Politisk representation i Linköpings kommunfullmäktige

Kandidatuppsats: 15 HP - Statsvetenskap 3, VT 2013 Politisk representation i Linköpings kommunfullmäktige Political Representation in Linköping City Council Författare: Andreas Nilsson och Robin Nordenson Kursansvarig: Lars Niklasson Handledare: Lisa Hansson Antal ord: 10 596 Linköpings Universitet Institutionen för ekonomisk & industriell utveckling

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Syfte och frågeställningar... 2 1.2 Ämnesrelevans och tidigare forskning... 2 1.3 Disposition... 5 2. Teori... 5 2.1 Åsiktsrepresentation... 6 2.2 Social representation... 7 3. Forskningsdesign... 9 3.1 Material och urval... 9 3.2 Metod... 10 3.3 Kodschema... 11 3.3 Variabler... 12 3.4 Validitet och reliabilitet... 14 4. Kommunfullmäktige i Sverige... 15 4.1 Struktur för kommunfullmäktige... 15 4.2 Struktur för kommunfullmäktige i Linköping... 16 5. Partierna och deras åsikter i Linköpings kommunfullmäktige... 17 6. Närvaro och aktivitet i Linköpings kommunfullmäktige... 20 6.1 Närvaro... 20 6.1.1 Parti... 21 6.1.2 Kön... 22 6.1.3 Ålder... 23 6.2 Aktivitet... 25 6.2.1 Parti... 25 6.2.2 Kön... 29 6.2.3 Ålder... 31 6.3 Jämförande resultat av närvaro och aktivitet... 32 7. Slutdiskussion... 34 8. Källförteckning... 37 8.1 Tryckta källor... 37 8.2 Elektroniska källor... 37 Bilaga 1.... 40

Abstract The purpose of the report is to study members' attendance and activity in Linköping City Council. The report's theoretical framework is representative democracy with a focus on representation of opinion and social representation. Independent variables have been selected with a support of the theoretical basis to find causality to what affects a member's presence or activity. Independent variables in this report are gender, age and party affiliation. Activity on the members of the council has been analyzed by studying the motions and interpellations (parliamentary questions) by their attendance at the meeting. Submitted motions and interpellations are then placed into subject categories to be able to prove or reject causality. The result of this report shows a difference in both activity and attendance when comparing different age groups. Younger groups had an average of less attendance than the older groups. However, when younger members were present they had a significantly higher activity than the older groups. The results on the independent variable gender showed no signs of having any impact on the member s attendances or activity. Party affiliation showed no clear signs that it would affect member's attendance, but it had greater significance on the activity. Member's attendance in the council can only be explained by the independent variable age, which to some extent confirming the social representation theory. The activity and the subject categories members are active in, is affected by the independent variables age and party affiliation. This can be explained by both opinion and social representation which supports previous research that both theories can explain the same thing but from different perspectives. Keywords: Representative democracy, Representation of opinion, Social representation, Attendance, Activity.

1. Inledning Demokrati är ett vanligt förekommande styrelseskick i dagens moderna samhällen i västvärlden. Men begreppet demokrati härstammar från det grekiska ordet dēmokrati och betyder folkvälde. 1 Det svenska systemet styrs av folket genom en representativ demokrati vilket innebär att medborgarna via folkval får rösta på personer och partier som ska representera dem. Representanter röstats fram och ska föra medborgarnas talan i kommuner, landsting, riksdagen samt EU. De folkvalda kan således sägas vara en avspegling av befolkningen. 2 Även om de folkvalda representerar befolkningen så bör de närvara och vara aktiva vid beslutande sammanträden. Men finns det något mått på hur närvarande eller aktiv en folkvald representant bör vara för att uppnå en god representation. Den 21 augusti 2012 presenterade Uppsala Nya Tidning (UNT) en granskning av kommunfullmäktige i Uppsala. Granskningen bestod i att de hade undersökt närvaron hos ledamöterna i kommunfullmäktige över 24 sammanträden. Resultatet av granskningen kom fram till att det i genomsnitt var en tredjedel av ledamöterna samt ersättarna som var frånvarande. Lars Bäcklund från Moderaterna kommenterade resultatet. Som sagt vet jag att det finns vissa i fullmäktige som på grund av sitt civila arbete och liv inte har möjlighet att delta vid alla möten. Vad gäller det politiska styret så har inte det någon egentlig betydelse. De är ju bara företrädare för partiet och försvarar partilinjen så det spelar ingen roll för den praktiska politiken, vi har så pass många ersättare som kan gå in och täcka upp, säger Lars Bäcklund. 3 I Linköpings kommunfullmäktiges arbetsordning, som är ett regelverk för hur fullmäktige ska styras, står det att ledamöterna har en Skyldighet att närvara, men i texten under, i arbetsordningen, framgår det att de bör närvara. Enligt Lars Bäcklund är det sociala faktorer som påverkar huruvida ledamöterna kan närvara vid sammanträden och att politiken som sådan 1 http://www.ne.se/lang/demokrati (2013-05-13) 2 Hadenius, A (2001). Demokrati, en jämförande analys, Lund. s.63 3 http://www.unt.se/uppsala/mycket-skolk-i-fullmaktige-1821375.aspx (2013-05-14) 1

inte påverkas av vem som är närvarande, då det är åsikterna inom partiet som är det centrala. Det är den faktiska bristen på ett närvarokrav och artikeln från UNT som har väckt vårt intresse för att studera hur närvaron och aktiviteten ser ut i Linköpings kommunfullmäktige. Även Bäcklunds påstående om att aktiviteten i politiska församlingar inte påverkas av sociala faktorer, ligger till grund för vårt syfte och vår frågeställning i uppsatsen. 1.1 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att pröva teorierna om åsiktsrepresentation och social representation, genom att studera närvaron och aktiviteten i Linköpings kommunfullmäktige. Utifrån uppsatsens syfte formuleras tre frågeställningar: 1. Hur skiljer sig närvaron bland ledamöter i Linköpings kommunfullmäktige avseende kön, ålder och partitillhörighet? 2. Hur skiljer sig aktiviteten bland fullmäktigeledamöterna och vilka ämnesområden är de aktiva inom avseende kön, ålder och partitillhörighet? 3. Vad finns det för skillnader mellan närvaro och aktivitet när det gäller representation? 1.2 Ämnesrelevans och tidigare forskning Uppsatsen bottnar i det statsvetenskapliga ämnesområdet representativ demokrati. Traditionellt har utgångspunkten i forskningen varit att politikernas åsikter ska vara en avspegling av folkets åsikter, åsiktsrepresentation. 4 Men på senare år hävdar forskare att social tillhörighet påverkar en individs åsikter och agerande. Förespråkare för en god social representation brukar argumentera för sin sak genom att hänvisa till jämlikhets- och rättviseskäl samt att alla gruppers närvaro i parlamentet är viktigt. 5 Mycket av dagens forskning kring social representation utgår från bakgrundsfaktorer som kön, yrke, utbildning, ålder och etnicitet. Studierna som har gjorts i Sverige visar framförallt på klara samband till ojämlikhet i representation när det gäller kön och yrke. 6 4 Teorin om åsiktsrepresentation förklaras vidare i kapitel 2 5 Teorin om social representation förklaras vidare i kapitel 2 6 Holmberg, S (1999). SOU: Representativ demokrati. s.41-44 2

Två forskare som är av relevans för vår studie är Jessika Wide och Anne Philips. Wide har skrivit en avhandling som heter Kvinnors politiska representation i ett jämförande perspektiv (2006). Syfte med hennes avhandling var att kartlägga och beskriva variationen i kvinnors politiska representation i tid och rum. I studien undersöker hon kvinnorepresentationen på internationell nivå, från parlament till kommunfullmäktige i några svenska kommuner. 7 I avhandlingen analyseras tre förklaringsfaktorer, strukturens, institutionernas och aktörernas roll, för att förstå varför kvinnorepresentationen varierar. Wide kommer fram till att förklaringsfaktorerna för kvinnorepresentation inte har några direkta länkar mellan varandra, utan att det är förklaringsfaktorerna som samvarierar. Strukturen påverkar aktörerna, genom att möjliggöra respektive begränsa deras handlande, och de politiska institutionerna gällande exempelvis partisystem, valsystem och könskvotering. Då det ytterst är aktörer som skapar institutioner så samvarierar förklaringsfaktorerna till att skapa spelregler för en aktörs handlande. Wide menar även att en strukturell kontext som missgynnar kvinnorepresentation kan uppvägas av institutioner som främjar kvinnors politiska representation. Avhandlingen visade på flera sätt att det finns en systematik i kvinnors underrepresentation men att det även visade på den betydelse aktörer har för kvinnorepresentationens utveckling. Med det menar Wide att kvinnorepresentationens ökning inte på något sätt kan ses som en automatisk process som sköter sig själv, utan att det krävs en gynnsam struktur och medvetna aktörer. 8 Den brittiska professorn i statsvetenskap Anne Philips har forskat kring representation och skrivit boken Närvarons politik (2000). Philips ställer sig i boken kritisk till om åsiktsrepresentationen verkligen speglar väljarnas åsikter, preferenser och övertygelser fullt ut. Hon menar att åsiktsrepresentationen mer bygger på folkets omdömes- och principval än deras personliga intressen. 9 Som teoriförespråkare för närvarons politik har Philips antaganden om att sociala erfarenheter formar politiker och deras politiska arbete. Att en samhällsgrupp som delar social bakgrund även ska kunna dela liknande politiska och ekonomiska intressen. 10 Kritiker till närvarons politik hävdar att ett försök att få alla samhällsgrupper representerade nästintill är 7 Wide, J (2006). Kvinnors politiska representation i ett jämförande perspektiv: nationell och lokal nivå, Umeå. s.311ff 8 Ibid s.324ff 9 Philips, A (2000). Närvarons politik: den politiska representationen av kön, etnicitet och ras, Lund. s.11-12 10 Ibid s.84ff 3

omöjligt. Philips menar istället att det endast är sociala grupper som vid sitt inträde leder till politiska förändringar som är av intresse. 11 En samhällsgrupp som Philips anser är problematisk är könets betydelse i den politiska representationen. Hon menar att kvinnors intressen inte tillgodoses i tillräckligt stor utsträckning då politiska församlingar allt för ofta domineras av män. Då teorin om närvarons politik anser att kvinnliga politiker är bäst lämpade att representera kvinnors intressen anser Philips att en mer jämlik representation av män och kvinnor krävs. 12 Philips menar inte att den politiska representationen i ett samhälle endast ska sträva efter att uppnå social- eller åsiktsrepresentation, utan en form av kombination mellan teorierna, vilket Phillips menar är närvarons politik. 13 Annan forskning kring representation som har varit av intresse för uppsatsen har bedrivits av Axel Hadenius, Sören Holmberg och Sara Kalm. Axel Hadenius som är professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet har skrivet en bok, som heter Demokrati en jämförande analys (2001) där han förklarar olika former av demokratier ur olika perspektiv. Han beskriver demokrati ur ett historiskt-, nutida- och framtida perspektiv. 14 Statsvetaren Sören Holmberg skrev år 1999 en statlig offentlig utredning med titeln Representativ demokrati. Syftet med utredningen var att undersöka forskningsläget kring den representativa demokratin. 15 Sara Kalm som var doktorand vid Lunds Universitet skrev en rapport som heter Regionalisering och flernivådemokrati: Invandararrepresentation i kommunerna (2003), på uppdrag av Svenska Kommunförbundet. Rapporten handlar om invandrares representation i de högsta politiska församlingarna i Sverige. Kalm har i rapporten genomfört intervjuer med kommunpolitiker för att finna förklaringar till varför invandrare har en låg politisk representation i kommunerna. 16 11 Ibid s.66ff 12 Ibid s.96ff 13 Ibid s.170ff 14 Hadenius, A (2001). Demokrati, en jämförande analys, Lund. s.10-18 15 Holmberg, S (1999). SOU: Representativ demokrati. s.3 16 Kalm, S (2003). Regionalisering och flernivådemokrati: Invandararrepresentation i kommunerna, Lund. s.9-10 4

Teorin om närvarons politik har skapat ett förnyat intresse för frågor om politisk representation och politikers representativitet. Men vi anser att forskningen kring den politiska representationen behöver bli än mer omfattande och vi avser att göra en uppdelning mellan närvaro och aktivitet när det gäller representation. Av tidigare forskning kring representation som vi har tagit del av så har vi skapat oss en uppfattning om att man inte har delat upp aktivitet och närvaro i den utsträckning vi anser är nödvändig för att se orsakssamband i politikers representation. 1.3 Disposition I uppsatsens resterande delar beskrivs de teorier som har använts för att förklara resultatet, de teorierna är: åsiktsrepresentation och social representation som är två olika perspektiv på representativ demokrati. Sedan följer metodkapitlet där uppsatsdesignen och begreppsdefinitionen beskrivs, vilket är centralt för att öka validiteten och reliabiliteten. Efter metodkapitlet följer uppsatsens resultat och analys, för att avslutningsvis gå in på en slutdiskussion och förslag på vidare forskning. 2. Teori I teorikapitlet redogörs de teorier som har använts för att analysera vårt empiriska material och i sin tur svara mot de frågeställningar som utgör syftet med uppsatsen. Syftet med en representativ demokrati är att det ska avspegla medborgarnas åsikter i olika politiska frågor. Valda ombud bör vara så lik sin befolkning som möjligt när det kommer till åsikter och den sociala bakgrunden, vilket anses vara ett av det viktigaste argumentet för en representativ demokrati. 17 En del av den kritik som förs mot representativ demokrati är när samhället inte ställer ett närvaro- och aktivitetskrav på de ombud som blir valda av folket. Innebörden av denna kritik är att aktivitetskravet kan skapa en snedvriden representation, exempelvis kan en viss typ av yrkeskategori ha mindre tid över för att vara politiskt aktiv och att personer med starkt profilerade åsikter har större intresse av att vara aktiva än övriga. 18 Uppsatsen grundar sig i två olika teoretiska perspektiv av representativ demokrati, som kallas för åsiktsrepresentation och social representation. 17 Ibid s.62 18 Ibid s.64 5

2.1 Åsiktsrepresentation Åsiktsrepresentationen i en representativ demokrati bygger på att de politiska partierna ska tillhandahålla väljarna ett åsiktspaket (partiprogram). Väljaren får sedan rösta på det parti som han eller hon anser stå närmast sin egen åsikt och ideal. I representativa demokratier visar forskning att det mest förkommande representationsidealet är åsiktsrepresentation. Sveriges valsätt och partisystem gör att den demokratiska folkstyrelsen förverkligas främst genom åsiktsrepresentation, då man antar att det beslut som tas kan relateras till de allmännas åsikter. 19 De folkvalda ledamöternas åsikter i en åsiktsrepresentation ska avspegla väljarnas. Åsiktsrepresentationen bortser från vem som utför själva representationen. 20 Viktigaste faktorerna blir att se till vilka idéer och policys som representeras, vilket medför att om representanten och de representerade delar gemensamma intressen eller inte blir ointressant. Problem som kan uppstå är om ledamöters åsikter inte återges i beslut och i genomförande, som sedan ska leda till konkreta effekter. Kritiker till åsiktsrepresentation menar att grupptillhörigheten och representationens kvalité endast gynnar de privilegierades intressen. Att den offentliga sfärens ojämna maktförhållanden leder till att överordnade grupper implicit reproducerar den politiska ojämlikheten. 21 Åsiktsrepresentationen bygger på att väljarna ska utse en representant som har en partitillhörighet, då spelar representantens personliga erfarenheter mindre roll. Väljarnas politiska val kan därför bygga mer på den nödvändiga och korta information de politiska partierna riktar störst uppmärksamhet på. Den politiska lojaliteten som då uppstår riktar väljarna att rösta efter politiska principer än kring människor. Problem kring åsiktsrepresentationens politiska uteslutning kan vara valsystem och människors möjlighet till politiskt deltagande. Valsystemet kan överrepresentera vissa åsikter och underrepresentera andra, medan det politiska deltagandet kan vara ojämnt fördelat när det gäller social klass. Kritiker betonar även att människors politiska lojalitet kan formas av den miljö de är födda i, ett arv av sympatier. Det problematiska med att ärva sympatier för ett parti är om det inte överensstämmer med det liv de lever nu. 22 En bristande åsiktsrepresentation kan få väljarna att tappa tilltron till det politiska systemet och politikernas representation. 23 Kritiken mot att 19 Kalm, S (2003). Regionalisering och flernivådemokrati: Invandararrepresentation i kommunerna, Lund. s.23-24 20 Holmberg, S (1999). SOU: Representativ demokrati. s.47-48 21 Ibid s.25 22 Philips, A (2000). Närvarons politik: den politiska representationen av kön, etnicitet och ras, Lund. s.11-12 23 Holmberg, S (1999). SOU: Representativ demokrati. s.50 6

åsiktsrepresentation inte kan hantera samhällelig mångfald och på så sätt inte kan uppfylla en politisk jämlikhet har istället lett till att teorin social representation har fått större gehör på senare år. 24 2.2 Social representation Social representation bygger på att förtroendevaldas sociala bakgrund och erfarenhet påverkar deras ställningstagande och handling vid beslutsfattande. Vilket innebär att förtroendevalda i en åsiktsrepresentation inte leder till någon reell politisk jämlikhet, då väljargrupper och förtroendevalda sällan delar liknande sociala erfarenheter. 25 Sociala bakgrundsvariabler som är av betydelse för jämlikhet- och rättviseskäl kan skilja mycket beroende på sakförhållande och område. Vanliga bakgrundsvariabler kan exempelvis vara kön, yrke, utbildning, ålder, område, m.fl. Social representation menar alltså att en förtroendevald politiker som tillhör ett specifikt parti med ett ansvarsutkrävande att uttrycka väljarnas åsikter är påverkad av sina bakgrundsvariabler. De personliga bakgrundsvariablerna är inget väljarna har kunnat rösta efter, utan endast efter uppsatta partiåsikter. Det kan göra att besluten och handlingarna som den folkvalde representanten gör kan påverka sina personliga intressen till större del än vad folket gav ledamoten stöd för. 26 De flesta som förespråkar den sociala representationens betydelse menar inte att den helt ska ersätta åsiktsrepresentationen, utan att de ska komplettera varandra på ett bättre sätt. Där vissa grupper i samhället som inte har någon politisk jämlikhet ska få ett större inflytande genom representanter med liknande sociala erfarenheter. Sådana grupper kan exempelvis vara könstillhörighet, livsstil, etnicitet eller ålder. 27 Empiriska studier med syfte att finna ett samband mellan social tillhörighet och åsikter bland valda representanter är relativt ovanliga. Studier som har genomförts i Sverige och Norden pekar på att det finns klara samband om man inte ser till variabeln partitillhörigheten. Men när det gäller kön och yrke visar studierna på att samband kan förkomma tvärs över de flesta partierna. 24 Kalm, S (2003). Regionalisering och flernivådemokrati: Invandararrepresentation i kommunerna, Lund. s.25 25 Ibid s.24-26 26 Holmberg, S (1999). SOU: Representativ demokrati. s.47-48 27 Kalm, S (2003). Regionalisering och flernivådemokrati: Invandararrepresentation i kommunerna, Lund. s.24-26 7

Studierna visar exempelvis att kvinnliga riksdagsledamöter till viss del är: mer miljövänliga, mer positiva till barndaghem, mer emot kärnkraft och mer skeptiska till EU. 28 Grundidén i teorin om social representation menar att folk måste dela erfarenheter för att förstå varandras behov, vilket skapar en problematik om var gränserna mellan grupper ska dras. 29 Om man historiskt sett ser till underrepresenterade grupper som arbetare, kvinnor, unga, pensionärer och invandrare 30 blir det problematiskt att anta att grupperna även delar erfarenhet och på så sätt har liknande behov och önskemål. Då individer även kan tillhöra fler grupper samtidigt blir svårigheten att definiera vilken grupptillhörighet individen befinner sig inom. Vem som ska representera en individ som tillhör en underrepresenterad grupp kan bli problematisk då gruppindelning ofta har en vidare betydelse som inte specifikt berättar mer om individernas mer personliga erfarenheter. Exempelvis är det högst osannolikt att en invandrargrupp kan enas om en utvald representant, då invandrargrupper i sin tur inte är en heterogen grupp. 31 Tanken kring att realisera styret till en mer proportionell social representation är både en problematisk och komplex fråga. Men statsvetaren Anne Phillips (2000) teori om social representation med inriktning på närvarons politik lägger hon större tyngd i gruppskillnader än i social klasstillhörighet. Phillips menar att klasstillhörigheten är något som partier kan bortse från (liberala positionen) eller jobba emot (socialistiska positionen). Medan det hon benämner som olika former av gruppskillnader, exempelvis kön och etnicitet, är svårare att radera ut. Phillips hävdar inte att närvarons politik ska ersätta åsiktsrepresentationen utan att de endast ska komplettera varandra för att finna ett rättvisare representationssystem. 32 Både åsiktsrepresentation och närvarons politik har fördelar och nackdelar. Phillips menar att det inte finns någon garanti för att en sammanslagning av åsiktsrepresentation och närvarons politik skulle leda till mindre nackdelar, då åsikter och erfarenheter inom gruppskillnader fortfarande kan vara väldigt olika. En dynamik mellan åsikter och närvaro skulle åtminstone skapa en mer politisk jämställdhet och rättvis representation. 33 28 Holmberg, S (1999). SOU: Representativ demokrati, s.43-44 29 Kalm, S (2003). Regionalisering och flernivådemokrati: Invandararrepresentation i kommunerna, Lund. s.26-27 30 Holmberg, S, (1999). SOU: Representativ demokrati s.43 31 Kalm, S (2003). Regionalisering och flernivådemokrati: Invandararrepresentation i kommunerna, Lund. s.26-28 32 Philips, A (2000). Närvarons politik: den politiska representationen av kön, etnicitet och ras, Lund. s.37-38 33 Ibid s.170 8

Sammanfattningsvis har de båda teorierna om åsiktsrepresentation och social representation legat till grund för uppsatsens utvalda empiriska variabler (kön, ålder och partitillhörighet). Mer ingående tillvägagångssätt och beskrivning om variablerna följer i metodkapitlet. Motivet till varför en uppdelning mellan närvaro och aktivitet har gjorts i uppsatsen var för att teorierna ovan till stor del endast beskriver hur avspeglingen bör vara mellan de folkvalda och befolkningen. Teorierna beskriver inte hur ofta en folkvald ska vara närvarande eller hur aktiva de bör vara för att vara en lämplig representant. 3. Forskningsdesign I kapitlet nedan redogörs vilken metod som har vart till grund för denna studie samt de begreppsdefinitioner som har genomförts. Resultatet har vi fått fram genom två analysverktyg, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. 34 Sedan har vi analyserat resultatet i uppsatsen med hjälp av en teoriprövande ansats om social- och åsiktsrepresenation. 35 3.1 Material och urval Då syftet med uppsatsen är att undersöka den fysiska närvaron och hur aktiva ledamöterna i kommunfullmäktige varit, så har vi använt oss utav protokoll som är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Linköpings kommuns hemsida. 36 Nackdelarna med att använda protokollen är att vi inte har kunnat ställa följdfrågor om något är oklart. Fördelarna med att använda detta material är att det är lättillgängligt och att det blir enkelt för läsaren att bedöma reliabiliteten och validiteten, mer om validitet och reliabilitet i kapitel 3.4. Undersökningsperioden som vi har undersökt sträcker sig från januari 2011 till december 2012, vilket motsvarar 20 sammanträdesprotokoll. Anledningen till att ett längre tidspann inte används är för att det blir en viss osäkerhet med en förändrad mandatfördelning i kommunfullmäktige då det var val år 2010. Vi har fokuserat på hur aktiva och närvarande ledamöterna i kommunfullmäktige i Linköping har varit under den undersökta tidsperioden, begreppen närvaro och aktivitet förklaras vidare under kapitlet Variabler 3.3. Vi har även haft med motioner och interpellationer som lades innan 2011 om de tas upp för exempelvis röstning under tidsperioden 34 Esaiasson, P, Giljam, M, Oscarsson, H, Wängnerud, L, (2012) Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm. s.197, 210 35 Ibid s.35ff 36 http://www.linköping.se/demokrati-politik/kommunfullmaktige/ (2013-05-23) 9

år 2011 och 2012. I uppsatsen har ledamöters namn anonymiserats i den kodning som genomförts av det datamaterial vi har samlat in. Anledningen till att ledamöterna är anonymiserade är för att syftet med uppsatsen inte är att bedöma enskilda ledamöters närvaro och aktivitet utan att undersöka kommunfullmäktige i stort. 3.2 Metod Den första delen av resultatet i uppsatsen (kapitel 5) har en systematik av att analysera fram det väsentliga innehållet kring partiers budskap till folket i Linköpings kommunfullmäktige. Skälet till att använda en textanalytisk metod till uppsatsen ligger i att en stor mängd data kring ämnet finns till förfogande, men att endast en viss del av texten är betydelsefull för uppsatsens syfte. 37 I den andra delen av resultatet (kapitel 6), som berör Linköpings kommunfullmäktiges närvaro och aktivitet, används en kvantitativ innehållsanalys som analysverktyg. Relevansen till att använda en kvantitativ innehållsanalys har sin grund i att data från protokollen baseras på likvärdiga och därmed jämförbara uppgifter. Med många analysenheter kan uppgifterna vidare uttryckas och analyseras i siffror. Att på detta systematiska tillvägagångssätt kunna kategorisera innehållet i materialet. För att vidare urskilja hur ofta eller hur frekvent olika kategorier förekommer och hur stort utrymme i tid och rum som kategorier får. 38 För att kvantifiera innehållet på ett forskningssäkert och effektivt sätt bör man använda en kodbok, där variablerna tillsammans med variabelvärdena finns presenterade. Historiskt har kvantitativa innehållsanalyser varit tidsödande. Men i takt med den tekniska utveklingen och möjligheten till att koda med hjälp av datorer har metoden blivit effektivare och möjligheten till att analysera stora mängder data har ökat. 39 Vi har använt Excel för att sortera den data samlats in och har sedan använt ett Excelark per protokoll för att även skapa ett sammanslaget dokument som vi gör våra beräkningar utifrån. I bilaga 1 finns strukturen samt en förklaring till hur vi genomförde kvantifieringen. Arbetet med att utveckla ett kodschema har skett i flera steg där vi har provkodat protokoll för att kunna justera variabler och arbetssätt för att kodningen ska bli så konsekvent som möjligt. Vi har sedan ställt variablerna mot varandra för att undersöka om det 37 Esaiasson, P, Giljam, M, Oscarsson, H, Wängnerud, L, (2012) Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm. s.210ff 38 Ibid s.197 39 Ibid s.200ff 10

finns några samband, exempelvis huruvida man kan se ett samband som påvisar att det är fler kvinnor än män som är mer aktiva inom miljöfrågor. 3.3 Kodschema I kodningsschemat i uppsatsen har vi klassificerat motioner och interpellationer i olika ämnesområden. Ett ämnesområdes begrepp kan vara väldigt brett och kan ur en subjektiv tolkning bli missvisande. En kort definition och avgränsning av varje ämnesområde i uppsatsen är nödvändig för att en liknande studie ska kunna genomföras. Värt att ytterligare framföra är att motioner och interpellationer kan beröra flera ämnesområden samtidigt men att det huvudsakliga syftet med motionen/interpellationen är det som varit avgörande för vilken kategori den tillhör. Det behöver alltså inte vara den tänkta förändringen som blir avgörande för vilken kategorisering vi har valt att placera den inom, utan det tänkta syftet som förändringen ska leda fram till. Nedan följer de slutgiltiga ämneskategorier som vi har använt i kodningen av resultatet, kategorierna har justerats efter flera provkodningar. Kategori Miljö Barnomsorg Äldreomsorg Förklaring Miljökategorin innefattar inget som har med social miljö att göra, så som levnadsvillkor, arbetsförhållanden, utbildning o.s.v. Den syftar endast till att ha omfatta naturvetenskapliga tankar kring miljön människan lever i. Miljökategorin och andra kategorier påverkar nästan alltid varandra på något sätt, då det är de andra kategorierna som ska förändras för att förbättra miljön i naturen Berör motioner och interpellationer vars huvudsakliga syfte har med tillfällig omsorg av barn av andra än vårdnadshavarna. Gäller omsorgen av barn från ett år fram till att de börjar i den obligatoriska skolan. Motioner och interpellationer kan exempelvis handla om förskola, daghem, utbildningskrav för få jobba inom barnomsorg eller renoveringar. Innefattar motioner och interpellationer som berör omvårdnad och service av människor som är 65 år eller äldre och är i behov av det. Kan exempelvis gälla boendeformerna eller kvalitén på servicen. Viktigt att framhålla är att denna kategori inte inbegriper motioner/interpellationer rörande vård för människor med funktionsnedsättningar innan 65 års ålder. Trafik Skola Vård Trafikkategorin är enkelt definierat till att omfatta kollektivtrafik och vägar. Motioner och interpellationer inom denna kategori kan exempelvis beröra skötsel av vägar, kollektivtrafik, cykelvägar och parkeringsplatser. Men har motionen/interpellationen sitt huvudsakliga syfte i att exempelvis säkra vägarna med fartkameror så hamnar den inom kategorin säkerhet. Defineras till att omfatta alla motioner och interpellationer som har sitt betydelsefulla syfte i skolfrågor rörande grundskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, yrkeshögskola, högskola och universitet. Vårdkategorin innefattar inte professionellt omhändertagande av sjuka och skadade då beslut om sjukvård tas i landstingsfullmäktige. Denna kategori inrymmer vårdfrågor som landstinget inte har ansvar över och vård för människor med funktionsnedsättningar under 65 års ålder. Värt att nämna är att vård för funktionsnedsättning för personer under 65 års ålder enligt socialtjänstlagen kategoriseras under äldreomsorg, men i denna uppsats placeras sådana politiska frågor i vård kategorin. 11

Fritid Säkerhet Stadsplanering Kommunalpolitik Tabell: 1, Ämneskategorier Fritidskategorin omfattar motioner och interpellationer som berör aktiviteter, anläggningar och föreningsliv som ska berika människors välbefinnande i staden. Kan exempelvis gälla kultur, sport, bibliotek, museer, musik, badhus m.fl. Säkerhetskategorin innefattar motioner och interpellationer som läggs fram i kommunfullmäktige som berör människors säkerhet och trygghet i kommunen på flera plan. Kan exempelvis vara säkerhet när det gäller att vistas i offentlig miljö, i privat miljö, på internet eller i trafiken på vägarna. Kategorin statsplanering omfattar motioner och interpellationer som handlar om hur kommunens städer ska formas och utvecklas av bebyggelse, gator och torg i tätort. Exempelvis var kommunen vill bygga en ny statsdel eller var privata aktörer ska få bygga bostäder. Kategorin kommunalpolitik är i denna uppsats ett relativt omfångsrikt ämne med en spridning i vad som inte rymmer i övriga kategorier. Där man exempelvis kan räkna in motioner och interpellationer som berör partiideologiskt inriktade frågor eller förändringar på kommunfullmäktiges styrningsstruktur. 3.3 Variabler För att kunna analysera resultatet med hjälp av teorierna om åsiktsrepresentation och social representation har vi använt oss av variablerna kön, partitillhörighet och ålder. Variablerna har sedan jämförts med den fysiska närvaron samt hur aktiva det har varit. Hur aktiva de förtroendevalda har varit vid sammanträdena har mätts genom att studera de motioner som lagts fram och de interpellationer som ställts. I teorin om social representation så nämns flera variabler som har en koppling till teorin om den sociala erfarenhetens betydelse exempelvis, yrke, familj, etnicitet, etc. Många av dessa variabler kan vara svåra att finna data om och även etiskt problematiska, exempelvis etnicitet. Problematiken ligger även i att dessa variabler inte finns redovisade i de protokoll som är vårt huvudsakliga undersökningsmaterial. Vidare följer en kort förklaring av de oberoende variablerna vi har valt att använda i undersökningen. Partitillhörighet Är en oberoende variabel som grundar sig i teorin om åsiktrepresentation och är inhämtad från protokollen från kommunfullmäktiges sammanträden. Ålder Är en oberoende variabel som grundar sig teorin om social representation och data är hämtad från Ratsits hemsida som har en sökmotor om privatpersoner och företag (www.ratsit.se). 12

Kön Är en oberoende variabel som grundar sig teorin om social representation och data är hämtad från Ratsits hemsida som har en sökmotor om privatpersoner och företag (www.ratsit.se). De tre oberoende variablerna har använts för att studera hur de påverkar våra utvalda beroende variabler, för att sedan kunna redovisa eventuella samband. De beroende variablerna är hur närvarande ledamöterna är och hur aktiva ledamöterna är. Nedan följer en kort begreppsdefinition av närvaro och aktivitet. Närvaro syftar till den fysiska närvaron vid kommunfullmäktiges sammanträden. Variabeln kan anta tre olika värden, O = frånvarande, 1= närvarande och 2 = delvis närvarande (t.ex. om en ledamot var med på halva sammanträdet). Om en person är delvis eller helt frånvarande så har det redovisats huruvida en ersättare var på plats eller inte. Närvaron finns redovisad i de protokoll som förs i början av alla sammanträden, detta enligt arbetsordningen ( 10) för Linköpings kommunfullmäktige Aktivitet syftar till hur ofta en ledamot lägger fram en motion eller ställer en interpellation. Denna variabel har två olika värden. 0 = ingen motion eller interpellation är framlagd, 1 = ledmoten i fråga har lagt fram en motion eller en interpellation. Vi har även klassificerat de motioner och interpellationer som förekommit efter olika ämneskategorier, t.ex. fritid, skola, äldreomsorg etc. Då alla motioner endast får innehålla ett ämne enligt arbetsordning ( 18) så kan vi klassificera alla motioner efter ett ämnesområde. Om det är en motion eller en interpellation som läggs fram spelar, i denna uppsats, ingen roll. De är viktade så att de ger samma grad av aktivitet. Det vi har mätt är hur ofta en politiker lyfter en sakfråga. Även om det var flera ledamöter som varit delaktiga i samma motion så har alla räknats som aktiva. Den kvantitativa data för de beroende variablerna finns redovisade i protokollen från sammanträdena. 40 I bilaga 1 redovisas även de värden som alla variabler och ämneskategorier kan anta. 40 http://www.linköping.se/demokrati-politik/kommunfullmaktige/ (2013-05-23) 13

3.4 Validitet och reliabilitet Validiteten i en undersökning är hur väl den teoretiska definitionen överensstämmer med den operationella indikatorn, således frånvaro av systematiska fel och hur väl den genomförda undersökningen verkligen ger svar på de frågorna som ställts. 41 Uppsatsen utgår från antagandet att ledamöters närvaro och aktivitet, i Linköpings kommunfullmäktige, kan förklaras av teorierna om social representation och åsiktsrepresentation. De båda teorierna har varit till grund för valet av de oberoende variablerna, kön, ålder och parti, medan de beroende variablerna, närvaro och aktivitet, är mätinstrumenten för att mäta orsakssambandet. 42 De operationella indikatorerna, oberoende variablerna, är väl taget ur teorierna om åsiktsrepresentation och social representation. Den interna validiteten hade däremot kunnat bli högre om fler oberoende variabler hade använts i uppsatsen och på så sätt bättre styrka överensstämmelsen mellan de teoretiska begreppen och de valda empiriska indikatorerna. Under granskningen av protokollen, som är av störst betydelse för uppsatsen, gjordes en prövning av eventuella och betydelsefulla variabler. 43 Den prövningen ledde oss fram till att de oberoende variablerna som vi valde var de som kunde leda till ett tillförlitligt resultat utan frånvaro av sytematiska fel. Att på så sätt kunna uppnå en högre begreppsvaliditet genom att inte använda bristfälliga mätinstrument som kan minska reliabiliteten. Reliabiliteten i uppsatsen bedömer vi som relativt hög då datainsamlingen och den efterföljande databearbetningen av det sammanslagna Excelarket ger tydliga tecken på osystematiska fel. Däremot finns inga garantier för att protokollen vi har granskat inte kan innehålla slumpmässiga eller osystematiska fel då protokollen som ligger till grunden för vår data är ett andrahandsmaterial. Således kan vi inte urskilja eventuella misstag eller brister i protokollen vi har granskat. 44 Den externa validiteten i uppsatsen är relativt låg då den endast har studerat en väldigt liten population i en kontext. Men generaliserbarheten skulle i vidare forskning kunna bli betydligt högre om man studerade flera kommunfullmäktigen i Sverige med samma analysenheter i jämförande syfte. 45 41 Ibid s.57 42 Ibid s.66-67 43 Ibid s.58 44 Ibid s.63-65 45 Ibid s.58 14

En rapports validitet och reliabilitet kan aldrig bli fullständig utan är i princip olöslig. Tanken är likväl att alltid sträva efter en så hög trovärdighet som möjligt. 46 I uppsatsen har vi avgränsat datainsamlingen och databearbetningen utefter den begränsade tid som varit till vårt förfogande för att inte komma ifrån det huvudsakliga syftet. På så sätt har vi uppnått en relativt god begreppsvaliditet och en hög reliabilitet, vilket även leder till en relativt god resultatvaliditet. 47 4. Kommunfullmäktige i Sverige Nedan följer bakgrundsinformation om hur det i allmänhet fungerar i kommunfullmäktige och sedan även mer specifikt för hur det fungerar i Linköpings kommunfullmäktige. 4.1 Struktur för kommunfullmäktige I Sverige finns idag 290 kommuner där organisationerna och verksamheterna finns reglerade i Regeringsformen (RF). 48 Kommunerna ansvarar för exempelvis skola, sjukvård och socialtjänst. Enligt kommunallagen (KL) som trädde i kraft 1 januari 1992 får varje enskild kommun även ansvara för egna intressen inom kommunens område eller dess medlemmar (Kommuner och landsting). 49 Fullmäktige är kommunernas högsta beslutande församling där ombunden kallas för förtroendevalda och blir valda vart fjärde år i samband med riksdagsvalet. Som förtroendevald räknas även ersättare vid möten samt diverse revisorer. Antalet förtroendevalda i varje kommun varierar men måste som minst bestå utav 31 personer. 50 Fullmäktiges viktigaste uppgifter består i att välja ledamöter till kommunstyrelsen (brukar kallas för kommunens regering), övriga nämnder, fastställa budget, bestämma den kommunala skattesatsen, behandla motioner från kommunfullmäktiges förtroendevalda samt att utfärda lokala föreskrifter och bestämmelser. En annan viktig uppgift som fullmäktige har är att de även kan delegera beslutanderätt i vissa frågor till kommunstyrelsen och till olika nämnder. 51 46 Ibid s.57 47 Ibid s.63 48 http://www.regeringen.se/sb/d/10244/a/99736 (PDF-dokument s.5) (2013-05-21) 49 Ibid s.7 50 Ibid s.8 51 Ibid s.9 15

Alla kommuner kan ha olika nämnder inom olika verksamheter. Vilka nämnder som finns i respektive kommun kan variera och likaså beslutanderätten, vilket är upp till varje enskilt kommunfullmäktige att bestämma över. 52 Exempelvis kan det finnas Bygg- och Miljönämnden, Barn-, Ungdom- och Socialnämnden. 53 Kommunstyrelsen är det ledande förvaltningsorganet i varje kommun vars syfte är att leda och samordna verksamheten i kommunerna. De är även ett beredningsorgan till kommunfullmäktige och ansvarar för kommunens hela verksamhet. En del av de uppgifter som kommunstyrelsen ansvarar för är exempelvis att: förvalta kommunens budget, bestämma ramar och direktiv för verksamheten samt ansvara för kommunernas framtidsplanering. 54 4.2 Struktur för kommunfullmäktige i Linköping Enligt 5:63 i kommunallagen (KL) har alla kommuner i Sverige rätt att bestämma enskilda grundläggande regler för hur kommunfullmäktiges verksamhet ska drivas. De regler som kommunfullmäktige sätter upp kallas för arbetsordning vilket tillsammans med KL bestämmer kommunfullmäktiges arbete. Arbetsordningens syfte är att komplettera KL och får inte strida mot den. Ett exempel på när en kommuns arbetsordning bröt mot lagen (RÅ 1981 2:15) var när en kommun i arbetsordningen gav ordförande rätt att avbryta en talare på grund av innehållet i talet, detta bröt mot yttrandefrihet och var därför inte likställt med lagen. Kommunen fick således ändra tillbaka till hur arbetsordningen var från början. 55 I arbetsordningen för Linköpings kommun är det fastställt att fullmäktige ska bestå av 79 ledamöter exklusive ersättare ( 5) och ska sammanträda den sista tisdagen varje månad med undantag för juni, juli och december, då kommunfullmäktiges ordförande bestämmer när det ska sammanträda. Ordföranden får även efter samråd med vice ordförande ändra datum samt tillsätta extra möten vid behov. Om ett sammanträde inte hinner slutföras på den utsatta dagen kan fullmäktige besluta om att förlänga sammanträdet ( 8). Sessionssalen i Linköpings Stadshus är platsen där fullmäktiges sammanträden ska hållas, men sammanträdet får justeras vid särskilda skäl ( 10). Alla sammansträden ska börja med ett upprop och det ska redovisas i varje 52 Ibid s.8 53 http://www.linköping.se/sv/demokrati-politik/namnder/ (2013-05-13) 54 http://www.linköping.se/sv/demokrati-politik/kommunstyrelsen/ (2013-05-15) 55 Höök, J (2000). Intern kommunal kompetensfördelning, Uppsala s.103 16

mötesprotokoll ( 15). Om en ledamot inte kan närvara ska detta anmälas till kommunstyrelsen och en ersättare kommer att kallas in. Ersättaren väljs efter en turordningslista och om inte första ersättaren kan delta ska nästa ersättare på tur kontaktas ( 16). När en eller flera ledamöter vill lägga fram en motion ska detta ske skriftligen, och får endast beröra ett ämne åt gången. Motionen ska lämnas in till kommunstyrelsens förvaltning eller till ordföranden vid ett sammanträde. Ersättare får endast väcka en motion när vederbörande tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde ( 18). Alla ledamöter har rätt att yttra sig i alla frågor som behandlas, förutom vid enklare frågor, och man får ordet i turordning ( 21). Interpellation är en skriftlig fråga som får ställas av varje vald ledamot eller tjänstgörande ersättare. Frågan bör besvaras senast under nästa sammanträde enligt arbetsordningen för kommunfullmäktige ( 22). Ett beslut i en fråga fattas med enkel majoritet, vid oavgjort har ordföranden utslagsröst ( 25). 56 5. Partierna och deras åsikter i Linköpings kommunfullmäktige Under detta kapitel redogörs befolkningsmängden, mandatfördelningen och vår analys av partiernas huvudsakliga fokuseringsområde för Linköpings kommun. Nedan följer tabell 2 som visar befolkningsfördelningen för Linköpings kommun. 57 Resultatet i tabellen är av betydelse för uppsatsens vidare analys då vi har jämfört könsfördelningen i Linköpings kommunfullmäktige. Befolkning: Antal: I procent Män: 75231 50,7% Kvinnor: 73290 49,3% Totalt: 148521 100 % Tabell: 2, Könsfördelningen i Linköping 56 http://www.linköping.se/sv/demokrati-politik/kommunfullmaktige/ (2013-05-15) 57 http://www.scb.se/pages/ssd/ssd_selectvariables.aspx?id=340487&px_tableid=ssd_extern%3abefolkningmede lalder&rxid=c93ddbbd-0204-4b8a-afb8-af6ca0fcfa88 (2013-05-14) 17

Vid det senaste valet år 2010 lyckades alliansen med att behålla sin majoritet i kommunfullmäktige. I tabell 3 visas en sammanställning av mandatfördelningen till respektive parti där det framgår att alliansen har 41 stycken mandat medan oppositionen innehar 38 stycken mandat. 58 Röstberättigade: 113 419 Valdeltagande: 83,9% Antalet ledamöter: 79 Moderaterna: 25 Centerpartiet: 6 Folkpartiet: 7 Kristendemokraterna 3 Miljöpartiet: 8 Socialdemokraterna: 24 Vänsterpartiet: 3 Sverigedemokraterna: 3 Tabell: 3, Mandatfördelning I Linköpings kommun är det åtta partier som vid valet år 2010 fått mandatplatser i kommunfullmäktige. För få mandatplatser måste ett parti få röster i valet av invånarna i kommunen. För att få invånarna att förstå vilket parti de ska rösta på och vem som ska representera deras åsikt i kommunen har partierna olika åsiktspunkter som de representerar. Därför kan det vara av stor vikt att kort förklara vår analytiska tolkning av partiernas ideologiska budskap och huvudsakliga ämnesinriktning. Relevansen i att tolka partiers huvudsakliga åsiktsämnen har sin grund i att senare i arbetet analysera om partierna efterföljer åsikterna de utger sig för att representera. Materialet om partiernas mest relevanta åsiktsämnen analyseras utifrån handlingsprogram, valmanifest, budget eller tydligt uppsatta ämnesområde och är hämtat från de olika partiernas lokala hemsidor. Moderaterna - Under rubriken, Vår politik, på Moderaternas hemsida lyfts det fram ett antal politiska områden som är viktiga för Linköpings kommun. De politiska områdena berör ämnen som kultur, fritid, miljö, trygghet, omsorg och näringsliv. 59 58 http://www.linkoping.se/sv/demokrati-politik/kommunfullmaktige/kf-mandatfordelning/ (2013-04-10) 59 http://www.moderat.se/linkoping/politik (2013-05-13) 18

Centerpartiet På Centerpartiets hemsida, under rubriken Vår politik, finner man deras valmanifest (2010-2014) som är indelat i olika avsnitt. Där framhäver de att utbildning är ett viktigt ämne som även skapar ett bra företagsklimat i kommunen. Centerpartiet betonar även att miljö, kultur, fritid och trygghet är viktiga punkter i deras politik i Linköpings kommun. 60 Folkpartiet - Folkpartiets politiska handlingsprogram (2010 2014) finner man på deras hemsida under rubriken Folkpartiet nära dig och väljer vidare rubriken Linköping. I handlingsprogrammet lyfter Folkpartiet fram att deras politiska åsikter hålls samman av en helhetssyn med sin utgångspunkt i liberalismen. Folkpartiets handlingsprogram i Linköping berör många olika ämnesområden som exempelvis kultur, fritid, skola, omsorg, samhällsplanering och integration. 61 Kristdemokraterna Under ämneskolumnen, Vår politik, på Kristdemokraternas hemsida finner man deras kommunalpolitiska handlingsprogram (2010-2014) för Linköping. I Kristdemokraternas handlingsprogram framgår det att de strävar efter en politik som lägger människovärde och etiska värden i centrum. Kristdemokraterna lyfter även fram ämnen som berör skola, omsorg, miljö och fritid. 62 Miljöpartiet På Miljöpartiets hemsida finner man deras handlingsprogram (2010-2014) under rubriken Vår politik. Där lägger Miljöpartiet tidigt fram tre solidariteter som deras ideologi vilar på: solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet; solidaritet med kommande generationer; solidaritet med all världens människor. Miljöpartiet handlingsprogram berör många ämnesområden men har genomgående en tanke om att värna om klimatet för en hållbar framtid. 63 60 http://www.centerpartiet.se/lokal/linkoping/var-politik/ (2013-05-13) 61 http://www.folkpartiet.se/imagevault/images/id_11163/scope_0/imagevaulthandler.aspx (2013-05-13) 62 http://www.linkoping.kristdemokraterna.se/web-linkoping-content/web-linkoping-leftmenu/fov16-0003d698/?templates=listview (2013-05-11) 63 https://xn--linkping-q4a.mp.se/wp-content/uploads/2010/07/kommunalt-handlingsprogram-mp- Link%C3%B6ping-2010-2014.pdf (2013-05-15) 19

Socialdemokraterna På sin hemsida, under runriken Vår politik, framhålls Socialdemokraterna i Linköping som ett framtidsparti. Där framtidsutmaningarna och visionen i Linköpings kommun är att prioritera politiska frågor rörande arbetslösheten, skola, äldreomsorg och bostadsbyggande. 64 Vänsterpartiet - Under rubriken Politik på Vänsterpartiets hemsida finner man deras kommunalpolitiska program (2010-2014) för Linköpings kommun. Där framgår det att Vänsterpartiet vill skapa ett rättvist, jämställt och solidariskt Linköping. De huvudsakliga ämnesområden som Vänsterpartiet lyfter fram berör jobb, vård, omsorg och skola. 65 Sverigedemokraterna -På Sverigedemokraternas hemsida för Linköpings kommun, under rubriken Vår politik för Linköping, finner man endast Sverigedemokraternas budget för 2013-2014 i Linköpings kommun. Förklaringen till varför den inte avser hela mandatperioden (2010-2014) kan vara att Sverigedemokraterna innan 2010 inte hade någon mandatplats. I budgeten redogör Sverigedemokraterna att det är viktigt att värna om den svenska nationen med en ideologisk utgångspunkt i demokratisk nationalism. Sverigedemokraternas främsta politiska ämnesprioriteringar berör skola, äldreomsorg, trygghet, tradition och invandringspolitik. 66 6. Närvaro och aktivitet i Linköpings kommunfullmäktige I detta kapitel redovisas resultatet från vår granskning av kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll. I samband med att resultaten redovisas har vi även valt att genomföra en kortare analys av resultatet genom att ställa de oberoende variablerna mot de beroende, för att sedan relatera resultatet till de utvalda teorierna. Kapitlet är uppdelat i tre underkapitel där resultatet av närvaro och aktivitet i Linköpings kommunfullmäktige redovisas och analyseras. 6.1 Närvaro Det finns vissa faktorer som är av betydelse att förtydliga innan närmare granskning av statistik kring ledamöters närvaro. Kommunfullmäktige i Linköping har från den 25 januari 2011 till 11 december 2012 haft 20 sammanträden. Sammanträdena har ofta ägt rum i slutet av månaderna 64 http://www.socialdemokraterna.se/webben-for-alla/arbetarekommuner/linkoping/var-politik-2/ (2013-05-14) 65 http://linkoping.vansterpartiet.se/politik/kommunalpolitik/ (2013-05-15) 66 https://linkoping.sverigedemokraterna.se/category/var_politik/ (2013-05-15) 20