Välkomna! Platsens ökade betydelse för regional tillväxt

Välkomna! Platsens ökade betydelse för regional tillväxt

Program 10:00 Välkomna! Platsens ökade betydelse för regional tillväxt - vad gör Tillväxtverket? Lars Wikström och Daniel Fahlander, Tillväxtverket 10:30 Platsutveckling inspiration och kunskap (3 * 20 min presentation). Regionala miljöer för företagens utveckling Wolfgang Pichler, Tillväxtverket Har utvecklingen av globala värdekedjor tagit en ny riktning? Lena Hagman, Teknikföretagen Bilden av det skånska näringslivet nuläge och framtidsspaning Kajsa Svensson & Jessica Ulfgren, Region Skåne 11:30 Från teori till praktik så här jobbar vi. Kommuner och regioner reflekterar och kommenterar. Anders Bäckstrand, Region Östergötland, Tove Holmström, Linköpings kommun, Johan Duvdahl, Region 10 12:15 Lunch 13:15 Utmaningen vilka verktyg behöver vi för att stärka platsers konkurrenskraft imorgon? Panelsamtal med reflektioner från publiken. Inger Starheim Lagerquist, Region Stockholm, Svante Karlsson, Karlstads universitet Patrik Ståhl, Region Örebro Län 14:15 15:00 Summering och frågor. Arbetet framåt? Mattias Moberg, Näringsdepartementet, Lars Wikström, Tillväxtverket

Platsens betydelse

Tillväxtskapande samhällsplanering

Tillväxtskapande samhällsplanering handlar om att förbättra samordningen av lokala och regionala planeringsprocesser för ett effektivare regionalt tillväxtarbete.

Olika erfarenheter, kompetenser och perspektiv skapar nya möjligheter för tillväxt. Tillväxtskapande samhällsplanering är ett arbetssätt för att kommuner och regioner ska bli mer attraktiva för de som lever, bor och driver företag där.

Tillväxtskapande samhällsplanering 40 Miljoner kr 55 27 2013 Projekt Kommun Starten

Så jobbar vi! Vi bidrar till att näringslivsklimatet blir bättre, vilket på sikt gör platserna mer lockande för företag och privatpersoner. Våra verktyg: Vi skapar ny kunskap där vi kombinerar perspektiven näringslivsutveckling med samhällsplanering. Vi bidrar med processtöd och mötesplatser. Vi finansierar projekt som utvecklar platser där företagen vill, kan och vågar. 9

Platsutveckling inspiration och kunskap

Regionala miljöer för företagens utveckling Wolfgang Pichler, Tillväxtverket

Rapporten med företag/näringsliv i fokus Ekonomisk tillväxt regionalt Företag och arbetsställens geografi Regionala miljöer förutsättning för företagens och näringslivets tillväxt Företag konkurrerar, näringslivets struktur och dynamik Tillväxt ger välfärd

Tillväxtmodell Förutsättningar för tillväxt Arbetskraft Företag Naturresurser Tillgänglighet Indikatorer Tillväxt BRP Lönesumma Produktivitet Sysselsatta Befolkning Effekter av tillväxt Hälsa Miljöpåverkan Inkomster Indikatorer

Utgångspunkter FA-regioner och regiongrupper stad/land FA-regioner: arbetspendling över kommungräns Regiongrupper: täthet och tillgänglighet till större orter

Täthet underlättar för företagens tillväxt Agglomerationsfördelar : Enklare att matcha arbetskraft och jobb Enklare att dela information och resurser mellan företag Enklare att lära av varandra Samlokaliseringsfördelar: företag inom samma bransch interagerar (kluster) Urbaniseringsfördelar: företag i olika branscher interagerar (flera kluster)

Olika demografiska förutsättningar Befolkningstillväxt 2007-2017 Ungefär samma mönster som tidigare! Stor befolkningstillväxt i storstadsregionerna Befolkningstillväxt ger utrymme för nya ekonomiska aktiviteter (företag) (självförstärkande effekt) Befolkningsminskning i mindre regioner Åldrande befolkning

Gemensamma tillgångar Tillgång på infrastruktur är en viktig förutsättning Men, det behövs mer än infrastruktur för att skapa tillväxt och utveckling.

Kunskapsmiljöer Stora skillnader på utbildningsnivåer i olika delar av landet,. dock inte bara formell kunskap som räknas. hög mellan låg

Förändring högutbildade Kunskapsmiljöer Svårt att skapa en jämnare föredelning av högutbildade i landet Utflyttning av unga vuxna till utbildningsorter Få återflyttare till landsbygdsregioner Lägre övergångsfrekvenser från Gym till HS inom tre år i mindre regioner Kvinnor har ofta längre utbildningar Kunskapsspridning på annat sätt? Andel högutbildade

Regionala miljöer Regioners (platsers) framgång är ett resultat av unika faktorer som inte lätt kan kopieras! Entreprenören Regioners (platsers) långsiktiga utveckling kan kopplas till ett antal samhällsutmaningar (urbanisering, demografi, utbildning, tillgänglighet ) Politiken

Har utvecklingen av globala värdekedjor tagit en ny riktning? Lena Hagman, Teknikföretagen

Ny rapport från Teknikföretagen, april 2019 Kan hämtas från www.teknikforetagen.se

Svensk industri Större än innan finanskrisen

Tjänstesektorns export nära 45 procent av Sveriges export Även denna export är i hög grad integrerad med exportindustrin Det är främst företagstjänster samt utgivning av programvara som står för ökningen av tjänstesektorns export

Globala värdekedjor på var mans mun Dagens världshandel är till 70 procent kopplad till GVK Uppdelning av produktionsprocessen i olika delar av världen. Brett ut sig sedan 1990-talet Men under senare år har de globala värdekedjorna börjat minska, från en toppnivå 2011. Beror på olika strukturella faktorer, såsom Kinas omställning från export av insatsvaror till inhemsk tjänsteproduktion, stigande arbetskraftskostnader i leverantörsländer m.m. Källa: OECD, Trade in Value Added.

Källa: Capturing Value in Global Value Networks: Apple s Iphone and Ipad, Kenneth L. Kraemer; Greg Linden and Jason Dedrick, University of California, Irvive, University of California, Berkeley, and Syracuse University. Layout Almega

Ny trend slowbalisation

Andel importerat förädlingsvärde av exporten

Flera industrier satsar mer på sin direkta produktion i Sverige

Även tjänstebranscher ökar sin andel direkt produktion för export, med vissa undantag

Möjliga förklaringar till den nya trenden i globala värdekedjor: Ökade kostnader för import av insatsvaror Produktionskostnaderna har stigit bland utländska leverantörer Blivit mer kostnadseffektivt att göra förädlingen i egen regi Ökat fokus på kostnad per enhet och effektivitet Effektivare egen produktion jämfört med utländska leverantörer (exv. genom automatisering, AI m.m.) Produktionen regionaliseras, närmare kunderna, kortare ledtider - snabbare leveranser Fler förklaringar, exempelvis ökat fokus på hållbarhet

Bilden av den skånska näringslivet nuläge och framtidsspaning Kajsa Svensson & Jessica Ulfgren, Region Skåne

Bilden av det skånska näringslivet Kajsa Svensson och Jessica Ulfgren 2019-08-27

På Avdelningen för regional utveckling jobbar vi för skåningens framtid. Vi ser till att hela Skåne har de förutsättningar som krävs för att bli en attraktiv och innovativ region där människor vill bo, arbeta och utvecklas.

Omvärldsanalys Näringslivet i siffror och kartor Samverkan mellan planering och näringslivsutveckling Framtidens näringsliv scenarier

Demografi Social sammanhållning Folkhälsa Åldrande Pluralism Urbanisering Social Polarisering Globala värdekedjor Välfärd i förändring Globalt Globalt skifte skifte Globalisering Det globala kontraktet Klimatanpassning Cirkulär ekonomi Digitalisering Klimat, miljö, energi

Vad är bilden av Skåne? Sysselsatta 2015 Andel av Skånes sysselsatta 2015 (%) Sysselsättningsförändring 2008 2015 (%) Nordvästra Skåne, tätorter 114 043 21,7 9,0 Nordöstra Skåne, tätorter 52 145 9,9 6,7 Sydvästra Skåne, tätorter 270 153 51,3 15,0 Sydöstra Skåne, tätorter 21 573 4,1 10,6 Utanför tätort 68 323 13,0-14,0 Skåne 526 237 100 8,0

Vad växer var? Servicesektorn och hotell- och restaurangbranschen växer kraftigt Transport och magasinering samt mineralutvinning och tillverkningsindustrin, försörjning av el, gas, vatten mm. har haft relativt stora minskningar. Kunskapsintensiva branscher, exempelvis ekonomi och juridik samt företagstjänster, har en tydlig lokaliseringspreferens till regionens större tätorter. Lund har, trots sin centrala roll i regionen, en relativt svag sysselsättningsutveckling inom flera branscher.

Antal företag per 1 000 invånare i Skånes kommuner 2015

In- och utpendlingsorter i Skåne 2015

Karta 26: Arbetsplatstäthet Lunds universitetssjukhusområde, Lund, 2015 22 000 anställda per km2

Tillväxtskapande samhällsplanering i framtiden samtal med några kommuner Mer proaktivt arbete Bättre kundtänk Dialog med näringslivet En organisation som stödjer samverkan Kunskap om moderna stadsbyggnadsstrategier Digitalisering

Slutsatser och rekommendationer Risk för en bestående inomregional obalans mellan östra och västra sidan, liksom för obalans mellan och utanför tätorter, framförallt utanför den tätortsnära landsbygden. En hög grad av specialisering har både för- och nackdelar. Det nya näringslivet ställer mer krav på samhällsplaneringen. Även industrin kan förväntas få andra förutsättningar. Det finns en kompetensbrist inom flera sektorer.

Resultat och rekommendationer Den inre världen måste vara rustad för att möta den yttre världen. Hitta kommunens nisch och gemensamma mål. o o o o Inre organisation som främjar samverkan. Våga ställa krav. Utforma en strategi för näringslivet i hela kommunen. Involvera fler delar av kommunen.

Scenarier Beskriver en tänkbar framtid där viktiga trender dras ut. Syftar till att mana till beredskap och handlingskraft. Globalisering, konkurrenskraft, innovationsförmåga samt urbanisering viktiga trender för näringslivets utveckling

Den attraktiva och konkurrenskraftiga stadsmiljön Konkurrenskraftigt, innovativt näringsliv-urbanisering

De olösta problemens samhälle Svagt näringsliv-svag landsbygd

Den kunskapsintensiva landsbygden Innovativt näringsliv-stark landsbygd

Vad gör vi nu? Reviderad Regional utvecklingsstrategi Skånska styrkeområden (2019) Innovation för hållbar tillväxt (2019) Regionplan 2022 Nätverk för näringslivsutvecklare

Tack för oss! Jessica Ulfgren, jessica.ulfgren@skane.se Kajsa Svensson, kajsa.e.svensson@skane.se

Platsens ökade betydelse för regional tillväxt - vad gör Tillväxtverket? Platsutveckling inspiration och kunskap Från teori till praktik så här jobbar vi. Kommuner och regioner reflekterar och kommenterar Utmaningen vilka verktyg behöver vi för att stärka platsers konkurrenskraft imorgon? Panelsamtal med reflektioner från publiken. Summering och frågor. Arbetet framåt?

Från teori till praktik så här jobbar vi

Anders Bäckstrand, Region Östergötland Tove Holmström, Linköpings kommun Johan Duvdahl, Region 10

Lunch åter 13.10

Platsens ökade betydelse för regional tillväxt - vad gör Tillväxtverket? Platsutveckling inspiration och kunskap Från teori till praktik så här jobbar vi. Kommuner och regioner reflekterar och kommenterar Utmaningen vilka verktyg behöver vi för att stärka platsers konkurrenskraft imorgon? Panelsamtal med reflektioner från publiken. Summering och frågor. Arbetet framåt?

Utmaningen vilka verktyg behöver vi för att stärka platsers konkurrenskraft imorgon

Inger Starheim Lagerquist, Region Stockholm Svante Karlsson, Karlstads universitet Patrik Ståhl, Region Örebro län

Platsens ökade betydelse för regional tillväxt - vad gör Tillväxtverket? Platsutveckling inspiration och kunskap Från teori till praktik så här jobbar vi. Kommuner och regioner reflekterar och kommenterar Utmaningen vilka verktyg behöver vi för att stärka platsers konkurrenskraft imorgon? Panelsamtal med reflektioner från publiken. Summering och frågor. Arbetet framåt?

Summering och Frågor. Arbetet framåt!

Lars Wikström, Tillväxtverket Mattias Moberg, Näringsdepartementet

Tack