Befolkning i Nyköpings kommun 2012

Datum 213-5-2 Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson

Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar 7 Befolkning med utländsk bakgrund 12 Kommundelar 14 Orter och landsbygdsområden 14 Befolkningsmängd 14 Födda barn och födelsenetto 18 Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter 19 Befolkningens åldersfördelning i kommunens landsbygdsområden 22 Befolkning med utländsk bakgrund 26 Stadsdelar 27 Befolkningsmängd 27 Födda barn och födelsenetto 29 Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna 31 Befolkning med utländsk bakgrund 35 Flyttningar till och från kommundelar 36 Sammanfattning Under 212 har befolkningsmängden i Nyköpings kommun ökat betydligt mer än under 211. Ökningen i folkmängd beror framför allt på att fler flyttar till kommunen än härifrån. Antalet födda i kommunen var bara något högre än antalet döda. Inflyttningen har ökat sedan år 2 och uppgick år 212 till drygt 2 6 inflyttare/år. Inflyttningen sker framför allt från andra län i landet. Utflyttningen har också ökat under den senaste 12-årsperioden, och uppgick år 212 till knappt 2 2 personer. Utflyttningen sker framför allt till andra delar av landet. Flyttnettot varierar över åren och trenden sedan år 2 har varit ett ökande flyttnetto. Sett som netto har flyttningarna från utlandet en stor del i kommunens befolkningsökning. Flyttnettot gentemot utlandet har dubblerats sedan år 2. Flyttnettot till Nyköpings kommun från Stockholms län är positivt, medan flyttnettot till Nyköpings kommun från Östergötlands län fortfarande är negativt. Nyköping har ett stort negativt flyttnetto av personer i åldern 2-24 år. Nettot har dock förbättrats sedan år 2. Under de senaste 12 åren har kommunen även fått ett förbättrat flyttnetto för ungdomar på 1-19 år och unga vuxna på 25-39 år. I förhållande till riket så har Nyköpings kommun ett bättre flyttnetto för barn och personer i åldern 3-79 år. Antalet och andelen utrikes födda ökar långsamt i befolkningen. Andelen med utländsk bakgrund är 14,5% eller knappt 7 6 personer. Finland är vanligast som ursprungsland med drygt 1 4 personer. Sedan kommer Somalia, Irak, Bosnien-Hercegovina, Tyskland och Polen. 2

Hela kommunen Befolkningsmängd och åldersfördelning Under 212 ökade kommunens befolkningsmängd med 44 personer och uppgick 212-12-31 till 52 336 personer. I figur 1 nedan kan man utläsa att kommunens befolkning ökat varje år sedan år 21 i en relativt jämn takt. Figur 1 Befolkningsmängd i Nyköpings kommun 2-212 Folkmängd i Nyköpings kommun 2-212 52 5 52 51 5 Antal personer 51 5 5 5 49 5 49 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Tabell 1 Befolkningsförändringar Folkmängd Inflyttning Utflyttning Flyttnings- Födda Döda Födelse- Justering Folkökning netto netto inkl OB 2 49 63 2 116 2 37 79 465 541-76 -1-7 21 49 273 2 196 1 848 348 443 579-136 -2 21 22 49 31 2 87 1 952 135 463 563-1 2 37 23 49 382 2 159 2 3 156 512 596-84 72 24 49 575 2 17 1 936 234 522 568-46 5 193 25 49 816 2 261 1 995 266 52 542-22 -3 241 26 5 191 2 524 2 146 378 543 538 5-8 375 27 5 76 2 592 2 55 537 562 532 3 2 569 28 5 973 2 368 2 137 231 544 56-16 -2 213 29 51 29 2 371 2 97 274 532 572-4 2 236 21 51 644 2 487 2 31 456 55 566-16 -5 435 211 51 896 2 486 2 223 263 563 568-5 -6 252 212 52 336 2 69 2 197 412 579 554 25 3 44 Befolkningsökningen på 44 personer under 212 låg klart över genomsnittökningen sedan år 2 som är 251 personer/år. Under de senaste 12 åren har inte bara folkmängden förändrats utan det har även skett förändringar i åldersstrukturen. En klar minskning av antalet personer i åldrarna 5-14 år, 3-39 år och 5-59 år kan skönjas. Antalet barn mellan och 4 år och antalet unga vuxna mellan 2 och 24 år har ökat liksom antalet personer mellan 6 och 74 år. Se figur 2 på nästa sida. 3

Figur 2 Åldersfördelningen på befolkningen 212-12-31 (i förgrunden) och 2-12-31 (i bakgrunden) I figur 3 jämförs åldersfördelningen i Nyköpings kommun och riket. Två klara skillnader kan skönjas. Dels finns det färre personer i åldrarna 2-44 år i kommunen än i riket och dels finns det fler personer som är 6 år och äldre i kommunen. Figur 3 Åldersfördelningen på befolkningen i Nyköpings kommun (i förgrunden) och riket (i bakgrunden) 211-12-31 4

Födda och döda Antalet födda ökade med 16 barn under 212 till 579 barn. Det är det högsta födelsetalet sedan början av 199-talet. Figur 4 Födda och döda Födda och döda 7 6 5 Antal personer 4 3 2 Födda Döda 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Antalet döda (figur 4) minskade till 554 personer under 212. Dödsrisken för kvinnor ligger på samma nivå i kommunen som i riket som helhet. För män däremot är dödsrisken något lägre i kommunen. Figur 5 Antalet födda barn för kvinnor i olika åldrar 212 Antal födda barn per kvinna efter ålder 212 16 Antal födda per 1 kvinnor 14 12 1 8 6 4 2 Nyköpings kommun Riket 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 År 212 var den yngsta modern 17 år medan den äldsta var 45 år. De kvinnor som var 3 år gamla fick flest barn. Jämfört med Sverige som helhet börjar kvinnorna i Nyköpings kommun med barnafödandet tidigare. De föder även fler barn. 5

Figur 6 Fruktsamhetstal Fruktsamhetstal 2.5 2. 1.5 1. Nyköping Riket.5. 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Fruktsamhetstalet (figur 6) ökade något under 212 till 2, barn per kvinna. Nivån ligger över rikssnittet som 212 var 1,91 barn per kvinna. Födelsenettot steg kraftigt från år 21 till år 27. Därefter sjönk nettot under åren 28 och 29. Under år 21 bröts dock nedgången och en ny uppgång inleddes. År 212 blev födelsenettot +25. Figur 7 Födelsenetto Födelsenetto 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212-4 -6-8 -1-12 -14-16 6

Flyttningar Flyttstatistiken ger stora möjligheter till analyser av olika slag. I avsnittet om flyttningar presenteras några typer av analyser. Varifrån och vart Inflyttarna från vårt eget län utgör ca 25-3 % av den inrikes inflyttningen. Inflyttningen från utlandet är liten i förhållande till den inrikes inflyttningen. Sedan 2 har inflyttningen stadigt legat högre än 2 personer/år. Sett i ett tioårsperspektiv syns en tydlig ökning av inflyttningen. Se figur 8. Figur 8 Inflyttningen 2-212 Inflyttning 3 25 2 personer 15 utlandet övr Sverige länet 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 I figur 9 redovisas motsvarande diagram för utflyttningen. Utflyttningen har också ökat sett över de senaste tio åren. Utflyttningen ligger för närvarande på cirka 2 2 personer/år. De kommuner som Nyköpings kommuns invånare flyttar till har i sin tur många invånare som flyttar från den egna kommunen till Nyköpings kommun. 7

Figur 9 Utflyttningen 2-212 Utflyttning 25 2 personer 15 1 utlandet övr Sverige länet 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Figur 1 Flyttnettot 2-212 Flyttnetto 6 5 4 Personer 3 2 1 utlandet övr Sverige länet -1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212-2 När vi studerar flyttnettot (figur 1) blir bilden en annan. Diagrammet visar nettotillskottet av nya kommuninvånare. Variationerna i flyttrelationerna blir större över åren. Flyttnettot gentemot övriga Sverige som var negativt 28 och 29 har återigen blivit positivt. Flyttnettot mot övriga kommuner i länet har varit positivt alla år utom 22. Endast flyttnettot mot utlandet är stadigt positivt och har under 2-talet blivit en allt viktigare del av vårt flyttnetto. 8

Figur 11 visar flyttnettot gentemot våra viktigaste flyttlän. Flyttnettot gentemot Södermanlands län sjönk kraftigt från 21 till 211. Från 211 till 212 skedde sedan en återhämtning. Flyttnettot gentemot Stockholms län har varit synnerligen varierande under hela det senaste decenniet. De två senaste åren har flyttnettot gentemot Stockholms län minskat betydligt. Flyttnettot gentemot Östergötland är negativt och har så varit under lång tid. Däremot har flyttnettot gentemot övriga län förbättrats kraftigt sedan år 28. Figur 11 Flyttnettot gentemot Södermanlands, Stockholms och Östergötlands län 2-212 Flyttnetto mot AB-, D-, E- samt övriga län 3 25 2 15 personer 1 5-5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Södermanlands län Övriga län Stockholms län Östergötlands län -1-15 Figur 12 visar flyttnettot gentemot några viktiga flyttkommuner. Den kommun som Nyköping har allra mest flyttrörelser gentemot är Oxelösund. En stor del av Nyköpings kommuns befolkningsökning under 199-talet kan förklaras av ett positivt flyttnetto gentemot vår granne i söder. Under 2-talet har dock flyttnettot gentemot Oxelösund inte varit lika positivt trots att det stigit markant under de två senaste åren. Flyttnettot gentemot Stockholms stad har varierat kraftigt år från år. De två senaste åren har emellertid flyttnettot gentemot huvudstaden försämrats. Flyttnettot gentemot Södertälje kommun har varit stadigare och inneburit ett flyttningsöverskott alla år utom 26. Trenden de senaste åren är dock neråtgående. Flyttnettot gentemot Norrköping slutligen har varit negativt under hela den gångna 12-årsperioden med undantag för åren 29 och 21. 9

Figur 12 Flyttnettot gentemot några kommuner 2-212 Flyttnetto mot några kommuner 1 5 Personer -5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Oxelösund Södertälje Stockholms stad Norrköping -1-15 Våra stora och betydelsefulla flyttrörelser gentemot Oxelösund är ett tydligt tecken på att Nyköping och Oxelösund till stora delar är en gemensam bostadsregion. Figur 13 visar flyttnettot för regionen Nyköping/Oxelösund. Oxelösunds flyttningsnetto har varit mindre positivt än Nyköpings alla år utom 22 och 23. Det sammanlagda flyttnettot är trots allt ett flyttningsöverskott under hela tidsperioden. Under åren 21 och 212 skedde mycket kraftiga ökningar av nettoflyttningen till regionen. Figur 13 Flyttnettot i regionen Nyköping/Oxelösund Flyttnetto Nyköping och Oxelösund 7 6 5 4 Personer 3 2 1 Nyköping+Oxelösund Nyköping Oxelösund -1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212-2 1

Flyttarnas åldersfördelning Det finns uppgifter om åldersfördelningen på våra in- och utflyttare. Här nedan redovisas endast flyttnettots åldersfördelning. I figur 14 jämförs åldersfördelningen 212 med 2 års åldersfördelning. Den största skillnaden mellan de båda åren är att flyttnettot för barn över 1 år och unga vuxna mellan 25 och 29 år har förbättrats drastiskt. Även flyttnettot för ungdomar mellan 2 och 24 år har förbättrats men det är fortfarande negativt. Figur 14 Flyttnettot 2 och 212 för olika ålderskategorier Flyttnetto 212 i jämf med 2 1 5 Personer -5-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9-94 95-99 1-212 2-1 -15 Man kan nu fråga sig om åldersfördelningen på kommunens flyttare skiljer sig från rikssnittet. I figur 15 redovisas kommunens åldersfördelning i jämförelse med en åldersfördelning enligt rikssnittet. Figuren visar att kommunen flyttmönster avviker starkt från rikssnittet på några punkter. För det första har kommunen en betydligt större inflyttning av små barn. Flyttnettot för 2-24 åringarna är positivt i riket men negativt i kommunen. För samtliga ålderskategorier från 3 till 79 år är flyttnettot klart mer positivt i kommunen än i riket som helhet. Figur 15 Åldersfördelning flyttnetto i jämförelse med riket Åldersfördelning flyttnetto 212 i jämförelse med riket 8 6 Personer 4 2-2 -4-6 -8-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9-94 95-99 1 - Faktiskt flyttnetto 212 Beräknat flyttnetto vid åldersfördelning enligt rikssnitt 21-212 11

Befolkning med utländsk bakgrund En förändring i definitionen av begreppet utländsk bakgrund innebar att antalet och andelen av befolkningen minskade från 22 till 23 (figur 16 och 17). Sedan dess har antalet och andelen personer med utländsk bakgrund ökat stadigt i kommunen. Fr.o.m. 23 har en person utländsk bakgrund om personen är född utomlands och/eller om båda föräldrarna är födda utomlands. I den tidigare definitionen räckte det med att en av föräldrarna var född utomlands för att ha utländsk bakgrund. Såväl andelen med utländsk bakgrund som andelen utrikes födda är klart lägre i Nyköpings kommun än i riket som helhet. Figur 16 Personer med utländsk bakgrund och utrikes födda OBS! Definitionen av begreppet utländsk bakgrund ändrades 23 Personer med utländsk bakgrund och utrikes födda 9 8 7 Antal personer 6 5 4 3 utländsk bakgrund utrikes födda 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Figur 17 Andel av befolkningen som har utländsk bakgrund resp. som är utrikes födda OBS! Definitionen av begreppet utländsk bakgrund ändrades 23 Andel med utländsk bakgrund resp. andel utrikes födda 25 2 Procent 15 1 utländsk bakgrund - Riket utländsk bakgrund - Nyköping utrikes födda - Riket utrikes födda - Nyköping 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 12

De sex största ursprungsländerna 211 bidrog med över 2 personer vardera. Av de sex största ursprungsländerna var fyra europeiska. Finland är klart störst och det enda ursprungslandet med fler än 1 personer. Den största ökningen under de senaste åren svarar somalierna för. Figur 18 De fem största ursprungsländerna personer med utländsk bakgrund OBS! Definitionen av begreppet utländsk bakgrund ändrades 23. Utländsk bakgrund - vanligaste ursprungsländer 26 24 22 2 Antal personer 18 16 14 12 1 8 6 4 2 2 21 22 23 25 26 27 29 211 Finland Somalia Irak Bosnien-Hercegovina Tyskland Polen 13

Kommundelar Orter och landsbygdsområden Befolkningsmängd och åldersfördelning Tabell 2 Befolkning i kommunens orter och landsbygdsområden Befolkning 2-12-31 211-12-31 212-12-31 Förändr. -12 Förändr. -12, % Tätorter CENTRALORT Nyköping 3139 34 311 34 734 3 344 1.7% STÖRRE TÄTORTER (1- invånare) Stigtomta 1883 1 937 1 933 5 2.7% Svalsta 17 1 73 1 65 58 5.8% Totalt 289 31 2998 18 3.7% MELLANSTORA TÄTORTER (4-999 invånare) Bergshammar 77 886 98 138 17.9% Tystberga 923 835 846-77 -8.3% Nävekvarn 84 772 769-71 -8.5% Vrena 643 623 631-12 -1.9% Jönåker 594 64 617 23 3.9% Sjösa 447 48 475 28 6.3% Enstaberga 462 434 425-37 -8.% Totalt 4679 4634 4671-8 -.2% MINDRE TÄTORTER (2-399 invånare) Stavsjö 39 329 321 12 3.9% Buskhyttan 28 29 288 8 2.9% Runtuna 244 239 243-1 -.4% Ålberga 28 235 243-37 -13.2% Sillekrog 171 214 29 38 22.2% Skeppsvik 228 213 199-29 -12.7% Totalt 1512 152 153-9 -.6% Småorter (5-199 invånare) Horn 61 167 178 117 191.8% Bränn-Ekeby 125 146 144 19 15.2% Aspa 12 136 124 4 3.3% Kisäng 116 118 117 1.9% Råby 9 129 135 45 5.% Koppartorp 13 11 13-27 -2.8% Lästringe 129 99 97-32 -24.8% Lid 93 84 9-3 -3.2% Kila 6 9 84 24 4.% Uttervik 79 78 81 2 2.5% Edstorp 61 71 71 1 16.4% Sjöskogen 56 69 65 9 16.1% Totalt 112 1 288 1 289 169 15.1% 14

Tabell 2 (forts) Befolkning i kommunens orter och landsbygdsområden Befolkning 2-12-31 211-12-31 212-12-31 Förändr. -12 Förändr. -12, % Större fritidshusområden (Minst 5 fastigheter men med färre än 5 invånare) Vålarö 24 37 37 13 54.2% Stavvik 32 36 29-3 -9.4% Fredön 13 27 32 19 146.2% Risö 2 3 3 - Totalt 69 12 11 32 46.4% Socknar exkl. tätorter och småorter Nicolai landsb 377 437 463 86 22.8% Alla Helgona landsb 25 2 197-8 -3.9% Tunaberg landsb 331 346 364 33 1.% Bergshammar landsb 38 279 266-42 -13.6% Tuna landsb 298 34 37 9 3.% Lunda landsb 617 566 546-71 -11.5% Kila landsb 582 591 6 18 3.1% Stigtomta landsb 594 542 54-54 -9.1% Bärbo landsb 25 196 19-15 -7.3% Nykyrka landsb 142 13 13-12 -8.5% Halla landsb 64 65 61-3 -4.7% Vrena landsb 186 192 185-1 -.5% Råby landsb 417 357 353-64 -15.3% Husby-Oppunda landsb 33 277 282-48 -14.5% Lid landsb 115 15 1-15 -13.% Ripsa landsb 13 75 71-32 -31.1% Runtuna landsb 452 462 454 2.4% Spelvik landsb 19 117 122 13 11.9% Ludgo landsb 39 357 353 44 14.2% Svärta landsb 397 386 384-13 -3.3% Tystberga landsb 41 384 41 9 2.2% Bogsta landsb 137 137 127-1 -7.3% Bälinge landsb 252 221 236-16 -6.3% Sättersta landsb 212 213 22-1 -4.7% Lästringe landsb 132 118 113-19 -14.4% Totalt 7275 757 756-219 -3.% Nyköpings kommun domineras befolkningsmässigt av Nyköpings tätort med sina 66 % av befolkningen. I kommunen finns 16 tätorter med fler än 2 invånare. Den minsta tätorten är Skeppsvik som den 31/12 år 212 precis hade hamnat under 2-gränsen med sina 199 invånare. I kommunen finns även 12 småorter, d.v.s. orter med minst 5 invånare. De flesta fritidshusområden med mer än 5 fritidshusfastigheter är idag antingen småorter eller tätorter. Kommunen består av 25 socknar. I tabell 2 ovan framgår befolkningsmängden i dessa socknar då befolkningen i orterna, de större fritidshusområdena samt även befolkningen i arbetsplatsområdena Skavsta och Studsvik räknats bort. Landsbygdsbefolkningen är störst i Kila socken med 6 invånare och minst i Halla socken med sina 61 invånare. Merparten av landbygdsområdena har fler än 2 invånare. 15

I figurerna 19 och 2 nedan ser vi hur befolkningsmängden förändrats sedan 2 i kommunens orter. Den överlägset största befolkningsökningen har skett i Bergshammar och Horn tack vare villabyggnation. I övrigt har befolkningsökningen varit störst i Svalsta, Stigtomta och Råby. De orter som har haft störst negativ befolkningsförändring är Tystberga, Nävekvarn, Ålberga och Enstaberga. Procentuellt sett har Horn, Råby och Kila fått flest nya invånare medan Lästringe, Koppartorp och Ålberga tappat flest invånare. Figur 19 Förändring i orternas befolkningsmängd 2-212 Förändring i orternas befolkningsmängd 2-212 14 Antal personer 12 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8 Bergshammar Horn Svalsta Stigtomta Råby Sillekrog Sjösa Kila Jönåker Bränn-Ekeby Stavsjö Edstorp Sjöskogen Buskhyttan Aspa Uttervik Kisäng Runtuna Figur 2 Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd 2-212 Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd 2-212 Lid Vrena Koppartorp Skeppsvik Lästringe Enstaberga Ålberga Nävekvarn Tystberga 2% 18% 16% 14% 12% Procent 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% Horn Råby Kila Sillekrog Bergshammar Edstorp Sjöskogen Bränn-Ekeby Nyköping Hela kommunen Sjösa Svalsta Stavsjö Jönåker Aspa Buskhyttan Stigtomta Uttervik Kisäng Runtuna Vrena Lid Enstaberga Tystberga Nävekvarn Skeppsvik Ålberga Koppartorp Lästringe 16

Figur 21 Förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd 2-212 Antal personer 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8 Förändring i landsbygdsområdenas folkmängd 2-212 Nicolai landsb Ludgo landsb Tunaberg landsb Kila landsb Spelvik landsb Tuna landsb Tystberga landsb Runtuna landsb Vrena landsb Halla landsb Alla Helgona landsb Bogsta landsb Sättersta landsb Nykyrka landsb Svärta landsb Bärbo landsb Lid landsb Bälinge landsb Lästringe landsb Ripsa landsb Bergshammar landsb Husby-Oppunda landsb Stigtomta landsb Råby landsb Lunda landsb I figurerna 21 och 22 samt i Karta 1 redovisas förändringar i befolkningsmängden i våra landsbygdsområden. Totalt sett är befolkningsutvecklingen på landsbygden negativ. Nicolai, Ludgo och Tunaberg svarar för de största folkökningarna medan Lunda, Råby och Stigtomta minskat mest. Procentuellt sett är vinnarna Nicolai och Ludgo medan Ripsa och Råby är förlorarna. Figur 22 Procentuell förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd 2-212 Procent 25% 2% 15% 1% 5% % -5% -1% Nicolai landsb -15% -2% -25% -3% -35% Ludgo landsb Spelvik landsb Procentuell förändring i landsbygdsområdenas folkmängd 2-212 Tunaberg landsb Hela kommunen Kila landsb Tuna landsb Tystberga landsb Runtuna landsb Vrena landsb Svärta landsb Alla Helgona landsb Halla landsb Sättersta landsb Bälinge landsb Bogsta landsb Bärbo landsb Nykyrka landsb Stigtomta landsb Lunda landsb Lid landsb Lästringe landsb Bergshammar landsb Husby-Oppunda landsb Råby landsb Ripsa landsb 17

Karta 1. Befolkningsförändringar i kommunens landsbygdsområden 2-212 Födda barn och födelsenetto I sex av kommunens orter och landsbygdsområden föddes åtta eller fler barn under 212. Dessa sex var Nyköping (382 födda), Stigtomta tätort (32 födda), Svalsta tätort (17 födda), Bergshammars tätort (14 födda), Jönåkers tätort (8 födda) och Nävekvarns tätort (8 födda). De största orterna/landsbygdsområdena utan någon född 212 var Buskhyttans tätort (288 inv.), Runtuna Tätort (243 inv.) och Alla Helgona landsbygd (197 inv.). Tabell 3 visar de orter och landsbygdsområden som hade högst antal födda barn per 1 invånare. Endast två tätorter återfinns i tabellen. Överst hamnar ett arbetsplatsområde följt av ett fritidshusområde och två småorter. Nyköpings tätort kan användas som jämförelse. Där föddes 1,1 barn per 1 invånare. Tabell 3 De orter/landsbygdsområden i kommunen där det föddes flest barn per 1 invånare 212 Skavsta arbetsplatsområde 7.7 Stavvik fritidshusområde 3.4 Lid småort 3.3 Råby småort 3. Sättersta landsbygd 2.5 Bärbo landsbygd 2.1 Lid landsbygd 2. Stigtomta tätort 1.7 Enstaberga tätort 1.6 Spelvik landsbygd 1.6 18

Födelsenettot visar antalet födslar minus antalet döda. Kommunens orter och landsbygdsområden fördelade sig grovt sett så att hälften hade ett positivt födelsenetto, en fjärdedel ett födelsenetto på och en fjärdedel ett negativt födelsenetto. Mest positivt netto hade Stigtomta tätort (19), Svalsta tätort (13), (Bergshammars tätort (8) och Stigtomta landsbygd (7). Störst födelseunderskott hade Nyköping (-43), Tystberga tätort (-8), Nävekvarns tätort (-7) och Aspa småort (-5). Placeringen av kommunens äldreboenden har stor påverkan på orternas födelsenetto. Karta 2 nedan visar antalet födda per 1 invånare i kommunens socknar under 212. Såväl tätorter som landsbygd är medräknade. Karta 2. Antal födda per 1 invånare i kommunens socknar inkl. tätorter Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter I figurerna 23-26 redovisas åldersfördelningen i kommunens orter. Störst andel barn och ungdomar upp till 18 år finns i Svalsta, Råby, Sjösa och Bergshammar. Lägst andel barn och ungdomar finns i, Skeppsvik och Kisäng. Andelen 19-64-åringar varierar förhållandevis lite mellan orterna. Andelen äldre varierar desto mer. Störst andel 65-79-åringar finns i de orter som har minst andel barn och ungdomar. I Skeppsvik, Sjöskogen och Uttervik är mer än var tredje invånare 65-79 år. I Råby och Sjösa däremot finns det få 65-79 åringar. Andelen äldre äldre d.v.s. 8 år eller mer i orterna präglas mycket av om det finns äldreboende på orten eller inte. Det är av den anledningen naturligt att Aspa, Jönåker och Tystberga ligger i topp. Den lägsta andelen personer som är 8 år eller äldre återfinns i Sillekrog, Svalsta och Runtuna. 19

Figur 23 Andel av befolkningen i orterna som är -18 år Orter - Andel av befolkningen i åldern -18 år 35 3 25 Procent 2 15 1 5 Svalsta Råby Sjösa Bergshammar Stigtomta Runtuna Kila Koppartorp Lid Enstaberga Jönåker Buskhyttan Hela kommunen Vrena Nyköping Bränn-Ekeby Sjöskogen Tystberga Lästringe Ålberga Stavsjö Nävekvarn Edstorp Aspa Sillekrog Horn Kisäng Skeppsvik Uttervik Figur 24 Andel av befolkningen i orterna som är 19-64 år Orter - Andel av befolkningen i åldern 19-64 år 7 6 5 Procent 4 3 2 1 Sillekrog Stavsjö Horn Lid Enstaberga Sjösa Tystberga Runtuna Kisäng Hela kommunen Kila Nyköping Lästringe Buskhyttan Ålberga Stigtomta Koppartorp Vrena Jönåker Råby Svalsta Bergshammar Bränn-Ekeby Uttervik Nävekvarn Edstorp Aspa Skeppsvik Sjöskogen 2

Figur 25 Andel av befolkningen i orterna som är 65-79 år Orter - Andel av befolkningen i åldern 65-79 år 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Skeppsvik Sjöskogen Uttervik Kisäng Edstorp Nävekvarn Horn Bränn-Ekeby Lästringe Sillekrog Aspa Vrena Ålberga Buskhyttan Stavsjö Koppartorp Nyköping Hela kommunen Bergshammar Tystberga Enstaberga Kila Jönåker Lid Runtuna Stigtomta Svalsta Procent Sjösa Råby Figur 26 Andel av befolkningen i orterna som är 8-w år Orter - Andel av befolkningen i åldern 8+ år Procent 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Aspa Jönåker Tystberga Uttervik Nyköping Skeppsvik Hela kommunen Ålberga Nävekvarn Råby Vrena Sjöskogen Edstorp Horn Stavsjö Stigtomta Kila Sjösa Lid Bränn-Ekeby Enstaberga Lästringe Koppartorp Bergshammar Buskhyttan Kisäng Runtuna Svalsta Sillekrog 21

Medelålder i kommunens orter Figur 27 Medelåldern i kommunens orter 212 Medelålder 212 6 5 4 År 3 2 1 Skeppsvik Uttervik Aspa Kisäng Sjöskogen Horn Edstorp Sillekrog Nävekvarn Bränn-Ekeby Vrena Ålberga Stavsjö Tystberga Nyköping Hela kommunen Lästringe Buskhyttan Koppartorp Jönåker Kila Enstaberga Lid Runtuna Bergshammar Stigtomta Råby Sjösa Svalsta De två orter vars befolkning har högst medelålder är båda fritidshusområden, nämligen Skeppsvik och Uttervik. Lägst medelålder har invånarna i Svalsta, Sjösa och Råby. Som jämförelse kan nämnas att medelåldern för hela Nyköpings kommun är 43,1 år. Befolkningens åldersfördelning i kommunens landsbygdsområden Figurerna 28-31 och kartorna 3-4 visar åldersfördelningen i kommunens landsbygdsområden. Andelen barn mellan och 18 år är högst i Spelvik, Bärbo samt Nykyrka och lägst i Halla, Lästringe samt Husby-Oppunda. Andelen i åldern 19-64 år skiljer sig inte så mycket mellan områdena. Halla har den största andelen 19-64 åringar. Andelen äldre är klart lägre än kommungenomsnittet i de flesta landsbygdsområden. Lägst andel 65-79 åringar finns i Tuna, Nicolai och Alla Helgona. Högst andel 65-79 åringar återfinns i Husby-Oppunda, Bälinge och Vrena. Andelen som är i åldern 8 år och uppåt ligger under kommungenomsnittet i samtliga landsbygdsområden. Råby, Sättersta och Ripsa har högst andel invånare i denna ålderskategori. Spelvik, Nicolai och Tuna har lägst andel invånare i åldern 8 år och uppåt. 22

Figur 28 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är -18 år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern -18 år 35 3 25 Procent 2 15 1 5 Spelvik landsb Bärbo landsb Nykyrka landsb Tuna landsb Vrena landsb Stigtomta landsb Runtuna landsb Hela kommunen Nikolai landsb Kila landsb Tystberga landsb Bergshammar landsb Lid landsb Svärta landsb Råby landsb Lunda landsb Alla Helgona landsb Bälinge landsb Ludgo landsb Bogsta landsb Sättersta landsb Tunaberg landsb Ripsa landsb Husby-Oppunda landsb Lästringe landsb Halla landsb Karta 3. Andel av befolkningen som är -18 år i kommunens socknar inkl. tätorter 23

Figur 29 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är 19-64 år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern 19-64 år 8 7 6 5 Procent 4 3 2 1 Halla landsb Ripsa landsb Alla Helgona landsb Bogsta landsb Nikolai landsb Lästringe landsb Tuna landsb Sättersta landsb Råby landsb Tunaberg landsb Svärta landsb Kila landsb Bergshammar landsb Lunda landsb Runtuna landsb Ludgo landsb Tystberga landsb Husby-Oppunda landsb Lid landsb Nykyrka landsb Bärbo landsb Spelvik landsb Stigtomta landsb Hela kommunen Bälinge landsb Vrena landsb Figur 3 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är 65-79 år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern 65-79 år 3 25 2 Procent 15 1 5 Husby-Oppunda landsb Bälinge landsb Vrena landsb Ludgo landsb Lid landsb Tystberga landsb Tunaberg landsb Lunda landsb Hela kommunen Stigtomta landsb Lästringe landsb Runtuna landsb Nykyrka landsb Kila landsb Bergshammar landsb Halla landsb Svärta landsb Råby landsb Bogsta landsb Sättersta landsb Spelvik landsb Bärbo landsb Ripsa landsb Alla Helgona landsb Nikolai landsb Tuna landsb 24

Figur 31 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är 8-w år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern 8+ år 7 6 5 Procent 4 3 2 1 Hela kommunen Råby landsb Sättersta landsb Ripsa landsb Bergshammar landsb Bälinge landsb Stigtomta landsb Tunaberg landsb Lästringe landsb Halla landsb Svärta landsb Lid landsb Lunda landsb Kila landsb Runtuna landsb Alla Helgona landsb Husby-Oppunda landsb Bogsta landsb Nykyrka landsb Ludgo landsb Vrena landsb Tystberga landsb Bärbo landsb Tuna landsb Nikolai landsb Spelvik landsb Karta 4. Andel av befolkningen som är 65 år och över i kommunens socknar inkl. tätorter 25

Medelåldern i kommunens landsbygdsområden Figur 32 Medelåldern i kommunens landsbygdsområden 212 Medelålder 212 År 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Husby-Oppunda landsb Halla landsb Tunaberg landsb Bälinge landsb Lid landsb Lästringe landsb Ludgo landsb Vrena landsb Ripsa landsb Sättersta landsb Lunda landsb Tystberga landsb Bogsta landsb Hela kommunen Runtuna landsb Bergshammar landsb Svärta landsb Råby landsb Stigtomta landsb Kila landsb Alla Helgona landsb Nikolai landsb Nykyrka landsb Tuna landsb Bärbo landsb Spelvik landsb Medelåldern på kommunens landsbygdsbefolkning skiljer sig relativt lite från område till område. Den äldsta befolkningen har Husby-Oppunda och Halla medan Spelvik och Bärbo har den yngsta befolkningen. Befolkning med utländsk bakgrund I statistiken för orter och landsbygdsområden ser vi att andelen personer med utländsk bakgrund varierar stort mellan orterna och mellan landsbygdsområdena. Siffrorna visar på höga andelar i flera fritidshusområden såsom Sillekrog, Sjöskogen och Skeppsvik samt i Kila småort. Lägst andel invånare med utländsk bakgrund återfinns i Bogsta, Alla Helgona, Stigtomta och Lunda landsbygdsområden. Kommungenomsnittet är 14, %. Figur 33 De 12 kommundelar med högst andel invånare med utländsk bakgrund 211 Andel invånare med utländsk bakgrund 211 Procent 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Sillekrog småort Kila småort Sjöskogens fritidshusområde Skeppsviks småort Lästringe småort Hela kommunen Vålarö fritidshusområde Utterviks fritidshusområde Kisäng småort/fritidshusområde Kila landsbygd Runtuna landsbygd Koppartorp småort Tystberga tätort 26

Stadsdelar i Nyköpings tätort Befolkningsmängd och befolkningsförändring Nyköpings tätort är indelad i 4 stadsdelar. En revidering av stadsdelsindelningen genomfördes 23 bland annat på grund av stadens expansion. I tabell 4 finns folkmängden i alla stadsdelar redovisad. Storleken mätt i folkmängd varierar kraftigt mellan stadsdelarna. Öster, Väster och Brandkärr är klart störst med cirka 4 invånare vardera. Tabell 4 Folkmängd i Nyköpings tätorts stadsdelar Befolkning 2-12-31 211-12-31 212-12-31 Förändring - 12 Förändring - 12, % Oppeby 1 629 1 547 1 549-8 -4.9% Oppeby gård 918 876 945 27 2.9% Hållet 55 485 474-31 -6.1% Nöthagen 54 54 54.% Blommenhov 14 15 15 1 7.1% Anderslund 1 12 1.% Väster 3 735 3 915 3 964 229 6.1% Spelhagen 216 218 218.% Högbrunn 1 66 1 155 1 135 69 6.5% Idbäcken.% Hemgården 15 15 15.% Gumsbacken.% Herrhagen 967 1 221 1 269 32 31.2% Långsätter 2 373 2 136 2 125-248 -1.5% Finntorp 1 2 3 2 2.% Kuggnäs 51 55 529 19 3.7% Branthäll - 1 9 9.% Örstig 3 133 143 14 4666.7% Björkö 3 3 3.% Björshult.% Krikonbacken 424 49 391-33 -7.8% Hagalund 575 55 566-9 -1.6% Harg 794 1 77 1 69 275 34.6% Oxbacken 236 391 39 154 65.3% Påljungshage 51 57 59 8 15.7% Brandkärr 3 236 3 963 4 19 783 24.2% Ö Villastaden 789 791 798 9 1.1% Isaksdal 1 383 1 335 1 389 6.4% Ekensberg 372 47 39 18 4.8% Öster 3 794 3 826 3 867 73 1.9% Kungshagen 2 6 6 4 2.% Fågelbo 1 785 1 986 2 26 241 13.5% Stenkulla 1 74 1 714 1 715-25 -1.4% Rosenkälla 1 983 1 976 1 989 6.3% Bryngelstorp 2 98 2 13 2 131 33 1.6% Brandholmen 284 1 8 1 8 796 28.3% Ängstugan 5 4 4.% Tjuvholmen 35 58 59 24 68.6% Malmbryggshagen 323 322 322.% Labro 6 4 4-2 -33.3% Summa 31 39 34 316 34 734 3 344 1.7% 27

Befolkningsutvecklingen i de olika stadsdelarna sedan 2 framgår av figurerna 34-35 samt av karta 5. De stadsdelar där det skett ett omfattande bostadsbyggande under perioden, Brandholmen, Malmbryggshagen, Herrhagen, Harg, Fågelbo och Spelhagen, har naturligt haft en stor befolkningstillväxt. Den näst största befolkningsökningen har skett i Brandkärr som fått 783 nya invånare. I stort sett hela befolkningsökningen i Brandkärr förklaras av en ökad inflyttning från utlandet. I andra stadsdelar har det skett en utglesning med färre boende per bostad och därmed en befolkningsminskning. Allra mest har befolkningen minskat i Långsätter, Oppeby och Krikonbacken. Figur 34 Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2-212 Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2-212 8 7 6 5 Antal personer 4 3 2 1-1 -2-3 Brandholmen Brandkärr Malmbryggshagen Herrhagen Harg Fågelbo Väster Spelhagen Oxbacken Örstig Öster Högbrunn Bryngelstorp Oppeby gård Tjuvholmen Kuggnäs Ekensberg Branthäll Ö Villastaden Påljungshage Isaksdal Rosenkälla Kungshagen Ängstugan Finntorp Blommenhov Nöthagen Anderslund Hemgården Björkö Labro Hagalund Stenkulla Hållet Krikonbacken Oppeby Långsätter Figur 35 Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2-212 Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2-212 3% 25% 2% Antal personer 15% 1% 5% % -5% Brandholmen Finntorp Kungshagen Tjuvholmen Oxbacken Harg Herrhagen Brandkärr Påljungshage Fågelbo Blommenhov Hela kommunen Högbrunn Väster Ekensberg Kuggnäs Oppeby gård Öster Bryngelstorp Ö Villastaden Isaksdal Rosenkälla Nöthagen Anderslund Spelhagen Hemgården Branthäll Björkö Ängstugan Malmbryggshagen Stenkulla Hagalund Oppeby Hållet Krikonbacken Långsätter Labro 28

Karta 5. Befolkningsförändringar i Nyköpings stadsdelar 2-212. Födda barn och födelsenetto Tio stadsdelar hade 15 eller fler födda under 212. Se tabell 5. Den enda stadsdelen med fler än 6 invånare som inte hade någon född under 212 var Hållet. Värt att notera är att barnafödandet på Öster har ökat sedan föregående år samtidigt som antalet födda på Väster och i Brandkärr har minskat. Tabell 5 Stadsdelar med 15 eller fler födda 212 Brandkärr 62 Öster 4 Långsätter 33 Väster 3 Stenkulla 26 Fågelbo 22 Oppeby 2 Harg 18 Brandholmen 17 Herrhagen 15 29

Tabell 6 visar de stadsdelar som hade högst antal födda barn per 1 invånare under 212. Örstig ligger i topp, vilket kan förklaras av att här finns många nybildade familjer. Genomsnittet för Nyköpings tätort var 1,1 barn per 1 invånare. Karta 6 nedan visar antalet födda per 1 invånare i Nyköpings stadsdelar under 212. Tabell 6 De stadsdelar i Nyköping där det föddes flest barn per 1 invånare 212 Örstig 3.5 Oxbacken 2.1 Nöthagen 1.9 Påljungshage 1.7 Harg 1.7 Brandholmen 1.6 Långsätter 1.6 Brandkärr 1.5 Stenkulla 1.5 Oppeby 1.3 Karta 6. Antal födda per 1 invånare i Nyköpings stadsdelar under år 212. Födelsenettot visar antalet födslar minus antalet döda. Stadsdelarna fördelade sig grovt sett så att 4% hade ett positivt födelsenetto, 3% ett födelsenetto på och 3% ett negativt födelsenetto. Placeringen av kommunens äldreboenden har stort genomslag på födelsenettot i stadsdelarna och gör det svårt att göra jämförelser. Högst födelsenetto hade Långsätter (25), Herrhagen (1), Oppeby (6), Oxbacken (6) och Fågelbo (6). Lägst födelsenetto hade Väster (-43), Hållet (-22) och Bryngelstorp (-15). 3

Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna Vilka stadsdelar har störst andel barn och ungdomar mellan och 18 år? Svaret finns i figur 36 och karta 7. Den största andelen unga finns i Örstig (43%). Ytterligare sju stadsdelar har en andel på över 3%, nämligen Malmbryggshagen, Kuggnäs, Påljungshage, Herrhagen, Oxbacken, Långsätter och Harg. Lägst andel har de centrala stadsdelarna Spelhagen, Öster, Högbrunn och Väster. Endast stadsdelar med fler än 5 invånare finns redovisade i diagrammen. Figur 36 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är -18 år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern -18 år Procent 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Örstig Malmbryggshagen Kuggnäs Påljungshage Herrhagen Oxbacken Långsätter Harg Hagalund Bryngelstorp Krikonbacken Brandkärr Ö Villastaden Ekensberg Hållet Nöthagen Hela kommunen Brandholmen Rosenkälla Tjuvholmen Isaksdal Stenkulla Oppeby Fågelbo Oppeby gård Väster Högbrunn Öster Spelhagen Figur 37 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är 19-64 år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern 19-64 år 8 7 6 Procent 5 4 3 2 1 Nöthagen Högbrunn Påljungshage Fågelbo Ö Villastaden Öster Oxbacken Väster Isaksdal Herrhagen Hagalund Spelhagen Långsätter Hela kommunen Kuggnäs Stenkulla Oppeby Ekensberg Örstig Harg Malmbryggshagen Tjuvholmen Brandholmen Brandkärr Krikonbacken Hållet Rosenkälla Bryngelstorp Oppeby gård Med undantag för Nöthagen och Högbrunn som har ovanligt höga andelar 19-64 åringar så är andelen personer i denna åldersgrupp ganska jämbördig i de olika stadsdelarna. Oppeby Gård, Bryngelstorp, Rosenkälla och Hållet är de enda stadsdelar där andelen personer mellan 19 och 64 år understiger 5%. 31

Karta 7. Andel av befolkningen som är -18 år i Nyköpings stadsdelar. Figur 38 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är 65-79 år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern 65-79 år 35 3 25 Procent 2 15 1 5 Oppeby gård Spelhagen Tjuvholmen Rosenkälla Bryngelstorp Krikonbacken Brandholmen Väster Oppeby Isaksdal Ekensberg Öster Stenkulla Hela kommunen Hållet Högbrunn Fågelbo Ö Villastaden Brandkärr Hagalund Långsätter Harg Oxbacken Kuggnäs Herrhagen Nöthagen Malmbryggshagen Örstig Påljungshage 32

Andelen äldre varierar dock kraftigt mellan stadsdelarna. Av de tretton stadsdelar som har en högre andel 65-79 åringar än kommungenomsnittet är majoriteten stadsdelar som domineras av flerbostadshus. Undantagen är Tjuvholmen, Bryngelstorp, Krikonbacken och Ekensberg som är utpräglade småhusstadsdelar. Den allra högsta andelen 65-79 åringar återfinns i Oppeby Gård och en bidragande orsak till detta är det nya seniorboendet Bovieran. Den näst högsta andelen finns i Spelhagen. Den huvudsakliga anledningen till detta är troligen att de lägenheter som finns där är nybyggda och har en så pass hög hyra att de lämpar sig för äldre som sålt sin villa. Lägst andel personer mellan 65 och 79 år finns i Påljungshage samt i de nybyggda stadsdelarna Örstig och Malmbryggshagen. Karta 8 visar att innerstaden, Oppeby, Oppeby Gård, Rosenkälla, Spelhagen och Ängstugan har en högre andel äldre än övriga stadsdelar. Karta 8. Andel av befolkningen som är 65 år och över i Nyköpings stadsdelar. Oppeby Gård har den högsta andelen invånare som är 8 år eller äldre. Hållet och Oppeby har också höga andelar liksom Öster, Väster och Rosenkälla. Däremot är andelen personer som är 8 år eller äldre låg i Långsätter och Kuggnäs. Malmbryggshagen, Tjuvholmen, Påljungshage, Örstig och Nöthagen saknar helt personer i denna ålderskategori. Se figur 39 på nästa sida. 33

Figur 39 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är 8- w år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern 8+ år 14 12 1 Procent 8 6 4 2 Oppeby gård Hållet Oppeby Öster Väster Rosenkälla Stenkulla Brandkärr Fågelbo Spelhagen Hela kommunen Brandholmen Harg Högbrunn Isaksdal Bryngelstorp Hagalund Ekensberg Krikonbacken Herrhagen Ö Villastaden Oxbacken Långsätter Kuggnäs Nöthagen Örstig Påljungshage Tjuvholmen Malmbryggshagen Medelålder i stadsdelarna Figur 4 Medelåldern i Nyköpings stadsdelar 212 Medelålder 212 6 5 4 År 3 2 1 Spelhagen Oppeby gård Öster Oppeby Väster Rosenkälla Tjuvholmen Hållet Stenkulla Brandholmen Fågelbo Högbrunn Hela kommunen Bryngelstorp Krikonbacken Isaksdal Ekensberg Ö Villastaden Brandkärr Hagalund Harg Långsätter Nöthagen Oxbacken Kuggnäs Herrhagen Påljungshage Malmbryggshagen Örstig Den högsta medelåldern har befolkningen i stadsdelarna Spelhagen och Oppeby Gård. Detta är naturligt då båda stadsdelar som vi precis konstaterat har höga andelar äldre invånare. Därefter kommer Öster, Oppeby och Väster. Lägst medelålder har invånarna i Örstig, Malmbryggshagen, Påljungshage och Herrhagen. 34

Befolkning med utländsk bakgrund Nyköpings tätort har en högre andel personer med utländsk bakgrund än kommunen som helhet. Detta beror framför allt på befolkningen i stadsdelarna Brandkärr och Herrhagen som sticker ut tydligt med sina höga andelar. I såväl Brandkärr som Herrhagen har nästan hälften av befolkningen utländsk bakgrund. Stenkulla, Nöthagen och Isaksdal har också höga andelar med utländsk bakgrund. Fyra stadsdelar har andelar av befolkningen med utländsk bakgrund på under 7%, nämligen Krikonbacken, Malmbryggshagen, Hagalund och Örstig. Allra lägst andel har Krikonbacken med 2,4 %. Figur 41 Andel av befolkningen i stadsdelarna som har utländsk bakgrund Andel invånare med utländsk bakgrund 211 Brandkärr Herrhagen Stenkulla Nöthagen Isaksdal Kuggnäs Hela kommunen Öster Väster Långsätter Rosenkälla Fågelbo Harg Spelhagen Oppeby Gård Hållet Ö Villastaden Högbrunn Oxbacken Tjuvholmen Bryngelstorp Brandholmen Ekensberg Oppeby Påljungshage Örstig Hagalund Malmbryggshagen Krikonbacken 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Procent 35

Flyttningar till och från kommundelar I statistiken kan man också få svar på frågor om flyttningar mellan områden. T.ex.: Hur stor var omflyttningen i ett område? Varifrån kom inflyttarna? Vart flyttade man? Till vilka områden flyttar barn och ungdomar eller äldre? Vilka områden har en utflyttning av barn och ungdomar eller äldre? Nedan besvaras dessa frågor för ett urval av kommundelar. Figur 42 visar in- och utflyttningen i de kommundelar som hade en positiv eller ingen nettoinflyttning under 212. Kommundelarna redovisas med de som har högst nettoinflyttning till vänster och minst nettoinflyttning till höger. Figur 43 visar motsvarande för de kommundelar som hade en negativ nettoinflyttning, med de med högst nettoutflyttning till höger. Förutom de kommundelar som redovisas i figur 39 och 4 så har vi Nyköpings tätort som hade en inflyttning på 2 67 personer och en utflyttning på 2 142 personer, d.v.s. en nettoinflyttning på 465 personer. I siffrorna ingår flyttningar till och från utlandet, övriga kommuner och övriga kommundelar. Figur 42 In- och utflyttning i kommundelar som hade positiv eller ingen nettoflyttning 212 In- och utflyttning i kommundelar 212 12 1 8 Antal personer 6 4 Inflyttning Utflyttning 2 Tystberga landsbygd Tystberga tätort Jönåkers tätort Tunaberg landsbygd Bälinge landsbygd Nicolai landsbygd Horn småort Ålberga tätort Lid småort Kila landsbygd Vrena tätort Husby-Oppunda landsbygd Fredöns fritidshusområde Runtuna tätort Nävekvarns tätort Utterviks fritidshusområde Skavsta arbetsplatsområde Råby landsbygd Spelvik landsbygd Koppartorp småort Tuna landsbygd Råby småort Buskhyttans tätort Kisäng småort/fritidshusområde Risö fritidshusområde Studsviks arbetsplatsområde Bergshammar landsbygd Vålarö fritidshusområde Lästringe landsbygd 36

Figur 43 In- och utflyttning i de kommundelar som hade negativ nettoflyttning 212 In- och utflyttning i kommundelar 212 25 2 Antal personer 15 1 Inflyttning Utflyttning 5 Bränn-Ekeby småort Edstorp småort/fritidshusområde Bergshammars tätort Nykyrka landsbygd Alla Helgona landsbygd Sjöskogens fritidshusområde Ludgo landsbygd Lästringe småort Halla landsbygd Sillekrog småort Stavsjö tätort Ripsa landsbygd Lid landsbygd Kila småort Vrena landsbygd Aspa småort Svärta landsbygd Stavvik fritidshusområde Stigtomta landsbygd Bärbo landsbygd Sjösa tätort Runtuna landsbygd Bogsta landsbygd Skeppsviks småort Enstaberga tätort Sättersta landsbygd Lunda landsbygd Svalsta tätort Stigtomta tätort Flyttningarna är ofta betydande. I majoriteten av områdena flyttade över 1 % av befolkningen under år 212. Eftersom in- och utflyttningen ofta är mer eller mindre lika stora så blir dock nettoförändringen i de flesta fall liten. De kommundelar med störst positiv förändring är, förutom Nyköpings tätort, Tystberga landsbygd, Tystberga tätort och Jönåkers tätort. Kommundelarna med störst negativ förändring är Stigtomta tätort, Svalsta tätort och Lunda landsbygd. 37

Figur 44 In- och utflyttning i stadsdelar 212 In- och utflyttning i stadsdelar 212 9 8 7 6 Antal personer 5 4 Inflyttning Utflyttning 3 2 1 Väster Brandholmen Oppeby Gård Brandkärr Isaksdal Öster Herrhagen Fågelbo Rosenkälla Kuggnäs Bryngelstorp Hållet Hagalund Spelhagen Örstig Ö Villastaden Finntorp Påljungshage Tjuvholmen Blommenhov Idbäcken Hemgården Gumsbacken Branthäll Björkö Björshult Kungshagen Labro Nöthagen Harg Ängstugan Anderslund Stenkulla Oppeby Malmbryggshagen Oxbacken Ekensberg Högbrunn Krikonbacken Långsätter Figur 44 visar in- och utflyttningen i Nyköpings tätorts stadsdelar. Väster hade högst nettoinflyttning tack vare ett begynnande generationsskifte med inflyttning av barnfamiljer. Därefter kommer Brandholmen som hade en hög nettoinflyttning tack vare ett omfattande bostadsbyggande. Därefter följer Oppeby Gård där ett exklusivt seniorboende färdigställdes under året samt Brandkärr som hade en omfattande inflyttning från utlandet. Den högsta nettoutflyttningen under 212 hade villastadsdelarna Långsätter och Krikonbacken samt Högbrunn som har blandad bebyggelse. 38

I tabell 7 redovisas flyttrelationerna för exemplen Nävekvarns tätort och Ludgo landsbygd. Hälften av de som flyttade till Nävekvarns tätort kom från andra delar av kommunen. Av dessa kom flest från Väster, Högbrunn och Oppeby. Tio personer kom från Stockholm och fem personer från Salem. Utflyttningen från Nävekvarns tätort gick mestadels till andra delar av kommunen samt till Oxelösund, Södertälje och Norrköping. Av de som flyttade till Ludgo landsbygd kom majoriteten från andra kommuner, såsom exempelvis Stockholm, Håbo och Ekerö. En del kom också från Runtuna landsbygd och Lid landsbygd. Av utflyttarna flyttade en hel del till Katrineholm och Flen samt till Råby landsbygd och Krikonbacken. Tabell 7 In- och utflyttningsrelationer i Nävekvarns tätort och Ludgo landsbygd Varifrån kom de som flyttade till Nävekvarns tätort 212? Stockholm 1 Väster 6 Salem 5 Högbrunn 4 Oxelösund 4 Örebro 4 Oppeby 3 Sjöskogen 3 Hemgården 2 Hagalund 2 Brandkärr 2 Öster 2 Buskhyttan 2 Jönåker 2 Övriga kommunen 11 Övriga riket 15 Utlandet 2 Totalt antal inflyttade 79 Vart flyttade de som flyttade från Nävekvarns tätort 212? Oxelösund 1 Väster 7 Brandkärr 7 Tuna landsb 6 Södertälje 6 Norrköping 5 Öster 4 Linköping 3 Oppeby Gård 2 Vrena tätort 2 Stockholm 2 Malmö 2 Falun 2 Österåker 1 Övriga kommunen 9 Övriga riket 5 Utlandet 2 Totalt antal utflyttade 75 Varifrån kom de som flyttade till Ludgo landsbygd 212? Runtuna landsb 7 Stockholm 3 Håbo 3 Lid landsb 2 Ekerö 2 Södertälje 2 Oxelösund 2 Strängnäs 2 Ludvika 2 Oppeby Gård 1 Aspa småort 1 Horn småort 1 Uppsala 1 Gnesta 1 Övriga kommunen Övriga riket 4 Utlandet Totalt antal inflyttade 34 Vart flyttade de som flyttade från Ludgo landsbygd 212? Katrineholm 5 Råby landsb 4 Flen 3 Krikonbacken 2 Runtuna landsb 2 Aspa småort 2 Oxelösund 2 Strängnäs 2 Laxå 2 Strömsund 2 Brandkärr 1 Öster 1 Rosenkälla 1 Nävekvarn 1 Övriga kommunen 1 Övriga riket 5 Utlandet 1 Totalt antal utflyttade 37 39

Tabell 8 visar flyttrelationerna för exemplen Oppeby Gård och Stenkulla. Ett stort antal av inflyttarna till Oppeby Gård kom från närliggande stadsdelar i Nyköping såsom till exempel Oppeby och Harg. Inflyttningen från andra kommuner var måttlig och de största flyttströmmarna kom från Oxelösund och Södertälje. Utflyttningen från Oppeby Gård gick framförallt till Harg och Hagalund samt till Flen och Vellinge. De som flyttade till Stenkulla kom framförallt från övriga delar av kommunen. Flest personer kom från Öster, Väster och Fågelbo. Ett relativt stort antal kom också från Oxelösund. Utflyttningen från Stenkulla gick framförallt till Öster, Väster, Fågelbo och Rosenkälla. Tabell 8 In- och utflyttningsrelationer i Oppeby Gård och Stenkulla Varifrån kom de som flyttade till Oppeby Gård 212? Oxelösund 18 Oppeby 13 Harg 11 Öster 1 Hagalund 8 Brandkärr 8 Södertälje 7 Stigtomta tätort 7 Stenkulla 6 Hållet 5 Högbrunn 4 Bryngelstorp 4 Katrineholm 3 Linköping 3 Övriga kommunen 6 Övriga riket 17 Utlandet 4 Totalt antal inflyttade 188 Vart flyttade de som flyttade från Oppeby Gård 212? Harg 12 Hagalund 8 Öster 7 Vrena tätort 6 Oppeby 5 Långsätter 5 Stigtomta tätort 5 Flen 5 Brandkärr 4 Vellinge 4 Isaksdal 3 Fågelbo 3 Överkalix 3 Oxelösund 2 Övriga kommunen 2 Övriga riket 15 Utlandet 11 Totalt antal inflyttade 118 Varifrån kom de som flyttade till Stenkulla 212? Öster 29 Väster 17 Fågelbo 17 Rosenkälla 15 Oxelösund 15 Brandkärr 14 Isaksdal 1 Herrhagen 7 Bryngelstorp 6 Jönåker 6 Stockholm 3 Södertälje 3 Flen 3 Katrineholm 3 Övriga kommunen 72 Övriga riket 41 Utlandet 9 Totalt antal inflyttade 27 Vart flyttade de som flyttade från Stenkulla 212? Öster 35 Väster 19 Fågelbo 16 Rosenkälla 16 Brandkärr 14 Isaksdal 13 Oxelösund 13 Långsätter 12 Stockholm 1 Norrköping 9 Brandholmen 8 Oppeby Gård 6 Harg 6 Bryngelstorp 5 Övriga kommunen 43 Övriga riket 42 Utlandet 5 Totalt antal inflyttade 272 4

Till vilka områden flyttar barn- och ungdomar? Tabell 9 visar de orter och landsbygdsområden i kommunen som 212 hade högst positiv nettoinflyttning av -18 åringar. I statistiken ingår såväl inflyttare från utlandet, andra kommuner som inflyttare från andra delar av kommunen. Tabellen visar att fyra tätort är populärast, nämligen Nävekvarn, Bergshammar, Ålberga och Vrena. Även Nicolai landbygd och Tystberga landsbygd är populära att flytta till för den här ålderskategorin. Som jämförelse kan nämnas att Nyköpings tätort hade en nettoinflyttning på 148 personer i åldern -18 år under 212. Stigtomta tätort, Lunda landsbygd, Sättersta landsbygd och Svalsta tätort hade den största nettoutflyttningen av -18 åringar. Tabell 9 Inflyttningsområden för barn och ungdomar -18 år Nävekvarns tätort 1 Bergshammars tätort 1 Ålberga tätort 1 Vrena tätort 1 Nicolai landsbygd 8 Tystberga landsbygd 7 Kila landsbygd 5 Bälinge landsbygd 4 Fredöns fritidshusområde 3 Spelvik landsbygd 3 Bränn-Ekeby småort 2 Tunaberg landsbygd 3 Runtuna tätort 2 Svärta landsbygd 2 När vi tittar närmare på åldersgruppen 65-79-åringar ser vi att nettoinflyttningen är mycket liten i samtliga orter och landsbygdsområden. Sammantaget är det endast 7 kommundelar som har en positiv nettoinflyttning av personer i den här åldersgruppen. Sillekrog, Svalsta och Tunabergs landsbygd var de enda kommundelar som hade en nettoinflyttning som översteg en enstaka person. Majoriteten av kommundelarna hade en nettoutflyttning av 65-79 åringar och de flesta av dessa flyttade in till Nyköpings centralort som hade en nettoinflyttning på inte mindre än 126 personer i den aktuella åldersgruppen. Störst nettoutflyttning av 65-79 åringar hade Stigtomta tätort, Bergshammars tätort, Enstaberga tätort och Skeppsviks småort. Inflyttningen av personer som är 8 år eller mer är mycket liten i samtliga orter och landsbygdsområden. Den flyttning som sker är koncentrerad till de orter som har äldreboenden. Tabell 1 Inflyttningsområden för 65-79-åringar Sillekrog småort 3 Svalsta tätort 2 Tunaberg landsbygd 2 Lunda landsbygd 1 Stavsjö tätort 1 Stigtomta landsbygd 1 Spelvik landsbygd 1 41

I tabell 11 ser vi de stadsdelar som hade störst positiv nettoinflyttning av unga mellan och 18 år under 212. Den största inflyttningen skedde på Väster. Även Bryngelstorp och Herrhagen hade en stor inflyttning av barn och ungdomar. Långsätter, Högbrunn och Stenkulla hade störst nettoutflyttning av -18 åringar. Tabell 11 Stadsdelar med störst inflyttning av barn och ungdomar -18 år Väster 31 Bryngelstorp 28 Herrhagen 22 Hagalund 19 Rosenkälla 17 Brandkärr 15 Isaksdal 14 Brandholmen 13 Harg 1 Ö Villastaden 9 Kuggnäs 7 Öster 7 Fågelbo 6 Hållet 5 Spelhagen 3 Örstig 2 De mest populära stadsdelarna att flytta till för ålderskategorin 19-25 år är centrala stadsdelar med mycket flerbostadshus. Brandkärr och Oppeby har också många inflyttare i denna ålderskategori. Då antalet i åldern 65-79 år som flyttar är förhållandevis lågt får flyttningar till äldreboenden genomslag i statistiken. Merparten av stadsdelarna i Nyköping har ingen eller mycket liten inflyttning av personer i åldern 65-79 år. De stadsdelar som hade störst nettoinflyttning under 212 av denna åldersgrupp är Oppeby Gård, Öster och Isaksdal. Störst nettoutflyttning hade Bryngelstorp, Långsätter och Väster. Flyttningar för personer som är 8 år eller äldre sker nästan enbart till stadsdelar med äldreboenden. Tabell 12 Stadsdelar med störst inflyttning av personer i åldern 65-79 år Oppeby Gård 65 Öster 4 Isaksdal 24 Brandkärr 19 Brandholmen 11 Fågelbo 1 Oppeby 8 Rosenkälla 6 Harg 3 Ekensberg 1 Stenkulla 1 42