Befolkning i Nyköpings kommun 2017

Transkript

1 Datum Befolkning i Nyköpings kommun 217 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson

2 Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar 7 Befolkning med utländsk bakgrund 14 Kommundelar 16 Orter och landsbygdsområden 16 Befolkningsmängd 16 Födda barn och födelsenetto 22 Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter 23 Befolkningens åldersfördelning i kommunens landsbygdsområden 26 Befolkning med utländsk bakgrund 3 Stadsdelar 31 Befolkningsmängd 31 Födda barn och födelsenetto 34 Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna 36 Befolkning med utländsk bakgrund 4 Flyttningar till och från kommundelar 41 Sammanfattning Under 217 ökade kommunens befolkning med 543 personer och uppgick till personer. Det var en lägre ökning än under år 216 då befolkningen växte med 662 personer. Ökningen i folkmängd beror till största delen på en kraftigt ökad inflyttning från Stockholms län. Födelsenettot i kommunen var -1, vilket innebär att antalet födda var lägre än antalet döda. Inflyttningen har ökat stadigt sedan 2 och låg 217 på en nivå på cirka 3 inflyttare/år. Inflyttningen sker framför allt från andra län i landet. Även utflyttningen har ökat under den senaste 17-årsperioden och ligger nu på cirka 2 5 personer per år. Utflyttningen sker även den framför allt till andra delar av landet. De två stadsdelar med störst nettoinflyttning under 217 var Kuggnäs och Malmbryggshagen. Flyttnettot har varierat kraftigt över åren. Från 216 till 217 skedde en minskning av flyttnettot. Sett som netto har flyttningarna från utlandet en mycket stor del i kommunens befolkningsökning. Antalet inflyttade från utlandet minskade dock jämfört med föregående år. Flyttnettot till Nyköpings kommun från övriga kommuner i Södermanlands län var oförändrat från 216 till 217, medan flyttnettot till Nyköpings kommun från övriga län ökade. Flyttarnas åldersfördelning har framförallt förändrats på en punkt jämfört med de senaste 17 åren och det är att flyttnettot för barn och ungdomar blivit mer positivt. I förhållande till riket så har Nyköpings kommun ett bättre flyttnetto för barn upp till 19 år samt för personer som är mellan 3 och 79 år. Andelen invånare med utländsk bakgrund har ökat på senare år och låg år 217 på 19,1% eller drygt 1 6 personer. Somalia är vanligast som ursprungsland med knappt 1 7 personer. Sedan kommer Finland med 1 4 personer och Irak med knappt 1 personer. 2

3 Antal personer Hela kommunen Befolkningsmängd och åldersfördelning Under 217 ökade kommunens befolkningsmängd med 543 personer och uppgick till personer. Det var en lägre ökning än under år 216 då befolkningen växte med 662 personer. I figur 1 nedan kan man utläsa att befolkningen har ökat betydligt sedan år 2. Figur 1 Befolkningsmängd i Nyköpings kommun Folkmängd i Nyköpings kommun Tabell 1 Befolkningsförändringar Folkmängd Inflyttning Utflyttning Flyttnings- Födda Döda Födelse- Justering Folkökning netto netto inkl OB Befolkningsökningen på 543 personer under 217 låg klart över genomsnittökningen sedan år 2 som är 355 personer/år. Sedan år 2 har även ålderstrukturen i kommunen förändrats. Fyra åldersgrupper har ökat markant i antal, nämligen -4 åringarna, åringarna, åringarna och 7-74 åringarna. Fyra grupper har minskat klart i antal, nämligen 1-14 åringarna, åringarna, 5-54 åringarna samt åringarna. Se figur 2 på nästa sida. 3

4 Figur 2 Åldersfördelningen på befolkningen (i förgrunden) och (i bakgrunden) I figur 3 jämförs åldersfördelningen i Nyköpings kommun och riket. Två klara skillnader kan skönjas. Dels finns det färre personer i åldrarna 2-44 år i kommunen än i riket och dels finns det fler personer som är 65 år och äldre i kommunen. Figur 3 Åldersfördelningen på befolkningen i Nyköpings kommun (i förgrunden) och riket (i bakgrunden)

5 Antal födda per 1 kvinnor Antal personer Födda och döda Antalet födda minskade med 31 barn under 217 till 591 barn. Sedan år 2 har antalet födda ökat betydligt. Figur 4 Födda och döda 7 Födda och döda Döda Födda Antalet döda (figur 4) ökade till 592 personer under 217. Dödsrisken för såväl kvinnor som män är något lägre i kommunen än i riket som helhet. Figur 5 Antalet födda barn för kvinnor i olika åldrar Antal födda barn per kvinna efter ålder Nyköpings kommun Riket År 217 var den yngsta modern 16 år medan den äldsta var 46 år. De kvinnor som var 3 år gamla fick flest barn. Jämfört med Sverige som helhet börjar kvinnorna i Nyköpings kommun med barnafödandet tidigare. De föder också fler barn. 5

6 Figur 6 Fruktsamhetstal Fruktsamhetstal 2,5 2, 1,5 1, Nyköping Riket,5, Fruktsamhetstalet (figur 6) minskade under 217 till 1,87 barn per kvinna. Under de tre senaste åren har fruktsamheten i kommunen legat över rikssnittet. Sammantaget ger detta ett födelseunderskott på -1 personer under 217. Det är en kraftig ökning jämfört med 216 då födelseöverskottet var 57 personer. Jämfört med år 2 var dock födelsenettot betydligt högre under 217. Figur 7 Födelsenetto 1 Födelsenetto

7 Antal personer personer Flyttningar Flyttstatistiken ger stora möjligheter till analyser av olika slag. I avsnittet om flyttningar presenteras några typer av analyser. Varifrån och vart Inflyttarna från vårt eget län utgör knappt 27 % av den totala inflyttningen. Inflyttningen från utlandet är liten i förhållande till den inrikes inflyttningen. Sedan år 2 har inflyttningen stadigt legat högre än 2 personer/år. Sett i ett tioårsperspektiv syns en tydlig ökning av inflyttningen. Se figur 8. Figur 8 Inflyttningen Inflyttning utlandet övr Sverige länet En närmare studie av inflyttningen på länsnivå ger vid handen att inflyttningen från vårt eget län ökade från 22 till 26 för att sedan stagnera. Från 214 till 215 skedde dock en kraftig uppgång. Inflyttningen från Stockholms län minskade från 27 till 29 för att sedan öka igen. Inflyttningen från övriga län har ökat jämfört med år 2 medan inflyttningen från Östergötlands län varit i stort sett oförändrad. Figur 9 Inflyttning från Södermanlands, Stockholms, Östergötlands samt övriga län Inflyttning från AB-, D-, E- samt övriga län Södermanlands län Stockholms län Övriga län Östergötlands län

8 Oxelösund Stockholm Norrköping Flen Trosa Gnesta Södertälje Linköping Botkyrka Katrineholm Huddinge Eskilstuna Göteborg Uppsala Haninge Nacka Strängnäs Solna Finspång Örebro Antal personer Antal personer Om vi övergår till att titta på inflyttningen på kommunnivå från våra viktigaste flyttkommuner kan vi konstatera att inflyttningen från Oxelösund ökade markant under det senaste året. Från Stockholms stad har inflyttningen ökat något under det senaste året. Inflyttningen från Norrköping var oförändrad från 216 till 217 medan inflyttningen från Södertälje varit i stort sett konstant sedan år 2. Figur 1 Inflyttningen från några kommuner Inflyttning från några kommuner Oxelösund Stockholms stad Norrköping Södertälje Diagrammet nedan visar inflyttningen från fler kommuner. Den överlägset största inflyttningen kommer från Oxelösund och Stockholms stad. Många inflyttare kommer också från våra grannkommuner samt från olika kommuner i Stockholms län. Figur 11 Inflyttningen på kommunnivå Inflyttning

9 Antal personer personer I figur 12 redovisas hur utflyttningen fördelar sig. Utflyttningen har ökat sett över de senaste tio åren. Utflyttningen ligger för närvarande klart över 2 personer/år. De kommuner som Nyköpings kommuns invånare flyttar till har i sin tur många invånare som flyttar från den egna kommunen till Nyköpings kommun. Figur 12 Utflyttningen Utflyttning utlandet övr Sverige länet Figur 13 Utflyttning till Södermanlands, Stockholms, Östergötlands samt övriga län Utflyttning till AB-, D-, E- samt övriga län Övriga län Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län I figur 13 redovisas utflyttningen på länsnivå. Utflyttningen till övriga kommuner i Södermanlands län har ökat sedan år 2. Utflyttningen till Stockholms län har ökat sedan år 21. Till Östergötlands län har utflyttningen ökat under de två senaste åren. Utflyttningen till övriga län minskade från 216 till

10 Oxelösund Stockholm Norrköping Trosa Linköping Södertälje Uppsala Göteborg Flen Örebro Eskilstuna Katrineholm Botkyrka Gnesta Västerås Huddinge Malmö Nacka Järfälla Umeå Antal personer Antal personer Figur 14 Utflyttningen till några kommuner Utflyttning till några kommuner Oxelösund Stockholms stad Norrköping Södertälje Om vi istället tittar på utflyttningen på kommunnivå kan vi konstatera att utflyttningen till Oxelösund återhämtats sig något efter en period av nedgång. Utflyttningen till Stockholms stad däremot minskade klart från 216 till 217. Till Norrköping har utflyttningen ökat sedan 29. Däremot har utflyttningen till Södertälje legat på i stort sett samma nivå under den senaste femtonårsperioden. Figur 15 Utflyttningen på kommunnivå Utflyttning Förutom till ovannämnda kommuner sker den största utflyttningen till övriga grannkommuner samt till olika universitets- och högskoleorter. 1

11 personer Personer Figur 16 Flyttnettot Flyttnetto utlandet övr Sverige länet När vi studerar flyttnettot (figur 16) blir bilden delvis en annan. Diagrammet visar nettotillskottet av nya kommuninvånare. Variationerna i flyttrelationerna blir större över åren. Flyttnettot gentemot länet har minskat något medan flyttnettot gentemot övriga Sverige har gått från att vara negativt år 216 till att bli positivt 217. Flyttnettot gentemot utlandet minskade under 217 men bidrog ändå med det största nettotillskottet. Figur 17 visar flyttnettot gentemot våra viktigaste flyttlän. Flyttnettot gentemot Södermanlands län har minskat under de två senaste åren. Flyttnettot gentemot Östergötland har sjunkit något från 216 till 217. Flyttnettot gentemot Stockholms län respektive övriga län steg från 216 till 217. Figur 17 Flyttnettot gentemot Södermanlands, Stockholms, Östergötlands samt övriga län Flyttnetto mot AB-, D-, E- samt övriga län Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län

12 Personer Figur 18 visar flyttnettot gentemot några viktiga flyttkommuner. Den kommun som Nyköping har allra mest flyttrörelser gentemot är Oxelösund. En stor del av Nyköpings kommuns befolkningsökning under 199-talet kan förklaras av ett positivt flyttnetto gentemot vår granne i söder. Flyttnettot gentemot Oxelösund minskade stadigt från 2 till 22 för att sedan vända upp igen. År 25 nåddes en topp och sedan sjönk nettot gradvis till 21. Under 211 och 212 steg flyttnettot gentemot Oxelösund kraftigt för att sedan sjunka dramatiskt under 213. Under 214 och 215 steg flyttnettot gentemot Oxelösund betydligt för att sedan minska under 216 och stiga svagt under 217. Flyttnettot gentemot Stockholms stad sjönk från 21 till 212. Sedan dess har det dock skett en återhämtning och 217 blev nettot gentemot Stockholms stad klart positivt. Flyttnettot gentemot Södertälje kommun har varit stadigare och inneburit ett flyttningsöverskott de allra flesta åren under tidsperioden. Flyttnettot gentemot Norrköping slutligen har varit svagt negativt under hela den gångna 15- årsperioden med undantag för åren 29, 21 och 213. Figur 18 Flyttnettot gentemot några kommuner Flyttnetto mot några kommuner 1 5 Oxelösund Stockholms stad Södertälje Norrköping Våra stora och betydelsefulla flyttrörelser gentemot Oxelösund är ett tydligt tecken på att Nyköping och Oxelösund till stora delar är en gemensam bostadsregion. Figur 19 visar flyttnettot för regionen Nyköping/Oxelösund. Oxelösunds flyttningsunderskott har tidigare dragit ner regionens flyttnetto men under de fem senaste åren har Oxelösunds flyttnetto varit klart positivt. Det gemensamma flyttnettot har varit ett flyttningsöverskott under hela tidsperioden från 2 till 217. Under 21 skedde en mycket kraftig ökning av nettoflyttningen till regionen. Därefter minskade flyttnettot till 25 för att sedan öka igen. Åren 27, 21, 213, 215 och 216 nåddes nya toppar. 12

13 Personer Personer Figur 19 Flyttnettot i regionen Nyköping/Oxelösund 1 Flyttnetto Nyköping och Oxelösund Nyköping+ Oxelösund Nyköping Oxelösund Flyttarnas åldersfördelning Det finns uppgifter om åldersfördelningen på våra in- och utflyttare. Här nedan redovisas endast flyttnettots åldersfördelning. I figur 2 jämförs åldersfördelningen 217 med 2 års åldersfördelning. Det är en anmärkningsvärt stor skillnad mellan de båda åren. Flyttnettot för barn och ungdomar har förbättrats markant liksom flyttnettot för personer mellan 3 och 39 år. För personer som är 4 år och äldre däremot är skillnaderna mycket små mellan de båda åren med undantag för 6-64 åringarna som gått från att ha ett flyttnetto på +/- till ett klart positivt netto. Anledningen till att flyttnettot för 2-24 åringar är negativt är utflyttning till universitets- och högskoleorter. Figur 2 Flyttnettot 2 och 217 för olika ålderskategorier 15 Flyttnetto 217 i jämf med Man kan nu fråga sig om åldersfördelningen på kommunens flyttare skiljer sig från rikssnittet. I figur 21 redovisas kommunens åldersfördelning i jämförelse med en åldersfördelning enligt rikssnittet. Figuren visar att kommunen flyttmönster avviker från rikssnittet på vissa punkter. Flyttnettot för barn upp till 19 år och vuxna mellan 3 och 74 år är mer positivt i Nyköpings kommun än i riket som helhet. 13

14 Antal personer Personer Figur 21 Åldersfördelning flyttnetto i jämförelse med riket Åldersfördelning flyttnetto 217 i jämförelse med riket Faktiskt flyttnetto 217 Beräknat flyttnetto vid åldersfördelning enligt rikssnitt Befolkning med utländsk bakgrund Såväl antalet som andelen personer med utländsk bakgrund har ökat stadigt i kommunen under den senaste 15-årsperioden. Fr.o.m. 23 har en person utländsk bakgrund om personen är född utomlands och/eller om båda föräldrarna är födda utomlands. I den tidigare definitionen räckte det med att en av föräldrarna var född utomlands för att ha utländsk bakgrund. Såväl andelen med utländsk bakgrund som andelen utrikes födda är klart lägre i Nyköpings kommun än i riket som helhet. Figur 22 Personer med utländsk bakgrund och utrikes födda i Nyköpings kommun 12 Personer med utländsk bakgrund och utrikes födda utländsk bakgrund utrikes födda

15 Antal personer Procent Figur 23 Andel av befolkningen som har utländsk bakgrund resp. som är utrikes födda 3 Andel med utländsk bakgrund resp. andel utrikes födda utländsk bakgrund - Riket utländsk bakgrund - Nyköping utrikes födda - Riket utrikes födda - Nyköping De sex största ursprungsländerna 217 bidrog med över 3 personer vardera. Av de sex största ursprungsländerna var tre europeiska. Somalia är störst med knappt 1 7 personer. Den näst största gruppen utgörs av personer från Finland. De största ökningarna under de senaste åren svarar somalierna och syrierna för. Figur 24 De sex största ursprungsländerna personer med utländsk bakgrund Utländsk bakgrund - vanligaste ursprungsländer Somalia Finland Syrien Irak Bosnien- Hercegovina Polen

16 Kommundelar Orter och landsbygdsområden Befolkningsmängd och befolkningsförändring Tabell 2 Befolkning i kommunens orter och landsbygdsområden Befolkning Förändr. -17 Förändr. -17, % Tätorter CENTRALORT Nyköping ,8% STÖRRE TÄTORTER (1- invånare) Stigtomta ,% Svalsta ,1% Totalt ,5% MELLANSTORA TÄTORTER (4-999 invånare) Bergshammar ,3% Tystberga ,2% Nävekvarn ,2% Vrena ,5% Jönåker ,4% Sjösa ,8% Enstaberga ,1% Totalt ,5% MINDRE TÄTORTER (2-399 invånare) Stavsjö ,7% Buskhyttan ,4% Runtuna ,8% Ålberga ,8% Sillekrog ,6% Totalt ,7% Småorter (5-199 invånare) Horn ,8% Skeppsvik ,9% Bränn-Ekeby ,% Råby ,% Kisäng ,1% Aspa ,2% Koppartorp ,8% Lästringe ,5% Uttervik ,3% Kila ,7% Lid ,1% Edstorp ,2% Sjöskogen ,7% Totalt ,1% 16

17 Tabell 2 (forts) Befolkning i kommunens orter och landsbygdsområden Befolkning Förändr. -17 Förändr. -17, % Större fritidshusområden (Minst 5 fastigheter men med färre än 5 invånare) Vålarö ,2% Stavvik ,3% Fredön ,7% Risö Totalt ,2% Socknar exkl. tätorter och småorter Nicolai landsb ,1% Alla Helgona landsb ,9% Tunaberg landsb ,3% Bergshammar landsb ,6% Tuna landsb ,4% Lunda landsb ,6% Kila landsb ,8% Stigtomta landsb ,4% Bärbo landsb ,3% Nykyrka landsb ,7% Halla landsb ,6% Vrena landsb ,% Råby landsb ,2% Husby-Oppunda landsb ,5% Lid landsb ,4% Ripsa landsb ,8% Runtuna landsb ,1% Spelvik landsb ,8% Ludgo landsb ,5% Svärta landsb ,% Tystberga landsb ,2% Bogsta landsb ,5% Bälinge landsb ,9% Sättersta landsb ,5% Lästringe landsb ,4% Totalt ,2% Nyköpings kommun domineras befolkningsmässigt av Nyköpings tätort med sina 68 % av befolkningen. I kommunen finns numera 14 tätorter. Skeppsvik som tidigare var den minsta tätorten har nu förlorat så pass många invånare att orten blivit omklassificerad till småort. I kommunen finns nu 13 småorter, d.v.s. orter med minst 5 invånare. Då begreppet småort inte användes tidigare saknas jämförelser över en längre tid för de flesta småorter. Lästringe och Aspa är inte tätorter då befolkningsmängden understiger 2. De flesta fritidshusområden med mer än 5 fritidshusfastigheter är idag antingen småorter eller tätorter. Kommunen består av 25 socknar. I tabell 2 ovan framgår befolkningsmängden i dessa socknar då befolkningen i orterna, de större fritidshusområdena samt även befolkningen i arbetsplatsområdena Skavsta och Studsvik räknats bort. Landsbygdsbefolkningen är störst i Kila socken med 64 invånare och minst i Halla socken med 65 invånare. Merparten av landbygdsområdena har fler än 2 invånare. 17

18 Horn Råby Sillekrog Kila Bergshammar Nyköping Hela kommunen Kisäng Bränn-Ekeby Stavsjö Jönåker Edstorp Svalsta Uttervik Aspa Stigtomta Sjösa Runtuna Vrena Buskhyttan Enstaberga Tystberga Nävekvarn Sjöskogen Koppartorp Lid Lästringe Ålberga Skeppsvik Procent Antal personer I figurerna 25 och 26 nedan ser vi hur befolkningsmängden förändrats sedan år 2 i kommunens orter. Den största befolkningsökningen har skett i Bergshammar tack vare att ett nytt villaområde byggts i Vallsund. I övrigt har befolkningsökningen varit störst i Horn, Svalsta och Stigtomta. De orter som har haft störst negativ befolkningsförändring är Nävekvarn, Tystberga, och Skeppsvik. Procentuellt sett har Horn, Råby och Sillekrog fått flest nya invånare medan Skeppsvik, Ålberga och Lästringe tappat flest invånare. Figur 25 Förändring i orternas befolkningsmängd Förändring i orternas befolkningsmängd Figur 26 Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd % 24% 22% 2% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% 18

19 Procent Antal personer I figurerna 27 och 28 samt i karta 1 på sid. 22 redovisas förändringar i befolkningsmängden i våra landsbygdsområden under perioden Totalt sett minskar befolkningen på landsbygden. Nicolai, Tuna och Runtuna svarar för de största folkökningarna medan Råby, Lunda och Stigtomta minskat mest. Procentuellt sett är vinnarna Nicolai, Tuna och Bärbo medan Ripsa, Råby och Lästringe är förlorarna. Figur 27 Förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd Förändring i landsbygdsområdenas folkmängd Figur 28 Procentuell förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd Procentuell förändring i landsbygdsområdenas folkmängd % 4% 3% 2% 1% % -1% -2% -3% -4% -5% 19

20 Procent Horn Edstorp Lästringe Bergshammar Jönåker Aspa Bränn-Ekeby Lid Runtuna Nyköping Skeppsvik Hela kommunen Svalsta Stigtomta Stavsjö Tystberga Kisäng Enstaberga Uttervik Vrena Sillekrog Nävekvarn Sjösa Råby Koppartorp Ålberga Buskhyttan Sjöskogen Kila Antal personer Hur har befolkningen i kommunens orter förändrats under det senaste året? Svaret återfinns i figurerna 29 och 3 nedan. Störst folkökning har skett i Bergshammar tack vare ett födelseöverskott och ett flyttningsöverskott gentemot andra kommuner. Även Jönåker och Horn noterar tydliga befolkningsökningar. Däremot har invånarantalet minskat betydligt i Nävekvarn, Vrena och Sjösa. Procentuellt har Horn, Edstorp och Lästringe ökat mest medan Kila, Sjöskogen och Buskhyttan förlorat flest invånare. Figur 29 Förändring i orternas befolkningsmängd Förändring i orternas befolkningsmängd Figur 3 Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd % 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -1% 2

21 Procent Antal personer På denna sida redovisas befolkningsförändringarna i kommunens landsbygdsområden under det senaste året. Bogsta, Lunda och Tystberga landsbygdsområden har fått uppleva de största befolkningsökningarna i absoluta tal. De landsbygdsområden där befolkningen minskat mest är Stigtomta och Vrena landsbygdsområden. Procentuellt är ökningarna störst i Lid och Bogsta medan minskningarna är störst i Ripsa och Spelvik. Figur 31 Förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd Förändring i landsbygdsområdenas folkmängd Figur 32 Procentuell förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd % Procentuell förändring i landsbygdsområdenas folkmängd % 5% % -5% -1% -15% 21

22 Karta 1. Befolkningsförändringar i kommunens socknar inkl. orter Födda barn och födelsenetto I åtta av kommunens orter och landsbygdsområden föddes åtta eller fler barn under 217. Dessa åtta var Nyköping (47 födda), Stigtomta tätort (15 födda), Bergshammars tätort (14 födda), Svalsta (1 födda), Tystberga tätort (9 födda), Kila landsbygd (9 födda), Sjösa (8 födda) och Bärbo landsbygd (8 födda). De största orterna/landsbygdsområdena utan någon född 217 var Sillekrog (225 inv.), Horn småort (214 inv.) och Vrena landsbygd (186 inv.). Tabell 3 visar de orter och landsbygdsområden som hade högst antal födda barn per 1 invånare. Endast en tätort återfinns i tabellen. Överst hamnar Bärbo landsbygd med 3,6 födda per 1 invånare. Kila småort hamnar på andra plats. Nyköpings tätort kan användas som jämförelse. Där föddes 1,1 barn per 1 invånare år 217. Tabell 3 De orter/landsbygdsområden i kommunen där det föddes flest barn per 1 invånare 217 Bärbo landsbygd 3,6 Kila småort 2,6 Lid småort 2,5 Buskhyttans tätort 2,5 Nykyrka landsbygd 2,3 Bälinge landsbygd 2,2 Lid landsbygd 1,9 Lästringe småort 1,8 Lästringe landsbygd 1,8 Tuna landsbygd 1,8 22

23 Karta 2 nedan visar antalet födda per 1 invånare i kommunens socknar under 217. Såväl tätorter, småorter som landsbygd är medräknade. Karta 2. Antal födda per 1 invånare i kommunens socknar inkl. orter 217 Födelsenettot visar antalet födslar minus antalet döda. Kommunens orter och landsbygdsområden fördelade sig grovt sett så att hälften hade ett positivt födelsenetto, en fjärdedel ett födelsenetto på och en fjärdedel ett negativt födelsenetto. Mest positivt netto hade Bergshammars tätort (12), Bärbo landsbygd (7), Sjösa (7) och Lunda landsbygd (6). Störst födelseunderskott hade Jönåker (-9), Tystberga tätort (-7) och Nävekvarn (-5). Placeringen av kommunens äldreboenden har stor påverkan på orternas födelsenetto. Nyköpings tätort hade ett födelsenetto på -5. Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter I figurerna redovisas åldersfördelningen i kommunens orter. Störst andel barn och ungdomar upp till 18 år finns i Sjösa, Svalsta, Bergshammar och Stigtomta. Lägst andel barn och ungdomar finns i Skeppsvik, Sjöskogen, Uttervik och Edstorp. Andelen åringar är högst i Sillekrog, Kila och Enstaberga. Den lägsta andelen åringar återfinns i Sjöskogen, Uttervik och Skeppsvik. Störst andel åringar finns i de orter som har minst andel barn och ungdomar. I Skeppsvik, Sjöskogen, Horn och Uttervik är mer än var tredje invånare år. Lägst andel åringar finns i Råby, Sjösa och Enstaberga. Andelen äldre äldre d.v.s. 8 år eller mer i orterna präglas mycket av om det finns äldreboende på orten eller inte. Det är av den anledningen naturligt att Aspa, Jönåker, Nyköping och Tystberga ligger i topp. Även Uttervik, Skeppsvik och Ålberga har dock höga andelar 8+. I Horn, Lästringe, Runtuna och Råby är andelen som är 8 år eller äldre lägst. 23

24 Sillekrog Kila Enstaberga Lid Edstorp Råby Stavsjö Lästringe Kisäng Sjösa Tystberga Hela kommunen Jönåker Nyköping Vrena Ålberga Buskhyttan Svalsta Koppartorp Runtuna Bränn-Ekeby Bergshammar Stigtomta Aspa Nävekvarn Horn Skeppsvik Uttervik Sjöskogen Procent Sjösa Svalsta Bergshammar Stigtomta Råby Runtuna Enstaberga Jönåker Koppartorp Buskhyttan Hela kommunen Lästringe Tystberga Nyköping Kila Vrena Stavsjö Lid Bränn-Ekeby Nävekvarn Ålberga Aspa Horn Kisäng Sillekrog Edstorp Uttervik Sjöskogen Skeppsvik Procent Figur 33 Andel av befolkningen i orterna som är -18 år Orter - Andel av befolkningen i åldern -18 år Figur 34 Andel av befolkningen i orterna som är år Orter - Andel av befolkningen i åldern år

25 Aspa Uttervik Skeppsvik Ålberga Jönåker Nyköping Tystberga Nävekvarn Hela kommunen Vrena Edstorp Koppartorp Enstaberga Stavsjö Buskhyttan Lid Sjöskogen Bränn-Ekeby Kila Stigtomta Sjösa Bergshammar Kisäng Sillekrog Svalsta Råby Runtuna Lästringe Horn Procent Skeppsvik Sjöskogen Horn Uttervik Bränn-Ekeby Nävekvarn Kisäng Aspa Edstorp Vrena Lästringe Stavsjö Ålberga Koppartorp Sillekrog Lid Runtuna Hela kommunen Buskhyttan Nyköping Tystberga Kila Bergshammar Stigtomta Jönåker Svalsta Enstaberga Sjösa Råby Procent Figur 35 Andel av befolkningen i orterna som är år Orter - Andel av befolkningen i åldern år Figur 36 Andel av befolkningen i orterna som är 8-w år 14 Orter - Andel av befolkningen i åldern 8+ år

26 Vålarö Fredön Skeppsvik Uttervik Sjöskogen Aspa Edstorp Horn Bränn-Ekeby Kisäng Nävekvarn Ålberga Stavvik Sillekrog Koppartorp Vrena Tystberga Lästringe Buskhyttan Lid Stavsjö Kila Hela kommunen Jönåker Svärta landsb Enstaberga Runtuna Stigtomta Bergshammar Sjösa Svalsta Råby Risö År Medelålder i kommunens orter Figur 37 Medelåldern i kommunens orter Medelålder De fem orter vars befolkning har högst medelålder är alla fritidshusområden. Lägst medelålder har invånarna i Risö, Råby och Svalsta. Som jämförelse kan nämnas att medelåldern för hela Nyköpings kommun är 43, år. Befolkningens åldersfördelning i kommunens landsbygdsområden Figurerna och kartorna 3-4 visar åldersfördelningen i kommunens landsbygdsområden. Andelen barn och ungdomar mellan och 18 år är högst i Bärbo, Nykyrka, Spelvik samt Tuna och lägst i Husby-Oppunda, Ripsa, Tunaberg samt Lästringe. Majoriteten av landsbygdsområdena har en lägre andel barn och ungdomar än kommunen totalt. Andelen i åldern år skiljer sig inte så mycket mellan områdena. Alla Helgona har den största andelen åringar medan Nykyrka har den minsta. Andelen yngre äldre är högre än kommungenomsnittet i drygt hälften av landsbygdsområdena. Högst andel åringar finns i Husby-Oppunda, Ripsa, Ludgo, Tunaberg och Vrena. Allra lägst andel finns i Tuna där bara 13,7% av invånarna är år. Spelvik, Bärbo och Bälinge har också låga andelar yngre äldre. Andelen som är i åldern 8 år och uppåt ligger under kommungenomsnittet i samtliga landsbygdsområden. Lid, Ripsa och Vrena har högst andel invånare i denna ålderskategori. Svärta, Tuna och Alla Helgona har lägst andel invånare i åldern 8 år och uppåt. 26

27 Bärbo landsb Nykyrka landsb Spelvik landsb Tuna landsb Runtuna landsb Kila landsb Hela kommunen Stigtomta landsb Bälinge landsb Svärta landsb Tystberga landsb Nikolai landsb Sättersta landsb Bogsta landsb Råby landsb Lunda landsb Ludgo landsb Vrena landsb Halla landsb Alla Helgona landsb Bergshammar landsb Lid landsb Lästringe landsb Tunaberg landsb Ripsa landsb Husby-Oppunda landsb Procent Figur 38 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är -18 år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern -18 år Karta 3. Andel av befolkningen som är -18 år i kommunens socknar inkl. orter 27

28 Husby-Oppunda landsb Ripsa landsb Ludgo landsb Tunaberg landsb Vrena landsb Lästringe landsb Bogsta landsb Halla landsb Lunda landsb Tystberga landsb Bergshammar landsb Nykyrka landsb Stigtomta landsb Svärta landsb Sättersta landsb Lid landsb Nikolai landsb Hela kommunen Kila landsb Alla Helgona landsb Råby landsb Runtuna landsb Bälinge landsb Bärbo landsb Spelvik landsb Tuna landsb Procent Alla Helgona landsb Bergshammar landsb Råby landsb Lid landsb Nikolai landsb Halla landsb Svärta landsb Bälinge landsb Tuna landsb Lästringe landsb Bogsta landsb Lunda landsb Sättersta landsb Tunaberg landsb Ripsa landsb Tystberga landsb Runtuna landsb Spelvik landsb Vrena landsb Husby-Oppunda landsb Kila landsb Stigtomta landsb Bärbo landsb Ludgo landsb Hela kommunen Nykyrka landsb Procent Figur 39 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern år Figur 4 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern år

29 Hela kommunen Lid landsb Ripsa landsb Vrena landsb Lästringe landsb Bälinge landsb Sättersta landsb Stigtomta landsb Runtuna landsb Tunaberg landsb Lunda landsb Husby-Oppunda landsb Råby landsb Kila landsb Tystberga landsb Halla landsb Spelvik landsb Nikolai landsb Ludgo landsb Bogsta landsb Bergshammar landsb Bärbo landsb Nykyrka landsb Alla Helgona landsb Tuna landsb Svärta landsb Procent Figur 41 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är 8-w år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern 8+ år Karta 4. Andel av befolkningen som är 65 år och över i kommunens socknar inkl. orter 29

30 Skavsta flygplats Sillekrog småort Nicolai landsbygd Skeppsviks småort Lästringe småort Hela kommunen Tystberga tätort Kila småort Utterviks fritidshusomr åde Koppartorp småort Aspa småort Procent Husby-Oppunda landsb Ripsa landsb Tunaberg landsb Ludgo landsb Lid landsb Lästringe landsb Vrena landsb Lunda landsb Halla landsb Bergshammar landsb Alla Helgona landsb Bogsta landsb Sättersta landsb Tystberga landsb Stigtomta landsb Råby landsb Bälinge landsb Nikolai landsb Hela kommunen Kila landsb Runtuna landsb Nykyrka landsb Spelvik landsb Tuna landsb Bärbo landsb År Medelåldern i kommunens landsbygdsområden Figur 42 Medelåldern i kommunens landsbygdsområden Medelålder Medelåldern på kommunens landsbygdsbefolkning skiljer sig relativt lite från område till område. Den äldsta befolkningen har Husby-Oppunda och Ripsa medan Bärbo och Tuna har den yngsta befolkningen. Befolkning med utländsk bakgrund I statistiken för orter och landsbygdsområden ser vi att andelen personer med utländsk bakgrund varierar stort mellan olika kommundelar. Den överlägset högsta andelen finns på Skavsta flygplats där kommunen hyr hotellrum till nyanlända. Siffrorna visar också på höga andelar i Sillekrog och i Nicolai landsbygd. Lägst andel invånare med utländsk bakgrund återfinns i Risö fritidshusområde, Lid småort och Ludgo landsbygd. Figur 43 De 1 kommundelar med högst andel invånare med utländsk bakgrund 217 Andel invånare med utländsk bakgrund 217 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 3

31 Stadsdelar i Nyköpings tätort Befolkningsmängd och befolkningsförändring Nyköpings tätort är indelad i 4 stadsdelar. En revidering av stadsdelsindelningen genomfördes 23 bland annat på grund av stadens expansion. I tabell 4 finns folkmängden i alla stadsdelar redovisad. Storleken mätt i folkmängd varierar kraftigt mellan stadsdelarna. Öster, Väster och Brandkärr är klart störst med cirka 4 invånare vardera. Tabell 4 Folkmängd i Nyköpings tätorts stadsdelar Befolkning Förändr. -17 Förändr. -17, % Oppeby ,3% Oppeby gård ,3% Hållet ,3% Nöthagen ,7% Blommenhov ,4% Anderslund ,% Väster ,% Spelhagen ,% Högbrunn ,3% Idbäcken,% Hemgården ,7% Gumsbacken,% Herrhagen ,3% Långsätter ,9% Finntorp 1 2 1,% Kuggnäs ,3% Branthäll i.u ,% Örstig ,% Björkö 3 2 3,% Björshult,% Krikonbacken ,7% Hagalund ,8% Harg ,1% Oxbacken ,1% Påljungshage ,6% Brandkärr ,1% Ö Villastaden ,2% Isaksdal ,8% Ekensberg ,7% Öster ,9% Kungshagen ,% Fågelbo ,3% Stenkulla ,9% Rosenkälla ,3% Bryngelstorp ,3% Brandholmen ,9% Ängstugan 4 4 4,% Tjuvholmen ,4% Malmbryggshagen ,% Labro ,% Summa ,8% 31

32 Brandholmen Oxbacken Tjuvholmen Herrhagen Brandkärr Kuggnäs Fågelbo Harg Påljungshage Hela kommunen Väster Ö Villastaden Högbrunn Oppeby gård Ekensberg Öster Isaksdal Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp Oppeby Nöthagen Hagalund Krikonbacken Hållet Långsätter Procent Brandkärr Brandholmen Fågelbo Herrhagen Malmbryggshagen Väster Spelhagen Harg Oxbacken Örstig Kuggnäs Öster Högbrunn Stenkulla Oppeby gård Isaksdal Ö Villastaden Rosenkälla Ekensberg Tjuvholmen Kungshagen Påljungshage Hemgården Branthäll Ängstugan Labro Finntorp Björkö Nöthagen Blommenhov Anderslund Bryngelstorp Hagalund Krikonbacken Hållet Oppeby Långsätter Antal personer Befolkningsutvecklingen i de bebodda stadsdelarna sedan år 2 framgår av figurerna De stadsdelar där det skett bostadsbyggande under perioden såsom exempelvis Brandholmen, Fågelbo, Herrhagen, Malmbryggshagen och Spelhagen, har naturligt haft en stor befolkningstillväxt. Den kraftiga befolkningsökningen i Brandkärr förklaras av inflyttning från utlandet. I andra stadsdelar har det skett en utglesning med färre boende per bostad och därmed en befolkningsminskning. Allra mest har befolkningen minskat i Långsätter, Oppeby och Hållet. Den procentuella ökningen var störst i Örstig med +78%. Se även karta 5 på sid 34. Figur 44 Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd Figur 45 Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd % Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd % 3% 25% 2% 15% 1% 5% % -5% 32

33 Malmbryggshagen Kuggnäs Örstig Ö Villastaden Nöthagen Tjuvholmen Herrhagen Harg Ekensberg Brandholmen Oppeby gård Fågelbo Brandkärr Rosenkälla Hela kommunen Oppeby Stenkulla Långsätter Oxbacken Väster Isaksdal Öster Påljungshage Högbrunn Hållet Krikonbacken Hagalund Bryngelstorp Spelhagen Procent Kuggnäs Malmbryggshagen Herrhagen Ö Villastaden Brandkärr Harg Fågelbo Brandholmen Örstig Rosenkälla Oppeby gård Ekensberg Långsätter Oppeby Stenkulla Väster Kungshagen Nöthagen Tjuvholmen Oxbacken Björkö Idbäcken Hemgården Gumsbacken Björshult Ängstugan Labro Blommenhov Anderslund Finntorp Branthäll Påljungshage Hållet Krikonbacken Isaksdal Hagalund Högbrunn Spelhagen Öster Bryngelstorp Antal personer Om vi istället tittar på befolkningsförändringarna enbart under år 217 så har den största befolkningsökningen skett i Kuggnäs, Malmbryggshagen och Herrhagen. I dessa tre stadsdelar har det byggts nya bostäder under året. Ökningen i Brandkärr förklaras av invandring. De tre stadsdelar som förlorat flest invånare är Bryngelstorp, Öster och Spelhagen. Procentuellt sett har Malmbryggshagen, Kuggnäs och Örstig fått de största tillskotten av nya invånare medan Spelhagen, Bryngelstorp och Hagalund drabbats av störst befolkningsminskning. Figur 46 Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd Figur 47 Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd % 3% 25% 2% 15% 1% 5% % -5% -1% 33

34 Karta 5. Befolkningsförändringar i Nyköpings stadsdelar Födda barn och födelsenetto 15 stadsdelar hade 1 eller fler födda under 217. Se tabell 5. Den enda stadsdel med fler än 1 invånare som inte hade någon född under 217 var Spelhagen. Värt att notera är att det föddes betydligt fler barn i Brandkärr än på Väster och Öster trots att de tre stadsdelarna har nästan lika många invånare. Tabell 5 Stadsdelar med fler än 1 födda 217 Brandkärr 1 Öster 34 Långsätter 29 Väster 29 Stenkulla 24 Isaksdal 22 Fågelbo 2 Herrhagen 18 Harg 16 Högbrunn 16 Brandholmen 14 Oppeby 14 Rosenkälla 13 Oppeby Gård 11 Oxbacken 1 34

35 Tabell 6 visar de stadsdelar som hade högst antal födda barn per 1 invånare under 217. Genomsnittet för Nyköpings tätort var 1,1 barn per 1 invånare. Karta 6 nedan visar antalet födda per 1 invånare i Nyköpings stadsdelar under 217. Tabell 6 De stadsdelar i Nyköping där det föddes flest barn per 1 invånare 217 Brandkärr 2,19 Oxbacken 2,7 Tjuvholmen 1,67 Isaksdal 1,52 Harg 1,48 Högbrunn 1,4 Malmbryggshagen 1,34 Långsätter 1,34 Stenkulla 1,33 Herrhagen 1,13 Oppeby Gård 1,12 Brandholmen 1,3 Kuggnäs 1, Karta 6. Antal födda per 1 invånare i Nyköpings stadsdelar under år 217. Födelsenettot visar antalet födslar minus antalet döda. Stadsdelarna fördelade sig grovt sett så att en tredjedel hade ett positivt födelsenetto, en tredjedel ett födelsenetto på och en tredjedel ett negativt födelsenetto. Placeringen av kommunens äldreboenden har stort genomslag på födelsenettot i stadsdelarna och gör det svårt att göra jämförelser. Högst födelsenetto hade Långsätter (23), Isaksdal (17), och Brandkärr (16). Lägst födelsenetto hade Väster (-34), Hållet (-21) och Öster (-2). 35

36 Högbrunn Nöthagen Fågelbo Påljungshage Malmbryggshagen Öster Väster Isaksdal Oppeby Oxbacken Hagalund Kuggnäs Ö Villastaden Harg Stenkulla Hela kommunen Ekensberg Örstig Långsätter Brandkärr Herrhagen Brandholmen Krikonbacken Bryngelstorp Hållet Rosenkälla Tjuvholmen Spelhagen Oppeby gård Procent Örstig Malmbryggshagen Påljungshage Kuggnäs Långsätter Oxbacken Brandkärr Herrhagen Harg Hagalund Krikonbacken Bryngelstorp Ekensberg Nöthagen Ö Villastaden Hela kommunen Hållet Tjuvholmen Stenkulla Rosenkälla Isaksdal Brandholmen Oppeby gård Fågelbo Högbrunn Oppeby Öster Väster Spelhagen Procent Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna Vilka stadsdelar har störst andel barn och ungdomar mellan och 18 år? Svaret finns i figur 48 och karta 7. Den största andelen unga finns i Örstig (44%). Ytterligare sex stadsdelar har en andel på över 3%, nämligen Malmbryggshagen, Påljungshage, Kuggnäs, Långsätter Oxbacken och Brandkärr. Lägst andel har stadsdelarna Spelhagen, Väster, Öster, och Oppeby. Endast stadsdelar med fler än 15 invånare finns redovisade. Figur 48 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är -18 år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern -18 år Figur 49 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern år

37 Spelhagen Tjuvholmen Oppeby gård Rosenkälla Brandholmen Krikonbacken Väster Oppeby Öster Hållet Ö Villastaden Bryngelstorp Isaksdal Ekensberg Hela kommunen Stenkulla Högbrunn Fågelbo Hagalund Långsätter Nöthagen Herrhagen Oxbacken Harg Brandkärr Kuggnäs Påljungshage Örstig Malmbryggshagen Procent Med undantag för Högbrunn och Nöthagen som har ovanligt höga andelar åringar och Oppeby Gård som har en särskilt låg andel i denna ålderskategori så är andelen åringar ganska jämnbördig i de olika stadsdelarna. Karta 7. Andel av befolkningen som är -18 år i Nyköpings stadsdelar. Figur 5 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern år

38 Andelen äldre varierar dock kraftigt mellan stadsdelarna. Av de fjorton stadsdelar som har en högre andel åringar än kommungenomsnittet är majoriteten stadsdelar som domineras av flerbostadshus. Den allra högsta andelen åringar återfinns i Spelhagen. Den huvudsakliga anledningen till detta är troligen att de lägenheter som finns där är nybyggda och har en så pass hög hyra att de lämpar sig för äldre som sålt sin villa. Den näst högsta andelen finns i Tjuvholmen som precis som många fritidshusområden attraherar äldre människor. Lägst andel personer mellan 65 och 79 år finns i de nybyggda stadsdelarna Malmbryggshagen och Örstig samt i Påljungshage. Karta 8 visar att Spelhagen, Väster, Hållet, Oppeby, Oppeby Gård, Rosenkälla, Ängstugan och Tjuvholmen har en högre andel äldre än övriga stadsdelar. Karta 8. Andel av befolkningen som är 65 år och över i Nyköpings stadsdelar. Oppeby Gård har den högsta andelen invånare som är 8 år eller äldre. Hållet och Rosenkälla har också höga andelar liksom Spelhagen och Oppeby. Däremot är andelen personer som är 8 år eller äldre låg i Kuggnäs och Malmbryggshagen. Påljungshage, Örstig och Nöthagen saknar helt personer i denna ålderskategori. Se figur 51 på nästa sida. 38

39 Spelhagen Oppeby gård Hållet Rosenkälla Oppeby Väster Öster Tjuvholmen Brandholmen Bryngelstorp Ö Villastaden Hela kommunen Fågelbo Ekensberg Stenkulla Högbrunn Krikonbacken Isaksdal Hagalund Nöthagen Harg Herrhagen Brandkärr Långsätter Oxbacken Kuggnäs Påljungshage Malmbryggshagen Örstig År Oppeby gård Hållet Rosenkälla Spelhagen Oppeby Öster Väster Stenkulla Bryngelstorp Brandholmen Herrhagen Brandkärr Hela kommunen Isaksdal Fågelbo Harg Högbrunn Hagalund Krikonbacken Ö Villastaden Tjuvholmen Ekensberg Långsätter Oxbacken Kuggnäs Malmbryggshagen Nöthagen Örstig Påljungshage Procent Figur 51 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är 8- w år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern 8+ år Medelålder i stadsdelarna Figur 52 Medelåldern i Nyköpings stadsdelar 217 6, Medelålder 217 5, 4, 3, 2, 1,, Den högsta medelåldern har befolkningen i stadsdelarna Spelhagen och Oppeby Gård. Detta är naturligt då båda stadsdelar som vi precis konstaterat har höga andelar äldre invånare. Därefter kommer Hållet, Rosenkälla och Oppeby. Lägst medelålder har invånarna i Örstig, Malmbryggshagen, Påljungshage och Kuggnäs. 39

40 Befolkning med utländsk bakgrund Nyköpings tätort har en högre andel personer med utländsk bakgrund än kommunen som helhet. Detta beror framför allt på befolkningen i stadsdelarna Herrhagen och Brandkärr som sticker ut tydligt med sina höga andelar. I Brandkärr har 62,3% av befolkningen utländsk bakgrund och i Herrhagen är andelen 42,2%. Stadsdelarna Stenkulla, Nöthagen och Isaksdal har också höga andelar med utländsk bakgrund. Lägst andel invånare med utländsk bakgrund har Krikonbacken med 5,3%. Hagalund, Bryngelstorp och Oppeby har också låga andelar. Figur 53 Andel av befolkningen i stadsdelarna som har utländsk bakgrund Brandkärr Herrhagen Stenkulla Nöthagen Isaksdal Oppeby Gård Väster Hela kommunen Tjuvholmen Fågelbo Öster Högbrunn Malmbryggshagen Långsätter Harg Rosenkälla Spelhagen Kuggnäs Örstig Påljungshage Brandholmen Hållet Oxbacken Ekensberg Ö Villastaden Oppeby Bryngelstorp Hagalund Krikonbacken Andel invånare med utländsk bakgrund 217 % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% Procent 4

41 Nicolai landsbygd Jönåkers tätort Bergshammars tätort Horn småort Bergshammar landsbygd Tystberga landsbygd Lid landsbygd Stigtomta tätort V Svärta landsbygd Sättersta landsbygd Lunda landsbygd Aspa småort Bärbo landsbygd Enstaberga tätort Nykyrka landsbygd Runtuna landsbygd Tystberga tätort Alla Helgona landsbygd Svalsta tätort Tuna landsbygd Edstorp småort/fritidshusområde Lästringe landsbygd Kisäng småort/fritidshusområde Runtuna tätort Lästringe småort Skeppsviks småort Tunaberg landsbygd Husby-Oppunda landsbygd Flyttningar till och från kommundelar I statistiken kan man också få svar på frågor om flyttningar mellan områden. T.ex.: Hur stor var omflyttningen i ett område? Varifrån kom inflyttarna? Vart flyttade man? Till vilka områden flyttar barn och ungdomar eller äldre? Vilka områden har en utflyttning av barn och ungdomar eller äldre? Nedan besvaras dessa frågor för ett urval av kommundelar. Figur 54 visar in- och utflyttningen i de kommundelar som hade en positiv nettoinflyttning under 217. Kommundelarna redovisas med de som har högst nettoinflyttning till vänster och minst nettoinflyttning till höger. Figur 55 visar motsvarande för de kommundelar som hade en negativ eller ingen nettoinflyttning, med de med högst nettoutflyttning till höger. Förutom de kommundelar som redovisas i figur 54 och 55 så har vi Nyköpings tätort som hade en inflyttning på personer och en utflyttning på personer, d.v.s. en nettoinflyttning på 471 personer. I siffrorna ingår flyttningar till och från utlandet, övriga kommuner och övriga kommundelar liksom flyttningar inom den egna kommundelen. Figur 54 In- och utflyttning i kommundelar som hade positiv eller ingen nettoflyttning In- och utflyttning i kommundelar Inflyttning Utflyttning 2 41

42 Bränn-Ekeby småort Kila landsbygd V Vålarö fritidshusområde Risö fritidshusområde Studsviks arbetsplatsområde Utterviks fritidshusområde Halla landsbygd Råby landsbygd Lid småort Koppartorp småort Ludgo landsbygd Bogsta landsbygd Bälinge landsbygd Fredöns fritidshusområde Sjöskogens fritidshusområde Stavsjö tätort Råby småort Stavvik fritidshusområde Ripsa landsbygd Vrena landsbygd Sillekrog småort Spelvik landsbygd Ålberga tätort Stigtomta tätort Ö Kila småort Stigtomta landsbygd Nävekvarns tätort Skavsta flygplats/arbetsplatsområde Vrena tätort Buskhyttans tätort Sjösa tätort Figur 55 In- och utflyttning i de kommundelar som hade negativ nettoflyttning In- och utflyttning i kommundelar Inflyttning Utflyttning Flyttningarna är ofta betydande. I majoriteten av områdena flyttade över 1 % av befolkningen under år 217. Eftersom in- och utflyttningen ofta är mer eller mindre lika stora så blir dock nettoförändringen i de flesta fall liten. De kommundelar med störst positiv förändring är, förutom Nyköpings tätort, Nicolai landsbygd, Jönåkers tätort, Bergshammars tätort och Horn småort. Kommundelarna med störst negativ förändring är Sjösa tätort, Buskhyttans tätort och Vrena tätort. 42

43 Kuggnäs Malmbryggshagen Herrhagen Ö Villastaden Harg Brandkärr Brandholmen Väster Fågelbo Oppeby Gård Örstig Rosenkälla Oppeby Hållet Ekensberg Kungshagen Stenkulla Nöthagen Branthäll Tjuvholmen Björkö Blommenhov Anderslund Idbäcken Hemgården Gumsbacken Björshult Ängstugan Labro Finntorp Påljungshage Oxbacken Krikonbacken Hagalund Långsätter Spelhagen Högbrunn Isaksdal Öster Bryngelstorp Figur 56 In- och utflyttning i stadsdelar In- och utflyttning i stadsdelar Inflyttning Utflyttning 2 1 Figur 56 visar in- och utflyttningen i Nyköpings tätorts stadsdelar. Kuggnäs, Malmbryggshagen och Herrhagen hade högst nettoinflyttning tack vare bostadsbyggande. Därefter följer Östra Villastaden som hade en stor inflyttning av äldre. Den högsta nettoutflyttningen under 217 hade Bryngelstorp följt av Öster, Isaksdal och Högbrunn. 43