Årets kvävemätningar har startat

Relevanta dokument
Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Kväveupptaget ökar ordentligt

Markens mineralisering medel jämfört med

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Kväveupptaget har tagit fart

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmt väder ger snabb utveckling

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Nu är höstvetet i axgång

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Fortsatt varierande kväveupptag

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Liten mineralisering denna vecka

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Oväntat högt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmt väder har gett ökat upptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Sista mätningen för den här säsongen

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Utnyttja restkvävet i marken

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Högt kväveupptag senaste veckan

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Lägre upptag i nollrutorna igen

Lågt kväveupptag senaste veckan

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Kvävestrategi i höstvete

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Optimal N-giva på våren till höstraps

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Kvävestrategi i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Kväve i höstvete 2013

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Kvävestrategier i höstvete

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 19-2019 Årets kvävemätningar har startat Vi har nu börjat mäta kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län. Vi kan hittills se att året är ovanligt tidigt och att kvävetillgången verkar vara god efter förra årets torra höst. Ganska högt kväveupptag i Östergötland, Södermanlands och Kalmar län Vid årets första mätning mellan den 26-29 april var det genomsnittliga kväveupptaget 36 kg per ha i nollrutorna och 41 kg per hektar i de gödslade fälten. I nollrutorna varierade upptaget mellan 22 och 61 kg och i de gödslade fälten mellan 29 och 62 kg per ha. Det verkar också som att efter raps har höstvetet har tagit upp närmare 10 kg mer kväve jämfört med efter förfrukt som spannmål. Vi redovisar mätningarna i varje län för sig. Vill du se alla mätresultaten samlade kan du titta i tabell 1 som finns på näst sista sidan i brevet. Vi mäter kväveupptag i 19 höstvetefält Vi mäter kväveupptaget dels i ogödslade rutor och dels i det gödslade fältet. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av tillfört kväve som tagits upp av grödan. Lantbrukarna lägger ut nollrutor i samband med gödslingen. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara som lånar ut en handburen kvävesensor till oss på Greppa Näringen. Sverigeförsöken gör mätningar med handburen kvävesensor i kvävestrategiförsöken i höstvete. Yara skriver nyhetsbrev baserade på mätningarna i fältförsöken. Försöken är delfinansierade av Jordbruksverket. På fälten varierar allt ifrån sorter, jordarter till jordbearbetning och gödsling. På sista sidan i detta Säsongsnytt hittar du bakgrundsdata för fälten i tabell 2. Vi mäter i följande sorter: Linus, Hereford, Informer, Julius, Reform, Memory och Torp. Tyvärr kommer vi inte kunna presentera några mätvärden från Örebro län i år eftersom vi inte har några nollrutor där. Gödsla inte mer än att du kan komplettera senare I många fält närmar sig grödan stråskjutningen och huvudgivan har körts ut i många fall. Det torra vädret under april har gjort att en del gödselkväve från första kvävegivan ännu inte tagits upp. Lägg dig alltid på en kvävenivå så att det finns utrymme för en eventuell komplettering. Senare under säsongen har du antagligen lättare att bedöma grödans skördepotential och vet även mer om nollrutornas leverans av kväve. Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 036-15 81 16, Uppsala 036-15 89 30

Höstvetet i Östergötland var i bestockningsfasen I Östergötland hade fälten ännu inte nått stråskjutningen utan var i bestockningsfasen med mellan 2 och 4 sidoskott (DC 22-24) när mätningarna gjordes den 26 april. Kväveupptaget var i medeltal 35 kg/ha i nollrutorna och 38 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Än så länge är inte nollrutorna synliga för ögat. Diagram 1. Kväveupptag i höstvetefält i Östergötland den 26 april. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 22-24. Jordarterna varierar från mullfattig lerig sand till styv lera. I fält E7 kunde vi inte göra någon mätning. I fälten E4 och E5 var upptaget av kväve något högre i nollrutan jämfört med i fältet och vi ska se över var fältmätningen görs. Höstvetet i Södermanlands län har tagit upp mycket kväve I Södermanlands län gjordes mätningarna den 29 april och höstvetet hade nått stråskjutningen och var i DC 30-31. I snitt var kväveupptaget 49 kg/ha i nollrutorna och 53 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Sida 2

Diagram 2. Kväveupptag i höstvetefält i Södermanlands län den 29 april. När mätningen gjordes var vetet i DC 30-31. Jordarterna är lätt lera till styv lera. Upptaget i nollrutorna i Kalmar län i nivå med de i Östergötland Vanligtvis brukar höstvetet norr om Kalmar och på Öland ha kommit längst men så är det inte riktigt i år. Fyra av fem fält har nått stråskjutningen, DC30, och ett är kvar i bestockningsfasen, DC22. Kväveupptaget var i medeltal 29 kg/ha i nollrutorna och 41 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. Diagram 3. Kväveupptaget i höstvetefält i Kalmar län den 27 april. När mätningarna gjordes var vetet i DC 22-30. På alla fälten används stallgödsel eller biogödsel regelbundet. Jordarterna är främst lättare från måttligt mullhaltig sandig mo till svagt lerig jord. Sida 3

Följ våra mätningar i Säsongsnytt I år mäter Greppa Näringen kväveupptag i 19 ogödslade rutor i höstvetefält hos 10 lantbrukare i Region Öst. I Säsongsnytt Öst hittar du resultaten från våra mätningar av kväveupptag. Nästa mätning planeras till cirka 3-6 maj så vi återkommer med nya resultat. I hela landet presenterar Greppa Näringen mätningar i Region Syd, Öst, Väst och Mitt. Du hittar alla Säsongsnytt på vår webbplats. Prenumerera gärna på flera regioners brev. Kväveupptag och utvecklingsstadie för alla fält i tabellform Tabell 1. Kväveupptag och grödans utvecklingsstadie för alla fält i Region Öst. Plats Sort Förfrukt Utvecklingsstadium DC Kväveupptag i nollruta (kg N/ha) Kväveupptag i fält (kg N/ha) E1 Metsjö Informer alsikeklöverfrö 23 28 29 E2 Metsjö Linus höstvete 23 34 36 E3 Helleberga Linus höstvete 24 34 34 E4 Helleberga Linus höstraps 24 61 53 E5 Ullekalv Hereford höstraps 24 48 42 E6 Ullekalv Hereford höstvete 24 30 42 E7 Högby Julius vete? 0 0 0 E8 Broby/Kedevad Reform höstvete 23 31 41 E9 Broby/Kedevad Reform höstraps 22 25 33 E10 Österstad 0 oljelin 23 33 38 E11 Österstad 0 höstvete 23 30 33 D12 St Lövhulta Julius höstraps 30 55 56 D13 St Lövhulta Linus höstvete 31 60 62 D14 Klahammar Julius vårraps 30 33 41 H15 Ryssbylund Reform höstvete 22 22 33 H16 Ryssbylund Reform rödklöverfrö 30 28 36 H17 St Frö Memory höstraps 30 39 54 H18 St Frö Torp ärter 30 22 34 H19 St Frö Torp höstkorn 30 31 48 Sida 4

Förutsättningar för fälten Tabell 2. Förutsättningar som höstvetesort, jordart, förfrukt och gödsling på respektive mätfält. För flera av fälten saknar vi uppgifter om gödsling och i något fall även sort. Fält Plats Sort Jordart Förfrukt Höst Kvävegödsling, kg N/ha Vår totalt E1 Metsjö Informer SL alsikeklöverfrö Nej E2 Metsjö Linus SL höstvete Nej E3 Helleberga Linus mmh ML höstvete Nej E4 Helleberga Linus mmh ML höstraps Ja E5 Ullekalv Hereford mf l Sa höstraps 10 68 Nej E6 Ullekalv Hereford mf l Sa höstvete 10 68 Nej E7 Högby Julius mo vete? Nej E8 Broby/Kedevad Reform morän LL höstvete 161 E9 Broby/Kedevad Reform morän LL höstraps 83 E10 Österstad E11 Österstad oljelin höstvete D12 St Lövhulta Julius SL höstraps 9 128 D13 St Lövhulta Linus SL höstvete 9 140 D14 Klahammar Julius LL-ML vårraps 132 H15 Ryssbylund Reform mmh sa Mo? höstvete 41 H16 Ryssbylund Reform mmh l Mo? rödklöverfrö 41 H17 St Frö Memory mmh svagt lerig höstraps H18 St Frö Torp mmh svagt lerig ärter H19 St Frö Torp mmh svagt lerig höstkorn Stallgödsel regelbundet Hönsflytg. 15-20 ton/ha var 3: Hönsflytg. 15-20 ton/ha var 3: Kycklinggödsel var 6- Kycklinggödsel var 6- Kycklinggödsel var 4- Biogödsel, 30 ton/ha varannat år Biogödsel, 30 ton/ha varannat år Ha en skön Valborgshelg! Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping Sida 5