Eskilstuna kommuns anmälan till Sveriges Kvalitetskommun 2013 Eskilstuna är en ort och organisation i stark utveckling. Vi har samtidigt några stora utmaningar framför oss. Utmaningarna för mandatperioden har formulerats i fyra strategiska mål; attraktiv stad, höjd utbildningsnivå, ekologisk uthållighet och fler jobb. Eskilstuna utsågs år 2007 till årets tillväxtkommun och vi beräknas vid årsskiftet 2013/2014 vara 100 000 invånare. För att leva upp till människors förväntningar, behålla och locka hit nya invånare och företagare så behöver vi investera. Vi gör redan nu stora investeringar i såväl skola, miljö, jämställdhet och mångfald som bostadsområden, kultur- och fritidsanläggningar, infrastruktur, logistikparker, kretsloppsgalleria, förskolor samt vård och omsorgsboenden. Självklart väger vi av alla våra investeringar utifrån social-, ekonomisk- och miljömässig hållbarhet. Eskilstunas finns i den expansiva Mälarregionen. En strategi för att klara framtida behov är att stärka samverkan både regionalt och lokalt. Vi har till exempel regional samverkan mellan Västerås Stad, Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola i det så kallade samhällskontraktet om hållbar stadsdelsutveckling, vård och omsorgsfrågor samt skolfrågor. Genom Munktell Industrial Tecnologi Center samverkar vi om näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Andra frågor vi samverkar om är energisatsningar och Mälarens vatten. Exempel på lokal samverkan är ett ombildat marknadsföringsbolag, Eskilstuna Convention Bureau, Torshälla ortsutveckling och 1000 nya jobb. Med gemensamma krafter vill vi göra regionen, Eskilstuna och Torshälla till attraktiva städer att bo, leva och verka i. Exempel på områden där vi ligger långt framme och också får en del uppmärksamhet är jämställdhet, miljöarbete, förskola och räddningstjänst. Även vår satsning på samlat styrsystem, ledarskap- och medarbetarskap kommer andra för att inspireras och lära av. I andra delar har vi stora utmaningar, så som hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå. Eskilstuna kommun har en långsiktig strategi för att klara både utveckling och utmaningar. Vi har en vision och ett inarbetat styrsystem som bygger på social-, ekonomisk- och miljömässig hållbarhet. Vi är en stad där människor gemensamt vill, kan och får bidra till vår vision Eskilstuna den stolta Fristaden. Vi vill gå från en stad som på förra årets kvalitetsmässa utmanade andra till att år 2013 vara den kommun som inspirerar andra! Våra framgångar och vårt utvecklingsarbete i korthet 1. Hur gör kommunen för att utveckla demokratin och medborgarnas deltagande? Eskilstunas invånare har sedan generationer befolkats av en mångfald av människor. Kanske är det just därför det varit lätt att arbeta med solidaritetsfrågor här Eskilstuna. Frågor som mänskliga rättigheter, jämställd service, lika rättigheter för kvinnor och män, pojkar och flickor, insatser för att underlätta integrationen har varit givna på den politiska agendan. Vi är exempelvis ett finskt förvaltningsområde och får ofta studiebesök då många är intresserade av våra satsningar. Redan i förskolan arbetar vi med delaktighet och inflytande. Men även vuxna får verktyg för att utöva inflytande. Nyligen var exempelvis alla elever som studerar svenska för invandrare på studiebesök i riksdagshuset och under den årliga demokrativeckan genomförs alltid en politisk debatt samt provval. Valdeltagandet ökade med fyra procent 2010. Särskilda kampanjer för att öka valdeltagande genomfördes i demokratimötesplatser i bostadsområden med tidigare lågt valdeltagande. Till kommande val ska vi fortsätta att göra insatser och särskilt uppmärksamma ungas valdeltagande.
Intresset för politik och inflytande stimuleras genom webb-tv och närradio från fullmäktige och rådslag om större frågor, som exempelvis arenabygget och strukturplan för äldreområdet. Våra nationellt kända "spadenprojekt" uppmanar till synpunkter inför förändringar i staden. Direktinflytande sker genom en medborgarpanel och från och med år 2013 kommer medborgare även att kunna lämna förslag till kommunfullmäktige. Våra politiker är duktiga på att kommunicera genom olika sociala medier, men vi skulle kunna bli bättre på att ha fler öppna nämnd- och styrelsemöten. Vi skulle också kunna organisera ytterligare forum där medborgarna kan möta sina förtroendevalda. Regelbunden information om vad som händer i kommunen är viktigt för att kunna påverka och delta i samhället. Eskilstuna kommun har en uppskattad webb och en populär veckoannons i lokalpressen. Annonsen utökas i samband med budget och årsredovisning, planförslag och liknande. Vi har blivit duktiga på att vara offensiva i vår kommunikation, pressreleaser och konferenser, och säkrar genomslag för kommunikationen genom att ha med våra kommunikatörer i utvecklingsarbetet. En arbetsgrupp har startat ett förbättringsarbete kring systematisk information av kommunens resultat, olika kanalval och lättversioner. 2. Hur gör kommunen för att utveckla effektiva verksamheter och tjänster med hög kvalitet? Eskilstunas styrsystem omfattar hela kommunkoncernen. Det är ett styrsystem som fått en hel del uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Styrningen utgår från hållbar utveckling och effektiv organisation. Kommunfullmäktige har angett strategiska mål för att nå hållbar utveckling och för effektiv organisation finns mål kring kvalitet, attraktiv arbetsgivare och stabil ekonomi. Det pågår ett förbättringsarbete för att förstärka den röda tråden i vår resultatstyrning från kommunfullmäktige till enskild medarbetare. Eskilstuna kommun har en vision som beskriver hur det ska vara att leva i Eskilstuna i framtiden. Den stöds av fyraåriga strategiska planer med mål, vilka i sin tur bryts ner i processmål och åtaganden som på enhetsnivå stöds med aktiviteter i den lokala arbetsplanen. Ytterst så kommer enhetschef och medarbetare överens om vad var och en ska bidra med. Den röda tråden knyts här samman i medarbetaröverenskommelsen. Styrsystemet sätter fokus på och synliggör att mötet med våra brukare, kunder och invånare ska hålla hög kvalitet. Allt följs sedan upp via resultatdialog på alla nivåer. Detta dokumenteras i ett verksamhetssystem och utgör sedan grunden för avrapportering i politiska nämnder och styrelser. Under 2013 ska alla enheter ha ett balanserat styrkort som ska förenkla uppföljning, styrning och resultatkommunikationen. Ett stöd i arbetet är ett nytt verksamhetssystem, business intelligence, vilket kommer att vara tillgängligt på vår välutvecklade interna portal. På internportalen, vårt självklara arbetsredskap idag, når vi samarbetsytor, all information och samtliga system en verksamhet kan behöva. För att synliggöra kärnverksamheterna på ett bättre sätt utvecklar vi nu processorienteringen. Vi har definierat sju övergripande processer och processutvecklingsgrupper leder arbetet med att följa upp, samordna och förbättra de 34 verksamhetsprocesserna. Kommunens förvaltningar och bolag samverkar sedan många år i en processledningsgrupp för kvalitetsutveckling. Gruppen säkerställer att kommunens sätt att driva och utveckla arbetet är effektivt. Kommunikation, ekonomi, hr och it har på liknande sätt processledningsgrupper som har tagit stort ansvar för delar av utvecklingsarbetet. Styrsystemet lyfter samlat fram resultatstyrning och kvalitetsutveckling. Koncernen har en grund i en antagen kvalitetspolicy. PUFF är vår metod. Vi har en enhetlig synpunktshantering och vi får runt 630
synpunkter per år. Vi har också ett tjugotal servicedeklarationer. Ett av utvecklingsområdena som SKL pekade på var det systematiska arbetet med innovation. En innovationsstrategi är antagen och en projektledare är anställd för att driva arbetet med att verkställa handlingsplanen. Koncernen har initierat en lokal kvalitetsmässa för att uppmärksamma medarbetares och verksamheters kvalitet. Eskilstuna inspirerar heter den och hålls den 12-13 april 2013. Första dagen är avsedd för alla medarbetare och dag två för alla invånare. Självklart har flera förvaltningar och bolag återkommande hållit mässor och/eller delat ut priser, men det här är första gången vi gör det gemensamt på koncernnivå. Fokus på uppdrag och resultat har gett resultat. Vi klarar våra mål i hög grad när det gäller vård och omsorg, delar av skolan och miljö för att nämna några. Vi har också bra resultat beträffande våra inre perspektiv. Exempelvis har koncernen levererat goda ekonomiska resultat nio år i rad och håller nu en A- raiting. E-tjänster ingår i vår ambition att erbjuda invånarna service oavsett tid och plats. Biblioteken har kommit längst med att inför e-tjänster. Kommunstyrelsen har nyligen beslutat att investera i nya e- tjänster för öka servicen men också för att organisationen ska bli effektivare. Efter en grundlig förstudie har nu system upphandlats och vi har som exempel låtit oss inspireras av förra årets itkommun och lanserar nu felanmälan via mobil. Förutom ekonomisk uppföljning så följs kvaliteten upp främst genom årliga brukar- och kundenkäter. Kommunen deltar regelbundet i SCBs medborgarenkäter, KommunKvalitet i Korthet (KKiK), öppna jämförelser. Vi har en utvecklad benchmarking med jämförbart stora kommuner. Kommunen får goda resultat i webbundersökningar och servicemätningar som ingår i KKiK. Vi står också för ett gott bemötande i våra verksamheter då vi genomgående har goda resultat i olika NKI mätningar. Grovt kan vi säga att människor som använder våra tjänster och produkter gör en högre bedömning av kommunen än de som inte använder dem. Eskilstuna får bland annat bra resultat i SKLs och Socialstyrelsens äldreenkäter. Inom individ- och familjeomsorgen når vi goda resultat med våra insatser. Våra förskolor liksom gymnasieskolor fungerar bra. Exempelvis levererade Eskilstunas gymnasieskolor flest elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg 2011. Barnen trivs och är trygga i våra grundskolor, men vi når trots ett trendbrott med två års förbättringar, inte ända upp till rikssnittet. Efter en analys har den politiska ledningen påbörjat investeringar på cirka 60 mkr i grundskolan. Samtidigt har vi en av Sveriges bästa grundskolor i Eskilstuna, så skolorna kan lära av varandra. Försörjningsstödet är vår akilleshäl. Här har en treårig samverkanssatsning med Arbetsförmedlingen inletts där totalt 2 000 erbjuds jobb i kommunen eller jobbcoachning i näringslivet. För att ytterligare säkra kvaliteten på våra tjänster och motverka oegentligheter har vi gjort särskilda satsningar på att utveckla en väl genomtänkt årlig internkontroll. 3. Hur gör kommunen för att utveckla en god arbetsmiljö och delaktiga medarbetare? Vi är 8 500 medarbetare i Eskilstuna kommuns åtta förvaltningar och fem bolag. Eskilstuna tar sikte på att bli Sveriges attraktivaste arbetsgivare år 2015. Vi har en nyinrättad rekryteringsenhet för att ytterligare kvalitetssäkra rekryteringsprocessen och parallellt satsar vi på att behålla och utveckla medarbetare i våra verksamheter. Det pågår ett arbete med att systematisera kompetensutveckling kopplad till mål och verksamhetsutveckling. Eskilstuna har gjort en unik satsning på sina chefer genom utbildningen Modigt ledarskap. För det har vi vunnit priset värdestyrt ledarskap utfärdat av PWC. Vi har också i flera år genomfört ett uppskattat chefsaspirantprogram, Framtidens ledare, efter
vilken i princip alla fått chefsuppdrag. Under kommande år ska alla 8 500 medarbetare gå Modigt medarbetarskap i syfte att öka värdeskapandet i mötet mellan brukare/kund och medarbetare. Årligen utarbetas en utbildningskatalog, inkluderat introduktionsprogram, i syfte att ytterligare öka möjligheten att få fullt genomslag för vår värdegrund och vår vision. Alla dokument inom området är reviderade, allt från personalpolitiska strategier, friskvårds- och andra förmåner, till riktlinjer. Chefs- och medarbetaröverenskommelser följs upp och i lönesättningen premieras resultat. Utveckling av medarbetarskap och arbetsmiljö sker i god samarbetsanda med de fackliga organisationerna. Arbetsgivaren följer systematiskt upp medarbetarnas upplevelser genom en forskningsframtagen medarbetarenkät. Eskilstuna har bra resultat men förbättringsområden är personlig mål/kvalitet, vilket förstärker behovet av utveckling av resultatstyrning och kommunikation. Ett annat område för utveckling är arbetsrelaterad stress. Här får cheferna bra stöd från Kommunhälsan. 4. Hur gör kommunen för att utveckla goda förutsättningar för företag och samhälle? Sommaren 2012 blev vi valda till Miljöbästa kommunen och 2011 var vi Årets återvinningskommun. Som industristad har vi miljöbelastande avtryck, och just därför är det oerhört viktigt att vi ta hand om vår miljöskuld och förhindrar nya avtryck. Kraftvärmeverket eldas med flis och ger fjärrvärme och kyla, all kollektivtrafik kör på biogas från kommunens egen anläggning. Omfattande miljösanering genomförs på gammal förorenad industrimark innan den exploateras för nya ändamål. Luften har blivit renare liksom vattnet i Eskilstunaån. Grönområden, gång- och cykelstråk utvecklas. Satsningar görs på kollektivtrafik. Eskilstuna vill förtäta redan befintliga områden. Bland annat så byggs bostäder i centrum, vilket är bra ekonomiskt, miljömässigt och ur trygghetssynpunkt. En avgörande utmaning är att höja utbildningsnivån. Vi behöver en välutbildad befolkning för att kunna locka till oss kunskapsintensiva och gröna näringar. Vi är oerhört beroende av en bra högskola som försörjer oss med kompetens och samtidigt vitaliserar staden med unga, motiverade människor. Därför är det glädjande att Sveriges förenade studentkårer valde Eskilstuna och Västerås till årets studentstäder. Överhuvud taget så är både regional- och lokal samverkan strategiskt avgörande för Eskilstuna och vi har ett gott samarbete med näringsliv, kommuner, landsting och statliga myndigheter. Sedan många år finns en etablerad samverkan i Munktell Sciens Park där vi satsar på nyföretagar- och innovationsstöd. Genom nya etableringar har vi ambitionen skapa 1500 nya jobb närmaste åren. Framtid industri som startades upp under finanskrisen 2008 och energieffektiviseringsanalysen som har hjälpt ett 30-tal företag att sänka energiförbrukningen med 20-60 % är andra bra exempel på hur vi företag och samhälle kan hjälpas åt över tid. Vi vill också lyfta Eskilstunas strategiska satsningar på att bli ett logistiskt nav i Mälarregionen. Företagsklimatet mäts genom Stockholm Business Association (SBA) enkät, och Eskilstuna har bra resultat. Vi jobbar just nu med att förenkla servicen för företag genom SKL:s modell Förenkla helt enkelt. Till sist, men inte minst så har vi startat ett mer strukturerat arbete med volontärer och frivilligorganisationer. Vi vill förstärka samarbetet med den så kallade tredje sektorn. Anne Levirinne, kommunstrateg Godkänd av Pär Eriksson, kommundirektör
Eskilstuna kommun Kommunens egenbeskrivning lingsarbete lämnas på www.kvalitetskommun.se före 1 november 2012. Första steget besvara kryssfrågorna. Markera hur långt kommunen kommit i sitt utvecklingsarbete genom att kryssa för siffran 0, 1, 2 eller 3 för var och en av de femtio frågorna. 0. Ej alls genomfört i några tillämpliga avseenden (0 %). 1. Delvis genomfört i tillämpliga avseenden (mindre än 50 %). 2. I hög grad genomfört i tillämpliga avseenden (mer än 50 %). 3. Fullt ut genomfört i alla tillämpliga avseenden (100 %). Andra steget beskriv kommunens utvecklingsarbete. Beskriv i text hur kommunen arbetar för att förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Kommunens fria text skall vägledas av de frågeställningar som anges i respektive ingress nedan och får totalt vara på högst 12 000 tecken. Det motsvarar fyra A4-sidor och lämpligt kan vara att skriva ca en A4-sida om varje huvudområde. Tänk på att så mycket som möjligt peka på uppnådda resultat. 1. Rapporteras resultat från brukarundersökningar och övriga kvalitativa resultat från verksamheterna till medborgarna? 2. Har medborgarna tillgång till fullmäktiges, styrelsers och nämnders sammanträdestider, föredragningslistor, handlingar och protokoll på kommunens hemsida? 3. Finns öppet forum på kommunens hemsida för att lägga förslag, uttrycka åsikter och bilda opinion i kommunala frågor? 4. Kan medborgarna närvara och ställa frågor på kommunfullmäktige och de kommunala nämndernas sammanträden? 5. Finns det möjligheter för medborgarna att ta del av kommunfullmäktigesammanträden via TV, radio eller Internet? 6. Kan medborgarna delta i processen för budget och årsredovisning, t ex genom hearings? 7. Kan medborgarna delta i den fysiska planeringen, t ex genom hearings, rådslag etc? 8. Finns det en kommunövergripande strategi för att främja ett etiskt förhållningssätt och motverka korruption? Demokrati är en viktig utgångspunkt för att fatta gemensamma beslut inom en kommun. Centrala värden för demokratin är att så många som möjligt av medborgarna är välinformerade i gemensamma frågor och deltar i diskussionen om kommunens verksamhet och utveckling. Hur gör kommunen för att öka medborgarnas engagemang och delaktighet? Hur stimuleras ett ökat deltagande i exempelvis kommunalval och budgetprocess? Hur informeras medborgarna om kommunens verksamheter och resultat? Hur gör kommunen för att få med ungdomar och minoritetsgrupper i framtidsdiskussionen? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 4
Kommunens främsta uppgift är att tillhandahålla tjänster av god kvalitet och att hushålla väl med resurserna. Här tänker vi på ledarskapet och verk samhetsstyrningen och att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete. Hur gör kommunen för att stärka värdeskapandet i verksamheterna och ta bort onödiga kostnader? Hur definieras och kontrolleras kvalitetskrav vid upphandling av tjänster? Hur samverkar kommunen över sektorsgränserna? Hur är förmågan till innovation och förnyelse? Är kommunen en lärande organisation med öppna gränser? 9. Anger budget och årsredovisning vilka kvalitetsmål som gällt för verksamheterna och hur väl dessa mål nåtts? 10. Mäter verksamheterna antal prestationer och kostnad per prestation samt rapporterar till kommunledningen? 11. Mäter verksamheterna brukartillfredsställelsen och andra indikatorer på kvalitet samt rapporterar till kommunledningen? 12. Erbjuder kommunen e-tjänster som gör det tillgängligt och enkelt för medborgare och företag att få service direkt via kommunens hemsida? 13. Finns det en samlad strategi och system för det kontinuerliga kvalitets- och förbättringsarbetet i kommunen? 14 Har kommunen ett system för att få in, analysera, besvara och åtgärda klagomål samt rapportera för politikerna? 15. Presenterar kommunen resultat från kommunens egna enheter, så att medborgare/brukare har möjligheter att jämföra kvalitet och resultat? 16. Jämför (benchmarkar) kommunens egna enheter sig externt mot andra utförare som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 17. Har kommunen undanröjt enkelt avhjälpta hinder, som gör att personer med funktionsnedsättningar stängs ute eller har svårt att besöka kommunens egna lokaler och allmänna platser? 18. Har kommunen skapat en kultur för att befrämja innovationer och nytänkande i de egna verksamheterna? 19. Har medborgarna möjlighet att välja mellan olika driftformer vid sidan av egen regi, t ex privata och kooperativa utförare? 20. Använder kommunen brukarundersökningar och/eller brukarpaneler, som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 21. Bedriver kommunen någon utbildning för medarbetarna i servicekänsla och att bemöta allmänheten? 22. Har kommunen förbättrat sina resultat det senaste året vad gäller produktiviteten (den reala kostnaden per prestation) i de kommunala tjänsterna? 23. Arbetar kommunen med effektivitetsutveckling genom att återkommande mäta resurser (kostnad, tid, etc) i relation till uppnådd kvalitet? 24. Har kommunen förbättrat sina resultat de senaste tre åren vad gäller kvaliteten på de kommunala tjänsterna? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 5
Kommunal verksamhet är personalintensiv. Värdet av kommunens tjänster skapas ofta i den direkta relationen mellan medarbetare och brukare. Hur gör kommunen för att rekrytera och behålla kompetent och välmotiverad personal som kan trivas och utvecklas i sina arbeten? Hur gör kommunen för att skapa bra arbetsmiljö och ta vara på personalen den viktigaste resursen? 25. Genomförs regelbundna medarbetarundersökningar för att förbättra kvaliteten på tjänsterna? 26. Genomförs chefsutvärderingar, som får konsekvenser för chefernas fortsatta förtroende och utveckling? 27. Är medarbetarna informerade om och delaktiga i kommunens kvalitetsmål, kvalitetssystem och kvalitetsarbete? 28. Har kommunen utbildningsprogram för att ge medarbetarna motivation, förutsättningar och kunskaper att agera som kvalitetsförbättrare i jobbet? 29. Tillämpar kommunen principer och/eller kriterier för löneutveckling, som premierar förtjänstfulla insatser för förbättring av effektivitet och kvalitet? 30. Används medarbetarsamtal, med individuella mål och förväntningar, som ett aktivt instrument för service- och organisationsutvecklingen? 31. Har kommunen, som ett led i utvecklingen av kvalitet och effektivitet, vidtagit åtgärder för att öka personalens möjligheter att arbeta heltid och/eller välja annan önskad sysselsättningsgrad? 32. Har kommunen vidtagit åtgärder för att öka rörligheten och främja karriärmöjligheter bland kommunens anställda? 33. Stödjer kommunen friskvårdsinsatser som kommer alla medarbetare till del (t ex träningsmöjligheter på arbetstid, ersättning för träningsavgifter eller liknande)? 34. Finns organiserade former för att tillvarata och stimulera medarbetarnas kreativitet och innovationsförmåga? 35. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att klara problemet med generationsväxling bland personalen och rekrytera ny arbetskraft till kommunen? 36. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att få en jämnare könsfördelning i sådana jobb som är ensidigt dominerade av det ena könet? 37. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att underlätta för medborgare med invandrarbakgrund att få olika typer av arbete i kommunen, inkl chefsjobb? 38. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att stödja och stimulera öppenhet och att olika medarbetare kan komma till tals, även i frågor som är besvärande för kommunledningen? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 6
Grundläggande för kommunens långsiktiga utveckling och människors livskvalitet är näringslivet på orten och den fysiska miljön. Bra offentlig service, god infrastruktur samt öppna kanaler till forskning och företag skapar grogrund för tillväxt och sysselsättning. Hur gör kommunen för att skapa ett bra klimat för innovationer, forskning och företagsutveckling? Hur gör kommunen för att ge människor en god miljö att bo och arbeta i? Hur gör kommunen för att gardera sig mot stora risker för miljö och människor? 39. Har kommunen ett aktivt och återkommande samarbete med företagen och företagens organisationer för att främja näringslivet? 40. Har kommunen vidtagit åtgärder för att få fler ungdomar och utlandsfödda i arbete? 41. Har kommunen beredskap för att avvärja och möta krisartade händelser inom infrastruktur och teknisk service? 42. Ställer kommunen miljökrav vid offentlig upphandling? 43. Arbetar kommunen med systematiska åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser, kemikalier eller andra miljöbelastande ämnen i den egna verksamheten? 44. Har kommunen ett miljöledningssystem för mätning och förbättringar av den fysiska miljön? 45. Analyserar kommunen sociala, trafikmässiga, eko nomiska och miljömässiga konsekvenser vid beslut om nya utbyggnader i kommunen? 46. Har kommunen skapat förutsättningar och drivkrafter för ideella frivilliginsatser inom verksamheterna? 47. Har kommunen skapat förutsättningar och drivkrafter för ett vitalt föreningsliv i kommunen? 48. Har kommunen något samarbetsorgan som träffas regelbundet med representation från kulturföreningar, kulturpersonligheter, fria kulturgrupper, m.m.? 49. Följer och analyserar kommunen orsaker till att medborgare flyttar till, stannar kvar eller flyttar från kommunen? 50. Arbetar kommunen med att motverka social och etnisk segre gation i lokalsamhället, t ex i bostadsområden? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 Utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun kommer att utdelas på GöteborgsOperan den 19 november 2013. 7