BROMMA STADSDELSNÄMND TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 495-12-1.2.1. SID 1 (95) 2013-01-22 Till Bromma stadsdelsnämnd Verksamhetsberättelse 2012 Bromma stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut 1. Nämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2012 inklusive bilagor och överlämnar den till kommunfullmäktige. 2. Nämnden begär att ackumulerat netto 7,4 mnkr avseende resultatenheterna överförs till 2013. 3. Nämnden beslutar omvandla resultatenheten personligt stöd inom verksamhetsområdet Socialtjänst och fritid till anslagsfinansierad verksamhet. 4. Nämnden godkänner förskolans kvalitetsredovisning 2012. 5. Omedelbar justering Lena Lundström Stoltz stadsdelsdirektör Pia Bäck verksamhetsområdeschef äldreomsorg Annica Lagerqvist verksamhetsområdeschef förskola samt Teknik Birgitta Lindskog Verksamhetsområdeschef socialtjänst och fritid Karin Lindbom verksamhetsområdeschef administration Sammanfattning Förvaltningen bedömer att Bromma stadsdelsnämnd i hög grad bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål utifrån en samlad bedömning av indikatorernas målvärden samt genomförda aktiviteter. Det ekonomiska utfallet är positivt. I budget för 2012 tilldelades efter årets justeringar 1 253,3 mnkr. Förvaltningen har genomfört sitt driftuppdrag till en nettokostnad av 1 244,6 mnkr efter resultatdispositioner. Nämndens verksamheter visar ett överskott med 1,3 mnkr. Resultatenheterna för över 7,4 mnkr till 2013.
SID 2 (95) Bakgrund Nämnden ska årligen lämna en verksamhetsberättelse avseende hur nämnden har fullgjort sitt uppdrag utifrån fastställd verksamhetsplan. Verksamhetsplanen 2012 grundar sig på kommunfullmäktiges budget 2012 och vision 2030. Nämndens verksamhetsberättelse ska fokusera på uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål och verksamhetsmål samt hur nämnderna har bidragit till att uppfylla dessa. Nämndens redovisning upprättas i ILS-webb. Ärendets beredning Verksamhetsberättelsen för 2012 har utarbetats inom verksamhetsområde administration i samarbete med förvaltningens övriga verksamhetsområden. Ärendet har redovisats i förvaltningsgruppen, pensionärsrådet, rådet för funktionshinderfrågor och ungdomsrådet. Sammanfattande analys INLEDNING Vision 2030 ett Stockholms i världsklass att ständigt förbättra de önskade effekterna för brukare och medborgare i Bromma har tillsammans med värdegrunden HÖRA (helhetstänkande, öppenhet, respektfullt bemötande och ansvar) varit vägledande för verksamheterna. Kommunfullmäktiges uppdrag och förutsättningar i budget 2012 och stadsdelsnämndens verksamhetsplan 2012 har varit styrdokument för förvaltningen. Stadens brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar visar på goda resultat för stadsdelsnämndens målgrupper. Nämnden har ett positivt ekonomiskt resultat. Kommunfullmäktiges tre inriktningsmål bedöms i huvudsak uppnås utifrån en samlad bedömning av indikatorernas målvärden samt genomförda aktiviteter. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besökande Bromma är en växande stadsdel med nya bostäder, företag och offentlig service. I Blackeberg, Beckomberga samt Mariehäll sker de största bostadsexploateringarna. En utmaning för stadsdelen är att erbjuda de nyinflyttade god service i form av förskoleplatser, gruppbostäder, god infrastruktur och välplanerade parker. Under 2012 har såväl en kommunal förskola med cirka 100 förskoleplatser samt en ny gruppbostad för personer med funktionsnedsättning öppnat i Annedalsområdet i Mariehäll. Antalet nyregistrerade företag har ökat mellan åren 2011 och 2012, från 400 till 624. Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har minskat mellan åren 2011 och 2012. Genom god kvalitet i verksamheterna, vilket mäts bl. a. i olika brukarundersökningar, bidrar stadsdelsnämnden till att målet uppnås. Stadsdelen
SID 3 (95) upplevs av Brommaborna som en trygg plats, 84 % svarade i senaste medborgarundersökningen att det är tryggt att bo i Bromma. 75 % av Brommaborna anser att de är rent och städat i stadsdelen. 62 % var nöjda med skötseln och städning av stadsdelens parker vilket är en förbättring i jämförelse med föregående år. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras Verksamheterna har under året hållit en god kvalitet och måluppfyllelsen har varit hög. Genom planering och uppföljning har fokus flyttats från processer och strukturer till de resultat som skapas för brukare och medborgare. Inom Bromma stadsdelsnämnd finns en stor andel verksamheter som bygger på olika valfrihetsmodeller. Stadens brukarundersökningar visar att brukare och klienter generellt är nöjda med både bemötande och insatser. Resultaten visar bland annat att kvalitén i mötet mellan den som får insats och den som ger en insats inom flera verksamhetsområden har ökat i jämförelse med föregående år. I årets förskoleundersökning svarar 79 % av föräldrarna att de är nöjda med samarbetet. Andelen nöjda omsorgstagare med hemtjänst var 88 %. Andelen nöjda omsorgstagare med vård- och omsorgsboende var 84 %. Inom socialpsykiatrin var 90 % på det hela taget nöjda med sin insats. Inom socialtjänsten var andelen klienter som uppnådde sina individuella mål 75 %. Brommagården vård och omsorgsboende vann 2012 stadens kvalitetsutmärkelse, juryns motivering var ett systematiskt och väl förankrat kvalitetsarbete och ett mycket gott exempel inom klassen äldreomsorg. Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva Verksamheten inom Bromma stadsdelsnämnd har bedrivits med en god kvalité samt med god ekonomisk hushållning. Stadsdelsnämnden redovisar totalt ett överskott om 1,3 mnkr när hänsyn tas till resultatenheternas överskott som överförs till resultatfonderna för 2012. VERKSAMHET OCH MÅLGRUPPER Stadsmiljö Målgrupp och volym Verksamheten vänder sig till alla som bor, besöker eller arbetar i Bromma. Bromma är en av de stadsdelar som har störst andel anlagd parkmark, ca 250 hektar. Brommas totala andel naturmark uppgår till ca 520 hektar. De tre naturreservaten Judarskogen, Kyrksjölöten och östra delen av Grimsta har de högsta naturvärdena. I stadsdelen finns tre strandbad, Ängbybadet, Solviksbadet och Johannelundsbadet.
SID 4 (95) Verksamheter Inom verksamhetsområde förskola och teknik återfinns teknikenheten med ansvaret för bl.a. stadsmiljöfrågor såsom parkskötsel, renhållning, vinterväghållning, parkinvesteringar och underhåll av park- och naturmark, koloniområden samt skötsel av stadsdelens tre strandbad. Stadsdelsnämnderna har ett stort inflytande i samtliga frågor gällande planering av nyexploateringar, markupplåtelser samt bygglov på parkmark. Personal från stadsmiljögruppen deltar i många planprocesser samt utreder och granskar enskilda ärenden. Mål och måluppfyllelse Bromma stadsdelsnämnds mål var att, Parker och parkstråk är välskötta, attraktiva och trygga. Måluppfyllelsen följs upp genom de indikatorer som stadsdelsnämnden och kommunfullmäktige formulerat samt i den årliga medborgarundersökning där stadsdelens boende får ge sina synpunkter på hur de upplever stadsmiljön. Årets undersökning visar på att Bromma upplevs som den renaste stadsdelen med mest nöjda invånare, 75 %, vad gäller städning. Även andelen nöjda Brommabor har ökat med 1 % till 62 % avseende skötsel och städning av parker och grönstråk vilket är 4 procentenheter bättre än stadens genomsnittsvärde som är 58 %. Arbetssätt Förvaltningens entreprenadavtal medger ersättning till entreprenören utifrån utförda och godkända skötselinsatser enligt den upphandlade skötselnivån och priset. Via den systematiska entreprenadkontrollen följer förvaltningen upp att entreprenören utfört skötselinsatser enligt avtalen. Genomförda säkerhetsbesiktningar samt åtgärder av trasig lekutrustning i stadsdelens samtliga lekparker innebär att lekutrustningen ska vara trygg för barnen att använda. Entreprenören har även en skyldighet att kontinuerligt redovisa skriftliga rapporter på sin egenkontroll. Vid regelbundna ekonomi- och kvalitetsmöten granskas den särskilda produktionsredovisning som upprättats av entreprenören. Granskningen genomförs av förvaltningens parkingenjör tillsammans med entreprenörens representant. Mötena protokollförs. I de dagliga kontakterna med allmänheten får förvaltningen en god bild över hur skötseln av stadsdelens park och naturmark upplevs. Övrig analys och reflektion Under 2012 har en entreprenadupphandling genomförts för vinterväghållning, renhållning och parkskötseln av stadsdelsförvaltningens park- och naturmark. Förvaltningen har tecknat avtal med Stockholm och nya entreprenadavtalen träde i kraft 1 november 2012. Ambitionsnivån i stadsdelsförvaltningens upprättade parkplaner samt tidigare entreprenadavtal är inte möjlig att bibehålla utifrån tilldelade resurser för verksamheten vilket sannolikt kommer att påverka hur Brommaborna upplever skötseln av stadsdelens park- och naturmark.
SID 5 (95) Förskoleverksamhet Målgrupp och volymer De kommunala förskolorna har erbjudit verksamhet för barn i åldern 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetat, studerat, varit arbetslösa och aktivt sökt arbete, eller till följd av barns egna behov av stöd. Den öppna förskolan i Blackeberg har funnits att besöka för de föräldrar som varit hemma med sina barn. I medeltal har ca 2200 barn varit inskrivna i Brommas kommunala förskolor under året. Närmare 90 % av alla 1-5-åringar har varit inskrivna i förskola eller annan pedagogisk verksamhet, ca 58 % i kommunal verksamhet och 42 % i fristående. För att klara garantin under våren bedömde vi en tillfällig utökning av barnantalet i vissa grupper, företrädesvis utvidgade grupper för 16 barn och/eller storbarnsgrupper för 19 barn, som nödvändig. Utökningen gällde under en övergångsperiod fram till augusti då sexåringarna flyttade till skolan och platser därmed frigjordes. Verksamheter Förskoledelen i verksamhetsområde förskola och teknik har ansvarat för drift, uppföljning och utveckling av de kommunala förskolorna samt handläggning av förskolekön, barnomsorg på obekväm arbetstid, avtal för interkommunala barn samt vårdnadsbidrag. För de barn som behövt särskilt stöd i förskolan har vi haft en samordnare som, tillsammans med tre specialpedagoger, utgjort en stödresurs för förskolorna i detta arbete. Förskoleverksamheten har organiserats i elva resultatenheter och letts av verksamhetsområdeschefen tillsammans med de elva förskolecheferna. Mariehäll-Beckomberga förskolor startade i mars en ny förskola med ca 100 platser på Pippi Långstrumps gata 12 i Annedal/Mariehäll. Inom Äppelvikens förskolor avvecklades förskolelokalerna på Ålstens skolgsväg 19 och verksamheten flyttade till nyrenoverade lokaler på Nyängsvägen 21. För två av förvaltningens enavdelningspaviljonger, Bergviksvägen 89 A i Ålsten och Bävervägen 43 i Abrahamsberg hade de 10 åriga tillfälliga bygglovet gått ut. Vi erhöll vi inte förlängt bygglov för dessa av stadsbyggnadskontoret då paviljongerna är uppförda på mark som enligt gällande stadsplan inte är avsedd för byggnad. Vidare har förvaltningens förskolelokal vid Bälstavägen 242 blivit uppsagd av bostadsrättsföreningen som är hyresvärd då det avser att omvandla lokalen till bostadsrättslägenheter. En språkförskola för barn med grav språkstörning öppnar i Bromma höstterminen 2013. Planeringen av detta har inletts under året. Mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer visar på en god måluppfyllelse för Brommas kommunala förskolor. Den årliga förskoleundersökningen visar att föräldrar i Bromma känner ett stort förtroende för våra förskolor. 85% av föräldrarna är nöjda med barnens förskola. Jämfört med staden som helhet ligger
SID 6 (95) Brommas värden över medel för samtliga frågeområden och vi hör till de tre stadsdelar som har flest nöjda föräldrar. Resultaten för högsta och lägsta andel nöjda vårdnadshavare varierar, ibland stort, mellan förskolor och mellan avdelningar. Det är en stor utmaning i förskolornas kvalitetsarbete att identifiera vad som ligger till grund för dessa olikheter och vad som krävs för att skapa jämnare förutsättningar. Det finns områden där vi behöver förbättra oss. Det gäller framförallt de frågeområden som rör förskolornas förmåga att beskriva sina mål och arbetssätt samt vad de gör för att stödja barnens utveckling. Frågeområdet beskriver ytterst hur förskolorna kommunicerar med föräldrarna och graden av deras delaktighet. Samtliga förskolor har i samarbete med utbildningsförvaltningen arbetat med en ny uppföljningsmodell som är tänkt att mäta barnens delaktighet i lärprocesser. Våra elva förskoleenheter har utbildat examinatorer inom PIM, praktisk it- och mediakompetens, för ökade färdigheter i datoranvändning. Examinationen av förskolornas personal påbörjades under hösten och fortsätter hela 2013. Arbetssätt Alla förskolor delar in barnen i mindre grupper och arbetar projektinriktat. Arbetssätten är framgångsrika eftersom de ger barnen bättre möjlighet att komma till tals och bli bekräftade och att skapa nya kamratkontakter. Det ger också möjlighet att inhämta kunskap och erfarenhet utifrån egna behov och förutsättningar. I det projektinriktade arbetssättet har barnen fått uttrycka sig på en mängd olika sätt för att öka sin förståelse för omvärlden. Den pedagogiska dokumentationen och reflektionstillfällen hjälper till att synliggöra lärandet för både personal och barn. Med hjälp av detta har förskolorna hållit miljön levande och anpassat den till barnens behov. Ett annat framgångsrikt arbetssätt är den s k föräldraaktiva inskolningen som ger föräldrar en bättre inblick i verksamheten och därmed en större förståelse för den. Övrig analys och reflektion Med tanke på förskollärarens utökade ansvar enligt den reviderade läroplanen, men också med tanke på Brommas minskande andel förskollärare är det nödvändigt att försöka öka antalet förskollärare. Lyckas vi inte, kan vi på sikt få svårt att nå målen. Minskningen i andel förskollärare beror dels på för få utbildade och dels på så höga lönekrav att flera enheter inte ser möjlighet att klara av det inom budget. Med tanke på de svårigheter som förskolecheferna beskriver, behöver vi värna om den personal vi har. Därför har ett antal barnskötare gått utbildning till förskollärare genom stadens försorg och några obehöriga barnskötare har genomgått barnskötarutbildning. Den verksamhetsförlagda lärarutbildningen (VFU) utgör också en viktig del, då förhoppningen är att någon av studenterna söker sin anställning i Bromma efter avslutade studier. Totalt har stadsdelen haft ansvar för 47 studenter under året. Tid för dokumentation och reflektion har frigjorts genom att några förskolor ändrat sin organisation. I andra förskolor kvarstår fortfarande vissa svårigheter att hitta den önskade tiden. Som en väg till framgång behöver Brommas förskolor,
SID 7 (95) med hjälp av kompetensutveckling och en fungerande organisation, fortsätta utveckla kunskaper om samt möjligheter till dokumentation och reflektion. Flera förskolor redovisar att barnens närvarotider på förskolorna har ökat. Flertalet barn har en närvarotid som överstiger 40 timmar i veckan, vilket skapar svårigheter att nå en fullgod personaltäckning hela dagen. Äldreomsorg Målgrupp och volymer Äldreomsorgen har under året givit insatser till de Brommabor som fyllt 65 år och som behöver stöd eller hjälp i sin vardag. Äldreomsorgen har också ansvarat för att ge vård och omsorg till de äldre från andra stadsdelar som har valt ett av Bromma stadsdelsnämnds äldreboenden eller en av dagverksamheterna i Bromma. Verksamhetsområdet har också vänt sig till personer i Bromma som vårdar en äldre närstående i hemmet. Under 2012 har totalt 2356 personer haft någon form av insats från äldreomsorgen. Det är ca 24 procent av Brommas invånare i åldersgruppen över 65 år. I medeltal över året har totalt 2021 personer haft insatser från äldreomsorgen varje månad, vilket är en obetydlig minskning jämfört med föregående år. Av dessa har 1121 personer haft hemtjänstinsatser och 490 personer har bott i vårdoch omsorgsboende, varav 262 i boende med demensinriktning. 122 personer har bott i servicehus, 88 personer har deltagit i dagverksamhet och 28 personer har fått korttidsvård. Därutöver har 18 äldre personer fått socialpsykiatriska insatser som bostad med särskild service, HVB-hem och boendestöd och 15 personer har fått personlig assistans och ledsagning enligt LSS. Verksamheter Verksamhetsområdet ansvarar för biståndsbedömning samt beslut och uppföljning av vård- och omsorgsinsatser som utförs av egna enheter och privata vårdgivare. Verksamhetsformerna är hemtjänst i ordinärt boende och i servicehus, dagverksamhet, korttidsvård samt vård- och omsorgsboende. Hälso- och sjukvård, inklusive rehabilitering, bedrivs i de särskilda boendeformerna. Den 1 september 2012 omvandlades Tranebergs servicehus till ett trygghetsboende. Omvandlingsprocessen har ställt stora krav på engagemang för samtliga aktörer som medverkat i processen. Inom den kommunala hemtjänsten har de två tidigare resultatenheterna Södra Hemtjänsten och Norra Hemtjänsten slagits samman till en enhet, Bromma hemtjänst. Organisationsförändringen har medfört att samarbetet mellan de olika hemtjänstområdena ökat. Under året har beslut fattats om att bygga ett nytt vård- och omsorgsboende inom en del av Tranebergs trygghetsboende. Demensenheterna inom Blackebergs vårdoch omsorgsboende och Pensionat Kinesen kommer att flytta till dessa lokaler
SID 8 (95) under 2014. Detta sker med anledning av Arbetsmiljöverkets beslut om förbud att efter den 1 oktober 2014 utföra omvårdnadsarbete inom Blackebergs äldreboendes nuvarande lokaler. Marys café som från början var en verksamhet, en social träffpunkt och mötesplats för de äldre som bodde på Mälarbacken, har under året öppnat sin verksamhet för äldre i hela Bromma. Bromma stadsdelsförvaltning har tillsammans med primärvården, slutenvården samt Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning, demensråd samt primärvårdsrehab ingått i TGS projektet - Trygga Goda Sammanhang. Projektet har bedrivits genom nationella stimulansmedel och syftet har varit att utveckla vården och omsorgen om äldre personer. Projektet avslutades 2012 och övergick från och med den 1 januari 2013 till en permanent samverkansform mellan stadsdelsförvaltningens äldreomsorg, primärvården och slutenvården. Mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är att de äldre ska uppleva att de får god service och omsorg och att de känner sig trygga. Omsorgen ska uppfylla de äldres behov och ta hänsyn till deras önskemål. De ska bemötas med respekt och ges möjlighet att påverka sin egen livssituation och omsorg. Bromma stadsdelsnämnds mål är att ge de äldre möjligheter att vara delaktiga i planering och utförande av insatser, att skapa förutsättningar för de demenssjuka och deras anhöriga att känna sig trygga med äldreomsorgens insatser och att uppnå en ökad nöjdhet med mat och måltider hos de äldre som har denna hjälp. En stor del av Kommunfullmäktiges och Bromma stadsdelsnämnds indikatorer bygger på resultaten från stadens brukarundersökning. Resultaten visar överlag på god måluppfyllelse. När det gäller de frågor som beskriver helhetsomdöme svarar 88 procent att de är nöjda med sin hemtjänst, 84 procent att de är nöjda med sitt boende och 95 procent att de är nöjda med sin dagverksamhet. Resultatet för Bromma ligger i nivå med eller strax över stadens genomsnitt. Det finns områden som behöver förbättras. Resultatet från brukarundersökningen visar att bara drygt hälften av de äldre i vård- och omsorgsboenden tycker att de har möjlighet att påverka sin vardag, vilken är den fråga som ger resultatet på kommunfullmäktiges indikator. Biståndshandläggarnas undersökning ger ett högre positivt resultat (84 %). Äldreomsorgens förmåga att skapa delaktighet är ett viktigt utvecklingsområde, men upplevelsen av delaktighet är svår att mäta hos sköra äldre som är drabbade av sjukdom och funktionsnedsättning och som därför flyttar till ett vård- och omsorgsboende. Det handlar om hur vi kommunicerar med våra brukare men också om graden av de boendes delaktighet utifrån egna förutsättningar och önskemål. Stadens brukarenkät och egna uppföljningar som de kommunala demensenheterna genomfört visar att en stor andel av de demenssjuka och deras anhöriga känner sig trygga med boendet eller med hemtjänsten. Resultatet från stadens brukarenkät varierar mellan de kommunala enheterna och vid en jämförelse med föregående år
SID 9 (95) har resultatet sjunkit något. Svarsfrekvensen är låg inom de kommunala demensenheterna vilket gör att resultatet bör tolkas med en viss försiktighet men det visar ändå att det finns utvecklingsmöjligheter. Resultatet från stadens brukarenkät när det gäller mat och måltider visar också ett bra resultat för året och att de äldres nöjdhet har ökat i jämförelse med föregående år. Arbetssätt Den utredningsmetod som biståndshandläggarna arbetar med för kartläggning och bedömning av de äldres behov i den dagliga livsföringen är inriktad på de äldres beskrivning av sin livssituation, sina önskemål och behov av stöd och hjälp. Service, vård och omsorg utformas tillsammans med den äldre och/eller deras företrädare och mål för insatsen formuleras. Genomförandeplaner upprättas där det framgår hur och när insatserna ska utföras. Resultat och effekter följs upp för att se om de insatser som ges leder till att målen för insatserna uppnås. Personalens kompetens och engagemang är viktiga kvalitetsfaktorer och målet är att all tillsvidareanställd personal inom äldreomsorgen är grundutbildad. Inom de kommunala demensenheterna handleder Silviasystrarna och Silviasjuksköterskorna, med specialistkompetens inom demensvård, sina arbetskamrater och sprider kunskap om de demenssjukas behov både till de demenssjukas anhöriga och till sina arbetskamrater. De håller i anhöriggrupper, reflektionsgrupper och interna utbildningar. Implementeringen av de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom har pågått under året. Ett lokalt samverkansprogram för omhändertagande, utredning och behandling av personer med misstänkt demens/demenssjukdom i Bromma har tagits fram och implementering av detta har pågått under året. Demensenheterna har erhållit centrala medel vilket gjort det möjligt att utöka bemanningen. Även Brommas Demensteam har erhållit centrala medel och en fortsatt utveckling av denna verksamhet pågår. Ett särskilt fokus har under året riktas mot målet för insatsen mat och måltider i samband med biståndsbedömning. Den kommunala hemtjänsten och dagverksamheternas personal har under året genomgått utbildning inom området mat och måltider. Ett kostdatasystem har introducerats på Tranebergs restaurang, vilket innebär att köket arbetar utifrån näringsberäknade matsedlar. Enheterna tar tillvara de äldres önskemål och synpunkter på maten och måltidsstunden för att på detta sätt öka de äldres nöjdhet. Övrig analys och reflektion Två enheter, Brommagården och Pensionat Kinesen, deltog i stadens kvalitetsutmärkelse 2012. Brommagården vann utmärkelsen och jurys motivering var bland annat att enheten har ett systematiskt och väl förankrat kvalitetsarbete och är ett mycket gott exempel inom klassen äldreomsorg.
SID 10 (95) Under 2012 tog Trygghetsjouren successivt över handläggningen av ansökningar om trygghetslarm från stadsdelsnämnderna och i december 2012 överfördes köhanteringen för vård- och omsorgsboende från stadsdelsnämnderna till äldrenämnden. Behovsutredning, beslut och vårdnivåmätning ligger kvar på enheten för biståndshandläggning, liksom information om valfrihetssystemet och boendeutbudet. Även ansvaret för erbjudande om ledig plats i boende som inte ingår i valfriheten, dvs. servicehus, profilboende och korttidsboende ligger kvar på stadsdelsnämnden. De olika åtgärder som vidtagits under året för att höja de äldres nöjdhet med mat och måltider har haft effekt. De äldre är nöjdare med maten och måltiderna nu jämfört med föregående år. Det finns dock utrymme för ytterligare utveckling. En projektering för ett tillagningskök pågår på Mälarbacken då de saknar ett eget kök. Det finns även behov av ett tillagningskök inom det nya vård- och omsorgsboendet som byggs i Traneberg och denna projektering pågår också. Ett eget tillagningskök ger de äldre som bor på enheten större möjlighet att känna doften av mat och nybakat bröd samt att vara delaktiga i måltiden. Kultur och fritid Målgrupp och volymer Förutom egen skapande verksamhet har alla barn i Brommas kommunala förskolor tagit del av andra former av kulturaktiviteter, t ex böcker, biblioteksbesök, teater, musik och rörelse mm. Ett samarbete med biblioteken i Blackeberg och vid Brommaplan med gemensamt tema, mångfald och språk, i samband med FN-dagen har genomförts. Under året har parkleksverksamhet bedrivits på Björklunds Hage, Parkleken Blacken och på Tranebergsängen. Parkleksverksamhetens målgrupp har varit Brommas skolelever i årskurserna F-6. Då parklekarna besöks av grupper från fritidshem och skolor med medföljande personal är det svårt att föra statistiken i parkleksverksamheten. En beräkning som gjordes under en vecka i maj och i november visar att verksamheterna besöktes av uppskattningsvis 1200 barn ur målgruppen F-6, inkluderat fritidsklubben på Tranebergsängen. Fritidsgårdsverksamhet har bedrivits på Västerleds fritidsgård och Café U. Fritidsgårdarnas målgrupp har varit ungdomar i åldern 13-17 år som bor i Bromma. En beräkning som gjordes av besökare under en vecka i maj och en vecka i november visar att Västerleds fritidsgård besöktes av 37 flickor och 64 pojkar samt att Café U besöktes av 25 flickor och 135 pojkar. Undersökningen som utfördes under en vecka november visade att Västerleds fritidsgård besöktes av 45 flickor och 72 pojkar medan Café U besöktes av 30 flickor och150 pojkar. Under sommaren flyttade Västerleds fritidsgård sin verksamhet till Tranebergsängen.
SID 11 (95) Mål och måluppfyllelse Samtliga 2 500 kommunala förskolebarn har deltagit i kulturverksamhet samt egen skapande verksamhet på förskolorna. Målsättningar inom fritidens verksamheter har varit att ta vara på och skapa förutsättningar till en meningsfylld fritid. Det har getts möjlighet att komma med ideér och prova på olika fritidssysselsättningar. Aktiviteternas mål har varit att berika och utveckla ungdomarnas valmöjligheter samt bidra till en hälsofrämjande och positiv fritid. Arbetssätt Kulturinslag finns inom merparten av stadsdelsnämndens utförarverksamheter. En prioriterad målgrupp för kulturinsatser är barn inom den kommunala förskolan. Inom förskoleenheterna finns kulturombud som träffas kontinuerligt för att planera kulturaktiviteter och utbyta erfarenheter. Förskoleverksamheten deltar även på webbplatsen "Kulan", där syftet är att skapa en mötesplats mellan förskola och kulturliv. Även inom parkleks- och fritidsgårdsverksamheten är kulturen ett självklart inslag, genom musikutövning, teater och eget skapande med färg och form m.m. Fritiden har under verksamhetsåret 2012 fortsatt arbeta med att implementera de ledarledda aktiviteterna i verksamheterna. De har blivit en tongivande del i det som erbjuds ungdomarna som besöker fritidsgårdarna. Under september månad öppnades den nya Västerleds fritidsgård, på Tranebergsängen, med ett ungdomsarrangemang för att visa de nyupprustade lokalerna och presentera verksamhetens program och utbud. En stor satsning har gjorts på den musikstudio innehållande en fullt utrustad replokal som ger ungdomar i Bromma möjlighet till olika former av musikutövning. Övrig analys och reflektion Målet med de ledarledda aktiviteterna inom fritidsgårdsverksamheten, som planerades och genomfördes tillsammans med ungdomarna, uppfylldes helt under verksamhetsåret. De utvärderingar som gjorts visar att ungdomarna upplevt dem som positiva. Sammanlagt har 60 ungdomar deltagit i aktivitetsgrupper med mellan 8-15 deltagare. Aktiviteterna har utvecklats till att bli en grundläggande del i det program som erbjuds på Brommas fritidsgårdar. Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser Målgrupp och volymer Målgruppen har huvudsakligen varit personer över 18 år som behöver ekonomiskt bistånd. Orsakerna till behovet av ekonomiskt bistånd har främst varit arbetslöshet och otillräcklig eller ingen inkomst från arbetslöshetskassa eller sociala/medicinska försörjningshinder, företrädesvis missbruk.
SID 12 (95) Andelen personer, barn, unga och vuxna, av befolkningen som får ekonomiskt bistånd ligger i Bromma på en förhållandevis låg nivå, och är relativt konstant över tid. Undantaget är andelen vuxna som har ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd, som ökat. Mer än hälften av de bidragsberoende i Bromma stadsdelsområde har en bidragstid som överstiger 10 månader. Verksamheten med budget- och skuldrådgivning har vänt sig till personer som har behov av stöd och rådgivning för skuldsättning. Verksamheten har under året fått in ca 120 nya ärenden, varav ca 90 har kunnat bokas in för besök. Arbetet med arbetsmarknadsinsatser har under året omfattat bland annat, i samarbete med Arbetsförmedlingen, 22 platser för offentligt skyddad anställning (OSA). Mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktiges liksom stadsdelsnämndens övergripande mål har varit arbete i stället för bidrag och att minska bidragstiderna. Nämndens inriktning utifrån målet har varit att ge stöd till de bidragsberoende för att hitta vägar till självförsörjning och att utreda samt pröva rätten till ekonomiskt bistånd. Av de demografiska indikatorerna som fullmäktige fastslagit har merparten uppnåtts under 2012. Under perioden januari till och med november har 164 personer avslutas då de uppnått egen försörjning genom arbete, studier eller ersättning från försäkringskassan. Målet med andelen vuxna som har ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd har inte uppnåtts utan ökat till 1 % från att under flera år legat kring 0,6 %. Fördelningen av ärenden inom budget- och skuldrådgivningen har ungefär varit 6 % budgetrådgivning, 21 % skuldrådgivning, 11 % olika typer av civilrättsliga uppgörelser, 27 % insatser i samband med skuldsanering. Arbetssätt Noggranna utredningar görs av rätten till bistånd, i alla ärenden. Noggranna kontroller görs av inkomstuppgifter, ev. förmögenheter/tillgångar och boendeförhållanden. Hembesök görs framförallt vid oklara boendeförhållanden. Bidragssökande med arbetsförmåga hänvisas omgående till jobbtorget. Under året har indelningen i två olika team implementerats, ett team som riktar sig till personer med arbetsförmåga och ett som riktar sig till personer som står långt från arbetsmarknaden. En omstrukturering har också gjorts genom att några anställningar som bidragshandläggare har ersatts av socialsekreterare. Under hösten 2012 anlitades en utomstående konsult med uppdrag att göra en analys av utvecklingsområden och ge förslag på åtgärder. Samtliga ärenden gicks igenom och rapporten kommer ligga till grund för utvecklingsarbetet under 2013.
SID 13 (95) Övrig analys och reflektion Det har under året blivit en minskning av antalet försörjningsstödtagare, men inte i den omfattning som man prognostiserat i början av året. Bland de utvecklingsområden som framkommit under året finns metoder för att på ett effektivare sätt arbeta med unga försörjningsstödstagare. Flera av dem som är aktuella längre perioder har dålig skolunderbyggnad, liten eller ingen arbetslivserfarenhet och underliggande psykiska, fysiska eller neuropsykiatriska problem. En tendens som uppmärksammats är att brukarna har en allt allvarligare problematik, vilket bl.a. innebär att de står långt från arbetsmarknaden. Socialpsykiatri Målgrupp och volym Verksamheten vänder sig till personer i åldrarna 18-65 år, med en bestående långvarig psykisk funktionsnedsättning som innebär behov av stöd och insatser för att fungera i sitt dagliga liv och/eller i samhället. Socialpsykiatrin har ansvarat för boende, boendestöd och sysselsättning. Beställarverksamheten omfattade i december 2012 ca 243 personer, vilket innebär en liten ökning i förhållande till början av året, då 237 personer var aktuella. Av de som var aktuella i december 2012 var 31 personer unga vuxna, under 30 år. Under 2012 hade 120 personer boendestöd, 105 personer hade sysselsättning, 10 personer bodde i bostad med särskild service, 7 i stödboende och 21 personer bodde på hem för vård och boende (HVB) eller inackorderingshem. Verksamheter Inom socialpsykiatrin har förvaltningen egna utförarverksamheter inom sysselsättning - Västerorts aktivitetscenter (VAC) -, stödboende och bostad med särskild service Långskeppet - och boendestöd. Samtliga omfattas av stadens valfrihetssystem. VAC har under året haft 242 brukare, varav 111 från Bromma, Långskeppet har haft 26 boende, varav 19 från Bromma och boendestödet har haft 90 brukare, samtliga från Bromma. Utförarenheterna har haft samma eller en liten ökning på efterfrågan av insatserna jämfört med tidigare. Mål och måluppfyllelse Stadens mål gällande andel personer som minskat sitt behov av stöd uppvisar ett högt värde, 88 %, och andelen personer som upplever att de fått en förbättrad livssituation enligt DUR -uppföljning (dokumentation, utredning och resultat)visar också på mycket höga värden, 84 %. Stadens övriga mål uppnås helt eller delvis. Andelen personer som är nöjda med sin insats visar också på ett mycket bra värde, 90 %.
SID 14 (95) Samtliga nämndens mål uppnås, framförallt uppvisas goda resultat gällande handlingsplaner där den enskildes delaktighet, valfrihet och självständighet framgår, beslut med mätbara individmål och uppnådda individmål. I stadens brukarundersökning visade resultaten att 89 % av brukarna på VAC var nöjda med sin insats, 87 % var nöjda med sitt boendestöd och 100 % av de boende på Långskeppet var nöjda med sitt boende. Vid den egna uppföljning som gjordes inom utförarverksamheterna hade 96 % av brukarna en genomförandeplan upprättad eller en plan som var under bearbetning. Arbetssätt I utrednings, bedömnings- och uppföljningsarbetet har metoden DUR använts. Metoden säkerställer såväl ett grundligt underlag för beslut om insatser som den enskildes medverkan och delaktighet. Under året har gruppen unga vuxna uppmärksammats och omfattat personer 18-29 år. Nyinsjuknade har också inkluderats i gruppen. En kartläggning har gjorts av gruppen och deras behov. Inom utförarverksamheterna har arbetsätten grundats på erfarenhet och evidens, utgått från MI (motiverande samtal), KBT (kognitiv beteendeterapi) samt ESL (ett självständigt liv). Insatserna har utformats tillsammans med den enskilde och utifrån den enskildes behov. Den överenskomna planeringen och målsättningen har sammanställts i genomförandeplanen. Västerorts Aktivitetscenter har under året genomfört ett försök som inriktats mot att öka deltagarnas närvaro genom motivationsarbete utifrån tankesättet att ökad närvaro förbättrar deltagarens möjlighet att uppnå sina uppsatta mål. Försöket resulterade i att 50 % av deltagarna inom försöksgruppen ökade sin närvaro. För att mäta om målen uppnåtts gällande delaktighet, tillvarata den enskildes resurser, formulera mätbara mål etc., har kollegiegranskning av akter använts som metod. Övrig analys och reflektion Arbetet med att formulera mätbara mål har utvecklats och de insatser som getts har i hög omfattning lett till att målen uppnåtts. Det visar att de metoder/arbetssätt som används, vid utförande av insatser, ger önskat resultat i stor omfattning. Fler brukare än tidigare efterfrågar återgång till arbetslivet och mer arbetsrelaterad sysselsättning än tidigare. Det finns också en trend när det gäller brukarnas fysiska hälsa. Många uttrycker idag en önskan om att förändra sin fysiska hälsa genom motion eller annan aktivitet som påverkar den fysiska hälsan i positiv riktning, till exempel att gå ner i vikt genom förändring av kost. Ett par utvecklingsområden är samverkan mellan beställare och utförare samt insatser till personer med neuropsykatriska funktionshinder.
SID 15 (95) Individ- och familjeomsorg Målgrupper och volymer Verksamheten vänder sig till medborgare som behöver stöd och/eller skydd i en utsatt livssituation, såsom barn som på något sätt riskerar att fara illa i sin utveckling, barn och vuxna utsatta för våld i nära relationer (familjevåld), ungdomar med riskbeteenden och vuxna med beroendeproblematik. En prioriterad målgrupp har varit barn placerade i familjehem. Antalet inkomna anmälningar och ansökningar gällande barn har under året uppgått till 718. Av dessa har 324 lett till att utredning inletts. I december var 532 ärende aktuella, varav 255 gällande barn/unga, 26 inom familjevården, 147 inom familjerätten, 41 uppdrag som kontaktperson/kontaktfamilj, 10 uppdrag som kontaktperson vid umgänge och 12 barn var jourhemsplacerade. Under året har 316 ärenden avslutats gällande barn/unga. Inom familjerätten har 698 ärenden avslutats. Verksamheterna för vuxna omfattade vid slutet av 2012 sammanlagt 186 personer. Av dessa var 25 personer unga vuxna (18-29 år). Arbetet med Familjefrid har under året inneburit kontakt och stöd till 81 familjer. Verksamheter Verksamheten omfattar beställarenheterna; familjenhet och vuxenenhet samt utförarenheterna; resurs- och fritid samt boenhet. Mål och måluppfyllelse Målen gällande andelen barn, unga och vuxna som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats har uppnåtts. När det gäller andelen i biståndsbedömd öppenvård är bedömningen att målet också uppnås, då den vanligaste öppenvårdsinsatsen inom förvaltningen, försöks- och träningslägenhet, inte ingår i stadens beräkning för indikatorn. Gällande antal nytillkomna försöks- och träningslägenheter och antalet försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter uppvisar förvaltningen goda resultat, 9 personer, 5 män och 4 kvinnor har fått eget kontakt på sina försökslägenheter under året. Målen gällande personer som levt med våld i sina familjer visar goda resultat när det gäller att våldet upphört och att de känner ökad trygghet i sin familj. Ett par utvecklingsområden är att förebygga vräkningar av barnfamiljer samt nämndens mål gällande samarbetssamtal. Arbetssätt Resultatbaserad styrning har genomsyrat verksamheterna. Vid beslut om insats har frågan varit vilket mål, vilket resultat som ska uppnås. Forskning och beprövad erfarenhet har varit viktiga faktorer som påverkat vilken insats som tillsatts.
SID 16 (95) Inriktningen gällande insatser har varit hemmaplanslösningar istället för institutionsvård. Den huvudsakliga insatsen i barn- och ungdomsvården har varit öppenvårdsinsatser från förvaltningens familjebehandlare. Inom familjerätten har arbetet till stor del inriktats på att förebygga djupare familjekonflikter och förhindrat tvister i domstol. Samtalsmetodiken har utvecklats vad gäller samarbetssamtal. MI-samtal och Tejping är metoder/modeller som används i samarbetssamtalen. Tejping innebär att barnet/ungdomen/familjen får visuellt gestalta sitt nätverk, sin livssituation, en inre eller yttre konflikt eller en traumatisk upplevelse med hjälp av målade figurer. Familjevården har lagt stor vikt vid att bättre förbereda barn, ungdomar och familjehem på vad det innebär att placeras i familjehem. En informationsfolder har utformats till föräldrar som har barn placerade i familjehem. De biologiska föräldrarnas ansvar tydliggörs på detta sätt. Fokus har under legat på de familjehemsplacerade barnens hälsa och utbildning. Alla placerade barn har haft en egen handläggare. Familjevården har använt alla BBIC-formulär (Barnets Behov I Centrum) inkl. fördjupningsteman, samtal med barn och konsultationsdokument. Vid långa familjehemsplaceringar har vårdnaden överflyttats från biologiska föräldrar till familjehemmet, för att ge de placerade barnen mer trygghet i sin livssituation. Kontaktverksamheten har utvecklat intervjuformulär för rekrytering av kontaktfamiljer samt jourhem. I utredningsarbetet av barn och unga har BBIC använts som verktyg. Även metoder som Tejping, Signs of Safety och ADAD och MI har använts i utredningsarbetet. Signs of Safety är ett säkerhetsorienterat, samarbetsstyrt, styrkebaserat och lösningsfokuserat arbetssätt. ADAD är en strukturerad intervjumetod för bedömning av unga missbrukare och unga med social problematik Inom barn och ungdomsvården har fokus legat på att involvera, delaktiggöra och engagera barn, föräldrar och övrigt nätverk i samtal runt den oro som funnits för barnet/den unge. Verksamheten har från och med november 2012 ingått i ett tvåårigt stadsövergripande EU-projekt kring evidensbaserad praktik inom den sociala barn- och ungdomsvården. En metodutvecklare har anställts på halvtid för att bland annat kartlägga och analysera om befintliga metoder är tillräckliga samt stödja och handleda chefer samt medarbetare. Inom vuxenvården har återfallsprevention, MI-grupp, försöks- och träningslägenheter i kombination med stöd från boendelots varit metoder som använts i öppenvård. ASI (Addiction Severity Index) använts för att göra utredningar, bedömningar av behov av insatser och uppföljningar. ASI är ett manualbaserad utredningsbedömnings och dokumentationsverkttyg.
SID 17 (95) Projektet Familjefrid bygger på frivillighet och har omfattat stöd och MI-samtal till den våldsutsatta, stöd och VASKA- samtal till våldsutövaren och stöd till barn som bevittnat eller utsatts för våld. Samverkan, både internt och externt har varit mycket viktigt för alla verksamheter och för att resultat ska kunna uppnås för brukarna. Övrig analys och reflektion Resultatbaserad styrning har lett till att det i större utsträckning finns mätbara tydliga mål. Tankesättet genomsyrar verksamheternas arbete men utvecklingsarbetet fortsätter. Inom verksamhetsområdet finns behov av utveckling kring insatser till unga vuxna samt erbjudande om samarbetssamtal inom tre veckor efter kontakt. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Målgrupp och volymer Verksamheten vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Biståndsverksamheten omfattade vid årets slut sammanlagt ca 470 personer, varav drygt 135 barn och drygt 366 vuxna. Antalet beviljade insatser var cirka 740. En person kan ha haft beslut om flera olika insatser. Verksamheter Verksamheten omfattar såväl nämndens beställar- och utförarverksamheter som entreprenader som nämnden haft avtal med. De egna utförarverksamheterna har under året omfattat Blackebergs servicebostad med 7 lägenheter, Fredsforsens gruppbostad med 6 lägenheter och Kulla-Gulla gruppbostad med 5 lägenheter. I maj 2012 startade ytterligare en gruppbostad i Annedal med 5 platser. Totalt blir det 23 platser i kommunal regi under året. Målgrupp för gruppbostäderna har varit vuxna personer med olika funktionsnedsättningar främst utvecklingsstörning och/eller autism. De egna utförarverksamheterna har också omfattat personligt stöd, brukare i alla åldrar, som väljer kommunal utförare. Det gäller personer som har ett omfattande omvårdnadsbehov och är beviljade assistans, avlösarservice eller ledsagning. Antal ärenden inom personligt stöd har under året minskat från 69 till 51 personer. Minskningen beror på avslut av insatser, byte av utförare eller att brukaren fått en annan insats. Nämnden har under 2012 haft entreprenadavtal med Helalivet omsorg AB, som drivit gruppbostäderna Prästgården, Nyängen, Ibsengatan och Kvarnviken samt Abrahamsbergs, Tranebergs samt Arkitektens dagliga verksamheter, med Omsorgsföretaget Orkidén AB, som drivit Åkeshovs korttidshem för barn och ungdomar samt med Frösunda LSS AB, som drivit gruppbostäderna Söderberga 22, Söderberga 68, Lillsjönäs, Kyrksjön och Beckomberga.
SID 18 (95) Mål och måluppfyllelse Fullmäktiges mål gällande andel DUR-utredningar och nytillkomna omsorgslägenheter uppnås. Övriga av fullmäktiges mål om nöjdhet, påverkansmöjlighet och trygghet uppnås i huvudsak delvis. Målen om nöjdhet med bemötande från biståndshandläggare, trygghet med korttidsboende och övergång till lönearbete uppnås inte. Nämndens mål om den enskildes uppfattning om självständighet och andel uppnådda individmål samt uppnådda mål utifrån självständighet uppnås helt inom verksamheten om personer med funktionsnedsättning. Nämndens mål gällande beställningar med mål utifrån självständighet och delaktighet samt andelen barn och unga som upplever trygghet med sin insats uppnås delvis. Arbetssätt I utrednings, bedömnings- och uppföljningsarbetet har metoden DUR använts. Metoden säkerställer såväl ett grundligt underlag för beslut om insatser som den enskildes medverkan och delaktighet. Inom personligt stöd är ESL-pedagogiken (Ett Självständigt Liv) en plattform för assistansen. Själva genomförandet av insatsen och utförandet har i alla ärenden föregåtts av diskussioner med brukaren och utifrån skriven beställning. Alla brukare har haft en utsedd kontaktperson. Möten har hållits kontinuerligt med de arbetsgrupper som arbetat med samma brukare. Övrig analys och reflektion Resultat från uppföljningar har visat att två viktiga utvecklingsområden är bemötande frågor samt den enskildes upplevelse av trygghet. Ett annat område är metoder för information till olika målgrupper. Det finns en trend i efterfrågan av plats i gruppbostad och att målgruppen förändrats från att tidigare varit personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning till att nu främst vara unga personer med neuropsykiatriska diagnoser. Det ställer nya krav på kompetens och planering. En översyn av utförarverksamheterna i egen regi kommer att genomföras under 2013 i syfte att tydliggöra insatser och effektivisera verksamheten.
SID 19 (95) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:S INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Stadsdelsförvaltningen bedömer att Bromma stadsdelsnämnd bidrar till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås. Bromma är en växande stadsdel med nya bostäder, företag och offentlig service. En utmaning för stadsdelen är att erbjuda de nyinflyttade god service i form av förskoleplatser, gruppbostäder, god infrastruktur och välplanerade parker. Genom god kvalitet i verksamheterna, vilket mäts bl. a. i olika brukarundersökningar, bidrar stadsdelsnämnden till att målet uppnås. Under 2012 har såväl en kommunal förskola med cirka 100 förskoleplatser samt en ny gruppbostad för personer med funktionsnedsättning öppnat i Annedalsområdet i Mariehäll. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.1 Företag ska välja etableringar i Stockholm framför andra städer i norra Europa Uppfylls helt Med ett centralt läge och välfrekventerad flygplats spelar Bromma en stor och viktig roll när det gäller att bevara och stärka huvudstadens och näringslivets konkurrenskraft. Det redan goda företagsklimatet ökar ytterligare i och med Tvärbanans förlängning till Solna Sunbyberg. I olika brukarundersökningar placerar sig nämndens verksamheter högt. Nämnden bidrar därmed till att stärka varumärket Stockholms stad och som en stad på väg mot världsklass. KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Andel upphandlad verksamhet i konkurrens (alla nämnder) 30,08 % 32 % 35 % 2012 Indikatorn visar i nuläget värdet 36% med den beräkningsgrund som hittills använts som baseras på relationen till total nettobudget. Denna stämmer dock inte med den gällande definitionen, eftersom denna avser total kostnad, vilket vi nu tolkar som bruttokostnaden. Med den faktiskt gällande definitionen är förvaltningens andelstal för enskilt driven verksamhet 29,5 % 2011 och 30,1 % 2012. Det betyder att andelen ökad under 2012 men inte tillräcklig för att uppnå årsmålet. Detta årsmål är dock baserat på den tidigare mätmetoden.
SID 20 (95) NÄMNDMÅL: 1.1.1 Företag etablerar sig i Bromma Uppfylls helt Stadsbyggnadskontoret har påbörjat ett detaljplanearbete med syfte att däcka över bussterminalen vid Brommaplan för att skapa en klimatskyddad och trygg bytespunkt för resenärerna. I planen ingår också att utveckla och förnya stadsmiljön med fler butiker, upprustade torg och cirka 850 nya lägenheter nära buss och tunnelbana. Förvaltningen träffar regelbundet stadsbyggnadskontoret för att föra fram behov av kommunal service såsom förskolor inom exploateringen. Planområdet omfattar Brommaplans bussterminal och angränsande fastigheter med bland annat butiker, bank, hotell, vårdlokaler och kulturskola. Ett om och nybyggt centrum kommer att locka fler affärsidkare och företagare att starta verksamhet och därmed erbjuda Brommaborna en förbättrad service. Nämndens indikatorer Antal nyregistrerade företag i Bromma (resultatindikator) ens utfall Årsmål 624 400 2012 Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Samverka med den lokala företagarföreningen 2012-01-01 2012-12-31 I planering och genomförande av investeringar ska tillgänglighetsaspekter beaktas 2012-01-01 2012-12-31 KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.2 Invånare i Stockholm ska vara eller bli självförsörjande Uppfylls helt Målsättningen med arbetet med personer som är beroende av ekonomiskt bistånd är att de bidragsberoende ska bli självförsörjande genom arbete, studier, ersättning från Försäkringskassan eller annat, alternativt komma ut i sysselsättning/praktik, som ett steg på vägen mot arbete - egen försörjning. Indikatorerna gällande andelen personer i olika befolkningsgrupper som är beroende av ekonomiskt bistånd uppfylls i huvudsak. Gällande de flesta variabler ligger värdena på ganska konstanta nivåer sedan flera år. Dock har andelen långtidsberoende ökat under slutet av 2012. Orsaken till det inte klarlagd.
SID 21 (95) Aktiviteterna har genomförts och bland annat har förvaltningen har varit en av pilotförvaltningarna i Arbetsmarknadsförvaltningens projekt Fler i Arbete (FiA), där enhetens medarbetare gjort 12 djupintervjuer med en manualbaserad metod, utvecklad av Socialstyrelsen, med personer som varit långvarigt beroende av försörjningsstöd. KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi (alla nämnder/bolag) 65 st 90 st öka 2012 65 ungdomar har erhållit s.k. feriearbete inom stadsdelsförvaltningens olika verksamheter. Hela 639 ungdomar sökte om feriearbete. Budgettlldelning medgav endast 65 platser, dvs. ungefär 10 % av de som sökte kunde erbjudas arbete. Andel barn som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd Andel barn som växer upp i familjer med ensamstående föräldrar som är beroende av ekonomiskt bistånd 1,2 % 1,3 % 4,5 % VB 2012 0,7 % 0,7 % 2,4 % VB 2012 Andel personer beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen 0,9 % 1 % 2,4 % VB 2012 Andelen personer som är beroende av ekonomiskt bistånd är förhållandevis lågt i Bromma stadsdelsområde. Andelen har legat relativt konstant, på ca 1 % av befolkningen, under flera år. Andel ungdomar 18-24 år som är beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till samtliga 18-24 åringar i befolkningen 1,1 % 1,5 % 2,0 % VB 2012 Andelen unga, 18-24, år utgör ca 25 % av det totala antalet vuxna personer som är beroende av försörjningsstöd i Bromma stadsdelsområde.
SID 22 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Andel vuxna som har ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 1 % 0,5 % 1,4 % VB 2012 Andelen personer med ett långvarigt bidragsberoende har ökat till 1 % under årets senare del, från att ha legat på ca 0,6 % sedan 2010. Mer än hälften av de bidragsberoende i Bromma har en bidragstid som överstiger 10 månader. KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse I dialog med Jobbtorg Stockholm ta fram och tillhandahålla praktikplatser som passar stadens aspiranter 2012-01-01 2012-12-31 Under 2012 har förvaltningen erbjudit 28 praktikplatser till jobbtorget. Införa öppen mottagning för budget- och skuldrådgivning, öppen varje vecka 2012-01-01 2012-12-31 Förvaltningens budget- och skuldrådgivare har fr.o.m. mitten av mars öppen mottagning en gång per vecka. Medverka i arbetsmarknadsnämndens uppdrag om att i samverkan med stadsdelsnämnder och socialnämnden utvärdera de arbetsmarknadsinsatser som tillhandahålls samt utveckla arbetsmarknadsinsatser för de aspiranter som står långt från arbetsmarknaden 2012-01-01 2012-12-31 Förvaltningen har avtal om två årsplatseri projektet X-plore som tillhandahålls av arbetsmarknadsförvaltningen och som vänder sig till de grupper som står längst från arbetsmarknaden. Förvaltningen har också medverkat i UMIA (Ungas Mobilisering inför Arbetslivet) som vänder sig till ungdomar upp till 29 år som står långt ifrån arbetsmarknaden.
SID 23 (95) KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Medverka i arbetsmarknadsnämndens uppdrag om samverkan med stadsdelsnämnderna och socialnämnden, utveckla arbetsmarknadsinsatser och ett gemensamt sätt att bedöma vilka som kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande 2012-01-01 2012-12-31 Stadsdelsförvaltningen har varit en av pilotförvaltningarna i Arbetsmarknadsförvaltningens projekt FIA, där enhetens medarbetare gjort 12 djupintervjuer med personer som varit långvarigt beroende av försörjningsstöd. Kommunstyrelsen har i uppdrag att i samarbete med stadsdelsnämnderna, arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden ta fram förslag på "en väg in" för personer som söker ekonomiskt bistånd 2012-01-01 2012-12-31 NÄMNDMÅL: 1.2.1 Individer med försörjningsstöd uppnår egen försörjning Uppfylls delvis Antalet bidragstagare har minskat under året, från 454 i januari till 422 i november och låg som lägst september med 392 personer. Förhållandevis få personer är beroende av ekonomiskt i Bromma, i förhållande till andra stadsdelsområden i staden. Under året har andelen arbetslösa försörjningsstödstagare minskat från 55 % i januari till 45 % i november. Andelen sjukskrivna och andelen med socialmedicinska orsaker till bidragsberoendet har ökat något. Andelen unga, 18-24 år, utgör 25 % av totala antalet personer som är beroende av försörjningsstöd i Bromma stadsdelsområde. Mer än hälften av de bidragsberoende har en bidragstid som överstiger 10 månader. Utvecklingsområden som framkommit är att utveckla metoder för att personer som står långt från arbetsmarknaden ska kunna närma sig denna, att jobba över enhetsgränserna med unga försörjningsstödstagare så att de snabbt kommer ut i arbetslivet och att bättre dokumentera hur barnens situation beaktas vid beslut om rätten till ekonomiskt bistånd.
SID 24 (95) Nämndens indikatorer Andel brukare som följer sin handlings/arbetsplan för att bli självförsörjande (processindikator) ens utfall Årsmål 85 % 100 % VB 2012 Ambitionen är att alla bidragsberoende ska följa sin handlingsplan mot självförsörjning. Resultatet måste ändå anses som förhållandevis bra då en stor del av de bidragsberoende har bakomliggande svår problematik. Andel brukare som uppnått egen försörjning (resultatindikator) 10 % 10 % VB 2012 Under året har antalet bidragstagare minskat från 454 i januari till 422 i november. Under november blev 41 personer självförsörjande genom arbete, studier eller ersättning från försäkringskassan, vilket utgör 9,7 %. Sammanlagt 164 personer blev självförsörjande under perioden januari-november. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Enheterna tar emot praktikanter från jobbtorget. 2011-01-01 2012-12-31 Sommaröppna enheter tar emot feriearbetande ungdomar 2012-01-01 2012-09-30 Följa upp om Öppet Hus inom budget- och skuldrådgivningen innebär att väntetiden förkortas. 2012-01-01 2012-12-31 I slutet på mars startade budget- och skuldrådgivningen en s.k. öppen mottagning för stadsdelens medborgare. De som stod i kön blev i första hand kallade till den öppna mottagningen. Flera valde då att avstå från att komma. Detta innebar kötiden minskade något under våren. I slutet av november var dock kön något längre än vid samma tidpunkt 2011. Utveckla former för att lyfta fram barnens situation inom barnfamiljer som uppbär försörjningsstöd 2012-01-01 2012-12-31
SID 25 (95) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Det är framförallt viktigt att uppmärksamma barnens situation i familjer som är långtidsberoende av försörjningsstöd. Behov finns av att tydligare dokumentera hur barnens situation beaktas vid beslut om ekonomiskt bistånd. Det har under året gjorts en kartläggning av barn som lever med en ensamstående, bidragsberoende förälder. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 Stockholms livsmiljö ska vara hållbar Uppfylls helt Stockholms livsmiljö, såväl utom- som inomhus, ska vara hållbar. Målet för stadens miljöarbete är tydligt och bland annat formulerat i stadens miljöprogram. Med utgångspunkt i stadens miljöprogram fastställde stadsdelsnämnden i maj 2012 en miljöhandlingsplan för åren 2012-2015. Stadsdelsförvaltningen bedömer att stadsdelsnämndens verksamheter i huvudsak bidrar till att Stockholms livsmiljö är hållbar. Enheterna arbetar, med stöd i handbok för miljöarbetet samt fastställd miljöhandlingsplan, med hållbar energianvändning, miljöeffektiv avfallshantering och miljöeffektiva transporter. KF:s indikatorer Andel dubbdäck Andel elbilar Andel miljöbilar i stadens bilflotta ens utfall Årsmål KF:s årsmål 32 % 40 % tas fram av nämnden/styrelse n 2012 0 % 0 % 5 % 2012 100 % 100 % 100 % Verksamhetsberättels e 2012 Andel miljöbränslen i stadens miljöbilar 31,19 % 85 % tas fram av nämnden/ styrelsen VB 2012 Beräkningarna är gjorda utifrån stadsledningskontorets angivna mätmetod i indikatorn. Problemet med denna beräkningsmetod är att den även inkluderar bränsle från de miljöbilar som drivs på bensin och diesel, vilka utgör en majoritet av stadsdelsförvaltningens nuvarande fordonsbestånd. Under 2012 har uppföljning av bränsleförbrukningen skett kontinuerligt varje månad för att på så sätt mer regelbundet påminna om stadsdelsförvaltningens målsättning på 85%. Årets uftall om 31,19 % når inte upp till stadsdelens målsättning men är betydligt bättre jämfört med föregående års utfall.
SID 26 (95) KF:s indikatorer Andel relevanta upphandlingar av varor och tjänster där krav ställts på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår Elanvändning per kvadratmeter ens utfall Årsmål KF:s årsmål 100 % 100 % 80 % 2012 58 kwh/kvm 70 kwh/kvm 35 kwh 2012 KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Ta fram och besluta om miljöhandlingsplan utifrån Stockholms miljöprogram 2012-2015 2012-01-01 2012-12-31 NÄMNDMÅL: 1.3.1 Brommas livsmiljö är hållbar Uppfylls helt Med utgångspunkt i miljöprogrammet har en miljöhandlingsplan för Bromma tagits fram och beslutas av stadsdelsnämnden. Förvaltningens egen handbok för miljöarbetet ger konkreta verktyg och förslag på hur arbetet på enheterna kan utvecklas för att kunna bidra till en hållbar livsmiljö. Förvaltningens nystartade förskola på Pippi Långstrumps gata i Annedal är Stockholms första miljöklassade förskola enligt systemet Miljöbyggnad. Klassningssystemet beaktar miljöaspekterna energi, inomhusmiljö, material och kemikalier. Nämndens indikatorer Andel inköpta ekologiska livsmedel i förvaltningen i kronor av totala värdet av inköpta livsmedel (processindikator) Andel enheter med miljöombud (strukturindikator) ens utfall Årsmål 21,1 % 18 % VB 2012 100 % 100 % VB 2012
SID 27 (95) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Varje enhet tar fram miljörutiner i enlighet med förvaltningens miljöhandbok 2012-01-01 2012-12-31 KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Uppfylls helt Stadsdelsförvaltningen bedömer att Bromma stadsdelsnämnds verksamheter bidrar till måluppfyllelse. Uppfyllelsen av stadsdelsnämndens mål och indikatorer pekar på det. Den strategiska kulturplanen, "Kultur i ögonhöjd", är ett övergripande styrdokument för staden. Förskolorna arbetar utifrån kulturplanen. KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska i dialog med stadsdelsnämnderna, kulturnämnden och det fria kulturlivet utveckla Kulan för att ge fler barn och unga i skola och förskola möjlighet till kulturupplevelser 2012-01-01 2012-12-31 NÄMNDMÅL: 1.6.1 Barnen i förskolan deltar i eget skapande och i kulturaktiviteter Uppfylls helt Förutom egen skapande verksamhet har alla barn i Brommas kommunala förskolor under året fått möta olika konstformer så som teater, dans och bildkonst. Förskolornas kulturarbete har som utgångspunkt den strategiska barn- och ungdomskulturplanen "Kultur i ögonhöjd". Varje förskoleenhet har utsett ett eller flera kulturombud vilkas uppdrag har varit att förmedla information ut i den egna organisationen och samverka med kulturombud från andra förskoleenheter. Förskoleenheternas kulturombud har, tillsammans med förvaltningens förskolestrateg och representanter från stadsdelens bibliotek, träffats fyra gånger under året för att planera kulturaktiviteter. Exempelvis har biblioteken och kulturombuden deltagit i planering och genomförande av en gemensam aktivitet på FN-dagen. Förvaltningens förskolestrateg har representerat stadsdelen i stadens centrala barnkulturnätverk.
SID 28 (95) Nämndens indikatorer Andel föräldrar som anser att förskolan ger barnen möjligheter till kulturupplevelser och eget skapande (resultatindikator) ens utfall Årsmål 77 % 85 % 2012 Indikatorn bygger på en ny fråga i årets förskoleundersökning och målet på 85% utgår från ett antagande. Undersökningens resultat på 77% får tillskrivas det faktum att frågan ställts för första gången och att innebörden av den inte kommunicerats tillräckligt med föräldragruppen. Antal barn som deltar i kulturverksamhet (resultatindikator) 2 500 2 500 2012 KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.7 Stockholmarna ska vara trygga och nöjda med städning samt renhållning Uppfylls helt Att Bromma är en trygg stadsdel visar sig i SLK`s senaste brukarundersökning där det framgår att 84 % av Brommaborna anser att stadsdelen är trygg att bo i. Resultatet är en förbättring med 2 % jämfört med undersökningen 2011 och är stadens bästa resultat. 75 % av invånarna anser även att det är rent och städat i sin stadsdel vilket även det är stadens bästa resultat och en förbättring mot föregående år med 3 %. Stadens trygghetsmätning visar dessutom att Bromma ligger under genomsnittet för staden när det gäller samtliga ordningsproblem. KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden 62 % 61 % 61 % 2012 Andel identifierade sårbarheter som styrelse/nämnd avser att förebygga eller minimera under året 100 % 100 % 100 % 2012
SID 29 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Antal krisledningsövningar i nämnd/bolag på ledningsnivå 0 st 1 st 46 st 2012 Krisledningsövning är inplanerad och kommer att genomföras den 24 och 25 januari 2013. NÄMNDMÅL: 1.7.1 Bromma är en trygg stadsdel att bo och vistas i Uppfylls helt Även om många Brommabor tycker att det är tryggt att bo i Bromma, 84 %, så ser vi att enbart 72 % känner sig trygga när det går ensam hem på kvällen. Resultatet är en sänkning med 8 % jämfört med 2011 års brukarundersökning. Nämndens indikatorer Andel som i medborgarundersökningen anser att stadsdelen är trygg och säker att bo i. (resultatindikator) ens utfall Årsmål 84 80 % 2012 Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Lokala BRÅ bjuder in till en ANDTkonferens (Alkohol Narkotika Doping Tobak) för socialtjänst, skola, landsting och polis för implementering av den nationella ANDT-strategin. 2012-01-01 2012-12-31 I mars och april genomfördes två halvdagar, med stöd av länsttyrelsen. Förslag på en lokal ANDT-strategiplan har utarbetats. Förbättra informationen om vart invånarna kan vända sig i olika frågor Kontroll av fastighetsägare - internkontroll 2012-01-01 2012-11-30 2012-01-01 2013-02-28
SID 30 (95) NÄMNDMÅL: 1.7.2 Parker och parkstråk är trygga och välskötta Uppfylls helt Årets brukarundersökning visar på att Bromma upplevs som den renaste stadsdelen med mest nöjda invånare, 75 %, vad gäller städning. Även andelen nöjda Brommabor har ökat med 1 %, till 62 %, avseende skötsel och städning av parker och grönstråk vilket är 4 procentenheter bättre än stadens genomsnittsvärde som är 58 %. Nämndens indikatorer Andel som i medborgarundersökningen anser att det är rent och städat i stadsdelen. (resultatindikator) Andel som känner sig trygga där de bor när de går ensamma hem på kvällen (resultatindikator) ens utfall Årsmål 75 % 74 % 2012 72 % 81 % 2012 Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Ge Brommaborna möjlighet att lägga förslag på platser där vi kan förbättra tryggheten. 2012-01-01 2012-12-31 Genomföra trygghetsvandringar 2012-01-01 2012-12-31
SID 31 (95) KF:S INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras Ett viktigt led i förvaltningens kvalitetsutvecklingsarbete har under året varit att i planering och uppföljning flytta fokus från strukturer och processer till de resultat och effekter som skapas för brukare och medborgare. Det arbetet fortsätter under 2013. Valfriheten har säkerställts genom stadens valfrihetssystem inom olika verksamheter. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.1 Stockholmarna ska erbjudas valfrihet och ökad mångfald Uppfylls helt Valfrihet finns inom flera av förvaltningens verksamheter. Föräldrar kan välja kommunal eller fristående förskoleverksamhet. Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning kan den enskilde välja utförare av bostad med särskild service, gruppbostad, hemtjänst, boendestöd, korttidsboende, avlösaroch ledsagarservice samt personlig assistans. Inom socialpsykiatrins verksamheter finns valfrihet för insatserna boende, boendestöd och sysselsättning. Brukare inom äldreomsorgen kan välja vård- och omsorgsboende, dagverksamhet och utförare av hemtjänst inom stadens valfrihetssystem. På Stockholms stads hemsida finns "Jämför service" där man kan jämföra såväl kommunala som enskilda utförare. Ett omfattande arbete görs av förvaltningens medarbetare med att informera de boende i Bromma om vilka valmöjligher som står tillbuds, utefter behov. De indikatorer som mäter om brukarna upplever att de har valfrihet uppnås helt eller delvis och resultaten är överlag goda. KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom barnomsorg 77 % 80 % 75 % 2012 Stadsdelen når med 77% inte ända fram till det satta årsmålet på 80% brukare som upplever att de har valmöjlighet inom barnomsorgen. Vi har dock höjt resultatet för Bromma med 2 procentenheter från förra förskoleundersökningen och ligger 6 procentenheter över stadens genomsnittliga värde.
SID 32 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom omsorg om personer med funktionsnedsättning 72 % 81 % 67 % 2012 Nämndens mål för året uppnås inte men är ändå bättre är Kf:s mål. I en egen undersökning som gjorts inom förvaltningen, med intervjuer av brukare, har 82 % svarat att de upplever att de har valmöjlighet. Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, hemtjänst Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, vård- och omsorgsboende 87 % 70 % 70 % 2012 86 % 55 % 55 % 2012 NÄMNDMÅL: 2.1.1 Brukarna gör aktiva val Uppfylls helt Föräldrar väljer mellan kommunal och fristående förskoleverksamhet. Cirka 90 % av alla barn i åldern 1-5 år är inskrivna i någon form av pedagogisk verksamhet. Den kommunala förskolan ansvarar för ca 58 % av barnen och fristående alternativ för 42 %. Under året har två fristående förskolor startat i Bromma varav den ena i Mariehäll och den andra i Beckomberga. Brukare inom äldreomsorgen har under året kunnat välja vård- och omsorgsboende, dagverksamhet och utförare av hemtjänst inom stadens valfrihetssystem. I medeltal över året hade 52 procent valt hemtjänst i privat regi, utförd av totalt ca 50 olika hemtjänstutförare och 48 procent hade valt någon av de fem kommunala utförarna i Bromma. Det var 41 procent av de äldre Brommaborna som hade valt att bo i något av Brommas tre vård- och omsorgsboenden i egen regi och 59 procent som hade valt ett av 59 vård- och omsorgsboenden i privat regi eller i kommunal regi i andra stadsdelar och kommuner.
SID 33 (95) I stadens brukarundersökning svarade 86 procent av de tillfrågade ja på frågan Vet du att du har möjlighet att välja vård- och omsorgsboende, medan endast 54 procent uppgav att de själva valt. Orsaken till att så många äldre upplever att de inte gör ett aktivt val kan vara att man inte får sitt förstahandsval eller att man måste överlåta åt närstående att välja. Inom socialpsykiatrin är antalet utförare i Stockholms stad förhållandevis få och brukarnas sjukdomsbild innebär ofta svårigheter att utnyttja de valmöjligheter som finns. Personer med funktionsnedsättning väljer i huvudsak privata utförare för sina insatser, 90 personer, och entreprenörer i staden, 27 personer, jämfört med antal personer som väljer att få sin insats utförd av kommunens eller annan förvaltnings verksamhet, 35 personer. För att enskilda brukare ska göra aktiva val innebär att informationen om valfrihet, och vad det finns att välja mellan, är god. Ett utvecklingsområde är att få informationen tillgänglig för alla genom exempelvis praktiskt stöd för dem som behöver. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla enheter utser en ansvarig redaktör för jämför service - riktlinjer för kommunikation 2012-01-01 2012-06-30 KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.2 Förskolor och skolor i Stockholm ska ge barn vad de behöver för att lära och utvecklas Uppfylls helt Brommas kommunala förskolor når en god måluppfyllelse och har under året erbjudit barnen en rolig och trygg verksamhet som förenat lek, omsorg, fostran och lärande. Den årliga förskoleundersökningen visar att föräldrar i Bromma känner ett stort förtroende för våra förskolor. 85% av föräldrarna är nöjda med barnens förskola. Jämfört med staden som helhet ligger Brommas värden över medel för samtliga frågeområden och våra förskolor hör till en av de tre stadsdelar som har flest nöjda föräldrar. Resultaten varierar mellan förskolor och mellan avdelningar för högsta och lägsta andel nöjda föräldrar. Det är en stor utmaning i förskolornas kvalitetsarbete att identifiera vad som ligger till grund för dessa olikheter och vad som krävs för att skapa jämnare förutsättningar för de barn som är inskrivna i Brommas förskolor. Förskoleundersökningen visar på områden där vi behöver förbättra oss. Det gäller framförallt de frågor som rör förskolornas förmåga att beskriva sina mål
SID 34 (95) och arbetssätt samt vad de gör för att stödja barnens utveckling. Frågeområdet beskriver ytterst hur vi kommunicerar med våra föräldrar och graden av deras delaktighet. Utifrån redovisad klagomålshantering och de föräldrakontakter vi på förvaltningen har haft, drar vi slutsatsen att klagomålen från föräldrarna är få. Även resultatet av det interna ILS-arbetet med dialoger mellan förvaltnings-, verksamhetsområdes- och förskolechef bekräftar en hög kvalitet. Samtliga förskolor har i samarbete med utbildningsförvaltningen arbetat med en ny uppföljningsmodell som är tänkt att ligga till grund för den indikator som mäter barnens delaktighet i lärprocesser. Inarbetningen av uppföljningsmodellen kommer att fortsätta under 2013. Den pedagogiska dokumentationen används som ett verktyg för att synliggöra barnens lärande och utgör en förutsättning för nämnda uppföljningsmodell. Idébanken, som i år styrts av sju av stadsdelens elva enheter, har erbjudit utbildning i pedagogisk dokumentation vid sidan av de olika nätverk och föreläsningar som utgjort ett stöd för förskolans personal. Alla förskoleenheter har utbildat examinatorer inom PIM, praktisk it- och mediakompetens, för ökade färdigheter i datoranvändning. Examinationen av förskolornas personal påbörjades under hösten och har utgjort ett omfattande arbete som pågår hela 2013. Förskolorna har reviderat sina likabehandlingsplaner så att de anpassats till de förutsättningar som gäller på respektive förskola. Barnen har varit delaktiga när de tillfrågats om det finns någon plats eller något tillfälle i förskolan som är skrämmande när inte någon vuxen finns i närheten. Inarbetandet av stadsdelens språkpolicydokument har pågått på arbetsplatsträffar, nätverksträffar mm KF:s indikatorer Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete ens utfall Årsmål KF:s årsmål 100 % 100 % tas fram av nämnden 2012 Andel förskollärare av antal anställda 40 % 47 % 41% 2012 Andelen högskoleutbildade har minskat sedan föregående år. Minskningen tillskrivs svårigheterna att rekrytera förskollärare, dels beroende på vikande tillgång och dels beroende på höga lönekrav som flera enheter har svårt att inrymma i tilldelad budget.
SID 35 (95) KF:s indikatorer Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen avseende trygg och säker miljö Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen avseende utveckling och lärande ens utfall Årsmål KF:s årsmål 81 % 80 % 79% 2012 77 % 80 % 78% 2012 Årsmålet på 80% nöjda föräldrar är satt utifrån förra årets resultat på 78%. Istället för en förväntad ökning ser vi en minskning med en procentenhet till 77% i år. Stadsdelens resultat ligger över stadens snitt på 75%. En förklaring till det något lägre resultatet är att en ny fråga om stödet till barns matematiska förmåga lagts till. Att det finns en osäkerhet i föräldragruppen för denna fråga bekräftas av att 19% valt svaralternativet vet ej. Föräldrar är i årets förskoleundersökning mer nöjda med förskolornas information om mål och arbetssätt. Det borde betyda att informationen har varit bättre och om det också betyder att föräldrars kunskaper om förskolans verksamhet i och med det har förbättrats skulle en mer kritisk föräldrablick även det kunna förklara det något försämrade resultatet för utveckling och lärande. Antal barn per avdelning Antal barn som inte barnomsorgsgarantin uppfyllts för under året 15,9 barn/avd. 16 16 2012 0 st 0 st 0 st Verksamhetsberättelse 2012 Antal förskolebarn per anställd(årsarbetare) 5,24 st 5,2 st 4,8 2012 Stadsdelen uppnår målet på 5,2 och har därmed förbättrad siffrorna något från föregående års mätning som uppgick till 5,4. Personalens bedömning av "Förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,6 3,5 3,5 2012
SID 36 (95) KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk grundeller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare 2011-01-01 2014-12-31 Stadsdelsnämnderna ska ta fram aktiviteter för att säkerställa att föräldrars val i större utsträckning kan tillgodoses samt verka för att många alternativ finns att välja mellan Stadsdelsnämnderna ska ta fram konkreta handlingsplaner för de olika pedagogiska verksamheternas fortsatta arbete med att införa it i pedagogiken samt it i de administrativa rutinerna Stadsdelsnämnderna ska ta fram rutiner för inkomstkontroll Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med språkutveckling i förskolan Stadsdelsnämnderna ska utveckla samverkan med fristående förskolor och både kommunala och fristående skolor Stadsdelsnämndernas ska säkerställa att förskolans nya läroplan är implementerad i alla förskolor Utbildningsnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna utarbeta skriftliga riktlinjer för rutiner vid övergången mellan förskola och skola 2012-01-01 2012-12-31 2012-01-01 2012-12-31 2012-01-01 2012-12-31 2012-01-01 2012-12-31 2012-01-01 2012-12-31 2011-01-01 2012-12-31 2012-01-01 2012-12-31 2012-01-01 2012-12-31
SID 37 (95) KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna genomföra en granskning av placerade barns skolsituation 2012-01-01 2013-12-31 NÄMNDMÅL: 2.2.1 Barnen i förskolan har självtillit, social kompetens och tar ansvar Uppfylls helt Alla förskolor har delat in barnen i mindre grupper under dagens olika aktiviteter utifrån barnens val, intressen och behov. De små grupperna ger bättre förutsättningar för barnen att uttrycka sina tankar, ta initiativ och lyssna på samt hjälpa varandra. Förskolans personal har en stark tro på barnens förmågor och ger dem möjligheter att göra egna val samt utveckla en demokratisk kompetens genom att uppmuntra barnen att hjälpa varandra i olika situationer under dagen. Brommas förskolor når måluppfyllelse. För målområdet normer och värden uppgick andelen nöjda föräldrar i förskoleundersökningen till 87 %, en ökning med 2 procent. Stadens resultat uppgick till 85 %. 87% av föräldrarna tycker att pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas. Det får ses som ett gott resultat, förutsatt att de föräldrar som svarat har en god kunskap om vad könsrollsrelaterade frågor i förskolan innebär. Viktigt att framhålla är att så många som 18% av föräldrarna svarat vet ej på frågan. När det gäller förskolans miljö är flickornas föräldrar nöjdare än pojkarnas föräldrar. Resultatet är ett starkt skäl för förskolans personal att utveckla genusarbetet och skapa miljöer i förskolan som stärker både flickor och pojkar. Den förskolepersonal som under året fördjupat sitt arbete med genus, genom att bl.a. kritiskt granska filmdokumentationer av sitt arbete och reflekterat över förhållningssätt i mötet med barn, kollegor och andra vuxna, har också förbättrat resultatet i förskoleundersökningen. Även frågan om hur medvetet förskolan arbetar med att utveckla barnens sociala förmåga visar att föräldrar till flickor är nöjdare än föräldrar till pojkar. Ett resultat som skulle kunna tolkas som att flickaktiviteterna överväger i förskolan och att fler manliga förskollärare skulle behövas. Till grund för bedömningen ligger också förskolornas uppföljningar av den egna verksamheten. Nämndens indikatorer Andel förskolor som delar in barnen i mindre grupper (processindikator) ens utfall Årsmål 100 % 100 % VB 2012
SID 38 (95) Nämndens indikatorer Andel föräldrar som tycker att pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (resultatindikator) Andel nöjda föräldrar avseende normer och värden (resultatindikator) ens utfall Årsmål 87 % 87 % 2012 87 % 87 % 2012 Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Likabehandlingsplanerna ska revideras och anpassas efter varje förskoleadress 2012-01-01 2012-06-30 Förskolornas likabehandlingsplaner har reviderats. Varje förskola har kartlagt sina respektive risk- och problemområden och utifrån det formulerat sin egen likabehandlingsplan. NÄMNDMÅL: 2.2.2 Barnen i förskolan utvecklar sina förmågor och sin förståelse för omvärlden Uppfylls helt Alla förskolor i Bromma har arbetat projektinriktat där barnen i mindre grupper fått närma sig olika ämnesområden. I arbetet har barnen uttryckt sig på en mängd olika sätt för att öka sin förståelse för omvärlden, t ex genom lek och rörelse, sina egna berättelser, genom att sjunga, rita och måla, bygga och skapa. Med hjälp av pedagogisk dokumentation och reflektion kring densamma har processerna synliggjorts för förskolans personal, men också för barnen. Barnen och förskolans personal har utifrån detta kunnat gå vidare i utforskandet och lärandet. Ett utvecklat lärande och en större delaktighet för barnen har konstaterats i de grupper där barnens reflektion utifrån pedagogisk dokumentation tillsammans med andra barn och med vuxna ingår som ett verktyg i arbetet. Dessutom får förskolans personal ett bredare underlag för uppföljning och planering av verksamhet samt kommunikation med föräldrar. De får syn på i vilken utsträckning deras insatser gör skillnad för barnen och deras utveckling och lärande. Miljön, såväl inne som ute, har en avgörande betydelse för barnens utveckling och lärande. Många förskolor lyfter särskilt fram miljöns betydelse och genomför också medvetna satsningar för att förbättra miljön inne och ute. Stadsdelsförvaltningen bedömer att Brommas förskolor når måluppfyllelse. Resultatet i förskoleundersökningen för utveckling och lärande uppgick till 77% nöjda föräldrar, en minskning med en procentenhet från förra året, men
SID 39 (95) fortfarande två procentenheter över stadens snitt. Minskningen från förra året kan bero på en nytillkommen fråga om förskolornas stöd i barnens utveckling av sin matematiska förmåga. Eftersom frågan är ny för både personal och föräldrar och därmed inte tillräckligt förklarad och förankrad, kanske det varit svårt att se sambanden mellan vissa aktiviteter och barns utveckling inom det matematiska området. Både frågan i sig och beskrivningarna av förskolornas arbete med att stödja den matematiska utvecklingen hos barnen bör stärkas inför nästa års förskoleundersökning. Föräldrar är i årets förskoleundersökning mer nöjda med förskolornas information om mål och arbetssätt. Det borde betyda att informationen har varit bättre och om det också betyder att föräldrars kunskaper om förskolans verksamhet i och med det har förbättrats, skulle en mer kritisk föräldrablick även det kunna förklara det något försämrade resultatet för området. Nämndens indikatorer Andel barn som är delaktiga i lärprocesser (resultatindikator) ens utfall Årsmål 100 100 % VB 2012 Vi bedömer att alla barn i Brommas förskolor är delaktiga i lärprocesser. Den uppföljningsmodell som utgör underlag för indikatorn är under inarbetning i samtliga förskolor och kommer så vara under 2013 också. Andel förskolor som arbetar projektinriktat (processindikator) Andel föräldrar som anser att förskolan stödjer deras barn att utvecklas språkmässigt (resultatindikator) Andel föräldrar som anser att förskolemiljön stödjer deras barns utveckling och lärande (resultatindikator) 100 % 100 % VB 2012 78 % 75 % 2012 78 % 77 % 2012 Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse En uppföljningsmodell utifrån mål- och resultatstyrning ska inarbetas i varje arbetslag 2012-01-01 2013-06-30 Mer tid behöver avsättas för inarbetning av uppföljningsmodellen och aktiviteten är därför förlängd till 2013-06-30.
SID 40 (95) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Bromma förskolors språkpolicydokument ska inarbetas på varje förskola 2012-01-01 2012-06-30 Bromma förskolors språkpolicydokument har inarbetats på förskolornas APT-möten och i nätverksträffar. Pedagogerna ska PIM-examineras 2012-01-01 2013-12-31 NÄMNDMÅL: 2.2.3 Barnen i förskolan är delaktiga och påverkar sin vardag Uppfylls helt Nästan alla förskolor har systematiskt tagit tillvara barnens synpunkter. Detta har skett på olika sätt, t ex barnråd, intervjuer, dokumentation eller barnens egna reflektioner. Arbetssättet med små grupper har gett barnen större utrymme och möjligheter att utveckla sina förmågor och tankar. Förskolans personal har skapat förutsättningar för barns delaktighet genom att de har gjort den pedagogiska miljön tydlig och tillgänglig med material på barnens höjd. Därmed har barnen haft möjlighet att påverka sin vardag genom de val som de har gjort i verksamheten. Barnen har fått välja den aktivitet, den grupp de har velat ingå i eller det material de har velat arbeta med bl a med hjälp av aktivitetstavlor eller valkort. Stadsdelsförvaltningen bedömer att förskolorna når måluppfyllelse. Resultatet i förskoleundersökningen visar på 84% nöjda föräldrar, en ökning med fem procentenheter. Stadens snitt uppgår till 81% Nämndens indikatorer Andel barn vars synpunkter systematiskt tas tillvara genom t.ex. intervjuer, barnråd eller fokusgrupper (processindikator) ens utfall Årsmål 92,56 % 100 % VB 2012 Målet på 100% är något för högt satt med tanke på att det tar tid att skapa och förankra det förändrade arbetssätt som krävs för att systematiskt ta tillvara alla barns synpunkter. Andel föräldrar som anser att deras barns utveckling och lärande dokumenteras (resultatindikator) 75 % 80 % 2012
SID 41 (95) Nämndens indikatorer ens utfall Årsmål Med tanke på förskolornas förbättrade information om mål och arbetssätt hade vi höjt vår målsättning till 80% nöjda föräldrar. Istället har resultatet minskat med en procentenhet från 76% till 75%. Stadsdelens resultat ligger över stadens snitt på 72%. Andel föräldrar som tycker att deras barns tankar och idéer tas tillvara (resultatindikator) 83 % 85 % 2012 Resultatet har förbättrats från förra året med 2 procentenheter till 83%, men ligger ändå under det mål på 85% nöjda föräldrar som vi satte för året. Stadsdelens resultat ligger över stadens genomsnitt på 80%. I föräldragruppen är det 14% som svarat vet ej på frågan, ett resultat som tyder på en osäkerhet och att förskolornas arbete behöver synliggöras mer för en ökad förståelse för verksamhetens syfte och innehåll. Andel nöjda föräldrar avseende barns inflytande (resultatindikator) 84 % 81 % 2012 NÄMNDMÅL: 2.2.4 Barnen är väl förberedda inför övergången från förskola till skola. Uppfylls helt Enheterna har arbetat utifrån handlingsplaner för övergången från förskola till skola, ibland formulerade i samverkan med berörda skolor. Strukturen för övergången från förskola till skola har varierat mellan enheterna. Allt från de som haft en väl utvecklad samverkan med skolan, med återkommande gemensamma pedagogmöten, till de där förskolan varit initiativtagare till de möten som oftast förlagts till skolans lokaler. Förskolorna har haft ett väl fungerande avslut med sina femåringar och barnen har, genom besök i skolor och fritidshem under våren, fått bygga upp en trygghet inför skolstarten. För alla barn i behov av särskilt stöd har ett överlämnandesamtal hållits. Vår egen enkätundersökning visade att alla berörda föräldrar var mycket nöjda med samtalet. Förvaltningen gör bedömningen att förskolorna når måluppfyllelse. Årets förskoleundersökning har för första gången mätt föräldrars nöjdhet med hur förskolan förbereder barnens övergång från förskola till förskoleklass. Resultatet visar på 68 % nöjda föräldrar, att jämföra med stadens snitt på 69 %. 28 % har svarat vet ej. Resultatet är svårt att använda i en analys eftersom förskoleundersökningens enkät skickas ut till föräldrar tidigt på våren innan
SID 42 (95) arbetet med barnens övergång till skola är slutfört. Kanske borde frågan istället ingå i enkäter som ställs till förskoleklassens föräldrar. Nämndens indikatorer Andel barn i behov av särskilt stöd för vilka överlämnandesamtal har hållits (processindikator) Andel barn och föräldrar som har haft ett gemensamt avslutningssamtal (processindikator) Fyra föräldrar tackade nej till avslutningssamtal. Andel föräldrar med barn i behov av särskilt stöd som är nöjda med överlämnandesamtalet (processindikator) ens utfall Årsmål 100 % 100 % 2012 99,22 % 100 % 2012 100 % 100 % 2012 NÄMNDMÅL: 2.2.5 Föräldrar och personal i förskolan har ett förtroendefullt samarbete Uppfylls helt Flertalet förskolor arbetar med föräldraaktiv inskolning, vilket innebär att föräldrar deltar vid sina barns inskolning under hela dagar. Arbetssättet ger föräldrar möjlighet till en god inblick i och ökad förståelse för förskolans verksamhet. Utöver detta har föräldrars delaktighet skapats genom olika samverkansformer som föräldramöten, förskoleråd, olika typer av samtal, informationsbrev, caféer och firande av högtider mm. Det dagliga mötet utgör en mycket viktig del i samverkan med hemmen. Stadsdelsförvaltningen bedömer att Bromma förskolor når måluppfyllelse. Årets resultat i förskoleundersökningen visar på 79% nöjda föräldrar avseende samverkan med hemmet. Det är en förbättring från förra året med tre procent. Stadens snitt ligger på 76%. Frågeområdet handlar om hur föräldrar känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten, vad förskolan gör för att stödja deras barns utveckling och om de anser sig ha fått information om förskolans mål och arbetssätt. Resultaten visar att förskolorna blivit bättre på att informera om mål och arbetssätt (83% nöjda föräldrar mot förra årets 77%), men att det i informationen inte lika tydligt framgår vad förskolan gör för att stödja barnets utveckling (71% nöjda föräldrar mot förra årets 69%). Svårigheterna att beskriva det pedagogiska innehållet och syftet med det kvarstår alltså även om förskolorna förbättrat sitt resultat. 84% av
SID 43 (95) föräldrarna, mot 81% förra året, känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten. Nämndens indikatorer Andel förskolor med föräldraaktiv inskolning (processindikator) ens utfall Alla förskolor har inte infört den föräldraaktiva inskolningen. Andel föräldrar som anser att de får veta vad förskolan gör för att stödja deras barns utveckling (resultatindikator) Årsmål 96,36 % 100 % VB 2012 71 % 72 % 2012 Årets resultat i förskoleundersökningen har förbättrats med 2 procentenheter från 69% till 71%. Vår målsättning var en höjning till 72%. Stadens snitt ligger på 69%. Andel föräldrar som är nöjda med förskolans information om mål och arbetssätt (processindikator) 83 % 80 % 2012 Andel nöjda föräldrar avseende samverkan med hemmet (resultatindikator) 79 % 78 % 2012 Ytterligare höjningar av resultatet för föräldrars nöjdhet med samverkan förskola/hem visar på att förskolornas fortsatta satsningar har gett resultat. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbilda en webbansvarig per förskoleenhet. 2011-01-01 2012-12-31 Aktiviteten har avbrutits då endast tio webbredaktörer per stadsdel skulle utbildas för tillgång till jämförservice. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.3 Stockholmarna ska uppleva att de får god service och omsorg Uppfylls delvis En viktig inriktning i förvaltningens utvecklings- och kvalitetsarbete är brukarna i fokus och att utvecklingen leder till att brukarnas nöjdhet ökar samt att effekterna av de insatser som ges blir allt bättre. Arbetet med att utvärdera resultat, analysera och att utveckla olika sätt att mäta brukarnas nöjdhet pågår ständigt.
SID 44 (95) Äldre ska känna sig trygga och omsorgen ska uppfylla deras behov samt ta hänsyn till deras önskemål. Äldre ska bemötas med respekt och ges möjlighet att påverka sin egen livssituation och omsorg. Inom socialtjänst och fritid är den enskildes upplevelse av delaktighet och möjlighet till en, utifrån den enskildes förmåga, självständighet i vardagen i fokus. Att i arbetet i möjligaste mån kopplas till forskning och dokumenterad erfarenhet är också viktigt för god tillförlitlighet och för att uppnå goda resultat. För att säkerställa god kvalitet i utredningar och arbetet med insatser samt att den enskilde varit delaktig har manualbaserade utrednings- och dokumentationsverktyg samt erfarenhetsbaserade metoder varit prioriterade. De indikatorer som redovisas visar att målen i huvudsak uppnås helt eller delvis och goda resultat av det arbete som utförts inom förvaltningen. För några av de mål som delvis uppnås finns en positiv utveckling men ambitionen när det gäller nöjdhet med insats, bemötande och möjigheter att påverka är högre än resultaten som redovisas. Bland de mål som inte uppnås kan missnöje med korttidsboende bero på oro och missnöje inför nedläggning av verksamhet, missnöje med biståndshandläggare kan bero på stor omsättning av personal och byte av handläggare. När det gäller barnfamiljer som saknar stadigvarande bostad så förefaller det vara ett växande problem, som bara till dels beror på vräkningar utan också handlar om bostadssituationen i staden. Ett viktigt utvecklingsområde är metoder för att personer med funktionsnedsättning, som har arbetsförmåga, i större omfattning ska kunna få lönearbete och inte bli kvar i daglig verksamhet. KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Andel ASI (Addiction Severity Index) utredningar 75 % 87 % tas fram av nämnden 2012 Några nyanställda har inte hunnit gå utbildning i ASI och har inte behörighet att göra ASIutredningar. Därför har inte ASI använts vid alla utredningar. Andel av inkommande anmälningar inom BoU där det inleds en utredning (IoF) Andel barn och unga i biståndsbedömd öppenvård 51,9 % 35 % fastställs 2012 80 % 60 % tas fram av nämnden 2012 VB 2012
SID 45 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) 84,09 % 80 % öka VB 2012 Andel enskilda som minskat sitt behov av stöd inom socialpsykiatrin 87,5 % 40 % tas fram av nämnden 2012 Andel genomförandeplaner för biståndsbedömda insatser inom socialpsykiatri, IoF 86,59 % 100 % tas fram av nämnden VB 2012 Värdet har levererats från statistikkontoret, via utdrag från Paraplyet. Enheterna har i sina egna redovisningar, baserade på manuella beräkningar, värden som ligger närmare 100 %, vilket sannolikt beror på när i tid beräkningarna görs. Det värde som uppnåtts i beräkningen, 86,59, är även det ett högt värde. Andel klienter inom socialpsykiatrin som erhållit två uppföljning enligt DUR under året 61,64 % 75 % tas fram av nämnden 2012 För att kunna göra uppföljningar utifrån stadens nya uppföljningsfil förutsätts att det finns grundbeställningar utifrån den nya modellen - då våra beslut i regel är 6-månadersbeslut tar det tid att gå över till den nya modellen. Arbetet med att ändra beställningar har pågått under 2011 och 2012 så att vi nu kan göra uppföljningar enligt stadens nya system och årets resultat är avsevärt bättre än förgående års. Resultatet för staden i helhet var 53 %. Andel mål för den enskilde, med insatser inom socialpsykiatrin, som i snitt uppnås (IoF) 94 % 50 % fastställs 2012 2012
SID 46 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Andel personer i förhållande till hela befolkningen som har haft insatser inom IoF, socialpsykiatri 0,46 % 0,5 % tas fram av nämnden VB 2012 Andel personer i förhållande till hela befolkningen som har haft insatser inom vuxen missbruk, IoF 0,13 % 0,1 % tas fram av nämnden VB 2012 Nivån har hållit sig förhållandevis stabil under året och årsmålet är det lägsta i staden - samma som Norrmalms stadsdelsnämnd. Ett mer realistiskt mål kan vara 0,13-0,15 % som även då innebär en av de högsta ambitionsnivåerna i staden. Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som på det hela taget är nöjda med sin insats (IoF) Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som upplever att de fått en förbättrad livssituation enligt DUR uppföljningen (dokumentation, utvärdering och resultat) (IoF) Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes (IoF) 90 % 82 % 82 2012 83,56 % 40 % öka 2012 81 % 85 % 76 % 2012
SID 47 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Förvaltningens årsmål för året har varit högre än KF:s mål, vilket uppnåddes vid undersökningen. Vid en egen granskning av 24 akter, som gjordes i december 2012, framkom i samtliga akter att vederbörande var nöjda med hur utredningen av deras behov genomförts. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att förvaltningens arbete gällande utredningar inom socialpsykiatrin håller mycket god kvalitet. Andel ungdomar anmälda för brott som tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare kallats till samtal med socialtjänsten inom 48 timmar 90,62 % 90 % tas fram av nämnden 2012 I de allra flesta fall har en kallelse utgått inom 48 timmar. Det har dock inte varit möjligt att kunna träffas tillsammans med barn och föräldrar inom 48 timmar, p.g.a. svårigheter att hitta tider som passat alla parter. Andel vuxna i biståndsbedömd öppenvård (IoF) 65,76 % 80 % tas fram av nämnden VB 2012 Målet gällande andel vuxna i biståndsbedömd öppenvård har delvis uppnåtts. I den siffran är inte beslut om försöks- och träningslägenheter inräknade, vilket är den vanligaste öppenvårdsinsatsen inom förvaltningen, d.v.s. insats som inte innebär dygnet runt vård. Cirka 100 personer har under året bott i försöks- och träningslägenheter. Andel vuxna som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (IoF) 76,74 % 73 % öka VB 2012 Antal familjer med barn som saknar stadigvarande bostad (IoF) 16 st 0 st fastställs 2012 VB 2012
SID 48 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Orsakerna till bostadslösheten är i viss mån vräkningar på grund av att de inte betalt sina hyror men huvudsakligen troligen att de haft osäkra inneboende- eller andrahandskontrakt som upphört, kort tid i bostadskön, saknar egen försörjning i kombination med kort tid i bostadskön. Flera av dem har utomeuropeisk härkomst. Beräkningen omfattar även personer som bor i jourlägenhet t.ex. på grund av våld i familjen. Antal nytillkomna försöks- och träningslägenheter (IoF) 13 7 fastställs 2012 2012 Utöver dessa lägenheter har förvaltningen blivit anvisad 2 jourlägenheter. Tack vare ett mycket gott samarbete med Bostadsförmedlingen och hyresvärdarna har förvaltningen överträffat årsmålet med god marginal. Antalet försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter i stadsdelsnämnden (IoF) Andel genomförda utredningar enligt DUR inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning (stöd och sevice till personer med funktionsnedsättning) 27 % 6 % fastställs 2012 100 % 90 % tas fram av nämnden 2012 2012 Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 85 % 90 % 89 % 2012
SID 49 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Resultaten omfattar både beställar- och utförarfunktioner och är därmed något svårtolkade. Även om resultaten är svårtolkade är det alldeles för låg andel som upplever att de bli väl bemötta av stadens personal. Bemötande är en av de viktigaste faktorerna för att skapa en verksamhet med hög kvalité där brukarna känner sig nöjda och trygga. Det har bara inkommit enstaka klagomål på bemötande under året, men verksamheterna ska naturligtvis sträva efter att alla känner att de blir väl bemötta. Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 69 % 75 % 72 % 2012 Vid en egen uppföljning som gjorts inom förvaltningen har 77 % uppgett att de upplevt att de fått uppge sina önskemål och behov till biståndshandläggaren. 79 % uppgav i samma undersökning att de upplevt att de fått uttrycka sina önskemål till utföraren vid upprättandet av genomförandeplan och framföra klagomål samt synpunkter gällande sin insats. Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har en fungerade bostad (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 79 % 85 % tas fram av nämnden 2012 Det finns oklarheter kring vilken fråga i enkätundersökningen som har koppling till indikatorn. Andelen personer med funktionsnedsättning som övergår till lönearbete efter deltagande i dagliga verksamheter enligt LSS eller dagverksamheter enligt SoL (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 4 % 10 % tas fram av nämnden 2012
SID 50 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Av 150 personer med beviljad daglig verksamhet enligt LSS har 4 personer övergått till lönebidragsanställning. Det finns behov av metodutveckling inom området. Antal nytillkomna omsorgslägenheter för vuxna inom staden (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 5 st 5 st 100 st 2012 Brukarens upplevelse av trygghet - LSS-boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 84 % 92 % 91 % 2012 Resultaten kan i viss mån ha påverkats av den turbulens som uppstod vid starten av Annedals gruppbostad, med boende som hade felplacerats. Resultatet visar ändå på en positiv utveckling och är betydligt bättre jämfört med föregående år, då värdet påverkades av efterdyningar av personalomsättning på grund av verksamhetsövergång Brukarnas nöjdhet med bemötande från biståndshandläggare inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 64 % 93 % tas fram av nämnden 2012 En enkätundersökning har visat att brukarna varit missnöjda med den omsättning av personal som varit under året, vilket inneburit byten av handläggare, oklarheter i vem som varit handläggare och svårigheter med tillgängligheten. Nöjda brukare - daglig verksamhet (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 79 % 92 % 91 % 2012
SID 51 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Förvaltningen driver ingen daglig verksamhet i egen regi utan är hänvisad till privata utförare. Att inte fler än nöjda med sin dagliga verksamhet är inte tillfredsställande. Nöjda brukare - korttidsboende (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 72 % 92 % 91 % 2012 Det korttidsboende som drivits på entreprenad i Bromma under 2012, Åkeshovs korttidsboende, lades ner vid årsskiftet i och med att Omsorgsföretaget Orkidén valde att inte förlänga avtalet om att driva verksamheten. En förklaring till resultatet kan vara att det funnits en oro hos de som använt Åkeshovs korttidsboende. Nöjda brukare - LSSboende, vuxna och barn (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 81 % 92 % 88 % 2012 Värdet omfattar resultat från samtliga LSS- boenden och resultaten är svåra att tolka per verksamhet. Utifrån vad som framkommit i de fokusgrupper, boendemöten och dialogmöten med anhöriga, samt synpunkter som kommit från boende och anhöriga inom förvaltningens grupp- och serviceboenden är man generellt mer nöjd 2012 än 2011, eftersom personalsituationen stabiliserats. Värdet är också högre än föregående år vilket tyder på en positiv trend. Andel omsorgspersonal med grundutbildning (äldreomsorg) 87 % 89 % tas fram av nämnden 2012 Andelen nöjda omsorgstagare - biståndsbedömd dagverksamhet (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) 95 % 84 % 84 % 2012 88 % 84 % 84 % 2012
SID 52 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Andelen nöjda omsorgstagare - vårdoch omsorgsboende (äldreomsorg) Maten smakar bra - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) 84 % 84 % 84 % 2012 74 % 75 % 75 % 2012 Av de svarande i stadens brukarundersköning uppger cirka 74 procent av de äldre som har hemtjänst och hjälp med mat eller måltider att de tycker att maten smakar bra. Målvärdet var 75 procent. Värdet kan jämföras med de frågor som biståndshandläggarna ställt där 78 procent av de svarande tyckte att maten smakade var god. Maten smakar bra - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 76 % 75 % 75 % 2012 Av de som svarat på stadens brukarenkät tycker 76 procent av de äldre som bor på vård- och omsorgsboende att maten smakar bra. Detta kan jämföras med biståndshandläggarnas frågor till de som bor på vård- och omsorgsboende där 84 procent av de svarande tycker att maten är god. Måltiden är en trevlig stund på dagen - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 75 % 75 % 75 % 2012 Av de som svarat på stadens brukarenkät tycker 75 procent av de äldre som bor på vård- och omsorgsboende att måltiden är en trevlig stund på dagen. Detta kan jämföras med biståndshandläggarnas frågor till de som bor på vård- och omsorgsboende där 87 procent av de svarande tycker att måltidsstunden är trevlig. Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) 80 % 74 % 74 % 2012
SID 53 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 90 % 84 % 84 % 2012 89 % 90 % 89 % 2012 Resultatet från stadens brukarenkät visar att 89 procent av de svarande uppgivit att känner sig trygga i sitt boende. KF:s årsmål uppnås, men inte nämndens högre satta årsmål på 90 procent. KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Vidta åtgärder för att förebygga och arbeta för att minska narkotikaanvändningen 2012-01-01 2013-12-31 En socialsekreterare har varit anställd under 2012 för arbetet med att minska narkotikaanvändningen i stadsdelsområdet. Arbetet har inneburit ett nära samarbete med förvaltningens fältassistenter, med närpolisen och skolorna i Bromma. Arbetet fortsätter under 2013 men utan den speciella anställningen. Fokusgrupper har genomförts för att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar inte provar cannabis. Utveckla kunskaper i svenska hos vårdoch omsorgspersonal med svenska som andraspråk 2011-01-01 2012-12-31 Vård- och omsorgspersonal med svenska som andraspråk har vid behov löpande erbjudits språkutbildning. Mälarbacken deltar i ett projekt benämnt ArbetSam, finansierat av Europeiska Socialfonden. Projektet ska utveckla lärande och språkutvecklande arbetsplatser och stärka medarbetarna och pågår till och med februari 2013. Från Mälarbacken deltar 27 medarbetare och de representerar 13 olika språk. Vård- och omsorgspersonal erbjuds grundutbildning 2011-01-01 2012-12-31 Vård- och omsorgspersonal har kontinuerligt erbjudits grundutbildning under året.
SID 54 (95) KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldre ska ges möjlighet att påverka vad de vill äta och de ska ha möjlighet att välja mellan olika maträtter 2012-01-01 2012-12-31 NÄMNDMÅL: 2.3.1 Brukarna påverkar sin egen livssituation Uppfylls helt Delaktigheten är en viktig förutsättning för att den enskilde ska uppleva att den kan påverka sin livssituation och vara motiverad att göra viktiga förändringar i sitt liv. De manualbaserade utrednings- bedömning- och dokumentationsverktyg som används inom Socialtjänst och fritid är viktiga arbetsverktyg för att säkerställa att den enskilde är delaktig. För att medvetandegöra den enskilde om andra val och möjligheter samt motivera till förändringar i sin livssituation har motiverande samtal (MI) använts, som arbetsmetod eller förhållningssätt. Indikatorerna gällande delaktighet visar på en positiv utveckling men också att det finns en del mer att göra framförallt när det gäller formulering av beställningar och den enskildes delaktighet. Nämndens indikatorer Andel aktuella beställningar med mål utifrån delaktighet - Socialtjänst och fritid (processindikator) Andel aktuella genomförandeplaner med mål utifrån delaktighet - Socialtjänst och fritid (processindikator) Andel som genomgått MI-grupper som förändrat sin livsstil relaterat till missbruk (resultatindikator) ens utfall Årsmål 82,35 % 92 % 2012 97 % 90 % VB 2012 27 % 25 % VB 2012 Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Ta fram ett lättläst informationsmaterial kring fritidsverksamheter för personer med funktionsnedsättning 2012-01-01 2012-12-31
SID 55 (95) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Utveckla ett samarbete med försörjningsstöd, arbetsförmedlingen, jobbtorg och försäkringskassan 2012-01-01 2012-12-31 Ett samarbete mellan bland annat stadsdelsförvaltningar, försäkringskassan och arbetsförmedlingen kring unga, upp till 29 år, som står långt från arbetsmarknaden, har startat under året, Ungas Mobilisering inför Arbetslivet (UMiA). Utveckla rutiner kring nya boendeformer 2012-01-01 2012-12-31 Beställarfunktionen inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning har fått delegation på att fatta beslut om försöks- och träningslägenhet då det finns brukare som är i behov av annan boendeform än gruppbostad. Det gäller främst personer med neuropsykiatriska diagnoser och annan psykiatrisk diagnos eller missbrukproblematik. NÄMNDMÅL: 2.3.2 Brukarna är självständiga i sitt dagliga liv Uppfylls helt För ökad självständighet är det viktigt att den enskildes egna resurser och möjligheter respekteras. Stödet ska uppmuntra den egna förmågan och viljan att klara sig i sitt vardagsliv. Hjälpmedel och individuellt utarbetat stöd kan, för den med stora eller speciella omvårdnadsbehov, ge en känsla av självständighet, i någon form. Respekt för varje enskild persons rätt att uttala önskemål och ta egna beslut efter förmåga, ålder och livssituation är värdefullt. Indikatorerna visar att arbetet med fokus på den enskildes självständighet utvecklas. Utvecklingsbehov finns främst när det gäller beställningarnas formuleringen. Positivt är framförallt den stora andelen uppnådda individmål när det gäller självständighet och den enskildes upplevelse av självständighet. Nämndens indikatorer Andel aktuella beställningar med mål utifrån självständighet - Socialtjänst och fritid (processindikator) ens utfall Årsmål 70 % 80 % VB 2012 Målet uppnås inte helt. Det finns fortfarande behov av att utveckla arbetet med att skriva genomförandeplaner och att formulera tydliga, uppföljningsbara mål med insaterna.
SID 56 (95) Nämndens indikatorer Andel aktuella planer för genomförande av insats, med mål utifrån självständighet - Socialtjänst och fritid (processindikator) Andel brukare som upplever att de är självständiga i sitt dagliga liv (resultatindikator) Andel uppnådda individmål utifrån självständighet (resultatindikator) ens utfall Årsmål 94 % 80 % VB 2012 79 % 60 % 2012 72 % 60 % VB 2012 NÄMNDMÅL: 2.3.3 Individer är trygga i sitt dagliga liv Uppfylls helt Upplevelsen av trygghet i sitt dagliga liv är viktig för alla invånare och det förväntade resultatet är att medborgare i olika livssituationer känner sig trygga i sin vardag. Ett särskilt fokus i förvaltningens arbete har under året lagts på personer som lever i utsatta livssituationer genom förvaltningens arbete med Familjefrid- mot våld i nära relationer-, genom konsultationer mellan socialtjänsten och förskolor, konsekvenssamtal för unga och i samverkan med andra huvudmän. En viktig del i arbetet har också varit att utveckla arbetet med att beslut om insatser ska omfattas av mätbara mål och att mäta resultat av de insatser som ges. En viktig trygghetsfaktor för de personer som är beroende av förvaltningens insatser är att insatserna bygger på beprövad erfarenhet och leder till önskat resultat. Nämndens indikatorer Andel barn och unga med funktionsnedsättning som upplever trygghet med sin insats (resultatindikator) ens utfall Årsmål 83 % 90 % VB 2012 Ambitionen är att fler ska känna sig trygga med sin insats, men resultaten är ändå en förbättring med 10 % jämfört med T1.
SID 57 (95) Nämndens indikatorer Andel barn som efter Trappansamtal upplever sig trygga i sin familj (resultatindikator). ens utfall Årsmål 88 % 70 % VB 2012 Andel biståndsbeslut som omfattas av mätbara individmål - Socialtjänst och fritid (processindikator) 80 % 95 % VB 2012 Ett fortsatt viktigt utvecklingsområde är att formulera mätbara individmål i de beslut om insats som fattas. Andel flickor som besökt kurator på ungdomsmottagningen och upplever att de fått ett bra stöd (resultatindikator) 90 % 90 % 2012 Västerorts Ungdomsmottagning deltar i FSUM:s (Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar) utvärdering av besöken på mottagningen. Alla som besöker mottagningen under perioderna 15 oktober till 14 november 2012 respektive 1-31 maj 2013 får svara på en utvärderingsenkät och resultatet presenteras våren 2014. Landstinget följer regelbundet upp kvaliteten på Ungdomsmottagningen genom enkätundersökning vart annat år där besökarens nöjdhet efterfrågas även hos kuratorn. Vid senaste undersökningen våren 2012 framkom att över 90 % var nöjda med både hjälpen de fått som med bemötandet. Andel personer som efter VASKA-samtal slutar använda våld (resultatindikator) 100 % 30 % VB 2012 VASKA står för; Våld (fysiskt, psykiskt, materiellt, ekonomiskt eller sexuellt våld), Ansvar (för våldet), Sammanhang (i vilka sammanhang används våld), Konsekvenser (vilka konsekvenser får våldet för barnen, kvinnan och mannen) samt Alternativ (till att använda våld).fem VASKAsamtalsserier har genomförts. Fem VASKA- samtalserier har genomförts under perioden. Det fysiska våldet har helt upphört och klientens uppskattade mående hade förbättrats i samtliga fall, efter genomförda samtalsserier. Familjefridsteamet har varit i kontakt med 67 våldsutövande personer varav 60 stycken var män. Av de 67 personerna var 6 stycken också våldsutsatta. Förutom VASKA-samtal har 10 personer fått råd och stödsamtal, om minst tre samtalstillfällen.
SID 58 (95) Nämndens indikatorer Andel pojkar som besökt kurator på ungdomsmottagningen och upplever att de fått ett bra stöd (resultatindikator) ens utfall Årsmål 90 % 90 % 2012 Landstinget följer regelbundet upp kvaliteten på Ungdomsmottagningen genom enkätundersökning vart annat år där besökarens upplevelser efterfrågas efter besök hos barnmorska, kurator, läkare eller annan. Vid senaste undersökningen våren 2012 framkom att över 90 % var nöjda med både hjälpen de fått som med bemötandet. Andel samarbetssamtal inom familjerätten som leder till överenskommelse/avtal mellan parterna (resultatindikator) 58 % 80 % VB 2012 I samarbetssamtal har MI använts som samtalsmetod samt tejping ett verktyg för samtal med barn. Resultatet av samarbetssamtal som lett till överenskommelse/avtal har inte nått årsmålet. Det beror bland annat på att årsmålet varit för högt ställt, utifrån rådande omständigheter, d.v.s. att personalsituationen har varit ansträngd då flera av handläggarna har slutat och det har funnits en vakant tjänst 50 % som inte kunnat tillsättas. Andel ungdomar under 15 år som kallas till konsekvenssamtal och som kommer (processindikator) Andel uppnådda individuella mål - Socialtjänst och fritid (resultatindikator) Andel våldsutsatta som efter samtal uppger att de lever utan våld (resultatindikator) Andelen pojkar som besöker ungdomsmottagningens kurator (strukturindikator) Andelen ungdomar 16-19 år som besöker ungdomsmottagningen (strukturindikator) 100 % 90 % VB 2012 75 % 60 % VB 2012 100 % 40 % VB 2012 30 % 30 % 2012 43 % 40 % 2012 Antal konsultationer från förskolan (processindikator) 32 35 st VB 2012 Målen uppnås inte helt men är på samma nivå som föregående år, då var målvärdet också lägre.
SID 59 (95) Nämndens indikatorer Antal ungdomar som kommit till konsekvenssamtal som återkommer via en ny polisanmälan inom ett år (resultatindikator) ens utfall Årsmål 0 st 0 st VB 2012 Under 2011 kallades sammanlagt 10 ungdomar till konsenvenssamtal, varav 8 kom. Ingen av dessa 8 ungdomar återkom med ny polisanmälan under 2012. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Informera om förvaltningens familjefridsarbete, både internt inom förvaltningen och till externa samarbetspartners Aktiviteten fortsätter under 2013. Utreda förutsättningarna att flytta Västerleds fritidsgård till Tranebergsängens lokaler 2012-01-01 2013-12-31 2012-01-01 2012-05-31 Under sommaren flyttade verksamheten vid Västerleds fritidsgård till Tranebergsängen och under hösten startade verksamheten där. Inriktningen är till viss del baserad på uteaktiviteter. Ta fram kvalitetsledningssystem enligt Socialstyrelsens föreskrifter 2012-01-01 2012-12-31 Arbetet har pågått under året och under 2013 kommer implementeringen av ledningssystemen att fortsätta. NÄMNDMÅL: 2.3.4 De demenssjuka och deras anhöriga är trygga med äldreomsorgens insatser Uppfylls helt En utveckling av stadsdelens demensvård pågår utifrån de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Den personcentrerade vården och omsorgen är grunden för värdigt bemötande och personalen strävar efter att förstå vad som är bäst för den demenssjuke utifrån dennes perspektiv. För att ge de demenssjuka en god demensvård är engagerad och utbildad personal avgörande. De kommunala enheterna som riktar sig till demenssjuka har en stabil personal med hög kompetens inom demensområdet. Inom de
SID 60 (95) kommunala enheterna arbetar 46 Silviasystrar och 11 Silviasjuksköterskor. De har specialistkunskaper inom demensvården och de handleder och utbildar sina arbetskamrater. I deras roll ingår att alltid vara en förebild för andra och att dela med sig av sin kunskap, söka ny kunskap och arbeta lösningsfokuserat med den demenssjukes bästa i fokus. Utöver detta är det 12 undersköterskor som går Silviasysterutbildning och fem sjuksköterskor som går Silviasjuksköterskeutbildning. De av kommunfullmäktige avsatta medlen för att höja kvaliteten i stadens demensboenden gör det möjligt för demensenheterna att utöka sin bemanning. Därutöver har Brommas demensteam beviljats medel från Äldreförvaltningen för utveckling av specialiserade hemtjänstgrupper med inriktning demens. Ett "Lokalt samverkansprogram för Demens i Bromma" är framtaget av Bromma stadsdelsförvaltning i samarbete med primärvården, primärvårdsrehab, läkare i vård- och omsorgsboende och minnesmottagningen. Implementering av programmet har skett under året och detta arbete fortsätter under 2013. Anhöriga och närstående till demenssjuka har erbjudits stöd och hjälpinsatser. Förvaltningen bedömer att de indikatorer som redovisas visar till övervägande del goda resultat. Dock understiger utfallet av indikatorn om upplevd trygghet i boendet årsmålet. Nämndens indikatorer De demenssjukas och deras anhörigas upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende (resultatindikator) ens utfall Årsmål 83,18 % 90 % 2012 Indikatorn visar resultatet från stadens brukarundersökning 2012 för de kommunala enheterna som riktar sig mot äldre demenssjuka d.v.s. Blackebergs, Brommagårdens och Mälarbackens demensgruppboenden. Cirka 83 procent av dessa boende och deras anhöriga uppger att de känner sig trygga i sitt boende. Detta är en försämring jämfört med 2011 då motsvarande värde var 88 procent. Då svarsfrekvensen är mycket låg på en enhet, 42 procent, bör resultatet tolkas med försiktighet. De enheter som har högre svarsfrekvens har även ett högre resultat när det gäller upplevelsen av trygghet. De demenssjuka och deras anhörigas upplevelse av trygghet - hemtjänst (resultatindikator) 84 % 80 % 2012
SID 61 (95) Nämndens indikatorer ens utfall Årsmål Indikatorn visar resultatet från stadens brukarundersökning 2012 för den kommunala hemtjänstens Demensteam. I brukarundersökningen uppger 84 procent av dem som har insatser från Bromma Demensteam att de känner sig trygga med sin hemtjänst. Jämfört med förra årets resultat är det dock en försämring, resultatet låg då på 89 procent. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Fortsatt kompetenshöjning inom demensområdet 2011-01-01 2013-12-31 Förvaltningen har under året fortsatt att erbjuda utbildningar riktade till personal som arbetar inom demensenheterna. Nya Silviasjuksköterskor och Silviasystrar, med specialistkunskaper inom demensområdet, har utbildats. Inom de kommunala enheterna arbetar idag 46 Silviasystrar och 11 Silviasjuksköterskor. Utöver detta är det 12 undersköterskor som går Silviasysterutbildning och fem sjuksköterskor som går Silviasjuksköterskeutbildning. Genom handledning, reflektionsgrupper och internutbildningar för de sina kunskaper vidare till sina medarbetare. Implementering av vårdprogram för demenssjuka 2011-01-01 2013-12-31 Det lokala samverkansprogrammet för omhändertagande, utredning och behandling av personer med misstänkt demens/demenssjukdom i Bromma har implementerats under året. Tillämpning och fortsatt implementering sker under 2013. Samverkansprogrammet revideras årligen. Utveckla anhörigstödet inom demensområdet 2011-01-01 2013-12-31 Förvaltningens anhörigkonsulent samordnar anhörigfrågorna och i kontakt med anhörigvårdare och anhörigföreningar utveckas formerna för stöd, vägledning, information och utbildning. Demensenheterna erbjuder på olika sätt anhörigstöd, genom anhörigträffar, anhörigcirklar och vid behov kan Silviasjuksköterskorna eller Silviasystrarna ha individuella samtal med anhöriga som stöd. Utveckla metoder för att följa upp resultat och effekter av äldreomsorgens insatser till demenssjuka 2011-01-01 2012-12-31 För att följa upp sina insatser har de kommunala enheterna arbetat fram och använt en gemensamt framtagen enkät vilken varit riktad till anhöriga och gode män.
SID 62 (95) NÄMNDMÅL: 2.3.5 Äldre kan påverka sin egen livssituation och omsorg Uppfylls helt Alla äldre som har insatser från äldreomsorgen ska utifrån sina förutsättningar vara delaktiga i planering och utförande av insatserna. Biståndshandläggarna arbetar med en metod för kartläggning och bedömning av behov i den dagliga livsföringen som är inriktad på den äldres beskrivning av sin livssituation, sina önskemål och sitt behov av stöd och hjälp. Mål med beviljade insatser ska formuleras som tydligt anger vad som är önskvärt att uppnå. Målen ska formuleras i samråd med den äldre och i termer som gör att målen kan följas upp. Service, vård och omsorg utformas tillsammans med den äldre. Genomförandeplaner upprättas där det framgår hur och när insatserna ska utföras. Insatserna utförs så långt möjligt enligt de äldres önskemål så att de känner att de har möjlighet att påverka och bestämma över sitt eget liv. De indikatorer som redovisas visar i huvudsak goda resultat och styrker bedömningen att målet uppnås. Utfallet av andelen omsorgstagare med aktuella genomförandeplaner inom hemtjänst understiger dock årsmålet. Genomförandeplaner är ett utvecklingsområde såväl inom kommunal som inom privat hemtjänstverksamhet. Nämndens indikatorer Andel beställningar inom äldreomsorgen där mål för insatserna är beskrivet (processindikator) ens utfall Årsmål 95,43 % 90 % VB 2012 Andel omsorgstagare som har en aktuell genomförandeplan - hemtjänst (processindikator) 70,17 % 75 % VB 2012 Indikatorvärdet bygger på resultatet av biståndshandläggarnas 295 uppföljningar av biståndsbeslut inom kommunal och privat hemtjänstverksamhet. Inom hemtjänstenheten i egen regi har arbetet med förbättringar av dokumentationen, bland annat ökad andel godkända genomförandeplaner fortsatt under 2012. Fokus har legat på beskrivningen av hur den äldre vill ha och behöver få sin hemtjänst utförd. Den totalgranskning av dokumentationen för verksamheter i egen regi som äldreomsorgens dokumentationssamordnare genomfört visade att 80 procent av alla kunder med dagverksamhet, hemtjänst eller vård- och omsorgsboende hade en godkänd genomförandeplan vid granskningstillfället.
SID 63 (95) Nämndens indikatorer Andel omsorgstagare som har en aktuell genomförandeplan - vård- och omsorgsboende (processindikator) ens utfall Årsmål 97,49 % 90 % VB 2012 Indikatorvärdet bygger på resultatet av biståndshandläggarnas 319 uppföljningar av beslut om vård- och omsorgsboende inom kommunal och privat verksamhet. Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst ordinärt boende (resultatindikator) Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka sin vardag - vård- och omsorgsboende (resultatindikator) 90,4 % 74 % VB 2012 83,74 % 65 % VB 2012 Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Utveckla och säkerställa dokumentationen inom äldreomsorgen 2012-01-01 2013-12-31 Personalen ska vara införstådd med och ha kunskap om syftet med dokumentation och vilka uppgifter som ska dokumenteras enligt socialtjänstlagen. Individuella genomförandeplaner utformas tillsammans med den äldre eller dennes företrädare, med målet att samtliga omsorgstagare ska ha en individuell genomförandeplan. Aktiviteten fortsätter under 2013. Fortsatt utveckling av anhörigstödet 2012-01-01 2013-12-31 Under 2012 har anhörigkonsulenten arbetat med att utveckla anhörigstödet i samverkan med bland annat Brommageriatrikens minnesmottagning och Svenskt demenscentrum. Anhörigkonsulenten har även anordnat anhörigombudsutbildning för 20 vårdbiträden inom kommunal hemtjänst i syfte att stärka anhörigperspektivet i omsorgen.under 2013 fortsätter satsningen på utbildning i bemötande och i anhörigfrågor. Individuella sociala aktiviteter i vård- och omsorgsboende 2012-01-01 2012-12-31 Systematisk uppföljning av biståndsbeslut inom äldreomsorgen 2012-01-01 2013-12-31 Biståndshandläggarna inom äldreomsorgen har under året arbetat med en systematisk uppföljningsmetod, där de äldre intervjuas utifrån ett fastställt frågeformulär för att på ett strukturerat sätt följa upp effekten av de beslut som fattas. Aktiviteten fortsätter under 2013.
SID 64 (95) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Uppsökande verksamhet inom äldreomsorgen 2012-01-01 2012-12-31 Uppsökande verksamhet har under året erbjudits alla Brommabor som fyllt 80 år. Informationsmöten eller skriftlig information har erbjudits dem som inte önskat få hembesök. Den uppsökande verksamheten har under 2012 bedrivits inom TGS-projektet. Uppsökande verksamhet fortsätter 2013 inom ramen för den ordinarie versamheten inom enheten för biståndshandläggning. Utveckling av vårdplanering (utskrivningsplanering) inom äldreomsorgen 2012-01-01 2012-12-31 Utveckling av vårdplanering på distans med videokonferensteknik har fortsatt under året. Att mötas via videokonferens kräver ett strukturerat förhållningssätt med tydliga informationsdelar från varje mötesdeltagare. En dokumenterad mötesmetod för vårdplanering på distans har arbetats fram. Utveckling och start av en öppen verksamhet för äldre i stadsdelen 2012-01-01 2012-12-31 Under året har Marys café, som från början var en verksamhet, en social träffpunkt och mötesplats för de äldre som bodde på Mälarbacken, nu även öppnat sin verksamhet för äldre i Bromma. Äldres utsatthet ska uppmärksammas och motverkas 2012-01-01 2012-12-31 Verksamhetsområde Äldreomsorg har på olika sätt deltagit i det brottsförebyggande arbete som bedrivs, såväl i Brottsförebyggande rådet som i polisens arbete för att samordna insatser för att stoppa våld och övergrepp mot äldre. I den uppsökande verksamheten har äldre fått information om hur man kan förebygga brott och minska utsattheten för brott. Vid de informationsdagar som äldreomsorgen anordnat har polisen informerat om sin verksamhet och om brottsförebyggande åtgärder för äldre. Ta fram kvalitetsledningssystem enligt Socialstyrelsens föreskrifter 2012-01-01 2013-12-31 Arbete har bedrivits under året för att ta fram kvalitetsledningssystem för äldreomsorgens enheter enligt Socialstyrelsens föreskrift. Under 2013 fortätter arbetet med, och implementeringen av, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
SID 65 (95) NÄMNDMÅL: 2.3.6 Äldre som har hjälp med måltider tycker att maten smakar bra och att måltiden är en trevlig stund Uppfylls helt Under året har arbetet med att utveckla mat och måltidssituationen inom den kommunala äldreomsorgen fortsatt. Stadsdelens kostekonom, enheternas kostombud samt Silviasystrar har tillsammans arbetat för att öka kunskapen om mat och hälsa bland sina medarbetare. Under året har 120 personer från den kommunala hemtjänsten och dagverksamheterna gått en tredagars utbildning "Mat och måltider i praktiken" i bl.a kost för äldre, matlagning och livsmedelshygien. Enheterna följer på olika sätt upp vad de äldre tycker om maten och stunden däromkring. I och med att maten lagas nära är det också lätt att påtala synpunkter och beröm kring maten. Önskemål och synpunkter tas till vara och förändringar genomförs där så är möjligt. Matsedlarnas innehåll utvärderas i bl.a. matråd och språkrörsmöten och förändringar görs till exempel genom att lägga till en ny maträtt till matsedeln eller ta bort någon rätt som fungerar mindre bra. De indikatorer som redovisas styrker bedömningen av att målet uppnås.
SID 66 (95) Nämndens indikatorer Maten smakar bra - hemtjänst i ordinärt boende (resultatindikator) ens utfall Årsmål 78,39 % 75 % VB 2012 Cirka 78 procent av de 199 personer med hemhjälp och hjälp med mat eller måltider som svarat på biståndshandläggarnas frågor uppger att maten smakar bra. Maten smakar bra - vård- och omsorgsboende (resultatindikator) 83,78 % 75 % VB 2012 Cirka 84 procent av de 296 personer på vård- och omsorgsboende som svarat på biståndshandläggarnas frågor tycker att maten smakar bra. Måltiden är en trevlig stund - hemtjänst i ordinärt boende (resultatindikator) 77,78 % 75 % VB 2012 Cirka 78 procent av de 188 personer med hemhjälp och hjälp med mat eller måltider som svarat på biståndshandläggarnas frågor uppger att måltidsstunden är trevlig. Måltiden är en trevlig stund - vård- och omsorgsboende (resultatindikator) 87,16 % 75 % VB 2012 Cirka 87 procent av de 296 personer på vård- och omsorgsboende som svarat på biståndshandläggarnas frågor tycker att målidsstunden är trevlig. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Fokus på målet för insatsen mat och måltider i samband med biståndsbedömning 2012-01-01 2013-12-31 Då mat och måltider är en viktig del av de äldres vardag har diskussioner påbörjats inom enheten för att utveckla tydligheten gällande mål i beställningen till utföraren. När målet är tydligt ökar utförarnas förutsättningar för att upprätta en bra genomförandeplan med den äldre. Skapa struktur och ett gemensamt synsätt när det gäller mat och måltider Arbetetet har påbörjats och fortsätter under 2013. 2011-01-01 2013-12-31 Utbildning i lättare matlagning till hemtjänstpersonalen 2011-01-01 2012-12-31
SID 67 (95) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Under året har den kommunala hemtjänstens och dagverksamheternas personal erbjudits en tredagars utbildning i "Mat och måltider i praktiken". Totalt har cirka 120 personer utbildats. Öka kunskapen om mat och måltider för äldre 2012-01-01 2013-12-31 KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Stockholms stad som arbetsgivare ska erbjuda spännande och utmanande arbeten Uppfylls helt Utvecklingsinsatser görs kontinuerligt för chefer och medarbetare. En gång i månaden samlas cheferna och förvaltningsledningen i möten där frågeställningar och erfarenhetsutbyte sker i tvärgrupper. I årets strategidagar har enhetschefer introducerats i hur man kan arbeta med LEAN samtidigt som man arbetar med resultatbaserad styrning och hur en Leanprocess går till. Information och utbildning ges avseende verktyg och metoder som stöd i chefsarbetet. För att sprida kunskap om varandras verksamheter anordnar olika personalgrupper lunchseminarium en gång i månaden som är öppna för alla anställda. Under året har vi t..ex lyssnat till "Hur blir medarbetare delaktiga i värdegrund och verksamhetsplan", "Barn som riskerar fara illa- vad händer efter en anmälan", "Minoritetspråk", Videokonferenser- Nya kommunikations möjligheter", "Hygienprojekt inom en förskoleenhet" och "Konsumentfrågor". Medarbetarundersökningen som genomfördes i september månad visar att flertalet medarbetare anser att de aktivt medverkar för att utveckla och göra sin arbetsplats bättre, t ex tar egna initiativ för att lära sig mer och förbättra sin kompetens, är intresserade av att ta större ansvar. Chefer ges möjlighet att utvecklas genom förvaltningens egna utbildningar och stadens erbjudna utbildningar i det kommunikativa ledarskapet. En genomgång av förvaltningens kompetens- och personalförsörjning har gjorts inför 2013. Förvaltningen uppmärksammar att antalet tillsvidareanställda i åldersgruppen 50 år och äldre fortsätter att öka. 2012-12-31 var 45 % av de tillsvidareanställda i förvaltningen 50 år och äldre, motsvarande 2011-12-31 var 44 %. Alla ska känna att man arbetar och verkar i en alla avseenden jämställd organisation. Förvaltningens uppföljning av Jämställdhets- och mångfaldsplan2010-2012 är uppbyggd kring JÄMIX nio nyckeltal, ett urval av frågeställningar från medarbetarenkäten samt uppställda riktlinjer. (JÄMIX nio nyckeltal vägs samman till ett jämställdhetsindex - ett mått på hur långt jämställdheten har nått). Förvaltningens index för 2011 var 116, vilket är en försämring med 4 poäng gällande totalpoängen mellan åren 2010 till 2011.
SID 68 (95) Medianvärdet för kommuner var 120 totalpoäng. Största anledningen till minskningen av totalpoängen var skillnaden i långtidssjukfrånvaro kvinnor - män och skillnaden i andel tillsvidareanställda kvinnor - män. Positivt var dock att skillnaden i sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor minskat. Kvinnors lön i förhållande till mäns lön är i stort sätt lika jämfört med 2010. Jämställdhets- och mångfaldsplanen är grunden för förvaltningens aktiva jämställdhets- och mångfaldsarbete och ska utvärderas och uppdateras årligen, samt antas i stadsdelens förvaltningsgrupp. Jämställdhets- och mångfaldsplanen presenteras, behandlas och tas upp i samtliga arbetsplatsträffar (APT), samverkansgrupper och i förvaltningsgruppen Information om planen ges också vid introduktion för nyanställda. En uppföljning har gjorts utifrån medarbetarenkäten på de frågor som berör diskriminering 3 kap 4 9 för att undersöka vad medarbetare tycker. Enkäten ger ett gott betyg för arbetsförhållandena. Inga anmälningar vad gäller diskriminering har inkommit under året. KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Aktivt Medskapandeindex 82 82 fastställs 2012 2012 Aktivt Medskapandeindex (AMI) består av tre delindex motivation, ledarskap och styrning. Förvaltningens AMI var högre än stadens som var 79. Andel medarbetare på deltid som erbjuds heltid 12,5 % 10 % 75 % 2012 Deltidsanställda medarbetare har skriftligen tillfrågats om intresse för att arbeta heltid. Av de tillfrågade svarade 80 medarbetare att de var intresserade och av dessa har 10 medarbetare (12,5%) erhållit heltidsanställning tillsvidare. Arbetet med att erbjuda heltid för de som önskar fortsätter under 2013. Chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare 78 % 74 % 80 % 2012 Medarbetarenkäten visar att 78 % av de som svarat anser att förvaltningens chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare. Medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete 95 % 88 % 80 % 2012
SID 69 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Medarbetarenkäten visar att 95 % av de som svarat anser att man som medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete. Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) 6 % 5,5 % 4,5 % VB 2012 Förvaltningen har inte nått sitt årsmål. Sjukfrånvaron har under 2012 ökat något och var den 30 november 2012 6,11 % i jämförelse med november 2011 då sjukfrånvaron var 5,57 %. Stadsdelens chefer är väl informerade om och arbetar strukturerat enligt stadens rehabiliteringsprocess med att minska sjukfrånvaron. Genomgång görs regelbundet av samtliga sjukskrivna för att undersöka möjligheten till återgång i arbete. Kortidssjukfrånvaron har uppmärksammats och rutiner finns för att tidigt fånga upp medarbetare som är i riskzonen för ohälsa samt rutiner för tidig rehabilitering. Sjukfrånvaron följs upp i ett så tidigt skede som möjligt och enhetschef kontaktar företagshälsovården när en medarbetare varit sjuk mer än 14 dagar. Hälsosamtal kan erbjudas medarbetare med mer än fyra sjukfrånvarotillfällen under en sexmånaders period. Enhetscheferna erbjuder och uppmuntrar till friskvård och de hälsocoacher som finns är ett bra stöd i arbetet. Med dessa åtgärder är förhoppningen att förvaltningens sjukfrånvaro minskar på sikt. NÄMNDMÅL: 2.4.1 Chefernas kommunikation är aktiv, trovärdig och tillgänglig Uppfylls delvis En förutsättning för att bedriva effektiva verksamheter är att chef och medarbetare har en gemensam bild av uppdraget och kring vad som ska åstadkommas för målgruppen. På arbetsplatsträffar och i medarbetarsamtal har chef och medarbetare samtal om stadens, nämndens och enhetens mål och om vilka effekter som eftersträvas inom givna ramar samt hur medarbetaren kan bidra till att uppnå enhetens mål.
SID 70 (95) Nämndens indikatorer ens utfall Årsmål Andel chefer som har ökat sitt värde avseende områdena "förmedling av stadens mål och budskap" och "tydlighet i förväntningar och ramar" i det kommunikativa ledarskapet jämfört med medarbetarenkäten 2011. (resultatindikator) Årsmål fastställs senare. 2012 Andel medarbetare som anser att deras arbetsplats präglas av helhetstänkande (processindikator) 71 % 70 % 2012 Medarbetarenkäten visar att 71 % av de som svarat anser att deras arbetsplats präglas av helhetstänkande. Förvaltningens årsmål har uppnåtts. Andel medarbetare som anser att deras arbetsplats präglas av öppenhet (processindikator) 71 % 75 % 2012 Medarbetarenkäten visar att 71 % av de som svarat anser att deras arbetsplats präglas av öppenhet. Förvaltningens årsmål har inte uppnåtts, men resultatet har ökat i jämförelse med år 2011. Andel medarbetare som känner till stadsdelsförvaltningens värdegrund HÖRA (processindikator) 71 % 70 % 2012 Medarbetarenkäten visar att 71 % av de som svarat känner till förvaltningens värdegrund HÖRA. Förvaltningens årsmål har uppnåtts. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse För att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen använder rekryterande chef stadens rekryteringsverktyg Jobb i stan 2012-01-01 2012-12-31 Personalenhetens medarbetare har deltagit i stadens anordnade seminarier om kompetensbaserad rekrytering som ett led i att kvalitetssäkra förvaltningens rekrytering och har gett stöd till chefer i olika delar av rekryteringsprocessen.
SID 71 (95) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetarenkäten följs upp på APT tillsammans med skyddsombud 2012-01-01 2012-12-31 Arbetet med uppföljning av 2012 års medarbetarenkät pågår och förbättringsområden diskuteras och handlinsplan med prioriterade områden upprättas. Ta fram riktlinjer för jämställdhet och mångfald för perioden 2013-2015 2012-01-01 2012-09-30 En jämställdhets- och mångfaldsplan för perioden 2013-2015 har tagits fram i samverkan med de fackliga organisationerna. Stadsdelens jämställdhets- och mångfaldsplan behandlas på APT 2012-01-01 2012-12-31 Jämställdhets- och mångfaldsplan finns tillgänglig för stadsdelens medarbetare och tas upp vid enheternas arbetsplatsträffar. Vid stadsdelens introduktionsutbildningar ges information om planen till nya medarbetare. NÄMNDMÅL: 2.4.2 Chef och medarbetare har en gemensam bild av uppdraget och vad som ska åstadkommas för målgruppen Uppfylls helt Chef och medarbetare har arbetat utifrån angivna mål och åtaganden och genom dialog kring mål och aktiviteter arbetat för att skapa bästa möjliga nytta för våra medborgare/brukare. Nämndens indikatorer Andel medarbetare som anser att arbetsplatsen har tydliga åtaganden för verksamheten (resultatindikator) Andel medarbetare som anser att de vet vad som förväntas av dem i deras arbete (resultatindikator) NöjdMedarbetarIndex (NMI) (processindikator) ens utfall Årsmål 78 % 72 % 2012 95 % 88 % 2012 67 2012
SID 72 (95) Nämndens indikatorer ens utfall NMI är borttaget och ersatts med AMI ( Aktivt medskapandeindex) Årsmål NÄMNDMÅL: 2.4.3 Sjukfrånvaron är låg Uppfylls delvis Att sänka sjukfrånvaron har varit fortsatt högt prioriterat under 2012. Sjukfrånvaron har dock ökat något och var den 30 november 2012 6,11 % i jämförelse med november 2011 då sjukfrånvaron var 5,57 %. Den högsta sjukfrånvaron är dag 2 14 och då särskilt under januari mars och oktober november men även sjukfrånvaron dag 181 och längre har ökat något. Sjukfrånvaron följs upp i ett så tidigt skede som möjligt och enhetschef kontaktar företagshälsovården när en medarbetare varit sjuk mer än 14 dagar. Hälsosamtal kan erbjudas medarbetare med mer än fyra sjukfrånvarotillfällen under en sexmånaders period. Under året har ca 30 hälsosamtal genomförts. Våra verksamheter har ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Minst en gång per år undersöks och riskbedöms arbetsmiljön i verksamheterna. Även för år 2012 har interna årsmål satts för respektive verksamhetsområde. Genom att differentiera årsmålen så hoppas vi kunna lära vad som är framgångsrikt utifrån olika verksamheters förutsättningar för att kunna sänka sjukfrånvaron ytterligare. Nämndens indikatorer Sjukfrånvaro administration (resultatindikator) ens utfall Årsmål 0 % 1,6 % VB 2012 Sjukfrånvaro förskola och teknik (resultatindikator) 6 % 5 % VB 2012 Inom verksamhetsområdet har sjukfrånvaron ökat från 5,5 % december 2011 till 6,0 % december 2012. Ökningen har främst skett under dag 2-14 men även dag 181 och längre har ökat något. Sjukfrånvaro socialtjänst och fritid (resultatindikator) 5,2 % 5,1 % VB 2012
SID 73 (95) Nämndens indikatorer Sjukfrånvaro äldreomsorg (resultatindikator) ens utfall Årsmål 6,3 % 6,3 % VB 2012 Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Analysera sjukfrånvaron per enhet 2012-01-01 2012-12-31 Förvaltningens chefer arbetar strukturerat med att minska sjukfrånvaron vid sina enheter utifrån stadens rehabiliteringsprocess. PA-konsulterna arbetar med att analysera sjukfrånvaron per enhet tillsammans med enhetschefer. Diskussioner om vilka insatser som behöver göras i syfte att minska sjukfrånvaron görs kontinuerlig och samverkan sker med företagshälsovården och Försäkringskassan. Kortidssjukfrånvaron har uppmärksammats och rutiner finns för att tidigt fånga upp medarbetare som är i riskzonen för ohälsa samt rutiner för tidig rehabilitering. Förvaltningsledningen följer utvecklingen av sjukfrånvaron samt sjuklönekostnaden varje månad. Ett strukturerat arbete med sjukfrånvaro som stadens rehabiliteringsprocess har inneburit att anställda med längre sjukskrivningar har minskat. Sjukskrivningsperioderna har blivit kortare men sjukfrånvaron dag 2 14 har ökat inom förvaltningen, vilket inneburit att sjukfrånvaron totalt sett har ökat. Utifrån analyserna upprätta handlingsplaner för att minska sjukfrånvaron 2012-01-01 2012-12-31 PA-konsulterna arbetar tillsammans med berörda chefer med att analysera sjukfrånvaron per enhet och diskuterar/föreslår eventuella insatser som behöver göras i syfte för att förebygga /minska sjukfrånvaron. Insatser har skett via företagshälsovården så som hälsosamtal, stödsamtal, möjlighet att träffa sjuksköterska första sjukdagen och kontinuerliga rehabiliteringsmöten. Övergripande uppföljning av sjukfrånvaron görs varje månad.
SID 74 (95) KF:S INRIKTNINGSMÅL 3: 3. Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva Effektivitet handlar om att nå verksamhetens mål (önskvärda effekter) under god hushållning med givna resurser. Förvaltningen har i många år arbetat för att kommunicera och förankra kravet på effektivitet i verksamheten. Organisationen har strukturellt utvecklats så att ansvar och befogenheter dels ska hänga ihop och omfatta såväl verksamhet, ekonomi som personal, dels ska förläggas så nära brukarna som möjligt. Vi eftersträvar att allt mer resurser fördelas ut till enheterna i syfte att enheterna själva får disponera sina resurser och göra egna prioriteringar. Förvaltningen bedömer att nämndens verksamheter generellt är kostnadseffektiva men arbetar också aktivt med att verifiera detta genom att utveckla indikatorer kopplat till vad våra insatser leder till för effekter för våra brukare och medborgare. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten ska vara i balans Uppfylls helt En förutsättning för stabilitet och kvalitet i verksamheterna är budgethållning. En budget i obalans skapar otrygghet och tvingar fram snabba förändringar som ofta innebär kvalitetsförsämringar. Enheterna måste därför ständigt planera och anpassa verksamheten så att den ryms inom fastställd budgetram. Stadsdelsnämndens budgetuppföljning görs genom månatlig rapportering av budgetläget till kommunstyrelsen. Två av rapporterna, tertialrapport ett och två, är omfattande uppföljningar och analyser av verksamhet och budget. Vid befarat budgetöverskridande ska åtgärder beslutas för att undvika avvikelse mot budget. Månadsrapporterna är mer översiktliga och ger signaler om läget på övergripande nivå. Prognossäkerheten är central i arbetet med att nå en budget i balans. Enheternas budgetar följs regelbundet upp i dialog mellan enhetschef, verksamhetsområdeschef och förvaltningens budgetcontrollers. KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar (alla nämnder) 100 % 100 % VB 2012
SID 75 (95) KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar (alla nämnder) Nämndens prognossäkerhet T2 (alla nämnder) 99,3 % 100 % 100 % VB 2012 +/- 1 % 2012 NÄMNDMÅL: 3.1.1 Enheterna bedriver verksamheten inom budgetramen Uppfylls helt Stadsdelsnämnden budget baseras på nämndens verksamhetsansvar, utförda prestationer samt befolkningens volym och sociala struktur.förvaltningen skapar förutsättningar för god ekonomisk hushållning genom att ansvaret för verksamhet, personal samt ekonomi ligger i linjen, där flertalet enheter dessutom är definierade som resultatenheter. I samband budgetering och uppföljning arbetar förvaltningen med systematiska och strukturerade interna processer och metoder. Förvaltningens administrativa enheter (ekonomienhet, personalenhet och stabsenhet) stödjer processerna genom information, utbildning och individuellt konsultativt stöd till chefer och biståndsbedömare, liksom vägledande interna styrdokument. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Månatlig kontroll av interkommunala barn i BOSKO - internkontroll Se över fakturahanteringsprocess, forts. från 2011 - internkontroll Stickprovskontroll av debitering - internkontroll Stickprovskontroll av hyresfakturering - internkontroll Stickprovskontroll av representation i förhållande till stadens policy - internkontroll 2012-01-01 2012-12-31 2011-01-01 2013-12-31 2012-01-01 2012-12-31 2012-01-01 2012-12-31 2012-01-01 2013-12-31
SID 76 (95) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Stickprovskontroll kring om ej upphandlade leverantörer används - internkontroll 2012-01-01 2013-12-31 Analys av resultaträkning Uppföljning av driftbudget Förvaltningen har genomfört sitt uppdrag till en nettokostnad av 1 244,6 mnkr, vilket ska ställas emot det erhållna driftanslaget på 1 253,3 mnkr, vilket före resultatenheternas dispositioner innebär ett överskott på 8,7 mnkr. Resultatenheterna beräknas överföra 7,4 mnkr av sina resultat till kommande verksamhetsår, varefter det för förvaltningen återstår ett överskott motsvarade 1,3 mnkr (0,1%). För investeringsanslaget som uppgår till 14,2 mnkr redovisas utgifter på 7,9 mnkr, vilket helt avser parkinvesteringar. Det utrymme på 5,9 mnkr om avser maskiner och inventarier har lämnats oförbrukad. Resultat för driftanslaget fördelat efter ändamål (verksamhet) enligt den centrala verksamhetsindelningen: VO (inkl interna poster) Budget Utfall Fond In Fond Ut Avvik Äldreomsorg 521,8 518,5 14,9 17,8 0,4 Förskolan 301,6 299,9 13,3 16,7-1,7 Omsorg om funktionshindrade 206,2 211,7 1,2 2,2-6,5 Individ och familjeomsorg 86,4 83,5 1,1 1,1 2,9 Ekonomiskt bistånd 45,0 48,5-3,5 Stadsmiljö 24,3 23,3 1,0 Kultur och fritid 13,0 12,1 0,9 Arbetsmarknad 3,2 2,1 1,1 Flyktingmottagande 0,2 0,1 0,1 Nämnd och förvaltning 44,2 40,5 3,7 Övrig verksamhet 7,4 4,4 3,0 Total 1253,3 1244,6 30,5 37,9 1,3
SID 77 (95) Resultat för driftanslaget nu fördelat efter organisatoriskt ansvar: VO (inkl interna poster) Budget Utfall Fond In Fond Ut Avvik VO Äldreomsorg 519,3 515,6 14,9 17,8 0,8 VO Socialtjänst och Fritid 352,6 357,8 2,3 3,3-6,2 VO Förskola och Teknik 343,8 339,8 13,3 16,7 0,6 VO Administration 20,6 18,3 2,3 Stadsdelsnämnd 2,0 1,8 0,2 Stadsdelsdirektör 15,0 11,3 3,7 Total 1 253,3 1 244,60 30,5 37,9 1,3 Resultatet för driftanslaget efter resultatdispositioner jämfört med årets prognoser (mnkr): T1 T2 Bokslut 0,0 0,0 1,3 Stadsdelsförvaltningen bygger sin ekonomiska styrning av verksamheten under året på den organisatoriska ansvarsfördelningen, men enligt stadens anvisningar ska förvaltningens ekonomiska redogörelse till kommunstyrelsen följa den för staden gemensamt och centralt definierade verksamhetsindelningen. En komplikation vid analysen av avvikelser i utfallet är dock att den avvikelserapport (bilaga UB031) som enligt centrala krav ska fogas till verksamhetsberättelsen enbart tar hänsyn till externa baskonton. Denna ger således inte rättvisande bild av det verkliga utfallet per verksamhet. I den redovisning och de kommentarer som vi gör nedan har dock hänsyn även tagits till interna transaktioner d.v.s. att man inom en verksamhet utför insatser på beställning av och riktad till av annan intern verksamhet. Äldreomsorgen köper t.ex. insatser från omsorgen av funktionsnedsatta samtidigt som denna verksamhet köper insatser av individ- och familjeomsorgen. Förskoleverksamheten i kommunal regi Budget Utfall Avvik % Res.disp Resultat Kostnader 329,8 337,5-7,7-3% -3,4-11,8 Intäkter -28,2-37,6 9,4-33% 9,4 Netto 301,6 299,9 1,7-36% -3,4-1,7 Ekonomiskt utfall jämfört med årets budget Verksamheten redovisar överskott före resultatdispositioner med 1,7 mnkr och underskott efter dispositioner med netto 1,7 mnkr. Resultatenheterna ökade sina fonder med 3,4 mnkr till 16,7 mnkr. Samtliga enheter redovisar positiva
SID 78 (95) fondsaldon till 2012, varav en enhet (Bromma Kyrka förskolor) har nått taket för resultatöverföring (10 %). Brommas kommunala förskolor har i medeltal haft 78 barn färre än vad som låg till grund för kommunfullmäktiges preliminära tilldelning i budget, men 55 barn fler än vad som låg till grund för nämndens verksamhetsplan 2012. Den slutliga tilldelningen av schablonmedel baseras på i medeltal 2521 inskrivna barn under nio avläsningsmånader istället för tidigare två; mars och september. Den senare metodiken skulle 2012 ha gett ett något lägre utfall (2514 barn). Kommunala förskolor Kf budget VP 2012 Utfall 2012 % (av vp) Antal barn 2599 2466 2521 102,2 Förvaltningen har ingen budget för vårdnadsbidragen men har fullt ut kompenserats för denna kostnad som uppgått till 0,9 mnkr. Det är en oförändrad nivå jämfört med 2011 och motsvarar 0,15 % av de kommunala enheternas omslutning. Från 2012 baseras kommunfullmäktiges intäktskrav på faktiskt bokförda föräldraavgifter istället för en schablonavgift per barn. Utfallet för 2012 blev 23,7 mnkr, vilket innebär 9388 kr per barn, jämfört med 9660 kr i kf-budget. Utfall jämfört med årets prognoser (mnkr) Utfall T1 T2 Bokslut Före resultat.disp -1,9-5,4 1,7 Efter resultat.disp 0,0-2,0-1,7 Prognosavvikelserna var marginella 0,6 % i T1 och 0,1% i T2 när man relaterar dem till omslutningen. Utvecklingen av kostnader och intäkter Resursslag 2012 2011 Diff % Kostnader 337,5 315,7 21,8 7% varav personal 244,2 230,3 13,9 6% varav lokaler & drift 55 50,3 4,7 9% Varav verk.köp 15,1 12,7 2,4 19% varav övrigt 23,2 22,4 0,8 4% Intäkter 37,6 28,4 9,2 32% varav föräldraavg 23,7 23 0,7 3% varav övriga intäkter 13,9 5,4 8,5 157%
SID 79 (95) Bruttokostnaden har ökat med 6,9 %. Verksamhetsvolymen räknat i antal brukare ökade med 1 % eller 24 barn jämfört med 2011 samtidigt som nivån på förvaltningens förskolepeng ökade med 3,3%. Personalkostnaderna som till 98,5 % avser löner ökade med 3,4 % under 2012 med avtalsökningar motsvarande 3,2 % i snittför hela personalkollektivet. Lokalkostnaderna har ökat 4,7 mnkr (9,2%) varav och drift och underhållskostnaderna med 14%. Den totala hyresgrundade ytan har samtidigt ökat med drygt 8 % samtidigt som hyresnivån ökat per kvm ökat med 3%. Tre paviljonger har avvecklats varav två (Bergviksvägen 89 A i Ålsten och Bävervägen 43 i Abrahamsberg) hade tillfälliga bygglov. Den tredje paviljongen avvecklades när verksamheten flyttade till en permanent byggnad på Nyängsvägen 21. Förvaltningen har vidare startat verksamhet i en nybyggd förskola på Pippi Långstrumps gata 12 i Mariehäll, som har kapacitet för ca 100 barn. Förvaltningen har här erhållit 4,8 mnkr i stimulansbidrag för förskolestarten. På tomten intill denna förskola har förvaltningen och SISAB startat byggnation av ytterligare en förskola med motsvarande kapacitet. Förvaltningens förskolelokal vid Bälstavägen 242 blivit uppsagd av den bostadsrättsförening som är hyresvärd, då man avser att omvandla lokalen till bostadsrättslägenheter. Entreprenadkostnaderna har ökat med 2,4 mnkr eller knappt 19 % till 15,1 mnkr. Den största posten är husbyggnads- och reparationstjänster som har ökat med 140% eller 2,8 mnkr till 4,8 mnkr, som följd av avvecklingen av tre förskolepaviljonger. Därefter kommer kostnader för köp av lokalvård, som dock istället minskat med 15% eller 0,6 mnkr till 3,3 mnkr. De administrativa tjänsterna omfattar främst serviceförvaltningen och Volvo IT, vilka ökat med 4 % till 3,4 mnkr. Slutligen har de köp av förskoleplatser i andra kommuner eller stadsdelar ökat med 30% eller 0,35 mnkr till drygt 1,5 mnkr. Taxeintäkterna har ökat med 3 % eller 0,7 mnkr till 23,7 mnkr medan Övriga intäkter ökat med 157 % eller 8,5 mnkr till 13,9 mnkr. Vi erhöll merintäkter i form av stimulansmedel för nystarter 7,2 mnkr samt 1,1 mnkr i kompensation för förbättrad IT-access i förskolorna. Men även försäljning av förskoleplatser till andra kommuner innebar ökade intäkter med 90 % eller 0,9 mnkr till 1,9 mnkr.
SID 80 (95) Äldreomsorg Budget Utfall Avvik % Res.disp Resultat Kostnader 648,1 649,0-0,9 0,0% -2,9-3,8 Intäkter -126,3-130,5 4,2-3,0% 4,2 Netto 521,8 518,5 3,3 0,0% 2,9 0,4 Ekonomiskt utfall jämfört med budget Äldreomsorgen redovisar före resultatdispositioner ett överskott med 3,3 mnkr och efter resultatdispositioner ett överskott på 0,4 mnkr. Befolkningsprognosen 2012 indikerade ett minskat behov av heldygnsomsorg i vård- och omsorgsboende och ökade insatser i ordinärt boende. Det faktiska antalet köp av heldygnsplatser har dock ökat med 23 permanenta och 6 korttidsplatser jämfört med årets början medan insatserna i ordinärt boende i stort sett varit oförändrat. Detta kan vara effekter av att två stora servicehus (Tunet och Traneberg) nyligen har avvecklats och omvandlats till trygghetsboende. Ett antal äldre med särskilt stort omvårdnadsbehov har i samband med omvandlingen och en tid därefter valt att flytta till vård- och omsorgsboende. Hemtjänst i egen regi har under året omorganiserats för att anpassa verksamheten till minskade intäkter. Den övertalighet som uppkommit, har som tidigare år lösts genom överflyttningar till andra enheter inom äldreomsorgen. Under året gavs möjlighet för stadens boenden med demensinriktning att söka medel via äldreförvaltningen för utökad bemanning, vilket löste en del av övertaligheten under hösten samtidigt som berörda enheter erhöll ett tillskott med 3,7 mnkr. Hemtjänsten som helhet har trots låg ersättning en budget i balans. Det beror på att de enheter som verkar inom de nya trygghetsboendena har brukarna samlade på en adress och därmed kan nå en relativt sett hög produktivitet och lönsamhet. Övriga hemtjänstenheter som verkar i ordinära boenden visar underskott i olika storlek, med undantag av Bromma demensteam som har en budget i balans. Heldygnsomsorg i egen regi har haft en mycket hög beläggning, Brommagården och Mälarbacken vård- och omsorgsboende ca 99 %. Blackebergs äldreboende däremot har haft en lägre beläggning ca 94 %, vilket kan bero på att en tvekan att flytta in då verksamheten kommer att flytta till andra lokaler under slutet av 2014. Intäktsbortfallet har inneburit övertalighet samt täta justeringar av bemanningen och personalens scheman. Intäkternas avvikelse mot budget 4,2 mnkr beror bl.a. på att verksamheten erhöll fullt bidrag för utbildningskostnader m.m. Projektmedel som beräknats överföras till kommande år förbrukades och projektet avslutades 2012.
SID 81 (95) Utfall jämfört med årets prognoser Äldreomsorg T1 T2 Bokslut Före resultat.disp -5,2-3,6 3,3 Efter resultat.disp 0,0 0,0 0,3 Avvikelsen mellan verkligt utfall och senaste tertialprognosen utgör 0,1 % av omslutningen. Förklaringen till resultatenheternas avvikelse är minskade intäkter i början av året, enheterna hade därmed en omfattande övertalighet och någon snabb lösning kunde ses, varför försiktighetsprincipen användes. Övertaligheten löstes dock till viss del under hösten, samtidigt erhöll enheterna full vikariekompensation för personal som genomgått grundutbildning varför resultatet blev bättre än vad som bedömdes i tertialrapport 2. Utvecklingen av kostnader och intäkter Äldreomsorg 2012 2011 Diff % Kostnader 649,0 633,6 15,4 2% varav personal 277,7 275,5 2,2 1% varav lokaler 51,0 50,7 0,3 1% varav verk.köp 288,8 271,1 17,7 7% varav övrigt 31,6 36,2-4,6-13% Intäkter -130,5-131,5 1,0-1% Personalkostnaden har ökat med 1 % jämfört med 2011. Löneökningarna motsvaras av ca 2 % ökning. Däremot har totala personalkostnaden minskat till följd av avveckling av egenregiverksamheter under året. Lokalkostnaden är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Kostnadsökningen för verksamhetsköp motsvaras av 17,7 mnkr (7 %), vilket förklaras av att beställarenheten har minskat sina köp från stadsdelens egen regi och ökat andelen köp från externa utförare och andra stadsdelsförvaltningar. Övriga kostnader har minskat med 4,6 mnkr (13%) vilket är en följd av avveckling och omstrukturering av verksamhetsområdets egenregi. Intäkterna är i stort sett oförändrade jämfört med 2011. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Budget Utfall Avvik % Res.disp Resultat Kostnader 239,3 243,6-4,3-2% -1,0-5,3 Intäkter -33,1-31,9-1,2 4% 0-1,2 Netto 206,2 211,7-5,5-3% -1,0-6,5
SID 82 (95) Utfall jämfört med budget Verksamheten redovisar ett underskott på 5,5 mnkr före resultatdispositioner och underskott 6,5 mnkr efter resultatdispositioner. Beställarenheten har haft höga kostnader inom verksamheten för särskilt boende och gruppboende enligt SOL, där antalet placeringar varit fler än budgeterat. En del av det prognostiserade underskottet ca 3,5 mnkr kan hänföras också till skillnaden mellan nivåersättning från staden och den faktiska kostnaden för köp av platser i boende hos privata utförare utanför ramavtal som ännu inte accepterat LSSpengen som ersättning. Stadsdelsnämnden har beviljats stimulansmedel för lokaler med totalt 2,0 mnkr för ny bostad med särskild service Annedals gruppbostad. Verksamheten startade i maj 2012. Utfall jämfört med årets prognoser T1 T2 Bokslut Före resultat.disp -4,4-8,3-5,5 Efter resultat.disp -2,8-6,3-6,5 Tertialrapport 1 byggde på att en framtagen åtgärdsplan skulle ge effekter under 2012. Jämfört med bedömningen i tertialrapport 2 har resultatet försämrats med 0,2 mnkr vilket är en följd av ökade behov av insatser (SOL). Avvikelsen mot tertialrapport 2 före resultatdispositioner, beror på att enheterna erhållit kompensation ur förvaltningens reserv för oförutsedda kostnader för den övertalighet som belastat utförarenheten för personligt stöd, dels för kostnaderna vid nystarten av Annedals gruppbostad inte kunde täckas av de preliminära ersättningsnivåer som sattes av Bedömnings- och förmedlingsenheten. Mot slutet av året fick de boende högre fastställda ersättningsnivåer samtidigt som platserna blev fullt ut belagda. Övertaligheten vid utförarenheten för personligt stöd är nu i stort sett åtgärdad. Utvecklingen av kostnader och intäkter 2012 2011 2010 Diff % Kostnader 243,6 242,7 236,9 2,3 1% varav personal 49,0 55,1 101,4-6,1-11% varav lokaler 13,3 11,7 13,0 1,6 14% Varav verk.köp 154,2 149,2 94,4 5,0 3% varav övrigt 27,1 26,7 28,1 1,8 7% Intäkter 31,9 40,3 42,3-5,8-14% Totalt sett har verksamhetens nettokostnader jämfört med år 2011 ökat med 4,6 %. Ökningen beror på flera saker såsom volymökningar, ökade prestationer, prishöjningar, löneökningar samt ökade grundschablonen. Kostnaderna för personal har minskat medan kostnader för köp av verksamhet har ökat, vilket förklaras av helårseffekter av att verksamhet i egen regi lagts ut
SID 83 (95) på entreprenad. Kostnaderna för inhyrd personal har också ökat jämfört med 2011. Detta för att täcka vakanser inom biståndsenheten för funktionsnedsättning. Även brukarnas val av utförare har förändrats mellan åren. Insatser med personlig assistans (LASS) i egen regi har minskat något och därmed också intäkterna som utbetalas av försäkringskassan. De totala lokalkostnaderna har ökat genom framförallt utbyggnaden av Annedals gruppbostad. Individ och familjeomsorg inkl flyktingmottagande Budget Utfall Avvik % Res.disp Resultat Kostnader 106,3 106,7-0,4-0,4% 0,0-0,4 Intäkter -19,6-23,2 3,6 18,4% 3,6 Netto 86,7 83,5 3,2 4,9% 3,2 Utfall jämfört med budget Individ- och familjeomsorgen inkl. flyktingmottagande redovisar överskott, före och efter resultatdispositioner med 3,2 mnkr. Flyktingmottagandet redovisar ett överskott mot budget med 0,1 mnkr, vilket beror på att antalet aktuella flyktingar under året var färre än beräknat. Överskottet 3,2 mnkr inom individ- och familjeomsorgen har flera orsaker. Ett uppdrag var att bidra till den samlade budgethållningen inom berört VO (socialtjänst och fritid). Tillämpningen av evidensbaserade metoder har också medfört att insatser och arbetssätt inom öppen vård för familjer och vuxna i egen regi har utvecklats och medfört mindre behov av externa utförare. Verksamheten för barn- och ungdom redovisar ett överskott mot budget med 0,2 mnkr, då kostnaderna för HVB-placeringar varit lägre än beräknat. Insatser för vuxna missbrukare redovisar ett resultat i nivå med budget. Insatserna inom socialpsykiatrin redovisar ett nettoöverskott på 2,6 mnkr jämfört med årets budget efter resultatdispositioner. Överskottet beror till största delen på ökade intäkter. Resultatenheten, Långskeppet, redovisar ett överskott om 1,6 mnkr som följd av fullbeläggning. Utfall jämfört med årets prognoser T1 T2 Bokslut Före res.disp 1,5 2,0 3,2 Efter res.disp* 1,6 2,0 3,2 När det gäller utfallet jämfört med bedömningen i tertialrapport 2 avviker framförallt socialpsykiatrin och familjeenheten. Här har utfallet jämfört med prognosen förbättrats med 1,2 mnkr.
SID 84 (95) Utvecklingen av kostnader och intäkter Resursslag 2012 2011 Diff % Kostnader 106,7 101,4 5,3 5,2% varav personal 56,9 54,5 2,4 4,4% varav lokaler 8,6 8,6 0,0 0,0% Varav verk.köp 33,1 30,7 2,4 7,8% varav övrigt 8,1 7,6 0,5 6,6% Intäkter -23,2-20,1-3,1 6,0% Bruttokostnaderna har ökat med 5,2 % mellan 2011 och 2012. Detta förklaras huvudsakligen av ökade verksamhetsköp och kostnader för projektrelaterade verksamheter inom vuxenenheten samt lönerevision. Personalkostnaderna har ökat med 4,4 % till följd av den årliga lönerevisionen och ökade kostnader för projektanställning inom vuxenenheten. Under året erhölls projektmedel från länsstyrelsen och boendelots motsvarande 6,5 anställningar. Lokalkostnaderna har ökat marginellt jämfört med 2011. Vuxenenhetens hyreskontraktsbestånd av försöks- och träningslägenheter har legat på samma nivå som 2011. Verksamhetsköpen har ökat med 7,8 %. De sammanlagda kostnaderna för externa verksamhetsköp har ökat avsevärt vad gäller för vuxna och barn och ungdom jämfört med 2011. Övriga kostnader har minskat marginellt. Intäkterna har ökat med 6,0 % till 23,2 mnkr. Avvikelserna förklaras av ökade kostnadsersättningar för ensamkommande flyktingsbarn, ökad medfinansiering för delade vårdkostnader med landstinget och projektmedel samt ökade försäljningsvolymer för VAC och Långskeppet. Ekonomiskt bistånd Budget Utfall Avvik % Kostnader 46,5 50,4 4,1 8,6 % Intäkter 1,5 1,9 0,4 26,7% Netto 45,0 48,5 3,5-8,0% Ekonomiskt utfall jämfört med budget Underskottet för verksamheten är 3,5 mnkr. Underskottet för själva biståndet är 4,7 mnkr, vilket i huvudsak beror på en kombination av ett bestående högt antal
SID 85 (95) bidragshushåll under året samt att det genomsnittliga bidragsbehovet varit större än tilldelningen. Handläggningskostnaderna uppgick till 12,4 mnkr eller ca 25 % av den totala kostnaden, vilket är ett överskott mot budget på 0,6 mnkr på grund av vakanser och effektivitetsåtgärder. Utfall jämfört med årets prognoser T1 T2 Bokslut -4,1-4,7-3,6 Underskottet på 3,6 mnkr innebär en förbättring om 1,1 mnkr i förhållande till bedömningen i tertialrapport 2. Arbetsmarknadsåtgärder Budget Utfall Avvik % Kostnader 6,3 6,5-0,2-3% Intäkter -3,1-4,4 1,3-42% Netto 3,2 2,1 1,1 34% Ekonomiskt utfall jämfört med budget Verksamheten redovisar ett överskott mot budget med 1,1 mnkr, vilket förklaras av minskning av antal i offentligt skyddat arbete (OSA)från 22 till 20 under 2012. Den statliga ersättningsgraden har legat under normen när det gäller arbetsgivaravgiften (34 % istället för 43 %). Utfall jämfört med årets prognoser T1 T2 Bokslut 0,0 0,2 1,1 Feriearbeten för ungdomar Verksamheten redovisar ett balanserat budgetutfall. 65 ungdomar erhöll feriearbeten under sommaren 2012. Ungdomarna arbetade inom olika kommunala verksamheter såsom äldreomsorg, skolor, förskolor, idrottsplatser samt inom administrationen. Kultur och fritid Budget Utfall Avvik % Kostnader 13,8 14-0,2-1% Intäkter -0,8-1,9 1,1-138% Netto 13 12,1 0,9 7% Verksamheten omfattar fritids- och kulturverksamhet för barn och ungdom, sommarkollo och konsumentrådgivning.
SID 86 (95) Utfall jämfört med budget Överskottet på 0,9 mnkr för fritidsverksamheten exkl. kollo beror främst på vakanshållning av två av fyra anställningar som fältassistenter för att bidra till budgethållning inom VO socialtjänst och fritid. Alla barn i stadsdelen som önskat plats har erbjudits plats på kollo i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. Kostnaden för kolloverksamheten gav överskott med 0,2 mnkr. Utfall jämfört med årets prognoser T1 T2 Bokslut 0,2 0,1 0,9 Jämfört med prognoserna fick fritidsverksamheten ett förbättrat utfall till följd av ökade intäkter jämfört med budget. Utvecklingen av kostnader och intäkter Resursgrupp 2012 2011 Diff % Kostnader 13,9 13,3 0,6 4,5% varav personal 8,0 7,7 0,3 4,0% varav lokaler 1,9 1,8 0,1 5,5% varav verk.köp 2,6 2,7-0,1-3,7% varav övrigt 1,4 1,0 0,4 40% Intäkter 1,9 2,4 0,5-20,8% Personalkostnaderna har ökat med 4 % till följd av den årliga lönerevisionen. Lokalkostnaderna har ökat med 5,5% som följd av prisindexuppräkning och värme samt ombyggnation. Verksamhetsköpen har minskatt med 3,7 % vilket kan hänföras till kolloverksamhet. Stadsmiljö Budget Utfall Avvik % Kostnader 26,1 25,3 0,8 3% Intäkter -1,8-2 0,2-11% Netto 24,3 23,3 1,0 4% Ekonomiskt utfall jämfört med budget Verksamheten uppvisar överskott med 1,0 mnkr, som följd av att ett nytt ingånget entreprenörsavtal avseende parkskötsel, renhållning och vinterväghållning på park- och naturmark tecknades med PEAB drift och underhåll. Bakgrunden var att den centrala tilldelningen under en följd av år inte motsvarat de faktiska kostnaderna, vilket inneburit att parkskötseln fått
SID 87 (95) täckas av medel från verksamheter inom vård och omsorg. Det nya avtalet som trädde i kraft den 1 november har dock som konsekvens en betydligt lägre skötselnivå. Utfall jämfört med årets prognoser T1 T2 Bokslut 0,0 2,9 1,0 Avvikelsen mot prognoserna är marginell. Utvecklingen av kostnader och intäkter Stadsmiljö 2012 2011 Diff % Kostnader 25,4 24,5 0,9 4 % varav personal 1,7 1,4 0,3 21% varav lokaler 0,4 0,3 0,1 33% Varav verk.köp 20,3 20,0 0,3 2% varav övrigt 3,0 2,9 0,1 3% Intäkter -2,1-1,7-0,4 24% Bruttokostnader för verksamheten ökar med 4 % jämfört med 2011. Personalkostnaden ökar med 0,3 mnkr, beroende på att ett arbetsmarknadsbidrag har upphört. Verksamhetsköpen har ökat med 2 %. En nettoeffekt av de insatser som gjorts via extra medel för skötsel av naturreservaten och en besparing på den reguljära entreprenaddriften (se ovan). Ökade intäkter beror på ökade arrenden i kolonilottverksamheten. Nämnd och förvaltning Budget Utfall Avvik % Kostnader 44,5 42,2 2,3 5% Intäkter -0,3-1,7 1,4-82% Netto 44,2 40,5 3,7 9% Ekonomiskt utfall jämfört med budget Totalt sett redovisas under titeln nämnd och förvaltning överskott mot budget med 3,7 mnkr eller 9 %, vilket i huvudsak beror på ett flertal vakanser avseende stadsdelsdirektören samt VO administration, minskade kostnader för e-tjänstsupport och licensavtalen på IT-stöd inom VO förskola och teknik samt återvunna kundfordringar (0,5 mnkr).
SID 88 (95) Utfall jämfört med årets prognoser T1 T2 Bokslut 0,6 0,4 3,7 Det slutliga utfallet visar procentuellt sett en stor avvikelse från årets två tertialrapporter, i huvudsak beroende på att den försiktighet som fått gälla under ett år då ledningsorganisationen under långa perioder varit interimistisk. Utvecklingen av kostnader och intäkter 2012 2011 Diff. % Kostnader 42,2 46,6-4,4-9% varav personal 20,1 20,7-0,6-3% varav lokaler 2,0 7,3-5,3-73% varav verksamhetsköp 2,4 2,6-0,2-8% varav övrigt 17,7 16,0 1,7 11% Intäkter -1,7-1,4-0,3 21% Personalkostnaderna har minskat med 3% som följd av vakansläget. Lokalkostnaden för nämnd och gemensamt minskar med 73%, som följd av att hyra och motsvarande budget fr.o.m. 2012 fördelas på de verksamheter som nyttjar lokalerna inom huvudkontoret. Verksamhetsköpen som avser entreprenader hos serviceförvaltningen och Volvo samt köp av konsulter har minskat med 0,2 mnkr (8%). Övrigt-kostnaderna har ökat med 1,7 mnkr i huvudsak hänförligt till ITkostnader. Intäkterna har ökat med 0,3 mnkr bl.a. genom återvunna kundfordringar. Övrig verksamhet Budget Utfall Avvik % Kostnader 7,4 4,4 3,0 41% Intäkter 0,0 0,0 0,0 Netto 7,4 4,4 3,0 41% Övrig verksamhet, som utgör förvaltningens reserv för oförutsedda kostnader, lämnar överskott med 3,0 mnkr. Förbrukade medel har använts för att kompensera för övertalighet inom personligt stöd samt för initiala intäktsförluster i samband med start av gruppboende inom funktionsnedsättning.
SID 89 (95) Resultatenheter Förvaltningens resultatenheter redovisar ett överskott i relation till årets intäkter på 9,9 mnkr. Ingående fondmedel på 30,5 mnkr ökar med 7,4 mnkr till en utgående fond på 37,9 mnkr, sedan hänsyn tagits till stadens spärregler för resultatöverföring. De elva resultatenheterna inom förskolan ökar sina fonder från 13,3 mnkr till 17,7 mnkr. Två enheter redovisar underskott för året men samtliga elva enheter för ändå med sig positiva fondsaldon till 2012. Inom stödet till funktionsnedsatta redovisar de två resultatenheterna (Personligt stöd och Grupp och servicebostäder) överskott för året med 1,0 mnkr, när hänsyn tas till eget handlande. Enheternas fonder ökar från 1,2 mnkr till 2,2 mnkr. Inom äldreomsorgen redovisar de sex enheterna överskott för året med 2,9 mnkr. En enhet, Södra hemtjänsten, redovisar underskott för året p.g.a. vikande efterfrågan men samtliga enheter medför positiva fondsaldon till 2012. Totalt ökar fonderingen med 2,9 mnkr till 14,9 mnkr. Inom individ och familjeomsorg uppgick den enda resultatenhetens (Långskeppet) samlade överskott av årets intäkter till 1,6 mnkr. Trots detta blir överföringen av fondmedel till 2012 oförändrad 1,1 mnkr till följd av spärreglerna vid resultatöverföring. Analys av balansräkning Bokslutet har upprättats enligt den kommunala redovisningslagen, god redovisningssed och i överensstämmelse med riktlinjerna i regler för ekonomisk förvaltning. Detta innebär bland annat att nedanstående principer har följts: Matchningsprincipen: tillgångar/intäkter och skulder/kostnader har periodiserats på likartat sätt. Försiktighetsprincipen: kostnader/skulder ska aldrig undervärderas och intäkter/tillgångar aldrig övervärderas. Väsentlighetsprincipen: kostnader och intäkter har periodiserats om de påverkat resultatet väsentligt. I årets bokslut har lägst 50 tkr varit riktmärke för vad som normalt ansetts varit väsentlig storlek. Balansräkningens förändringar mot år 2011 Balansomslutningen har under året ökat med 4,4 mnkr från 105,3 mnkr till 109,7 mnkr. Den ökade balansomslutningen är på tillgångsidan till största del hänförlig till ökade anläggningstillgångar på 4,1 mnkr och kundfordringar med 7,0 mnkr. Samtidigt har fordringar på staten minskat med 4,4 mnkr och även förutbetalda kostnader minskat med 2,4, vilket netto är 4,3 mnkr.
SID 90 (95) På skuldsidan består förändringen av eget kapital på +24,8 mnkr och leverantörsskulder -31,2 mnkr samtidigt som upplupna kostnader minskat med 2,1 mnkr. Sammantaget netto -4,3 mnkr. Resultaträkningens förändringar mot år 2011 Totalt sett har verksamhetens intäkter ökat med 3,3 mnkr och verksamhetens kostnader med 49,8 mnkr jämfört med år 2011. Sammantaget en kostnadsökning med netto 46,5 mnkr. Ökningen av intäkter avser i huvudsak ökad försäljning av verksamhet och entreprenad (+4,8 mnkr), och bidrag. (+1,8 mnkr), samtidigt som intäkter för lokalhyror och övriga intäkter minskat (-3,5 mnkr). På kostnadssidan avser ökningen till största del entreprenadköp (+27,5 mnkr), lön och arvoden (+12,7 mnkr) och lokaler (+6,2 mnkr). Investeringar Stadsdelsnämnden tilldelades 8,3 miljoner kronor, i budget för 2012, för investeringar i parker och grönområden. I förslaget till verksamhetsplan har förvaltningen redovisat behov av investeringar och reinvesteringar som vi anser föreligger inom stadsdelen. Av de särskilda medel som trafikkontoret har 400 tkr flyttats från 2012för att slutföra arbetet med i upprustningen av Kratsbodaparken. De genomförda investeringarna, under 2012, är följande: 1. Kratsbodaparken En av de större investeringarna har gällt Kratsbodaparken, där plaskdammen byggts om och ett nytt pumphus uppförts, för att tillgodose miljöförvaltningens krav på god vattenkvalité. Samtidigt har den omgivande parkmiljön rustats upp och fått ny belysning, lekutrustning, bänkar och bord m.m. Efter ansökan erhöll förvaltningen även 1 mnkr för tillgänglighetsförbättrande åtgärder som tillförts projektet. Bl.a. har fallskyddsunderlag anlagts, nivåskillnader utjämnats, lekredskap anpassats och räcken satts upp vid entréerna. Kostnad 5,25 mnkr 2. Blackens parklek Förvaltningen har, tillsammans med trafikkontoret, bedrivit programarbete och projektering inför en större renovering/ombyggnad av i Blackens parklek/ plaskdam i Blackeberg. Åtgärderna avser förbättrad vattenkvalitet, tillgänglighet, belysning och utökade lekfunktioner. Ombyggnationen kommer att genomföras under 2013. Kostnad 250 tkr 3. Parkmöblering För att underlätta tillgänglighet och framkomlighet har Ängbybadets parkering byggts om. I Riksby, där Båtmanstorpets plaskdamm haft driftstörningar, har avloppsledningen bytts ut. I Solvalla koloniområde har en dräneringsledning
SID 91 (95) anlagts, för att få bukt med återkommande översvämningar som kolonisterna varit drabbade av. På Tranebergsängen har bouleanläggningen, efter önskemål från pensionärsföreningarna, fått en femte bana. För att uppfylla förvaltningens anläggningsansvar har stadsdelsförvaltningen låtit inventera och dokumentera samtliga elanläggningar belägna på parkmark. Vid Gustav IIIs väg och Fredrikslundsvägen har ett nytt staket satts upp för att skydda De Geermoränerna. Vid Grottparkens fritidsgård har ventilen och mätarkonsollen bytts ut i vattenposten. I Johannelunds koloniområde har en informationsskylt satts upp. För att få en bättre utemiljö har trappan vid Runda vägen byggts om så att vatten som orsakat halka leds bort. I Alvikstrappan och utefter en sträcka av Minnebergs strandpromenad har kantstöd satts upp så att grus och stenar inte hamnar i trappan alternativt rinner ut i vattnet. Kostnad 700 tkr. 4. Lekutrustning De gångna årens eftersatta underhåll av lekparker har inneburit ett uppdämt behov av reinvesteringar. För att skapa utökade möjligheter för lek och spontanidrottande har den nedslitna lekplatsen i kv Alligatorn i Nockeby byggts om och getts ny lekutrustning. För att höja säkerheten och öka möjligheterna till lek så har grindar satts upp vid Bubbelparkens och Församlingshusets lekplatser i Mariehäll och vid Johannelundsbadet har nya dräneringsledningar anlagts. En lekplats vid Skaldevägen har fått belysning. Kostnad 900 tkr 5. Parkvägar För att öka framkomligheten så har parkvägen mellan Gustav IIIs väg och Tunnlandsvägen getts ny asfalt. Mellan Igelkottsvägen och Abrahamsbergs T- banestation har parkvägen och de nedslitna trapporna renoverats. Parkvägarna runt Lillsjön och Oloslundsparken samt utefter Alviks strand och Himmelfjärdsberget har renoverats och fått nytt ytlager. Vid Margretelundsvägen/ Missionsvägen har en handledare satts upp längs ett brant parti av parkvägen. Kostnad 700 tkr. 6. Tillgänglighetsåtgärder En viktig åtgärd för att uppnå stadens mål om en god tillgänglighet är att anpassa sitthöjden på stadsdelens parksoffor och förse dem med rygg- och armstöd. I likhet med föregående år har förvaltningen, efter att ha beviljats 200 tkr, kompletterat ett större antal soffor, med rygg- och armstöd. Tillsammans med trafikkontoret och fastighetskontoret genomförde förvaltningen, under 2011, ett projekt för att göra Ängbybadet mera tillgängligt. För att kunna slutföra projektet på avsett sätt och åtgärda oförutsedda brister ansökte förvaltningen om och beviljades 300 tkr i extra medel. De tillkommande kompletterings- och tilläggsarbetena, som inte rymdes inom ordinarie budget, var bl.a. justering och anpassning av befintliga flytbryggor och landgång, betongplatta till badtrappan, handledare och sittbänkar/viloplatser. Arbetena kunde dock inte genomföras eftersom åtgärder i flytbryggor förutsätter att isen hunnit lägga sig. Förvaltningen valde därför att skjuta på arbetena till 2013 och att istället sätta upp ett ytterligare antal armstöd samt handledare vid
SID 92 (95) Drachmannsgatan och Nockeby backe. För att lekplatserna ska kunna nyttjas av synsvaga så har vi även gjort förberedande arbeten för belysning i Nockens och Brålundens lekplatser i Nockeby som kommer att färdigställas under 2013. Kostnad 500 tkr. Försäljningar av anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgång har ej varit aktuellt under 2012. Betydande projekt som inte är investeringar Ej aktuellt för Bromma stadsdelsnämnd. Ombudgeteringar Ej aktuellt för Bromma stadsdelsnämnd. Medel för lokaländamål Inom förskolan har startbidrag beviljats med 4,8 mnkr i samband med nystart i juli av en ny förskola vid Pippi Långstrumps gata. Inom funktionsnedsättning har den nybyggda Annedals gruppboende beviljats lokalbidrag med 2,0 mnkr. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.2 Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva KF:s indikatorer ens utfall Årsmål KF:s årsmål Administrationens andel av de totala kostnaderna (alla nämnder) Antal tävlande i kvalitetsutmärkelsen (alla nämnder) 3,9 % 3,9 % minska 2012 3 st 1 st tas fram av nämnden Brommagården, Pensionat Kinesen och Familjeenheten, tävlade i stadens kvalitetsutmärkelse 2012. 2012
SID 93 (95) NÄMNDMÅL: 3.2.1 Resultatbaserad styrning tillämpas i Brommas enheter Uppfylls helt Förvaltningen arbetar strukturerat med att öka medvetenheten om vilka effekter och värden vi skapar för Brommaborna - vilken kvalitet vi levererar i förhållande till ekonomiska och personella resurser. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla enheter arbetar med att utveckla uppföljningsinstrument 2012-01-01 2012-12-31 Synpunkter och klagomål I stadsdelsförvaltningen ses synpunkter och klagomål som värdefull information i enheternas kvalitetsutveckling. Enheterna tar emot förslag och idéer om förbättringar och klagomål, rättar till eventuella brister och återkopplar till den som framfört synpunkten/klagomålet så fort som möjligt. Dessa redovisas i respektive enhets verksamhetsberättelse. Det förankras också i samband med t.ex. föräldramöten, brukarråd etc. Får brukare och anhöriga inte gehör ute på enheterna kan de vända sig till respektive verksamhetsområdeschef. Även beröm och positiva synpunkter registreras. Synpunkterna och klagomålen delges medarbetarna på arbetsplatsträffarna mm. Klagomål och synpunkter som gäller andra förvaltningar eller icke-kommunala utförare har vidarebefordrats till berörd verksamhet för handläggning. I tabellen nedan framgår antal klagomål och synpunkter per verksamhetsområde som diarieförts under 2012. Till förskolornas verksamhet har det kommit in klagomål och synpunkter rörande bemötande, barngruppernas storlek och indelning, fysisk miljö, tillgänglighet, information mm. Dessa fångas upp snarast möjligt och behandlas av och med berörda personer och/eller i lämpligt forum av ansvarig chef. Även positiva synpunkter har lämnats. Inom äldreomsorgen och socialtjänst och fritid rör synpunkterna och klagomålen ofta frågor kring bemötande. Enheterna har fått in många positiva synpunkter under året, både muntliga och skriftliga, om den goda vården och det professionella bemötandet som de äldre och deras närstående får. Synpunkterna och klagomålen inom Teknik rör stadsdelens stadsmiljöfrågor där allmänheten