Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Relevanta dokument
Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Övningstentamen i KFK080 för B

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen KFK080 för B,

Tentamen KFKA05 och nya KFK080,

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Tentamen KFKA05 Molekylära drivkrafter 1: Termodynamik,

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52)

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Galenisk och Fysikalisk kemi för Receptarieprogrammet. Övningsexempel i Fysikalisk kemi

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

PTG 2015 övning 3. Problem 1

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi

FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM.

Tentamen KFKA05 för B, kl 14-19

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Tentamen KFKA05,

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen KFKA05, 26 oktober 2016

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 14-19

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

TENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C kl 08:00 13:00 LYCKA TILL!

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner

Aggregationstillstånd

Kap 4 energianalys av slutna system

Farmaceutisk fysikalisk kemi, A6. Föreläsning: Faslära PH

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Övrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Kapitel 6. Termokemi

Övningar Homogena Jämvikter

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) kl och lösningsförslag

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl

Kapitel 6. Termokemi

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Termodynamik Föreläsning 4

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Transkript:

Tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10, 2018-01-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del A (endast svar): Max 14 poäng Godkänt-del B (motiveringar krävs): Max 26 poäng. Högrebetygs-del C: Max 42 popäng. För godkänt krävs 30 poäng (av 40) på del A+B, eller 41 poäng (av 82) på del A+B+C. Högre betyg avgörs av den sammanlagda poängen på del A+B+C. Den som bara ska omtentera termodynamikdelen skippar uppgifterna 10, 12 och 23. Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet. Tryck Temperatur 1. Märk ut de tre vanliga faserna (g, s, l) i fasdiagrammet för vatten ovan. (Diagrammet är inte skalenligt.) 2. Hur ändras vattnets fryspunkt när trycket ökar? (se diagrammet ovan) sjunker stiger oförändrad 3. Om en gas komprimeras isotermt till mycket liten volym, kan det då ske en fasövergång till vätskeform? Ja, alltid. Ja, om temperaturen är högre än den kritiska temperaturen. Ja, om temperaturen är lägre än den kritiska temperaturen. Ja, om trycket är lägre än ångtrycket. Nej, aldrig. 4. Följande tabell ger kompressionsfaktorn (Z) vid 200 K för en viss gas vid tre olika tryck. Vid vilket av dessa tryck har gasen minst molvolym? p Z 50 atm 0.90 100 atm 0.75 200 atm 0.85 5. Vilket eller vilka av följande påståenden är alltid sant för en spontan process i ett isolerat system? Inre energin är konstant. Entropin är konstant. Entropin ökar. Inre energin minskar. Entalpin minskar. Gibbs energi minskar. (2 p) 1

6. Vilken eller vilka av följande är extensiva storheter? (extensiv=beror på mängden) tryck volym temperatur systemets värmekapacitet 7. Hur ändras systemets entropi om två olika gaser (som varit åtskilda) blandas? ökar minskar oförändrad 8. Vad betyder det när väder-appen säger att luftfuktigheten är 50%? att partialtrycket för vattenånga är 0.5 atm att ångtrycket över vatten är 0.5 atm att partialtrycket för vattenånga är hälften så stort som ångtrycket över vatten att partialtrycket för vattenånga är dubbelt så stort som ångtrycket över vatten att hälften av alla vattenmolekyler befinner sig i gasfas 9. Vi tillreder en vätskeblandning av 1.0 mol bensen och 4.0 mol etanol. Avläs följande ur diagrammet ovan: (a) Blandningens kokpunkt: (b) Molbråket etanol i den första ångan när blandningen kokas: (c) Molbråket etanol i den slutliga ångan om vi utför fraktionerad destillation av blandningen: (d) Vad kallas punkten P i figuren: 10. Trycket inuti en liten vattendroppe är högre än utanför lägre än utanför lika stort som utanför (4 p) 2

Godkänt-del B (uppgift 11 17) På denna del ska slutsatser motiveras och beräkningar redovisas. Tag för vana att alltid göra en rimlighetsbedömning. 11. Du har två vattenlösningar av glukos, en med koncentrationen 1 M och den andra med koncentrationen 0.1 M. Rita en enkel uppställning som involverar de två lösningarna och som förklarar vad osmos är. Beskriv vad som skulle hända i den uppritade uppställningen och varför. För full poäng ska förklaringen använda begreppet kemisk potential. (3 p) 12. I en vattenlösning av etanol är etanolkoncentrationen högre i ytskiktet mot luft än i bulken. Vad kallas detta fenomen och hur kan det förklaras molekylärt? (2 p) 13. Hur mycket stiger temperaturen om vi tillför 1.00 kj värme till 98 gram cyklohexan (M = 84.16 g/mol) vid konstant tryck. Den molära värmekapaciteten för cyklohexan är C p,m = 156 J K 1 mol 1. (4 p) 14. 2.40 mol av en ideal gas expanderar reversibelt och isotermt vid 300 K från volymen 50.0 liter till volymen 90.0 liter. Beräkna w, q och S för processen. (5 p) 15. Vid temperaturen 500 K är jämviktskonstanten K = 119 för reaktionen H 2 (g) + I 2 (g) 2HI(g) I en jämviktsblandning vid temperaturen 500 K är partialtrycket för H 2 (g) 0.200 bar och för I 2 (g) 0.300 bar. Beräkna partialtrycket för HI(g). (4 p) 16. Vid 40.0 C är ångtrycket över ren bensen 31.2 kpa och ångtrycket över ren toluen 11.2 kpa. Över en viss ideal vätskeblandning av bensen och toluen är partialtrycket för toluen 7.4 kpa vid 40.0 C. Beräkna det totala ångtrycket över blandningen. (4 p) 17. Den normala kokpunkten (vid 1 atm) för NH 3 är 33.5 C och ångbildningsentalpin för NH 3 är 23.35 kj/mol (ångbildningsentalpin får antas vara oberoende av temperaturen). Hur stort måste trycket minst vara för att NH 3 ska vara vätska vid 0 C? (4 p) 3

Högrebetyg-del C (uppg 18 23). Behöver endast göras för att uppnå betygen 4 eller 5. Observera att här normalt endast ges delpoäng för lösningar som kommit ett stort steg närmare det efterfrågade resultatet, och då endast om studenten kan motivera hur en framkomlig väg ser ut. Alla slutsatser skall motiveras och antaganden och beräkningar redovisas. Tag för vana att alltid göra en rimlighetsbedömning. 18. En eldkolv är ett verktyg för att göra upp eld som använts sedan urminnes tider i vissa delar av Sydostasien. I en eldkolv används en hastig kompression av luft för att öka temperaturen så högt att tändmaterialet, vanligtvis kol-tyg, antänds. Eftersom kompressionen går så snabbt kan vi anta att ingen värmeöverföring sker från luften till väggarna, men den går ändå tillräckligt långsamt för att vi ska kunna anta att processen är reversibel. Du kan bortse från tändmaterialets påverkan. Luftens värmekapacitet är C p,m = 29.0 J K 1 mol 1 och får antas vara oberoende av temperaturen. Ideal gas får antas. I en viss eldkolv komprimeras luften, som ursprungligen har temperaturen 25 C och trycket 1.00 atm, från volymen 52.0 ml till volymen 2.30 ml. Beräkna sluttemperaturen, sluttrycket och ändringen i inre energin för gasen. 19. I vår föreläsningssal stod en kvarglömd halvfylld vattenflaska som varit stängd sedan före jul. (a) Hur stor andel av vattenmolekylerna i flaskan är i gasfas om temperaturen är 25 C? (b) Om vi värmer flaskan till 100 C utan att öppna den, hur högt blir trycket inuti flaskan? (c) Hade svaren i a och b påverkats om det hade varit kolsyrat vatten i flaskan? I så fall i vilken riktning och varför? (inga beräkningar behövs) Glöm inte redovisa dina antaganden. Använd gärna data från tabellen nedan. 4

20. En viss vätska har molvolymen 43.20 cm 3 /mol vid trycket 1.00 bar och temperaturen 298.0 K. Vi gör nu två experiment: När vi ökar trycket till 215 bar under konstant temperatur så minskar molvolymen till 42.33 cm 3 /mol. När vi ökar trycket till 215 bar under konstant volym så ökar temperaturen till 313.1 K. Beräkna utvidgningskoefficienten α och den isoterma kompressibiliteten κ T ur dessa experiment. 21. Tidigare såg vi att jämviktskonstanten är K = 119 för reaktionen H 2 (g) + I 2 (g) 2HI(g) vid temperaturen 500 K. Vid samma temperatur är reaktionsentalpin r H = 11.0 kj/mol. Beräkna reaktionsentalpin och jämviktskonstanten för reaktionen vid temperaturen 1000 K med hjälp av följande molära värmekapaciteter, som får antas vara oberoende av temperaturen: Ämne C p,m (J K 1 mol 1 ) H 2 (g) 28.82 I 2 (g) 36.90 HI(g) 29.16 5

22. Diagrammet ovan visar partialtrycken och det totala ångtrycket över en vätskeblandning av A och B vid 320 K som funktion av molbråket x A (de svarta linjerna är endast hjälplinjer som visar idealt beteende). (a) Bestäm aktiviteten och aktivitetsfaktorn för vardera komponenten (A och B) för en vätskeblandning vars molbråk x A = 0.6. (b) Om ångan över blandningen i a samlades upp och kondenserades, vad skulle ångtrycket bli över kondensatet vid 320 K? 23. För att bestämma ytöverskottet av en anjonisk surfaktant NaX i vattenlösning mättes kapillärstigningen (höjden över vätskenivån) i ett glasrör med radien 0.50 mm för fem lösningar med olika koncentrationer [NaX], vid temperaturen 298 K. Du kan anta att ytskiktet är mättat med surfaktant så att ytöverskottet är konstant i hela mätintervallet och att aggregatbildning inte har skett i någon av lösningarna. Densiteten kan sättas till 1.00 g/cm 3 för alla lösningar och kontaktvinkeln kan sättas till 0. (a) Rita en schematisk skiss över hur surfaktantmolekylerna är orienterade i ytlagret. Använd det vanliga sättet att rita amfifila molekyler och namnge molekylernas delar. (b) Bestäm ytöverskottet ur mätresultaten i tabellen nedan. (c) Om vi ur lösningen med bulkkoncentrationen 12.4 mm skulle samla upp ett 1.00 µm tjockt ytskikt, hur stor skulle koncentrationen surfaktant i detta ytprov då vara? Konc (mm) 6.0 7.5 9.0 10.7 12.4 Höjd (mm) 20.7 18.1 16.4 14.3 12.9 6