EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 06.07.2010 K(2010)4502 slutlig Ärende: Statligt stödärende N 152/2010 Finland Ersättning till Arctia Shipping Oy avseende kompletterande pensionsrättigheter för de anställda Herr Minister, 1. FÖRFARANDE 1. Den 22 april 2010 anmälde de finska myndigheterna i enlighet med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) en åtgärd som har till syfte att bevara kompletterande pensionsrättigheter för dem som tidigare var anställda hos Finstaship och sedan den 1 januari 2010 arbetar för Arctia Shipping Oy (nedan kallat Arctia). Anmälan registrerades med diarienummer N152/2010. 2. BESKRIVNING AV DEN FÖRESLAGNA ÅTGÄRDEN 2.1. Stödmottagare 2. Det statsägda aktiebolaget Arctia Shipping Oy bildades i december 2009 och inledde sin verksamhet den 1 januari 2010. Arctia Shipping Oy bildades som ett resultat av finska statens beslut att bolagisera rederiverket Finstaship (nedan kallat Finstaship), som var ett statligt affärsverk 1. Syftet med beslutet var att se till att företaget blir en separat juridisk person (innan företaget bildades var det inte en separat juridisk person i förhållande till staten). 1 Enligt finsk förvaltningslag är ett statligt affärsverk ett självständigt affärsdrivande statsägt företag. För sådana företag gäller bestämmelserna i lagen om statliga affärsverk (1185/2002), som antogs den 20 december 2002. Ett statligt affärsverks status är en hybrid mellan ett verk i den statliga förvaltningen och ett bolag som ägs av staten. Utrikesminister Alexander STUBB Sjöekipaget PO Box 176, FIN 00161 Helsingfors Commission européenne, B-1049 Bruxelles/Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgium Telephone: 00-32 (0) 2 299.11.11.
3. Innan Finstaship blev ett statligt affärsverk den 1 januari 2004 var dess verksamhet en del av Sjöfartsverket, som i sin tur var en del av den finska statsförvaltningen. 4. Arctia är verksamt på följande marknader, som alla är öppna för konkurrens: Isbrytar- och oljesaneringstjänster (som tillhandahålls efter upphandling). Företaget har en marknadsandel på cirka 40 50 % av Östersjöverksamheten och en marknadsandel på 85 90 % av verksamheten i Finska viken. Offshore-tjänster på de globala marknaderna, främst stöd- och leveransfunktioner för den tekniska verksamheten på olje- och gasfält (marknaden är helt avreglerad och utsatt för internationell konkurrens). Företaget har omkring 0,5 1 % av den globala marknaden. Färjetransport av passagerare och fordon i Finska vikens skärgård (tjänsterna tillhandahålls främst efter upphandling). Företagets andel av marknaden för denna typ av verksamhet är cirka 25 30 %. 5. Företaget omfattas av samma skatteregler som konkurrenterna inom den privata sektorn (det betalar bl.a. in samma pensionsavgifter som privata företag). Arctias anställda tjänar in samma pensionsförmåner som anställda vid privata företag. 6. Arctia beräknas ha en årlig omsättning på mer än 40 miljoner euro (föregångaren Finstaship hade en omsättning på 48,3 miljoner euro år 2009). 2.2. Kompletterande pensionsrättigheter för Arctiaanställda som tidigare var anställda hos Sjöfartsverket 7. Av Arctias 400 anställda omfattades 47 % tidigare av pensionssystemet för statsanställda, som regleras av lagen om statens pensioner. 8. Enligt bestämmelserna i lagen om statens pensioner tjänade alla statsanställda in en tilläggspension på 0,2 % av årslönen t.o.m. den 31 december 1994 2. 9. När dessa kompletterande pensionsrättigheter tjänades in finansierades Sjöfartsverkets verksamhet direkt med skattemedel, och verksamheten var inte utsatt för konkurrens. 10. Sjöfartsverket betalade alla pensionsavgifter för sina anställda i enlighet med lagen om statens pensioner, både när det gäller grundläggande och kompletterande pensionsrättigheter. Statens pensionssystem är ett icke-fonderat, förmånsbaserat system som bygger på fördelningsprincipen. Sjöfartsverkets ansvar för de anställdas grundläggande och kompletterande pensionsrättigheter var strikt begränsat till att betala pensionsavgifter för att det skulle fullgöra sina pensionsrelaterade skyldigheter. Därför var Sjöfartsverkets efterträdare Finstaship aldrig ansvarigt för de kompletterande pensionsrättigheter som företagets anställda hade tjänat in före 1995. 11. Om de berörda arbetstagarna hade gått i pension som statsanställda skulle kompletterande pensionsrättigheter som de tjänat in före 1995 ha betalats ut till dem 2 Förutom arbetstagare som anställts efter 1992. 2
via Statens pensionsfond. De som går i pension efter den 31 december 2009 kommer däremot att betraktas som anställda vid ett aktiebolag. Enligt reglerna för Statens pensionsfond kommer dessa anställda därför inte att kunna få sin kompletterande pension ur fondens medel. 2.3. Åtgärd som föreslås för att trygga Arctiaanställdas kompletterande pensionsrättigheter 12. De som varit anställda vid Sjöfartsverket och flyttar över till Arctia kan inte få sin tilläggspension från Statens pensionsfond, men de har kompletterande pensionsrättigheter som kan göras gällande gentemot staten i domstol eftersom de har tjänat in sin pension på grundval av den lagstiftning som gällde då, och Finland saknar lagstiftning som automatiskt för över kompletterande pensionsförpliktelser från staten till nya företag som bildas när tidigare statliga affärsverk bolagiseras. 13. Finska staten ansåg att den lättast fullgör sina skyldigheter gentemot de Arctiaanställda som tidigare varit anställda hos Sjöfartsverket genom att Arctia tar över ansvaret för de kompletterande pensionsrättigheter som dessa anställda hade tjänat in före 1995 och att Arctia får nödvändig finansiering för att kunna fullgöra sitt ansvar. Meningen är att Arctia ska använda dessa medel till att teckna en ansvarsförsäkring som täcker de kompletterande pensionsrättigheterna. 2.4. Rättslig grund 14. Den rättsliga grunden för åtgärden är regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ombildning av Rederiverket till aktiebolag 3 (nedan kallad regeringens proposition) och lagen av den 13 november 2009 om ombildning av Sjöfartsverkets produktionsverksamhet till aktiebolag 4. 2.5. Budget och finansieringsform 15. Det beräknades ursprungligen 5 att en ansvarsförsäkring som täcker de kompletterande pensionsrättigheterna kostar 4,3 miljoner euro. Priset sjönk senare till 3,2 miljoner euro till följd av en konkurrensutsatt upphandling 6. 16. I överensstämmelse med regeringens proposition ska staten finansiera åtgärden i form av en skuldavskrivning (avskrivning av en del av ett lån). 17. När Finstaship bildades 2004 genom att relevanta funktioner avknoppades från Sjöfartverket beviljade staten Finstaship ett lån på marknadsvillkor 7 för att 3 http://www.finlex.fi/fi/esitykset/he/2009/20090143 4 http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2009/20090876 5 Beräkningen gjordes av en godkänd aktuarie på grundval av allmänt godtagna försäkringsmatematiska principer. 6 Av de sex livförsäkringsbolag som deltog i anbudsförfarandet gick tre vidare till det sista skedet i anbudsförfarandet. 3
säkerställa att Finstaships andel eget kapital låg på en ekonomiskt sund nivå 8. I slutet av 2008 återstod 64,5 miljoner euro av lånet. Det är det lånet som delvis ska avskrivas. 3. ANALYS AV STÖDETS FÖRENLIGHET MED DEN INRE MARKNADEN 3.1. Förekomst av stöd 18. Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. För att kommissionen ska kunna avgöra om en åtgärd utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget måste den undersöka om följande kriterier är uppfyllda: åtgärden måste kunna tillskrivas staten och genomföras med hjälp av statliga medel, den måste gynna vissa företag eller viss produktion, den måste snedvrida konkurrensen och den måste påverka handeln mellan medlemsstaterna. 19. När det gäller frågan huruvida åtgärden gynnar ett visst företag har EU-domstolen slagit fast att en åtgärd utgör statligt stöd om den befriar ett företag från sådana kostnader som det normalt sett ska stå för 9. EU-domstolen har preciserat att det framför allt gäller kostnader för ersättningar som betalas till anställda. 10 20. Det anses att åtgärden i fråga utgör en fördel. En jämförbar situation vore om ett privat företag skulle anställa f.d. offentliganställda. Detta företag skulle då oundvikligen vara tvungna att betala en premie för att kompensera de anställda för att de mister vissa fördelar då de lämnar sin offentliganställning. Därför anses finansiering till ett företag för att kompensera en viss finansiell kostnad som en fördel. 21. Eftersom åtgärden endast rör ett företag är den är en selektiv åtgärd. 22. Åtgärden finansieras med statliga medel och kan tillskrivas staten; eftersom den finska regeringen beslutade att skriva av 3,2 miljoner euro från det återstående delen av företagets lån. 23. Som framgår ovan konkurrerar Arctia med företag från andra länder, även från andra medlemsstater, så varje åtgärd som gynnar företaget skulle kunna snedvrida konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna. 24. Åtgärden omfattar därför statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUFfördraget. 7 Årsräntan för lånet är 5 % (den är m.a.o. högre än den referensränta på 4,43 % som kommissionen fastställt för perioden i fråga). 8 Man strävade efter en andel eget kapital som låg på ungefär samma nivå som hos konkurrenter och andra jämförbara företag. 9 Mål C-387/92 Banco Exterior, REG 1994, s. I-877 punkt 13, mål C-241/94, Frankrike mot kommissionen, REG 1996, s. I-4551, punkt 20. 10 Mål C-5/01 Belgien mot kommissionen [2002] REG I-1191, punkt 39. 4
3.2. Stödets förenlighet 25. Eftersom den granskade åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, måste dess förenlighet med den inre marknaden granskas utifrån de undantag som anges i det fördraget. 26. I detta sammanhang anser kommissionen att den lämpligaste rättsliga grunden är artikel 107.3 c i EUF-fördraget, där det anges att stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, kan anses vara förenligt med den inre marknaden. 27. På grund av åtgärdens art och effekter anser kommissionen att förenligheten i det aktuella stödet måste granskas i relation till skapandet av en jämförbar nivå vad gäller pensionskostnader mellan Arctia och dess nuvarande, möjliga och framtida konkurrenter. 28. Det bör noteras att kostnaderna kopplade till kompletterande pensionsrättigheter som förvärvats före den 31 december 1994 motsvarar skyldigheter i en tidigare och helt annorlunda situation än den som gäller idag: den tidigare arbetsgivaren hade inga svårigheter att erbjuda kompletterande pensionsförmåner (Sjöfartsverket erbjöd inga tjänster mot ersättning då dess verksamhet helt finansierades ur statens budget). 29. Idag utgör dock finansieringen av dessa rättigheter en klar börda för ett företag som ska konkurrera på den öppna marknaden. 3.2.1. Stödets positiva effekter 30. Huvudeffekten av stödet är att få pensionskostnaderna för Arctia att vara i linje med konkurrenternas, och därigenom få bort den eventuella snedvridning av konkurrensen som påverkar Arctia. 31. Kommissionen anser också att den granskade åtgärden passar med det gemensamma intresset som är målet. Ingen annan metod hade varit effektivare för att åtgärda problemet. Det är tydligt att till exempel en direktupphandling av de tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds av Arctia skulle vara en metod som vore mindre transparent och inte heller skulle leda till en utveckling av konkurrensen på de relevanta marknaderna. Att använda upphandlingsförfaranden tillsammans med en tillfällig åtgärd som speciellt syftar till att lösa problemet med tillkommande pensionskostnader som har sitt ursprung i en tidsperiod före avregleringen tycks vara den bästa lösningen. 32. Rörande proportionaliteten i åtgärden anser kommissionen att det stöd som har beviljats har begränsats till minsta nödvändiga. Företaget ska bara befrias från de ytterligare pensionskostnader som är kopplade till de kompletterande pensionsrättigheter som har förvärvats tidigare av de anställda. Sedan bildandet har de pensionsavgifter som betalats av Arctia varit desamma som andra privata företag har betalat. 33. Det öronmärkta finansieringsbeloppet överstiger inte de relevanta ytterligare kostnaderna. Finansieringen ska strikt begränsas till kostnaderna för det försäkringsavtal som ska täcka de kompletterande pensionsrättigheterna. Avtalet 5
tilldelades efter konkurrensutsatt upphandling som minimerade de underliggande kostnaderna. 3.2.2. Stödets negativa effekter 34. Efter en statisk analys anser kommissionen att snedvridningen i konkurrensen på de marknader där Arctia är verksamt efter den granskade åtgärden både per definition och omedelbart är mycket begränsad. Det är tydligt att den föreslagna åtgärden gäller händelser som inträffade under perioden före avregleringen. 35. Efter en dynamisk analys, en metod som uppenbarligen är lämpligare, anser kommissionen att även om den granskade åtgärden i teorin skulle kunna göra det möjligt för Arctia att behålla sin dominerande ställning vad gäller den finska isbrytarmarknaden är risken för det låg. Denna slutsats dras utifrån det faktum att åtgärden begränsas till att få Arctias pensionskostnader i linje med konkurrenternas. 3.2.3. Allmän bedömning av förenligheten 36. Utifrån vad som sägs ovan anses stödet vara förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget eftersom det tillåter en utveckling av den berörda verksamheten och inte påverkar handeln i en omfattning som strider mot EU:s intresse. Detta tankesätt överensstämmer med tidigare kommissionsbeslut om pensionsskyldigheter 11. 4. BESLUT Eftersom stödet är förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c i EUFfördraget har kommissionen beslutat att inte anföra några invändningar mot den föreslagna åtgärden. 11 Se t.ex. besluten i EDF-ärendet (C25/2003), La Poste-ärendet (C43/2006) och RATP-ärendet (C42/07). 6
Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part ber vi er informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit någon motiverad begäran inom den föreskrivna tidsfristen anses ni ha samtyckt till att denna skrivelse i sin helhet meddelas till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm Er begäran ska sändas med rekommenderat brev eller fax till: European Commission Directorate-General for Competition State Aid Registry 1049 Bruxelles/Brussel Fax +32 22961242 Stateaidgreffe@ec.europa.eu Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Joaquín ALMUNIA Kommissionens vice ordförande 7