2012-01-24 1 (30) Primärvårds- och rehabcentrum Verksamhetschef / Gunilla Lindstedt Årsrapport 2011 Rehabiliteringskliniken 1 Ledning och styrning Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Systematisk Upprättad verksamhetsplan för verksamhetsutveckling respektive basenhet Årligen - upprättad - dialog med centrumledning - kommunicerad / förankrad hos medarbetare Upprättad för 2011 Medicinsk revision 2011.06.09 Verksamhetsuppföljni ng 2011.12.08 Ledningsgrupp Antal genomförda möten 30 ggr / år 34 Klinikråd Antal genomförda möten 20 ggr / år 19 Arbetsplatsträffar Antal genomförda möten Se nedan G Samverkansgrupp Antal genomförda möten Minst 8 ggr/år 8 Fr.om. januari har personalansvaret fördelats på tre avdelningschefer istället för fyra. Antalet arbetsplatsträffar varierar mellan yrkesgrupperna. - Sjuksköterskor och undersköterskor 14 st - Läkare 8 st - Arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden 31 st - Logopeder 17 st - Sjukgymnaster och rehabassistenter 42 st - Beteendevetare 18 st - Läkarsekreterare 35 st - Smärtrehab, alla yrkesgrupper, 31 st Förutom arbetsplatsträffarna har yrkesgrupperna egna möten, verksamhetsmöten, för planering och utveckling av arbetet. 7db
LANDSTINGET KRONOBERG 2 (30) 2 Vardagsrationaliseringar / strukturförändringar 2.1 Vardagsrationaliseringar 2.2 Strukturförändringar Inför byggstart av ny rehabbassäng flyttade vi från våra lokaler intill bassängen, upp till plan 2, f.d. Violen, i slutet av juni. Eftersom endast en del av plan 2 används, stängdes de andra delarna av och rörelselarm installerades. Andra åtgärder för att få funktionella lokaler är installation av Dect-telefoni, datauttag, ljuddämpande åtgärder samt viss uppfräschning i en del rum. Rivningsarbetet av gamla bassängen och lokaler i anslutning till den gjordes under septemberoktober. Det första spadtaget togs 17 oktober. Beräknad byggtid är ett år och planerad verksamhetsstart är januari 2013. Arbete pågår även för att förbereda Smärtrehabs och Primärvårdsrehabs flytt till f.d. Violen. Ombyggnad kommer att göras i två etapper så att nödvändiga lokaler finns tillgängliga för verksamheten även under ombyggnadstiden. Inflyttning beräknas kunna ske februari-mars 2013. När lokalerna på Kungsvägen 89 lämnas kommer några poster i driftbudgeten att kunna reduceras, t ex. kostnad för larm och bevakning samt kostnad att driva lunchservering. Den yttre miljön på Sigfridsområdet kommer att förbättras med fler handikapp-parkeringsplatser vid de båda entréerna. 3 Samverkan Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Effektiva samverkansrutiner Antal genomförda brukarråd/ brukarforum Inom processerna hjärnskador och neuro hitta nya former för brukarsamvekan Se kommentar Samverkansmöten med - strokevårdkedja Träffas 2 ggr/år 3 möten - vuxenpsykiatri Förbättrad samverkan kring patienter med psykiatrisk samsjuklighet. 2 möten Samverkan med kommuner / hemsjukvårdsavtal Vårdplanering och LINK-kommunikation fungerar bra. Tillsättande av ny logopedtjänst, med uppdrag att långsiktigt följa upp strokepatienter, har medfört att utbildning kunnat ges till kommunala särskilda boenden. Brukarråd/ brukarforum På Öppet hus för allmänheten i januari deltog flera brukarorganisationer, med bemannade montrar, för att sprida information om sina verksamheter. Under dagen fanns möjlighet att delta i olika föreläsningar om rehabilitering. En brukarträff har anordnats på centrumnivå.
LANDSTINGET KRONOBERG 3 (30) Samverkansmöte strokevårdkedja Möte för information och dialog inför semesterperioden med företrädare för strokeenheten CLV och rehab LL, genomfördes i maj. Under hösten har det varit två möten, ett för avstämning efter semesterperiod samt ett möte i december med fokus på semesterplanering 2012. Annat som diskuterats är remissflöde, rehabronder på CLV, hur vi kan förbättra den fortlöpande informationen om beläggning/aktuella patienter samt andra förbättringar gällande strokevårdkedjan. Från strokeenheterna kan remiss till rehabilitering även skrivas av sjukgymnaster. För att underlätta detta har läkarna sammanställt en lista med information om vad som är viktig att få med på remisser till kliniken. Samverkansmöte vuxenpsykiatri Förbättrad samverkan kring patienter med psykiatrisk samsjuklighet har diskuterats vid två möten. Vuxenpsykiatrin kommer att ge besked angående kontaktpersoner samt att kalla till ytterligare möte för fortsatt diskussion. Övrig samverkan Vi har tagit emot studerande inom flera professioner samt studiebesök från andra verksamheter både inom landstinget och externa grupper. Gåskolan har tagit emot studiebesök från Kalmar, Västervik och Stockholm. Smärtrehab har påbörjat dialog med NP-enheten om ökat behov av kompetens gällande patienter med neuropsykiatriska diagnoser. För att öka kompetensen inom området långvarig smärta har, även i år, flera personer ifrån andra verksamheter deltagit i grundkursen. Flera medarbetare medverkar vid undervisning i strokekompetensutbildningen som fr. o.m. i år administreras av KuskapsUtveckling Syd.. 4 Folkhälsa Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Ökad fysisk aktivitet Antal FaR 17 20 st Sekundär-prevention alkohol och tobak Antal patienter som tillfrågats angående alkohol och tobak inom slutenvård och dagsjukvård. 100 % Slutenvård: Rökning 100 %, Snus 100 % Alkohol 98 % Öppenvård/dagsjukvård: Rökning 100 %, Snus 97 % Alkohol 100 % Uppmärksamma och öka information och insatser till patienter med störd sexuell funktion p.g.a. sjukdom/skada Antal patienter som tillfrågats angående sexuell funktion/störd sexuell funktion 100 % Slutenvård 71 % Arbete med FAR-recept Resultatet för 2010 var endast 10 st FaR, vilket medförde aktivt arbete för att öka antalet. Årets resultatet, 20 st FaR, är en fördubbling som visar att arbetet fått önskad effekt. Sekundär-prevention alkohol och tobak Uppgifterna som hämtas från WebRehab visar mycket bra resultat för slutenvård och dagsjukvård. Inom smärtrehabilitering tillfrågas alla patienter, som genomgår läkarutredning, om bruk av tobak och alkohol.
LANDSTINGET KRONOBERG 4 (30) Uppmärksamma och öka information och insats till patienter med störd sexuell funktion p.g.a. sjukdom/skada Årets resultat för patienter inom slutenvård visar ökning med 20 % jämfört med 2012. Det är ett mycket bra resultat. När det gäller sexuell funktionsstörning på grund av smärtproblem finns ingen rutin att fråga samtliga patienter. Sexuella funktionsstörningar behandlas som en del av grupp-programmet både under grundkurs och under rehabkurs. Diskussioner förs om att öka ambitionsnivån när det gäller att ta upp frågan också individuellt. 5 God vård 5.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kvalitetsregister Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Deltagande i nationella Ökat deltagande / kvalitetsregister rapporterande Säker uppföljning av medicinska resultat som grund för förbättringsarbete NRS, WebRehab, Senior Alert Se kommentar Vårdprogram/vårdrutiner för våra mest förekommande diagnoser Följa med i den utveckling som sker inom specialiserad rehabilitering 100 % klara inom 14 dagar vid inskrivning och utskrivning för slutenvård och dagsjukvård. Förbättrade patienter NRS Förbättrade patienter WebRehab Andel uppföljda patienter NRS och WebRehab Antal tim/månad för arbete med 1-års-uppföljningar Antal nya förbättringsarbeten 2011 Ta fram vårdprogram för: Amputationer, RMS, Parkinson, Smärta, och traumatiska hjärnskador. - Delta i nätverk, utbildningar och konferenser på olika nivåer. - Delta i lokalt/regionalt /nationellt/ internationellt samarbete, forsknings- och utvecklingsarbeten Ökat användande av resultat Förbättrad inrapportering Förbättrade patienter vara lika med eller bättre än riket Förbättrade patienter vara lika med eller bättre än riket Se kommentar 2011-12-31 Inskrivning: - slutenvård 100 % - dagsjukvård 100 % Utskrivning: - slutenvård 1 st > 14 d - dagsjukvård 2 st > 14 d Se kommentar Se bilaga 7 100 % NRS 100 % WebRehab 92 % Tillräckliga resurser för Web Rehab: uppföljningsarbetet ca 10 tim/ månad NRS: ca 10 tim/mån Att resultaten ska leda Se kommentar till förbättringar Under 2011 färdigställa vårdprogram för amputationer samt komplettera vårdprogram MS med PM/rutiner. Att kunna erbjuda effektivare och kvalitativt bättre rehabilitering - Vårdprogram för amputationer är klart, finns på hemsidan. - Kompletterande PM/rutiner till MS vårdprogram kommer att kunna slutföras när implementering av rehabriktlinjen är klar. Se kommentar
LANDSTINGET KRONOBERG 5 (30) Fungerande vårdkedja för våra mest förekommande diagnoser LEON-principen, lägsta effektiva omhändertagande nivå Delta i arbetet att ta fram samt implementera rehabriktlinjer Medelvårdtid slutenvård Antal slutenvårddagar antal dagsjukvårdsdagar Rehabriktlinjer för: Långvarig godartad smärta, lätta -måttliga hjärnskador, MS, Parkinson, Stroke Ryggmärgsskador Somatoformt syndrom Kortare medelvårdtid inom slutenvård Öka dagsjukvårdminska slutenvård Se kommentar Se bilaga 3 Se bilaga 5 Senior Alert Sedan april är vi även med i kvalitetsregistret Senior Alert, som inriktar sig på prevention av fall, trycksår och undernäring. Risker kan uppmärksammas tidigt och diskuteras rehabkonferens/rehabsamtal för att tas med i patientens rehabplan. Alla slutenvårdspatienter registreras. Inom alla tre områden, fall, trycksår och undernäring, har handlingsplan för förbättringsarbete sammanställts. NRS Praktiskt taget samtliga patienter som utreds och deltar i någon form av rehabilitering ingår i kvalitetsregistret NRS. Någon enstaka patient per år avböjer deltagande. Rapportering vid avslut är 100 %, vid 1-årsuppföljning 63 %. (2010 66 %). Resultatet av rehabiliteringen belyses genom olika skattningsskalor som ingår i registret. Resultatet följs upp och diskuteras med personalen på APT och teamkonferenser. Resultatet används också som underlag för att förändra programutformningen. T.ex. uppnådde Smärtrehab mindre goda resultat när det gäller att förbättra rörelserädsla vilket ledde till att man lade till moment i programmet för att påverka just denna svårighet. Sammanfattningsvis när det gäller 1-årsuppföljning av patienter som avslutade rehab under 2010 så uppnåddes bättre resultat än riket när det gäller variablerna smärta senaste veckan, smärtintensitet MPI, depression HAD och ångest HAD. I nivå med riket när det gäller variablerna inverkan på aktivitet MPI, känslomässig påverkan MPI och kontroll MPI. Under riket när det gäller variablerna aktivitetsindex MPI och rörelserädsla TAMPA. Webrehab Från och med årsskiftet har WebRehab utökats till att även omfatta dagsjukvård. Ettårsuppföljning har gjorts på 151 patienter. På kvalitetsregisterdag för WebRehab, i september, tilldelades vi årets diplom, med motiveringen: "För utmärkt arbete med hög kvalitet i registrering av patientens upplevelse av kvalitén i WebRehab 2010. WebRehabs årsrapport 2010 visar att kliniken har högsta värdet på patientenkätens alla fyra områden, personalens bemötande, rehabiliteringen, information om sjukdomen samt information om vart du kan vända dig vid behov av stöd. Målet förbättrad inrapportering, har följts upp under året. Vissa tider har det varit 5-10 veckors fördröjning för enstaka patienter. Mot slutet av året har det avsevärt förbättrats, endast 1 för slutenvård och 2 för dagsjukvård som ej är inrapporterade inom 14 dagar. Ökat användande av resultat Många olika delar i kvalitetsregistren följs upp, såväl inom ledningsgruppens arbete som inom de tre processerna. För att ännu mer kunna utveckla användandet av resultatet är det viktigt att vi deltar vid de årligen återkommande kvalitetsregisterdagarna för WebRehab, NRS och Senior Alert. I både NRS och WebRehab ingår patientenkät och det finns möjlighet att ta ut olika rapporter. För att ytterligare öka användandet av resultaten behöver vi ordna utbildning, intern eller extern, gällande uttag av rapporter. Fr.o.m. september lämnas uppgifter gällande RMS-patienter till ett tillfälligt specialregister på regionnivå för uppföljning av patientgruppen.
LANDSTINGET KRONOBERG 6 (30) Antal nya förbättringsarbeten 2011 Utveckling av program för det nya uppdraget livskvalitetshöjande rehabilitering. Vidareutveckling av befintligt program för arbetsförmågehöjande rehabilitering. Utifrån NRS-resultat, införande av samordnade insatser för att minska rörelserädsla hos smärtpatienter. Ny rutin för bedömning och uppföljning av fallrisk, inom neuro och hjärnskadeproceserna. Analys av vårddagar, inom hjärnskadeprocessen, för att se olika parametrar i förhållande till rehabmål. Deltagit i Tandvårdens vårdprogramsarbete för munhälsa stroke. Följa med i den utveckling som sker inom specialiserad rehabilitering Se kommentar personal och kompetensutveckling sid 13. Läkemedel Framgångsfaktorer Följsamhet till läkemedelskommitténs riktlinjer Mått Mål Utfall Förskrivna läkemedel enligt läkemedelskommitténs riktlinjer (Enl. def. DU 90) Antal remisser, Antal behandlade patienter Läkemedelskostnad, Resursåtgång Ökad andel Följa utvecklingen för Botulinum toxin Se kommentar Se kommentar Förskrivning av läkemedel följer i allt väsentligt läkemedelskommitténs riktlinjer. Enstaka undantag kan gälla t.ex botulinumtoxin där Dysport är rekommenderat men Botox ges till dem som inte fått tillfredställande effekt på Dysport. Årets läkemedelskostnad är 441 tkr, budgeten överskrids med 21 t.kr. Kostnaden för Botulinumtoxin är 154 t.kr vilket är 20,5 % lägre än kostanden 2010. Tre patienter har avslutat behandlingen och för några har doserna kunnat reduceras. Under året har 30 patienter behandlats vid sammanlagt 49 tillfällen. En behandling tar 60 minuter och det behövs 2 resurser vid varje behandlingstillfälle, läkare och sjuksköterska. Läkemedelsförskrivningen på Smärtrehab är sparsam och består i huvudsak av analgetika och antidepressiva medel. och läkemedelskommitténs. Deltagande i utvecklingsarbeten - Arbetsterapeut deltar i arbetsgrupp för framtagande av samordnad rehabplan - Arbetsterapeut deltar i arbetsgrupp för KVÅ-koder. - Läkare arbetar 20 % i patientsäkerhetsgrupp inom vårt centrum. - Flera medarbetare deltar i arbetet med rehabriktlinjer. Implementering av rehabriktlinjer Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Utarbetande av och införande av gemensamma rehabriktlinjer Avvikelser mot centrumets planering Ingen avvikelse Pågår Flera medarbetare deltar i framtagande och implementering av rehabriktlinjer. En arbetsterapeut är processledare för rehabriktlinje Stroke och en sjukgymnast för Ryggmärgsskador. Arbetet är viktigt, men även tidskrävande för de medarbetare som deltar i grupperna. Rehabriktlinjer för långvarig smärta har tagits fram under 2009-2010. Implementeringsarbete har påbörjats under 2011 och fortsätter under 2012. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, publicerades i sin preliminära version hösten 2010. Avsnittet långvarig smärta drogs tillbaka efter omfattande kritik. Sjukgymnaster inom neuroprocessen har genomfört utbildning, inom MS och Parkinson, för primärvårdsrehab.
LANDSTINGET KRONOBERG 7 (30) 5.2 Säker hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Antal registrerade avvikelser Ökat antal 120 Systematiskt arbetsmiljö och brandskyddsarbete - Varav patient/drift relaterade - Andel registrerade avvikelser som avslutats inom 3 månader Arbetsmiljörond/skyddsrond SBA-brandskyddsredogörelse Internkontroll - brand 100 % 1 gång/år 1 gång/år 1 gång/kvartal 41 st (34%) 55 % G G Se kommentar Egenkontroll miljö 1 gång/år G Hög säkerhetskultur Säkerhetskulturenkäten Förbättrad säkerhetskultur Se kommentar Följsamhet till landstingets Hygienriktlinjer Avvikelser vara med på agendan vid varje APT Patientsäkerhetsberättelse Egna, ej föranmälda, stickprovskontroller 2 ggr/år Uppmuntra en Se kommentar icke skuldbeläggande kultur Se kommentar 100 % 1 gång Avvikelser Antal avvikelser, 120 st, är 4 % lägre än 2010. Ingen avvikelse har lett till katastrofal konsekvens, men två avvikelser, gällande patienter som fallit, har lett till allvarliga konsekvenser med onödigt lidande samt förlängd vårdtid. Att endast 55 % av avvikelserna är avslutade inom 3 månader, betyder inte att de inte uppmärksammats och åtgärdats. Momentet bearbetning är mycket omständigt och det kan under vissa perioder med hög arbetsbelastning leda till att själva avslutandet av avvikelsen fördröjs. Avvikelser finns med på agendan till alla APT. Avdelningschefer tar upp avvikelser för information, diskussion och åtgärder på APT. Redovisning av avvikelser görs även i samverkansgruppen. Repetition/information om avvikelsesystemet Synergi gavs på personalmöte i maj. Ledningsgruppen har haft genomgång av bearbetning av avvikelser och även information om bearbetning LÖF-ärenden. En avvikelse som lett till förbättringsåtgärder gäller ett klagomål från anhöriga angående informationsbrist på dagrehabiliteringen. Den ledde till att den skriftliga patientinformationen sågs över och förbättrades. Systematisk arbetsmiljö Samtliga yrkesgrupper har, under våren, arbetat med de handlingsplaner som togs fram efter redovisad SLOT-enkät 2010. Under maj månad genomfördes landstingets medarbetarenkät. Svarsfrekvensen var god, ca 82 % och resultaten har redovisats på personalmöte samt på APT. Handlingsplaner har sammanställts och åtgärder enligt dessa pågår. Att tydliggöra våra mål är ett av våra förbättringsområden. Samverkansgruppen följer årsplanen för SAM. Under året har mycket information och dialog handlat om bassängbygget och ombyggnaden av övre planet. I början på året gjordes återkoppling av resultatet för SLOT-enkäten för hela kliniken och under hösten har medarbetarenkäten redovisas och diskuterats. Återkommande frågor är ekonomi och produktion, bemanning, vakanser och rekrytering. En arbetsgrupp har tillsatts för att ta fram förslag till nya lönekriterier. Gruppen kommer att börja sitt arbete i mars, när samtliga i gruppen har varit på den obligatoriska lönebildningsutbildningen. På APT har medarbetarna arbetat med jämställdhetsfrågor och tagit fram underlag till en gemensam plan. Samverkansgruppen sammanställde därefter jämställdhetsplanen, utifrån de inlämnade förslagen, till en gemensam plan för hela kliniken. Internkontroll brand har på Rehabiliteringskliniken utförts för de fyra kvartalen. På Smärtrehab genomfördes tre internkontroller.
LANDSTINGET KRONOBERG 8 (30) Säkerhetskulturenkäten Enkäten genomfördes i två delar, en för Rehabiliteringskliniken och en för Smärtrehab. Svarsfrekvensen för Rehabiliteringskliniken var 62,8 %, en minskning med 7,6 % jämfört med enkäten 2009. Svarsfrekvensen för Smärtrehab var 66,7 %, en ökning med 16,7 % jämfört med enkäten 2009. För Rehabiliteringskliniken kan jämförelse göras med 2009 års resultat, men för Smärtrehab kan inte motsvarande jämförelse göras pga. mycket låg svarsfrekvens 2009. Rehabiliteringskliniken har förbättrat 12 av 15 dimensioner, 1 är oförändrad och 2 har minskat. Resultaten har redovisats i ledningsgruppen. Under januari 2012 kommer den att redovisats och diskuteras i samverkansgruppen. Därefter kommer återkoppling att göras till medarbetarna. Patientsäkerhetsarbete Definition: Vård som ger största möjliga nytta med minsta möjliga risker. Mål: Att ingen patient kommer till skada. Följande är viktigt för att vi ska uppnå ovanstående: Att medarbetarna har rätt kompetens Att patienten får vård utifrån vårdprogram / riktlinjer/ rutiner / PM Rätt diagnos Rätt bemanning Att vi utvärderar och arbetar med ständiga förbättringar Att patientens behov uppmärksammas och åtgärdas/tillgodoses i rimlig tid. Välinformerad och delaktig patient Gott bemötande Fungerande vårdkedja Rehabplaner Bra teamarbete informationsöverföring - kommunikation Evidensbaserat arbete God arbetsmiljö, SAM God kommunikation Vi behöver ytterligare förbättra den skriftliga information som ges till patienterna. En arbetsgrupp, har efter en tids paus, återupptagit arbetet. Säker vårdmiljö Vi håller på att se över patienternas toaletter/badrum, för att ta fram förbättringsförslag utifrån patientsäkerhet, tillgänglighet, vårdhygien och arbetsmiljö. En förutsättning för att förbättra patienttoaletterna är att ombyggnad beviljas. Följsamhet till landstingets Hygienriktlinjer Kontroll utförs två gånger per år. På Rehabiliteringskliniken är följsamhet gällande arbetskläder god. Följsamhet till utförande av handdesinfektion efter vårdnära arbete är 100 %, men förbättring behövs gällande handdesifektion före vårdnära arbete som ligger på 40 %. VRI, två sårinfektioner efter amputationer. Patientsäkerhetsberättelse Smärtrehabilitering innebär sällan risker. Patienterna är mobila och t.ex. fallskador har inte förekommit. Medicinteknisk utrustning som kan inneböra risker används inte. Eventuella läkemedelsbiverkningar anmäls på sedvanligt sätt. En anmälan har gjorts under året. En del läkemedel som används för smärtdämpning är beroendeframkallande vilket måste beaktas. Akutlåda med läkemedel för att behandla anafylaxi, hypoglykemi och status epileptikus finns tillgänglig på mottagningen. Medel för inköp av defibrillator har beviljats och kommer att finnas tillgängligt under 2012.
LANDSTINGET KRONOBERG 9 (30) Många patienter som rehabiliteras på Rehabiliteringskliniken har gång- och balanssvårigheter vilket medför fallrisk. Åtgärder för att minska fallrisk genomförs men det går inte att helt eliminera fallrisk eftersom patienterna ska vara aktiva under sin rehabiliteringsperiod. Exempel på åtgärder är bl.a. fallriskbedömning, hjälpmedel och tydliga instruktioner till patient och personal. Akututrustning, defibrillator och akutläkemedel / akutväska finns tillgänglig. Avvikelser och förbättringsförslag tas upp på APT, vilket ger stor delaktighet i det ständigt pågående arbetet med att förbättra/öka patientsäkerheten. Varje år genomförs HLR-utbildning för samtliga medarbetare. 5.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Patientfokuserad vård Av patienten upplevd god kvalitet Genomförda patientenkäter i hela eller delar av verksamheten a) Information om sjukdomen - andel nöjda b) Information om vart du kan vända dig vid behov av stöd - andel nöjda c) Personalens bemötande - andel nöjda d) Rehabiliteringen - andel nöjda Årligen i hela verksamheten 90 % Se kommentar samt bilaga 2 I WebRehabs patientenkät finns möjlighet för patienter att skriva synpunkter och förbättringsförslag. Skrivna synpunkter redovisas i ledningsgrupp, klinikråd och därefter i processerna. Även om det är relativt få som skriver synpunkter, så är det mycket värdefullt att kunna återkoppla dessa till verksamheten så att vi kan arbeta med ständiga förbättringar samt ge feedback på goda insatser. Rehabiliteringskliniken patientenkät visar ökad andel mycket nöjda patienter gällande alla fyra delarna, personalens bemötande, rehabiliteringen, information om sjukdomen samt information om vart du kan vända dig vid behov av stöd. Största ökningen gäller information om sjukdomen och information om vart du kan vända dig vid behov av stöd. För Smärtrehabs grundkurser har andelen mycket nöjda ökat både gällande personalens bemötande och för personalens insatser. 5.4 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Klara vårdgarantin Andel patienter som väntat mindre än 90 dagar till läkarbesök inom planerad specialiserad vård 100 % 100 % Andel patienter som väntat 100 % 98 % mindre än 90 dagar på behandling inom planerad specialiserad vård Produktionsplanering för att klara vårdgarantin Varje månad, förutom juli Vårdgarantimöte för regelbunden lägeskontroll G Korrekt hantering av remisser i Cosmic Genomgång med läkarsekreterare och läkare, möte 2 ggr/år Förbättrad registrering i Cosmic 2
LANDSTINGET KRONOBERG 10 (30) Avstämning Inom 90 dagar > 90 dagar Självvald väntan Medicinska skäl 2012-01-10 Slutenvård 7-dygns 3 (5-28 dagar) 0 0 0 Slutenvård 5-dygns 1 (41 dagar) 0 1 (172 dagar) 0 Dagsjukvård RK 20 (7-89 dagar) 9 (95-134) 0 0 Mottagning nybesök RK 6 (12-55 dagar) 0 3 (82 215 dagar) 0 Mottagning nybesök SR 0 0 0 0 Rehabkurs SR 3 0 1 0 Grundkurs SR 2 0 2 0 Second opinion SR 0 0 0 0 RK = Rehabiliteringskliniken SR= Smärtrehab Andel nybesök till specialiserad vård inom 60 dagar Andel patienter som väntat till läkarbesök är 83,3 %, RK 80 %, SR 100 %. Andel patienter som väntat på behandling är 82 %. Andel patienter som väntat på dagrehabilitering RK är 64,7 %. Andel patienter som väntat dagrehabilitering SR är 100 %. Största skillnaden jämfört med 2010 är att antalet väntande till Rehabiliteringsklinikens dagrehabilitering ökat. Under januari-juni var det vid månadsavstämningarna 18-21 väntande och under augusti-december 18-29 väntande. Remisser Smärtrehab har tagit emot 177 remisser, 18 % färre än 2010 och Rehabiliteringskliniken har tagit emot 470 remisser, ökning med 20 % jämfört med 2010. Fördelning av remisser till Rehabiliteringskliniken ser ut så här: 24 % från strokeenheten CLV, 20 % från medicinkliniken CLV, 10 % från medicinkliniken LL, 17 % från primärvård, 9 % är egenremisser, 6 % från andra kliniker inom landstinget, övriga 14 % kommer från privata vårdcentraler, vuxenpsykiatrin, vuxenhabilitering, barn- och ungdomshabiliteringen, lasarettsrehab och SUS Lund. 5.5 Jämlik vård Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Patienthotellet tillgängligt för rehabpatienter med lång resväg Uppföljning av : - Antal bokade hotellnätter - Kostnad för bokade hotellnätter - Antal patienter som blir 5-dygnspatient pga. lång resväg - Antal vårddagar Vård på lika villkor oavsett bostadsort - 83 st - ca 32 000 kr - 6 patienter - 95 vårddagar God kommunikation oavsett språk Tolkkostnader Vård på lika villkor oavsett språk - Rehabkliniken - Smärtrehab - 42 000.kr - 112 000 kr Jämlik vård oavsett kön Rapporter från Cosmic, NRS och WebRehab - Genus-handen, genomföra i processerna - Varje process väljer ett område att följa/mäta utifrån genusperspektivet Vård på lika villkor oavsett kön Se bilaga 4 Ökad insikt i Se kommentar genusfrågor
LANDSTINGET KRONOBERG 11 (30) Patienthotellet tillgängligt för rehabpatienter med lång resväg Under hösten har, efter diskussioner på centrumnivå, platser öppnats för bokningar från både Smärtrehab och Rehabiliteringskliniken. Ökad insikt i genusfrågor Neuroprocessen har samtalat om genusfrågor för att öka medvetenheten samt valt ut ett område att följa/mäta som en kortstudie under 2012. Hjärnskadeprocessen har analyserat vårddagar för strokepatienter, utfall beroende på kön. Resultatet visar att våra resultat stämmer med övriga riket, där trenden är att kvinnor är äldre och har sämre ADL-förmåga före insjuknandet. 5.6 Effektiv hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Interdisciplinär teamrehabilitering Andelen patienter utskrivna från slutenvård till eget boende med eller utan beroende av stöd. Förbättrad hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet Se bilaga 7 Förbättringsvärde FIM Andel förbättrade patienter, NRS - Minskad sjukskrivningsgrad - Ökad andel i arbete/ arbetsträning Bättre än eller lika med riket 25 % 20 % Se bilaga 6 44 % 20 % Genomförda kurser LEON-principen, lägsta effektiva omhändertagande nivå Grundkurser Rehabkurser: - Arbetsförmågehöjande - Livskvalitetshöjande - Rehabkurs - annat språk Sömnskola Antal utredda patienter Antal second opinion Medelvårdtid slutenvård Antal dagar slutenvård 7-dygns, 5-dygns och antal dagsjukvårdsdagar 12 / år 8 / år 1-2 / år 75 / år Kortare medelvårdtid inom slutenvård Öka dagsjukvård- minska slutenvård 13 st (100 deltagare) 4 st (32 deltagare) 1 st (7 deltagare) 2 st ( 8 deltagare) 0 61 st 51 st Se bilaga 3 Se bilaga 5 I början på april infördes delprocesser inom hjärnskadeprocessen för att öka effektiviteten, kompetensutnyttjandet samt för att förbättra vardagslogistiken. Samtidigt omfördelades slutenvårdsplatserna i vårdlagen för att följa processerna och dagrehabilitering flyttades till vårdlag 3. Delprocesser har medfört en större möjlighet till utvecklingsarbete för sina patientgrupper och flera nya gruppaktiviteter har startats. Teamarbetet har förstärkts genom förbättrad kunskap om bemötande, och förbättrade rehabplaner.
LANDSTINGET KRONOBERG 12 (30) Produktion (Kommentar till bilaga 1) Semesterperioden Smärtrehab var stängd under fyra veckor och Rehabiliteringskliniken minskade verksamheten med ca 35 % inom både slutenvård och öppenvård under åtta veckor. Semestervikarier rekryterades endast för undersköterskor inom slutenvården. Planerad bemanning på Rehabiliteringskliniken var tillräcklig och verksamheten fungerade till största del bra, med undantag för sjukgymnastiken som pga. sjukskrivningar fick en sämre bemanning än planerat. Under perioden var 12 slutenvårdsplatser tillgängliga. För att minska väntetiderna f.f.a. gällande strokepatienter kunde antalet patienter vissa dagar öka till 14. Det har då bedömts möjligt utifrån rådande vårdtyngd. Beläggningen i slutenvård under semesterperioden var 99 %. Trots denna flexibilitet och goda beläggning av sluten- vårdsplatserna har väntetiderna f.f.a. för strokepatienter varit oacceptabelt lång. Storstädning av lokalerna genomfördes under den första semesterveckan. Det är nödvändigt, men det ställer till problem när det ska ske under den tid då personalresurserna är på semesternivå. En bättre dialog och delaktighet i planeringen önskas till nästa år. Under samma vecka som storstädningen genomfördes även flyttningen upp till plan 2, f.d. Violen. Enligt ursprunglig plan skulle det ha gjorts en vecka tidigare, men p.g.a. vaktmästeriets omprioritering flyttades det fram en vecka. Produktion Slutenvård: Beläggning inom slutenvård är 96,9 %, och beräknat på utskrivna vårdtillfällen har 62 % varit 7-dygns slutenvård och 38 % 5-dygns slutenvård. Öppenvård, både Rehabiliteringskliniken och Smärtrehab: Dagsjukvård 89,6 % och öppenvårdsmottagning 97,6 % av budget. Resultatet för samtliga delar når 94,4 % av budget trots att tillgängliga resurser påverkats av den pågående strokekompetensutbildningen och att resursmax minskats från 36 till 33 patienter per vecka för slutenvård och dagsjukvård på Rehabiliteringskliniken. Åldersfördelad medelvårdtid, bilaga 3 Slutenvård och dagsjukvård, bilaga 5 Ekonomi i balans (Kommentar till bilaga 1) Ökade intäkter beror på utbetald ersättning för multimodal rehabilitering, MMR samt lägre personalkostnader än budgeterat beroende på tjänstledigheter och annan frånvaro där vikarie inte kunnat rekryteras. Övriga kostnader är högre än budget och det beror bl.a. på ökade tvättkostnader. Landstingets hygienriktlinjer ska följas och det medför ökade kostnader. Helårsbudget för tvätt, både patienttextilier och personalkläder, är 80 t kr och utfallet för året är 144 t kr. En annan orsak till ökade kostnader är reparation och underhåll av lokalerna, som överstiger budgeterad nivå med 41 t kr. Dessutom har det varit nödvändigt att förnya vissa tekniska hjälpmedel och förflyttningshjälpmedel under året. 6 Prioriterade satsningar Prioriterade satsningar är strokekompetensutbildning, rehabmetodik och bemötandeutbildning.
LANDSTINGET KRONOBERG 13 (30) 7 Utvecklingsarbete 2011 Arbetet med rehabiliteringsprocessen/rehabmetodiken med syfte att ytterligare förbättra och utveckla vårt arbetssätt. Utbildningssatsning för att förbättra bemötandet så att vi kan öka patienternas möjlighet till delaktighet. Förbättrat produktionsplaneringen. Infört delprocesser inom hjärnskadeprocessen. Omfördelning i vårdlagen för att bättre anpassa till processerna. Planering och start av livskvalitetshöjande insatser/program. Start av 1-årsuppföljning av dagsjukvårdspatienter, inom WebRehab Deltgit i rehabriktlinjearbetet, implementering av fastställda samt nya riktlinjer för somatoformt syndrom, ryggmärgsskador och stroke. Påbörjat arbete för förbättrad samverkan med vuxenpsykiatrin, framför allt gällande patienter med psykiatrisk samsjuklighet och missbruk. Utvecklat samverkan med Tandvården, för strokepatienter. Säker vårdmiljö, påbörjat arbete att se över patienternas toaletter/badrum, för att ta fram förbättringsförslag utifrån patientsäkerhet, tillgänglighet, vårdhygien och arbetsmiljö. Arbete i de olika processerna för att få ökad kännedom om genusfrågor. Planering för kognitiv rehabilitering i grupp för strokepatienter. Kontinuerlig utveckling inom de olika yrkesgrupperna, t.ex. optimal användning av bedömningsinstrument inom arbetsterapi. Planering av uppföljningsrutiner för strokepatienter. Förbättringsarbete gällande MS och Parkinson. Hälsofrämjande inriktning infört för RMS-uppföljningar, med stöd av Spinalis hälsonavigator. Ökat hälsotänk gällande kost och rökning/rökstopp, inom slutenvård och öppenvård, med hjälp av motiverande samtal. Rehabiliteringsmål, planerad vårdtid och åtgärder för strokepatienter. Rutiner för strokepatienters rehabprognos vid remisshandläggning. Förarbete till studie, användning av spegelbox för strokepatienter inom arbetsterapi. Infört gruppaktivitet, för träning/stimulering av psykiska funktioner och kognitiv förmåga. 8 Personal- och kompetensutveckling Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Medarbetare med rätt kompetens - Genomförda medarbetarsamtal inkl reviderade utvecklingsplaner Oliva 12 yrkeskategorier Tydliga uppdrag Attraktiv arbetsgivare Andel medarbetare som haft utvecklingssamtal senaste året Revideras vart annat år. Andel medarbetare som uppfyllt sin handlingsplan enligt överenskommelse Grad av genomförd handlingsplan utifrån landstingets medarbetarenkät 100 % 77 %, se kommentar EG december 2011 100 % 96 % 100 % Pågår
LANDSTINGET KRONOBERG 14 (30) Hälsofrämjande arbetsplats - Sjukfrånvaro, % av arb tid Minskad sjukfrånvaro 3,8 % Få vakanser Antal vakanta tjänster 0 st 0 Kompetensutveckling Genomförda utbildningsinsatser enligt plan Se kommentar i förhållande till verksamhetsplan Andel avd.chefer/ 100 % G verks.chefer medverkat på landstingets interna utbildning i lönebildning Arbetsgrupp med uppgift God kompetens inom Se kommentar att ta hand om det fortsatta arbete med rehabmetodiken rehabiliteringsmetodik Bemötandeutbildning Gott bemötande Pågår Strokekompetensutbildning Hög kompetens inom stroke Se kommentar God omvärldskunskap inom specialiserad rehabilitering Studiebesök och auskultation vid: - andra rehabkliniker/ rehabverksamheter - samarbetspartners i vårdkedjan Delta aktivt i befintliga nätverk samt bygga nya nätverk. Att kunna erbjuda specialiserad rehabilitering med god kvalitet och effektivitet Se kommentar Medarbetarsamtal Medarbetarsamtalen genomförda till 77 %. Antal ej genomförda medarbetarsamtal är 21 och de kommer att genomföras under januari 2012. Orsak till ej genomförda medarbetarsamtal är sjukskrivningar, akuta möten som medfört ombokningar av planerade samtal. Under hösten har avdelningscheferna genomfört ett omfattande arbete för att i de olika personalgrupperna återkoppla medarbetarenkäten samt att ta fram handlingsplaner samt att på APT samtala om jämställdhetsfrågor och ta fram underlag till klinikens gemensamma jämställdhetsplan. Lönesamtal Alla medarbetare har haft lönesamtal under året. Olivia Flyttas fram i tid pga. tidsbrist under hösten. Genomförda utbildningsinsatser i förhållande till verksamhetsplan Året inleddes med bemötandeutbildning för samtliga medarbetare och under hösten har det varit en halvdags uppföljning för alla. Strokekompetensutbildning, med syfte att vara med och förbättra strokesjukvården i Kronoberg, startade i februari med den tredje av fyra utbildningsgrupper och i augusti startade kurs fyra. I kurserna deltar även personer från andra kliniker och kommuner. Stroke-riksförbundet har fastställt kompetenskraven för utbildningen som innehåller både teori, praktik och studiebesök. Utbildningstiden är ett år med ca 20 teoridagar, och avslutas med skriftligt prov för alla deltagare. Tidigare samarbetade vi med Högskolecentrum Nova i Oskarshamn för att klara av genomförandet, men fr.o.m. i år har Kunskapsutveckling Syd tagit över kursadministrationen. Den 4:e och sista planerade kursen påbörjades efter sommaren och pågår fram till sommarn 2012. Antal kursdeltagare, kurs 1: 19 deltagare, kurs 2: 18 deltagare, kurs 3: 21 deltagare och pågående kurs 4: 17 deltagare.
LANDSTINGET KRONOBERG 15 (30) Andra utbildningar: Postpolioutbildning, Parkinsonutbildning, utbildning tarm- blåsstörning vid neurologisk skada, kognitiv rehabilitering vid MS, fördjupning taktil stimulering, AKK, nutrition, sårvård, mat för hälsa, mat vid ohälsa, Parkinson, inkontinens, handledning för olika yrkeskategorier, handledning BK, KBT steg 1, ACT, interkulturell kommunikation, Qigong för instruktörer, kommunikationsutbildning logoped 7,5 poäng. Nätverksträffar: Regiondag hjärnskador, RMS- regionträff, nordisk RMS-stämma, träff för logopeder i södra regionen, AT-forum dysfagimöte, nationella gåskoledagar, regionmöte inom Smärtrehabilitering, SKL-konferens-rehabgaranti, internationell whiplash konferens i Lund, regionalt seminarium rehabriktlinjer, AT-forum, NRS konferens, smärtforum, sjukgymnastdagarna, nationell konferens för psykologer. God kompetens inom rehabiliteringsmetodik Arbetsgruppen för rehabmetodik har arbetat med att ta fram en ny rehabplan som kommer att introduceras våren 2012. Planen har godkänts av specialister på regionnivå. I arbetet med rehabmetodiken finns många förbättringsområden och för Smärtrehab har mycket tid lagts på utveckling av målsamtal /choachsamtal, (motsavarande rehabsamtalet på Rehabiliteringskliniken). God omvärldskunskap inom specialiserad rehabilitering Under Strokekompetensutbildningen görs studiebesök genom hela rehabkedjan. Dessutom genomförs flera studiebesök inom andra landsting, bl.a. strokeenheten Orupsjukhuset och Karlshamns stroke-rehabilitering och strokeenhet. Sjukgymnaster har auskulterat hos kommunens sjukgymnaster samt vid medicinkliniken avd 4. Neuroprocessen har varit på studiebesök hos företaget Bilinredarna. Regelbundna nätverksträffar: Nätverksträffar för logopeder med Blekinge och Kalmar län, nätverksträffar för Parkinson, regionala nätverksträffar för RMS för läkare och för sjuksköterskor, dietistträffar för sjuksköterskor med nutritionsansvar. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för januari augusti var 4,3 % och för hela året är den 3,8 %. Resultatet för 2010 var uppdelat på Smärtrehab, 1 %, och för Rehabkliniken 6,3 %. Sjukfrånvaron har minskat för hela verksamhetsområde. Några medarbetare har varit och är fortfarande helt eller delvis sjukskrivna. Endast för sjuksköterskor och undersköterskor finns timanställda vikarier. Vid kortare sjukfrånvaro för andra yrkeskategorier finns ingen möjlighet att bemanna med vikarie vilket medför att så gott som all sjukfrånvaro påverkar produktionen. Vakanser & rekrytering Psykologtjänst Smärtrehab 0.75 % tillsätts fr.o.m. september. ST-läkare samt vik. underläkare (pre-st) påbörjade sina tjänster under juli och augusti. Ny logopedtjänst med uppdrag att långsiktigt följa upp strokepatienter tillsattes i augusti. Rekrytering av läkare till både Smärtrehab och Rehabiliteringskliniken påbörjades under hösten och med anledning pensionsavgångar. 9 Intern styrning och kontroll Följsamhet till centrumets granskningsplan Verksamhetsplan var upprättad inför 2011 och under senare delen av hösten har verksamhetsplanen för 2012 tagits fram. Återkoppling av verksamhetens resultat till medarbetarna görs för perioderna januari-mars, januari-juni, delårsrapport januari- augusti samt årsrapport. I övrigt se bilaga 8.
LANDSTINGET KRONOBERG 16 (30) 10 Framåtblick / Aktuella händelser Planering och rekrytering inför kommande pensionsavgångar inom flera yrkesgrupper. Bassängbygget fortsätter och arbetsgruppen fortsätter att planera inför verksamhetsstart i den nya rehabbassängen. Fortsatt planering inför Smärtrehabs flytt till Sigfridsområdet. Ombyggnad av övre plan, f.d. Violen, beräknas pågå till februari 2013. Fortsatt arbete med rehabmetodik och införande av ny rehabplan. Att tydliggöra vårt uppdrag för alla medarbetare samt förbättra återkoppling av produktionsresultaten. Rehabriktlinjer, fastställande och implementering. Utveckla samverkan vuxenpsykiatri och NP-enhet. Begränsad tillgång till beteendevetare, behov av översyn och tydligare uppdrag. Arbetsgrupp lönekriterier startar i mars. Utbildning för alla medarbetare i lönebildning. Förbättrad/säker kommunikation, utbildning i samt införande av ISBAR. Starta arbetet inför kvalitetscertifiering enligt CARF, föreläsning/information på personalmöte i februari. Översyn av remisshantering och patientschemaläggning. Förtydliga kriterier för poliklinik samt definition av specialiserad rehabilitering. Fortsatt fokus på bra bemötande. Arbete för säker vårdmiljö. Framföra behovet av ombyggnad av patienttoaletter så att vi klarar gällande krav utifrån vårdhygien, patientsäkerhet, arbetsmiljö och tillgänglighet. Förbättra informationsmaterial till patient/anhörig samt översyn av information på hemsidan. Fortsätta programutvecklingen inom Smärtrehab. Avsluta trädgårdsprojekt Smärtrehab. Uppföljning av det nya logopeduppdraget. Fortsatt arbete för ökat hälsotänk gällande kost och rökning/rökstopp, inom slutenvård och öppenvård, med hjälp av motiverande samtal. Fortsatt förbättringsarbete med rehabiliteringsmål och planerad vårdtid. Arbeta för att minska väntetider för nyinsjuknade strokepatienter. Revidering av vårdprogram och vårdrutiner för stroke. Kartlägga behov av utökad information/utbildning till strokepatienter och deras närstående.. Verksamhetschef Gunilla Lindstedt Bilagor: 1. Produktion, Ekonomi, Medarbetare 2. Av patienten upplevd kvalitet 3. Åldersfördelad medelvårdtid 4. Genusperspektiv slutenvård 5. Slutenvård och dagsjukvård 6. FIM-förbättring vid utskrivning 7. Interdisciplinär teamrehabilitering för att uppnå så stor självständighet som möjligt 8. Intern kontroll/granskningsplan
LANDSTINGET KRONOBERG 17 (30) Bilaga 1 Produktion, Ekonomi, Medarbetare Produktion Öppenvård - mottagning - Läkarbesök 656 600 663 - Övriga besök - mottagning enskilt 2 602 0 2 239 - Övriga besök - mottagning grupp 728 0 595 - Övriga besök - mottagning team 611 0 608 - Övriga besök 89 4 200 103 S:a öppenvård - mottagning 4 686 4 800 4 208 Dagsjukvård - Besök 2 866 3 200 3 020 S:a dagsjukvård 2 866 3 200 3 020 Summa öppenv och dagsjukv 7 552 8 000 7 228 Slutenvård - Vårddagar - inkl permissionsdygn 5 574 5 436 - Vårddagar - exkl permissionsdygn 4 844 5 000 4 891 - Vårdplatser 7-dygnsvård 16 16 16 - Vårdplatser 5-dygnsvård 5 5 5 - Beläggningsprocent slutenvård totalt 96,9 84,3 - Vårddagar 7-dygnsvård / utskrivna vtf 3 496 3 304 - Vårddagar 5-dygnsvård / utskrivna vtf 2 163 1 835 - Vårddagar totalt / utskrivna vtf 5 659 0 5 139 - Vårdtillfällen / utskrivningar / 7-dygnsv 96 93 - Vårdtillfällen / utskrivningar / 5-dygnsv 51 50 - Vårdtillfällen / utskrivningar / totalt 147 0 143 - Medelvårdtid / utskrivningstillfällen 38,5 0,0 35,9 Övrigt Beläggningsprocent slutenvård totalt, 96,9 %, är beräknat på vårddagar exkl. pemissionsdygn. Se kommentar sid. 12.
LANDSTINGET KRONOBERG 18 (30) Ekonomi Ekonomiskt resultat 2011 2011 2010 (Mkr) Utfall Budget Utfall Såld vård (31xx) 0,6 0,1 1,3 Bidrag (LE, HSP, ers mm) (38xxx) 57,4 56,8 54,2 Övriga intäkter 0,3 0,3 0,4 S:a Intäkter 58,3 57,2 55,9 Personalkostnader 38,9 39,7 38,4 Köpt vård / off finans vård (50xx/51xx) 2,2 2,3 2,8 Inhyrd personal (554xx) 0,0 0,0 0,0 Läkemedel (561xx) 0,4 0,4 0,4 Övriga kostnader 15,2 14,8 14,3 S:a Kostnader 56,8 57,2 55,9 Resultat 1,5 0,0 0,0 Se kommentar ekonomi sid 12. Personal Nyckel - Personal 2011 2011 2010 Budget Budget Utfall Arbetad tid, tim 123 524 0 0 Arbetad tid - inhyrd personal 0 0 0 Personal antal anst mm 0 0 0
LANDSTINGET KRONOBERG 19 (30) Bilaga 2 Av patienten upplevd kvalitet Av patienten upplevd kvalitet Hämtat från genusrapport WebRehab, slutenvård 2011 % 2010 % 2009 % Personalens bemötande Mycket nöjd 94 87 89 Nöjd 6 13 11 Missnöjd 0 0 0 Mycket missnöjd 0 0 0 Summa mycket nöjd + nöjd 100 100 100 Rehabiliteringen Mycket nöjd 72 64 69 Nöjd 28 35 28 Missnöjd 0 1 2 Mycket missnöjd 0 0 1 Summa mycket nöjd + nöjd 100 98 97 Information om sjukdomen Mycket nöjd 48 43 40 Nöjd 51 55 54 Missnöjd 1 2 4 Mycket missnöjd 0 0 2 Summa mycket nöjd + nöjd 100 98 94 Information om vart du kan Mycket nöjd 54 38 34 vända dig vid behov av Nöjd 41 49 64 stöd Missnöjd 5 13 3 Mycket missnöjd 0 0 0 Summa mycket nöjd + nöjd 97 87 97 Antal enkäter 112 97 106 Av patienten upplevd kvalitet - Grundkurs Hämtat från patientenkät Personalens bemötande 2011 jan-aug % 2010 % 2009 % Mycket nöjd 88 85 75 Nöjd 22 15 25 Missnöjd 0 0 0 Mycket missnöjd 0 0 0 Summa mycket nöjd + nöjd 100 100 100 Kursen personalens Mycket nöjd 75 64 69 insatser Nöjd 25 35 31 Missnöjd 0 0 0 Mycket missnöjd 0 0 0 Vet ej 0 1 0 Summa mycket nöjd + nöjd 100 99 100 Antal enkäter 97 104 103
LANDSTINGET KRONOBERG 20 (30) Av patienten upplevd kvalitet - Rehabkurs Hämtat från NRS Känner du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Var du nöjd med enhetens utrustning? Hur var informationen du fick om praktiska saker? Känner du dig delaktig i planeringen av din rehabilitering? Hur samarbetade rehabteamet med varandra i ditt fall? Deltog dina anhöriga i din rehabilitering? Har rehabiliteringsperioden förändrat dina smärtupplevelser? Har rehabiliteringsperioden förändrat din förmåga att hantera livssituationen? Rapport från NRS, 2011 = 29 pat 2011 % 2011 Riket % 2010 % 2010 Riket % Ja 85 90 92 88 Delvis 15 9 8 11 Nej 0 0 0 0 Svarsfrekvens 93 78 96 77 Nej 11 8 12 12 Ja 89 92 88 88 Svarsfrekvens 97 77 96 77 Mycket bra 61 65 64 58 Bra 29 28 32 34 Tillfredsställande 0 6 4 6 Mindre bra 11 1 0 1 Dålig 0 0 0 0 Svarsfrekvens 97 77 96 77 Ja 75 74 64 68 Delvis 21 24 28 29 Nej 4 2 8 3 svarsfrekvens 97 78 96 76 Mycket bra 54 65 48 60 Bra 29 26 36 32 Tillfredsställande 14 7 16 6 Mindre bra 4 2 0 0 Dåligt 0 0 0 2 Svarsfrekvens 97 77 96 77 Ja 50 34 68 34 Nej, ingen kunde 32 19 32 25 Nej, ingen fick 18 13 0 13 Nej de erbjöds inte 0 34 0 28 Svarsfrekvens 97 77 96 75 I hög grad minskat den 11 12 16 9 I viss mån minskat den 54 44 52 41 Ej påverkat den 11 29 24 32 I viss mån ökat den 14 12 8 14 I hög grad ökat den 11 3 0 3 Svarsfrekvens 96 76 I hög grad förbättrats 21 22 20 20 I viss mån förbättrats 64 63 64 65 Ingen förändring 11 13 12 13 I viss mån försämrats 4 2 4 1 I hög grad försämrats 0 0 0 0 Svarsfrekvens 97 77 96 77
LANDSTINGET KRONOBERG 21 (30) Bilaga 3 - Åldersfördelad medelvårdtid Patientens skada/sjukdom, framför allt kognitiva funktionsnedsättningar, medför ett stort rehabiliteringsbehov och lång vårdtid i slutenvård. Medelvårdtiden har ökat med 2,6 dagar jämfört med 2010. Enstaka patienters långa vårdtid påverkar utfallet. För tre patienter har vårdtiden varit över 100 dagar, 102, 128 och 139 dagar. Kortast medelvårdtid och lägst antal vårddagar finns i åldersgruppen 18-29 år. Längst medelvårdtid och flest antal vårddagar finns i åldersgruppen 30-49 år. 2011 januari - december Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen Vårdtid vårdtillfällen per patient Dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 1 24 1 1,0 24,0 30-49 20 834 16 1,3 41,7 50-64 50 2071 40 1,3 41,4 65 76 2730 70 1,1 35,9 Summa 147 5659 127 1,2 38,5 2010 januari december Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medel- Vårdtid utskrivna dagar patienter vårdtillfällen Dagar vårdtillfällen per patient 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 5 250 4 1,3 50,0 30-49 16 768 13 1,2 48,0 50-64 43 1372 33 1,3 31,9 65 79 2749 71 1,1 34,8 Summa 143 5139 121 1,2 35,9 Uppgifterna är hämtade från Business Objects.
LANDSTINGET KRONOBERG 22 (30) Bilaga 4 Genusperspektiv slutenvård, vårddagar och medelvårdtid Män har fler vårddagar än kvinnor, 45 % för kvinnor och 55 % för män. Fördelning vårddagar inom 7-dygns slutenvårdsdagar är 49,7 % för kvinnor och 50,3 % för män. Fördelning vårddagar inom 5-dygns slutenvårdsdagar är 37 % för kvinnor och 63 % för män. I åldersgrupperna 30-49 och 50-64 har män längre medelvårdtid än kvinnor. I åldersgruppen över 65 år har kvinnor längre medelvårdtid. Jan- dec Slutenvård 7 & 5 dygns alla Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 1 24 1 1,0 24,0 30-49 20 834 16 1,3 41,7 50-64 50 2071 40 1,0 42,5 65 76 2730 70 1,1 35,9 Summa 147 5659 127 1,2 38,5 Jan- dec Slutenvård 7 & 5 dygns kvinnor Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 1 24 1 1,0 24,0 30-49 12 426 10 1,2 35,5 50-64 21 836 18 1,2 39,9 65 35 1264 31 1,1 36,1 Summa 69 2550 60 1,2 37,0 Jan- dec Slutenvård 7 & 5 dygns män Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 0 0 0 0,0 0,0 30-49 8 408 6 1,3 51,0 50-64 29 1235 22 1,3 42,6 65 41 1466 39 1,1 35,8 Summa 78 3109 67 1,2 39,9
LANDSTINGET KRONOBERG 23 (30) Jan- dec Slutenvård 7-dygns alla Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 1 24 1 1,0 24,0 30-49 10 259 8 1,3 25,9 50-64 23 904 19 1,2 39,3 65 62 2309 57 1,1 37,2 Summa 96 3496 85 1,1 36,4 Jan- dec Slutenvård 7-dygns kvinnor Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 1 24 1 1,0 24,0 30-49 5 136 5 1,0 27,2 50-64 8 372 7 1,1 46,5 65 33 1208 29 1,1 36,6 Summa 47 1740 42 1,1 37,0 Jan- dec Slutenvård 7-dygns män Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 0 0 0 0,0 0,0 30-49 5 123 3 1,7 24,6 50-64 15 532 12 1,3 35,5 65 29 1101 28 1,0 38,0 Summa 49 1756 43 1,1 35,8
LANDSTINGET KRONOBERG 24 (30) Jan- dec Slutenvård 5-dygns alla Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 0 0 0 0,0 0,0 30-49 10 575 10 1,0 57,5 50-64 27 1167 22 1,2 43,2 65 14 421 13 1,1 30,1 Summa 51 2163 45 1,1 40,8 Jan- dec Slutenvård 5-dygns kvinnor Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 0 0 0 0,0 0,0 30-49 7 290 7 1,0 41,4 50-64 13 464 11 1,2 35,7 65 2 56 2 1,0 28,0 Summa 22 810 20 1,1 36,8 Jan- dec Slutenvård 5-dygns män Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 0 0 0 0,0 0,0 30-49 3 285 3 1,0 95,0 50-64 14 703 11 1,3 50,2 65 12 365 11 1,1 30,4 Summa 29 1353 25 1,2 46,7