FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

ELEVVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

Innehåll Elevvårdsplanen för Pargas stad, förskoleundervisningen 3 1. Inledning 3 2. Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 4 2.1 Styrgruppen för elevvården inom Pargas stad 4 3. Gemensam elevvård 5 3.1 Elevvårdsgruppen 6 3.2 Övriga grupper som inte hör till elevvården 7 4. Individuell elevvård 8 4.1 Expertgrupp 8 4.2 Elevvårdspersonal 10 Hälsovårdare 10 Kurator 10 Psykolog 11 5. Förskolans elevvårdsplan 12 5.1 Grundinformation 12 5.2 Det totala behovet av elevvård och tillgängliga tjänster 12 5.3 Gemensam elevvård 13 Samarbete 13 Elevvårdsgruppen 13 5.4 Individuell elevvård 15 5.5 Samarbetet mellan elevvården, barnen och vårdnadshavare 16 5.6 Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen 16 2

Elevvårdsplanen för Pargas stad, förskoleundervisningen 1. Inledning Elevvård innebär att främja och upprätthålla barnets lärande, goda psykiska och fysiska hälsa, sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa i förskolan. Elevvården hänger därför nära samman med förskolans fostrings- och undervisningsuppdrag. Elevvårdsarbetet ska alltid utgå från barnets bästa. Elevvården ska i första hand bestå av förebyggande, gemensam elevvård som stöder hela förskolan. Utöver det har barnen också lagstadgad rätt till individuell elevvård. Yrkesövergripande samarbete är centralt inom elevvården och grundar sig på ett förtroendefullt förhållningssätt i arbetet. En genomgående princip är barnets och vårdnadshavarens delaktighet, liksom ett respektfullt bemötande av dessa. Planeringen och genomförandet av elevvården styrs av tre olika planer: Välfärdsplanen för barn och unga Elevvårdsplanen för Pargas stad, förskoleundervisningen Enhetsvisa elevvårdsplaner Elevvårdsplanen för Pargas stad omfattar en allmän beskrivning av elevvården på basis Utbildningsstyrelsens Ändring av grunderna för förskoleundervisningens läroplan, som träder i kraft 1.8.2014. Det sista kapitlet av planen består av botten för en enhetsspecifik elevvårdsplan. Här utarbetar varje förskola en egen plan för elevvården vid respektive enhet. I planen beskrivs behoven och resurserna i enhetens egen elevvård. Planen omfattar också en beskrivning av det samarbete, som är förutsättningen för en välfungerande elevvård. 3

2. Yrkesövergripande samarbete inom elevvården Elevvården ska ordnas genom yrkesövergripande samarbete med undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet så att elevvården bildar en fungerande helhet. Elevvården ska också genomföras i samarbete med barnen och deras vårdnadshavare och vid behov även andra aktörer. Styrgruppen tar ställning till: social- och hälsovårdens roll, uppgifter och ansvar (i förhållande till resursering vid olika sektorer och i kommundelar m.m.) hur socialen inbjuds till elevvårdsarbetet ledande skolkuratorns roll Förskolans personal bär det huvudsakliga ansvaret för välbefinnandet i förskolgemenskapen. Elevvården i förskolan är en uppgift som hör till alla som arbetar i förskolgemenskapen och alla som ansvarar för elevvårdstjänsterna. En viktig del av elevvården är att personalen inom olika yrkesgrupper konsulterar varandra. Barnen och deras vårdnadshavare ska informeras om den elevvård som finns att tillgå. De ska också handledas i att söka de elevvårdstjänster som de behöver. Elevvårdsarbetet planeras, följs upp och genomförs i tre olika grupper på olika nivåer i utbildningssystemet. Styrgrupp Elevvårdsgrupp Expertgrupper (enhetsvis) Alla grupper har sina egna uppgifter och en sammansättning som bestäms utifrån uppgifterna. Samtliga tre grupper ska vara yrkesövergripande. 2.1 Styrgruppen för elevvården inom Pargas stad Styrgruppen för elevvården är en sektorsövergripande grupp med ansvar för planering, utveckling, styrning och utvärdering av elevvården i hela staden. Styrgruppen för elevvården är gemensam för den svensk- och finskspråkiga bildningen i Pargas stad och tillsätts av bildningsnämnden. Styrgruppen tar ställning till hur egenkontrollen sker i praktiken. Följande instruktioner ges från UBS: Utbildningsanordnaren ansvarar i samarbete 4

med undervisningsväsendet och de myndigheter som ansvarar för elevvårdstjänsterna inom social- och hälsoväsendet för att egenkontroll av elevvården genomförs. Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen är en del av denna egenkontroll. Styrgruppen tar ställning till ytterligare uppgifter: uppdatering och uppföljning av välfärdsplanen, ställningstaganden till elevvårdsplanen Styrgruppen består av: utbildningschefen för finsk utbildning (ordförande) utbildningschefen för svensk utbildning socialdirektör ledande läkare ledande kurator hälsovårdschef. 3. Gemensam elevvård Till den gemensamma elevvården hör att följa upp, utvärdera och utveckla välbefinnandet i förskolgemenskapen och barngrupperna. Målet är en hälsosam, trygg och tillgänglig förskolemiljö. Barnen och vårdnadshavarna är viktiga samarbetsparter i arbetet. Likaså ska övriga myndigheter och aktörer som främjar barns och ungas välbefinnande involveras. Att barn och vårdnadshavare får vara delaktiga i frågor som berör den gemensamma elevvården stärker välbefinnandet. Ändamålet är att utveckla samhörigheten, omsorgen och en öppen växelverkan i förskolan, vilket också hjälper till att förebygga och upptäcka problem i förskolan. Barnen och vårdnadshavarna ska ges möjlighet att delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför sig till den. Barnet har rätt till en trygg pedagogisk miljö vad berör såväl psykisk, fysisk och social trygghet. Utgångspunkten för ordnandet av undervisningen är att garantera barnens och personalens säkerhet i alla situationer. I varje enhet görs gemensamma regler, tillsammans med barnen och vårdnadshavarna. Alla vuxna i förskolan har ett gemensamt ansvar för barnens välmående. I praktiken förutsätter detta gemensamma linjedragningar (t.ex. i 5

samband med möten och planeringsdagar) för ingripande i konfliktsituationer. Till den gemensamma elevvården hör också omsorg om byggnaden, undervisningsutrymmen och läromedel. Ifall förskoleundervisningen ordnas i anslutning till skolan ska man vid undersökningar av skolmiljön och välbefinnandet även ta förskolan i beaktande. Likaså ingår förfaringssätt som gäller skoltransporter, datasäkerhet och förebyggandet av olyckor. Förskolan ska ha enhetliga förfaringssätt för undervisning i olika lärmiljöer både ute och inne och säkerhetsanvisningar ska följas. Varje enhet har en utsedd säkerhetsansvarig. Förskolemiljön ska granskas och utvärderas med tre års mellanrum. Uteområdena granskas av grönenheten fyra gånger per år. 3.1 Elevvårdsgruppen Förskoleverksamhet har en egen tvåspråkig elevvårdsgrupp, som ansvarar för planeringen, utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av förskolans elevvård. Gruppens viktigaste uppgift är att främja välbefinnandet och säkerheten i förskolan och i övrigt utveckla den gemensamma elevvården vid förskolan. Elevvårdsgruppen behandlar inga ärenden gällande enskilda barn. Styrgruppen utser läsårsvis en daghemsföreståndare som ansvarig person (sammankallare) och fastställer sammansättningen av gruppen enligt följande: daghemsföreståndare hälsovårdare kurator psykolog specialbarnträdgårdslärare Gruppen kan även vid behov höra andra sakkunniga (t.ex. förskolelärare). 3.2 Övriga grupper som inte hör till elevvården Förutom ovannämnda elevvårdsgrupp och expertgrupper (för behandling av enskilda barns ärenden) hör övriga sektorövergripande grupper inom 6

förskolan inte till elevvården. Grupper som utreder mobbning hör inte till elevvården. Till elevvården hör inte heller ärenden som gäller trestegsstödet. Trestegsstödet behandlas i den enhetsvisa pedagogiska stödgruppen. Gruppen består förslagsvis av: daghemsföreståndare berörd specialbarnträdgårdslärare berörd speciallärare berörd förskollärare psykolog kurator Allt jämnt inleds och anordnas trestegsstöd i samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården. Därmed kan hälsovårdare, läkare, kurator och psykolog samt sakkunniga utanför förskolan fortsättningsvis ge nödvändig information till detta arbete. Daghemsföreståndaren bär ansvaret för detta arbete samt för anteckningar under mötet och handlingarna uppbevaras i enheten. Trestegsstödet sker i samarbete med vårdnadshavarna. Arbetet i den pedagogiska stödgruppen kräver inte direkt samtycke och stöd kan inte heller avböjas, eftersom trestegsstödet inte ingår i elevvården. Intensifierat stöd inleds och anordnas yrkesövergripande utifrån en pedagogisk bedömning i samarbete med elevvårdspersonal. En plan för barnets lärande görs i samarbete med vårdnadshavaren utgående från barnets behov. Behov av särskilt stöd utreds i ett yrkesövergripande samarbete tillsammans med elevvårdspersonal. Beslutet om särskilt stöd får inte meddelas innan vårdnadshavare har hörts. (GrUL 16-17 ) 7

4. Individuell elevvård Målet med den individuella elevvården är att följa upp och främja barnets utveckling, hälsa, välbefinnande och lärande som helhet. Det är också viktigt att garantera tidigt stöd och förebygga problem. Barnens individuella förutsättningar, resurser och behov ska beaktas både när elevvårdsstödet planeras och i förskolans vardag. Med individuell elevvård avses de hälsovårdstjänster som enligt hälso- och sjukvårdslagen ordnas som rådgivningsbyråtjänster för åldersgruppen, psykolog- och kuratorstjänster inom elevvården, och yrkesövergripande elevvård som gäller ett enskilt barn Till den individuella elevvården hör inte ärenden som berör ordnandet av undervisning eller behandling av pedagogiska utredningar ej heller utredningar av mobbningsfall. Riktlinjer för individuellt inriktad elevvård Individuell elevvård i förskoleundervisningen förutsätter alltid vårdnadshavarens samtycke. Det är viktigt att stödja vårdnadshavarnas delaktighet och ta hänsyn till deras åsikter i fråga om individuell elevvård. Barnets delaktighet, egna önskemål och åsikter om åtgärder och lösningar som gäller honom eller henne ska beaktas enligt barnets ålder, utvecklingsnivå och förutsättningar. Växelverkan ska vara öppen och präglas av respekt och konfidentialitet. Elevvårdsarbetet ska ordnas så att barnet upplever situationen som rofylld och får sin röst hörd. Bestämmelser om sekretess och överlämnande av uppgifter ska följas i arbetet. Hälsovårdspersonalen och psykologerna ska anteckna det individuella elevvårdsarbetet i en patientjournal och andra journalhandlingar. På motsvarande sätt ska kuratorerna inom elevvården anteckna klientuppgifter i en klientjournal. 4.1 Expertgrupp Samtycke (skriftligt) När det gäller stöd för ett enskilt barn ska behandlingen av ett ärende i en expertgrupp och gruppens sammansättning grunda sig på vårdnadshavarens samtycke. Med specifikt skriftligt samtycke av vårdnadshavaren får behövliga samarbetsparter inom elevvården eller 8

närstående till barnet delta i behandlingen av ärendet. Medlemmarna i gruppen har dessutom rätt att be behövliga experter om råd i barnets ärende. Expertgruppen utreder stödbehovet och ordnar elevvårdstjänster för barnet eller barnen. Gruppen sammankallas av den person som ärendet enligt arbetsuppgifterna hör till. Inom gruppen utses en ansvarsperson som för anteckningar. Gruppens yrkesövergripande sammansättning bestäms från fall till fall och utgående från ärendet som behandlas. Medlemmar i expertgruppen kan t.ex. vara: skolkurator (rek.) hälsovårdare psykolog förskollärare behövliga samarbetsparter eller barnets närstående (förutsätter specifikt skriftligt samtycke). Skolkuratorn är ansvarig för elevvårdsregistret, vilket utbildningsanordnaren upprätthåller. I registret införs elevvårdsjournalerna. Elevvårdsjournalen ska innehålla följande uppgifter: barnets namn, personbeteckning, hemkommun och kontaktinformation, vårdnadshavare eller annan laglig företrädares namn och kontaktinformation, datum för dokumentering, vem dokumenterade samt yrkesställning, vem som deltagit i mötet och deras ställning, vad ärendet gäller och vem som inlett ärendet, vilka åtgärder som vidtagits medan barnets situation har utretts, såsom utlåtanden, undersökningar och utredningar, vilka åtgärder som vidtagits, såsom samarbete med olika parter samt tidigare och nuvarande stödåtgärder, 9

uppgifter om behandlingen av ärendet vid gruppens möte, mötesbeslut och plan för genomförande av beslut, samt vem som ansvarar för genomförande och uppföljning Uppgifter som införts i elevvårdsregistret och som gäller ett enskilt barn är sekretessbelagda. Om uppgifter i en elevvårdsjournal lämnas ut till utomstående, ska det i handlingen dessutom antecknas vilka uppgifter som lämnats ut, till vem och på vilka grunder. (EoSvL 20-22 ) Utbildningsanordnaren ska i egenskap av arkivbildare ha en arkiveringsplan där bestämmelser om förfaringssätt- och tider finns beskrivna. För utbildningsväsendet finns en arkivplan. En medlem i expertgruppen får inte använda de sekretessbelagda uppgifter han eller hon får tillgång till som medlem i gruppen för något annat ändamål än elevvård. Det finns inga lagliga hinder för att t.ex. daghemsföreståndaren deltar i expertgruppens arbete, men hon eller han skall inte vara en självskriven medlem utan deltar då det föreligger ett klart behov. Administrativa beslut gällande ett barn som behandlats i expertgruppen får inte grunda sig på de sekretessbelagda uppgifter som framkommit i expertgruppens arbete. (EoSvL 14, 21 ) 4.2 Elevvårdspersonal Hälsovårdare Målet med barnrådgivning är att trygga en optimal hälsa för varje barn samt att stöda familjen i föräldraskapet, så att barnet har optimala förutsättningar för en sund fysisk och psykisk utveckling. I 6-årsåldern genomgår barnet en hälsoundersökning på barnrådgivningen. Eventuella vidare undersökningar eller stödåtgärder kan planeras och förverkligas i samarbete med familj, förskola och annan expertis. Arbetet är fortgående. Kurator Kuratorstjänsten är en del av elevvårdstjänsterna. Kuratorn kan vid behov delta i samarbetet som ordnas som stöd för barnet särskilt vid övergång från dagvård till förskola och från förskola till grundläggande utbildning. En ledande kurator utses i staden. Kuratorn är medlem i styrgruppen för elevvården. Kuratorerna vid stadens förskolor kan vända sig till den ledande kuratorn för konsultation och stöd. Psykolog 10

Psykologen i förskolan arbetar främst med barnens utveckling och med frågor som berör barnets mentala hälsa och välbefinnande. Psykologen arbetar genom att ge råd och stöd till vårdnadshavare och handledning och konsultation till förskolans personal. Psykologen utreder barnets helhetsmässiga utveckling och tillsammans med barnets vårdnadshavare och förskolelärare planerar eventuella stödåtgärder. Vid behov hänvisar psykologen barnet till vidare utredningar hos t.ex. talterapeut, ergoterapeut, neurolog eller barnpsykiater. Psykologen deltar i arbetet i den pedagogiska stödgruppen. 11

5. Förskolans elevvårdsplan Elevvårdsplanen utarbetas i samråd med förskolans personal, barnen och vårdnadshavare. Planen ska ses över inom ett år efter att kommunens välfärdsplan för barn och unga har setts över. Uppgifterna nedan anges enligt det aktuella behovet då planen uppgörs. Den kursiverade texten under rubrikerna nedan ersätts med enhetsspecifika beskrivningar. 5.1 Grundinformation a. Förskolans namn, adress (förteckning över de olika enheterna) 5.2 Det totala behovet av elevvård och tillgängliga tjänster Behov: a. Antal barn (förteckning + barn/enhet och totalt, separat för sv/fi) b. Resultaten från olika enkäter t.ex. förskolegruppens egna utvärderingar. c. Eventuell statistik över hälsogranskningar, läkargranskningar och mottagningsbesök. d. Antal barn inom trestegsstödet (intensifierat, särskilt stöd: sv + fi=totalt) e. Information från barn, vårdnadshavare och undervisnings- och elevvårdspersonal. (Hur insamlas information om välbefinnandet från t.ex. föräldramöten, föräldraföreningar) (gemensam beskrivning med några meningar) Tillgängliga resurser: f. Tillgång till elevvårdstjänster vid förskolan. (1 psykolog för barn under skolåldern + 4 hälsovårdare på rådgivningen, kurator sv/fi) I praktiken deltar ovannämnda personal vid behov i den gemensamma och den individuella elevvården. 5.3 Gemensam elevvård Till den gemensamma elevvården hör att följa upp, utvärdera och utveckla välbefinnandet i förskolgemenskapen och barngrupperna. Målet 12

är en hälsosam, trygg och tillgänglig förskolemiljö. Alla vuxna i förskolan har ett gemensamt ansvar för barnens välmående. Samarbete i anslutning till övergång från Förskola Skola Samarbete genom förskole- och skolbesök. Gemensamma möten för informationsöverföring kring trestegsstödet. Vid behov särskilda individuella överföringsmöten. Informationen används i planeringen av grupper, stödfunktioner och elevvårdsinsatser. Inom samma kommun kan alla uppgifter överföras Förskola Förskola Inom samma kommun kan alla uppgifter överföras. Vid byte av kommun ska uppgifter som är nödvändiga för ordnande av undervisning eller utbildning överföras. Övriga uppgifter överförs endast med samtycke. Målet är att barnet fortsättningsvis får det stöd och de elevvårdstjänster han eller hon behöver även efter förskolbytet. Elevvårdsgruppen Gruppen ansvarar för den gemensamma elevvården vid förskolorna. Elevvårdsgruppen sammankommer åtminstone 1 2 gånger/termin. Daghemsföreståndarens uppgift är att informera kollegiet om arbetet i elevvårdsgruppen. Elevvårdsgruppens uppgifter: Dra upp riktlinjer för att stöda barnens välbefinnande, fastslå temaområden och tyngdpunktsområden för elevvården. Se till att regelbundna undersökningar av förskolemiljö och -trivsel genomförs och följs upp. Beskrivning av tillvägagångssättet och samarbetet inom elevvården. Samarbetet i anslutning till hälsorådgivningen Beskrivning av samarbetet (t.ex. gruppbesök av tandhygienist). Samarbeta med utomstående parter som främjar barns och ungas välbefinnande. 13

Beskrivning. Frånvaro: uppföljning och information Beskrivning: Pro Consona Olyckor: förebyggande arbete, första hjälp, hänvisning till vård. Enhetsspecifik beskrivning (t.ex. säkerhetsansvariga ansvarar för att man har tillgång till första hjälp-utbildad personal och hälsovård, grönenheten kontrollerar lekredskap och skolgård fyra gånger per år.) Räddningsplanen för förskolan. Säkerhetsansvarig vid enheten uppdaterar planen, gruppen följer upp uppdateringen och informationen till kollegiet. Antimobbningsplanen (läsårsvis genomgång) Antimobbningsplanen för Pargas stad (uppdatering och information om planen) Gemensam ska sättas som bilaga! Krisplanen (läsårsvis genomgång) Krisplanen för Pargas stads (uppdatering och information om planen) Skoltransporter: väntetider och säkerhet Den dagliga förskolresan för ett barn får högst ta två och en halvtimme med väntetider inberäknade. (GrUL 32) Mer uppgifter finns i stadens handbok ABC för skolresan. Barn som väntar på transport ska ha möjlighet till handledd sysselsättning. (GrUL 32) Barnen ska vara i god tid på väntplatsen. Barnet ska sitta i sätet med säkerhetsbältet fastspänt under hela resan. Då barnet stiger ur fordonet ska han eller hon tas emot av förskolepersonalen. Reflex eller reflexvästar rekommenderas. 14

5.4 Individuell elevvård Målet med den individuella elevvården är att följa upp och främja barnets utveckling, hälsa, välbefinnande och lärande som helhet. Det är också viktigt att garantera tidigt stöd och förebygga problem. Barnens individuella förutsättningar, resurser och behov ska beaktas både när elevvårdsstödet planeras och i förskolans vardag. Samarbetet med hälsovården i samband med rådgivningsbesök (t.ex. expertgruppsmöte efter undersökningar tillsammans med förskollärare, assistent, daghemsföreståndare, m.fl.) Organiseringen av vård, specialdiet eller medicinering som barnets sjukdom kräver. Beskrivning; gemensamma anvisningar Samarbetet i samband med intensifierat och särskilt stöd, flexibel förskoleundervisning och sjukhusundervisning. Beskrivning Expertgrupper: sammankallande, hur samtycke inhämtas: (blankett i LOGGen), enhetliga rutiner för behandling av ett enskilt barns ärende, Process för expertgrupp som bilaga Inför ett expertgruppsmöte meddelas vårdnadshavarna om mötet och ombedes också svara. Med specifikt skriftligt samtycke av vårdnadshavaren får behövliga samarbetsparter inom elevvården eller närstående till barnet delta i behandlingen av ärendet. Elevvårdsjournaler: utarbetande och förvaring Kuratorn samlar journalerna i elevvårdsregistret och är ansvarig för elevvårdsregistret, som utbildningsanordnaren upprätthåller. Samarbetet med utomstående tjänsteleverantörer och samarbetspartner, såsom barnskyddet, specialsjukvården och polisen. Beskrivning 15

5.5 Samarbetet mellan elevvården, barnen och vårdnadshavare Elevvården ska genomföras i samarbete med barnen och vårdnadshavarna. Barnets och vårdnadshavarens delaktighet i planeringen, genomförandet och utvärderingen av den gemensamma och individuella elevvården. Beskrivning Informationsförmedlingen till barn, vårdnadshavare och samarbetsparter om principerna och praxis för den gemensamma och individuella elevvården. Beskrivning 5.6 Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen Utbildningsanordnaren ska följa upp genomförande av elevvårdsplanen. Daghemsföreståndaren ansvarar för uppföljningen i sin enhet. Metoderna för att samla in information. Varje enhet gör sina egna frågeenkäter och informerar om resultaten, hur? Hur ofta sker uppföljningen Hur behandlas och utnyttjas informationen för att utveckla elevvården i förskolan. Uppgifterna samlas och diskuteras på personalmöten. Hur informeras barn, vårdnadshavare och samarbetsparter om de mest centrala resultaten. Diskuteras på föräldrakvällar. 16