VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 88/2007/3 Dnr LSY 2006 Y 69 Givet efter anslag 2.7.2007 ÄRENDE Miljötillstånd för en fiskhanteringsanläggning i Skaftung by i staden Kristinestad. TILLSTÅNDSSÖKANDE Ab Rågårds Lax Oy VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING Ansökan avser behandling av fisk i en fiskhanteringshall på fastigheten Kvarngård RNr 34:0 i Skaftung by i staden Kristinestad. ANSÖKAN Ab Rågårds Lax Oy har 30.11.2004 vid miljötillståndsverket anhängiggjort ansökan om miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet i två separata enheter, Rågårdsanläggningen i Skaftung by och Kilgrundsanläggningen i Sideby by samt vinterförvaring av fisk öster om Remmarberget i Sideby by och rensning av fisk i en fiskhanteringshall i Skaftung by i staden Kristinestad. Sökanden har sedermera 25.2.2005, 8.11.2005 samt 9.2.2006 kompletterat ansökan. Miljötillståndsverket har 14.3.2006 avskiljt detta ärende från ärendet med diarienummer LSY 2004 Y 327 gällande miljötillstånd för odling av fisk. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen och 1 1 mom. 10 c) punkten miljöskyddsförordningen 35 4 mom. och 40 miljöskyddslagen TILLSTÅND OCH PLANLÄGGNINGSLÄGET I OMRÅDET Tillstånd Ab Rågårds Lax Oy har inte tidigare beviljats några tillstånd för den ifrågavarande verksamheten. I vattendomstolens beslut nr 92/1998/3 av 16.12.1998, genom vilket Ab Rågårds Lax Oy har beviljats tillstånd att odla fisk i Rågårdsanläggningen vid Rågårdsfjärdens östra
2 strand, har i tillståndsbestämmelse 6) förordnats att det avloppsvatten och det avfall som uppkommer vid rensning skall behandlas så att vattnets eller strandens användbarhet inte försämras. Motsvarande bestämmelse finns även i tillståndsbestämmelse 5) i vattendomstolens beslut nr 59/1999/3 av 31.8.1999, genom vilket Ab Rågårds Lax Oy beviljats tillstånd att odla fisk i Kilgrundsanläggningen öster om Kilgrund. Tillstånden var i kraft till utgången av år 2005. Planläggning I strandgeneralplanen för staden Kristinestad har havsområdet utanför fastigheten Kvarngård RNr 34:0 betecknats som tidsbundet fiskodlingsområde (fo). Stranden på Rågårdsfjärdens östra sida har betecknats som område för semesterbostäder (RA), specialområde; fiskodlingsanläggning (E 1), område för lantbrukslägenheters driftcentra (AM) och jord och skogsbruksdominerat område (M 1). VERKSAMHETENS OMGIVNING ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET För det ifrågavarande området har inte fastställts någon detaljplan. Fiskhanteringshallen är belägen på Rågårdsfjärdens östra strand. Rågårdsfjärden är en ca 4 km 2 stor havsvik. Området utgörs av typisk inre skärgård bestående av holmar och små skär. Ön Kilgrund på Rågårdsfjärdens västra sida gränsar till öppna havet. Vattendjupet i Rågårdsfjärden är 3,5 5,4 m. Vattnets huvudsakliga strömningsriktning är söderifrån norrut, men påverkas även av vattenståndsvariationer och vindförhållanden. Vattenströmmen från Rågårdsfjärden går huvudsakligen genom det 800 m breda sundet mellan Kilgrund och Stånggrund ut mot öppna havet. I närheten av fiskhanteringshallen finns det glest med fritidsbostäder och fast bosättning. Det finns inga badstränder eller vattentäkter inom hallens verkningsområde. Inom fiskhanteringshallens verkningsområden finns inga yrkesfiskare. Mer omfattande husbehovsfiske idkas av ca 50 personer. Den totala fångsten av fisk har dock minskat. De viktigaste arterna i fångsten har varit gädda och abborre. Fiskhanteringshallen har använts i anslutning till sökandens fiskodlingsanläggning sedan slutet av 1970 talet. I fiskhanteringshallen slaktas och förädlas den fisk som odlats i sökandens fiskodlingsanläggningar (Rågårdsanläggningen och Kilgrundsanläggningen). Förutom den egna produktionen hanteras också årligen en mindre mängd fisk som köpts av utomstående producenter. Den fisk som odlats vid sökandens fiskodlingsanläggningar sticks i båten i omedelbar närhet av fiskodlingsbassängerna och transporteras sedan i tankar till fiskhanteringshallen. Fisken rensas maskinellt,
3 kyls ned, packas i styroxlådor, isas och placeras i kylrum i väntan på transport till försäljning. Mängden fisk som rensas uppgår årligen till 90 000 140 000 kg (i medeltal 100 000 kg/a). Ca 20 % av fisken vidareförädlas (filering, rökning eller skivning). I fiskhanteringshallen vidareförädlas därtill årligen 20 000 30 000 kg fisk som köpts av andra producenter och som levereras till hallen färdigt rensad. Fisk rensas i hallen under månaderna januari mars samt augusti december 2 3 dagar i veckan. Sammanlagt rensas fisk under ca 100 dagar per år. Rensningshastigheten är maximalt 800 kg/h, varvid mängden rensad fisk blir 5 000 6 000 kg per vecka. Den normala rensningshastigheten är dock ca 1 000 kg per vecka. Vattnet som används i fiskhanteringshallen tas från egen brunn. Vattenmängden som används är 5 10 m 3 /d under rensningsmånaderna och ca 1 m 3 /d under den övriga tiden. Vatten används vid rensningsmaskinen, då den rensade fisken sköljs. De övriga arbetsskedena förutsätter inte användning av vatten. Vatten används även för tvätt av utrymmen och utrustning. Vattenmängden som används kan med nuvarande rensningsmetoder inte längre minskas. UTSLÄPPEN SOM FÖRORSAKAS AV VERKSAMHETEN Avloppsvattnets uppkomst Behandlingen av avloppsvattnet Anläggningens avloppsvatten uppstår huvudsakligen vid sköljning av rensad fisk. Den dagliga avloppsvattenmängden varierar i enlighet med verksamhetens omfattning. Under rensningsperioderna uppstår det ca 5 10 m 3 /d avloppsvatten. I denna mängd ingår även det blodblandade vattnet från stickningen av fiskarna, vilket uppgår till ca 30 m 3 /a. Vattnet från stickningen samlas upp i ett kärl i båten och transporteras till fiskhanteringshallen, där det töms i avloppsbrunnen. Mängden avloppsvatten från socialutrymmena är ca 0,3 m 3 /d. Under de perioder då fisk inte rensas uppgår avloppsvattenmängden till ca 0,5 1 m 3 /d. Avloppsvattnet består till 2/3 av vatten från tvätt av golv och utrustning och till 1/3 av avloppsvatten från socialutrymmena. Den sammanlagda årliga avloppsvattenmängden uppgår till 630 1 100 m 3. Från fiskhanteringshallen avleds avloppsvattnet via en sedimenteringsbrunn, med en volym om 15 m 3, till markinfiltration. Markinfiltrationen består av ett 35 m långt täckdikningsrör, vars diameter är 125 mm. Röret är nedlagt i makadam med kornstorleken 20 mm. Makadamskiktet är täckt så att regnvatten inte kan nå markinfiltrationsfältet. Under rensningsperioden går en del av avloppsvattnet igenom täckdikningsröret och under övriga tider infiltreras allt avloppsvatten i marken från röret. Det avloppsvatten som under rensningsperioderna går igenom röret leds till en sedimenterings och fettavskiljningstank med en volym om 12 m 3. Från denna avleds avloppsvattnet via ett 20 m långt utloppsrör i havet.
4 Utloppsröret är förankrat med kättingar i havsbottnen. Vid utsläppsstället är rörets mynning ca 30 cm ovanom havsbottnen. Vattenområdet, på vilket utloppsröret är beläget, hör till fastigheten Kvarngård RNr 34:0. Utsläppen i havet Utsläpp i havet uppkommer främst under rensningsperioden, medan avloppsvattnet under övriga perioder p.g.a. sin ringa mängd i sin helhet infiltreras i marken. Av avloppsvattenmängden som uppstår under ett år, 600 1 100 m 3, har ca 180 m 3 uppskattats förbli i markinfiltrationen. Därtill töms ca 300 m 3 avloppsvatten från fettavskiljningsbrunnarna i sugbilar. Mängden avloppsvatten som årligen avleds i havet är därmed 150 480 m 3. Det går inte att ta prov av avloppsvattnet före behandlingen och inte heller efter den, så behandlingens effektivitet kan därmed inte kontrolleras. Enligt sökandens uppskattning är de av fiskhanteringshallen orsakade utsläppen i havet följande: BOD 7ATU 0,15 0,51 kg/d, totalfosfor 0,005 0,008 kg/d och totalkväve 0,02 0,06 kg/d. AVFALL SOM UPPKOMMER VID VERKSAMHETEN VERKNINGAR PÅ MILJÖN Vid verksamheten uppkommer små mängder fast avfall (förpackningsmaterial), som bränns i den vedeldade värmepannan i Stig Granskogs bostad. Rensningsavfallet (15 000 20 000 kg/a) samlas upp i behållare med en volym om 500 l och konserveras med myrsyra. Avfallet levereras för användning som pälsdjursfoder. Vattenkvaliteten Det har inte gjorts någon uppföljning av hur avloppsvattnet från fiskhanteringshallen påverkar havsområdet. Vattenkvaliteten i Rågårdsfjärden har kontrollerats som en del av samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i Kristinestad Närpes. Provtagningspunkten närmast sökandens Rågårdsanläggning är belägen på ett avstånd om ca 50 m från fiskhanteringshallen. Vid vattenkvalitetsundersökningarna åren 1999 2004 var vattnets fosforhalter vid denna punkt i medeltal 28 µg/l, vattnets kvävehalter 260 450 µg/l och vattnets klorofyll ahalter 1,2 7,9 µg/l. Utgående från fosforhalterna sommartid kan vattenområdet klassificeras som något eutroft och tidvis eutroft. Beträffande fosforhalterna har en småningom stigande trend kunnat observeras såväl i närheten av fiskodlingsanläggningarna som vid referensprovtagningspunkten. Utgående från klorofyll a halterna kan Rågårdsfjärden klassificeras som kargt eller något eutroft. Sökanden har ansett att avloppsvattnens inverkan på havsområdet är relativt obetydlig p.g.a. den ringa avloppsvattenmängden, havsområdets goda vattenväxling och den säsongbetonade verksamheten.
Bottenfauna 5 Vid bottendjursundersökningen år 2001 var antalet arter något större än under tidigare år. Vid provtagningspunkten närmast Rågårdsanläggningen påträffades fyra arter. Förutom fjädermygglarver förekom även havsborstmaskar, östersjömussla och Erpobdella octoculataiglar. KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Sökanden utför egenkontroll av fiskhanteringshallen i enlighet med tillsynsmyndighetens bestämmelser. Sökanden har deltagit i samkontrollen av vattenkvaliteten i Kristinestad. I denna kontroll ingår dock inte kontroll av fiskhanteringshallen utan enbart av fiskodlingsanläggningarna. Sökanden har föreslagit att det skall tas vattenprov i Rågårdsfjärden i omedelbar närhet av utloppsröret för avloppsvattnet. Provtagningsdjupet skulle vara 1 m och bottnen 1 m. Av proverna skulle analyseras temperatur, siktdjup, grumlighet, BOD 7ATU, totalfosfor, totalkväve, salinitet, elektrisk konduktivitet, ph och syrehalt / mättnadsgrad. Proverna skulle tas i augusti september. Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad tillställs resultaten från de enskilda provtagningarna då de färdigställts. Kungörelse Miljötillståndsverket har tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i staden Kristinestad och berett tillfälle att under tiden 20.4 22.5.2006 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Västra Finlands miljöcentral har förordat beviljande av tillstånd. Miljöcentralen har yrkat att anläggningen bör utrustas så att prov kan tas både av avloppsvattnet som leds ut från fiskhanteringshallen och vattnet som avleds i havet så att avloppsvattenbehandlingens effekt skall kunna fastställas. Om de sociala avloppsvattnen behandlas tillsammans med avloppsvattnen från fiskhanteringshallen bör kraven i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003) uppfyllas. Ifall de sociala avloppsvattnen behandlas skilt bör avloppsvattnen från fiskhanteringshallen behandlas så att avloppsvattnet som avleds i havet inte överskrider följande gränsvärden: BOD 7 40 mg/l och totalfosfor 2 mg/l. Reningseffekten beträffande båda borde vara minst 80 %. Möjligheterna att minska vattenanvändningen borde undersökas. Sedimenterings och fettavskiljningsbrunnarna och tankarna bör tömmas regelbundet och avfallet föras till behandling i en anläggning som har miljötillstånd för behandling av ifrågavarande avfall. Täck
6 dikningsrörets funktion och markinfiltrationsfältets skick bör kontrolleras och gruset i markinfiltrationsfältet borde bytas med jämna mellanrum för att säkerställa dess funktion. Rensningsavfallet bör föras till en anläggning som har miljötillstånd för emottagande av ifrågavarande avfall. Avloppsvattnets mängd och kvalitet bör kontrolleras minst en gång per år. Prov bör tas av avloppsvattnet före och efter reningen. Vattendragskontrollen kan under några år utföras enligt den till ansökan bifogade planen. Därefter kan resultaten jämföras med proverna som tagits vid Rågårdsanläggningen och om provresultaten är mycket lika, kan provtagningen upphöra vid utloppsröret. Kontrollresultaten skall tillställas Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad. Tillståndshavaren skall föra bok om anläggningens funktion. Västra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag i elektronisk form om det föregående året. 2) Österbottens arbetskrafts och näringscentral (TE centralen) har konstaterat att havsområdet, invid vilket anläggningen är belägen, är ett viktigt fiskeområde. Inom den ifrågavarande fångstrutan (32) var de viktigaste fiskarterna enligt fångstmängden år 2004 strömming (92 000 kg), abborre (22 000 kg), lax 20 000 kg), sik (17 000 kg) och gädda (6 000 kg). TE centralen har ansett att tillstånd kan beviljas. TE centralen har dock konstaterat att det nuvarande reningsverket inte uppfyller de krav som BAT principen förutsätter. Med beaktande av den marginella belastning som anläggningen medför har TE centralen dock ansett att ett nytt effektivare reningsverk inte behöver byggas. En minskning av användningen av vatten bör dock eftersträvas och det bör även tillses att jordinfiltreringen fungerar på bästa möjliga sätt. Markinfiltreringsanläggningens skick och funktioner samt infiltreringsrören skall granskas minst vart tionde år. Det bör tillses att vattnet sprids jämnt inom hela anläggningen. Makadamskiktet bör bytas helst med 10 års mellanrum. Tillståndshavaren bör åläggas att undersöka fiskhanteringsanläggningens effekter på fisket och fiskbestånden på ett av TE centralen godkänt sätt. Förslag till kontrollprogram skall tillställas TE centralens fiskerienhet för godkännande inom tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft. 3) Miljöavdelningen vid samkommunen för hälsovårdscentralen i Kristinestad Bötom har yrkat att åtgärderna för reningen av avloppsvattnet skall vara effektiva och mätbara. Det bör tas prover av avloppsvattnet både före och efter rensningen. Bästa användbara teknik bör användas för att minska belastningen av fosfor och kväve. Övervakningen av att tillståndsbestämmelserna efterföljs bör vara effektiv och alla åtgärder och händelser skall bokföras. Avfallshanteringsbestämmelserna i staden Kristinestad skall iakttas.
Sökandens förklaring 7 Sökanden har 8.8.2006 tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har med anledning av Västra Finlands miljöcentrals påminnelse konstaterat att det för närvarande är möjligt att ta prov av det från fiskhanteringshallen avledda avloppsvattnet endast från hallens golvbrunn. Det är inte möjligt att ta prov av det i havet avledda avloppsvattnet, eftersom utloppsröret mynnar ut på havsbottnen 20 m från stranden. Möjliggörande av provtagning skulle förutsätta förnyande av systemet beträffande sedimenterings och fettavskiljningstanken samt utloppsröret, vilket med beaktande av den ringa belastningen enligt sökandens uppfattning skulle vara ett oskäligt krav. En kontroll av avloppsvattnets mängd och kvalitet en gång i året är därmed inte möjlig. Enligt sökandens uppfattning kan man inte uppställa sådana krav på anläggningen som ingår i förordningen 542/2003, då även avloppsvattnen från fiskhanteringshallen avleds tillsammans med avloppsvattnen från socialutrymmena. Avloppsvattenmängden som hamnar i havet är efter markinfiltrationen mycket liten och begränsar sig enbart till rensningsperioderna. Uppnående av de i miljöcentralens påminnelse förutsatta gränsvärdena skulle förutsätta en effektivare reningsanläggning, t.ex. byggande av ett biologiskt kemiskt reningsverk. Sökanden har ansett att detta med beaktande av den ringa belastningen skulle vara ett oskäligt krav. Eftersom belastningen är säsongbetonad skulle ett biologiskt reningsverks funktion dessutom vara ifrågasatt. Sökanden har inte haft någonting att anmärka med anledning av Österbottens arbetskrafts och näringscentrals påminnelse. Beträffande Miljöavdelningens vid samkommunen för hälsovårdscentralen i Kristinestad Bötom påminnelse har sökanden hänvisat till det som framförts med anledning av Västra Finlands miljöcentrals påminnelse. Besiktning Tilläggsutredning Miljötillståndsverket har 23.8.2006 förrättat besiktning på platsen. Besiktningsprotokollet har fogats till handlingarna i ärendet. Miljötillståndsverket har 5.10.2006 uppmanat sökanden att komplettera sin ansökan med en plan för behandling av avfallet och avloppsvattnet som uppstår vid renseriet i enlighet med principerna om bästa tillgängliga teknik (BAT) och bästa praxis från miljösynpunkt (BEP). Sökanden har 13.11.2006 tillställt miljötillståndsverket den begärda tilläggsutredningen. Av tilläggsutredningen framgår att rensningsavfallet uppsamlas, konserveras med 2 %:ig myrsyra och levereras för användning som råvara i pälsdjursfoder. Stora partiklar fast material kan inte följa med avloppsvattnet från rensningen i avloppsvattensystemet, eftersom vattnet avleds via en relativt tät sil. Silen rengörs vid behov varje dag
8 och avfallet från silen överförs till rensningsavfallet. Vattnet som kommit till golvbrunnen kan ännu innehålla fast substans, men denna sjunker ned till golvbrunnens botten. Golvbrunnen töms under de dagar då fiskhantering sker och den fasta substansen överförs till rensningsavfallet. I tilläggsutredningen har framförts två alternativa planer för behandling av avloppsvattnet som uppstår vid fiskhanteringen. Det billigare alternativet skulle bestå i rening av avloppsvattnet genom torv sandfiltrering. För detta ändamål skulle det byggas ett filter på andra sidan landsvägen ovanför fiskhanteringshallen samt ett rör från hallen till filtret. Torven och slammet som avlägsnas från filtret skulle komposteras på ett komposteringsfält. Kostnaden för detta alternativ inklusive mervärdesskatt skulle uppgå till ca 33 000 euro och brukskostnaderna skulle vara ca 800 euro/a. Ett effektivare, men betydligt dyrare alternativ skulle vara byggande av ett reningsverk, i vilket avloppsvattnet skulle renas genom användning av kemisk fällning med flotationssedimentering. Slammet från reningsverket skulle komposteras. Kostnaden för ett dylikt reningsverk inklusive mervärdesskatt skulle uppgå till ca 107 000 euro och brukskostnaderna skulle vara ca 1 800 euro/a. I tilläggsutredningen har det konstaterats att det förstnämnda alternativet uppfyller BAT principen och är i detta fall tekniskt ekonomiskt sett det bästa alternativet. Utlåtande Bemötande Västra Finlands miljöcentral har 22.12.2006 tillställt miljötillståndsverket sitt utlåtande om den av sökanden uppgjorda planen över behandling av fiskhanteringshallens avloppsvatten. Miljöcentralen har ansett att avloppsvattnet från fiskhanteringshallen bör renas med användning av en metod som uppfyller de krav som miljöcentralen framfört i sin påminnelse av 12.6.2006. Torv slamblandningen eller slammet som uppkommer vid reningen av avloppsvatten borde föras för behandling till en anläggning som har tillstånd att behandla slammet. Ifall komposteringen sker på eget område bör ett vattentätt underlag anläggas. Komposteringsplattan bör förses med dubbla diken och vattnet från de inre dikena bör ledas till rening. Slammets sammansättning bör utredas genom provtagning. Om avloppsvattnet från sanitära utrymmen behandlas gemensamt med övrigt avloppsvatten bör slammet förbehandlas enligt gällande direktiv. Sökanden har 30.1.2007 tillställt miljötillståndsverket sitt bemötande med anledning av Västra Finlands miljöcentrals utlåtande. Sökanden har konstaterat att byggande och användning av ett reningsverk blir för dyrt för ett litet företag, eftersom mängden fisk som hanteras är så liten. Planeringen försvåras ytterligare av att miljötillståndsverket ännu inte gett sitt beslut om tillstånd för odling av fisk vid sökandens fiskodlingsanläggningar. Sökanden har ansett att rening av avloppsvattnet genom avledande till ett torv sandfilter inte skulle fungera vintertid. Tillförseln av avloppsvatten skulle därtill vara ojämn, eftersom mängden fisk som rensas varierar mellan några hundra kg och 6 7 ton per vecka. Företaget borde få en övergångstid om två år för ibruktagande av ett avloppsvattenbehandlingssystem.
MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser 9 Sökanden har istället för de tidigare föreslagna alternativen föreslagit att vattenanvändningen vid fiskhanteringshallen skulle minskas med 50 % och att avloppsvattnet skulle avledas till slutna tankar, från vilka det skulle transporteras bort med tankbil till ett lokalt reningsverk. Samtidigt skulle även avloppsvattnet från socialutrymmena transporteras bort. Alternativt har sökanden föreslagit att det nuvarande markinfiltrationssystemet fortsättningsvis skulle få användas samtidigt som vattenförbrukningen skulle minskas. Avloppsvattnet från socialutrymmena skulle dock föras till en skild tank, från vilken det skulle transporteras till ett lokalt reningsverk. Miljötillståndsverket beviljar Ab Rågårds Lax Oy tillstånd för behandling av fisk i en fiskhanteringshall på fastigheten Kvarngård RNr 34:0 i Skaftung by i staden Kristinestad i enlighet med den till ansökan bifogade planen, dock sålunda ändrad som framgår av tillståndsbestämmelse 2). I fiskhanteringshallen behandlas ca 140 000 kg fisk om året. Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. 1) Fiskhanteringshallen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Verksamheten skall ordnas så att den inte medför buller eller luktolägenhet i miljön. 2) Avloppsvattnet som uppkommer vid fiskhanteringshallen skall ledas till slutna tankar och transporteras till en anläggning med tillstånd att hantera dylikt avloppsvatten. En plan för uppsamlingen och transporten av avloppsvattnet skall inlämnas till Västra Finlands miljöcentral för godkännande inom fyra månader efter att detta beslut vunnit laga kraft. Uppsamlingen och transporten av avloppsvattnet i enlighet med denna tillståndsbestämmelse skall inledas inom ett år efter att detta beslut vunnit laga kraft. 3) Avfallet som uppstår vid behandlingen av fisk skall tas till vara och transporteras för återvinning eller till en avfallshanteringsplats med tillstånd att hantera dylikt avfall eller komposteras och behandlas i enlighet med föreskrifterna om behandling av animaliskt avfall. Komposteringen skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. Om avfallet skall komposteras skall tillståndshavaren tillställa Västa Finlands miljöcentral en komposteringsplan sex månader innan verksamheten inleds.
10 4) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll av fiskhanteringshallen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över fiskhanteringshallens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om mängden fisk som rensats och vidareförädlats i hallen, mängden avfall som uppkommit vid behandlingen av fisk och behandlingen av det samt dess leveransplats och tidpunkt, mängden vatten som använts i hallen, mängden avloppsvatten som uppkommit vid behandlingen av fisk och behandlingen av det samt dess leveransplats, använda kemikalier och förvaringen av dessa samt uppgifter om störningar och exceptionella situationer som har inverkan på miljön. Skötseljournalerna skall bevaras fem år räknat från verksamhetsårets slut och på uppmaning företes myndigheterna. Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. 5) Tillståndshavaren skall underrätta Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad om betydliga störningar och exceptionella situationer vid fiskhanteringshallen. Orsaken till störningen eller den exceptionella situationen skall utredas omedelbart och de uppmärksammade felen skall rättas utan dröjsmål. 6) Fiskhanteringshallens utloppsrör skall avlägsnas från vattenområdet och förbindelsen från avloppsvattentanken skall brytas av inom två månader efter att det i tillståndsbestämmelse 2) avsedda systemet har färdigställts. 7) Om tillståndshavaren upphör med verksamheten bör detta skriftligen meddelas till Västra Finlands miljöcentral inom 60 dagar efter att verksamheten har upphört. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft tillsvidare. Iakttagande av förordning som är strängare än tillståndet Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Skador Fiskhanteringsverksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser, orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av vattendrag som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas.
MOTIVERING 11 Tillståndshavaren har i tillståndsbestämmelse 2) ålagts samla upp avloppsvattnet som uppkommer vid behandlingen av fisk och transportera detta till en anläggning med tillstånd att hantera dylikt avloppsvatten, emedan den vid anläggningen tidigare använda avloppsvattenbehandlingen genom markinfiltration inte motsvarar principerna om bästa tillgängliga teknik (BAT) och bästa praxis från miljösynpunkt (BEP) enligt 4 miljöskyddslagen. Eftersom avloppsvattnet som uppkommer vid behandlingen av fisk kommer att avledas till slutna tankar och transporteras bort, orsakar verksamheten vid fiskhanteringshallen inga utsläpp i havet. I tillståndsbestämmelse 3) finns bestämmelser om avfallet som uppkommer vid behandlingen av fisk för förebyggande av den fara och skada som avfall förorsakar hälsan och miljön. I tillståndsbestämmelse 1) har tillståndshavaren ålagts ordna verksamheten så att den inte medför buller eller luktolägenhet i miljön. Med beaktande av det ovan anförda medför behandlingen av fisk, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med strandgeneralplanen för staden Kristinestad. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. LAGRUM 42, 43, 45 och 56 miljöskyddslagen UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Kontroll av utsläppen Eftersom avloppsvattnet skall avledas till slutna tankar samt transporteras bort, uppstår det inga utsläpp i havet och sålunda föreligger det inte behov för kontroll av verksamhetens inverkan på havsområdet samt fiskbestånden och fisket. Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat det som framförts i påminnelserna på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan.
HANDLÄGGNINGSAVGIFT 12 866,25 euro Eftersom det är fråga om ett miljötillståndsärende som inte innefattats i bilagan till miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003) uppbärs för beslutet en avgift vars storlek är 38,50 euro/h. Ärendets handläggning har krävt 45 h. För handläggning av tillståndsärenden som gäller flere verksamheter och som skall avgöras samtidigt uppbärs en kombinerad avgift så att man till handläggningsavgiften för en verksamhet i högsta avgiftsklassen adderar 50 procent av avgifterna för de övriga verksamheterna. Eftersom detta ärende på den nämnda grunden handlagts och avgjorts samtidigt med ärendet Dnr LSY 2004 Y 327 har den förstnämnda avgiften i enlighet med det ovannämnda minskats med 50 %.
SÖKANDE AV ÄNDRING 13 Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor Besvärsanvisning Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Nina Engberg I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko (granskande ledamot) och Juha Helin. Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg. NE/ha
BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Bilaga Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 1.8.2007. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: 020 490 121 (växel) telefax: (09) 726 0233 e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl. 8 16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.