Årsredovisning 2010 Regionutvecklingsnämnden

Sida 1(37) Årsredovisning 2010 Regionutvecklingsnämnden

Sida 2(37) Årsredovisning 2010 REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 1. SAMMANFATTNING Sammanfattning av respektive perspektiv finns under rubrik 1.1-1.4. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet OK Nämndens uppdrag är att medverka till att skapa goda livsförutsättningar för invånarna i Västra Götaland genom att arbeta för ett framgångsrikt och växande näringsliv som ger fler jobb. Detta görs bl a genom omfattande satsningar på utveckla entreprenörskap och att stimulera befintliga företag att växa. Utveckling av kollektivtrafiken och utbyggnad av infrastrukturen för vägar, järnvägar och bredband är andra exempel. Regeringen beslutade under året om investeringsplaner på 61 mdkr i Västra Götaland, vilket innebär en kraftfull ökning jämfört med tidigare. Regionens budget för kollektivtrafik ökade kraftigt. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Under regionutvecklingsnämndens verksamhet redovisas även verksamheten inom Beredningen för regionutveckling. De strategiskt viktigaste händelserna under året var slutförandet av investeringsplanerna i transportinfrastrukturen samt arbetet med att samla ansvaret för kollektivtrafiken i en huvudman, OK Västra Götalandsregionen, från 2012. Efter uppdrag från regeringen påbörjades under året uppbyggnaden av en kompetensplattform för Västra Götaland. Syftet är att bättre matcha utbildningsutbud med kompetensbehov på arbetsmarknaden. Genomförandet av In-Motion programmet som blivit en framgång fortsatte under året. Särskilda satsningar har även gjorts för att stärka utbyggnaden av vindkraftsteknik vid Chalmers. Utvecklingen av Life Science sektorn har tillhört de viktiga områdena genom bl a satsningen på Gothia Forum för

Sida 3(37) support av klinisk forskning och klinisk prövning. Under året har även fd statsministern Ingvar Carlsson engagerats för att identifiera strategiska satsningar för en framtida utveckling av sektorn. Arbetet med satsningar på entreprenörskap har fortsatt, bl a när det gäller kvinnors företagande och företagande bland utrikes födda. De sk samverkansplattformarna utgör en stomme i flera av satsningarna på att stärka kunskapsöverföring till små och medelstora företag. Implementering av en uppföljnings- och utvärderingsmodell startade under året. Konjunkturen i Västra Götaland har stärkts väsentligt under 2010 och även sysselsättningen har börjat öka. Nämndens redovisar ett plusresultat på 18,5 mnkr för 2010. 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet Antalet anställda vid regionutvecklingssekretariatet är oförändrat jämfört med 2009. Sekretariatet har ett antal personer med visstidsanställning utifrån de projekt och uppdrag som bedrivs. Bra Den totala sjukfrånvaron för kansliet är 0,88 % (kvinnor 1,76 % och män 0,16 %) vilket är mycket lågt. Sjukfrånvaron har minskat med 2,1% jämfört med 2009. Det prioriterade målet med minskad löneskillnad mellan kvinnor och män har haft effekt i löneöversynen under året. Löneskillnaderna mellan tillsvidareanställda kvinnor och män har minskat med 2,7 % och är vid årsskiftet 2010 73,4%. Att måltalet 74% ändå inte uppnås beror på att visstidsanställdas löner skiljer sig. Här ligger männens löner över kvinnornas. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet Regionutvecklingsnämndens redovisar ett plusresultat 2010 på 18,5 mnkr. Nämnden har dessutom möjlighet att disponera 14 mnkr av det egna kapitalet på totalt 169,5 mnkr för bredbandsutbyggnad och ränta på förskotteringsprojekt. Plusresultat och utebliven användning av eget kapital OK beror huvudsakligen på att planerad bredbandsutbyggnad har försenats.

Sida 4(37) 2. MEDBORGARPERSPEKTIVET Regionutvecklingsnämndens uppdrag är att, med utgångspunkt från Vision Västra Götaland, ge goda livsmöjligheter för invånarna i Västra Götaland genom att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt näringsliv som ger fler jobb. Huvuddragen i de insatser som görs beskrivs under rubriken Verksamhetsperspektiv. För nämndens del utgör infrastruktur, kollektivtrafik och bredband det tydligaste direkta medborgarperspektivet. Infrastruktur och kollektivtrafik Regionfullmäktige fastställde under året Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2010-2021. Planen omfattar totalt 5, 8 miljarder kronor. Under året beslutade regeringen om en nationell transportslagsövergripande plan som tillsammans med det Västsvenska paketet och regional plan innebär investeringar på 61 miljarder kronor i Västra Götaland. Detta innebär kraftfulla investeringar för både väg- och järnvägsnät samt kollektivtrafik. Under 2010 beslutade Västra Götalandsregionen om en relativt kraftig utökning av kollektivtrafikens budget för 2011. Den utökade ramen har lett till att ett antal utökningar av turutbudet kunde införas i december 2010. Detta var ett viktigt steg, bl a för att förbereda inför kommande trängselskatter. Inför 2012 bedöms behovet öka ytterligare. Västra Götalandsregionen fortsätter att finansiera en studentrabatt om 25 procent på regionenrunt-kortet, och en lika stor ungdomsrabatt på regionala kort för alla under 26 år. Genom rabatten får dessa grupper en ökad tillgänglighet till utbildning och arbete runt om i länet. Regionutvecklingsnämnden finansierar också ett antal regionala linjer under en försöksperiod, i syfte att stärka arbetsmarknadsregionerna. Under 2010 fattade man t ex beslut om att pröva en ny förbindelse mellan Värnamo och Borås för att underlätta pendling över länsgränsen. I Västra Götaland har 98,3 procent av befolkningen tillgång till bredband (2008). Enligt beräkningar är det dock en större andel av befolkningen (drygt 7 procent) som bor på platser där det inte är möjligt att få den hastighetsstandard som eftersträvas som minimum enligt regionens strategi. Särskilda satsningar görs därför, för att möjliggöra en utbyggnad av fiber till dessa områden. För år 2010 avsatte regionutvecklingsnämnden 30 mnkr till sådana satsningar. 2.1 Regionfullmäktiges strategiska inriktningar 2.1.1 Invånarna i hela Västra Götaland ska ha god tillgång till utbildning och arbete En nyckel till konkurrenskraftig och hållbar utveckling är kunskap och kompetens. Västra Götalandsregionen arbetar med att analysera och anpassa eftergymnasial utbildning till behoven i arbetslivet. Genom att ge stöd till projektverksamhet vill Västra Götalandsregionen bidra till ett lärandeklimat där kompetensutveckling ska vara tillgänglig. I budgeten för 2010 har fullmäktige gett uppdraget till Regionutvecklingsnämnden att i

Sida 5(37) samverkan med kommuner och arbetsmarknadens parter vara aktiva för att tillgodose yrkeskompetensbehovet i arbetslivet. Ökade investeringar i utvecklingen av mänskliga resurser är därför nödvändigt. Skillnaderna mellan kvinnor och mäns utbildningsval måste också utjämnas. Den sociala och geografiska snedrekryteringen till högre utbildning måste minska och utbildningssystemet inriktas på det livslånga lärandet. Västra Götalandsregionen har fått ett uppdrag av regeringen att utveckla en kompetensplattform för Västra Götaland. Syftet är att på ett bättre sätt låta utbildningsutbud möta efterfrågan på kompetens. Samhället efterfrågar validering för att kunna tillvarata individers kompetens. Västra Götalandsregion har satsat senaste åren på att bygga infrastruktur för validering genom Meritea AB. Meriteas uppgift har varit att verka för ett behovsstyrt valideringsutbud med god kvalitet, hög tillgänglighet samt både regional och nationell förankring. För att öka barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik har Regionutvecklingsnämnden avsatts drygt 15 mnkr under 2010 till regionens Science Centers. Nämndens beslut avsåg utvecklingen av den pedagogiska verksamheten och att öka tillgängligheten till de olika anläggningarna. Science Center skall inspirera till förnyelse inom det tekniska, naturvetenskapliga och matematiska områdets utbildningar och dessutom fungera som en kompetensutvecklingsresurs. Regionens högskolor har också flera egna initiativ för att locka fler studenter till utbildning inom naturvetenskap och teknik. De redovisade åtgärderna har i flera fall en långsiktig inriktning för att ändra attityder men verksamheten utvecklas hela tiden. 2.2 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet 2.3 Jämställdhetsintegrering Regionutvecklingsnämnden antog i juli 2010 en strategi för uppföljning av jämställdhet och mångfald i projekt och verksamheter som får regionala utvecklingsmedel. Strategin ska leda till att perspektiven integreras i stödmottagarnas verksamheter. Genomförandet av strategin har påbörjats. Jämställdhet och integration med fokus på entreprenörskap och nyföretagande Nyföretagandet hos kvinnor ökar sakta och är nu uppe i 34 procent. Om ökningen fortsätter i samma takt kommer varannan nyföretagare att vara kvinna år 2023. Samhällets långsiktiga satsningar på att främja kvinnors företagande kan vara en bidragande faktor till ökningen. Under året har regionutvecklingsnämnden fördelat drygt 5 milj kr ur regeringens program för att främja kvinnors företagande till ett tiotal projekt. Uppskattningsvis har drygt 3000 kvinnor i hela länet nåtts av insatserna. I december arrangerade regionutvecklingssekretariatet, tillsammans med Tillväxtverket, en regional mötesplats för att visa på vilken betydelse kvinnors företagande har för tillväxten och samhällsekonomin. Mötesplatsen fick medial uppmärksamhet, både med artiklar i dagstidningar och i Sveriges Radion P4.

Sida 6(37) Regionen främjar också nyföretagande och företagsutveckling hos utrikes födda, bl a genom stöd till Almi/IFS. Under året har 140 nya företag startats av personer med utomnordisk bakgrund. Av dessa har 25 procent startats av kvinnor. Utrikes födda svarade också för 19 procent av Almis totala utlåning under 2010. Insatser som ska leda till ett bättre mottagande av Regionen stöder ett treårigt projekt, som drivs av Länsstyrelsen, för att förbättra mottagandet av nyanlända flyktingar och andra invandrare. Inom ramen för projektet sker också utveckling av en integrationsportal. Projektet genomförs i samarbete med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Kommunalförbunden i respektive delregion samt representanter från näringslivet och den ideella sektorn. En av nycklarna till ett framgångsrikt introduktionsarbete är engagemang från civilsamhälle och det lokala näringslivet. Därför har Västra Götalandsregionen valt att stödja en satsning som går ut på att medlemmar inom Rotary blir mentorer för nyanlända invandrare med akademisk bakgrund. Några av mentorernas uppgifter är att agera dörröppnare till nätverk och att hjälpa till med praktikplatser. En annan viktig del i vårt integrationsfrämjande arbete är att stimulera mångfald inom de gröna näringarna. Därför har vi fortsatt vår satsning på projektet Grön Integration, som nu är inne i spridningsfasen. Projektet, som drivs av Hushållningssällskapet Väst, har bland annat bidragit till att synliggöra den svenska landsbygden för nya målgrupper, ett bättre tillvaratagande av jordbrukskompetens hos utrikes födda och skapandet av nya arbetstillfällen. Strategisk påverkan av integration i arbetslivet Regionutvecklingssekretariatet deltar sedan två år tillbaka i en nationell temagrupp för strategisk påverkan av integration i arbetsblivet. Temagruppen drivs av Remeso[1], ett forskningsinstitut vid Linköpings Universitet, som fått i uppdrag av ESF-rådet att leda arbetet. Inom ramen för temagruppen blev Västra Götalandsregionen inbjuden att medverka i ett seminarium om likabehandling i Almedalen för att berätta om vårt mångfaldsfrämjande arbete. [1] Institut för forskning kring migration, etnicitet och samhälle 2.4 Kommunikation och bemötande Dialog sker främst gentemot olika intressenter, genom till exempel seminarier och konferenser. Ett exempel är Almedalen, där vi deltagit kring ett flertal frågeställningar, bland andra Ett näringsliv i omvandling hur kan en region bidra till hållbar utveckling?. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra kommunikationen på webben, som är den viktigaste kanalen gentemot intressenterna. Inom området entreprenörskap, företagande och innovation har vi identifierat ett stort behov av en mötesplats med samlad information och rådgivning. För att möta efterfrågan är en ny webbplats under uppbyggnad. Webbplatsen ska fungera som en mötesplats mellan entreprenörer, innovatörer, företagare och offentliga

Sida 7(37) aktörer i Västra Götaland som arbetar med frågorna. Arbetet gentemot press och media, som är en betydelsefull källa till medborgarnas kunskap om regionutvecklingsarbetet, pågår fortlöpande. Vi arbetar fortlöpande med att synliggöra för hur olika aktiviteter och insatser bidrar till ett gott liv för medborgarna i Västra Götaland. Det görs till exempel i samband med nämndbeslut och vid olika aktiviteter inom projekt. Även Regionmagasinet, som går ut till alla hushåll i Västra Götaland, är en viktig kanal där vi kontinuerligt arbetar för att lyfta in regionutvecklingsfrågorna i det redaktionella materialet. Storsatsningen Västsvenska paketet är exempel på ett projekt med stor betydelse för medborgarna i Västra Götaland. Projektet har många inblandade intressenter och ett viktigt arbete under året har varit att skapa en gemensam plattform för kommunikationen gentemot allmänhet och intressenter. 2.5 Funktionshinder Regionutvecklingsnämnden har fortsatt stöttat utvecklingen och användningen av Tillgänglighetsdatabasen (TD) tillsammans med finansiering från Arvsfonden och regionstyrelsen. Västsvenska Turistrådet har varit huvudman för databasen och arbetsgivare för databasens projektledning. Över åren har syftet med TD utökats från att främst innehålla webbaserad besöksinformation om den fysiska tillgängligheten hos turistiska anläggningar till att även omfatta offentliga verksamheter och miljöer inom kommuner och landsting samt andra organisationer. Vården på webben är ett exempel på en sådan utveckling liksom att nu 46 kommuner i Västra Götaland använder TD för att beskriva allt från livsmedelsbutiken till kommunhuset och sporthallen. Under 2010 har TD utvecklats till att även möjliggöra öppna jämförelser mellan kommuner och landsting avseende den fysiska tillgängligheten. Under 2010 beslöts att överflytta huvudmannaskapet från Västsvenska Turistrådet till Regionstyrelsen med bakgrund av TD:s breddade användningsområden. Den nära samverkan med Västsvenska Turistrådet fortsätter och möjligheten för turistföretag i Västra Götalandsregionen att utan kostnad informera om sin tillgänglighet. 2.6 Mångfald Se under rubrik 2. 3 Jämställdhetsintegrering.

Sida 8(37) 3. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Näringsliv Det övergripande målet för tillväxtarbetet är att Västra Götaland ska vara en attraktiv och internationellt konkurrenskraftig region. Västra Götalandsregionens insatser för att främja nyföretagande och tillväxt i befintligt näringsliv utgår från ett systemperspektiv alltifrån påverkan av attityder till företagande, stimulans av entreprenörskap och innovationer, stöd till nyföretagande, riskkapital, samarbeten i företagsnätverk och kluster. Entreprenörskap och nyföretagande Det långsiktiga arbetet med att påverka attityder kring ungt entreprenörskap i Västra Götaland har fortsatt bl.a. genom att utbilda lärarlag i entreprenöriellt lärande. En satsning som uppmärksammats både nationellt och internationellt och kommer att utvecklas ytterligare. Det är många ungdomar som nås genom de verksamheter som Västra Götalandsregionen stödjer. Framtidsfrömässan lockade över 650 elever och totalt deltog över 1 000 elever i föreningens verksamhet under året. För att främja företagsamhet vid gymnasier och högskolor gavs verksamhetsstöd till Ung företagsamhet, Drivhus och entreprenörsutbildningar. Under 2010 har Ung Företagsamhet (UF) utbildat över 3 300 elever att driva UF-företag och UFmässorna har nått över 20 000 besökare. Verksamheten vid drivhusen i Göteborg, Trollhättan, Borås och Skaraborg har bl.a. lett till ca 250 nya företag. Under året har regionutvecklingsnämnden fördelat 5 mnkr ur regeringens program för att främja kvinnors företagande till ett tiotal projekt. Drygt 3000 kvinnor har nåtts av projekten. Åtgärder har vidtagits för att underlätta ägarskifte där kvinnor, med intresse av att överta ett företag, är en prioriterad målgrupp. Bl.a. har ett 90-tal kvinnor deltagit i köparskolan som resulterat i sex ägarskiften. Regionen främjar också nyföretagande och företagsutveckling hos utrikes födda, bl.a genom stöd till Almi/IFS. Till och med november 2010 har 140 nya företag startats av personer med utomnordisk bakgrund varav 25 procent kvinnor. Västra Götalandsregionen bidrar med drygt 20 mnkr till åtta inkubatorer och till nätverket inkubatorkompetens. Idéer från forskare, studenter och ibland befintliga företag kan utvecklas i inkubatorerna där de erbjuds tillgång till kontor, kompetens och kapital. Det finns ca 230 projekt/företag i inkubatorerna. 281 alumniföretag har passerat inkubatorsystemet och är fortfarande aktiva. De har 600 sysselsatta, varav 30 procent kvinnor. Under perioden 2008-2010 har projektet HINT stöttat inkubatorerna med strategiskt viktiga kompetenser inom rekrytering, affärsutveckling och kommersialisering. Västra Götalandsregionen erbjuder även inkubatorerna s.k. kapitalandelslån för att investera i inkubatorbolag som är i behov av finansiering för produktutveckling eller inledande marknadsföring. Regeringen beslutade att inrätta åtta innovationskontor i landet för att stärka innovationer och entreprenörskap vid högskolor och universitet. Under 2010 startade innovationskontoret i västra Sverige sin verksamhet. Chalmers är värd för satsningen som blir ett värdefullt komplement till det västsvenska innovationsstödssystemet.

Sida 9(37) Företagsfinansiering Under 2010 beviljade Västra Götalandsregionen nästan 28 mnkr i företagsstöd. Så kallade mjuka åtgärder som konsultcheckar, samverkansprojekt och såddfinansiering prioriterades. Fördelningen av beviljade stöd mellan de olika stödformerna år 2010 Typ av företagsstöd Antal företag Kr % Investeringsbidrag 10 3 863 200 14 Såddfinansiering 52 14 021 500 50 Konsultcheckar 97 8 326 289 30 Samverkansprojekt 6 180 000 1 Kommersiell service i landsbygd 35 1 478 030 5 Totalt 27 869 019 100 % Såddfinansiering är ett villkorslån, som återbetalas först när företaget fått in pengar från försäljning. Det riktas till nystartade teknik och kunskapsintensiva företag som behöver kapital för att utveckla en unik produkt eller tjänst. Hälften av lånen, över 50 000 kr har gått till miljöteknik och biomedicin/teknik. Stödet till kommersiell service i landsbygd har minskat. Det pågår ett antal utvecklingsaktiviteter för att utveckla lokal service inom ramen för det regionala serviceprogrammet som beslutades av regionfullmäktige i juni 2010. Almi Väst erbjuder lånefinansiering till företag som passerat såddstadiet och behöver finansiering för att växa. Almis utlåning under 2010 uppgick till ca 280 mnkr (380 mnkr år 2009). De Almiägda riskkapitalbolagen Start Invest och Almi Invest Västsverige investerar i små och medelstora företag i såväl tidig kommersiell fas som i andra avgörande utvecklingsfaser. Almi Väst ansvarar även för Innovation Västra Götaland. Innovation Västra Götaland ger rådgivning till innovatörer som behöver stöd för att testa om en idé går att förverkliga och utveckla till en kommersiell innovation. Under året har 478 nya kunder fått rådgivning och 190 projekt har beviljats förstudiemedel. Innovationer och förnyelse i befintligt näringsliv De regionala samverkansplattformarna (Innovatum, Gothia Science park, Lindholmen m.fl.) ingår i systemet för att stärka kunskapsöverföringen till regionens små och medelstora företag. Under 2010 har satsningarna på dessa ytterligare förstärkts. Plattformarna medverkar bl.a. i projektet Industriell Dynamik som är ett regionalt nätverk för forskningsinstituten, högskolorna och regionens industriella utvecklingsbolag, vars syfte är att öka kunskapsöverföringen till de små och medelstora företagen. Nätverket samarbetar kring innovationssupport och koordinering av spetskompetens. Under 2010 kontaktades 505

Sida 10(37) företag, över 256 utvecklingsdiskussioner genomfördes och 94 företagsfinansierade utvecklingsprojekt startades. Under 2010 avslutades pilotperioden för Västra Götalandsregionen nya forskningsprogram för små och medelstora företag, Fou-kortet. Tre utlysningar har genomförts vilka resulterat i 106 ansökningar. Söktrycket på forskningspengarna har varit nästan 35 mnkr medan den totala projektkostnaden för alla projekt uppgår till över 95 mnkr. Av de 106 ansökningar som kom in beviljades 41. Programmet drivs i ett nära samarbete med bl.a. VINNOVA. Det västsvenska näringslivet karakteriseras av konkurrenskraftiga kluster inom en rad områden som bl.a. biomedicin, energi, fordon, livsmedel, textil, trä, kultur-, besöks- och upplevelsenäringen samt den maritima sektorn. Inom samtliga dessa områden pågår innovations- och utvecklingsinsatser. Under 2009-2010 gjordes en kraftsamling på miljö, energi och hållbara transportlösningar genom programmet InMotion. Utmaningarna är stora för fordonsindustrin och dess underleverantörer och ställer ständigt krav på omställning och förnyelse. Projektet FordonsLeverantörsOmställning har syftet att stimulera innovationskraft med stöd av spetsteknologi och design. Totalt kommer ett 40-tal företag i Västra Götaland att få del av satsningen. Västra Götaland är ett av de allra största jordbrukslänen i Sverige och har en betydande livsmedelsindustri. Ett viktigt samarbete har inletts under året för att skapa miljölogistiska förbättrade försörjnings- och utleveranssystem för livsmedel genom projektet Food Port. Regionutvecklingsnämnden stödjer även verksamheterna inom Livsmedel i Väst med de tre dotterbolagen Food & Health Concept Center, AgroVäst och Lokalproducerat i Väst. Samarbete med näringsliv och forskning har initierats inom ramen för den maritima strategin för Västra Götaland som antogs av regionfullmäktige i februari 2008. Det maritima klustret i Västsverige har förstärkts genom etablering av det nationella Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs Universitet och beslutet om lokalisering av den nya Havs- och vattenmiljömyndigheten i Göteborg. Under året startade Chalmers vindkraftstekniska centrum. Västra Götalandsregionen har varit delaktig i att Chalmers med ledande företag nu satsar på teknisk utveckling av vindenergitekniken. Under året har resurser satsats på kansli och samordning inom Vänersamarbetet i samverkan med Region Värmland. Satsningen på klusterverksamhet inom miljöanpassad sjöfart går vidare. Övergången till en grönare sjöfart främjas genom satsningar på flytande naturgas som ersättning för bunkerolja. Regionutvecklingsnämnden och kulturnämnden driver tillsammans handlingsprogrammet för att näringslivsutveckla kultursektorn. En rad aktiviteter pågår för att stärka entreprenörskap, företagsutveckling, lokala kultursystem m.m. Film i Västs verksamhet i Trollhättan och Göteborg fortsätter att utvecklas positivt. En majoritet av de tio senaste årens mest publikt framgångsrika svenska filmer är samproducerade av Film i Väst. I regionen finns en stark infrastruktur för film med många framgångsrika företag med högkvalificerad arbetskraft. Västsvenska Turistrådet fortsätter sitt arbete med att skapa ett ökat intresse kring regionen och dess turistiska utbud. Genom Göteborg Plus har Västra Götaland marknadsförts med fokus på de områden där det finns goda internationella direktförbindelser. Satsningen har utökats till att

Sida 11(37) omfatta även tågresor. Kampanjer har genomförts med både tyska och danska tågoperatörer som resulterat i en betydande ökning av resenärer jämfört med föregående år. Kraven på hållbara produkter ur ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv ökar. Ett viktigt initiativ är nätverket för Corporate Social Responsibility CSR i Väst. I föreningen finns medlemmar från kommun/region, akademi, stora och små privata arbetsgivare samt representanter från den idéburna sektorn. Antalet medlemmar i föreningen ökar stadigt och är idag ca 90 vilka representerar fler än 100 000 anställda. Insatser för att stärka den sociala ekonomin i tillväxtarbetet har bedrivits utifrån den beslutade handlingsplanen. Arbetet genomförs i bred samverkan med de delregionala aktörerna genom Sociala Ekonomins regionala Råd (SER). Under 2010 beviljades 11 föreningar projektmedel inom programmet Socialt Entreprenörskap. Programmet, som stödjer entreprenöriella initiativ för att utveckla föreningars och kooperativs verksamheter. Våren 2010 var regionen värd för en internationell konferens med 60 deltagare samt ett styrelsemöte för REVES med totalt 23 deltagare från 12 europeiska länder. Handlingsprogrammet för Social ekonomi har utvärderats och arbetet med en reviderad handlingsplan för 2011-2013 har påbörjats. Forskning och utveckling I en jämförelse med Europas regioner hamnar Västra Götaland i den absoluta toppen vad gäller näringslivets investeringar i forskning och utveckling (FoU). Att Västra Götaland fortsätter att vara en attraktiv region för forskning och utveckling är avgörande för företagens innovationsförmåga. Men också för att vi gemensamt ska kunna möta samhälleliga utmaningar inom miljö, energi och hälsa. Under 2010 har Västra Götalandsregionen fortsatt sin kraftsamling för att öka regionens konkurrens- och attraktionskraft för forskning och utveckling. Fokus ligger på områden som är betydelsefulla för en hållbar utveckling i regionen. Det handlar främst om områden såsom biomedicin och hälsa samt miljö, energi och hållbara transporter. Särskild vikt har lagts vid att positionera västsvenska forskningsområden i europeiska och internationella forskningssamarbeten. Biomedicin och hälsa Biomedicin och hälsa är ett av de områden som särskilt prioriteras i Västra Götalandsregionens tillväxtprogram. Här kan regionen dra nytta av sina dubbla uppdrag inom hälso- sjukvård och regionutveckling. Tillsammans med företag och lärosäten gör Västra Götalandsregionen satsningar på forskning och utveckling som både gynnar patienter och stärker näringslivsutveckling. Västra Götalandsregionen har en särskild forsknings- och utvecklingsberedning där de strategiska FoU-satsningarna inom såväl hälsosjukvårdsområdet som inom regional utveckling stäms av och följs upp. Företag, lärosäten och region delar målet att stärka Västra Götalands position som ledande i landet vad gäller klinisk forskning och prövning. Därför har regionutvecklingsnämnden tillsammans med Hälso- sjukvårdsutskottet under 2010 beslutat att fortsatt stödja uppbyggnaden av Gothia Forum för klinisk forskning. Gothia Forum är ett supportcentrum för klinisk forskning och prövning inom Västra Götalandsregionen som startade under 2009 på initiativ av Västra Götalandsregionen i nära samverkan med Göteborgs universitet, Chalmers

Sida 12(37) och läkemedelsföretag. Gothia Forum erbjuder stöd till såväl företag som regionens medarbetare samt arbetar för att skapa förutsättningar för en bättre samverkan mellan sjukvård, universitet och forskningsföretag. I september genomfördes den årliga konferensen för Gothia Forum i Göteborg den andra i ordningen. Konferensen lockade ett stort deltagarantal med representanter från näringsliv, akademi och politik. Frågor som debatterades var bl.a. innovationsupphandling, finansiering av klinisk forskning samt innovationer i hälso- sjukvården. Att stimulera utveckling av innovativa idéer från hälso- sjukvården är ett annat område där regionutvecklingsnämnden har satsat resurser under året. Västra Götalandsregionen har dessutom beviljats 2,5 mnkr av VINNOVA under 2010 för detta arbete. Samarbete sker med innovationsaktörer såsom Sahlgrenska Science Park, Chalmers Innovation och GU Holding. Västra Götalandsregionens interna Innovationsråd är styrgrupp till satsningen. Ett annat exempel på samverkan mellan näringsliv, lärosäten och Västra Götalandsregionen är den västsvenska kraftsamling kring medicinsk teknik, Med Tech West, som invigdes i oktober 2009. Projektet utvecklar en plattform för kliniknära forskning och är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers, Högskolan i Borås och Västra Götalandsregionen. Under året har Med Tech West beviljats resurser från EUs regionalfond för sitt arbete. Fortsatt engagemang sker dessutom i initiativet Biomedicinsk utveckling i Västsverige samt kompetenscentra inom biomaterial och vaccin BIOMATCELL och MIVAC. Astra Zenecas beslut under våren att förstärka sin FoU-verksamhet i regionen har dessutom öppnat nya möjligheter att ytterligare stimulera sektorns framtida utveckling. Västra Götalandsregionen har därför inlett ett särskilt arbete som ska resultera i underlag för en handlingsplan under våren 2011. Utvecklingsarbetet sker i nära samverkan med Göteborgs universitet, Chalmers, Västsvenska Handelskammaren och kommunerna i Göteborg och Mölndal. Tidigare statsminister Ingvar Carlsson har engagerats för att föra denna dialog med näringsliv, offentliga företrädare och akademin kring vilka strategiska satsningar som krävs för att på allvar positionera Västra Götaland som en konkurrenskraftig life science region. Energi, miljö och hållbara transporter Mot bakgrund av den lågkonjunktur och industriella omstrukturering som präglade 2009, tog regionutvecklingsnämnden under förra året beslut om att sjösätta programmet InMotion en särskild kraftsamling inriktad på miljö, energi och hållbara transportlösningar. Det övergripande målet för programmet är att Västra Götaland ska vara en av Europas ledande regioner inom miljö, energi och nästa generations hållbara transportlösningar. Programmet omfattar en finansiering på 150 mnkr från regionutvecklingsnämnden med målet att katalysera en samlad satsning från andra aktörer på en halv miljard. Programmet har varit öppet för ansökningar och beslut fram till och med 2010. Projekt kan dock pågå fram till och med 2013. I december 2010 hade följande beslut tagits av regionutvecklingsnämnden: Beslutade medel 149 mnkr av 150 mnkr. 53 projekt med en total budgetomslutning på 638 mnkr

Sida 13(37) 19 projekt inom hållbara transporter, 16 Energi och miljö, 8 företagsfinansiering och små- och medelstora företag samt 10 projekt kopplat till samverkansplattformarna Lindholmen och Innovatum Större beslut om FoU-satsningar har tagits inom ramen för programmet under 2010, t ex etablering av ett bränslecellscentrum samt en test- och demoanläggning för vindkraftsforskning. Under våren 2011 inleds uppföljning och utvärdering av programmet. I januari 2010 startade Mistra Urban Futures som ska bli ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling i Göteborg. MISTRA (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) har under en tioårsperiod beviljats medel för att utveckla detta centrum för hållbar stadsutveckling. Västra Götalandsregionen är en part i konsortiet bakom centrat tillsammans med Chalmers, Göteborgs Universitet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Länsstyrelsen i Västra Götaland och IVL. Under 2010 har fem större pilotprojekt satts igång, t ex inom Affärsdriven miljöutveckling där medarbetare från Regionutvecklingssekretariatet medverkar. Nationellt och europeiskt forsknings- och innovationssamarbete Västra Götalandsregionen driver och medverkar i olika insatser för ökad regional och nationell samverkan kring forsknings- och innovationspolitik. Till exempel har vi under året aktivt medverkat i Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) större projekt kallat Innovation för Tillväxt. Syftet är bl.a. att ta fram underlag för regeringens kommande forsknings- och innovationsstrategi. I oktober arrangerade Västra Götalandsregionen tillsammans med IVA en work shop i Stockholm på temat Nationell och regional samverkan för stärkt innovationskraft. Vid seminariet deltog företag, akademi, institut, politiker och tjänstemän från Västra Götaland och representanter från närings- och utbildningsdepartementet samt VINNOVA och Tillväxtverket. Den europeiska forskningsarenan blir allt viktigare för att hitta strategiska samarbetspartners och för att attrahera resurser. Västra Götalandsregionen bidrar till att västsvenska aktörer blir bättre på att delta i EU-program genom att stödja samarbeten och ansökningar. Att på olika sätt påverka innehållet för EUs framtida forskningsagenda är även det en viktig uppgift där Västra Götalandsregionen kan bidra. Under året har Västra Götalandsregionen huvudsakligen arbetat med EU-ansökningar och projekt inom tre regionalt viktiga forskningsområden smarta textilier, det marina området och hållbara transporter. Västra Götalandsregionen har tillsammans med andra regioner i Europa dragit igång projektet Crosstexnet som EU kommissionen godkände under 2009. Projektet ska pågå i tre år och syftar till att samordna regional forskningsfinansiering och utveckla ett gemensamt internationellt forskningsprogram för teknisk textil. Under året har en första gemensam utlysning genomförts med goda resultat. Västra Götalandsregionen deltar dessutom i VINNOVAs projekt StarDust som ligger i linje med målen för EUs Östersjöstrategi för forskning och innovation. Västra Götalandsregionens del i projektet är inriktat på det marina området. Slutligen har Västra Götalandsregionen under hösten koordinerat en ansökan till programmet

Sida 14(37) Regions of Knowledge inom EU:s sjunde ramprogram för FoU - SAGE (Safe and green road vehicles). 2010 års utlysning syftar till att underlätta för regionalt baserade forskningsdrivna kluster att samarbeta strategiskt för att stärka den transportrelaterade industrin. Besked om vilken ansökan som beviljas medel kommer under våren 2011. I mars fick Västra Götalandsregionen dessutom möjlighet att presenteras sin forsknings- och innovationsstrategi under en EU-konferens i Spanien Week of Innovative Regions. Arrangemanget vände sig till politiska ledare och aktörer från regioner och medlemsländer och ordnades under spanska ordförandeskapet i EU tillsammans med EU-kommissionen. Inom EU har förberedelserna startat för EUs nästa ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration (FP 8) som inleds 2014. Västra Götalandsregionen har medverkat till det svenska inspelet till EU-kommissionen genom att skicka in underlag och delta i rådslag arrangerat av Utbildningsdepartementet. EU-program Västra Götalandsregionen ansvarar för någon form av sekretariatsfunktion i sex EU-program av både regional, nationell och interregional karaktär. Sekretariaten är till viss del externt finansierade genom EU-medel och statliga medel. Programmen är till stora delar inriktade på tillväxtfrågor och är nära kopplade till det regionala tillväxtarbetet. De utgör ett ekonomiskt verktyg som skall förstärka högt prioriterade insatser inom ramen för de regionens tillväxtprogrammen. Västra Götalandsregionen är den enskilt största medfinansiären av EU-projekt i regionen. Utvärderingar av EU-programmens genomförande sker kontinuerligt. I exempelvis en av SWECO/Eurofutures utvärderingar framhålls självstyrelseorganens arbete som väl utvecklat genom ett politiskt och strategiskt förhållningssätt till EU-programmen. Västsverige och Skåne framhålls som förebilder ifråga om att utveckla arenor för samverkan och samutnyttjande. Det är enligt utvärderarna endast dessa två regioner som har en politik för att bryta utanförskapet. Under året har enheten för EU-program också varit delaktig i att utarbeta ståndpunkter för Västra Götalandsregionens förhållningssätt till EU:s framtida sammanhållningspolitik. Dessa ståndpunkter har Regionstyrelsen ställt sig bakom. Kunskap och kompetens Kompetensutveckling och kompetensförsörjning tillhör de långsiktigt viktigaste frågorna för Västra Götalands utveckling. I budgeten för 2010 har Regionfullmäktige gett uppdraget till regionutvecklingsnämnden att i samverkan med kommuner och arbetsmarknadens parter vara aktiva för att tillgodose yrkeskompetensbehovet i arbetslivet. Det är viktigt att analysera och matcha utbildningsbehovet inom olika sektorer i samhället.

Sida 15(37) Västra Götalandsregionens insatser för att främja utvecklingen av det livslånga lärandet ska ske i samverkan med aktörer inom utbildningsområdet och arbetslivet. Regioner och de samverkansorgan som har ansvaret för regionalt tillväxtarbete kommer att få en tydligare roll att samordna kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Regeringen ger uppdraget att etablera kompetensplattformar där kunskapsunderlag och behovsanalyser ska tas fram. Arbetet ska bedrivas i samverkan mellan lokala och regionala aktörer och i dialog med statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet. Fortfarande finns mycket att göra åt den sociala och geografiska snedrekryteringen till högre utbildning och skillnaderna mellan kvinnors och mäns utbildningsval. Det behövs även insatser för att stärka ungdomarnas möjligheter till ett gott liv. Framför allt gäller det inträdet på arbetsmarknaden och att behörighet blir tillgänglig för att komma vidare i utbildningssystemen. Insatserna för att utveckla och samordna validering blir att viktigare för att säkra kompetensförsörjningen i Västra Götaland. En bättre utvecklad validering effektiviserar utbildningsorganisationen och ger bättre resursutnyttjande. Särskilda uppdrag Uppdraget till gymnasiestyrelsen för 2010 avsåg särskilt utvecklingen av utbildningsorganisationen för vuxenutbildningen. Behovsanpassade och branschspecifika utbildningar inom komvux och yrkeshögskolan är av strategisk betydelse för naturbrukets kompetensutveckling. För att öka barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik avsätts särskilda medel till regionens Science Centers. Regionutvecklingsnämndens beslut för 2010 stärker utvecklingen av den pedagogiska verksamheten och ökar tillgängligheten till de olika anläggningarna. Science Center skall inspirera till förnyelse inom det tekniska, naturvetenskapliga och matematiska områdets utbildningar och dessutom fungera som en kompetensutvecklingsresurs. Stiftelsen Stenebyskolan får för sin verksamhet ett särskilt uppdrag av Bengtsfors kommun och Västra Götalandsregionen. Stiftelsen ska verka för att hålla samman alla de aktiviteter som finns vid skolan och utveckla en stark roll som huvudman för olika verksamheter. Göteborgs universitet och övriga samverkansparter för att understödja långsiktiga gemensamma mål med verksamheten och utvecklingen vid skolan. Infrastruktur och kollektivtrafik Året präglades av arbetet med den regionala infrastrukturplanen, aktiviteter för att påverka den nationella planen i en för regionen gynnsam riktning samt av förhandlingar kring det Västsvenska paketet. Efter regeringens beslut om paketet har ett intensivt arbete med att förverkliga paketet vidtagit. En nyhet i denna planomgång för infrastrukturen var att regeringen aktivt efterlyste

Sida 16(37) finansieringsformer som kompletterar den statliga finansieringen. Både Västra Götalandsregionen och kommunerna har medfinansierat angelägna infrastrukturobjekt i planerna. Dessutom finansieras det Västsvenska paketet till hälften med lokala och regionala bidrag och trängselskatter. Västtrafik AB ägs idag gemensamt av regionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland. I maj 2010 togs ett enhälligt inriktningsbeslut om att kommunerna lämnar över ägandet av kollektivtrafikbolaget och finansieringsansvaret till Västra Götalandsregionen. I juni 2010 beslutade riksdagen om en ny kollektivtrafiklag som bl a innebär att en regional kollektivtrafikmyndighet ska finnas i varje län. Med utgångspunkt i inriktningsbeslutet och den nya kollektivtrafiklagen har ett förslag till nytt avtal samt ett underlag för skatteväxling mellan kommuner och region tagits fram. Tidplanen innebär att skarpt beslut i frågan fattas under våren 2011. Förändringen planeras träda i kraft 1 januari 2012, samtidigt som den nya kollektivtrafiklagen börjar gälla. Arbetet med att bygga ut bredband till medborgarna sker i ett nära samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän som representerar kommunalförbunden och regionen har bland annat arbetat fram underlag till ITinfrastrukturstrategi och till en gemensam upphandling av IT-tjänster. Målet är att alla som bor och verkar i Västra Götaland ska ha tillgång till bredband och att kapaciteten kontinuerligt ska öka. För att nå målet krävs att många intressenter kommuner, fiberföreningar, operatörer, m.fl. är fortsatt engagerade i detta arbete - och att utbyggnaden av ITinfrastrukturen även blir en naturlig del i samhällsplaneringen. Internationellt samarbete Under 2010 har Västra Götalandsregionen invigt ett eget kontor i Bryssel, än så länge bemannat på deltid. Därmed finns nu möjlighet att ta emot gäster och ordna möten i egna lokaler, att delta i olika regionnätverk, att vara medarrangör vid evenemang som Open Days allt för att göra Västra Götalandsregionen mer känd i Bryssel. Det har också stärkt förutsättningarna för att bevaka olika sakfrågor på den europeiska agendan och att bygga kontakter i EU. Debatten om EU:s sammanhållningspolitik efter 2013 har börjat. Västra Götalandsregionen har antagit en position i frågan och tillsammans med 140 andra europeiska regioner undertecknat en deklaration till stöd för fortsatt Mål 2, som överlämnats till EUkommissionens ordförande. Mål 2-programmet för Västsverige bidrar under nuvarande sjuårsperiod med 2 miljarder kronor (varav 572 miljoner kronor ur EU:s strukturfonder) till utvecklingen i Västra Götaland och Halland. Regionen har inbjudits att redogöra för sitt tillväxtarbete vid större konferenser på europeisk och nationell nivå. Regionens tillväxtarbete har också uppmärksammats internationellt i en OECD-rapport. Regionen har, i linje med tidigare beslut att öka sitt Östersjöengagemang, gått in i några flaggskeppsprojekt i EU:s Östersjöstrategi: BSR Stars, ett projekt om kluster och innovationer som Vinnova koordinerar; Baltic Sea Health Region, ett projekt på life science-området, och TransBaltic, som handlar om transportsystem.

Sida 17(37) Västra Götalandsregionen har som en av de större regionerna kring Nordsjön deltagit aktivt i diskussionerna om en EU-strategi för Nordsjön, bland annat som talare vid Regionkommitténs forum om makroregioner i april och som medarrangör av ett seminarium vid Open Days i oktober. Fortfarande är mycket oklart kring konceptet makroregion och EUkommissionen väntas inte ta några nya initiativ till makroregionala strategier förrän man har sett effekterna av Östersjöstrategin och Donaustrategin. Regionkommittén har som enda EUorgan uttalat sig för en EU-strategi för området Nordsjön Engelska kanalen. Annelie Stark, som företräder de svenska CPMR-medlemmarna i CPMR:s styrelse, utsågs i september av denna styrelse till en av fem vice ordförande. Det är första gången en Västra Götalandspolitiker har en så hög post i en av de största europeiska regionorganisationerna, vilket ger stora möjligheter att delta i lobbyarbete på hög nivå under det närmaste året. I samverkan med regeringskansliet och Göteborgs stad har Västra Götalandsregionen tilldelats värdskapet för European Maritime Day 2012, den årliga konferensen om europeisk havspolitik. Regionen har också utsetts till värd för European Forum on Primary Care 2012. Analys och uppföljning Kunskap om regionens utvecklingsförutsättningar kan påverka investeringar och beslut bland enskilda invånare, företag, institutioner och organisationer. Västra Götalandsregionen bidrar till att öka kunskapen om Västra Götaland genom att ta fram statistik och genomföra analyser inom områden som påverkar regionens utveckling. I detta ingår t ex kontinuerlig bevakning av arbetsmarknadsläget, det regionala konjunkturläget och demografiska förutsättningar. Analyser för verksamhetens egna behov utgår från de frågor som direkt eller indirekt påverkar utformningen av program, insatser och projekt. Det innefattar analyser inom aktuella insatsområden, t.ex. företagande, FoU, kompetensförsörjning och infrastruktur. De två konjunkturbarometrar som regionutvecklingssekretariatet publicerat under 2010 visar att det ekonomiska läget i Västra Götaland har förbättrats kraftigt sedan vändningen påbörjades under sommaren 2009. Näringslivet har nu passerat gränsen för en normalkonjunktur för att gå in i en starkare konjunktur under våren. Den positiva konjunkturen bekräftas i sysselsättningsstatistiken. Tredje kvartalet 2010 var 15 600 fler sysselsatta i Västra Götaland jämfört med motsvarande kvartal 2009. Som en följd av att regionen har fått i uppdrag att etablera kompetensplattformar ställs större krav på kunskapsunderlag inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. I januari publicerade regionutvecklingssekretariatet kortrapporten Yrken i Västra Götaland. Av rapporten framgår bl.a. att kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Yrken som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt och det är kvinnor som står för merparten av denna ökning. En utmaning är de stora kommande pensionsavgångarna, vilket slår särskilt hårt inom vissa yrkesgrupper. Exempelvis kommer 16 000 som tillhör yrkesgruppen vård- och omsorgspersonal i Västra Götaland att uppnå pensionsåldern den närmaste tioårsperioden. Analyser och prognoser på utbildad arbetskraft har tagits fram för Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. SCB har fått i uppdrag att i samverkan med Västra Götalandsregionen, Region

Sida 18(37) Skåne, Länsstyrelsen i Stockholm och utveckla metoder för att ta fram detaljerade regionala prognoser på tillgång och efterfrågan på utbildad arbetskraft. I februari arrangerade Västra Götalandsregionen i samverkan med näringsdepartementet och OECD en konferens om regional tillväxtpolitik. Vid konferens presenterade OECD en översyn av den regionala tillväxtpolitiken i Sverige. I rapporten påvisas att den regionala nivån bör stärkas för att uppnå en mer offensiv tillväxtpolitik. Försöksverksamheten med utökat regionalt självstyre i Västra Götaland och Skåne lyfts fram som en modell för framtiden. Särskilt fokus bör, enligt OECD, läggas på att stärka de regionala innovationssystemen. OECD bedömer att innovationssystemet i Västra Götaland är nytänkande och hör till en av Europas bästa. I augusti publicerades en rapport från regionutvecklingssekretariatet om flyttströmmar till och från samt inom Västra Götaland. Rapporten visar att Västra Götaland är en attraktiv region att bosätta sig i med ett stort flyttöverskott av unga i åldern 20-29 år. Västra Götaland har ett flyttöverskott på högutbildade, men överskottet har minskat de senaste åren. Många av de högutbildade som flyttar från Västra Götaland flyttar till Stockholms län. Vid BRU:s möte i mars presenterades en modell för uppföljning av Vision Västra Götaland. I modellen ingår en analys av hållbar utveckling i Västra Götaland, en analys av Västra Götaland konkurrenskraft, konstruktion av ett Goda-livet index som mäter utvecklingen inom visionens fem fokusområden samt medborgarundersökningar. Resultaten av uppföljningen ska presenteras i en årlig visionskonferens. Den första konferensen hålls den 10 februari 2011. En systematisk uppföljning och utvärdering av företagsstöd, projekt och verksamheter är en förutsättning för att bedriva en regional tillväxtpolitik som präglas av lärande och förnyelse. Uppföljning sker av samtliga projekt och verksamheter. Under året implementerades den uppföljnings- och utvärderingsmodell för regionutvecklingssekretariatet som togs fram år 2009. Modellen syftar till att ge en ökad systematik i arbetet med utvärdering och i lärandet i samband med genomförda utvärderingar. Modellen ska vara ett stöd i arbetet med utvärdering samt vid projekthandläggning, styrning av verksamheter och framtagande av program. Regionutvecklingssekretariatet har under året slutfört fyra s.k. djupare uppföljningar och fem djupgående utvärderingar. De fyra projekt som genomgått djupare uppföljningarna är Telematics Valley, Kreativa Industrier i Västra Götaland, Centrum för Regional Analys och FoU-kortet. Mer djupgående utvärderingar av oberoende utvärderare har genomförts av följande projekt och verksamheter: Industriell Dynamik - ett regionalt nätverk inom Västra Götaland som erbjuder industriföretag support för innovation. Utvärderingen visar att Industriell Dynamik ger konkreta ekonomiska effekter. Samtidigt drar utvärderaren slutsatsen att det finns en potential till förbättring genom att bättre anpassa Industriell Dynamiks tjänster till företagens behov. Meritea AB ett bolag helägt av GR som bland annat arbetar för att utveckla metoder för validering. Utvärderingen syftar till att följa upp hur Meritea har uppfyllt avtalet

Sida 19(37) med Västra Götalandsregionen 2007-2009 samt ge förslag på hur verksamheten kan utvecklas. Bland annat framgår i rapporten att det finns ett fortsatt behov av en regional samordning av validering och att Meritea bedöms vara väl lämpad för denna uppgift. Det finns ett behov av att få en ökad samsyn kring vad som ingår i begreppet validering. Ett utvecklingsområde är att skapa förbättrade rutiner kring dokumentation. Lokalproducerat i Väst ett regional resurscentrum som arbetar för att främja handel av lokalproducerade livsmedel och regionens lokalproducenter. Av utvärderingen framgår att organisationen bland annat upplevs som förtroendegivande och präglad av lyhördhet och underifrånperspektiv. Det framgår dock en viss otydlighet kring arbetssätt och inriktning. Programmet för social ekonomi. Den samlade bedömningen är att handlingsprogrammet till övervägande del nått aktivitetsmålen och att insatserna bidragit till det övergripande syfte som formulerats för programmet. Framförallt har satsningen varit lyckosam när det gäller igångsättandet av aktiviteter för att öka kunskapen rörande den sociala ekonomi och byggandet av en organisation för samverkan mellan delregioner. Utvärderaren kan däremot inte identifiera några effekter i form av ökat socialt nyföretagande eller sysselsättning. Effektutvärdering av inkubatorerna och Västra Götalandsregionens såddfinansiering. Analysen visar bland annat att stöden har varit betydelsefulla för att snabba på innovationsprocessen från idé till ny eller förbättrad produkt, tjänst eller process men har haft mindre betydelse för att i övrigt utveckla företagen. Stöden har i regel haft en större påverkan på såddföretagen och särkskilt på de som är både inkubator- och såddföretag. En förklaring till detta kan vara att denna grupp av företag generellt är mer teknik- och forskningsintensiva än de inkubatorföretag som inte erhållit såddfinansiering, och att stöden har större betydelse för dessa företags utveckling. 3.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet 3.1.17 Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka Inom de projekt som beslutades år 2009 och som har avslutats samt verksamheter som finansierades år 2009 bildades 308 nya företag enligt resultatindikatorerna. I hälften av dessa företag var företagsledaren kvinna. Motsvarande andel var 43 procent år 2007 och 67 procent år 2008. OK Utfallet för indikatorn antalet personer som deltar i entreprenörsfrämjande aktiviteter visar att hälften av de som fick del av projektens aktiviteter var kvinnor år 2009. Andelen var ca 50 procent även år 2008. Inom projekt som beslutades och verksamheter som finansierades av RUN år 2009 fick 4 825 personer kvalificerad rådgivning. Av dessa var 53 procent kvinnor, samma andel som året innan. I de företag som beviljades såddfinansiering år 2009 var 13 procent av de

Sida 20(37) sysselsatta kvinnor, en minskning från 22 procent år 2008. Andelen kvinnor sysselsatta i de företag som beviljades FoU-kort år 2009 var 43 procent. Företag/projekt i Västra Götalands inkubatorer hade år 2009 158 sysselsatta varav 47 var kvinnor, dvs. 30 procent kvinnor. Motsvarande andel var 28 procent året innan. Fortsatta satsningar har bedrivits för att främja kvinnors företagande. Bl.a. har 5 mnkr satsas på ett tiotal projekt som beräknas nå ca 3000 kvinnor. Kunskapsspridning har skett bl.a. genom ett seminarium/mötesplats för kvinnligt företagande som arrangerades i december. Åtgärder har även vidtagits för att underlätta ägarskifte där kvinnor, med intresse av att överta ett företag, är en prioriterad målgrupp. Bl.a. har ett 90-tal kvinnor deltagit i köparskolan som resulterat i sex ägarskiften. Genom Västra Götalandsregionens satsning på Innovationsslussen skapas förutsättningar för kommersialisering och nyttiggörande av idéer från hälso-sjukvården där många av idébärarna är kvinnor. Under perioden 2008-2010 har projektet HINT pågått, en regional kompetensplattform för hållbar affärsutveckling. Bl.a. har särskilda satsningar gjorts för att rekrytera fler kvinnor i inkubatorerna och i inkubatorföretagens styrelser. Resultatet av denna satsning kommer att kunna utläsas de närmaste åren. Näringslivsstimulerande aktiviteter drivs i stor utsträckning av samarbetspartners som Västra Götalandsregionen ger uppdrag eller beviljar projektbidrag till. På policynivå har en arbetsmodell utvecklats för att underlätta jämställdhetsarbetet vad gäller innehåll i uppdragsavtal, projektansökningar och bedömningskriterier. 3.1.18 Tio nya företag per 1 000 invånare ska skapas, jämt fördelade mellan män och kvinnor De senaste åren har nyföretagandet ökat kraftigt i hela Sverige. I Västra Götaland är ökningen drygt 70 procent sedan år 2003. Detta är en bättre utveckling än i de flesta andra län, inklusive storstadslänen Skåne och Stockholm. År 2009 startades 9 588 företag i Västra Götaland, vilket Bra motsvarar 9,5 företag per 1 000 invånare. Det är 332 företag fler än år 2008. Endast 32 procent av de nya företagen i Västra Götaland startas av enbart kvinnor (en eller flera). I 6 procent av företagsstarterna är både män och kvinnor inblandade. Andelen nystartade företag med kvinnor i ledningen har ökat kraftigt den senaste tioårsperioden, från 32 procent år 1999 till 38 procent år 2009. Om antalet kvinnliga företagare fortsätter att öka i samma takt som nu kommer, enligt Tillväxtverket, varannan nyföretagare i Sverige