Alkoholforskarkonferens 2011 Närmare 70 personer samlades, forskare, representanter för myndigheter och andra intresserade samlades den 7 8 juni på Systembolagets kursgård på Skarpö utanför Vaxholm. Systembolagets alkoholpolitiske expert Per Leimar välkomnade deltagarna till två dagar av föredrag och diskussioner om alkoholforskning. På dagordningen stod såväl rön, riktlinjer och rekommendationer som en diskussion om alkoholforskningens roll i samhällsdebatten.
sid 5 sid 7 Jenny Rundberg, klinisk alkoholforskare från Lund, redogjorde för sin kartläggning av drickande och hälsa bland medelålders kvinnor. Folkhälsoinstitutets Sven Andréasson berättade om arbetet med att ta fram svenska riktlinjer för alkoholkonsumtion. Han presenterade också exempel från Australien och Kanada. Wulf Becker från Livsmedelsverket talade om alkoholens roll i de nordiska näringsrekommendationerna, som håller på att uppdateras och ska vara färdiga i juni nästa år. Robert Baan från WHO:s cancerforskningsinstitut presenterade den senaste rapporten om alkohol som riskfaktor för cancer. Anna Sjöström Douagi berättade om nystartade Sveriges unga akademi som ska samla några av Sveriges bästa unga forskare och ge dem en egen plattform för att skapa mer dynamik i svensk forskning.
Konferensen i korthet sid 9 Den första dagen avslutades med en diskussion om alkoholforskningens roll i samhället. Samtalet leddes av Stig-Björn Ljunggren. Dag två avhandlades indikatorer och mätmetoder. Det hela inleddes av Per Leimar som presenterade en ny rapport från Systembolagets råd för alkoholforskning, SRA. Håkan Leifman från Karolinska Institutet talade på samma tema om ANDT-strategin. (ANDT = alkohol, tobak, doping och narkotika). Tony Nilsson, Folkhälsoinstitutet, berättade om preventionsindex, ett verktyg som möjliggör jämförelser mellan kommuners förebyggande arbetet. Sist ut var Bo Söderpalm, Sahlgrenska akademin, som talade om nya mediciner i missbruksvården. Skarpö 7 8 juni 2011 3
Alkoholforskarkonferens 2011 4
God utbildning = hög alkoholkonsumtion? För några år sedan lade Jenny Rundberg fram sin avhandling om kvinnors alkoholvanor, och resultaten väckte stor uppmärksamhet. Var tionde drack hälsovådligt mycket, men det som nog orsakade flest höjda ögonbryn var att de välutbildade kvinnorna drack mest. Jenny Rundberg Jag ville bidra till att öka kunskapen om medelålders kvinnors alkoholbruk och psykiska hälsa, säger Jenny Rundberg, klinisk alkoholforskare vid Lunds universitet. Med utgångspunkt i en stor folkhälsoenkät som gjordes i Lund med omnejd 1995 2000 har Jenny Rundberg studerat alkoholkonsumtionen hos närmare 7000 kvinnor i åldrarna 50 59 år. Dessa kvinnor, födda mellan 1935 och 1945, tillhör en generation vars liv på flera sätt kom att skilja sig från tidigare generationers. De växte upp i en tid då kvinnor i större utsträckning började utbilda sig och förvärvsarbeta, något som blev möjligt tack vare att de allt färre barnen fick gå på dagis. Det är i det här läget som alkoholen gör sin entré på bredare front och så småningom blir en okontroversiell ingrediens i den svenska kvinnans liv. De kvinnor som Jenny Rundberg studerat kommer alltså från universitetsstaden Lund och dess kranskommuner. Av detta kan man anta att såväl utbildningsmönster som alkoholkonsumtion inte är alldeles representativa för svenska kvinnor i allmänhet, men icke desto mindre väckte resultaten uppmärksamhet även i riksmedierna. Undersökningen visade att tre av fyra drack alkohol varje vecka och att var tionde drack i sådan omfattning att det kan anses hälsovådligt. 40 procent hade druckit sig berusade under den senaste månaden; i medeltal mellan tre och fyra gånger. Men till vår förvåning fann vi inga samband mellan berusningsdrickande och social situation eller hälsotillstånd, säger Jenny Rundberg. Det kanske mest slående studien rörde sambandet mellan utbildningsnivå och alkoholkonsumtion. Av nykteristerna var det bara drygt var tionde som hade högskoleutbildning, och inte många fler bland dem som drack mycket sällan. Däremot bland dem som drack lite men regelbundet var andelen 36 procent och flest högutbildade återfanns bland dem med måttlig eller hög alkoholkonsumtion (50 respektive 45 procent). Jenny Rundberg kunde också visa att de kvinnor 5
som inte drack alkohol regelbundet hade sämre fysisk hälsa och social situation. De var oftare ensamstående, förtidspensionärer eller långtidssjukskrivna. Kanske beror det på att den som är gift och yrkesarbetande har bättre ekonomi och oftare vistas i miljöer och sammanhang där alkohol förekommer, säger Jenny Rundberg. Vad hände sedan? Något överraskande fann man emellertid inga nämnvärda skillnader mellan hög- och lågriskkonsumenter ifråga om sjukhusvård och dödlighet. Av bland annat detta skäl har Jenny Rundberg och hennes kolleger velat återvända till Lundakvinnorna för att se vad som har hänt. Inom en snar framtid kommer de att presentera en tioårsuppföljning. Arbetet med uppföljningen har dragit ut på tiden, men de preliminära resultaten mycket preliminära, betonar Jenny Rundberg visar inte på något samband mellan alkoholkonsumtion och dödlighet, när hänsyn tagits till social situation och hälsofaktorer. Inte heller tycks man hitta något samband mellan intensivdrickande och dödlighet. I den första undersökningen identifierades en grupp som särskilt sårbar, nämligen de kvinnor som uppgav att de drack för att känna sig mindre spända. Dessa kvinnor ägnade sig också i större utsträckning haft berusningsdrickande. Över 80 procent det senaste året och 65 procent den senaste månaden. När vi tittade närmare på de här kvinnorna fann vi en större psykisk ohälsa, och att fler saknade kontakt med vänner. Dessutom ägnade de sig betydligt oftare åt berusningsdrickande, säger Jenny Rundberg. Det här är en utsatt grupp som vården måste vara särskilt uppmärksam på. 6
Alkohol en känd cancerrisk men ändå inte Att alkohol är en riskfaktor för cancer är känt sedan länge. Bara i Europa dör 50 000 människor per år av alkoholrelaterad cancer enligt Världshälsoorganisationen, WHO, ändå agerar inte medlemsländerna. Det är en stor besvikelse säger doktor Robert Baan från WHO:s cancerforskningsorgan IARC. Robert Baan Doktor Robert Baan arbetar med utvärdering av cancerrisker för WHO, närmare bestämt på International Agency for Research on Cancer, IARC, i Lyon. När han kommer till alkoholforskningskonferensen på Skarpö är han tämligen utschasad efter uppståndelsen som uppstod när IARC släppte sina senaste rön: att strålning från mobiltelefoner möjligen kan vara cancerframkallande. Det är lite ironiskt, men jag har knappt gjort annat än att tala i telefon sedan vi släppte de här resultaten, säger Robert Baan som har jagats av en global journalistkår som alla vill ha en kommentar till den sensationella nyheten. Men Robert Baan tycker själv inte att det är så sensationellt. IARC har alltså gått ut med att mobilstrålning är en cancerrisk i grupp 2B, det vill säga möjligen cancerframkallande. Att döma av hittills tillgängliga data går det åtminstone inte att utesluta. Det vetenskapliga läget är med andra ord mer eller mindre oförändrat sedan åtminstone tio år. Alkohol däremot tillhör grupp 1, otvetydigt cancerframkallande, och det gick IARC ut med 1987. I december 2010 gjorde vi en ny genomgång av forskningsläget och konstaterade att riskvärderingen från 1987 fortfarande står sig och rentav måste skrivas upp. Men det är det inte många journalister som ringer om, tillägger han lite uppgivet. I sin rapport för snart 25 år sedan skrev IARC att man funnit säkerställda samband mellan hög konsumtion av alkoholhaltiga drycker och maligna tumörer i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe och lever. 2010 kunde man precisera riskbilden: ett dagligt intag av 50 gram ren alkohol, drygt fyra standarddrinkar, ökar risken för dessa cancerformer med mellan två och tre gånger. Även små mängder alkohol ökar risken för bröstcancer Senare har man kunnat visa att cancerrisken ökar med alkoholmängden och att så lite som ett glas alkohol i veckan ökar risken för cancer i munhåla och svalg med 24 procent. Sedan 80-talet har också nya tumörer 7
har tillkommit, berättar Robert Baan, och det är inga små eller ovanliga cancerformer. Vi har gått igenom över hundra studier som visar att alkohol är en riskfaktor för bröstcancer och över 50 studier som bekräftar samma sak för tjock- och ändtarmscancer, säger han. Inom parentes kan nämnas att är tjockoch ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige medan bröstcancer är den allra vanligaste hos kvinnor. För bröstcancer ser vi att även ett måttligt drickande, strax över ett glas om dagen, ger en liten men signifikant riskökning, säger Robert Baan. Enligt WHO dör 50 000 människor per år av alkoholrelaterad cancer bara i Europa, ungefär var femte i bröstcancer. Det borde väl vara betydligt mer relevant att slå upp på löpsedlarna än att strålning från mobiltelefoner kanske kan ge cancer, säger Robert Baan. Att medierna intresserar sig för fel saker må väl vara hänt, men det riktigt sorgliga i sammanhanget, menar han, är att WHO inte lyckats förmå medlemsländerna att agera. Det är en stor besvikelse, avslutar Robert Baan. Hamajima N, Hirose K, Tajima K, et al. Alcohol, tobacco and breast cancer - collaborative reanalysis of individual data from 53 epidemiological studies, including 58,515 women with breast cancer and 95,067 without the disease. Br J Cancer Nov 18 2002; 87 (11): 1234-1245 Diagrammet illustrerar det linjära sambandet mellan alkoholintag och bröstcancerrisk. Risken ökar proportionellt från första droppen. IARC Monographs evaluations of alcoholic beverage consumption Relative risk of breast cancer (95%, FCI) 1.7 1.6 1.5 1.4 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 7.1% increase per 10g per day (6% per standard British unit) 0 10 20 30 40 50 60 self-reported alcohol consumption, g/day Moderate alcohol intake and breast-cancer risk (Hamajima et al, 2002) 8
Den samhällsrelevanta alkoholforskningen Det råder inga tvivel om att alkoholforskningen i högsta grad är samhällsrelevant. Men hur många utanför en trängre krets av invigda vet egentligen vad svenska alkoholforskare sysslar med? Vilka frågor forskarna söker svar på och huruvida forskningsresultaten kommer till användning i samhället? Under ledning av statsvetaren, proffstyckaren och som idag moderatorn Stig-Björn Ljunggren diskuterades bland annat dessa frågor. Stig-Björn Ljunggren På gott och ont spelar alkoholen en viktig roll i vårt samhälle. Den förekommer snart sagt överallt och spelar något av en huvudroll i våra mest älskade högtider. Samtidigt orsakar alkoholen stora problem på såväl det individuella som det samhälleliga planet. På så sätt torde det inte råda några tvivel om att alkoholforskningen är i högsta grad samhällsrelevant. Men hur många utanför en trängre krets av invigda vet egentligen vad svenska alkoholforskare sysslar med? Vilka frågor forskarna söker svar på och huruvida forskningsresultaten kommer till användning i samhället? Under ledning av statsvetaren, proffstyckaren och som idag moderatorn Stig-Björn Ljunggren diskuterades bland annat dessa frågor. Nyhetsmedier en upplevelseindustri Många forskare är lite kluvna inför att medverka i media. Möjligheten att nå ut med sina rön och sitt namn måste vägas mot risken att bli missförstådd och felciterad. Och vad ska kollegerna säga? Som ett första steg är det viktigt att förstå att mediernas uppdrag i första hand är att vara intressanta snarare än att spegla verkligheten, menade Stig- Björn Ljunggren. Media speglar inte verkligheten och journalister är inte en sorts forskare fast med kortare deadline. Media en del av upplevelseindustrin. Likväl, menade moderator Ljunggren, kan media vara en viktig tillgång för forskare om man bara lär sig medias villkor. Jag har själv doktorerat i statsvetenskap vad det nu kan vara värt kanske ger det något slags legitimitet men i själva verket försörjer jag mig på att vara med i media, sade Stig-Björn Ljunggren som är en flitigt anlitad kommentars- och åsiktsleverantör. Ljunggren menade vidare att man måste vara klar över att medierna knappast har något intresse av att visa hela bilden. Det är ytterst sällan som man får utrymme att presentera långa, komplexa resonemang. Nyanser och å ena sidan, å andra sidan -resonemang gör sig inte heller något vidare i nyhetsrapporte- 9
ringen, utan tenderar att redigeras bort för att på så vis uppnå snärtiga, entydiga budskap. Alla medier är livrädda för att vi ska bläddra vidare eller byta kanal, sade Stig-Björn Ljunggren, och det sätter sin prägel på hur nyheterna utformas och presenteras. Därför måste den som vill använda sig av media för att sprida kunskap anpassa sig till dessa spelregler, något som Magnus Jägerskog, VD för IQ, tagit fasta på. Jag tycker att vi alla ska gå hem och fundera ut tre kärnfulla budskap som vi vill nå ut med, sade han. Sätt upp mål och var beredd att vinkla budskapet för att väcka intresse: På vilket sätt är det här relevant för ungdomar? För äldre? Eller vad det nu kan vara. Bo Söderpalm från Göteborgs universitet ville dock höja ett varningens finger för det alltför förenklade. Om vi gör det för enkelt riskerar vi att korrumpera förtroendet för forskningen, menade han. Peter Allebeck, Karolinska Institutet, berättade att det generellt sett inte är några problem att nå ut i medierna, utan att han snarare måste värja sig ibland. Emellertid är det inte alltid som medierna är intresserade av just det budskap som forskarna har att erbjuda för att inte tala om läsarna. För några år sedan kom det en våg av rapporter om hur nyttigt alkohol är, sade Peter Allebeck. Det tvingade oss forskare att precisera oss: För vilka är det nyttigt under vilka omständigheter och för vilka är det tvärtom. Men då får man ju läsa i nättidningarnas kommentatorsfält vilken trist professorstyp man är. Att nå ut med sina forskningsresultat till det omgivande samhället handlar inte bara om att uppmärksammas av medierna, utan också att relevanta aktörer och organisationer kan dra nytta av forskningen som underlag för informerade beslut. På så sätt, lyftes det fram i diskussionen, kan det vara värdefullt att söka närmare samarbete med praktikerna men också att bjuda in politiker i väl valda sammanhang. En annan idé för att förenkla kunskapsspridning var att ta fram populärvetenskapligt formulerade kortversioner av sina vetenskapliga artiklar så att alla som är intresserade kan ta dem till sig. Eller som förre LO-ekonomen Dan Andersson uttryckte det: Så att farmor förstår. 10
Fotograf: Bosse Johansson Tryck: Åtta.45, Stockholm 2011