verksamhet Landstinget spelar en viktig roll i miljöarbetet. En välplanerad kollektivtrafik, hushållning med resurser och val av miljövänliga alternativ är områden där landstinget kan bidra till ett miljövänligt samhälle. Landstingets arbete och verksamhet ska inte påverka miljön eller klimatet på ett negativt sätt. Ett steg i detta är att ställa krav på läkemedelsindustrin att erbjuda läkemedel som inte är skadliga för miljön. Landstinget bör införa en nollvision avseende läkemedelsrester i mark, vatten och luft. Sverigedemokraterna föreslår att landstinget inför en nollvision avseende läkemedelsrester i naturen att en handlingsplan för nollvisionen framarbetas Hela länet ska leva Landstinget bör ha som vision att hela Uppsala län ska leva och att landstinget ska bedriva en aktiv och inkluderande landsbygdspolitik. För att nå det målet är det viktigt att ha en välfungerande kollektivtrafik. I samband med att landstinget tagit över ansvaret för kollektivtrafiken i länet finns goda förutsättningar för detta, inte minst vad gäller tillgängligheten till kollektivtrafiken. Det är viktigt att mindre orter inte missgynnas. En förstudie bör genomföras för att undersöka möjligheterna för ett antal tågförbindelser. Städerna Uppsala och Enköping har vuxit under flera decennier och förväntas fortsätta växa. Mellan dessa två orter är det naturligt att skapa en tågförbindelse. Mellan Örbyhus och Östhammar finns spår redan mellan Örbyhus och Gimo. Förutsättningarna för att förlänga tågförbindelsen fram till Östhammar bör utredas. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Enköping utreds att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Östhammar utreds att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Örbyhus och Östhammar utreds att skapa förutsättningar för Upptåget att börja stanna för på- och avstigning i Vänge, Järlåsa och Vittinge Öka kollektivtrafikens attraktivitet Resor med kollektivtrafik ska vara bekväma, prisvärda och tillgängliga för alla länets medborgare för att vara ett attraktivt alternativ till bilåkande. Därför behövs en satsning på ökad turtäthet och en upprustning av bussarna med bättre luftkonditionering och komfort, vilket är särskilt viktigt under sommarmånaderna. För att göra kollektivtrafiken ännu mer attraktiv för passagerarna bör möjligheten utredas till att införa kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget. Landstinget bör även verka för att återföra stadstrafiken till området kring Akademiska sjukhuset, då dagens situation med borttagna busslinjer komplicerar och gör att exempelvis äldre får väldigt svårt att ta sig till sjukhusområdet om man saknar tillgång till biltransport. Enstaka avgångar med nuvarande så kallade mjuka linjer är inte på långa vägar tillräckligt för tillgängligheten. Sverigedemokraterna föreslår att turtätheten inom busstrafiken förbättras att möjligheterna till kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget utreds att tillgängligheten till Akademiska sjukhuset via buss utökas 13

174 Bilaga 153 g En realistisk kollektivtrafik Kollektivtrafiken bidrar till ett klimatsmart resande. Tåg och buss utgör stommen i kollektivtrafiken i Uppsala län och ska utvecklas. Det finns alternativ till dessa som tunnelbana och spårvagn. Att bygga för tunnelbana är varken klimatsmart eller ekonomiskt för en stad med cirka 150 tusen invånare. Spårvagnstrafik har Uppsala haft tidigare under 1900-talet. Denna kollektivtrafikform byggdes bort för att bana väg för annan infrastruktur. Utvecklingen som följt därefter har medfört ytterligare komplikationer för att finna fysisk plats, varför Landstinget i Uppsala län inte ska investera i infrastruktur för spårvagnstrafik. Sverigedemokraterna föreslår att Landstinget i Uppsala län verkar för att projektering av spårvagnstrafik i Uppsala stad inte genomförs Höga krav på maten Landstinget ska garantera en god, näringsriktig, närproducerad, lokalt tillagad och hälsosam kost. Varken gmo-livsmedel eller kött som genomgått religiös slakt, eller på annat sätt inte uppfyller de svenska djurskyddskraven, ska upphandlas eller tillåtas serveras. Sverigedemokraterna föreslår att en kostpolicy utarbetas där livsmedel som är genmodifierad, har genomgått religiös slakt, eller framställts på annat oetiskt vis inte används i landstingets verksamhet att patientmaten är varm, aptitlig, näringsriktig, närproducerad och ekologisk Energieffektivisering Landstinget bör eftersträva energieffektivisering och arbeta för att förebygga onödiga förluster av energi, i synnerhet vid nybyggnation. Vidare är det högst osäkert och direkt miljöskadligt av landstinget att investera i vindkraft som energikälla. Vindkraften är en problematisk energikälla, och landstingets resurser inte ska gå till sådana investeringar. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med energieffektivisering utökas att landstinget inte bidrar till utbyggnad av vindkraft 14

175 Bilaga 153 g 5. Regional utveckling Samverkan för turism Landstinget bör samarbeta med andra aktörer, exempelvis länets kommuner, och även utveckla sin egen verksamhet för att förbättra, stärka och medvetandegöra varumärkena Uppsala län och Uppland. En klar prioritering bör vara att attrahera fler turister till länet genom effektiv marknadsföring och ett gott omhändertagande av besökarna med tydlig information om historia och kulturarv ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Sverigedemokraterna föreslår att samarbetet med andra aktörer för att stärka turismen förbättras Levandegör kulturarvet Turistnäringen till länet och dess orter behöver öka, i synnerhet i semestertider och under turistsäsongerna. Inte minst kulturarvet i Uppsala, som tidigare utgjort huvudstad i Sverige och som har en rik kulturell historia, måste levandegöras mer. En särskild satsning på Gamla Uppsala och andra fornminnen i Uppsala län samt på det uppländska landskapet och dess unika historia krävs. I detta arbete har landstinget en viktig roll att spela. Sverigedemokraterna föreslår att svenskt och uppländskt kultuarv lyfts fram i en särskilt turismsatsning Nej till storregion Alla förslag på att slå samman vårt landsting med andra landsting eller regioner till en storregion måste avvisas. Som fristående landsting kan vi utvecklas i nära samarbete med varandra. En större region innebär att avståndet mellan beslutsfattare och medborgare växer och att Uppsala läns och upplänningarnas intressen inte tillvaratas i lika hög utsträckning och dess regionala, kulturella och historiska identitet urvattnas. Beslutet är inte förankrat ens hos samtliga politiska partier i landstingsfullmäktige och än mindre någon större del av länsmedborgarna, varför det saknar demokratisk legitimitet. Bland de partier som stöder förslaget i landstinget hörs protester från kommunal och nationell nivå. Länets medborgare, de som direkt berörs av ett sådant beslut, har inte fått tillräckligt med information om bland annat vilka stora konsekvenser en sådan omorganisation skulle innebära. Opinionsmätningar i andra delar av landet har visat att invånarna i andra län och landsting är mycket skeptiska till storregioner. Att flytta makt allt längre bort från medborgarna tycks vara ett signum för såväl EU som politiker som tappat kontakt med de medborgare som de säger sig företräda. Om det ska till en större regionbildning ska den föregås av en folkomröstning som kan få medborgarna delaktiga och att det på så vis skapas förståelse och insikt i regionfrågan. Som det är nu agerar politikerna på en arena medan medborgarna är varken delaktiga eller införstådda i projektet. Sverigedemokraterna föreslår att landstinget framgent avvisar förslag på att bilda en storregion med något annat landsting att länets medborgare tillfrågas i storregionfrågan genom en folkomröstning ifall det blir aktuellt 15

176 Bilaga 153 g Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet Landstingets medlemskap i Mälardalsrådet ska avslutas. Detta organ fyller ingen större funktion idag utan är en ytterligare byråkratisk koloss utan demokratisk insyn och ett sätt att anpassa verksamheten efter en storregion i framtiden. De skattemedel som medlemskapen innebär lämpar sig bättre på annat håll i landstingets verksamhet. Den regionala verksamheten behöver också effektiviseras för att fokusera på åtgärder som gör konkret nytta för skattebetalarna. Samordning med andra aktörer är ett viktigt arbete för att minska risken att människor hamnar mellan stolarna. Anslagen för Samordningsförbundet har historiskt varit större än vad förbundet haft behov av. Konsekvensen har blivit att förbundet finansierat verksamheter som inte varit tilltänkta eller prioriterade. Sverigedemokraterna föreslår att landstinget ansöker om utträde ur Mälardalsrådet att den regionala verksamheten effektiviseras att verka för att Samordningsförbundet rationaliserar sin verksamhet 16

177 Bilaga 153 g 6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården Fokus på kärnverksamheten Landstingets huvudsakliga fokus ska ligga på att garantera en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Övriga verksamheter bör prioriteras efter detta. Idag finns en rad verksamheter i landstingets regi som måste ses över för att garantera mer budgetmedel till välfärdens kärna. I enlighet med fokus på kärnverksamheten bör Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggas ned. Sverigedemokraterna föreslår att Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggs ned Inga gräddfiler för tillståndslösa utlänningar Det är djupt orättvist mot laglydiga svenska skattebetalare att utlänningar som vistas tillståndslöst i landet har rätt till fri tand- och sjukvård. Det är även orättvist att behandla utlänningar olika. De utlänningar som vistas i länet som turister erbjuds inte samma förmånliga villkor som de utlänningar som är här illegalt. Det är dock principiellt viktigt att de folkbokförda invånarna i länet erbjuds bäst villkor i sitt eget trygghetssystem och inte tvärtom. Sverigedemokraterna föreslår att landstingsstyrelsen tillskriver regeringen om att ta bort gräddfiler för tillståndslösa utlänningar inom vården att landstinget söker tätare samverkan med Polisen för att verka för att färre tillståndslösa utlänningar ska vistas i länet att personal och chefer ges stöd i utarbetandet av rutiner för akutvård, fakturering och övrig hantering av tillståndslösa utlänningar Riv upp asylöverenskommelsen Den överenskommelse som landstingsstyrelsen tecknat med Länsstyrelsen i Uppsala län om att delta i samarbetet kring kommunernas asylmottagande ska rivas upp. Till dess att en ansvarsfull och reglerad invandringspolitik implementeras på nationell nivå ska landstinget säga upp överenskommelsen med länsstyrelsen för att sända en signal till politiker i regering och riksdag om att en kursändring av den nuvarande invandrings- och integrationspolitiken måste komma till stånd. Sverigedemokraterna föreslår att landstingets överenskommelse med Länsstyrelsen i Uppsala län om asylmottagande rivs upp att landstinget verkar för att länets kommuner river upp överenskommelser med Länsstyrelsen i Uppsala län om asylmottagande att landstinget verkar för att en invandringspaus införs i länet och att ingen invandring sker av kategorin nyanlända med asylskäl under budgetperioden Upprätta ett mångkulturellt bokslut Landstingsstyrelsen ska årligen upprätta ett så kallat mångkulturellt bokslut, där asylmottagandets såväl ekonomiska som sociala och andra konsekvenser för landstingets verksamhet redovisas. Ett sådant bokslut ger adekvata fakta och nödvändig information till både politiker, tjänstemän och allmänhet i bedömningen av effekterna av det mångkulturella samhället. Sverigedemokraterna föreslår 17

178 Bilaga 153 g att ett mångkulturellt bokslut upprättas Motverka nya sjukdomar Genom nya resvanor och stor invandring har nya sjukdomar hittat sin väg till Sverige, inklusive sjukdomar som tidigare varit utrotade i vårt land och vårt landsting, exempelvis tuberkulos (tbc). Även hiv/aids har ökat i Sverige de senaste decennierna. Gränsskyddet vad avser kontrollen av smittsamma sjukdomar måste därför stärkas. Detta är dock ett i huvudsak statligt ansvar. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med att bevaka spridningen av nya sjukdomar intensifieras Hälsokontroller för asylsökande Landstinget bör inleda ett tätare samarbete med Migrationsverket för att garantera att utökade hälsokontroller för asylsökande sker för att säkerställa att smittsamma sjukdomar upptäcks tidigt, minska smittspridningen och behandla dessa patienter på ett tidigt stadium för att därigenom på längre sikt frigöra vårdplatser. Sverigedemokraterna föreslår att ett samarbete med Migrationsverket inleds för att utföra hälsokontroller på asylsökande Kostnader för tolkverksamhet Vårdtagare som så önskar har rätt att ha med sig tolk. Denna ska dock inte finansieras av landstinget om inte särskilda skäl föreligger. Om tolk behövs under en asylsökandes vistelse i Sverige ska Migrationsverket finansiera detta. Sverigedemokraterna föreslår att landstinget inte erbjuder tolkverksamhet annat än när särskilda skäl föreligger Asylsamordnare En asylsamordnare är inte ett ansvar för landstinget. Asylsamordnaren behövs därmed inte inom landstinget som dessutom är i ett ekonomiskt läge där resurserna behöver koncentreras till de verksamheter som ligger inom landstingets uppdrag att utföra. Sverigedemokraterna föreslår att inte ha en asylsamordnare 18

179 Bilaga 153 g 7. Ett öppet, demokratiskt och tillgängligt landsting Flytta makten närmare folket Landstinget bör verka i en direkt- och närdemokratisk riktning där största möjliga hänsyn tas till medborgarnas och folkets vilja, i synnerhet som landstingsfullmäktige endast har 71 ledamöter och sammanträder så sällan. Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Liksom två tredjedelar av Sveriges primär- och sekundärkommuner bör även vårt landsting införa möjligheten till medborgarförslag. Landstingsstyrelsen bör också utreda möjligheten till att införa någon form av allmänhetens frågestund i landstingsfullmäktige. I synnerhet som landstingsfullmäktige sammanträder så sällan bör utrymme för detta finnas. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheten att lämna medborgarförslag införs att landstingsfullmäktige inför allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Samtliga sammanträden med styrelser, nämnder och utskott bör vara öppna för allmänheten i de fall lagen så tillåter. Det är viktigt att länets medborgare ges möjlighet till insyn i den politiska verksamheten och de beslut som berör dem direkt i deras vardag. En sådan åtgärd kan också syfta till att väcka intresset för landstingspolitiken, ett intresse som idag är tämligen lågt bland stora grupper av medborgare i vårt län. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheten till öppna styrelse-, nämnd- och utskottssammanträden införs där lagen så tillåter Avsluta beredningarna Landstinget har tre beredningar. De fyller ingen konkret funktion för varken politiken eller verksamheterna. Det råder samtidigt oklarhet från politikens sida vad som förväntas av dessa. Alla verksamheter behöver ständigt utsättas för rationaliseringar och avvägningar mot andra för att prioritera rätt. Sverigedemokraterna föreslår att beredningen för äldre- och funktionsnedsatta, beredningen för demokrati, jämställdhet och integration samt beredningen för barn och unga läggs ner Utveckla e-förvaltningen Landstinget måste bli ledande på e-förvaltning. Redan idag görs stora insatser på detta område, bland annat genom förlängning av recept och tidsbokning men även när det gäller e-journaler. Samtidigt som landstingets e-tjänster ökar måste även dess telefontillgänglighet förbättras eftersom vissa inte har tillgång till dator och Internet eller inte har kunskaper om hur man använder tjänsterna. Sverigedemokraterna föreslår att landstingets e-förvaltning utvecklas 19

180 Bilaga 153 g 8. Personal God personalpolitik Personalen är vårdens viktigaste resurs. Därför måste löner och arbetsvillkor vara attraktiva och arbetsmiljön god, trivsam och hälsosam. All personal ska uppträda professionellt i sin yrkesroll och agera på föredömligt sätt. Goda karriärsvägar ska finnas inom landstinget. Höga språkkrav en nödvändighet Den medicinska säkerheten kräver att alla vårdtagare har rätt till vård utförd av personal som förstår och talar god svenska. Goda kunskaper i det svenska språket i både tal och skrift är ett absolut måste för alla som arbetar inom landstingets verksamhet. Erfarenheter från andra landsting i landet där patienter fått felaktig medicin eller behandling och till och med avlidit på grund av språkförbistringar i vården är avskräckande exempel. Patientsäkerheten måste alltid komma främst. Sverigedemokraterna föreslår att all personals kunskaper i svenska säkerställs och verifieras Personalens säkerhet i främsta rummet Alla landstingsanställdas skydd i tjänsten måste säkerställas. Att ambulanspersonal och busschaufförer utsätts för stenkastning är helt oacceptabelt. Landstinget bör kontakta andra landsting i landet som har erfarenhet på området, exempelvis Region Skåne och Stockholms läns landsting, och inhämta kunskap om hur detta kan förebyggas och stävjas. Möjligheten till övervakning kring ambulansbilar bör utredas. Sverigedemokraterna föreslår att åtgärder för att öka fordonspersonalens säkerhet utreds Kompetens framför kvotering Det är en persons yrkeskompetens, erfarenheter och andra kvaliteter som bör bedömas vid rekrytering och anställning. Landstinget ska starkt ta avstånd från alla former av kvotering, oavsett om det rör sig om kön, etnicitet, ålder eller någon annan grund för kvoteringen. Kvotering är i detta sammanhang att betrakta som en annan form av diskriminering. Kompetensen ska alltid komma i första hand. Sverigedemokraterna föreslår att kompetens alltid sätts främst vid nyanställningar Förbud mot heltäckande slöja Ett förbud av bärande av heltäckande slöjor för personal i hälso- och sjukvården ska införas. Det är viktigt för kommunikationen och tryggheten att patienten kan identifiera personalen. Sverigedemokraterna föreslår att heltäckande klädsel förbjuds inom landstingets verksamhet om den inte är medicinskt betingad Bättre arbetsvillkor Landstinget i Uppsala län har under ett antal år haft svårt att rekrytera personal. Många medarbetare 20

181 Bilaga 153 g arbetar hårt och har även en god utbildning. Trots arbetsbördan och utbildningsgraden hos många medarbetare är lönerna orimligt låga. För att behålla personal och underlätta för nyrekrytering bör lönerna höjas. Dessutom måste rätt till heltid och möjlighet till deltid införas på bred front i landstinget. Delade turer som inte är önskvärda ska upphöra. Sverigedemokraterna föreslår att lägstalönerna inom Akademiska sjukhuset ska höjas att rätten till heltid och möjlighet till deltid införs i hela landstinget att ofrivilliga delade turer upphör Centrala förtroendemannakostnader De politiska momenten inom landstinget ska vara kostnadseffektiva. Många medborgares förtroende för politikerna är idag lågt. Det finns en bild av att politiker inte tar ansvar men gärna bra betalt för sina insatser. För att öka legitimiteten och förtroendet bör de ekonomiska förutsättningarna mellan förtroendevalda och anställda i verksamheterna minska. Den politiska organisationen inom landstinget har inte något effektiviseringskrav på sig likt andra verksamheter. Detta möjliggör goda rationaliseringsmöjligheter. Det är rimligt att politiker ställer krav på effektiviseringar på hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik först när besparingarna även omfattar politiken. Sverigedemokraterna föreslår att justera det belopp i landstingets arvodesreglemente som utgår från riksdagsmannaarvodet till att utgå från prisbasbeloppet istället att resurstilldelningen per mandat för anställningar halveras Personalparkering vid Akademiska sjukhuset Under våren 2016 har fastighets-, teknik- och servicenämnden beslutat att höja parkeringsavgifterna vid Akademiska sjukhuset. Den största förändringen drabbar personal som använder bilen till- och från jobbet. Den månatliga kostnaden för endast parkering kommer att vara större än ett busskort för samma period. Prissättningen är orättvis, och kan endast ses som ett sätt att sänka lönerna för personalen. De med lägst löner drabbas hårdast då det är en avgiftshöjning som slår lika mot alla. Landstinget behöver arbeta med att förbättra arbetsvillkoren istället för tvärtom. 21

182 22 Bilaga 153 g

183 23 Bilaga 153 g

184 24 Bilaga 153 g

185 Bilaga 153 g Redogörelse för ekonomiska skillnader mot majoriteten 2017 (tkr) Kostnader Akademiska sjukhuset Avveckling av Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) Minskade tolkkostnader Kortare väntetider vid akutmottagningen Satsning för kortare köer Summa Primärvården Avveckling av Cosmos Minskade tolkkostnader 20 Satsning för kortare köer Summa Hälsa och habilitering Centrum för hälsa och integration Summa Kulturnämnden Minskat ekonomiskt stöd till studieförbunden Minskat ekonomiskt stöd till Upplandsmuseet Minskat ekonomiskt stöd till Wiks folkhögskola Minskat ekonomiskt stöd till Nordens folkhögskola Biskops-Arnö Halvering av enprocentsregeln Summa Regional utveckling Utträde ur Mälardalsrådet 500 Regional verksamhet Summa Sjukhusstyrelsen Inget sprututbytesprogram Summa Centrala förtroendemannakostnader Sänkta arvoden i landstingsfullmäktige inklusive presidiet Sänkta arvoden i landstingsstyrelsen 330 Sänkta arvoden inom landstingsrådsorganisationen Sänkta bidrag till partigrupperna inklusive utbildningsstöd Minskat ekonomiskt stöd till partipolitiska ungdomsförbund 200 Minskade anslag till beredningarna 450 Sänkta övriga förtroendemannakostnader under landstingsstyrelsen 500 Summa

186 Bilaga 153 g Landstingsstyrelsen Minskade anslag till Samordningsförbundet Summa Fastighets- och servicenämnden Återgång till parkeringsavgifter före beslut vid Akademiska sjukhuset Summa Landstingets ledningskontor Ingen uppräkning av kostnader, besparing Summa Totalt

187 Bilaga 153 g Sverigedemokraterna i landstinget Uppsala län Box Uppsala uppland@sd.se 27

188 Bilaga 154 Tertialrapport Landstingsstyrelsen SAMMANFATTNING För att säkra en god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv ska det finnas en god måluppfyllelse i landstingets balanserade styrkort. Av landstingets totala mål (14 stycken i T1) i det balanserade styrkortet så prognostiseras 50 procent av målen uppnås helt. Vid årsbokslutet 2015 var andelen helt uppnådda mål 20 procent. 43 procent av målen beräknas att delvis uppnås. Föregående år var denna siffra 47 procent. 7 procent av målen beräknas inte uppnås. Föregående år var andelen ej uppnådda mål 33 procent. Om helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål slås samman så blir den totala andelen 93 procent. Föregående år var denna siffra 67 procent. Om en jämförelse görs med måluppfyllelsen 2015 så ser alltså måluppfyllelsen ut att förbättras kraftigt De viktigaste målen inom landstinget är tillgänglighet och kvalitet. Positivt är därför att målet om vårdrelaterade infektioner ser ut att uppnås. Tillgängligheten inom sjukvården fortfarande inte tillfredsställande. Tillgänglighetsproblematik finns både inom specialistvården, primärvården och tandvården. Inom primärvården och tandvården är bristen på personal en starkt bidragande orsak. Inom specialistvården så är inflödet stort och trots en hög produktion så kvarstår köproblematiken. På Akademiska sjukhuset vidtas åtgärder för att förbättra tillgängligheten, exempelvis: Riktat stöd till verksamheter med störst utmaningar. Utvecklad produktionsplanering. Planering och prioritering av operationsresurser utifrån behov och tillgänglighet. Utökat samarbetet med Lasarettet i Enköping. Utökat uppdrag till verksamhetsområde öron-, näs- och halssjukdomar. Dessa insatser kommer dock inte att räcka utan nya behandlingsmetoder och nya arbetssätt behöver fortsätta att utvecklas i syfte att möta det ökade vårdbehovet. Landstingets årsprognos är 252 miljoner kronor, vilket ska jämföras med budgeten på 252 miljoner kronor. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad. MÅLUPPFÖLJNING Landstinget har 15 mål i det balanserade styrkortet, varav 14 mål följs upp i tertialrapport 1. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Alla mål i landstingets styrkort rör inte alla förvaltningar, vissa mål rör till exempel bara hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. För styrkortsmålen finns bedömningskriterier framtagna för när ett mål är helt, delvis respektive inte uppnått. För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen används följande symboler: = Prognosen är att målet uppnås 2016 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 = Prognosen är att målet inte uppnås 2016

189 Bilaga (12) Medborgare och kund Vårdgarantin ska uppnås Den sammantagna prognosen, för förvaltningarna under sjukhusstyrelsen, är att målet inte kommer att uppnås. Detta beror på att Akademiska sjukhuset inte når målet. Sjukhuset skriver i sin rapport att 100 procent vårdgarantiuppfyllelse är ett svårt mål för sjukhuset att uppfylla. Med extra genomgång av väntelistor och fördjupat stöd till utvalda verksamheter, beräknas resultatet förbättras. Lasarettet i Enköping bedömer sig uppnå vårdgarantin under året. Antal väntande till besök inom 90 dagar har en tillgänglighet på 98 procent. För att nå 100 procent krävs enbart 29 ytterligare besök. Andelen väntande till operation inom 90 dagar är 99 procent och endast 3 fler operationer krävs för att nå 100 procent. Den sammantagna prognosen, för förvaltningarna under vårdstyrelsen, är att målet inte kommer att uppnås. Primärvården har hittills haft störst problem med att uppfylla kravet att erbjuda läkarbesök inom sju dagar. Orsaken till detta är att det är problem att rekrytera specialister i allmänmedicin. Från årsskiftet och framåt har problem att upprätthålla telefontillgängligheten blivit mer påtaglig. Detta har sin orsak i en allt mer påtaglig brist på sjuksköterskor där det vid en bristsituation ofta blir en prioritering mellan telefonservice och drop-in mottagning. Variationen mellan olika vårdcentraler är på flera ställen stora. Särskilda insatser görs för vårdcentraler med stora avvikelser. I allmäntandvården överstiger väntetiderna tre månader för ca av Folktandvårdens vuxna patienter. Väntetiderna varierar stort mellan olika kliniker. I genomsnitt är väntetiden 5,8 månader för hela patientgruppen. För barn är det enstaka individer som väntat mer än 3 månader. Inom specialisttandvården finns väntetider inom vuxenspecialiteterna medan specialisttandvården för barn inte har några väntetider. Hälsa och habilitering har i början av året genomfört en tillgänglighetmätning som visade på att brukarna är nöjda med förvaltningens öppettider. Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka. Resultatet ska vara minst 72 procent nöjda enligt kollektivtrafikbarometern. Resultatet för rullande 12 månader är 70 procent. Målet bedöms dock vara uppnått vid året slut. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet ska vara högre än 2015 enligt kollektivtrafikbarometern. Resultatet för rullande 12 månader är 24 procent vilket är två procentenheter lägre än Kollektivtrafiknämnden bedömer dock att målet kommer att uppnås på helårsbasis. Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 procent jämfört med 2015 Resultatet från den nationella punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner (VRI) visar att förekomsten av VRI har minskat med 19 procent jämfört med mätningen som gjordes På förvaltningsnivå har VRI minskat med 20,8 procent vid Akademiska sjukhuset och med 7 procent vid Lasarettet i Enköping. Tabell 1. Preliminära resultat av PPM-VRI 2016, alla inneliggande patienter i somatisk vård PPM-VRI Landstinget i Uppsala län Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping ,8 % (80 av 817 patienter) 10,3% (77 av 745 patienter) 4,2 % (3 av 72 patienter) ,1 % 13 % 4,4 %

190 Bilaga (12) Ekonomi Budget ska hållas Landstingets årsprognos är 252 miljoner kronor vilket är enligt budget. Det finns dock variationer på styrelse/nämndnivå. Sjukhusstyrelsen har i dagsläget en prognos som avviker negativt mot budget. Även Kollektivtrafiknämnden och Fastighets- och servicenämnden har negativa prognoser medan landstingsstyrelsen har en positiv prognos. Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre. Sammantaget alla styrelser och nämnder så prognostiseras målet delvis nås. Sjukhusstyrelsens rapporterar att målet kommer nås. På Akademiska sjukhuset är kostnadsutvecklingen hittills i år lägre än produktionsutvecklingen och prognosen är att det håller i sig även på helårsbasis. Lasarettet i Enköping har som mål att nettokostnaden i förhållande till totalt producerat antal pinnar ska öka med 1,95 procent och utfallet har minskat 3,7 procent och på helårsbasis bedömer lasarettet att detta mål nås. Inom vårdstyrelsens verksamhet så är det endast Primärvården som bedömer att målet nås. Produktiviteten det vill säga kostnaden per producerat besök påverkas negativt av ökade läkemedelskostnader men för personalkostnaden per producerat besök är kostnaden i stort sett oförändrad. Övriga förvaltningar bedömer att målet inte uppnås. Hälsa och habiliterings mål är att nettokostnaden i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Ökat anslag för sprutbyte och övertagande av läkarjouren, skapar merkostnader men inte produktion i samma utsträckning. För Folktandvården har antalet besök ökat med 3 procent, dock har kostnaderna ökat mer och därmed är totalkostnaden/total produktion högre än föregående år. Kollektivtrafiknämnden kan i dagsläget inte bedöma om målet kommer att nås då aktuell resandestatistik saknas för närvarande. Kulturnämnden bedömer att målet nås då totalkostnaden för en gästnatt vid Wiks Slott och konferens är i nivå med föregående år samt att kostnad per deltagarvecka vid Wiks Folkhögskolas långa kurser är lägre än föregående år. Fastighethets- och servicenämnden rapporterar att både Landstingsservice och Landstingets resurscentrum beräknas nå målet. Landstingsservice nyckeltal för perioden är alla bättre än budget och detta beräknas hålla året ut såvida inte oförutsedda händelser påverkar fastigheterna och projekten. Varuförsörjningsnämnden gör bedömningen att målet kommer att nås. Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 procent. Alla investeringar har och kommer att självfinansieras under året. Produktion Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. Både Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen prognostiserar att målet delvis uppnås Akademiska sjukhuset har ännu inte fullt ut en sammanhållande produktions- och kapacitetsplanering. Fortsatt utveckling sker under Inom Folktandvården pågår arbete för att uppfylla detta mål. För att få en fullständig planering krävs dock ytterligare insatser. 75 procent av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Sjukhusstyrelsen prognostiserar att målet kommer att delvis uppnås För att helt uppnå detta mål menar Akademiska sjukhuset att det framförallt är viktigt att samtliga verksamhetsområdens läkare kommer in i Medinet.

191 Bilaga (12) Vårdstyrelsen prognostiserar att målet kommer att uppnås helt för Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Alla styrelser och nämnder förutom sjukhusstyrelsen och kollektivtrafiknämnden prognostiserar att målet kommer att uppnås helt för Sjukhusstyrelsen prognostiserar att målet kommer att delvis uppnås. Detta eftersom Akademiska sjukhuset endast uppnår målet delvis. Arbete pågår emellertid inom ramen för värdebaserad vård där sjukhuset arbetar med en rad olika patientprocesser. Kollektivtrafiknämnden prognostiserar att målet kommer att delvis uppnås. Detta eftersom Kollektivtrafikförvaltningen, på grund av andra prioriteringar, ännu inte har kunnat inleda arbetet angående styrkortsmålet. Förnyelse Alla förvaltningar ska stärka sin forskning/utveckling inom minst två prioriterade strategiska områden. Samtliga styrelser och nämnder förutom kollektivtrafiknämnden bedömer att målet kommer att uppnås Kollektivtrafiknämnden skriver i sin tertialrapport att målet delvis kommer att uppnås. Arbetet med att ta fram förslag för effektivisering av trafikutbudet ska presenteras under hösten och utredningsarbetet för ett kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem i Uppsala stad fortskrider inom ramen för Framkollus och ska presenteras under hösten. Det finns idag inte någon tidplan för när beslut ska fattas. Alla hälso-.och sjukvårdsförvaltningar ska arbeta utifrån en modell med ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Sjukhusstyrelsen bedömer att målet kommer att delvis uppnås. Akademiska sjukhuset skriver i sin tertialrapport att målet kommer att nås på delar av sjukhuset men inte inom hela sjukhuset. Vårdstyrelsen bedömer att målet kommer att delvis uppnås. Primärvården inför nya effektiva behandlingsmetoder bland annat inom ramen för etablerade kliniska processer. Den av landstinget beslutade modellen mini-hta har ännu inte använts inom primärvården. Projektil eller Uppdragil används vid utvecklingsinsatser. Även Folktandvården skriver i sin rapport att de delvis kommer att uppnå målet. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Prognosen är att målet uppnås Målet gäller förvaltningarna inom sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen, vilka tar emot studenter och elever under utbildning. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Medarbetarenkäten ska genomföras under hösten varför redovisning av måluppfyllelse sker i årsredovisningen. Arbete pågår i förvaltningarna utifrån de handlingsplaner som upprättades efter 2015 års mätning. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %. Prognosen är att målet uppnås Samtliga styrelser och nämnder har svarat att målet uppnås alternativt att alla chefer redan har ett tydligt chefsuppdrag. MEDARBETARE Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 1,0 procent jämfört med Förändringen bedöms vara inom en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 32 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med april i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med 0,4 procent. Ökningen

192 Bilaga (12) återfinns bland annat i yrkesgrupperna handläggare, undersköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor, specialistläkare och tandsköterskor. En minskning finns bland annat i yrkesgrupperna distriktsläkare, ledning, psykologer samt sjuksköterskor. Inhyrd personal, mnkr Ack utfall 2016 Ack utfall 2015 Årsbudget 2016 Bokslut 2015 Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Resultat Kostnaderna för inhyrd personal är 32 miljoner kronor till och med april. Årsbudgeten är 46 miljoner kronor. År 2015 var kostnaderna 94 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Behov av inhyrd personal finns framförallt inom Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter april 5,6 procent vilket är på samma nivå som efter mars. Sjukfrånvaron är högre jämfört med helår 2015 då sjukfrånvaron var 5,1 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (- 29 år, år, 50 år -) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön har sjukfrånvaron ökat för både kvinnor och män. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 28 miljoner kronor efter april och det är en miljon kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på knappt 4 procent. EKONOMI Resultatet för årets fyra första månader avviker positivt mot budgeten för perioden med 123 miljoner kronor. Intäkterna är 22 miljoner lägre än budgeterat. Främst är det övriga intäkter som avviker negativt. Kostnaderna avviker positivt med 145 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen är främst kopplad till lägre lokal- och fastighetskostnader, avskrivningskostnader, och övriga kostnader. Både på intäkts- och kostnadssidan är det förskjutningar i periodiseringen som ger avvikelsen och spås inte påverka årsprognosen. Landstingets årsprognos är 252 miljoner kronor, vilket är i nivå med budget Jämfört med föregående månad är prognosen oförändrad. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 8 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är 3 miljoner kronor bättre än budget. På styrelse- och nämndnivå så har det dock skett prognosförändringar. Kollektivtrafiknämnden har försämrat sin prognos med 2 miljoner kronor till följd av att passageavgiften på Arlanda kommer att höjas med 2 miljoner kronor 2016.

193 Bilaga (12) Fastighets- och servicenämnden försämrar sin prognos med 8 miljoner kronor. Försämringen beror på att kostnadsutvecklingen för vård av asylsökande är och har varit svår att beräkna och utfallet påverkas av flera faktorer, både lokalt och nationellt. Under första tertialet 2016 har det visat sig att länet har ett stor antal vårdkrävande patienter strax under gränsen för när ersättning erhålls från Migrationsverket. Även kostnaden för patientgruppen tillståndslösa förväntas öka. Totalt innebär detta en ökad kostnad för Landstingets resurscentrum med drygt 10 miljoner kronor. Samtidigt förbättrar Landstingsservice sin årsprognos och beräknas hamna på ett överskott om 3,6 miljoner kronor, främst drivet av en justering av serviceintäkter och ökad kostnadskontroll. Landstingsstyrelsen förbättrar prognosen med 10 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Den positiva årsprognosen beror på minskade kostnader för smittskyddsläkemedel och vakanta tjänster som ännu inte är tillsatta. Ack utfall Landstinget i Uppsala län, mnkr Ack utfall 2016 Ack budget Ack utfall 2015 Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Den positiva avvikelsen för det ackumulerade resultatet beror främst på lägre kostnader. Riks- och regionintäkterna ligger till och med april över budgeterad nivå. Det nya regionavtalet innebär dock en osäkerhetsfaktor för intäkterna på årsbasis. Ack nettokostnad Landstinget i Uppsala län, mnkr Ack utfall 2016 Ack budget Ack utfall 2015 Förändr utfall i % Verksamhetens intäkter ,6% Verksamhetens kostnader ,5% Avskrivningar ,5% Nettokostnad ,4% Nettokostnad exkl jmfstörande ,3% Nettokostnad Landstinget i Uppsala län, mnkr Prognos 2016 Budget 2016 Resultat 2015 Förändr utfall i % Verksamhetens intäkter ,4% Verksamhetens kostnader ,3% Avskrivningar ,2% Nettokostnad ,7% Nettokostnad exkl jmfstörande ,4% Efter april är nettokostnadsutvecklingen 4,3 procent exklusive jämförelsestörande poster 1. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen till och med april är 8,4 procent Resultat per förvaltning, nämnd och styrelse, mnkr Prognos 2016 Budget 2016 Resultat 2015 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Summa hälso- och sjukvård Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Landstingsstyrelsen Summa Landstinget i Uppsala län Den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen exklusive jämförelsestörande poster 2 är 4,4 procent. Den budgeterade nettokostnaden är 4,3 procent. I föregående månadsrapport var den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen 4,5 %. Kollektivtrafiknämnden lämnar en försämrad prognos på grund av högre passageavgift på Arlanda. Fastighets- och servicenämnden försämrar sin prognos på grund av ökade kostnader för asyl. Landstingsstyrelsen lämnar en förbättrad prognos med 10 mnkr på grund av minskade kostnader för smittskyddsläkemedel och vakanta tjänster som ännu inte är tillsatta. 1 Jämförelsestörande poster tom april 2015 är AFA, reavinster och reaförluster på totalt 64 mnkr. Inga jmfstörande poster Jämförelsestörande poster 2015 är AFA och SPV på totalt 114 mnkr. Inga jmfstörande poster 2016.

194 Bilaga (12) Rullande 12 för utvalda intäkter och kostnader Sett över rullande 12-månaders perioder så har riks- och regionintäkterna konsekvent legat under budget. Vid de senaste mättillfällena har dock avståndet minskat. Sett över rullande 12-månaders perioder ligger medicinskt material konsekvent över budgeterad nivå. Som grafen ovan visar så närmar sig utfall budget. För att främst Akademiska sjukhuset ska kunna ha en ekonomi i balans är det viktigt att denna trend fortsätter. Sett över rullande 12-månaders perioder så har lönekostnaderna konsekvent närmat sig budgeterad nivå. Differensen mellan utfall och budget har tidigare varit större men i och med att budgeterad nivå har ökat så har avståndet mellan utfall o budget minskat. Vid senaste mättillfället har läkemedelskostnaderna gått under budget. Kostnaderna förväntas dock öka kommande månader. Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor samt har avkastat i snitt 0,13 procent under månaden. Investeringar Landstingets investeringsbudget 2016 är totalt miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar och 648 miljoner kronor är immateriella och övriga materiella investeringar. Årsprognosen för fastighetsinvesteringarna är efter april miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror främst på att uppskattade investeringsbehov samt genomförandet av renovering av B11 inte startats enligt den tidplan som

195 8 (12) fanns vid budgettillfället. Prognosen för nybyggnationen av J-huset ligger 111 miljoner kronor över budget, detta beror på den nya budget som fastställts av landstingsfullmäktige under Prognosen för nybyggnation av en ny stadsbussdepå ligger 110 miljoner kronor under budget beroende på förskjutningar i tid. Projektet befinner sig i ett fördjupat programarbete. Resterande differens mot budget beror på ej startade investeringsbehov, ej helt färdigställda investeringar såsom Rudbeck, Parkeringsgaraget och investeringar i nya byggnader: vårdcentral i Almunge, Nytt hus för mikrobiologen, UCR den så kallade Hubben samt nytt ledningskontor. Prognosen för övriga materiella och immateriella investeringar är 400 miljoner kronor, vilket alltså är 248 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på att Akademiska sjukhuset och Kollektivtrafikförvaltningen har justerat ner sina investeringsprognoser. RIKTADE FRÅGOR Bilaga 154 Lägesrapport om närvårdsplatser i Tierp och specialistansluten hemsjukvård (SAH) i norra länsdelen Den specialiserade palliativa hemsjukvården, har från och med 1 april 2016 helt gått över i landstingets drift avseende norra länsdelen. Verksamheten svarar upp mot efterfrågat vårdbehov från alla remittenter och anses därmed ha uppnått målet, dock bygger nuvarande organisation på tillfälliga personallösningar. Inrättande av närvårdplatser bedöms kunna genomföras i de delar där landstinget fattat beslut. Särskild styrgrupp har inrättats med kommunerna Tierp och Älvkarleby. Dock saknar dessa kommuner beslut om medfinansiering. Från 1 september 2016 planeras sex närvårdplatser inom geriatriken i Tierp, som ett första steg i den fortsatta utbyggnaden Betydande rekryteringssvårigheter finns avseende sjuksköterskor i Norduppland. Likafullt är den slutliga bedömningen att målet nås Hur många enheter inom berörda verksamhetsområden använder Infektionsverktyget (IV) i sitt förebyggande VRI-arbete? Med användning av IV menas att ta ut rapporter, analysera, sätta mål och följa upp vidtagna åtgärder. Vid Akademiska sjukhuset berörs 19 verksamhetsområden av IV och av dessa har 13 verksamhetsområden svarat enligt följande: o nio tar ut standardrapporter och egna rapporter o fyra analyserar data o sju sätter mål för VRI och sex följer upp målen o sex följer upp vidtagna åtgärder Vid Lasarettet i Enköping berörs två verksamhetsområden av IV och av dessa tar två enheter ut rapporter, analyserar, sätter mål och följer upp vidtagna åtgärder. Ytterligare enheter har kommit långt i utvecklingsarbetet och beräknas under 2016 använda Infektionsverktyget fullt ut. Det förebyggande arbetet mot VRI måste fortsätta genom att ta ut rapporter från IV, sätta mål, vidta åtgärder och följa upp åtgärderna. Följsamhet till den landstingsövergripande handlingsplanen för att minska VRI ska beaktas på alla nivåer. Lokala handlingsplaner har upprättats vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping som tydliggör sjukhusens mål och aktiviteter för att förebygga VRI. Vid Akademiska sjukhuset pågår VRISS-projekt (vårdrelaterade infektioner ska stoppas) som syftar till att minska antalet urinvägsinfektioner och kateterbehandlingar samt antalet infektioner som är relaterade till centrala venkatetrar. Vårdkvalitetsavdelningen ger stöd till verksamheterna, analyserar resultat från mätningar samt initierar och följer upp förbättringsarbeten och återkopplar till berörda. Vid sjukhuset finns ett epidemiråd som behandlar infektionsutbrott och utbrott av resistenta bakterier samt ett hygienråd som beslutar om övergripande vårdhygieniska frågor. Vid Lasarettet i Enköping finns en styrgrupp för smittskydd och vårdhygien som leder det förebyggande VRI-arbetet.

196 Bilaga (12) Hur arbetar verksamheten för att säkra vårdövergångar med syfte att förebygga oplanerade återinläggningar inom 30 dagar? Arbetet med att säkra vårdövergångar och undvikbar slutenvård sker genom förstärkt utskrivningsprocess. En utskrivningssköterska identifierar sköra äldre patienter och genomför ett förstärkt samtal inför hemgången samt ansvarar för vårdplanering inför eventuell övergång till kommunal sjukvård. Kliniska apotekare genomför läkemedelsgenomgångar och säkerställer att läkemedelslistor är korrekta samt att rätt läkemedel skickas med patienten vid utskrivning till kommunal hemsjukvård. Under året har Akademiska sjukhuset påbörjat en översyn av utskrivningsprocessen inför kommande förändringar i betalningsansvarslagen. Som en del i detta arbete planeras även en djupare analys kring återinläggningar. Lasarettet i Enköping har utvecklat den lasarettsanslutna specialiserade hemsjukvården som syftar till att minska undvikbara återinläggningar och skapa tryggare hemgång samt tidig rehabilitering för utvalda patientgrupper. Konsekvenser av det ökade flyktingmottagandet för Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset De flesta av sjukhusets verksamheter märker av effekter av det ökade flyktingmottagandet. Exempel på verksamheter som påverkas mycket är psykiatrin, barnsjukhuset, lungmedicin, infektion och mikrobiologen. Generellt är det ökad belastning på verksamheten, ökade tolkkostnader och för sjukhuset ovanliga sjukdomspanorama. Här kommer en redogörelse för de verksamhetsområden som påverkas mest. Psykiatrin Antalet asylbesök visar hittills i år en ökning med drygt 300 procent jämfört med 2014 motsvarande period. Prognosen är att behoven kommer fortsätta att öka. Från tidigare flyktingsituationer vet vi att det är när avslagen kommer, som de psykiatriska behoven riskerar att bli akuta. Det har tidigare varit en mycket stor belastning på psykiatrin vid dessa ibland dramatiska situationer, med många suicidhot och suicidförsök. Det är inte enkelt att rekrytera personal när situationen har uppstått. Detta behöver ordnas i god tid för att säkerställa kompetens, arbetsrutiner och andra saker för att klara patient- och personalsäkerhet. Även de som får asyl brukar få ett ökat behov av psykiatrisk behandling eftersom man då är mer behandlingsmottaglig. Akademiska barnsjukhuset Det är många flyktingbarn som söker akut vård på barnsjukhusets akutmottagning, öppen- och slutenvård. Se tidigare skrivelse från barnsjukhuset AS Lungmedicin Kraftig belastning på lungmottagningen med tuberkulos-patienter. Just nu behandlas 15 fall och 90 patienter väntar på profylaktisk behandling. Stor tillströmning av tuberkulos-prover (Quantiferon), 413 st. under januari-april. Infektionssjukdomar Ökad belastning både vad gäller akut och planerad mottagning i form av främst omhändertagande av kronisk hepatit B, latent och aktiv tuberkulos och i viss mån övriga infektionssjukdomar som till exempel sårinfektioner med resistenta bakterier, tarminfektioner. Produktionsmässigt är det i nuläget svårt att helt överblicka konsekvenserna, men troligen kommer väntetiden för bedömning och omhändertagande att öka för de icke akuta sjukdomarna då det inte finns kapacitet att öka mottagningen ytterligare. Akademiska laboratoriet Det ökade antalet tuberkulos-prover (Quantiferon) leder till ökad belastning på mikrobiologen. Antalet HIV-, hepatitoch parasitanalyser ökar liksom behovet av resistensdiagnostik. Ekonomiska konsekvenser inom verksamheterna? Psykiatrin har inför 2016 gjort ett äskande på 7 miljoner kronor (5 mnkr för anställning av personal samt 2 mnkr för utbildning och handledning till boende och annan personal) som fortfarande är aktuellt men som förmodligen är i underkant vad gäller prognos av kommande behov. Akademiska barnsjukhusets tidigare inlämnade äskande på 1,15 miljoner kronor gäller fortsatt för att möta det behovet (AS ).

197 10 (12) Utifrån Migrationsverkets bedömning av hur många som får uppehållstillstånd har årskostnaden för denna grupp uppskattas till drygt 28 miljoner kronor. För att göra en fullständig bedömning av när denna kostnad uppstår i tid saknas statistik på hur lång tiden är från asylansökan till asyl och slutligen till folkbokföring. Primärvården Det ökade flyktingmottagandet innebär för Primärvården en ökad ansträngning på en redan hårt ansträngd organisation som i slutändan resulterar i en försämrad tillgänglighet till Primärvårdens verksamhet som helhet. Den försämrade tillgängligheten kan resultera i att nivåerna för de målrelaterade ersättningarna inte uppnås och därmed får de ekonomiska konsekvenser. Belastningen på Primärvårdens mottagningar till följd av det ökade flyktingmottagandet är mycket ojämnt fördelat, där vissa mottagningar tar emot många asylsökande dagligen. Hälsa och habilitering Fler brukare som inte är behandlade i sitt hemland kontaktar verksamheten. Det är svårare problematik kring alla målgrupper. Större behov av språktolkar som redan idag är svårt att få. Tolkarna behöver vara kunniga i sjukvård. Det behövs informationsmaterial på flera språk. Folktandvården Effekter för behandling: Asylsökande barn och unga har en avsevärt sämre tandhälsa än de barn som varit folkbokförda i länet hela sitt liv eller en längre tidsperiod. De är ovana vid tandvårdssituationen och många har stora tandvårdsbehov, vilket leder till att besöken blir längre. I många fall måste behandlingarna utföras under sedering eller narkos. Administrativa effekter: Tandvårdsrutinerna är tidskrävande av flera orsaker 1. De flesta besöken görs med hjälp av tolk. Bokningsrutinerna innebär mertid, men även behandlingsmomenten tar längre tid när all kommunikation ska ske via tolk. 2. Det är vanligare med uteblivande för personer med flyktingbakgrund. De ekonomiska konsekvenserna av det ökande flyktingmottagandet efter asyltidens utgång är mycket svåra att beräkna. Hur många av de asylsökande som kommer att bosätta sig i länet och hur många som kommer inflyttande från andra län är mycket svårbedömt. Kostnaden per individ för barn upp till 19 år är tre gånger högre än för de som är födda i landet eller bott i landet många år. För närvarande är cirka personer asylsökande, där barnen är drygt stycken. Antag att barn folkbokförs i Uppsala län, då skulle det ge en merkostnad per år på 4,6 miljoner kronor. Folktandvården anser inte att ersättningen via LRC täcker de totala kostnaderna för asyltandvården, enbart behandlingskostnader täcks den vägen. Däremot täcks inte kostnader för ökade basprofylaxinsatser vid flyktingboende och i förberedelseklasser, ökad administration samt högre frekvens uteblivande. Landstingets ledningskontor Från och med 2016 finansieras vissa smittskyddsprover med koppling till de sjukdomar som anges i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) och med potentiellt svåra konsekvenser för folkhälsan i länet vid en epidemi eller okontrollerad spridning av landstinget centralt (landstingets ledningskontor). Efter första tertialet överskrider kostnaderna för dessa prover budgeten med en halv miljon kronor. En orsak till kostnadsökningen kan vara det ökade flyktingmottagandet. Avvikelsen mot budget måste dock utredas och utfallet följas över en längre tid. Pågår några särskilda insatser att minska sjukfrånvaron? Om ja, beskriv vilka? Bilaga 154 Ett aktivt arbete bedrivs för att komma till rätta med den vid vissa förvaltningar höga sjukfrånvaron. Akademiska sjukhuset arbetar sedan årsskiftet med ett projekt vars mål är sänkta sjukfrånvarotal och en effektiv och enklare rehabiliteringsprocess. Bland annat ska samarbetet med Företagshälsovården tydliggöras samt att alla sjukärenden över 60 dagar ska ha en aktuell handlingsplan. Vid Primärvården ökar den längre sjukfrånvaron och samtliga sjukskrivningar som överstiger 60 dagar är föremål för en genomgång för att säkerställa att adekvata rehabiliteringsplaner föreligger. Lasarettet i Enköping har sedan 2015 en ny struktur för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Frågorna hanteras av HFS-team bestående av chef, HFS-ombud, skyddsombud och kaizenkonsult. Hälsa och habilitering har en låg sjukfrånvaro. En genomgång med förvaltningens chefer gällande dialogverktyget Rehabilitering planeras till hösten. Vid förändringar i förvaltningens verksamhet görs alltid en riskbedömning för att identifiera eventuella hälsorisker och åtgärdsförslag tas fram. Folktandvården har kartlagt alla långtidssjuka medarbetare och individuella planer har upprättats. Vid Landstingsservice är alla rehabiliteringsbara långtidssjukskrivna under rehabilitering. Utbildning i ergonomi har skett för att förebygga risken att utveckla/förvärra belastningsrelaterade problem från nacke, axlar, armar och rygg vid kontorsarbete. Kultur och bildning har en hög långtidssjukfrånvaro där en betydande del inte påverkas av

198 Bilaga (12) arbetsmiljöinsatser. Där arbetsmiljön bedöms ha ett samband genomförs en genomlysning, bland annat för att tydliggöra ansvar och arbetsfördelning. Kollektivtrafikförvaltningen arbetar kontinuerligt med friskvård och trivselhöjande aktiviteter. En utgångspunkt är medarbetarenkätens resultat. För övriga förvaltningar där sjukfrånvaron är förhållandevis låg arbetas med aktiv rehabilitering enligt landstingets riktlinjer. Hur många praktikplatser förvaltningarna har erbjudit nyanlända inom reglerade legitimationsyrken som till exempel sjuksköterskor, läkare och tandläkare? Akademiska sjukhuset rapporterar att de saknar strukturerad hantering och i nuläget resurser för detta. Primärvården har fått 14 förfrågningar gällande praktikplats, auskultation, provtjänstgöring. Fyra av dessa förfrågningar har erbjudits plats. Det ansträngda bemanningsläget innebär en utmaning att kunna erbjuda adekvat handledning. Lasarettet i Enköping har ännu inte erbjudit några praktikplatser. Administrationen och regelverket upplevs svårhanterligt samt brist på resurser för handledning försvårar. Vid Hälsa och habilitering förs diskussioner med ledningskontoret om att ta emot en nyanländ läkare. Folktandvården har två tandläkare under praktiktjänstgöring. Arbete pågår att på ett strukturerat sätt ta emot nyanlända tandläkare.

199 Bilaga (12) BILAGOR Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

200 Bilaga 155 a Landstingets ledningskontor Niklas Rommel Region Uppsala remissammanställning Landstingsstyrelsen beslutade den 19 januari 2016 att skicka utredningen Region Uppsala 2017 på remiss till följande instanser; länets kommuner, Länsstyrelsen i Uppsala län, Upplandsstiftelsen, Folkrörelsearkivet i Uppsala län, samt till kulturnämnden och kollektivtrafiknämnden. Svar har nu inkommit från alla remissinstanser, samt från Vänsterpartiet i Uppsala län. Nedan redovisas en sammanfattning av svaren. Övergripande synpunkter Alla remissinstanser ställer sig huvudsakligen positiva till förslaget till organisation med mera för Region Uppsala. Från flera kommuner framförs att processen som föregått förslaget har varit väl fungerande med möjligheter till stort inflytande från kommunernas sida. I några remissvar betonas vikten av att länets kommuner även ges goda möjligheter att delta i och påverka den fortsätta regionbildningsprocessen. Regionens namn Region Uppsala förordas som namn på den nya regionen. I en tidigare process har några kommuner förordat ett annat namn som speglar hela länet. Alla kommuner ställer sig i remissvaren bakom det föreslagna namnet Region Uppsala. Enbart Vänsterpartiet av remissinstanserna förordar beteckningen Region Uppsala län, vilken bedöms vara mer inkluderande och minska risken för missförstånd. Politisk organisation För att hantera regionala utvecklingsfrågor föreslås att en regional utvecklingsnämnd inrättas. Till nämnden förs frågor som rör infrastruktur, samhällsplanering, näringslivsutveckling med mera. Förslaget stöds av alla som har kommenterat förslaget. Från kollektivtrafiknämnden framförs att gränssnittet mellan den nya regionala utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden är otydligt beskrivet remissunderlaget och att detta gränssnitt behöver förtydligas. Vad avser kulturfrågor redovisas två alternativ; antingen att kulturfrågorna förs till den regionala utvecklingsnämnden, vilket innebär att kulturnämnden avvecklas, eller att kulturnämnden får fortsatt uppdrag att svara för regionens kulturfrågor. Här varierar synpunkterna i remissvaren. Även om kommunerna ser både fördelar och nackdelar med de olika alternativen förordar de merparten att kulturfrågorna förs till den regionala utvecklingsnämnden. Östhammars kommun vill framhäva vikten av ta tillvara på de möjligheter som uppstår när ansvar för kulturfrågor och näringslivsfrågor, framför allt Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

201 Bilaga 155 a 2 (4) besöksnäringsfrågor, finns inom samma organisation. Ett annat exempel är Tierps kommun som framför att kulturfrågorna är viktiga för tillväxten i ett regionalt perspektiv. Det är därför viktigt att kulturfrågorna oavsett lösning integreras tillsammans med övriga frågor i det övergripande utvecklingsarbetet. Enköpings kommun ser bland annat kulturen som en viktig del av den regionala utvecklingen. Landstingets kulturnämnd anser att kulturnämnden bör vara kvar, främst för att kulturoch bildningsfrågorna kan behålla sin politiska tyngd och även fortsättningsvis kan fortsätta att hantera Kultursamverkansmodellen. Dessutom framhävs kulturnämndens viktiga roll som styrelse för Wiks folkhögskola och betydelsen av att värna den politiska sakkompetensen på kulturområdet. Även Vänsterpartiet och styrelsen för folkrörelsearkivet anser att kulturnämnden bör vara kvar och få fortsatt uppdrag att svara för regionens kulturfrågor. Samverkan mellan regionen och länets kommuner Det kommunala inflytandet i frågor som rör det kommunala ansvarsområdet föreslås säkerställs genom inrättande av Regionalt forum och fyra samrådsorgan för följande områden; regional utveckling, kollektivtrafik, kultur, samt hälsa, vård och omsorg. Från flera kommuner betonas att aktiv dialog och samverkan är en avgörande faktor för regionens och kommunernas utveckling. Förslaget till samverkansstruktur stöds av kommunerna samtidigt som det poängteras att det kommunala inflytande måste säkerställas inte bara i regionbildningen utan även i den fortsatta processen. Det förutsätter enligt bland annat Uppsala kommun ett aktivt kommunalt engagemang och ansvarstagande. Östhammars kommun poängterar att utbildnings- och kompetensfrågorna bör bli en tydlig del av det samrådsorgan som föreslås inrättas för regional utveckling. Uppsala kommun anser att regionalt forum inte ska placeras under regionstyrelsen utan vara ett gemensamt organ mellan länets kommuner och regionen, samt att en särskild överenskommelse om Regionalt forum bör träffas mellan huvudmännen. Vad gäller de fyra föreslagna samrådsorganen föreslår Uppsala kommun att de kompletteras med ett särskilt samrådsorgan för miljö- och klimatfrågor. Kulturnämnden ser positivt på förslaget om ett regionalt forum för kultur och att ett formellt organ kan stärka samverkan med kommunerna inom ramen för Kultursamverkansmodellen. Nämnden påpekar samtidigt vikten av att nuvarande samverkansformer inom de så kallade Kilarna kvarstår. Kollektivtrafiknämnden ser positivt på att ett regionalt forum inrättas, där bland annat det regionala trafikförsörjningsprogrammet bör behandlas. Gemensam nämnd för kunskapsstyrning En gemensam nämnd för kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälsooch sjukvård föreslås att inrättas. I nämnden ska ingå företrädare för länets alla kommuner och regionen.

202 Bilaga 155 a 3 (4) Kommunerna ställer sig positiva till förslaget bland annat då det ger förutsättningar för ett gemensamt ägande där det kommer att finnas utrymme även för att tillgodose specifika kommunala behov. Tierps kommun framför också att det är av stor betydelse att regionorganisationen fortsätter regionförbundets nuvarande uppdrag att agera länk mellan forskning och praktik. Från Knivsta kommun framförs att socialtjänstens kunskapsutveckling måste garanteras inom ramen för nämndens uppdrag. Älvkarleby kommun framför att det finns ett behov av förtydligande av nämndens uppdrag visavi regionens styrelser inom hälso- och sjukvård och det föreslagna samrådsorganet hälsa, vård och omsorg. Uppsala kommun tar upp frågan om former för arbetet i nämnden och i tjänstemannaberedningen. Kommunen betonar vikten av kontinuitet och stabilitet i kommunernas representation i nämnden och en väl fungerande beredningsprocess som involverar kommunerna. Folkrörelsearkivet för Uppsala län Folkrörelsearkivet föreslås bli en del av regionen, med en egen styrelse och egen organisation på samma sätt som idag. Arkivet föreslås att knytas till Kultur och bildning. Kommunerna ställer sig positiva till att folkrörelsearkivet blir en del av regionen. Från kulturnämnden framförs att det bör göras en grundlig utredning av ekonomiska effekter och konsekvenser med mera, innan slutlig ställning tas till ett övertagande av huvudmannaskapet för arkivet. Kulturnämnden förutsätter att den får full ekonomisk kompetens vid ett eventuellt övertagande av folkrörelsearkivet. Styrelsen för folkrörelsearkivet tillstyrker förslaget och att Kultur och bildning ansvarar för kontakter och uppdragsdialogen med arkivet. Styrelsen noterar också några felaktigheter i remissen och redovisar förtydliganden vad gäller styrelsesammansättning och finansieringen av arkivets verksamhet. Upplandsstiftelsen Upplandsstiftelsen föreslås bli en del av regionen, med en egen styrelse och egen organisation på samma sätt som idag. Stiftelsen föreslås att knytas till regionens ledningskontor. Merparten av remissinstanserna är positiva till att Upplandsstiftelsen bli en del av regionen. Några kommuner betonar vikten av att kopplingen mellan stiftelsen och kommunerna kvarstår när stiftelsen blir en del av regionen. Östhammars kommun anser att när styrelsen för Upplandsstiftelsen utses ska styrelsen spegla det uppdrag som Upplandsstiftelsen har ute i kommunerna. Vänsterpartiet förespråkar en oförändrad medlemsoch organisationsform för stiftelsen. Upplandsstiftelsen ställer sig i huvudsak positiv till förslaget och ser det som en styrka för verksamheten att ligga som en egen organisation i nära anknytning till Region Uppsala. Stiftelsen vill dock understryka vikten av att ha en egen styrelse och ett eget kansli och ser gärna att föreningsformen behålls. Det ses också som en styrka att ha med kommunerna som medlemmar i föreningen och att de är representerade i styrelsen. För att säkerställa det kommunala inflytandet vad avser frågor som rör naturvård, naturre-

203 Bilaga 155 a 4 (4) surser och friluftsliv anser stiftelsen att det bör finnas en lämplig form av samråd för dessa frågor. Stiftelsen ser kopplingen till regionens ledningskontor som logisk utifrån ägarstyrning med mera. Finansiering Genom att verksamhet och ansvar överförs till Region Uppsala får regionen ett utökat finansieringsansvar på cirka 17 miljoner kronor. Den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning föreslås finansieras gemensamt av regionen (50 %) respektive kommunerna (50 %). Kostnaden för nämnden beräknas till 15,0 miljoner kronor per år, varav 2,0 miljoner kronor är tillkommande medel för forsknings- och utvecklingsprojekt inom nämndens ansvarsområde. Regionförbundets egna kapital på för närvarande 6,4 miljoner kronor föreslås överföras till regionen efter regionförbundets avveckling. Frågan om den framtida finansieringen av de verksamheter som förs över till regionen och av den nya gemensamma nämnden har kommenteras av några enstaka remissinstanser, som tillstyrker förslaget. Övriga synpunkter Nedan noteras några övriga synpunkter i remissvaren. Länsstyrelsen överför årligen cirka två miljoner kronor till regionförbundet för att täcka administrativa kostnader för det regionala tillväxtarbetet. I remissvaret framgår att länsstyrelsen vill att dessa medel efter regionbildningen behålls av länsstyrelsen för finansiering av myndighetsutövning som påverkar den regionala tillväxten. Länsstyrelsen anser också att de projektmedel för regional tillväxt som tilldelas länsstyrelsen (ca 2,3 mkr 2016) bör kvarstå på länsstyrelsen även efter regionbildningen. Östhammars kommun föreslår att en översyn görs av alla uppdrag och mål för att skapa en sammanhållen struktur av samrådsgrupper och samrådsforum. Från Älvkarleby kommun framförs att Region Uppsala behöver samordnas tydligare med Samordningsförbundets uppdrag, samt med länsstyrelsens uppdrag kring integration, ANDT, bredbandsutbyggnad och jämställdhetsarbete. Älvkarleby kommun framför också att förhållandet mellan det lokala närvårdsarbetet vad gäller uppdrag, styrning och organisation bör tydliggöras i förhållande till regionen, både på politisk och på tjänstemannanivå. För att säkerställa en effektiv tjänstemannaorganisation bör enligt kollektivtrafiknämnden resursfördelning och samarbetsformer mellan kollektivtrafikförvaltningen och en ny avdelning för strategisk planering och regional utveckling ses över. Vänsterpartiet framhåller att de föreslagna samrådsformerna behöver utvärderas efter en tid.

204 Bilaga 155 b Landstingsstyrelsen RESERVATION ÄRENDE 155 Regionbildning Landstinget övergår från att vara en landstingskommun till att bli en regionkommun. Orden landsting respektive region har alltså betydelsen funktion och inte geografi. Den geografiska benämningen ska ange inom vilket län regionkommunen verkar. Följaktligen heter det numera Region Örebro län. En geografiskt begränsad angivelse ställer till tolkningsproblem och är inte ett inkluderande begrepp. Upplandsstiftelsen, liksom Folkrörelsearkivet, ska även i fortsättningen verka i form av en ideell förening med egen styrelse. Samlokalisering sker redan efter sommaren och verksamheten blir mer knuten till ledningskontoret och till regional utveckling, men inte en del av. Förslaget till beslut ändrades under dagens från att vara en del regionen till av finnas inom regionen. Vänsterpartiet menar att det inte är en korrekt beskrivning. Vidare tillkom en skrivning om finansieringen av Upplandsstiftelsen. Där pågår en process att ändra föreningens stadgar som ännu inte är avslutad. Vänsterpartiet yrkade på annan skrivning i beslutssatserna. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för våra yrkanden; - att namnet på den nya organisationen blir Region Uppsala län - att Folkrörelsearkivet respektive Upplandsstiftelsen kvarstår som egen organisation med egen styrelse och knuten till Region Uppsala Sören Bergqvist (V)

205 Bilaga 157 Fastighetsinvesteringsprocessen beslut tas i landstingsfullmäktige LS

206 Bilaga INLEDNING BEGREPPSFÖRKLARING FASTIGHETSINVESTERINGSPROCESSEN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PRIORITERINGAR ROLLER OCH ANSVAR I PROCESSEN Landstingsservice Beställaren Investeringsrådet Ansvarig styrelse/nämnd Fastighets- och servicenämnden Landstingsstyrelsen/fullmäktige BESKRIVNING AV FASERNA I PROCESSEN Behov/behovsanalys Förstudie Program Genomförande Leverans Uppföljning BESLUT OCH BESLUTSNIVÅER I FASERNA Beslutsnivåer i faserna HI-investeringar Beslutsnivåer i faserna FI-investeringar UTRUSTNINGSINVESTERINGAR SOM INNEBÄR FASTIGHETSINVESTERINGAR TIDPLAN FASTIGHETSINVESTERINGSPROCESS... 7

207 Bilaga Inledning För att skapa bra förutsättningar att förse invånarna med bland annat vård, trafik och kultur så krävs det att landstinget har ändamålsenliga lokaler för respektive verksamhet. Investeringar i fastigheter tar stora resurser i anspråk och har en långsiktig påverkan på verksamheten. Investeringarna skapar goda förutsättningar för verksamheten genom förbättrade och mer rationella arbets- och vårdmiljöer och lägre miljöpåverkan. Syftet med detta dokument är att beskriva och fastställa en landstingsgemensam process för investeringsbeslut för att ge framförhållning och förutsättningar för väl underbyggda investeringsbeslut bidra till öppenhet, transparens och möjlighet att prioritera och pröva förslagen få en tydlig och klar struktur för styrning, planering, beslut och uppföljning tydliggöra rollerna mellan förvaltningarna, ledningskontoret och politiken. skapa en helhetsbild kring landstingets aktuella och kommande investeringsbehov 1.1 Begreppsförklaring Hyresgäst organisatorisk enhet/ansvar som hyr en lokal Fastighetsägare landstinget Landstingsservice (LSU) fastighetsägarrepresentant som förvaltar landstingets fastigheter och ansvarar för utförandet av fastighetsinvesteringar Fastighetsägarinitierad investering (FI-investering) investering för att bibehålla, förbättra, förnya och anpassa befintliga byggnader eller deras tekniska system. På uppdrag av fastighetsägaren identifierar Landstingsservice behovet. Hyresgästinitierad investering (HI-investering) åtgärder initierade och identifierade av hyresgästen som påverkar hyresgästens verksamhet. 2 Fastighetsinvesteringsprocessen Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar, från identifierat behov till genomförande, är lång. Behoven bör fångas upp i ett tidigt skede för att landstinget ska få en helhetsbild och kunna bedöma vilka verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser investeringsbesluten får för budget kommande år. Fastighetsinvesteringsramen innehåller därför projekt som befinner sig i olika faser. En förutsättning för att ett behov ska gå vidare i investeringsprocessen är att det finns upptaget i investeringsplanen. Varje behov måste beredas och beslutas enligt investeringsprocessens faser. Investeringsbehov som uppkommer under löpande år på grund av skador eller haverier ska i första hand tas om hand genom omprioriteringar inom befintlig investeringsplan. Investeringsprocessen för fastigheter bygger på de faser som beskrivs i Handbok för projektledning av bygginvesteringar och är framtagen av Landstingsservice. Handboken är ett stöd för arbetet med investeringarna. 1 (8)

208 Bilaga 157 Alla investeringsprojekt har en projektorganisation. Projektorganisationens storlek och roll påverkas av hur omfattande och komplext projektet är. Vid större investeringar upprättas en styrgrupp för att leda projektet. Landstingets delegationsordning utgör grunden för hur beslut ska fattas i de olika faserna i investeringsprocessen enligt bild två nedan. Bild 2: Beskrivning av fastighetsinvesteringsprocessen och delegationsordningen 2.1 Förutsättningar för prioriteringar Landstinget investerar årligen stora belopp i fastigheter och utrustning. Med tanke på beloppen måste prioriteringar göras mellan olika investeringar. Följande utgångspunkter gäller vid prioritering mellan olika investeringar: investeringens betydelse för att nå inriktningar och mål i landstingsplan och budget (LPB) och strategiska planer investeringens bidrag till verksamheten investeringens genomförbarhet följsamhet mot myndighetskrav 2 (8)

209 Bilaga Roller och ansvar i processen Landstingsservice Landstingsservice är fastighetsägarrepresentant och förvaltar landstingets fastighetsbestånd. Landstingsservice ansvarar för att: instruktioner, rutiner och mallar gällande underlag för fastighetsinvesteringar är uppdaterade och kända inom landstinget, gå ut med anvisningar till förvaltningarna inför framtagandet av investeringsplanen, bistå förvaltningarna med att ta fram investeringsbehoven samt att stämma av om behoven är relevanta, skriva fram beslutsärenden enligt fastlagd beslutsmall, ta fram FI-investeringsbehov och för att motivera dessa, se till att de investeringar som är beslutade genomförs, ta fram långsiktiga behov i strategiska planer, informera fastighets- och servicenämnden (FSN) gällande de investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske (med 5 procent eller 5 mnkr), FSN ska sedan godkänna överskridandena Beställaren Beställaren ansvarar för att ta fram investeringsbehov och för att motivera dessa, tillhandahålla motivering till verksamhetens behov av om-/nybyggnation, inför framskrivning av beslutsunderlag, hantera de kostnadskonsekvenser som investeringen medför, Om det efter utredning visar sig att kostnaderna inte kan hanteras inom beställarens ekonomi måste beställaren gå vidare till styrelse/nämnd för begäran om finansiering av kostnadsökningarna. Detta ska göras redan när behoven anges i investeringsplanen så att de ekonomiska förutsättningarna är klarlagda i LPB Investeringsrådet Investeringsrådet utgör tjänstemannaberedning för investeringsärenden. Landstingsdirektören utser medlemmarna i investeringsrådet. Investeringsrådet är politikens kontrollfunktion för att i ett tidigt skede fånga upp och värdera förvaltningarnas fastighetsinvesteringsbehov. Investeringsrådet ansvarar för att bereda och kvalitetssäkra investeringsramen innan överlämning till FSN, beskriva för FSN de ekonomiska konsekvenserna av olika investeringsvolymer, kostnadskonsekvenser och påverkan på landstingets totala ekonomi, likviditetspåverkan och eventuellt behov av lånefinansiering, bereda investeringsärenden innan styrelsebeslut, bereda utrangeringar och försäljningar av fastigheter. 3 (8)

210 Bilaga Ansvarig styrelse/nämnd Ansvarig styrelse/nämnd ansvarar för att värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med landstingets långsiktiga mål och strategier, prioritera de behov som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen, Fastighets- och servicenämnden Efter att behov har beretts, prioriterats och beslutats av ansvarig styrelse/nämnd och investeringsrådet har berett de samlade behoven erhåller FSN investeringsplanen. FSN ansvarar för att prioritera de FI-behov som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen, göra en sammanfattad bedömning och prioritering av landstingets totala fastighetsinvesteringsbehov, när behov utvärderas så ska de ställas i relation till landstingets strategiska planer, strategiska mål, verksamhetsplaner, myndighetsåtgärder och ekonomiskt utrymme, föreslå LS föreslå LF att besluta om investeringsplan (görs årligen och är en del av LPB som beslutas av fullmäktige), utifrån den av fullmäktige beslutade investeringsplanen, och därmed beslutad finansiering av kostnadsökningar, tar FSN beslut om investeringar löpande utifrån fastställd investeringsprocess, Investeringsbehov från en verksamhet (HI-investering) kan uppstå efter att investeringsplanen har beslutats. FSN kan då undantagsvis omprioritera inom investeringsplanen för aktuell styrelse/nämnds verksamhetsområde. Detta kan göras till en maximal investeringskostnad på 10 mnkr. En förutsättning är även att hyreskostnadskonsekvensen kan hanteras inom beställarens ram, vid fördyringar av ett investeringsprojekt informera ansvarig styrelse/nämnd kring kostnadsökningar, informera ansvarig styrelse/nämnd kring eventuella förändringar, av större dignitet, avseende inriktningen i ett investeringsprojekt Landstingsstyrelsen/fullmäktige Utifrån FSN:s förslag till fastighetsinvesteringsplan beslutar fullmäktige om att fastställa fastighetsinvesteringsplanen, efter beredning i landstingsstyrelsen. 2.3 Beskrivning av faserna i processen I processen finns det sex faser. Dessa är behov/behovsanalys, förstudie, program, genomförande, leverans respektive uppföljning Behov/behovsanalys Behov uppstår vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde etc. Beroende på typ av åtgärd så initieras behovet av hyresgästen, Landstingsservice eller styrelse/nämnd. 4 (8)

211 Bilaga 157 I samband med att beställaren tar fram sina behov till investeringsplanen ska prioriteringar göras både på förvaltningsnivå och styrelse/nämndnivå. I behovs-/behovsanalysfasen ska även en behovsanalys utföras. I behovs-/behovsanalysfasen ska även en behovsanalys utföras som beskriver orsakerna till behovet. Landstingsservice ansvarar för att ta fram behovsanalysen i samråd med beställaren. Behovsanalysen utmynnar i en rapport som beskriver behov, mål, tidplan, budget och organisation för nästa fas, förstudien. Beställaren ansvarar för att ta fram en verksamhetsbeskrivning utifrån behovet Förstudie Förstudiearbetet innebär en presentation av olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen såsom projektformulering, studier av projektets möjligheter, strategisk utformning, verksamhetsbeskrivning, utrustningsplanering, kartläggning av miljöaspekter av vital betydelse för projektet, tidplan och ekonomiska kalkyler. Landstingsservice ansvarar för att ta fram förstudien i samarbete med beställaren. I förstudien ska en total kostnad för projektet redovisas och beställaren redovisar hur en ökad hyreskostnad ska finansieras Program Programarbetet ska definiera och redovisa mål, krav och egenskaper. Ekonomiska ramar tas fram och förutsättningar för projektets genomförande redovisas i programhandlingen. Landstingsservice ansvarar för att ta fram ett programarbete som underlag för beslut om genomförande och upprättande av ett preliminärt hyresavtal. I programarbetet ska en total kostnad för projektet redovisas och beställaren redovisar hur en ökad hyreskostnad ska finansieras Genomförande Avser produktion utifrån fastställd programhandling och beställning. Beställningen omfattar fastställd ekonomisk ram och bygger på den överenskommelse som gjorts mellan Landstingsservice och beställare. Landstingsservice ansvarar för planering, styrning och uppföljning av entreprenadarbeten Leverans Avser överlämning av projekt till driftorganisation och hyresgäst Uppföljning En uppföljning mellan beställare och Landstingsservice ska ske efter att investering är färdigställd och tagen i bruk. Uppföljningen ska hantera garantifrågor, dokumentation och även innefatta ett erfarenhetsutbyte mellan parterna. 5 (8)

212 Bilaga Beslut och beslutsnivåer i faserna Alla behov samlas och förs in i investeringsplanen, som beslutas årligen i och med att LPB beslutas av fullmäktige i juni. Efter utförd förstudie ska beslut tas om att gå vidare till programfasen. Beslut tas för projektets totalkostnad och beslut tas enligt beslutsnivåerna i investeringsprocessen. Efter utfört program ska beslut tas om att gå vidare till genomförandefasen. Beslut tas för projektets totalkostnad och beslut tas enligt beslutsnivåerna i investeringsprocessen. I besluten ska det alltid framgå den totala hur kostnadsökningen av en investering ska finansieras. Beställaren kan aldrig fatta ett beslut som innebär att någon annan ska finansiera kostnadsökningen. Engångskostnader ska ingå i besluten. Finansiering av dessa ska framgå. Förändringar av driftskostnader (t ex ökade personalkostnader, utrustningsinvesteringar, media m.m.) ska ingå i besluten. Finansiering av dessa ska framgå. Särskild beslutsmall ska alltid användas vid framskrivande av beslut. Överskridande av tilldelade medel per investering får ske med 5 procent dock max 5 mnkr. Överskridanden får inte innebära att den totala fastighetsinvesterings-ramen för aktuellt år överskrids. Överskridanden ska godkännas av FSN. Ett projekt bekostas av beställaren om det i någon av faserna beslutas att inte genomföras. Undantag kan ske om FSN avbryter ett projekt. Bedömning av detta sker från fall till fall. Löpande beslut under genomförandefasen som beror på förändring/anpassning fattas av projektorganisationen enligt delegationsordning Beslutsnivåer i faserna HI-investeringar Behoven beslutas av ansvarig styrelse/nämnd samt FSN, innan investeringsplanen beslutas av fullmäktige Alla behov som enligt investeringsplanen ska starta år 1 i planperioden är godkända att gå vidare till behovsanalys- och förstudiefasen. Behov som planeras starta år 2 och 3 i investeringsplanen beslutas i kommande investeringsplaner. Investeringar initierade av hyresgästen med en total investeringsutgift på högst 5 mnkr tar respektive förvaltningschef beslut om att inleda program- respektive genomförandefas. I beslutet ska det ingå en redovisning av hur hyreskostnaden ska finansieras. FSN fattar beslut om att gå vidare till program- respektive genomförandefas när total investeringsutgift är över 5 och max 100 mnkr inom av fullmäktige beslutad investeringsplan. I beslutet ska det ingå en redovisning av hur hyreskostnaden ska finansieras. I investeringsplanen anges vem finansiären av kostnadsökningen är. En kostnadsökning som en förvaltning inte kan finansiera själv kan FSN ta beslut om att den ska finansieras av ägaren förutsatt att det är angivet i investeringsplanen. 6 (8)

213 Bilaga 157 När total investeringsutgift är över 100 mnkr tar fullmäktige beslut om att inleda ett programarbete. I beslutet ska det alltid ingå en redovisning av hur hyreskostnaden ska finansieras Beslutsnivåer i faserna FI-investeringar Landstingsservice beslutar om att inleda program- respektive genomförandefas utifrån beslutad FI-ram i investeringsplanen, upp till 10 mnkr. FSN beslutar om att inleda program- respektive genomförandefas när total investeringsutgift är över 10 och maximalt 100 mnkr. Fullmäktige beslutar om att inleda program- respektive genomförandefas när den totala investeringsutgiften överstiger 100 mnkr. 3 Utrustningsinvesteringar som innebär fastighetsinvesteringar Vissa typer av investeringar består av både investeringar i utrustning samt i själva fastigheten. Exempel på en sådan investering kan vara investering i en ny röntgenutrustning samt ombyggnation för anpassning av lokalen. Investeringar i utrustning som kan medföra byggnadsanpassning ska inkluderas i både investeringsprocessen för utrustning och i investeringsprocessen för fastighetsinvesteringar. Byggnadens tekniska möjligheter att inrymma den nya utrustningen måste först bedömas av Landstingsservice. Utrustningsinvesteringar som bedöms vara fastighetspåverkande ska lämnas in till Landstingsservice enligt tidplan (se processbild nedan). Landstingsservice bedömer lokalens lämplighet gällande tekniska installationer osv. och lämnar ett första tekniskt utlåtande om lokalen samt en preliminär kostnadskalkyl för ombyggnationen. Landstingsservice lägger in fastighetsinvesteringen i fastighetsinvesteringsplanen. Förvaltningen tar med utrustningsinvesteringen i den totala investeringsplanen för utrustning och immateriellt. 4 Tidplan fastighetsinvesteringsprocess Arbetet med att ta fram fastighetsinvesteringsplan och utrustningsinvesteringar med byggnadspåverkan ska starta på hösten året innan genom att nya investeringsbehov identifieras. Nedan följer ett ungefärligt tidsschema för processen: Ledningskontoret går ut med direktiv till Landstingsservice senast i september. Anvisningar från Landstingsservice till förvaltningarna går ut i början av oktober. Byggnadspåverkande utrustningsinvesteringar lämnas in till Landstingsservice i mitten av december. Landstingsservice återkopplar till beställaren angående en uppskattad hyreskostnad i slutet av januari. Fastighetsinvesteringsbehov ska vara Landstingsservice senast i mitten av januari. 7 (8)

214 Bilaga 157 Inlämning av investeringsplan till investeringsrådet i mitten av februari. Dragning på investeringsråd i slutet av februari. Landstingsservice justerar eventuellt investeringsplanen inför överlämning till ansvarig styrelse/nämnd. Investeringsplan överlämnas till ansvarig styrelse/nämnd i början av mars. Ansvarig styrelse/nämnd bedömer och prioriterar sin del i investeringsplanen. Dragning av investeringsplan på arbetsutskott. Återkoppling till Landstingsservice från styrelse/nämnd Landstingsservice sammanställer investeringsplan efter respektive styrelse/nämnds prioriteringar. Ansvarig styrelse/nämnd beslutar om sina investeringar i slutet av mars. Landstingsservice sammanställer fastighetsinvesteringsplan utifrån beslut i respektive styrelse/nämnd. Investeringsplanen lämnas in till FSN i början av april. FSN bedömer och prioriterar hela investeringsplanen. Dragning av investeringsplan på arbetsutskott. Landstingsservice sammanställer investeringsplanen efter respektive FSN:s prioriteringar FSN beslutar att föreslå landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige om investeringsplanen i slutet av april. Landstingsstyrelsen beslutar om LPB i skiftet maj/juni. Fullmäktige beslutar om LPB i juni. Bild 2: Tidplan och händelser i fastighetsinvesteringsprocessen 8 (8)

215 Bilaga Dnr LS Riktlinjer för landstingets förtjänsttecken Förtjänsttecken erhålles efter 25 års sammanlagd anställning. Medarbetare som går i pension under det 25:e anställningsåret erhåller förtjänsttecken detta år. Tjänstledighet medräknas i anställningstiden. Dock inte ledighet för annat arbete. Tid som tidsbegränsat anställd medräknas under förutsättning att omfattningen varit minst 40 procent av heltid. Medarbetare som önskar åberopa visstidsanställning har själv att initiera att denna tid medräknas. Som tid hos landstinget räknas också tid hos annan arbetsgivare där övergång till landstinget skett enligt 6b lag om anställningsskydd, eller där landstinget övertagit huvudmannaskapet på motsvarande sätt före lagens ikraftträdande. Förtroendevald erhåller förtjänsttecken efter 15 års uppdrag som ledamot i landstingsfullmäktige och/eller som ordinarie ledamot i styrelse eller nämnd. Som förtjänsttecken kan väljas herr- eller damur, eller presentkort på cykel, konst, konsthantverk eller smycken om kronor. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

216 Bilaga 163

217 Bilaga 163

218 Bilaga 164

219 Bilaga Dnr LS Riksdagens ombudsmän Box Stockholm Yttrande till JO i ärende dnr Helena Pernler har till JO klagat på att hon inte fått svar på ett antal frågor hon ställt till landstinget i mars 2015 och anser att det i förhållande till 4 förvaltningslagen gått en orimligt lång tid. På grund av sjukdom på journalenheten CESÅ och därav föranledd personalsituation, har ärendet blivit liggande. Hennes frågor är också av den karaktären, handlar framförallt om tekniska frågor i landstingets journalsystem, att ett enkelt svar inte kunnat ges utan en omfattande genomgång av den dokumentation som finns om Pernler i de olika delarna av landstingets journalsystem. En stor arbetsbörda hos handläggande tjänsteman har också inneburit att svar dröjt. Landstinget beklagar detta, men kan samtidigt meddela att efter en telefonkontakt med Pernler för cirka tre veckor sedan, där en ursäkt för dröjsmålet framförts, har Pernler sammanfattat de frågor hon vill ha svar på. Landstinget har därefter samlat personal från berörda enheter och gått igenom dessa frågor. Svar via mail har tillställts Pernler, som återkommit med kompletterande frågor som nu handläggs av berörd personal. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Staffan Isling Landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

220 Bilaga Dnr LS Sveriges Kommuner och Landsting Ansökan från Landstinget i Uppsala län och Akademiska sjukhuset om uppdraget som nationellt centrum/nationell vårdenhet inom cancervården för retroperitoneal lymfkörtelutrymning vid testikelcancer 1. Beskrivning av verksamhet/er som ansökan omfattar Retroperitoneal utrymning av lymfkörtlar (RPLKU) är aktuellt för ett relativt litet antal (30-35) av de 350 patienter som varje år diagnostiseras med testikelcancer i Sverige. Operationen utförs oftast för att ta bort resttumör efter given cellgiftsbehandling, men det finns i vårdprogrammet utrymme för diagnostiska utrymningar utan föregången cellgiftsbehandling. Operationen utgör ett stort kirurgiskt ingrepp som kräver stor kirurgisk vana och skicklighet och framförallt ett nära samarbete med andra specialiteter (kärlkirurgi, thoraxkirurgi. tarmkirurgi och inte minst viktigt, onkologi ) RPLKU är en stor operation. Som vid all stor kirurgi är indikationsställningen lika viktig eller viktigare än själva utförandet. Riktlinjer, följsamhet till riktlinjer och nationell MDK skulle garantera indikationsställningen för dessa ingrepp. Att behålla RPLKU för testikelcancer vi Akademiska sjukhuset är också en del av att upprätthålla kvalitet i omhändertagande av patienter med andra avancerade maligna sjukdomar som kräver denna typ av kirurgi. En utökad verksamhet vid Akademiska sjukhuset, med ökat antal RPLKU, skulle passa väl in i de upparbetade kanaler vi har med onkologkliniker. Akademiska sjukhuset är det universitetssjukhus som säljer mest regionvård och vi har stor vana att handskas med inkommande remisser, tidig kontakt med inremitterande och omhändertagande av patienter som kommer resande. Vi har också idag upparbetade rutiner för överföring av patienter till hemsjukhus för postoperativ vård och för överlämnande av patienten för fortsatta kontroller. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

221 Bilaga (4) Efter dessa stora operationer vårdas patienten på Akademiska sjukhuset under några dagar. Efter denna tid är risken för speciella postoperativa komplikationer, som kräver speciella åtgärder, över, och de komplikationer man kan förvänta är vanliga kirurgiska sådana som lika bra handläggs på hemsjukhuset. När det gäller kontroller är detta inget problem. Dessa patienter kontrolleras efter denna operation på hemlandstingets onkologklinik. 2. Nuvarande vårdvolym samt planerad utökad volym RPLKU är ingen ovanlig operation på sjukhus som bedriver avancerad tumörkirurgi. Under åren 2011 till 2015 gjorde vi i Uppsala 29 RPLKU för testikelcancer och 23 RPLKU för andra maligna sjukdomar. Andra maligna sjukdomar har varit njurcancer, urothelial cancer, mesotheliom, melanom och från gyn sfären; cervixcancer och ovarial cancer. Vår vana att operera i denna region har också inneburit att vi har deltagit i operationer för avancerad tarmcancer med eller utan HIPEC. Uppsala kommer att ta sin del av ett nationellt vårdansvar precis som vi hittills har tagit hand om RPLKU för testikelcancer för en population på 2 miljoner. Vi kan ta hand om fler men inte utrymningar om året. Remisser för dessa ingrepp kommer från egen onkologklinik eller från onkologkliniker i regionen/nationellt. Ofta är testikelcancer-ansvarig onkolog också inkopplad på de fall som remitteras eller kan vara aktuella för RPLKU. I en framtid, med fungerande nationell MDK för dessa patienter, är remissförfarandet och indikationsställning garanterad på ett ännu bättre sätt. 3. Nuvarande struktur samt planerade förändringar vid ett utökat uppdrag Vid RPLKU ikläder sig urologen utförarrollen. Indikationsställning ligger hos kollektivet. Operatören behåller dock det slutgiltiga ansvaret för möjlighet att genomföra ingreppet på ett säkert sätt, hur stor utrymningen blir. Vid högriskpatienter måste man göra en risk/benefit analys. Här innebär en nationell MDK ett fantastiskt beslutsstöd för operatören. Det är vår åsikt att vi har en tillräcklig volym av dessa ingrepp för att garantera kirurgisk kvalitet. Sedan verksamheten startade har vi konsekvent haft EN operatör och en yngre som ALLTID deltar. Vi är nu inne på vår tredje huvudoperatör på dessa 30 år. Den som nu är huvudoperatör är drygt 40 år gammal. Varje patient som blir föremål för RPLKU kräver resurser. Det handlar om förberedelser, konferenser. Operationstiden är oftast ½ - 1 op.dag. Vårdtiden på opererande klinik 3-4 dagar. Eftersom antalet fall är begränsat ryms detta, och ett eventuellt tillskott, inom befintliga resurser på Akademiska sjukhuset. Med den bemanning vi har kan vi täcka behovet av dessa operationer hela året. Ingen patient, även med utökat antal, kommer att behöva vänta utöver de ramar som i dag finns efter den onkologiska behandlingen.

222 Bilaga (4) 4. Nuvarande process samt planerade förändringar vid ett utökat uppdrag Vårdprocessen som leder till en RPLKU är relativt enkel. Patienten diagnostiseras och opereras primärt för testikelcancer. Patienten utreds och behandlas på onkologklinik. Om indikation för RPLKU kan anses föreligga tar man kontakt med opererande enhet. Gemensamt diskuteras patienten på nationell MDK. Lämplig tidpunkt för operation framkommer och opererande klinik är ansvarig för att genomföra planeringen inom de tidsramar som är onkologiskt godtagbara. Under denna process håller man patienten löpande informerad om eventuell operation. När remiss inkommer erbjuds patienten direkt tid på opererande kliniks mottagning, för ytterligare information. Postoperativ kontroll görs vid opererande enhet men sedan sker fortsatta onkologiska kontroller på inremitterande enhet. En speciell narkosbedömning sker med hänsyn till bleomycin och begränsningar i narkostekniker relaterade till detta. I de flesta fall görs dynamisk spirometri preoperativt. Nationell MDK kommer att fördjupa samarbetet mellan nationella enheter. Vi kommer i ökande utsträckning att operera tillsammans. 5. Nuvarande resultat samt planerade förändringar vid ett utökat uppdrag Behandling av testikelcancer är ett bra exempel på samarbete som ger fantastiska resultat. SWENOTECA (SWEdenNOrwayTEsticularCAncer) är ett samarbete, vårdprogram, kvalitetsregister som innebär att resultat av behandling för denna sjukdom är i paritet med det bästa som finns rapporterat i världen. Inom Swenoteca sker en löpande resultatrapportering, inom Swenoteca har vi en högklassig klinisk forskning runt testikelcancer. Alla kliniker som sysslar med testikelcancer är anslutna till Swenoteca och följer deras vårdprogram. Vår klinik deltar också i den s.k. RETROP studien. Här sammanställer man RPLKU och tittar på olika kvalitetsmått. 6. Genomförd riskanalys. Riskanalysen ska belysa konsekvenser för verksamheten (inklusive näraliggande verksamheter) Att behålla och utveckla RPLKU för testikelcancer vid Akademiska sjukhuset är också en del av att upprätthålla kvalitet i omhändertagande av patienter med andra avancerade maligna sjukdomar som kräver denna typ av kirurgi. Vi ser inte att nationell koncentration skulle få särskilda negativa konsekvenser för patienter eller anhöriga till patienter med testikelcancer. Redan i dag kommer 70% av patienter aktuella för denna operation från vår region och inte från vårt närupptagningsområde. Vi ser inte några logistiska bekymmer med en eventuell ytterligare nationell centralisering.

223 Bilaga (4) 7. Programförklaring/checklista för presentation av verksamheten för remitterande landsting/regioner Akademiska sjukhuset har i detta sammanhang stora fördelar. Inget annat sjukhus har en så stor andel vårdade utomlänspatienter. Vi har mycket goda rutiner för detta. Vi är vana att inte bara ta hand om patienten som kommer utan också på ett bra sätt ta hand om anhöriga som kommer långväga. Ett utökat nationellt uppdrag för Akademiska sjukhuset, för patienter med avancerad testikelcancer, innebär att vi får nya remittenter och samarbetspartners (nya onkologkliniker). Vi kommer att betona presentation av ansvariga för verksamheten, tillgänglighet och hänvisa till vårt goda samarbete med våra etablerade remittenter. Vi kommer att vara öppna för önskemål från nya inremitterande sjukhus avseende pre-och postoperativ vård. I rasande fart utvecklar man regionala och nationella konferenser. Parallellt med arbete med nivåstrukturering sker denna utveckling av gemensamma fora. Vi kommer att lägga stor vikt vid att använda oss av dessa etablerade konferenser som MDK, men också utveckla nätbaserade plattformar för kontakt med våra remittenter. Vi kommer på ett engagerat sätt ta hand om vårt operatörsuppdrag i nära samarbete med våra onkologkollegor, som bär det tunga ansvaret för dessa patienter både pre-och postoperativt. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Staffan Isling Landstingsdirektör

224 Bilaga 177 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för Beslut Diarienummer Eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp LS Anställning förvaltningschef Ärenderubrik Anställning av förvaltningsdirektör för landstingsservice, Thomas Thunblom Beslutsfattare med namn och befattning Landstingsstyrelsens arbetsutskott LS Medelsförvaltning Finansiell månadsrapport och placeringsfrågor Landstingsstyrelsens arbetsutskott

225 Bilaga Tillfälligt förordnande, landstingsdirektör Tillfälligt förordnande av landstingsdirektör den 23, 29 och 30 december 2015 Landstingsstyrelsens arbetsutskott CK Medelsförvaltning Finansiell månadsrapport och placeringsfrågor Konferenser Beslut om deltagande och arvode för kurser och konferenser Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsens arbetsutskott

226 Bilaga 177 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för Beslut Diarienummer Eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik LS Ombud Ombud till MÄLAB ABs årsstämma 25 maj Bertil Kinnunen utses som ombud LS Ombud Ombud vid ordinarie årsstämma Inera AB den 18 maj Erik Weiman utses som ombud Beslutsfattare med namn och befattning Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf

227 Bilaga 177 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för Beslut Diarienummer Eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Anställning Uppdrag som tf. it-direktör, Johan Lindqvist Beslutsfattare med namn och befattning Staffan Isling, landstingsdirektör

228 Bilaga 177 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning LS Besluta om kollektivavtal CK Besluta om kollektivavtal CK Besluta om kollektivavtal Förhandling om kollektivavtal om måltidsuppehåll för Larmcentralen inom verksamhetsområde Ambulanssjukvård vid Akademiska sjukhuset Förhandling med anledning av uppsägning av lokalt kollektivavtal om Arbetstidsmodeller, Akademiska sjukhuset, Frågan om förlängning Förhandling med anledning av uppsägning av Lokalt kollektivavtal om Arbetstidsmodeller, Akademiska sjukhuset. Överenskommelse om förlängning av uppsagt lokalt kollektivavtal. (Förlängning till den 29 februari 2016) Eva Wikström, HR-direktör Eva Wikström, HR-direktör Eva Wikström, HR-direktör

229 Bilaga CK Besluta om kollektivavtal Förhandling med anledning av uppsägning av Lokalt kollektivavtal om Arbetstidsmodeller, Akademiska sjukhuset. Överenskommelse om förlängning av uppsagt lokalt kollektivavtal. (Förlängning till den 30 april 2016 Eva Wikström, HR-direktör LS Besluta om kollektivavtal Förhandling om lokalt kollektivavtal om schablon för jourkompensationsredovisning för kardiologläkare inom verksamhetsområde Kardiologi och Klinisk fysiologi, Akademiska sjukhuset Eva Wikström, HR-direktör

230 Bilaga 177 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning LS Avtalsteckning, löpande åtgärder Comparex SAP Business Objects underhåll Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

231 Bilaga 177 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Rättegångsfullmakt Jens Larsson, Chefsjurist Delgivning Jens Larsson, Chefsjurist delgivningar Jens Larsson, Chefsjurist Anställning, konferensvärdinna och kommunikationsassistent Jens Larsson, Chefsjurist Avtal Jens Larsson, Chefsjurist Anställning, säkerhetsstrateg Jens Larsson, Chefsjurist

232 Bilaga 177 Anmälan av delegationsbeslut till respektive styrelse eller nämnd i Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp CK Avtalsteckning, löpande åtgärder UPPH Avtalsteckning, löpande åtgärder LS Avtalsteckning, löpande åtgärder LS Avtalsteckning, löpande åtgärder LS Avtalsteckning, löpande åtgärder Ärenderubrik Inera Elektronisk remiss Munkeby systems AB - Tillfälligt avtal rörande support och underhåll för MedControl under 2016 Inera - Pascal Inera Svevac Inera Användande av Journal via nätet Beslutsfattare med namn och befattning Johan Lindqvist, it-direktör Johan Lindqvist, it-direktör Johan Lindqvist, it-direktör Johan Lindqvist, it-direktör Johan Lindqvist, it-direktör

233 Bilaga 177 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Genomförande Utbyte transformator & ställvent. Programarbete (FI) Jonas Eriksson, t.f. förvaltningsdirektör Genomförande Kyla vent till MR Kamera A9 (HI) Jonas Eriksson, t.f. förvaltningsdirektör Initiering av upphandling Upphandling fönsterputs Jonas Eriksson, t.f. förvaltningsdirektör Genomförande Återställning av ISS lokaler efter brand Jonas Eriksson, t.f. förvaltningsdirektör Programarbete Köldbärarledning A9 (FI) Jonas Eriksson, t.f. förvaltningsdirektör Programarbete Fuktåtgärder Apoteket Ing 70 (FI) Jonas Eriksson, t.f. förvaltningsdirektör Genomförande Kyla el-telerum A5 (FI) Jonas Eriksson, t.f. förvaltningsdirektör Genomförande Utbyte centralutrustning N2 Jonas Eriksson, t.f. förvaltningsdirektör Genomförande Utbyte centralutrustning C5, N3 Jonas Eriksson, t.f. förvaltningsdirektör Genomförande Takåtgärder Samariterhemmet (FI) Jonas Eriksson, t.f. förvaltningsdirektör