Föräldrars uppfattningar gällande deras barns förhållningssätt till alkohol

Akademin för hälsa, vård och välfärd Föräldrars uppfattningar gällande deras barns förhållningssätt till alkohol En kvalitativ studie genomförd i Eskilstuna Examensarbete i: Folkhälsovetenskap Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp. Program/utbildning: Folkhälsovetenskapliga programmet Kurskod: OFH012 Datum: 2008-06-09 Författare: Elin Gottfridsson Handledare: Charlotta Hellström Examinator: Christina Lindholm Nivå C

SAMMANFATTNING Det är under tonåren som barns förhållningssätt till alkohol grundläggs. Denna tid är därmed avgörande för barnens framtida hälsa och vilka beslut de kommer att fatta senare i livet. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka uppfattningar föräldrar har gällande deras barns förhållningssätt till alkohol, barnens tillgång till alkohol samt om föräldrarna upplever att de har behov av föräldrastöd inom detta område. Studiens metod var kvalitativ och enskilda intervjuer gjordes med föräldrar (till barn i årskurs 7) som genomgått en föräldrautbildning. Föräldrarna i studien ansåg att en öppen kommunikation och en bra relation med sina barn är grundförutsättningar för att kunna prata om alkohol med varandra. Föräldrarna menade att deras barn ännu inte börjat konsumera alkohol. Föräldrarna sade att alkohol inte blivit intressant ännu, eftersom barnen har andra intressen och aktivteter som upptar deras fritid. Föräldrarna ansåg även att det inte var några problem för deras barn att få tag på alkohol. Barn påverkas av sina föräldrars inställning till alkohol, det vill säga den miljö som barnen växer upp i. Samtliga föräldrar var överens om att alla föräldrar behöver någon typ av föräldrastöd när det gäller detta område, exempelvis genom information eller stöd och erfarenhetsutbyte från andra föräldrar. Nyckelord: alkohol, föräldrar, föräldrautbildning, inställning och ungdomar.

ABSTRACT It is in the teens/adolescents that children s attitudes towards alcohol issues are established. This time is therefore important for the children's future health and which decisions they will make later in life. The aim with this essay was to study parent s thoughts about their children s attitude to alcohol, if the children have access to alcohol and if the parents felt the need for parent support for handling these questions. Interviews were conducted with parents (to children in the 7 th grade) that had participated on an education for parent support earlier. Parent s thought that an open communication and a good relationship between parents and children are a basic requirement to how they are able to talk about alcohol issues with each other. The parents did not believe that their children had yet consumed alcohol. The parents said that alcohol has not become interesting yet, because the children have other interests and activities in their spare time. They also thought that access to alcohol wasn t a problem. They also believed that children are affected by their parent s attitudes towards alcohol. They agreed that all parents are in need of some kind of parent support for example through information or by sharing experiences with other parents when it comes to these issues. Keywords: alcohol, parents, parent education, attitude and adolescents.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION 1 2. BAKGRUND 2 2.1. Definitioner av ord och begrepp 2 2.1.1. Hälsans bestämningsfaktorer 2 2.2. Internationella, nationella och lokala folkhälsomål 3 2.2.1. Hälsa 21 hälsa för alla på 2000-talet 3 2.2.2. Regeringens proposition Mål för folkhälsan 4 2.2.3. Mål i Eskilstuna kommun 4 2.3. Alkohol och andra droger 5 2.3.1. Ungdomars alkoholkonsumtion i Sverige 5 2.4. Risk- och skyddsfaktorer gällande ungdomars alkoholkonsumtion 6 2.4.1. Riskfaktorer inom familjen och på fritiden 6 2.4.2. Skyddande faktorer inom familjen och på fritiden 7 2.4.3. Föräldrautbildningar och föräldrastöd i Sverige 7 2.5. Folkhälsoarbete som bedrivs i Landstinget Sörmland 8 2.5.1. Ungdomars alkoholkonsumtion i Sörmland 8 3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9 4. METOD OCH MATERIAL 10 4.1. Avgränsning 10 4.2. Intervjuer 10 4.3. Rekrytering av deltagare 10 4.4. Intervjuguide 11 4.5. Genomförande 12 4.6. Bearbetning 12 4.6.1. Utskrift av intervjuer 12 4.6.2. Analys av intervjuer 13

4.7. En kvalitativ studies trovärdighet och giltighet 13 4.8. Etiska överväganden 14 5. RESULTAT 15 5.1. Föräldrars uppfattning gällande deras barns förhållningssätt till alkohol 15 5.1.1. Föräldrars inställning till alkohol och hur det inverkar på deras barn 15 5.1.2. Vad som ligger till grund till föräldrars inställning till alkohol 16 5.2. Föräldrars uppfattning om deras barns tillgång till alkohol 16 5.2.1. Hur föräldrar skulle reagera om deras barn dricker alkohol och blir berusade 16 5.2.2. Att bjuda barn på alkohol i hemmet 17 5.2.3. Var barn på högstadiet får tag i alkohol 18 5.3. Föräldrars uppfattning om behov av föräldrastöd gällande alkoholfrågor 18 5.3.1. Föräldrars uppfattning om var de kan få stöd och hjälp 19 5.3.2. Föräldrar som grupp stödjer varandra 19 5.3.3. Föräldrars behov av kunskap gällande alkohol 20 6. DISKUSSION 20 6.1. Metoddiskussion 20 6.2. Resultatdiskussion 24 6.3. Fortsatt forskning 26 7. SLUTSATSER 26 REFERENSER 27 Bilaga 1, Föräldrautbildningar och föräldrastöd i Sverige Bilaga 2, Missivbrev Bilaga 3, Intervjuguide

1. INTRODUKTION Ungdomar i Sverige har i dag ett relativt högt intag av alkoholhaltiga drycker och detta kan leda till ökat våld och brott i samhället samt sjukdomar och ohälsa för befolkningen. Forskning visar att ungdomarnas alkoholvanor i stor utsträckning påverkas av föräldrarnas alkoholvanor samt vilket stöd de har hemifrån. Om barn och ungdomar får ett bra stöd av sina föräldrar under hela sin uppväxt är möjligheten stor att de senare i livet får en sundare livsstil och kan fatta bra beslut gällande konsumtion av exempelvis alkohol och andra droger, än om stödet uteblir. Alkoholkonsumtionen är ett folkhälsoproblem på grund av dess negativa effekter och studiens ämne har därför stor relevans för det folkhälsovetenskapliga området. Ungdomarnas alkoholvanor samt vikten av föräldrastöd är något som just nu är ett aktuellt ämne i Sverige. Många kommuner i bland annat Sörmland är på gång att starta upp föräldragrupper med syfte att stärka föräldrarna i deras föräldraroll. Det finns även flera olika projekt och program runt om i landet som syftar till att få ungdomar att dricka mindre mängder alkohol samt att senarelägga alkoholdebuten. Regeringen har arbetat fram en ny folkhälsoproposition där ungdomars alkoholvanor och föräldrastöd/föräldrautbildning är två av de områden som prioriteras och lyfts upp som viktiga folkhälsoområden att arbeta vidare med. Med detta som grund samt intresset hos uppdragsgivaren om ämnet, anser författaren att det därför är angeläget att studera föräldrars uppfattningar gällande deras barns förhållningssätt till alkohol samt om föräldrar upplever att de har behov av stöd inom detta område. Denna studie har gjorts i samråd med Sektionen för folkhälsoarbete på Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland. Författaren hade sitt fältarbete hos uppdragsgivaren och redan då lades grunden till detta samarbete. Folkhälsocentrum tillsammans med Forsknings- och utvecklingscentrum arbetade under författarens fältarbete med konstruktionen av enkäterna till Liv & Hälsa ung 2008, vilket intresserade författaren och en diskussion om uppsatsämnen inleddes. Ämnet blev alkohol eftersom Landstinget Sörmland hade ett intresse i att undersöka föräldrars uppfattningar gällande deras barns förhållningssätt till alkohol. Författaren formulerade syfte och frågeställningar i samråd med uppdragsgivaren. Några större förkunskaper hos författaren gällande ämnesområdet fanns inte innan studien startade. Detta kändes som ett intressant ämne och förhoppningen är att studien kan användas som ett underlag till det fortsatta arbetet gällande föräldrar, ungdomar och alkohol. 1

2. BAKGRUND 2.1. Definitioner av ord och begrepp Hälsa Folkhälsa Hälsofrämjande insats Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, socialt och psykiskt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp (WHO 1998 s. 1). Begreppet folkhälsa beskriver en befolknings hälsa, sjuklighet, dödlighet, levnadsvanor samt risk- och skyddsfaktorer (Pellmer & Wramner 2007). den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över, och förbättra sin hälsa (WHO 1998 s. 1). Sjukdomsförebyggande Insats som avser att förebygga ohälsa genom att minimera insats riskfaktorer (Pellmer & Wramner 2007). Föräldrastöd Föräldrautbildning En organiserad insats som syftar till att ge föräldrar verktyg, redskap och en struktur för att kunna kommunicera med sina barn på ett tydligt och stödjande sätt (FHI 2007). Syftar till att ge föräldrar ökade kunskaper om sina barns utveckling samt få möjligheten att träffa andra föräldrar och diskutera relevanta frågor (Bremberg red. 2004). 2.1.1. Hälsans bestämningsfaktorer Många olika faktorer och strukturer påverkar människors hälsa, vilket illustreras i figur 1. Människors ålder, kön och arv går i princip inte att påverka eller kontrollera, eftersom människor föds med ett visst kön och en viss arvsmassa. I den första nivån framgår det att människor behöver socialt stöd, sociala nätverk och kontakt med andra människor för att klara av sin vardag. I nivå 2 finns individuella livsstilsfaktorer som beskriver människors levnadsvanor och aktiviteter. De individuella livsstilsfaktorerna är påverkbara och innebär därmed att varje människa ansvarar för sina val och vanor i livet, exempel på faktorer är alkohol, matvanor, sömnvanor samt motion. I nivå 3 framgår de levnads- och arbetsförhållanden samt livsvillkor som människor har till sitt förfogande, exempelvis boende, hälso- och sjukvård och utbildning. I den sista nivån finns miljö och samhällsekonomiska strategier, det vill säga de beslut som samhället fattar och som påverkar människors hälsa. Figur 1 ska tolkas som faktorer från olika nivåer som samverkar med varandra och påverkar människors hälsa (Dahlgren & Whitehead 1991). 2

Figur 1, Hälsans bestämningsfaktorer Källa: Efter Dahlgren och Whitehead (1991). 2.2. Internationella, nationella och lokala folkhälsomål För att tydliggöra folkhälsoarbetets inriktning finns det internationella, nationella och lokala mål och strategier som alla har avsikten att förbättra folkhälsan för alla människor. Nedan presenteras mål som kan kopplas till alkohol och ungdomar. 2.2.1. Hälsa 21 hälsa för alla på 2000-talet WHO (World Health Organisation) framtog år 1998 21 mål som utgör en strategi som ska förbättra hälsan hos världens befolkning samt bidra till att den blir jämlik. Målen ska fungera som en övergripande vägledning för det nationella folkhälsoarbetet i Europas alla länder (WHO 1999). Av de 21 målen är det främst mål 4, 12 och 13 som berör området i denna studie. Dessa mål presenteras nedan. Mål 4 är Ungdomars hälsa och innebär att barn och ungdomar ska få grundläggande förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val i sitt liv. Även andelen ungdomar med riskbeteenden ska minskas betydligt. Ett exempel på riskbeteenden är konsumtion av alkohol, narkotika och tobak (WHO 1999). Mål 12 är Minska skadorna av alkohol narkotika och tobak och innebär att alkoholkonsumtionen inte ska öka eller att konsumtionen inte ska vara högre än sex liter ren alkohol per år och person, samt att barn under 18 år inte ska dricka alkohol (WHO 1999). 3

Mål 13 är Hälsofrämjande vardagsarenor och här framhålls det bland annat att barn och ungdomar ska få växa upp i en hälsofrämjande miljö utan hälsorisker. Arenor för detta arbete innefattar främst hemmet och skolan (WHO 1999). 2.2.2. Regeringens proposition Mål för folkhälsan Regeringen i Sverige beslutade år 2003 om en folkhälsoproposition som har det övergripande målet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Regeringens proposition 2002 s. 1). Av de 11 målområdena är det främst målområde 3 och 11 som rör studien. Dessa målområden presenteras nedan. Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor innebär att barn och ungdomar behöver en trygg och god uppväxt som är avgörande för deras hälsa samt för folkhälsan i landet (Regeringens proposition 2002). Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande innebär bland annat att användningen av alkohol, narkotika och tobak ska minska samt de konsekvenser som dessa droger medför (Regeringens proposition 2002). År 2007 arbetades en ny folkhälsoproposition fram för vilken beslut förväntas fastslås i juni år 2008. En punkt som finns med i den nya propositionen är att föräldrastödet i landet ska utvecklas och erbjudas till alla föräldrar. Det planeras därför att en nationell strategi för föräldrastödet i Sverige ska arbetas fram under år 2008, för att strukturera arbetet och planera för en långsiktigt hållbar strategi (Regeringens proposition 2007). 2.2.3. Mål i Eskilstuna kommun Eskilstuna kommun har antagit riktlinjer för det drogförebyggande arbetet i kommunen, vilka gäller mellan åren 2007 och 2011. De tre övergripande målen är att: Barn och ungdomar inte ska använda tobak eller alkohol Ingen alkohol ska förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten Eskilstuna ska vara narkotikafritt (Eskilstuna kommun 2007 s. 8). De tre övergripande målen har konkretiserats i fem mål vilka är att: Skjuta upp alkoholdebuten Åstadkomma fler alkoholfria miljöer Minska den illegala alkoholhanteringen Minska rekryteringen till narkotikamissbruk Minska tillgång och efterfrågan på narkotika (Eskilstuna kommun 2007 s. 8). 4

2.3. Alkohol och andra droger Människors användning av droger är ett världsomfattande problem och även ett folkhälsoproblem. På grund av ungdomars bristande kunskaper kring alkoholens negativa effekter och följder finns behov av utbildning. Människor behöver också få kännedom om var de kan vända sig om de behöver hjälp och stöd från samhället (Low et al. 1996). Under tonårstiden formas ungdomars beteenden och uppfattningar och därmed grundläggs deras uppfattningar om bland annat droger och alkohol. Denna tid är därför avgörande för den framtida hälsan och vilka beslut de kommer att fatta senare i livet (Miller-Day 2008). Konsumtionen av alkohol i världen är störst i Europaregionen och av 26 riskfaktorer som orsakar sjukdom var alkohol den tredje största riskfaktorn år 2002. Ju tidigare ungdomars alkoholdebut är desto större är riskerna, exempelvis för att de blir storkonsumenter eller beroende av alkohol (WHO 2006). Alkohol är den vanligaste förekommande drogen i Europa. Förr var det vanligare att pojkar konsumerade mera alkohol per person jämfört med flickor, men flickor börjar nu uppnå samma nivå som pojkar (Andréasson red. 2002). 2.3.1. Ungdomars alkoholkonsumtion i Sverige Generellt sett har barn och ungdomars hälsa i Sverige förbättrats under de senaste åren, vilket även gäller deras levnadsvanor. När det gäller alkohol har andelen som avstår från att konsumera alkohol år 2007 i årskurs 9 ökat jämfört med år 2004 (Socialstyrelsen 2008). Enligt en enkätundersökning som genomfördes år 2007 i Sverige gällande skolelever i årskurs 9 och deras drogvanor, svarade 40 procent av de skolelever i årskurs 9 att de någon gång under de senaste 30 dagarna druckit någon sorts alkoholdryck. Denna siffra överensstämde med resultatet från den undersökning som gjordes år 2006. Av de skolelever i årskurs 9 som svarat att de dricker alkohol, ansåg 25 procent att föräldrarna endast är medvetna om en liten del av ungdomarnas alkoholkonsumtion. 23 procent pojkar och 28 procent flickor tillhörde den lägsta konsumentkategorin gällande alkoholkonsumtion. Den lägsta konsumentkategorin av alkohol utgör tillsammans med den grupp där ingen alkoholkonsumtion förekommer något mer än hälften av de elever som deltagit i undersökningen (Fender & Hvitfeldt 2008). Vid frågor gällande hembränt angav 13 procent att de druckit hembränt någon gång under de senaste 12 månaderna. Smuggelsprit angav 26 procent av flickorna och 30 procent av pojkarna att de druckit någon gång under de senaste 12 månaderna. År 2000 hade 23 procent pojkar och 20 procent flickor varit berusade första gången innan de fyllt 14 år, medan siffrorna för år 2007 var 11 procent för pojkarna och 14 procent för flickorna. Hos de ungdomar som hade en tidig alkoholdebut fanns samband med att ha en hög konsumtionsnivå av alkohol när de blev vuxna (Fender & Hvitfeldt 2008). Statistik visar att ungdomarnas alkoholkonsumtion inom en snar framtid kommer att jämnas ut mellan könen från att ha varit högre hos pojkarna under 1990-talet. Detta beror främst på att pojkarnas konsumtion har sjunkit under 2000-talet samt att flickornas konsumtion ökat under många år (Guttormsson red. 2007). 5

2.4. Risk- och skyddsfaktorer gällande ungdomars alkoholkonsumtion Det finns risk- och skyddsfaktorer för alkohol som antingen kan finnas i samhället eller i familjen och på fritiden. I det sjukdomsförebyggande arbetet gäller det att eliminera riskfaktorer och i det hälsofrämjande arbetet handlar det om att stärka skyddsfaktorer (Andréasson red. 2002). FHI (Statens folkhälsoinstitut) har tagit fram ett antal risk- och skyddsfaktorer som syftar till att synliggöra vilka risker respektive skyddande faktorer som finns för att ungdomar inte ska drabbas av samt undvika alkoholrelaterade problem. Ofta är riskerna motsatsen till de skyddande faktorerna, men det kan även finnas fler och andra skyddande faktorer än risker och tvärtom (FHI 2007). Riskfaktorer i ett samhällsperspektiv gällande ungdomars alkoholkonsumtion är främst tillgängligheten av alkohol samt klyftan mellan de ekonomiska och sociala förhållandena hos befolkningen. Skyddande faktorer i ett samhällsperspektiv anses vara kontroll över tillgängligheten till alkohol hos ungdomar, samarbete mellan skolan och föräldrar samt stöd till utsatta familjer och föräldrautbildningar (FHI 2007). 2.4.1. Riskfaktorer inom familjen och på fritiden Alkoholkonsumtion hos föräldrar eller förekomsten av andra droger i hemmet betraktas som riskfaktorer för ungdomars riskbeteenden. Även att föräldrar har hög toleransnivå gällande alkohol eller uppmuntrar sina barn till att dricka alkohol kan vara en riskfaktor. När föräldrar känner sig osäkra som föräldrar, har låga förväntningar på sina ungdomar samt att föräldrar har bristande kommunikation med sina ungdomar anses också enligt FHI (2007) som riskfaktorer för ungdomars alkoholkonsumtion. En anledning till att ungdomar i tonåren börjar konsumera alkohol och andra droger anses kunna bero på grupptryck, det vill säga att ungdomar dricker för att de ska bli accepterade av sina kompisar (Simons-Morton et al. 2001; Graham et al. 2006). Forskning visar att föräldrar generellt har liten kunskap och vetskap om sina barns alkoholvanor samt vilka risker alkohol kan medföra (Graham et al. 2006; Beck et al. 1999). Föräldrar oroar sig mest för vad alkohol kan medföra på kort sikt, exempelvis situationer eller riskbeteenden som kan orsaka våld, brott, droganvändning och leda till oskyddat sex (Stanton et al. 2000). Föräldrar undervärderar deras barns riskbeteenden eftersom de har för låg kunskap och kännedom om vad deras ungdomar gör med sina kompisar på sin fritid (Stanton et al. 2000). Det är därför av stor vikt att ungdomar kan diskutera olika frågor med sina föräldrar i hemmet. En öppen kommunikation bidrar till ett bättre förhållande mellan föräldrar och ungdomar (Miller-Day 2008). Det är föräldrar som till största delen lägger grunden till sina barns framtida alkohol- och drogrelaterade beteenden samt konsumtion eller användning av dessa. Barn och ungdomar som växer upp i familjer där stora mängder alkohol och andra droger konsumeras löper stor risk att bli storkonsumenter av alkohol i framtiden (Low et al. 1996; Yu 2003; Macaulay et al. 2005). Om stöd och support från föräldrar uteblir ökar även risken för hög alkoholkonsumtion hos ungdomar (Clark, Thatcher & Maisto 2004). 6

2.4.2. Skyddande faktorer inom familjen och på fritiden Skyddande faktorer i familjen och på fritiden kan vara ett bra förhållande mellan föräldrar och ungdomar, tydliga regler och ett avståndstagande gällande alkohol från föräldrarnas sida och att det inte finns alkohol eller andra droger tillgängliga i hemmet. Skyddande faktorer är även föräldrar som berömmer, bryr sig om och uppmärksammar sina ungdomar på ett positivt sätt (FHI 2007). Det finns många faktorer som påverkar ungdomars konsumtion av alkohol, förutom föräldraoch familjeförhållanden påverkar media, kultur, pengasituation samt skolsituation. Föräldrarna är den mest betydande faktorn då forskning visar att ungdomar tar efter sina föräldrar i deras beteenden. För att förebygga ungdomarnas höga alkoholkonsumtion krävs förebyggande insatser, och eftersom hemmet är den arena där ungdomar vanligen skapar sina beteenden och personlighet bör det förebyggande arbetet ske där (Graham et al. 2006; Yu 2003). Ungdomar som har ett bra självförtroende avstår i större utsträckning alkohol än ungdomar som har ett sämre självförtroende. Ett bra självförtroende och den trygghet som det medför gör att ungdomar blir starkare och har lättare att stå emot grupptryck gällande konsumtion av alkohol och användning av andra droger och i stället vågar vara sig själva (Nash, McQueen & Bray 2005; Simons-Morton 2001). Att föräldrar har en god kommunikation med sina barn under hela deras uppväxt ger barnen ett bra självförtroende och då minskar risken för farliga situationer och beteenden som alkoholkonsumtion kan medföra (Graham et al. 2006; Yu 2003). Det behövs föräldrautbildningar och andra stödfunktioner för föräldrar som fokuserar på förebyggande och hälsofrämjande insatser. Detta för att föräldrar ska lära sig strategier för hur de ska agera i problematiska och svåra situationer med sina ungdomar (Beck et al. 1999). Föräldrar behöver även vara förstående och engagerade föräldrar som visar att de bryr sig om sina barn. De måste sätta gränser för sina ungdomar för vad som är acceptabelt och sedan ska dessa gränser följas (Low et al. 1996; Beck et al. 1999). Ungdomar vill ha föräldrar som lyssnar, respekterar och tar ungdomarna och deras problem på allvar samt har bra argument för de regler och gränser som de sätter (Simons-Morton 2001). 2.4.3. Föräldrautbildningar och föräldrastöd i Sverige Det finns ett flertal föräldrautbildningar, föräldrastöd och program som tillämpas i Sverige och de har olika målgrupper. Utbildningarna, stöden och programmen är utformade med varierande metoder och har olika inriktningar. Vissa har inriktningen att stödja och vägleda föräldrar i föräldrarollen gällande exempelvis konflikthantering och gränssättning, medan andra vänder sig till både barn/ungdomar och deras föräldrar. Det finns även program som riktar sig enbart till barn och ungdomar, dessa används vanligen i skolor (Bremberg red. 2004). De föräldrautbildningar och föräldrastöd som finns i Sverige är samspelsprogram och kommunikationsprogram. Samspelsprogram har målgruppen barn i åldern 2-12 år och syftar till att stärka kontakten mellan barn och deras föräldrar. Kommunikationsprogram har målgruppen äldre barn och ungdomar i åldern 10-15 år och syftar till att förbättra kommunikationen mellan förälder och ungdom (Bremberg red. 2004). 7

Exempel på samspelsprogram är Komet, De otroliga åren och COPE (Community Parent Education Program). Exempel på kommunikationsprogram är Föräldrakraft, Tonårs COPE, ÖPP (Örebro preventionsprogram), Steg för steg (Bremberg red. 2004) och Ung och Kung (IOGT-NTO & Nykterhetsrörelsens bildningsförbund 2006) Se bilaga 1. 2.5. Folkhälsoarbete som bedrivs i Landstinget Sörmland Sektionen för folkhälsoarbete är en av tre sektioner på Folkhälsocentrum, som tillhör Landstinget Sörmlands Lednings- och verksamhetsstöd. Denna stödfunktion ligger organisatoriskt direkt under Landtingsdirektören. Folkhälsocentrum är en av flera enheter inom Lednings- och verksamhetsstöd och tillhör Medicinsk utveckling. De tre sektionerna på Folkhälsocentrum är Sektionen för folkhälsoarbete, Sektionen för miljöstöd samt Sektionen för barnrättsfrågor (Landstinget Sörmland 2008d). När det gäller lokala styrdokument som styr arbetet på Sektionen för folkhälsoarbete är det främst Länsstrategi för folkhälsoarbete i Sörmland som tillämpas. Strategin fastställdes av Landstinget Sörmland och kommunerna i Sörmland år 2002 och ska ligga till grund till och genomsyra Landstinget Sörmland och kommunernas folkhälsoarbete. Två huvudsakliga mål sattes upp, vilka är att befolkningen i länet i ett långsiktigt perspektiv ska få en god och jämlik hälsa samt att befolkningens kunskaper inom folkhälsoområdet ska förbättras, men även att utveckla samverkan och metoder i länet. För att Landstinget Sörmland och länets kommuner ska kunna nå målen har åtta strategier och metoder utarbetats. En av dessa strategier är att arbeta i ett livscykelperspektiv och här framhålls barn och ungdomar samt deras familjer som en viktig grupp att rikta insatser till, för att ge barn bra uppväxtvillkor och för att de ska få leva ett liv med god hälsa (Landstinget Sörmland & Kommunförbundet Sörmland 2002). De nio kommuner som ingår i Landstinget Sörmland är Nyköping, Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs, Flen, Vingåker, Gnesta, Trosa och Oxelösund. Totalt bor det drygt 260 000 invånare i länets kommuner. 1 Eskilstuna kommun ska under år 2008 utreda föräldrastödet i kommunen för att ta reda på vilka behov som finns hos föräldrar. Arbetet syftar till att avgöra vilka föräldrastöd som ska erbjudas eller om föräldrastöden behöver stärkas eller utvecklas. I dagsläget finns olika föräldrastöd på olika skolor. 2 2.5.1. Ungdomars alkoholkonsumtion i Sörmland Liv & Hälsa är en enkätundersökning som startade genom ett samarbete mellan Landstingen i Sörmlands, Uppsalas, Värmlands, Örebros och Västmanlands län. Liv & Hälsa genomförs på ett urval av befolkningen i länen och deltagarna är i åldrarna 18-84 (Landstinget i Uppsala län et al. 2005). Utifrån detta samarbete mellan landstingen skapades även Liv & Hälsa ung som kom att utvecklas på olika sätt inom de olika landstingen. Liv & Hälsa ung genomförs i år för tredje gången i Sörmland. Enkätundersökningen är ett samarbete mellan Folkhälsocentrum och Forsknings- och utvecklingscentrum och görs i 1 www.scb.se, 2008-04-06. 2 www.eskilstuna.se, 2008-06-09. 8

samverkan med kommunerna i länet. Målgruppen för undersökningen är elever i årskurs 7 och 9 på högstadiet samt årskurs 2 på gymnasiet och ungefär 10 000 elever tillfrågas. Undersökningen innefattar frågor gällande ungdomars levnadsvanor, livsvillkor, fritid, skolsituation samt hur deras allmänna hälsa är. Tidigare har enkätundersökningen genomförts år 2004 och 2006 (Landstinget Sörmland 2007). Av de elever som svarade på enkätundersökningen Liv & Hälsa ung 2008 angav 50 procent av eleverna i årskurs 7 på högstadiet att de aldrig hade druckit alkohol, 26 procent angav att de druckit alkohol en gång och 24 procent angav att de druckit alkohol flera gånger. Bland samma elever svarade 17 procent att de någon gång druckit så mycket alkohol att de känt sig berusade. På frågan om det var okej för barnens föräldrar att de dricker alkohol angav 83 procent att det inte var det, två procent att det stämmer bra och resterande 15 procenten att det stämmer varken bra eller dåligt. På frågan om det var okej för barnens föräldrar att deras barn dricker sig berusade angav 96 procent att det inte är okej, 1 procent att det är okej och 3 procent att det varken är okej eller förbjudet (Landstinget Sörmland 2008c). År 2004 angav 59 procent av eleverna i årskurs 7 på högstadiet att de någon gång i livet druckit alkohol och år 2006 var siffran 53 procent (Landstinget Sörmland 2006). Därmed har andelen elever som någon gång i livet smakat alkohol minskat och trenden är tydligt neråtgående, eftersom siffran år 2008 var 26 procent för de som angett att de druckit alkohol en gång och 24 procent för de som angett att de druckit alkohol flera gånger (Landstinget Sörmland 2008c). 3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar föräldrar till högstadieungdomar i årskurs 7 i Eskilstuna har gällande deras barns förhållningssätt till alkohol, barnens tillgång till alkohol samt om föräldrarna upplever att de har behov av föräldrastöd inom detta område. Frågeställningarna var: Vilken uppfattning har föräldrar gällande deras barns förhållningssätt till alkohol? Hur uppfattar föräldrarna barnens tillgång till alkohol? Upplever föräldrarna att de har ett behov av föräldrastöd inom området? 9

4. METOD OCH MATERIAL För denna studie valdes kvalitativ metod, vilket innebär att genom intervjuer beskriva upplevelser och uppfattningar hos människor gällande ett visst område. Vanligen är det ett litet antal individer som ingår i denna typ av metod (Olsson & Sörensen 2007). 4.1. Avgränsning I denna studie har enbart alkohol som drog studerats. Endast föräldrar som har genomgått en föräldrautbildning och har barn i årskurs 7 på högstadiet i Eskilstuna har deltagit i studien. 4.2. Intervjuer Intervjumetoden valdes med anledningen att den möjliggör att studera människors uppfattningar, upplevelser och åsikter samt vad dessa grundar sig i, vilket kan vara svårt att få fram genom exempelvis enkäter (Patel & Davidsson 2003). Enskilda intervjuer valdes på grund av att intervjupersonerna verkligen skulle få möjligheten att prata och resonera så länge de själva ville kring frågorna som ställdes. Intervjupersonerna är troligtvis även mera öppna och personliga än exempelvis i intervjuer där flera deltagare deltar samtidigt (Wibeck 2000). I studien användes halvstrukturerade frågor vilket innebär i förväg formulerade frågor som ställs i en bestämd ordning, men saknar fasta svarsalternativ. Frågorna har följdfrågor men ger ändå utrymme för intervjupersonen att svara fritt och öppet på frågorna. Följdfrågorna syftar till att öka förståelsen för intervjupersonens resonerande (Patel & Davidsson 2003). Intervjuaren behöver vara öppen och lyhörd för vad intervjupersonen berättar för att kunna ställa kompletterande följdfrågor som syftar till att underlätta intervjuarens förståelse av det som sägs (Olsson & Sörensen 2007). 4.3. Rekrytering av deltagare I studien har sju föräldrar boende i Eskilstuna deltagit, varav fem var kvinnor och två var män. Tillsammans var de föräldrar till tre flickor och fyra pojkar som gick i årskurs 7 på en utvald högstadieskola i Eskilstuna. Dessa föräldrar ansågs intressanta att studera då de tidigare genomgått en föräldrautbildning på skolan där deras barn går. Uppdragsgivaren på Landstinget Sörmland kontaktade en högstadieskola i Eskilstuna som genomför föräldrautbildningar för föräldrar med barn i årskurs 7. Genom en kontaktperson där fick författaren en lista med namn, adress och telefonnummer till 32 föräldrar som medverkat vid minst ett tillfälle under den föräldrautbildning som ägt rum under hösten 2007/våren 2008. Ett missivbrev skickades till samtliga föräldrar på listan. I missivbrevet framgick bland annat studiens syfte, var kontaktuppgifterna hämtats, anonymitet och att deltagandet var helt frivilligt (se bilaga 2). Några dagar senare ringdes föräldrar slumpmässigt upp från listan och tillfrågades om medverkan i studien. Siffrorna 1 till 32 skrevs på lappar som veks ihop och därefter drogs en i taget. Den första siffran som drogs utgjorde turnumret för den förälder som fanns överst på 10

listan, nästa siffra turnumret för den andra föräldern på listan och så vidare. När samtliga föräldrar fått ett turnummer kontaktades föräldern med turnummer ett, därefter turnummer två och så vidare. De föräldrar som ej svarade fick en chans till genom att nästa turnummer ringdes och därefter ringdes de upp en gång till. De som då inte svarade kontaktades inte fler gånger. Sju föräldrar tackade nej till medverkan och åtta svarade inte när de kontaktades via telefon. Totalt gjordes 22 uppringningar och när sju intervjuer bokats in ringdes ingen mer förälder upp av den anledningen att författaren ansåg att detta inte var nödvändigt eftersom antalet hade uppgått till sju intervjuer vilket ansågs vara tillräckligt för att besvara studiens syfte. Under telefonsamtalet upprepades en del av den information som fanns i missivbrevet, detta för att ge föräldrarna en klar bild över studien och syftet, samt för att reda ut eventuella oklarheter och förtydliga vissa delar. Några av föräldrarna hade frågor som även besvarades. Därefter fick föräldrarna föreslå dagar och tider för intervju under vecka 18 och 19. Det informerades även under telefonsamtalet att intervjuerna skulle äga rum på den aktuella skolan i Eskilstuna och att föräldrarna kunde kontakta författaren om några frågor eller funderingar skulle uppstå eller om de skulle få förhinder. Samtliga medverkande föräldrar kontaktades även dagen innan intervjun skulle äga rum, detta för att påminna dem samt bekräfta dag, tid och plats. 4.4. Intervjuguide Frågorna till intervjuguiden utarbetades av författaren i samråd med uppdragsgivaren på Landstinget Sörmland samt författarens handledare. De frågor i intervjuguiden som berör alkohol inspirerades av frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa ung 2008 för årskurs 7 och 9 (Landstinget Sörmland 2008a; Landstinget Sörmland 2008b). Anledningen till att enkätfrågor från årskurs 9 användes och inte enbart enkätfrågorna från årskurs 7 var för att författaren tillsammans med uppdragsgivaren ansåg att dessa behövdes för att svara på studiens syfte. Frågorna formulerades utifrån syfte och frågeställningar och följdfrågor som varför, på vilket sätt samt hur då användes, för att få en ökad förståelse för intervjupersonens resonemang samt för att fördjupa intervjuerna (Patel & Davidsson 2003). När intervjuguiden var färdig testades den på några familjemedlemmar och vänner som själva har barn. Författaren övade också på frågorna för sig själv för att lära sig dessa utantill inför intervjutillfällena. För att få intervjupersonerna att känna sig avslappnade och öppna sig för intervjuaren inleddes intervjuerna med några neutrala frågor som inte berörde frågeställningarna (Patel & Davidsson 2003). Att även avsluta varje intervju med utrymme för kommentarer och funderingar från intervjupersonen rekommenderades. I denna studie gjordes detta genom att intervjuaren kort sammanfattade de svar som intervjupersonerna gett för att säkerställa att författaren hade uppfattat det som intervjupersonerna uttryckt. Detta var även ett sätt att öka studiens reliabilitet på, då uppfattningarna undersöktes ännu en gång. Intervjupersonerna hade under sammanfattningen möjlighet att göra förtydliganden, tillägg eller att utveckla sitt resonemang ytterligare. Att sammanfatta gav även intervjupersonerna en antydan om att intervjun närmade sig sitt slut (Lantz 2007). 11

Författaren besökte den utvalda skolan några dagar innan den första intervjun skulle äga rum, detta för att låna nycklar samt att bekanta sig med rummet där intervjuerna skulle äga rum. 4.5. Genomförande Intervjuerna genomfördes på den utvalda skolan i Eskilstuna och samma rum användes vid samtliga intervjuer. Val av rum där intervjuerna genomförs kan ha betydelse för det som intervjupersonerna säger (Olsson & Sörensen 2007). Rummet var möblerat med ett litet bord och fåtöljer som intervjupersonerna verkade uppskatta och kände sig avslappnade i. Föräldrarna hade även tidigare varit på skolan och därför valde författaren att genomföra intervjuerna där. Den valda platsen för intervjuerna var därmed inte en neutral plats. Innan varje intervju började inledde författaren med att presentera sig och det Folkhälsovetenskapliga programmet. Författaren berättade även att intervjun var en av sju som ingår i en C-uppsats samt att de gärna får ta del av uppsatsen när den är färdig. Författaren berättade även att intervjupersonerna deltar frivilligt och har rätt att avbryta intervjun eller sin medverkan när som helt. Vidare tydliggjordes det att endast författaren skulle lyssna på banden och att de efter studiens slut skulle raderas, att endast författaren skulle se utskrifterna av intervjuerna, att intervjupersonerna är anonyma i uppsatsen och att endast författaren vet att just de har deltagit. Författaren meddelade också att intervjun beräknade pågå i högst en timme. Därefter hade intervjupersonerna möjlighet att ställa frågor innan bandspelaren sattes igång och intervjun startade. Samtliga intervjuer spelades in med bandspelare, vilket är en fördel då det intervjupersonen säger registreras ordagrant och underlättar analysen av intervjuerna. Det kan vara svårt att registrera allt som intervjupersonen säger om intervjuaren i stället antecknar under hela intervjun och viktiga delar kan då gå förlorade samt att det kan störa intervjupersonerna i deras berättande (Patel & Davidsson 2003). Författaren valde därför att inte anteckna under intervjuerna och kunde därmed helt koncentrera sig på det intervjupersonen sade samt för att kunna lyssna mera uppmärksamt och för att kunna ställa följdfrågor när det behövdes. Författaren hade intervjuguiden framför sig på några små lappar för att komma ihåg alla frågor samt ställa dem i samma ordning under samtliga intervjuer. Samtliga frågor i intervjuguiden ställdes och i den ordning som framgick av intervjuguiden. Samtliga intervjupersoner som valde att medverka i studien kom till intervjun och ingen valde att avbryta sitt deltagande. 4.6. Bearbetning 4.6.1. Utskrift av intervjuer Utskrifterna av fyra intervjuer gjordes direkt efter varje intervju, de resterande tre intervjuerna skrevs ut på förmiddagen dagen efter på grund av att de ägde rum på kvällstid. Samtliga utskrifter gjordes innan nästa intervju ägde rum. Att varje intervju skrevs ut i anslutning till att de ägt rum gjordes för att det då är lättare att relatera den utskrivna texten till varje intervju (Olsson & Sörensen 2007). Efter utskriften av intervjuerna lyssnades banden igenom från början tillslut för att kontrollera att allt som sades hade kommit med i utskrifterna, vilket det 12

hade gjort. De sju intervjuerna varade mellan 24 minuter och 47 minuter, varav de flesta pågick i omkring 35 minuter. Varje intervju tog mellan tre timmar och knappt fem timmar att skriva ut på dator. Totalt omfattade materialet 82 sidor med 1,5 radavstånd och 12 punkter samt utan några indrag. 4.6.2. Analys av intervjuer Den analys som användes i studien var en kvalitativ innehållsanalys som innebär att en analys och tolkning gjordes, det vill säga att författaren analyserade utskrifterna av intervjuerna och därefter gjorde tolkningar av det som sagts. Analysen och tolkningen av intervjuerna baserades endast på det som sades under de inspelade intervjuerna och därmed ingår ingenting av det som författaren och intervjupersonerna pratade om innan intervjun startade eller efter det att intervjuerna avslutats (Lantz 2007). Vid analysarbetet med det utskrivna materialet analyserades en intervju åt gången. Utskrifterna skrevs ut på papper och läste sedan igenom ett flertal gånger för att få en helhet och förståelse för intervjuerna. Därefter lästes intervjuerna igenom och betydelsefulla ord, begrepp, uttryck och meningar ströks under, det vill säga att meningsbärande enheter valdes ut (Olsson & Sörensen 2007). Sedan lästes intervjuerna igenom igen för att kontrollera att alla väsentliga delar hade kommit med. Därefter antecknades de meningsbärande enheterna och sorterades in under den frågeställning som de svarade på. Sedan jämfördes likheter och skillnader mellan intervjuerna för varje frågeställning utifrån de meningsbärande enheterna och en tolkning gjordes. Studiens resultat skrevs sedan utifrån detta och därefter bearbetades texten och lämpliga citat valdes ut från intervjuerna. Citat hämtades från samtliga intervjuer, detta för att alla föräldrar skulle vara representerade i studiens resultatdel. När studiens resultat skrivits färdigt lästes samtliga utskrifter av intervjuerna igenom ännu en gång. Detta för att kontrollera att ingenting hade glömts bort och att alla föräldrars uppfattningar och åsikter fanns representerade i texten, vilket de gjorde. De citat som har använts i studiens resultat har korrigerats något; upprepade ord och stakningar har tagits bort för att göra det lättare för läsaren att läsa och förstå innehållet. 4.7. En kvalitativ studies trovärdighet och giltighet För att mäta en studies giltighet används vanligen validitet och reliabilitet. Validitet är ett mått som visar hur väl det som avsetts att mäta har mätts. I kvalitativa studier mäter validiteten därmed hela forskningsprocessen (Patel & Davidsson 2003). I denna studie kan detta liknas vid studiens trovärdighet, det vill säga hur trovärdig studien anses vara samt om studien svarar på syfte och frågeställningar. Författaren har tagit hänsyn till samtliga föräldrars åsikter och uppfattningar för att säkerställa studiens trovärdighet samt gjort tillförlitliga tolkningar. Reliabilitet används i kvalitativa studier genom att studera varje unik intervjusituation och därmed behöver inte samtliga svar som framkommer helt stämma överens för att reliabiliteten ska vara hög (Patel & Davidsson 2003). I stället för reliabilitet kan ordet fasthet även användas. 13

I studier där en kvalitativ metod används är det även väsentligt att forskaren tydligt och noggrant beskriver samtliga steg i studiens process. Detta eftersom varje studie är unik i sitt innehåll och det därför inte går att sätta upp specifika regler eller krav eller använda samma mätinstrument. Därför måste varje studie granskas utifrån sin egen bakgrund, uppbyggnad, syfte, frågeställningar, datainsamlingsmetod, analys, resultat och därmed anpassas efter varje studie (Patel & Davidsson 2003). Detta tog författaren hänsyn till genom att tydligt beskriva studiens forskningsprocess för att läsaren lättare ska kunna göra sin egen tolkning av studiens trovärdighet och giltighet. 4.8. Etiska överväganden I denna studie har hänsyn tagits till individskyddskravet som är konkretiserat i fyra etiska principer, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera respondenterna om studiens villkor, att de deltar frivilligt samt att de har rätt att avbryta att sitt deltagande i studien om de önskar (Vetenskapsrådet 2002). I denna studie tillämpades informationskravet genom att föräldrarna meddelades i förväg via missivbrev och därefter muntligt om studiens syfte, frivilligt deltagande, anonymitet, deras rätt att när som helst avbryta sitt deltagande i studien samt vad materialet ska användas till. Denna information upprepades även i anslutning till intervjuns start. I bifogat missivbrev (bilaga 2) har föräldrautbildningens namn, den deltagande skolans namn samt kuratorns namn tagits bort för att de deltagande föräldrarna inte ska gå att spåra. Samtyckeskravet innebär att respondenterna ska lämna sitt samtycke om medverkan i en studie eller forskning. Respondenterna kan även välja att avstå från att medverka i studien utan någon som helst negativ följd samt att de i sådana fall inte får utsättas för övertalning från forskaren (Vetenskapsrådet 2002). I denna studie lämnade föräldrarna sitt samtycke om medverkan muntligt, då den första kontakten togs via brev och de därefter ringdes upp för en förfrågan om deltagande. De upplystes även om att de kunde välja att avbryta sitt deltagande i studien. Författaren har inte påverkat någon förälder i sitt beslut att medverka i studien och därmed deltog samtliga föräldrar helt frivilligt. Konfidentialitetskravet innebär att personuppgifter ska behandlas med konfidentialitet och därmed hanteras med försiktighet. Uppgifterna får inte heller lämnas till obehöriga utan endast forskaren och eventuell forskargrupp eller liknande får ta del av uppgifterna (Vetenskapsrådet 2002). Detta krav uppfylldes genom att föräldrarna informerades om att endast författaren skulle ha tillgång till de medverkades namn, de inspelade banden samt att banden skulle raderas efter studiens slut. Endast författaren skulle ha tillgång till utskrifterna från banden och att de citat som skulle komma att användas i uppsatsen inte skulle gå att spåra till någon enskild person. I nyttjandekravet framgår det att det material som samlas in till forskning endast får användas till forskning. Inget material får användas till annat än vad respondenten informerats om, det vill säga exempelvis inga andra forskningsprojekt (Vetenskapsrådet 2002). I denna studie kommer det material som samlats in först att analyseras och bearbetas och därefter endast att användas i denna studie, vilket föräldrarna informerades om. 14

5. RESULTAT 5.1. Föräldrars uppfattning gällande deras barns förhållningssätt till alkohol Samtliga föräldrar ansåg att de har en öppen dialog med sitt barn om alkohol. Två föräldrar berättade att de pratat om alkohol men att frågan inte diskuterats alltför ingående. Ingen av föräldrarna ansåg att de behövde prata mer om alkohol med sina barn än vad de gör i dagsläget. De ansåg att det känns lite för tidigt, men när frågan blir aktuell kommer det troligtvis inte att bli några problem att prata om det. Två föräldrar berättade såhär om kommunikationen gällande alkohol: Inte just för tillfället. När det kommer känns det nog naturligt eftersom vi har en bra relation när det gäller andra saker. Från mellanstadiet så har vi haft en nära relation och det tror jag är en förutsättning för att man ska kunna ta upp sådana här saker. Att man har den här grundkommunikationen för då tror jag inte att det blir jobbigt (Intervjuperson 4). Jag försöker att vi ska ha en bra dialog så att jag får veta när första kontakten med alkohol sker. Men jag vill ju inte tjata för mycket heller utan i stället försöka göra det naturligt att prata om det (Intervjuperson 1). Föräldrarna berättade att det är både dem och deras barn som tar upp frågor som gällande alkohol, barnen främst av nyfikenhet och föräldrarna i första hand för att ha uppsikt samt för att kunna berätta om riskerna med alkohol. Samtliga föräldrar menade att det viktigaste med alkoholfrågor är att barnen känner att de kan fråga sina föräldrar om de undrar någonting, att de vet att föräldrarna alltid ställer upp för dem och att de kan ringa om någonting inträffar. Föräldrarna poängterade även att en öppen dialog, en bra kommunikation och en bra relation är grundförutsättningar för att kunna prata om alkoholfrågor. En förälder berättade såhär om sin kommunikation med sitt barn om alkohol: Vi kan prata om det, jag kan fråga och jag upplever att jag får ärliga svar och han blir inte generad eller han blir inte arg eller han drar sig inte undan eller något sådant här om jag frågar. Vi funderar tillsammans och vi har, som jag upplever en bra dialog om alkohol (Intervjuperson 5). 5.1.1. Föräldrars inställning till alkohol och hur det inverkar på deras barn Samtliga föräldrar var överens om att barn generellt påverkas av sina föräldrars inställning till alkohol. Barn märker hur alkoholfrågor diskuteras i hemmet och hur föräldrarnas alkoholvanor är. Några föräldrar menade även att barnen måste förstå att alkohol kan drickas under kontrollerade former till mat eller fest och att det kan vara trevligt att dricka ett glas vin tillsammans med vänner utan att det spårar ur. 15

En förälder berättade såhär om barn och alkohol: Barn gör ju inte som man säger, de gör ju som man gör (Intervjuperson 3). En förälder berättade att de i sin familj har en gemensam ståndpunkt för vad som är tillåtet gällande alkohol. De flesta föräldrarna menade även att om föräldrar har en mera tillåtande inställning till alkohol och att dricka alkohol hemma, ökar risken att deras barn dricker större mängder alkohol jämfört med om föräldrarnas inställning till alkohol är mera restriktiv. 5.1.2. Vad som ligger till grund till föräldrars inställning till alkohol Föräldrarna menade att den miljö som människor växer upp i har stor betydelse för inställningen till alkohol samt hur deras egna föräldrars förhållningssätt till alkohol var, regler samt familjeförhållanden. De berättade även att upplevelser från deras egen tonårstid, upplevelser av alkohol, deras bakgrund, att de själva varit unga och testat alkohol och vet vad det kan leda till ligger till grund för hur deras inställning till alkohol som vuxna är. 5.2. Föräldrars uppfattning om deras barns tillgång till alkohol Ingen av föräldrarna trodde att deras barn dricker alkohol i dagsläget. Flera föräldrar menade att alkohol inte blivit intressant ännu, eftersom barnen har andra intressen och att det inte heller har varit några tillfällen där alkohol skulle ha kunnat vara inblandat. De berättade även att eftersom de oftast skjutsar sina barn till kompisar och aktiviteter har de kontroll på var barnen är och vad de gör. En förälder berättade såhär om hur barnet förhåller sig till alkohol: Han har inte provat, men det kommer ju det vet jag ju, det är bara frågan om när hoppas det dröjer (Intervjuperson 6). 5.2.1. Hur föräldrar skulle reagera om deras barn dricker alkohol och blir berusade Om föräldrarna skulle få veta att deras barn druckit alkohol och blivit berusade skulle de främst vilja att barnen ringde föräldrarna så att de kunde hämta hem barnen och hjälpa dem. Det skulle inte vara lämpligt att skrika och skälla ut barnen den aktuella dagen utan en djup diskussion skulle ske först dagen efter. Föräldrarna skulle då vilja veta vad barnet druckit, var alkoholen kommit ifrån, orsaken till att barnet druckit och hur barnet tänkte. De flesta föräldrarna skulle gå till botten med det som inträffat och en förälder skulle visa att det inträffade inte är acceptabelt. Föräldrarna berättade även att de troligtvis skulle reagera inombords genom att bli rädda, förbannade, arga, upprörda och ledsna, men att det viktigaste var att barnet hämtades hem och togs om hand om. Någon gång kommer alkoholdebuten att ske och då hoppas föräldrarna att de kan prata med sina barn om det inträffade och reda ut det tillsammans. 16