Studentguide FÖR STUDENTER VID FILOSOFISKA FAKULTETEN

Studentguide FÖR STUDENTER VID FILOSOFISKA FAKULTETEN

Innehåll Varför studentguide? 4 Studier vid Filosofisk fakultet 5 Planera 6 Kom igång 8 Att läsa kurslitteratur 10 Undervisnings- och arbetsformer 12 Anteckna 14 Minnesteknik 15 Motivation 17 Förbered dig för tentamen 19 Akademiskt skrivande 20 Om du behöver hjälp 21 Tips för ytterligare läsning 22 3

Varför studentguide? Att börja studera på universitet innebär en stor omställning för många. Studietakten är högre än på gymnasiet, litteraturen omfattande och du får ta ett stort eget ansvar att själv planera din tid. Vi vill med den här studentguiden ge dig information om och tips på sådant som kan vara till hjälp för dig när du tar dig an dina studier. Vi hoppas att den kan vara till hjälp för att underlätta steget mellan gymnasiestudier och universitetsstudier. Använd den under utbildningen om du kör fast eller om du behöver lite hjälp på vägen. Du är alltid välkommen att kontakta din studievägledare om du känner att du behöver prata med någon om din studiesituation. Lycka till! Studievägledningen Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet 4

Studier vid Filosofisk fakultet.innebär studentcentrerat lärande, vilket betyder att du tar initiativ, är aktiv och tar eget ansvar för ditt lärande. Som student kommer du att möta olika undervisnings- och arbetsformer och dessa kan variera, oavsett om du läser program eller fristående kurser. Undervisningen bygger på studentcentrerat lärande, vilket bl.a innebär att du är aktiv, tar initiativ och tar eget ansvar för ditt lärande. Du förväntas att på egen hand eller tillsammans i grupp driva uppgifter framåt från start till mål. Föreläsningar varvas med självstudier och grupparbeten och seminarier är vanligt förekommande. Varje kurs examineras, antingen löpande eller i slutet av kursen eller terminen. Examinationsformerna är varierande, som exempelvis salstentamen, hemtentamen, gruppredovisningar och seminarier. Både muntliga redogörelser, presentationer och skriftliga examinationer förekommer. 5

Planera Att planera din tid är A och O, eftersom det är du själv som ansvarar för dina studier. Tidigare kanske din planering har bestått av schemat du fått när terminen startat och att du planerat att studera extra inför proven. Nu är det viktigt att din planering blir mer än så. Hur mycket tid använder du till olika aktiviteter? Försök att se mönster; vad tar upp mest tid? När på dygnet är du piggast? När är du mest effektiv? Var studerar du bäst? Var hittar du lugn och ro? Eftersom studietakten är hög på universitetet bör du fördela inlärningen jämnt över hela terminen. Att redan från början ha en bra planering minskar risken för att du skjuter upp arbetet som ska göras. För att göra din första studieplanering behöver du information om schema, kursupplägg, datum för inlämningsuppgifter och examinationer. Ta reda på vilka uppgifter du behöver lösa under veckan som ligger framför, vilken litteratur som behöver läsas och hur lång tid du har till förfogande. När du fått en överblick över det arbete som ska göras och hur lång tid du har på dig att göra det, lägger du in det i din planering i lagom långa pass. Kom ihåg att lägga in pauser. Många korta pauser är ofta mest effektivt. Lägg in dina självstudiepass vid en tid på dygnet när du är pigg och effektiv. Man får inte tid man måste ta sig tid. Prioritera. Varifrån ska du ta tiden? Var realistisk när du bedömer och avsätter tid. För att orka studera är det också viktigt att planera in tid för återhämtning och vila. Gör också en plan för en längre tidsperiod till exempel fram till nästa tentamen eller delkurs. Häng upp din planering på kylskåpet, spara den i din dator eller i din telefon någonstans där du hela tiden har den lättillgänglig. Se på dina studier som på ett arbete och se till att skaffa dig goda arbetsvanor. 6

När du börjar planera ska du få med följande: sömn och måltider nödvändiga aktiviteter som föreläsningar, seminarier och grupparbeten självstudier - vilken tid behöver du? Utgå från dig själv, inte andra! motion/fysisk aktivitet, rekreation 7

Kom igång om du har läst tidigare avsnitt vet du en del om hur och varför du ska planera dina studier. Men nu sitter du där och kan bara inte komma igång, trots att du har planerat för det. Bestäm dig för hur och var du ska studera Tänk igenom var och när du pluggar bäst och vad som utmärker den miljön. Vi är alla individer med olika behov och det gäller att du utformar din studiesituation så att den passar just dig. en del trivs bäst med att studera hemma, medan andra har svårt att koncentrera sig där det finns mycket annat som pockar på uppmärksamheten. Blir det plötsligt väldigt intressant att diska, städa, vattna blommor och surfa på nätet, kanske du kan hitta en annan plats där inte så mycket distraherar dig. på universitetet finns många platser där man kan sitta och studera antingen ensam eller tillsammans med andra. Om du har svårt att koncentrera dig kan det vara till hjälp att sitta med någon annan. biblioteket passar många det är tyst och lugnt men du har ändå människor omkring dig. Är ni flera kan ni också ta gemensamma pauser. Tänk på att visa hänsyn och lämna studieplatserna om ni ska prata med varandra. 8

Yttre miljö se till att du har bra belysning, en lagom skön stol att sitta i och ett arbetsbord som är tillräckligt stort för de böcker och anteckningsmaterial du behöver använda. försök identifiera farorna det vill säga det som får dig att tappa koncentrationen eller att inte alls komma igång och undanröj dem. Stäng av telefonen. Tysta ned ljud och notiser och lägg undan den så att du inte ser den. Ta bara fram den under dina planerade pauser. Inre miljö För att orka med studierna under en längre tid krävs påfyllning av rätt sorts energi. Dagsljus, fysisk aktivitet, bra mat och sömn är grundläggande. Ta ett steg i taget. Sätt mål och delmål för dina studier. För att komma igång är det viktigt att fokusera på det du tänkt läsa idag, inte allt du måste kunna när kursen är slut. Läs mer i avsnittet om motivation. Tänk positivt kring den kommande studietiden jag kommer att lära mig, det kommer att gå lätt och det är intressant. 9

Att läsa kurslitteratur många av de ämnen och kurser som ges vid Filosofiska fakulteten innefattar en stor mängd kurslitteratur som du förväntas läsa in. Du kommer under din studietid att ha nytta av att använda dig av en medveten studiemetod. Här nedan beskrivs ett sätt att ta sig an kurslitteraturen. Huvudstrukturen i denna metod kan sammanfattas i kedjan före, under och efter. Före inläsningen - få en översikt Det första steget till introduktion av ny kunskap är att försöka få en helhetsbild av ämnet innan du fokuserar på detaljerna. Detsamma gäller när du tar dig an en ny text. Titta på bokens titel och läs baksidestexten. Skumläs kapitelindelningen och bläddra igenom innehållet. Titta på bilder och figurer i texten. Fundera över vad du redan vet om det som texten handlar om. Det faktum att du redan sett begreppen, eller blivit påmind om relationen mellan det nya och något du redan kan, gör att du passerat ett stort hinder. Hjärnan har förberetts på det nya som ska läras in. du kan också passa på att träna dig i att gallra i text, vilket är viktigt för de kurser där det krävs mycket inläsning. Till skillnad från många kurser på gymnasiet är litteraturen ibland väldigt omfattande, så du behöver hitta en strategi för att kunna ta till dig texten på ett bra sätt. Under inläsningen - aktiv läsning När det är dags för den aktiva läsningen är det viktigt att du först ordnat ramarna för dina studier, dvs det vi tog upp om studiemiljö och tidsplanering i avsnittet Planera. Ställ gärna en timer eller använd en lämplig app för att dela in din läsning i lagom långa pass. Att strukturera läsningen i många små moduler med kortare pauser emellan hjälper dig att hålla fokus och att inte bli trött. Du kan börja med riktigt korta läspass om kanske 15-30 min, som avbryts av pauser på 5 min och sedan en kort repetition eller sammanfattning av det du nyss läste. Därefter startar ett nytt läspass med samma mönster. I pauserna kan du tillåta dig små belöningar i form av mobiltid, något att äta eller dricka, en kort promenad eller något annat. 10

Under själva läsningen kan det vara bra att stryka under nyckelord, göra korta anteckningar eller rita bilder eller figurer. Försök att hitta den röda tråden i det du läser, att hela tiden återkomma till huvudbudskapet i texten. Ställ frågor till texten och försök att sammanfatta och formulera det med egna ord. Efter inläsningen - sammanfatta och repetera När mycket ny information tas in på en gång kan det kännas som om hjärnan överbelastas. Då är det viktigt med olika former av repetition för att du ska slippa känslan av att allt du lärde dig igår försvinner när du lär dig något nytt. Genom att repetera flyttas kunskapen från arbetsminnet till långtidsminnet för säkrare lagring. Repetition kan handla om att gå igenom sina anteckningar eller understrykningar en gång till, eller om att sätta sig tillsammans med några kurskamrater och diskutera det ni läst. Det kan också vara att skriva frågor om textens innehåll och besvara dem med egna ord. Ett annat sätt att repetera kan vara att rita en mindmap över det du läst. Det allra viktigaste med repetition är att det sker flera gånger och med tid emellan. Prova att repetera en gång samma dag, en gång efter en vecka och sedan igen några veckor senare. På detta sätt kan du förstärka förmågan att komma ihåg det du läst under längre tid. Läshastighet det kan vara en god idé att försöka träna upp sin läshastighet. Om hjärnan matas med information för långsamt är det mycket större risk att tankarna börjar fladdra iväg. Då tappar du snabbt den viktiga koncentrationen. Det är inte så att du förstår mer om du läser långsamt och noggrant, utan högre läshastighet ger också högre läsförståelse. Litteraturtips finns i listan i slutet av guiden. Modell för inläsning som du kan pröva att utgå ifrån FÖRE Läs översiktligt. Skaffa dig ett grepp om och ifrågasätt textens innehåll. Målet är att skaffa sig en uppfattning om vad det hela går ut på utan att gå allt för mycket på djupet. UNDER Gå igenom texten mer noggrant. Stryk under nyckelord och särskilt viktiga meningar. Detta steg går ut på att söka information och försöka besvara frågorna från föregående steg. EFTER Lägg ifrån dig texten och försök sammanfatta vad det hela gick ut på. Repetera anteckningar och nyckelord. 11

Undervisnings- och arbetsformer Vi tar här upp några vanliga undervisnings- och arbetsformer och de finns alla där av en anledning att du ska få möjligheter att träna på de färdigheter och förmågor du ska lära dig. Ge dig själv bästa möjliga förutsättningar för att lyckas med dina studier. Delta i föreläsningar, seminarier och de schemalagda tillfällena så långt det är möjligt. Genom att diskutera med andra, lyssna till andras åsikter, vara delaktig och att bidra med dina tankar och ditt perspektiv, får du möjligheter att öva och delta aktivt. Föreläsningar Föreläsningar kan introducera ett område eller tema och ger dig teoretiska grunder som du sedan kan använda för att komma vidare i din förståelse. Föreläsaren kompletterar kurslitteraturen genom att ge dig nya perspektiv och presenterar aktuella forskningsrön. Föreläsningar kan även sätta ramarna för fortsatt arbete, individuellt eller i grupp. Tempot kan ibland vara högt. Du kommer också att märka att varje föreläsare har sin egen undervisningsstil som du behöver anpassa dig till. Före Förbered dig innan föreläsningen genom att läsa igenom litteraturen som ska behandlas. Tänk även igenom vilka frågor som väcks av det du läser och skriv ner viktiga funderingar. Ju mer förberedd du är desto mer får du ut av föreläsningen. Det är också lättare att följa med i en föreläsning om de begrepp som används känns bekanta för dig och om du har överblick över området. Under Välj en plats i föreläsningssalen där du ser och hör bra. Det är viktigt att du är fokuserad och lyssnar aktivt. Anteckna - använd nyckelord, bilder, egna förkortningar eller skriv i punktform. Passa på att ställa frågor, om det är något du inte förstår. Det är säkert fler än du i föreläsningssalen som undrar över samma sak. Efter Bearbeta dina anteckningar, läs igenom de delar av litteraturen som berördes och renskriv dina anteckningar. Diskutera gärna med kurskamrater. Genom att diskutera det som tagits upp får du också en chans till extra repetition och utbyte av kunskaper och perspektiv. Seminarier Seminarier är en form för att bearbeta och diskutera litteratur och vetenskapliga artiklar. Det kan vara tillfällen för att få nya infallsvinklar genom andras tolkningar, att få konstruktiv kritik, och att öva sig på att formulera argument och att diskutera egna och andra ställningstaganden. Kom väl förberedd Läs litteratur och/eller artiklar som ska behandlas på seminariet. Oftast ska ett skriftligt 12

underlag lämnas in före, efter, eller i samband med seminariet. Läs studiehandledningen vad förväntas av dig? Seminarier kan vara både en gruppuppgift och en individuell uppgift. För att ett seminarium ska vara givande ska alla komma till tals delta aktivt och lyssna in andras ställningstaganden. Här ges du stora möjligheter att öva dig på att argumentera och sätta ord på dina tankar. Grupparbeten Inom flera utbildningar är grupparbeten vanligt. Innan ni påbörjar själva arbetet är det viktigt att diskutera tillsammans i gruppen vilka förväntningar ni har på varandra som gruppmedlemmar. Kom tillsammans fram till vilka regler ni vill ha i gruppen. Det är vanligt att man utformar ett gemensamt gruppkontrakt att förhålla sig till. Kom väl förberedd! För att arbetet ska bli effektivt är det viktigt att samtliga i gruppen är väl förberedda. Sätt dig in i uppgiften. Läs igenom litteratur som ska bearbetas samt studiehandledning, så du är insatt i och förberedd på vad som förväntas av dig. Grupparbeten redovisas ibland muntligt med en presentation samt med en skriftlig inlämningsuppgift. Ibland kan det även följas upp med ett seminarium. Muntliga presentationer I de flesta utbildningar ingår det att muntligt presentera eller redovisa en uppgift, antingen i grupp, par eller individuellt. När du ska genomföra en muntlig presentation är det bra att utgå från nedanstående frågeställningar: Vad är syftet med presentationen (vad vill du uppnå)? Hur kan du förbereda dig inför presentationen? Vilket upplägg ska du ha, hur lång tid tar det? Ska du använda tekniska hjälpmedel? PowerPoint, whiteboard, etc. Läs gärna upp din presentation för dig själv eller en kompis innan redovisning. För dig som vill lära dig mer om hur man kan utveckla muntliga presentationer finns det mycket litteratur att välja på, se exempel i litteraturlistan längst bak i guiden. 13

Anteckna Ett bra sätt att ta tillvara på kunskap är att ta anteckningar. Att anteckna gör att du blir mer skärpt och fokuserad. Detta ger dig ett bra stöd i ditt lärande och du får ett bra underlag för repetition. se till att du alltid har med dig papper, penna, dator eller annat skrivmaterial, för anteckna är något som du kommer behöva göra i olika sammanhang under din tid som student. Du kommer att behöva ta anteckningar under föreläsningar och då du studerar på egen hand. Du kommer också att behöva anteckna då du förbereder inlämningsuppgifter och repeterar inför examination. hur anteckningar ska föras för att få bäst nytta skiljer sig från person till person. Du kommer behöva utveckla en metod som passar just ditt sätt att arbeta samtidigt som det garanterar att du har nytta av dina anteckningar även i framtiden. Gå tillbaka till dina anteckningar ganska omgående så att du nyttjar inlärningsmöjligheterna när minnet är färskt. Metoder noteringar /kommentarer. Ett sätt att anteckna är att skriva kommentarer vid den text du läser. Det är bra att använda olika färgade pennor för att visa på viktiga punkter och vad du ska koncentrera dig på när du senare 14

återvänder till texten. I marginalen kan du också skriva ner punkter som du senare behöver följa upp eller som hjälper dig att se samband. tankekarta. Ett annat sätt att anteckna är att göra en tankekarta, eller som det heter på engelska - mind map, som hjälper dig att klargöra strukturen. Använd ett stort papper då du gör en mind map och börja alltid med ett centralt begrepp. Skriv sedan upp saker som relaterar till begreppet genom att jobba dig utåt från huvudpunkten. Använd bara nyckelord och använd olika färger för att organisera din karta. Det är bra att börja i mitten med en bild eller ett ord och utifrån mitten fortsätta med grövre grenar med underrubriker och sedan låta tankekartan grena sig vidare ut i allt tunnare grenar. Det finns även appar man kan använda sig av för detta. anteckna i punktform. Ytterligare en metod är att anteckna i form av punktlistor. Om du använder den här metoden kan det vara till hjälp att använda ett numreringssystem så att du lätt kan identifiera huvudpunkter. Du kan också skilja mellan huvudtema och underämnen genom att dra in marginalen. Du kan även arbeta fram ett eget system med förkortningar och symboler så att du kan arbeta snabbare. post-it-lappar. Det kan vara bra att ha med sig post it-lappar. Då är det lätt att markera viktiga avsnitt, skriva ner ideer och tankar som dyker upp och spara dem bland anteckningarna. 15

Minnesteknik det finns många olika minnestekniker och de flesta bygger på associationer av olika slag. Genom associationer kopplar du ny kunskap till kunskap du redan har och på så sätt länkas kunskaperna samman och blir lättare att minnas. Metoder repetition är den allra viktigaste funktionen för att minnas. Ju fler upprepningar du gör desto starkare blir dina kopplingar i hjärnan till det du vill och behöver komma ihåg. Minnespromenad Många lär sig bättre när de rör på sig. Gå runt i ett rum, på en plats eller längs en promenadsträcka och medan du går placerar du ord och begrepp längs vägen. Du kan då lättare minnas orden genom att associera dem till olika föremål och platser längs din promenad. Denna teknik kallas ibland också Loci-metoden, efter det latinska ordet Loci som betyder just platser. kopplar du ordet till en bild och en smak. Vi har lättare att minnas sådant som avviker. Använd dig av överdrifter när du associerar. Ett träd i en skog är inget märkvärdigt men ett träd i en sko är något avvikande som gör det enkelt att komma ihåg. Du kan också länka ord till platser, kläder, möbler, saker du tycker om eller liknande för att på så sätt länka de nya orden till något välbekant. Akronym En akronym är ett ord eller en mening som länkats ihop av begynnelsebokstäver i andra ord. Akronymen kan också användas som ett "riktigt" ord, såsom t.ex. LASER (Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation). Är akronymen istället en mening utgör oftast början på varje ord i meningen begynnelsebokstäverna i de ord som ska kommas ihåg, exempelvis Laga Ni Äta Vi (för att lära sig Hallands åar; Lagan, Nissan, Ätran, Viskan). Använd dina sinnen Vi minns bättre ju fler sinnen vi använder. För att minnas ord eller begrepp kan du länka ihop dem med en färg eller en bild och visualisera orden och begreppen i ditt inre så minns du dem lättare. För att minnas ordet apa kan du exempelvis föreställa dig en apa som äter på banan och erinra dig smaken av banan. På så sätt 16

Motivation motivation kommer att vara en av nycklarna till framgång i dina studier. I början av studierna kan det vara lätt att hålla motivationen uppe men hur håller man motivationen uppe under studieperioder då det ibland kan kännas tungt? Mål för att bevara och förstärka din motivation behöver du ha mål. Långsiktiga mål kan vara en examen, djupare kunskap i ämnet, bra framtidsutsikter etc. För att hålla motivationen i vardagen måste vi också ha kortsiktiga mål. Ett sådant mål kan vara att fullfölja korta effektiva studiepass. Glöm inte att belöna dig själv när du lyckats uppnå ditt mål. Inställningen till dig själv och din situation din inställning till dig själv och till dina studier påverkar ditt undermedvetna i mycket hög grad. Våga tro på dig själv och din förmåga att lära dig, då är chansen att du kommer att lyckas mycket större. se det du vill ska inträffa framför dig så detaljerat som möjligt, se dig själv klara av det du ska utföra och försök sätta dig in i hur bra det känns att klara av det. Använd tekniken både när det gäller dina kortsiktiga och dina långsiktiga mål. många gånger upprepar vi tankar och mönster utan att vara medvetna om det. Försök fånga dina negativa tankar och vänd dem till något positivt istället. Negativ tanke: Det kommer att ta en evighet att ta sig igenom den här boken. Positiv tanke: Jag läser kapitel 1 nu, det kommer snart att vara klart och sedan får jag ta en paus. fundera över dig själv; vem är jag, varför studerar jag, vad påverkar min attityd till mina studier, vad vill jag med mina studier, vilka är mina starka respektive svaga sidor, hur lär jag mig bäst? För att lyckas med studierna är kreativitet och hängivenhet lika viktigt som intelligens. försök föreställa dig själv så som du vill vara om 5 till 10 år. Se på andra som har den roll du själv vill sträva emot och gör dem till dina förebilder. 17

Bestäm dig för att klara studierna! TÄNK PÅ MÅLEN - med kursen - med hela utbildningen FÖRESTÄLL DIG kunskaperna i en framtid HÄMTA INSPIRATION från de gästföreläsningar och arbetsmarknadsdagar som hålls SKAPA EN POSITIV ATTITYD GENOM ATT - välja stödjande kamrater - välja ett bra ställe att läsa på - tänka på vad du har uppnått - göra något, istället för att ångra det du inte gjorde BELÖNA DIG SJÄLV för det du åstadkommit 18

Förbered dig för tentamen alla kurser innehåller någon form av examination. Skriftlig tentamen är den vanligaste typen av examination. Det kan vara en salstentamen eller en hemtentamen. En skriftlig salstentamen varierar i längd mellan 3 6 timmar. En hemtentamen innebär att du har någon eller några dagar på dig att skriva en längre text som besvarar ett antal frågor med utgångspunkt i kurslitteraturen. Andra former av examination som förekommer är t.ex. muntlig tentamen, deltagande i obligatoriska seminarier eller grupparbeten. Strategi det är lätt att stressa upp sig inför en examination och istället för att få fram allt du har lärt dig i kursen kanske det känns som om du glömt allting. För att undvika en sådan stressreaktion kan du försöka utveckla en genomtänkt strategi för hur du förbereder dig inför en tenta. Något som ofta är avgörande är när du börjar förbereda dig. Påbörja din inläsning samma dag som kursen startar. Ju mer du arbetar med kursmaterialet under kursens gång, desto mindre risk är det att du hamnar i tidsnöd på slutet inför en tenta. Inför själva tentamenstillfället bör fokus till största delen ligga på repetition. ett bra resultat. Avsluta inläsningen i god tid kvällen före så både kroppen och hjärnan hinner återhämta sig. Tentamensdagen det är också bra att i förväg ta reda på var tentamenslokalen ligger så att du inte behöver leta efter den på själva tentamensdagen. Kom i tid. Om du känner dig stressad så kan det vara klokt att inte prata om tentan med kurskamrater utanför lokalen. Fokusera istället inåt och försök tänka positiva tankar. Ha med dig något att dricka och äta för att kunna hålla en jämn blodsockernivå. Att ta en paus för att äta eller dricka något kan också vara ett sätt att lugna ner nerverna lite medan du skriver. Du vinner i längden på att arbeta lugnt och metodiskt och inte hasta igenom frågorna. se tentan som ett inlärningstillfälle och kom ihåg att om du blir underkänd så har du möjlighet att tentera igen. Det är ingen katastrof att inte bli godkänd, men du ska naturligtvis göra allt du kan i form av förberedelse och koncentration för att klara uppgiften. Förberedelse tänk igenom hur du ska förbereda dig för tentan, både fysiskt och psykiskt. När det gäller den fysiska delen är det viktigt med tillräcklig sömn och mat innan. Om du kommer trött och hungrig minskar dina chanser att göra 19

Akademiskt skrivande under din studietid kommer du att få träna dig i akademiskt skrivande. I det akademiska skrivandet ligger fokus på att vara systematisk och saklig. Det handlar också om att ange referenser på rätt sätt och vara källkritisk. Du behöver lära dig att skriva på ett lättförståeligt sätt och använda ett akademiskt språkbruk. Du kan på egen hand förbereda dig och i slutet av guiden hittar du tips på vidare läsning så att du lätt kan komma igång. Akademiskt skrivande är en viktig förberedelse för arbetslivet. Bakom de flesta beslut som fattas i en organisation ligger oftast en skriftlig rapport till grund. Examensarbete alla utbildningar avslutas med ett självständigt arbete. Genom detta har du något konkret att visa upp, något som speglar viktiga delar av det du har lärt dig på din utbildning, för till exempel en potentiell arbetsgivare. Du kan se alla skriftliga arbeten fram till examensarbetet som värdefulla erfarenheter inför detta mer omfattande arbete. Du kan få hjälp med att förbättra ditt muntliga och skriftliga språk vid vår språkverkstad. Läs mer på nästa sida. Fusk och plagiat Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Via Universitetsbiblioteket kan du hitta mer information om vad som gäller vid referenshantering. 20

Om du behöver hjälp eller har funderingar På LiU:s studenthemsidor hittar du information och kontaktvägar till de olika former av stöd och hjälp som finns tillgängliga för dig som student: www.student.liu.se - se fliken Vi hjälper dig. Studievägledning studievägledarna fungerar som samtalspartners för studenter vid vägledning och hjälp i studie- och livssituationer. Vi hjälper till med stort som smått, från hur hög antagningspoängen är till om utbildningen egentligen passar för dig. Vi är stödpersoner, coacher, bollplank och vägledare; personer som lyssnar, som du kan prata med när du tvekar eller är orolig inför studierna. Alla studievägledare har tystnadsplikt. Språkstöd På LiU finns Språkverkstaden, som är öppen för alla studenter som vill ha hjälp med muntlig eller skriftlig framställning. Där kan du få hjälp med akademiskt skrivande. Det kan handla om PM, rapporter och andra liknande texter som är vanliga under universitetsutbildningen. I Språkverkstaden kan du också få hjälp med muntliga uppgifter, att planera en redovisning, manusteknik, förberedelser, hjälpmedel med mera. Studenthälsan att må bra är en viktig del i dina studier. Vänd dig till Studenthälsan när balansen i vardagen rubbas av psykisk eller fysisk ohälsa. Alla på Studenthälsan har tystnadsplikt och besöken är avgiftsfria. På Studenthälsan arbetar kuratorer, legitimerade sjuksköterskor och psykoterapeuter. Funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning och behöver särskilt stöd under studietiden finns särskilda koordinatorer för detta hos Studenthälsan. 21

Tips för ytterligare läsning Bergman Marina, Israelsson Britt-Marie: Att studera på högskolan Studentlitteratur 2018 Liljeqvist Björn: Plugga smart och lär dig mer! Studentlitteratur 2006 Axelsson Ulrika: Talängslan; förstå, utmana och förändra Studentlitteratur 2011 22

23

Linköpings universitet 581 83 Linköping Tel. 013-28 10 00 www.liu.se Produktion: Anna Bäcklin Lindén, FFK Foto: Jenny Ahlgren, Thor Balkhed, Peter Holgersson, Anna Nilsen, Cecilia Olsson, Hanna Söderquist, Ida Sörensen, istockphoto, Tryck: LiU-Tryck, Produktionsår: 2019