1. Inledning; guidens mål och struktur. 2. Rättigheter och skyldigheter vid universitetsstudier. 2.1 Universitetsstudier



Relevanta dokument
MinPlan, studierådgivning, och studieorientering, 2 sp

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar

Information om plagiathantering och programvaran Urkund samt om system för f r elektronisk tentamen

Dagens program. Egenlärar- och tutorträff för BioVet Aktuellt från studiekansliet. Antagningen Inskrivningen

Utvärdering av HF:s och IPL:s studieorientering och den första studiehösten rapport på förstaåringarnas utvärdering

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN

STUDENTBAROMETERN HT 2012

Snart färdig- informationstillfälle

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Rapport över uppföljning av egenlärarverksamheten i Åbo i juni 2008

Information om förfarandet och bedömningen av disciplinärenden gällande studenter

Instruktion om studier och examination vid Hanken, Svenska handelshögskolan

Kandipalaute - Kandidatrespons 2013

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med Fastställda av fakultetsnämnden

BILAGA 1 Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren åtgärdsplan (ver. 2, , uppföljning )

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

vid publicering av undersökningsresultaten tillämpa den öppenhet och ansvarsfulla kommunikation som karakteriserar akademisk verksamhet,

Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan

GOD VETENSKAPLIG PRAXIS I UTBILDNING OCH FORSKNING VID ARCADA

PM om styrningen av Studerandenas idrottsförbund och Finlands studentkårers förbund

Vägledning vid förekomst av trakasserier och diskriminering av studenter. Reviderad upplaga

Uppdaterad Juridiska föreningen i Uppsala. Grundad 24 maj Stadgar

Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna

Arbetsordning med regler för delegering vid Stockholms universitet

STUDENTUNDERSÖKNINGEN 2015 Svarsfrekvens: 55%

Om diskriminering. En kort vägledning för LTHs studenter

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Nyköping

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE 2015 TVÅSPRÅKIG UTBILDNING Fristående pedagogiska studier för dem som avlagt magisterexamen

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

humanistiska vetenskaper

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Välkommen till Ekosystemteknik/Environmental Engineering, W!

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Examensstadga för Aalto-universitetets högskola för kemiteknik

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Informationshäfte Psykologprogrammet

LIKABEHANDLINGSPLAN 2006

MinPlan, studierådgivning, och studieorientering, 2 sp

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen Dnr HIG-STYR 2014/137

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

I forskningsbidraget ingår en omkostnadsandel på 12,5 procent som är primärt avsedd att täcka kostnader för forskningens basresurser.

Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad

MEDDELANDE TILL NYA TJÄNSTEFORSKARE OM UPPGIFTER SOM BEHÖVS VID TJÄNSTEFÖRHÅLLANDETS BÖRJAN SAMT OM ANSTÄLLNINGS-VILLKOREN

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

STUDIE- HANDLEDNING KOMVUX Inför ansökan till Komvux KOMVUX

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet / 2016

Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren Antagen av kommunfullmäktige den

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg. Gäller läsåret 12/13

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Examensarbeten inom matematik Gemensamma riktlinjer för hantering

F E. Likabehandlingsplan för SFI 2014 / 2015

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Informationshäfte Psykologprogrammet

Studieplan för licentiatexamen i spanska

Elevdemokrati och inflytande

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Aktivt främjande av studieförmågan Åbo Klara Schauman-Ahlberg, studiepsykolog

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

Diserödsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för 2015/16

Exempelstadga med instruktion

SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur. föreningskunskap. - att bilda förening -

Likabehandlingsplan

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

GOD FÖRVALTNINGSSED i föreningar. Rekommendation

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Likabehandlingsplan Vuxenutbildning Pihlskolan

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖG- SKOLANS STUDENTKÅRS STADGA 2012 ÅRS LYDELSE

Studieinformation fristående gymnasiala kurser (ej vård) Våren 2016

Åsiktsprogram 2012/13

Scanna in dokomenten och maila dem till eller posta medlemskapsansökan

Lokal examensordning Högskolan Kristianstad 2015

Finska språket. Första året

Vägledning till studenter

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Solhemsskolans Likabehandlingsplan 2014/2015

Datum:

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Bosniakiska Islamiska Samfundet BIS STADGAR STADGAR

KOMVUX ÖSTERÅKER 2016

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Transkript:

Innehåll 1. Inledning, guidens mål och struktur s. 2 2. Rättigheter och skyldigheter vid universitetsstudier s. 2 2.1 Universitetsstudier s. 2 2.2 Akademisk frihet och akademiskt ansvar s. 3 2.3 Formella statliga rättigheter och skyldigheter s. 3 2.4 Rättigheter och skyldigheter vid ÅA s. 4 2.5 Studiemässiga rättigheter och skyldigheter s. 7 2.6 Rätt till studentinflytande s. 8 2.7 Miljö och arbetsmiljö s. 8 3. Påverkningsmöjligheter s. 9 2.8 Hur styrs akademin? s. 9 2.9 Studentkåren s. 11 2.10 Studentrepresentation s. 12 2.11 Vad kan jag göra? s. 13 4. Stödfunktioner i korthet s. 14 4.1 Studiebyrån och dess verksamhet s. 14 4.2 Egenlärare s. 14 4.3 MinPlan s. 14 4.4 Tutorer s. 14 4.5 Fakulteternas studiechefer och studierådgivare s. 15 4.6 Lärcentret s. 15 4.7 Arbetsforum s. 15 4.8 Centret för språk och kommunikation s. 15 4.9 Studentkåren s. 15 4.10 Den studiesociala gruppen, Kehrä s. 15 4.11 Studieteknik: hjälpmedel s. 16 4.12 Guider på nätet s. 16

1. Inledning; guidens mål och struktur Som studerande vid ÅA har du goda möjligheter att påverka både dina egna och dina medstuderandes studier. Ju mera du vet om dina studier och ditt universitet, desto bättre kan du aktivt vara med och utveckla dem. Med den här guiden vill vi tydliggöra hur du gör det bästa av dina egna studier och hur du kan påverka vid universitetet och göra studierna vid ÅA ännu bättre. Kvalitet är en gemensam sak. Tillsammans bör alla parter inom universitetet jobba för ett gott resultat. För att Åbo Akademis utbildning skall vara bra behöver vi engagerade och aktiva studerande som påverkar sin egen utbildning genom konstruktiv kritik men också beröm. Universitetet erbjuder undervisning men kräver att du själv arbetar för den. Likväl har du även rättigheter som studerande, både vad gäller dina studier och vad gäller att påverka universitetsmiljön. Du som studerande får alltså inte en examen av bästa kvalitet utan att lyfta ett finger, men i utbyte har du mera förmåner än du kanske känner till. Detta är bra att komma ihåg under hela din studietid: som en självständig studerande har du alltså både frihet och ansvar. Vi på kvalitetsenheten har sammanställt den här guiden för att du som studerande vid ÅA skall ha den väsentligaste informationen om ditt universitet samlad i ett nötskal. Här presenteras de olika ärendena endast i korthet. Vill du ha mer information om de enskilda frågorna kan du följa de webblänkar som anges. Guiden finns också på webben på adressen http://portal.abo.fi/student/minguide och där uppdateras den fortgående. Vi hoppas att denna broschyr kan vara till nytta för dig när du funderar över något, men önskar även att du meddelar oss ifall du tycker att informationen som finns är dålig eller bristfällig, eller om du tycker att någonting saknas. Vi har kanske missat något centralt problem som många studerande grubblar över. 2. Rättigheter och skyldigheter vid universitetsstudier 2.1 Universitetsstudier Ett universitet är ett vetenskapssamfund, till vars uppgifter hör vetenskaplig verksamhet och framställandet av ny kunskap. Alla som verkar inom universitetet är medlemmar av vetenskapssamfundet, från professorer och lektorer till studerande och administrativ personal. Studerandes rättigheter och skyldigheter fastställs i Universitetslagens 5 kap. (http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1997/19970645). Studerande förväntas även ta del av universitetets interna regler och direktiv och följa dessa. Eftersom man som studerande arbetar med information behöver man även känna till riktlinjerna angående informationsskydd och - säkerhet; se Datacentralens sidor om datasäkerhet (http://www.abo.fi/dc/security). Reglerna och instruktionerna finns till för att skapa enhetliga och godtagbara spelregler för den dagliga verksamheten vid universitetet. Övriga förutsättningar för framgångsrika studier är att man tar personligt ansvar för sina studier, lär sig och använder sig av meningsfull studieteknik samt ändamålsenlig tidshantering. Lagar och förordningar angående universitetsstudier kan Du bekanta dig med på t.ex. http://www.abo.fi/fa/forfa/lagochfor/uniexamina.pdf (Statsrådets förordning om universitetsexamina) http://www.abo.fi/fa/forfa/examst/akademi.pdf (Examensstadga för Åbo Akademi) 2

2.2 Akademisk frihet och akademiskt ansvar I vetenskapssamfund ingår begreppet akademisk frihet som innebär bl.a. frihet och rätt att lära sig, att göra val angående sina studier, att planera sina studier samt frihet att delta i undervisningen (observera att vissa kurser på examinators beslut kan ha obligatorisk närvaro). Varje studerande har även rätt att ge respons på undervisningen och att föra fram idéer för att utveckla och förbättra den gemensamma studiemiljön. Studerandena har rätt att av universitetet förutsätta kvalitativt högtstående utbildning, rättvis behandling och fungerande stödfunktioner. Med akademiskt ansvar menas bl.a. skyldigheten att studera aktivt samt ansvar för det egna lärandet och studiernas framskridande. Den studerande får själv besluta på vilket sätt och genom vilka insatser han/hon lär sig, utgående från de fastslagna målsättningarna. En ansvarstagande studerande är ärlig och ger både sig själv och sina medstuderande goda möjligheter att få en högkvalitativ utbildning. T.ex. arbetsro vid undervisnings- och examenstillfällen garanterar en god studiemiljö för alla parter. Även ett sakligt bemötande av alla parter som verkar inom universitetssamfundet ingår i begreppet akademiskt ansvar. Man bör t.ex. respektera den undervisande och handledande personalens mottagningstider samt de tidsgränser som man tilldelats. Som studerande kan man visa respekt för den undervisande personalens undervisnings- och forskningsarbete även genom att aktivt delta i undervisningen och ge saklig respons på denna. En del av det akademiska ansvaret är att genom sin respons utveckla universitetssamfundet. Det är likaså viktigt att utvärdera sitt eget arbete och lära sig genom detta. 2.3 Formella statliga rättigheter och skyldigheter Avgiftsfri utbildning Den undervisning som leder till högskoleexamen är avgiftsfri för de studerande (http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1997/19970645). Detta innebär dock inte att det är helt kostnadsfritt för studerandena vid landets högskolor. Kurslitteratur och annan nödvändig personlig utrustning och studiemateriel betalar studerandena själva. Studiestöd Studiestöd kan beviljas för heltidsstudier som varar över två månader. Avsikten med studiestödet är att det skall trygga den studerandes utkomst under studietiden till den del som finansieringen av studierna inte är föräldrarnas skyldighet eller utkomsten inte är tryggad på något annat sätt. I studiestödet ingår studiepenning bostadstillägg statsborgen för studielån. Åbo Akademis studerandes studiestödsärenden sköts av studiestödsenheten i Gripen. Se http://www.abo.fi/studera/studstod.sht och http://www.fpa.fi/in/internet/svenska.nsf/net/151001100937il Kårobligatorium I Finland har man ett s.k. kårobligatorium, vilket innebär att alla studerande måste vara medlemmar av studentkåren vid sitt universitet. Alla som studerar för grundexamen vid ÅA är alltså medlemmar av Åbo Akademis Studentkår (ÅAS). Studentkåren har en offentligrättslig ställning, självstyrelse och representerar alla studerande. Närmare bestämmelser om studentkåren meddelas genom förordning och i studentkårens stadgar. Se http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1997/19970645. För information om ÅAS, se Åbo Akademis Studentkår i kapitel 2.4. 3

Hälsovård Tack vare kårobligatoriet får du som studerande tillgång till hälsovård genom Studenternas hälsovårdsstiftelse, SHVS. SHVS är en privat stiftelse som ägs av studentkårerna och som har 15 hälsostationer i universitetsstäderna. SHVS erbjuder hälso- och sjukvårds-, mentalvårds- och munhälsovårdstjänster. Förutom mottagningsverksamheten gör SHVS ett mångsidigt arbete för att främja studenternas hälsa. SHVS ger råd och vägleder på olika sätt om hur man sköter sin hälsa, förebygger sjukdomar och hur ens egna val och livsstil kan påverka hälsotillståndet. SHVS samarbetar aktivt med bl.a. studentorganisationer, universitet och andra organisationer inom hälso- och sjukvården. Ungefär 20 procent av finansieringen kommer från hälsovårds- och mottagningsavgifter som betalas av studerandena. Förutom genom studentkårerna finansieras stiftelsen av Folkpensionsanstalten, universitetsstäderna och undervisningsministeriet. Se http://www.shvs.fi Måltidsstöd Högskolestuderande har rätt till subventionerade måltider på de matserveringar som omfattas av systemet. Staten subventionerar studentmåltider med drygt en euro per måltid; rabatten får du vid kassan genom att visa upp ditt studentkort. Matlistor, öppethållningstider och mera information om studentrestaurangerna vid Åbo Akademi finns på http://www.abo.fi/karen/lunch/ och om Åbo universitets restauranger på http://www.unica.fi. Vidare information, se t.ex. http://www.abo.fi/studera/utbildning/studentservice.htm 2.4 Rättigheter och skyldigheter vid ÅA Undervisnings- och examensspråket Akademins undervisnings- och examensspråk är svenska. Fakulteterna kan anordna undervisning även på engelska eller på något annat språk. Examinationen sker på samma språk som används i undervisningen eller på svenska. Sådan undervisning får dock inte inskränka den undervisning som ges på svenska. En lärare får bestämma att vid förhör som gäller finska eller främmande språk skall detta språk användas. Examinator kan på samma sätt bestämma om språkanvändningen i avhandlingen eller slutarbetet för lägre högskoleexamen i dessa ämnen. Undervisning som riktar sig till utom akademin stående grupper kan ges på ett utländskt språk. Fakulteterna kan även tillåta att utländska lärare ger sin undervisning på ett utländskt språk. Studerandena skall dock erbjudas möjlighet att utföra sina skriftliga tentamina, muntliga presentationer, skrivna arbeten och examensarbeten på svenska. Undervisningen och examinationen vid engelskspråkiga utbildningar sker på engelska. Se examensstadgan, http://www.abo.fi/fa/forfa/examst/akademi.pdf Studentnycklar till Åbo Akademis fastigheter i Åbo Åbo Akademi använder sig av ett elektroniskt passerkontrollsystem i alla ÅA-fastigheter. Närvaroanmälda studerande kan få en nyckel och rättigheter att komma in i de fastigheter och utrymmen som de behöver tillgång till för sina studier. För att få en nyckel skall du betala en depositionsavgift om 35. Avgiften betalas i Akademins kassa, Domkyrkotorget 3. Du får då en nyckel och ett kvitto över avgiften. Kvittot skall sparas så erhålls 25 av avgiften i retur då nyckeln återlämnas till kassan då du slutar studera vid ÅA. Kassan meddelar Teknisk service om inbetalningen varefter nyckeln aktiveras. Varje nyckelinnehavare får tillgång till ytterdörrarna och datasalarna. Dessutom ges rättigheter åt varje person enligt fakultet och huvudämne. Normalt öppnar nyckeln dörrarna alla dagar mellan klockan 6 och klockan 24. Nyckelinnehavarnas rätt att ha tillgång till Akademins fastigheter kontrolleras två gånger per år och de som inte är närvaroanmälda mister sina nyckelrättigheter. För att aktivera dem på nytt skall du närvaroanmäla dig och meddela Teknisk service om detta. BioCity och ICT-huset har egna nyckelsystem. För mera information om nycklar, se http://www.abo.fi/fa/tese/flexim.sht. 4

Datacentralen och e-post Akademins anställda och studerande ges, på basen av ett användaravtal mellan användaren och Datacentralen vid Åbo Akademi, rätt att utnyttja Akademins allmänna datorresurser (såsom serverdatorer, datanätet, allmänna persondatorer, datorklasser och deras programvara) för arbete och kommunikation i anknytning till forskning, undervisning, studier och förvaltning vid Akademin. En förutsättning för användarrätten är att de uppställda villkoren beaktas. Se http://www.abo.fi/dc/admin/reglerlagar/villkor.shtml Alla studerande vid ÅA får en e-postadress. Det är viktigt att regelbundet läsa sin e-post eftersom väsentlig information i hög grad skickas via den. Kom ihåg att personalen endast använder ÅA-e-post: använder du dig av någon annan e-post går du miste om viktig information. Det är ofta svårt att få tag på människor per telefon, därför används e-post aktivt inom akademin. Adresserna står i formen Förnamn.Efternamn@abo.fi. Du kan hitta kontaktuppgifter till personalen i publikationen Administrativa uppgifter som utges varje år och som finns på studiebyrån. Publikationen hittas även på nätet på adressen http://www.abo.fi/fa/stuby/undervisningsprogram/2007-2008/index1.html ÅA har även ett webbaserat verktyg för studieplanering, MinPlan, som spelar en central roll i kommunikationen mellan egenlärare och studerande (mera information i kapitel 4.3). Åbo Akademis bibliotek (ÅAB) Biblioteket hjälper dig med böcker och material för studierna. Den centrala kundbetjäningen omhänderhas av huvudbiblioteket på Domkyrkogatan 2-4. Fakulteterna betjänas av fakultets- och campusbiblioteken. Kursböcker hittar du på kursboksbiblioteket (http://www.abo.fi/library/kb/). Biblioteket erbjuder även annan service, t.ex. e-tidskrifter och -böcker samt kurser i informationssökning. För mer information, se http://www.abo.fi/library/ Åbo Akademis Studentkår Som studerande vid Åbo Akademi tillhör du Åbo Akademis Studentkår (ÅAS). ÅAS består av alla grundexamensstuderande vid Åbo Akademi samt ett antal forskarstuderande. Studentkårens syfte är att vara en föreningslänk för sina medlemmar samt främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till de studerandes roll i samhället. För att göra detta möjligt uppbär man kåravgift och ordnar val. Vid valen väljs det högsta beslutsfattande organet för studentkåren som vid ÅAS benämns fullmäktige. Detta fullmäktige väljer sedan ett verkställande organ, styrelsen. På studentkåren jobbar även ett antal tjänstemän. Studentkåren bevakar dina intressen, hjälper dig med praktiska frågor, erbjuder t.ex. bostad och motion och understöder de olika specialföreningarna. Tack vare medlemskapet i ÅAS får du även hälsovård och olika studentrabatter. Om du studerar i Åbo kan du genom att betala en skild motionsavgift i samband med kåravgiften även få rätt att delta i Kårens motionsverksamhet. För vidare information, http://www.abo.fi/karen/ Studentkortet Lyyra Efter att du betalat kåravgiften och skrivit in dig kan du beställa ett studentkort. Det nya nationella studentkortet heter Lyyra och ger dig olika förmåner och tjänster. Med Lyyra får du allmänläkartjänsterna gratis på Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) och specialläkartjänsterna till förmånligt pris. Du får även rabatt på måltiderna i studentrestaurangerna, förmånliga tåg- och bussresor samt mycket mera. LYYRAs webbtjänst är en virtuell mötesplats för studerande, högskolan, studentorganisationerna samt olika serviceproducenter och samarbetspartner inom högskolevärlden. Mera information finns på www.lyyra.fi Boende Åbo Akademis två campus i Åbo respektive Vasa är geografiskt koncentrerade och präglas av korta avstånd. I båda städerna finns s.k. studentbyar som erbjuder studentboende till förmånliga priser: i Åbo Studentbystiftelsen i Åbo (TYS, http://www.tys.fi/); i Vasa Studentbystiftelsen i Vasa (VOAS, http://www.voas.fi/). Också studentkåren står till tjänst med studentbostäder, se 5

http://www.abo.fi/karen/?page=service. Det är även förhållandevis lätt att på den privata marknaden hitta förmånliga bostäder i dessa städer. Se http://www.abo.fi/studera/utbildning/boende.htm Jämställdhet och likabehandling Vid Åbo Akademi följer man de allmänna lagar som gäller för jämställdhet och likabehandling. Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män har som ändamål att hindra diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män. Läroanstalter samt andra samfund som har ansvar för utbildning och undervisning skall se till att kvinnor och män har lika möjlighet till utbildning och avancemang samt att undervisningen, forskningen och läromedlen stöder syftet med denna lag. Lagen om likabehandling syftar att främja och trygga likabehandling samt att effektivisera rättsskyddet för den som utsatts för diskriminering. Ingen får diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Se http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1986/19860609 och http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2004/20040021. Mera information om ämnet hittas på http://www.yhdenvertaisuus.fi/svenska. Vid ÅA finns en jämställdhetskommitté som ansvarar för uppdateringen och uppföljningen av Åbo Akademis jämställdhetsplan, utvecklar jämställdheten vid akademin, informerar om jämställdhetsfrågor samt avger utlåtanden om förfaranden och beslut vid Åbo Akademi ur jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetskommittén arbetar även för att anpassa den fysiska miljön vid ÅA till funktionshindrades behov. Information om jämställdhetsfrågor finns på http://www.abo.fi/personalinformation/jamstalldhet/. Om du blivit diskriminerad på grund av kön till exempel vid erhållande av forskningsunderstöd, studier o.s.v. eller om du blivit utsatt för sexuella trakasserier kan du vända dig förutom till jämställdhetskommittén även till din trakasseriombudsman på Kåren, den socialpolitiska sekreteraren. Rättsfrågor Ur Universitetslagen framgår det formella rättsskydd alla studerande vid finländska universitet har, se http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980115. Som studerande har man bl.a. rätt att få veta hur ens studieprestationer har blivit bedömda, rätt att få tillgång till bedömningskriterierna och rätt att söka ändring ifall man anser sig orättvist bedömd. I akademins tentamensinstruktion, http://www.abo.fi/fa/forfa/studier/tentamen.pdf kan du hitta information om tentamensförfarande, bedömning av studieprestationer, bedömningarnas offentlighet och hur du går tillväga om du känner dig orättvist bedömd. Även i ÅA:s examensstadga, http://www.abo.fi/fa/forfa/examst/akademi.pdf, kan du hitta nyttig information om t.ex. behörighet för universitetsstudier och tillgodoräknande av tidigare studier. Gällande juridiska frågor har du som medlem av studentkåren vid ÅA rätt till juridisk rådgivning av en av ÅAS och studentkåren vid Åbo universitet anställd studentjurist. Till juristen kan man vända sig med allehanda juridiska problem berörande beskattning, arv, boende (ex hyresavtal), anställning (ex arbetskontrakt) mm. Rådgivningen är avgiftsfri. Se http://www.abo.fi/karen/?page=juridisk_radgivning För vidare information se t.ex. http://www.abo.fi/studera/studier_ao.htm, http://www.abo.fi/studera/anvisningar.pdf 6

2.5 Studiemässiga rättigheter och skyldigheter Inskrivning, terminsanmälan och kåravgift För att få bedriva studier och få studieprestationerna registrerade bör du vara närvaroanmäld. I samband med terminsanmälan skall du betala kåravgift (se Åbo Akademis Studentkår ovan). Utan att ange särskild orsak har alla rätt att vara frånvaroanmälda fyra terminer (två läsår). Man har rätt att vara frånvaroanmäld p.g.a. militärtjänst eller värnplikt utan att det påverkar studietiden. Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet berättigar också till frånvaroanmälan på motsvarande sätt. Se http://www.abo.fi/studera/anvisningar.pdf Examensstadga Åbo Akademis examensstadga beskriver bestämmelserna för examina avlagda vid ÅA. Här framgår t.ex. vad som bör ingå i en högskoleexamen, språkstudiernas omfattning, registrering av studieprestationer och bestämmelser gällande tillgodoräknande av tidigare studier. Se http://www.abo.fi/fa/forfa/examst/akademi.pdf. Begränsad studietid Studerande bör beakta vad som i universitetslagen stadgas om begränsad studietid. Enligt den är studietiden 5 år för dem som studerar för att avlägga både kandidat- och magisterexamen, undantaget psykologin där studietiden är 5½ år. För dem som studerar för att avlägga endast kandidatexamen är studietiden 3 år och för dem som studerar för att avlägga endast magisterexamen 2 år (psykologi 2½ år). En studerande som har antagits för att studera för såväl lägre som högre högskoleexamen har rätt att avlägga examina inom en tid som med högst två år överskrider den sammanlagda målsatta tiden. En studerande som har antagits för studier för endast lägre examen får överskrida studietiden med högst ett år och den som har antagits för att studera endast för högre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst två år överskrider den målsatta tiden för examen. En studerande anses inleda sina studier för examen vid den tidpunkt då han eller hon tar emot en studieplats vid ett universitet. Se http://www.abo.fi/studera/anvisningar.pdf Tentamensinstruktion Åbo Akademis tentamensinstruktion kan hittas på adressen http://www.abo.fi/fa/forfa/studier/tentamen.pdf. Här framgår de regler som gäller studieprestationer utförda vid akademin, t.ex. tentamensbestämmelser och rättelseförfarande, d.v.s. hur du skall göra om du är missnöjd med bedömningen av en tentamen. Studie- och forskningsetik Etik innebär att man tar hänsyn till varandra och att man följer de moraliska regler som finns för det man gör. Som studerande vid ett universitet bör man tänka på att använda sig av god vetenskaplig praxis. Till god vetenskaplig praxis hör att man t.ex. är ärlig och samvetsgrann, tillämpar vetenskaplig öppenhet och respekterar andra forskares resultat. Avvikelser från god vetenskaplig praxis är t.ex. fusk och plagiering. Plagiering behöver dock inte alltid vara ett resultat av fusk, utan kan också bero på okunskap om korrekt användning av källor i övningsarbeten. Olika ämneskategorier har därtill ofta sin egen yrkesetiska kodex som tar upp särskilda aspekter av forskarrollen och forskningsaktiviteten. Du kan läsa mera om ämnet på http://www.abo.fi/lc/stud/info/etik.html och på Forskningsetiska delegationens nätsidor på http://www.protsv.fi/tenk. Där hittar du t.ex. en guide om god vetenskaplig praxis, http://www.protsv.fi/tenk/sve/publikationeranvisningar/htksve.pdf Disciplinära åtgärder En studerande som inom universitetet gjort sig skyldig till en förseelse som riktar sig mot undervisning eller forskning kan bestraffas med varning eller avstängning för viss tid, högst ett år. Om tillvägagångssättet bestäms genom förordning (Universitetslagen 19, 7

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1997/19970645). Med fusk avses att studeranden utnyttjar otillåtna metoder eller hjälpmedel för att avklara tentamen eller för att genomföra skriftliga prestationer som inte är tentamina. Med störande av tentamen avses ett sådant uppförande eller skeende i tentamenslokalen att tentanderna inte kan genomföra sina uppgifter i lugn och ro. Om studeranden under tentamen gör sig skyldig till uppenbart fusk skall övervakaren omedelbart utvisa denne. Om fusk avslöjas under eller efter tentamenstillfället eller i en inlämnad skriftlig prestation skall bedömaren underkänna tentamen. Om tentamenstillfället störs skall övervakaren omedelbart ingripa så att tentamensskrivandet kan fortgå i fred. En studerande som i anslutning till tentamen eller vid genomförande av en skriftlig prestation som inte är tentamen har gjort sig skyldig till en förseelse kan av rektor tilldelas en varning eller av styrelsen avstängas från akademin för en viss tid. Innan ett disciplinärt ärende behandlas skall studeranden bevisligen underrättas om den förseelse anklagelsen gäller samt ges tillfälle att bli hörd i saken. Se http://www.abo.fi/fa/forfa/studier/tentamen.pdf Studentbetjäning Studentbetjäningen sköter bl.a. följande Studieorientering Tutorverksamhet Egenlärare Studiestöd Arbetsforum; karriärplanering Mera information nedan. Se även http://www.abo.fi/studera/utbildning/ 2.6 Rätt till studentinflytande Mera information om studentinflytande vid Åbo Akademi finns i kapitel 3 gällande påverkningsmöjligheter. 2.7 Miljö och arbetsmiljö Åbo Akademi eftersträvar att vara ett miljöuniversitet. Miljömedvetenhet uppmuntras och miljöhänsyn bör tas i all undervisning, forskning och administration. För vidare information om ÅA:s miljöpolicy, se http://www.abo.fi/miljo/. Man kan på många sätt tänka på miljön även som studerande. Kåren har samlat nyttiga länkar på sidan http://www.abo.fi/karen/?page=miljo och miljöföreningen Verdi har publicerat en miljöguide för studerande, http://www.abo.fi/karen/special/verdi/guide/guide.html. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö är av största betydelse för att både personal och studerande skall trivas och känna arbetsglädje. I en välfungerande och stimulerande arbetsmiljö är det lättare att jobba och nå goda arbetsresultat. Med arbetsmiljö menas både de fysiska premisserna (föreläsningssalarnas utrustning, tillgång till böcker och datorer o.s.v.) samt trivseln och stämningen på arbets-/studieplatsen. Alla anställda och studerande kan personligen bidra till att skapa en god arbetsmiljö. 8

3 Påverkningsmöjligheter 3.1 Hur styrs akademin? Akademin och dess struktur & organ Riksdagen Statsrådet Republikens president Undervisningsministeriet Rektor + rektorsnämnden: (rektor, prorektorerna, dekanerna och en företrädare för vuxenutbildningen) Styrelsen 15 medlemmar Rektor, 1 prorektor med rösträtt, 2 utan 3 professorer 4 forskare, lärare och övriga anställda 4 studerande 2 externa medlemmar Kansler Förvaltningsämbetet Förvaltningsdirektör, byråchefer mm. övrig personal Fakultetsråd 7, 11 eller 15 medlemmar, varav: 3, 5 el 7 professorer 2,3, el 4 forskare o övrig personal 2,3 el. 4 studerande Direktioner: Bibliotek Centralen för språk och kommunikation Datacentralen Fortbildningscentralen Övriga fristående enheter Ämnesrådslag Kansler Kansler fungerar som gemensam kansler för de svenskspråkiga högskoleenheterna i Finland. Kanslern skall vara en framstående vetenskapsman, som är förtrogen med högskoleundervisning och -förvaltning och inte är innehavare av tjänst eller befattning vid någon av de berörda enheterna. Kanslern utnämner vissa tjänsteinnehavare och fastställer instruktioner, reglementen och ordningsstadgor. Kansler fattar sina beslut på föredragning av sin sekreterare som bör ha avlagt jur.kand. examen och därmed fungerar som ett slags övervakare av lagligheten vid universitetet. Vid förfall sköts kanslers uppgifter av rektor. Rektor Rektor är ÅA:s företrädare utåt och akademins förman som övervakar akademins verksamhet. Rektor har rätt att närvara vid ÅA:s alla förvaltningsorgans sammanträden och att yttra sig där. Vid förhinder för rektor sköts uppgifterna av första prorektor, och vid förhinder också för första 9

prorektor av andra prorektor. Sedan 1 januari 2006 har Åbo Akademi även en tredje prorektor som kan komma i tur. Förvaltningsämbetet Till förvaltningsämbetet (FÄ) hör all den förvaltnings- och servicepersonal som inte lyder under någon särskild fakultet eller fristående institution. Chef för förvaltningsämbetet är förvaltningsdirektören. Förvaltningen är indelad i olika byråer: allmän förvaltning, ekonomi, information, personalärenden, planering, teknisk service samt studieärenden, dit också internationella enheten hör. FÄ är den instans som innehar s.k. allmän förvaltningskompetens inom akademin. Det betyder att FÄ har hand om alla frågor och ärenden som inte uttryckligen är bestämda att skall handhas av andra organ. Närmare bestämmelser finns i Förvaltningsinstruktionen 11 och om förvaltningsämbetets inre organisation i en arbetsordning. Förvaltningsdirektören är chef över förvaltningsämbetet, akademins högsta tjänsteman och rektors närmaste medarbetare. Studiebyrån sköter allmänna studieärenden, samordnar tutorverksamheten och sköter studiestödsbyråkratin. Till studiebyrån hör också studiecheferna vid de olika fakulteterna. Styrelse Styrelsen är det högsta beslutande organet inom Åbo Akademi. Här dras de stora riktlinjerna för akademins verksamhet upp. Man behandlar verksamhetsplaner, utvecklingsprojekt, budgeter för hela akademin, olika tjänsteutnämningar m.m. Alla frågor behandlas på föredragning. Styrelsen består av rektor, de tre prorektorerna (dock endast en med rösträtt, den från Åbo Akademi i Vasa), tre professorsrepresentanter, fyra representanter för "mellangruppen", fyra studentrepresentanter och två externa medlemmar. Alla styrelsemedlemmar utom rektor, prorektorerna och de externa medlemmarna har en personlig suppleant. Studentrepresentanterna i akademistyrelsen väljs av kårfullmäktige. Studentrepresentanterna brukar träffas på aftonskolor inför styrelsemötena. Där går man tillsammans med studentkårens representanter igenom de ärenden som kommer upp på mötet, diskuterar vilka konsekvenser de olika besluten kan ha för studenterna och hela akademin, samt vilka strategier man kan ha för att få igenom olika beslut eller ändringsförslag. ÖH-styrelsen Österbottens högskola (ÖH), eller numera Åbo Akademi i Vasa, är en fristående högskoleenhet som är underställd Åbo Akademi. Namnet Österbottens högskola lever ännu kvar i olika författningstexter och i namnet på det styrande organet. Till Åbo Akademi i Vasa hör pedagogiska fakulteten och samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten. Åbo Akademi i Vasa har egen rektor (akademins andra prorektor), egen styrelse, ett eget förvaltningsämbete och egen fortbildningscentral. Styrelsen för Österbottens högskola leds av rektor för Åbo Akademi i Vasa, och övriga medlemmar är en professor var från de båda fakulteterna, två representanter för mellangruppen och två studentrepresentanter (valda av kårfullmäktige). Dessutom har man även två externa medlemmar och rektorn för Vasa Övningsskola i organet. Fakultetsråd Fakultetsråden, som leds av dekanus, har 7, 11 eller 15 medlemmar, och väljs för en mandatperiod på tre år genom de allmänna akademivalen. I fakultetsrådet är professorerna, den övriga personalen (="mellangruppen") och studenterna representerade. Fakultetsrådet väljer för sin mandatperiod en dekanus, som skall vara professor och som har till uppgift att leda och övervaka fakultetens verksamhet, representera fakulteten utåt och dessutom vara närmaste chef för fakultetens administrativa personal. Fakultetsrådets uppgifter är att planera, utveckla och utvärdera undervisningen och forskningen vid fakulteten, att precisera undervisningsområdet för vakanta tjänster, att göra framställningar om verksamhets- och ekonomiplaner samt årlig budget, att besluta om hur de medel som ospecificerade tilldelats fakulteten skall användas, att godkänna bedömningen av pro gradu-avhandlingar, och att bedöma licentiat- och doktorsavhandlingar samt 10

utge betyg över licentiat- och doktorsexamina. Vid bedömningen av avhandlingar får endast de medlemmar som själva avlagt den graden rösta, men i diskussionen får alla rådets medlemmar delta. Fakultetskansliet Vid fakultetskansliet jobbar olika tjänstemän såsom fakultetsdirektör, studiechef, byråsekreterare etc. Antalet beror på fakultetens behov och resurser. Ämnesrådslag Sedan institutionerna avskaffats har ÅA ämnesrådslag. Vilka ämnesrådslag som finns vid en fakultet bestäms av fakultetsrådet. Ämnesrådslagen sammankallas av den ämnesansvariga (eller annan av fakultetsrådet utsedd ordförande) vid behov, men minst två gånger per termin. Deltagare i mötet är all personal och huvudämnesstuderande inom ämnet. På mötet behandlas bl. a. undervisningsplaner, utnämningar och annat som fakultetsrådet hänskjuter till rådslaget. Protokoll förs och utgör rekommendationer för fakultetsrådet som är beslutande organ. Fristående inrättningar och deras direktioner Fristående inrättningar såsom datacentralen, biblioteket, centret för språk och kommunikation och fortbildningscentralen leds av direktioner där studenterna också är företrädda. Nämnder & arbetsgrupper Kvalitetsnämnden, internationaliseringsarbetsgruppen, jämställdhetskommittén, studiestödsnämnden, samordningsdelegationen, examensnämnden, ledningsgruppen för säkerhetsärenden och valnämnden är exempel på organ som utses av rektor eller akademistyrelsen. Alla dessa har studentrepresentation. Tidvis finns det behov för andra arbetsgrupper vid Akademin eller fakulteterna och även i dessa tillfälliga organ brukar studenterna vara representerade. Arbetet i nämnder och arbetsgrupper är mycket viktigt även om det kanske inte syns utåt så mycket. Mer information kan hittas i Åbo Akademis förvaltningsinstruktion, http://www.abo.fi/fa/forfa/allmant/forvinst.pdf samt akademins författningar, http://www.abo.fi/fa/forfa/. 3.2 Studentkåren Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) består av alla grundexamensstuderande vid Åbo Akademi samt ett antal forskarstuderande. Det högsta beslutande organet inom studentkåren är fullmäktige som väljs varje år i november av Kårens medlemmar. Fullmäktige består av 31 mandat samt lika många suppleanter. Fullmäktige väljer på sitt första möte en styrelse som fungerar som intressesektorns förvaltande organ. Fullmäktige väljer också ekonomidirektionen som ansvarar för Kårens affärsverksamhet. ÅAS har även en kåravdelning i Vasa (KAV) som består av studerande vid Åbo Akademi i Vasa. Förutom de förtroendevalda har Kåren en generalsekreterare, högskolepolitisk sekreterare, socialpolitisk sekreterare med utrikesärenden, motionssekreterare och en kanslisekreterare i Åbo, samt en avdelningssekreterare och studiesekreterare i Vasa. Åbo Akademis Studentkår bevakar studenternas intressen både inom och utanför Akademin. Som informationskanal utges kårbulletinen Bullen av den informationsansvariga i styrelsen. Mera information om Kårens verksamhet finns på http://www.abo.fi/karen. KAV bevakar studenternas intressen på det lokala planet i Vasa. KAV:s verksamhet organiseras av dess styrelse som också väljs av fullmäktige. Se http://www.vasa.abo.fi/kav/index.php 3.2.1 Specialföreningar Vid Åbo Akademi finns ett stort antal specialföreningar. Dessa inkluderar ämnesföreningar, fakultetsföreningar, nationer och hembygdsföreningar, politiska och ideologiska föreningar samt 11

musik- och idrottsföreningar. En lista över de olika föreningarna hittas på http://www.abo.fi/karen/?page=foreningar. Verksamheten vid de olika föreningarna varierar från förening till förening. Det lönar sig alltså att bekanta sig med de föreningarna som känns intressanta för en själv: man kan där träffa likasinnade, få nya vänner och arbeta med saker som intresserar en. 3.3 Studentrepresentation Vad är studentrepresentation? I Universitetslagens 3 sägs det att till universiteten hör deras lärare, forskare, övriga personal och studenter. I 12 definieras den s.k. trepartsmodellen. I alla kollegiala förvaltningsorgan ska finnas företrädare för grupperna 1) professorer, 2) övriga lärare, forskare och annan personal (även kallad mellangruppen) och 3) studenterna. Enligt lagen skall antalet medlemmar i respektive grupp vara färre än hälften av det totala antalet medlemmar i förvaltningsorganet. Vid Åbo Akademi finns det studentrepresentanter i styrelsen, fakultetsråden, samt i nämnder och arbetsgrupper. Dessa studentrepresentanter bevakar studerandenas intressen och är huvudsakligen utsedda av Åbo Akademis Studentkårs fullmäktige, direkt valt av studentkårens medlemmar. Som studentrepresentant representerar man alla studerande. Det är alltså av stor vikt att försöka se saker ur ett allmänt perspektiv, inte bara tänka på hur det påverkar en själv och ens vänner. Det är mycket nyttigt att sätta sig in i ärenden som behandlas på möten i förväg och t.ex. diskutera dem med andra studeranderepresentanter. Att vara väl insatt är på ens ansvar men också till ens egen fördel. Känner man sig säker på sin sak är det lättare att begära ordet och påverka beslut. En längre mandatperiod på ex. tre år kan kännas lång att förbinda sig till men möjliggör att man hinner bli väl insatt. Känslan av att ha gjort något väsentligt brukar också fungera som belöning och sporra en framåt. Vid Åbo Akademi har studenternas röst traditionellt hörts och respekterats. Förutsättningarna för ömsesidig respekt förbättras avsevärt ju mer egen aktivitet man visar. Varför verka som studentrepresentant? Som nyvald studentrepresentant kan man kanske ställas inför den frågan och alltid är det inte så lätt att svara på den. Vanligtvis brukar man ange som orsak att man bryr sig och det är i grund och botten just det som ett uppdrag som förtroendevald innebär. Ett intresse för det allmänna bästa, en känsla för rättvisa och en vilja att påverka är vad som krävs. Som studentrepresentant lär du dig många saker som du kan ha nytta av under hela livet. Mötesteknik, samarbetsförmåga och en förmåga att se väsentligheter, komma fram till kompromisser och vid behov stå fast vid sin åsikt är saker som är svåra att lära ut på en kurs. Sannolikheten är dock stor att du lär dig detta och annat under ett uppdrag som studentrepresentant. Ta vara på det och du kan med fog känna dig lite stolt också, dina medstudenter har ju faktiskt genom att rösta på dig visat att de har förtroende för dig! Information för studentrepresentanter ÅAS har gjort en diger handbok för studentrepresentanter inom ÅA:s förvaltningsorgan och inom ÅAS:s organ. Den ges åt alla som blir invalda till något av dessa organ och det lönar sig att läsa den noggrant. Stödfunktioner vid Studentkåren för studentrepresentanter Som studentrepresentant kan du behöva hjälp med olika frågor och då ska du inte tveka att kontakta Kårkansliet. Närmast är det högskolepolitiskt ansvariga i styrelsen och den högskolepolitiska sekreteraren du ska kontakta. I Vasa är motsvarande ansvariga i KAV-styrelsen och studiesekreteraren kontaktpersoner. Dessa står gärna till tjänst med svar på frågor om de 12

olika ärendena som ska behandlas, hur man ska anhålla om befrielse, vad man kan göra i problemsituationer etc. 3.4 Vad kan jag göra? 3.4.1 Val Vid ÅA ordnas val för att välja representanter till ÅA:s styrelse, fakultetsråd och till studentkårens kårfullmäktige. Det centralaste och kanske enklaste sättet att påverka ditt universitet är att delta i dessa val, som kandidat eller helt enkelt genom att använda din rösträtt. Valen till ÅA:s styrelse och fakultetsråd anordnas vart tredje år, se http://www.abo.fi/fa/forfa/speciell/valins.htm. Kårval, då studentkårens fullmäktige väljs, ordnas varje höst. 3.4.2 Kursutvärdering De kursutvärderingar som ordnas under eller efter kurserna ger dig en viktig möjlighet att kommentera konkreta frågor i samband med specifika kurser. Utnyttja denna möjlighet! Även om det kan kännas trögt att skriva något om varje kurs är denna information ytterst viktig för kursens lärare och uppskattas säkert. Och om det känns meningslöst att kommentera en kurs som redan tagit slut: kom ihåg att de förbättringsförslag du nu kommer med kan göra kursen bättre för följande års/kurs studerande. 3.4.3 Utvärderingar Vid ÅA ordnas även andra utvärderingar och undersökningar. Om du blir kallad till en sådan, ställ upp! Just dina åsikter och erfarenheter är viktiga. Det är väldigt svårt för en utomstående att bedöma om en verksamhet fungerar bra eller dåligt och därför är kommentarer från dem som personligen använt sig av verksamheten av största vikt. 3.4.4 Ämnesrådslag Ämnesrådslagen vid de olika ämnena sammankallas av den ämnesansvariga vid behov, men minst två gånger per termin. På mötet tas upp bl. a. undervisningsplaner, utnämningar och annat som fakultetsrådet hänskjuter till rådslaget. Ämnesrådslagen fungerar genom direkt demokrati, d.v.s. deltagare i mötet är all personal och huvudämnesstudenter inom ämnet. Här har du en konkret möjlighet att påverka det egna ämnet genom kommentarer och deltagande i diskussion. Även om du tycker att du inte har en åsikt om ärendena som diskuteras, kan det var nyttigt att delta bara för att veta vad som pågår vid ämnet. Genom att gå dit visar du för personalen att du bryr dig om ditt ämne. Det ökar din trovärdighet och gör att dina framtida utvecklingsförslag kommer att tas på allvar. 3.4.5 Studentkåren Studentkåren hjälper i frågor som har att göra med dina studier och/eller ditt sociala liv. Den finns till för dig som studerande. Tveka inte att kontakta ÅAS om du har problem eller något att kommentera. Det kan ofta kännas lättare att tala med en annan studerande när det kör ihop sig i studierna eller på den egna enheten. På ÅAS har man erfarenhet av ÅA och universitetsstudier och vet vilka kanaler man bör använda sig av. ÅAS ordnar även utskottsarbete, vilket är ett lätt sätt att komma i kontakt med andra studenter och diskutera viktiga frågor. Kolla även Studentkårens hemsida för olika uttalanden och utlåtanden, kanske ÅAS redan tagit ställning i någon fråga som bekymrar dig? 3.4.6 Eget initiativ är viktigt! Som studerande vid ÅA är du expert på frågor som rör studierna. Du vet vad som saknas, vad som fungerar och inte fungerar. Sprid med dig av din kunskap. Du kan använda dig av kanalerna ovan, vända dig till din studentrepresentant, din ämnes- eller fakultetsförening eller t.ex. vända dig direkt till någon i personalen på ämnet eller fakulteten. Universitetets tjänstemän, t.ex. på 13

kvalitetsenheten, tar också emot initiativ och utvecklingsförslag. Kom ihåg att för att påverka krävs eget initiativ. Makt ges åt dem som tar den. Det hjälper inte att gnälla för sina vänner, gör något åt saken istället. Och kom ihåg: det tar tid att genomföra förändringar. Ge inte upp ifall ditt förbättringsförslag inte genast blir infört. 4. Stödfunktioner i korthet 4.1 Studiebyrån och dess verksamhet Vid studiebyrån finns de flesta stödfunktionerna samlade. Hit kan du vända dig för att få veta mera om t.ex. internationella studier eller studiestöd. Studentexpeditionen sköter bl.a. inskrivning och STURE (studerande- och studieprestationsregistret), samt t.ex. studieintyg. Den ledande studiekoordinatorn ansvarar bl.a. för genomförandet av studentantagningen, sammanställer studieinformationsmaterial, bl.a. ansökningsguiden och handhar frågor angående studiemöjligheter vid andra universitet, terminsanmälning, registrering i Sture, stipendier och understöd. Studierådgivaren sköter bl.a. studieinformationen utåt, t.ex. till abiturienter och andra sökande samt koordinerar tutorverksamheten och studieorienteringsveckans program. Vid den internationella enheten kan du diskutera studier utomlands och söka stipendier. Internationella enheten samarbetar med de två andra Åbohögskolorna för att samordna undervisningen för utländska studerande och utbytesstudenter. Studiebyråns internationella enhet ordnar också tutorverksamheten på engelska. Även studiestödssekreterarna finns i studiebyrån, liksom studierådgivning angående MinPlan och studieteknik. Se t.ex. http://www.abo.fi/studera/studierad/ och http://www.abo.fi/studera/studierad/vem.html. 4.2 Egenlärare För varje ny studerande utser fakulteten eller ämnet en kontaktperson bland lärarkåren. Den här egenläraren tar kontakt med studeranden antingen direkt i studiernas början eller senare under det första året beroende på fakultetens beslut. Avsikten är att egenläraren skall finnas till hands särskilt i det inledande skedet av studierna. Tillsammans med egenläraren kan studeranden bygga upp en ram för studierna som motsvarar studerandens förväntningar på framtiden. Egenläraren följer aktivt med hur studierna framskrider och stöder studeranden med råd och studiehandledning. MinPlan, ÅA:s webbaserade verktyg för studieplanering, spelar en central roll i kommunikationen mellan egenlärare och studerande. Den individuella studieplanen som du gör i MinPlan blir ett verktyg för dig och din egenlärare att följa upp dina studier, diskutera valmöjligheter, oklarheter mm. 4.3 MinPlan MinPlan är ett verktyg för uppgörande av elektroniska studieplaner och ett verktyg som stöder hela studieplaneringsprocessen vid Åbo Akademi. MinPlan hittas på http://www.abo.fi/minplan. För inloggning till MinPlan krävs Åbo Akademis användarnamn samt Unixlösenord (epostlösenord). På http://www.abo.fi/studera/minplan/ finns manualer och hjälp angående MinPlan. 4.4 Tutorer Varje ny studerande tilldelas även en studenttutor. Tutorverksamheten är en del av studieorienteringen. Alla nya studerande hör till en tutorgrupp som har en äldre studerande som ledare (tutor). Tutorgruppen träffas regelbundet under hösten. Tutorverksamheten är en form av vägledning och handledning. Du lär dig om studiemiljön, studierna och studielivet. Tutorn lär dig hur du klarar dig både i studierna och i det sociala livet vid akademin. Han eller hon kommer själv ihåg hur det var att inleda studierna och kan dela med sig av sina egna erfarenheter - detta är 14

ofta till stor hjälp då du själv är alldeles i början av dina studier. Samtidigt lär du känna andra studerande vid ditt ämne. Utnyttja den resurs som tutorn utgör för dig! Tutorn har varken skyldighet eller möjlighet att veta allt - men tutorn gör garanterat sitt bästa för att hjälpa och stöda dig att hitta svar på de frågor du har. Respektera det faktum att tutorn gör detta arbete frivilligt och på sin egen tid; det är t.ex. hyggligt att meddela ifall du är förhindrad att delta i en tutorträff. 4.5 Fakulteternas studiechefer och studierådgivare Fakulteternas studiechefer ger personlig studiehandledning. Studiechefen känner till din fakultet och dess ämnen och hjälper dig planera dina studier. Studiechefen hjälper dig med frågor om examens uppbyggnad, t.ex. angående huvudämnen och biämnen, obligatoriska kurser och studier vid andra fakulteter/universitet. Även ifall du vill återuppta avbrutna studier eller har fastnat i studiegången lönar det sig att kontakta studiechefen. Vid vissa fakulteter finns det även studierådgivare som kan hjälpa dig med frågor angående dina studier. 4.6 Lärcentret Lärcentret är en nätverksorganisation som består av Fortbildningscentralens, Datacentralens, AV-centralens, Åbo Akademis biblioteks och studieförvaltningens stöd för studerande och personal i frågor som främst gäller utvecklingen av undervisningen och studierna. Lärcentret finns i Åbo, medan motsvarande stöd i Vasa ges vid Lärocenter i samband med vetenskapsbiblioteket Tritonia. På Lärcentrets webbsidor finns samlat material angående speciellt stödtjänster för nätstudier. Dessutom finns här stöd för graduskrivandet. Se http://www.abo.fi/lc/stud/ och http://oppimiskeskus.tritonia.fi/index.php?lang=swe (Lärocenter, Vasa). 4.7 Arbetsforum Vid Arbetsforum får du handledning i att söka jobb, information om praktikplatser och sommarjobb, samt karriärvägledning. Arbetsforums koordinatorer hjälper dig med att göra en ansökan, berättar om arbetsintervjuer, visar var du hittar info om lediga jobb osv. Du har möjlighet att göra ett yrkesvalstest - "Vägvisaren" - som ger dig riktlinjer inför karriärval och kan även anmäla dig till Arbetsforums rekryteringsdatabas. Se http://www.abo.fi/div/arbforum/. 4.8 Centret för språk och kommunikation Vid centret för språk och kommunikation får du hjälp med det akademiska skrivandet genom kurser i akademiskt skrivande och Academic Writing in English, samt skrivhandledning och språkgranskning. Akademiskt skrivande står för en verksamhet som har som mål att stödja och förbättra ÅA-studerandenas svenska. Arbetet utgår från tanken att det är viktigt att du som studerande får skrivundervisning och -handledning under hela studietiden. Vid CSK kan du även ta kurser i de inhemska språken och främmande språk. Se http://www.abo.fi/csk/web/index.htm 4.9 Studentkåren Studentkårens är en föreningslänk för sina medlemmar samt arbetar för deras samhälleliga, sociala, och studierelaterade angelägenheter och ärenden i anknytning till de studerandes roll i samhället. Kom ihåg att studentkåren finns till för att bevaka dina intressen. Tveka inte att kontakta den ifall du stöter på problem; de är studerande precis som du och kan förstå din situation och besitter kunskap om akademin och om hur man kan åtgärda problemet. Se ovan och http://www.abo.fi/karen/. 4.10 Den studiesociala gruppen, Kehrä Vid ÅA finns en s.k. Kehrä-grupp, en studiesocial arbetsgrupp som behandlar frågor gällande de studerandes helhetsvälmående, d.v.s. det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Gruppen verkar för att studerandena skall må bra i det dagliga livet även utanför studierna. I denna arbetsgrupp ingår alla de parter som hjälper studerande att uppnå detta välbefinnande, bl.a. 15

Studentkåren, studenthälsan och studiebyrån. Sådana här Kehrä-grupper finns vid alla finländska universitet. Se www.yths.fi/kehra. 4.11 Studieteknik: hjälpmedel Lärcentrets studierådgivare hjälper dig med att anamma en ändamålsenlig studieteknik. Lärcentret ordnar även särskilda kurser om studieteknik, t.ex. kursen Akademiska studiefärdigheter (1-3 sp) samt upprätthåller en s.k. Graduklubb som stöder pro gradu-skribenter i deras arbete. Se http://www.abo.fi/lc/stud/ och http://www.abo.fi/studera/studieteknik/?=studtek. 4.12 Guider på nätet Det finns mycket material angående dina studier samlat på ÅA:s webbsidor under http://www.abo.fi/studera/utbildning/ - det lönar sig att aktivt surfa runt på dessa sidor då man börjar sin karriär vid ÅA och att återkomma till dem under studiernas gång. Även studieorienteringens informationsmaterial finns samlat under http://www.abo.fi/studera/studieorientering/. Studentkåren har samlat sina publikationer om studier samt guider om bl.a. socialskydd på http://www.abo.fi/karen/?page=publikationer. Jag var med Akademien, och den med mig väl tillfreds. Tack till alla som bidragit med information. Kommentarer och förslag angående denna guide kan skickas till elin.fellman-suominen@abo.fi 16