2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI. STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se

2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI Rapport Täby kommun STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se

PARKERINGSSTRATEGI TÄBY KOMMUN Ver 1.0 Förord Parkeringen i Täby bidrar till att tillgängliggöra olika målpunkter i kommunen. Tillgången på parkering för bil respektive cykel avgör hur pass enkelt det är för resenärer att använda de olika färdmedlen. Idag är Täby kommun starkt bilorienterad. Parkeringsstrategi Täby kommun avser att åskådliggöra hur parkering kan medverka till ett mer diversifierat och robust transportsystem där det är enkelt att välja yt- och resurssnåla färdmedel. Övergången mot en samhällsplanering där cykel, gång och kollektivtrafik, tillsammans med bilen utgör den sammanlagda tillgängligheten i kommunen är en del i den stegvisa anpassningen mot en hållbar samhällsutveckling. Strategin ger Stadsbyggandskontoret i Täby stöd i planeringsarbetet och arbetet med utvecklingsprojekt som berör parkering för boende, verksamma och besökare och i kommunen. Tanken är att strategin ska stötta en utveckling mot ett Täby där parkeringsutbudet medverkar till färdmedelsval som är bättre anpassade till kommunens framtida utveckling.

3

Sammanfattning Täby kommun ska utvecklas mot en regional kärna med en ökad stadsmässighet. Markanvändningen ska effektiviseras och inriktas mot ökad densitet och närhet till attraktiva målpunkter och mötesplatser. Tillgängligheten till kommunens centrala delar ska utvecklas för alla trafikslag. Ett effektivt resurssnålt transportsystem eftersträvas. Det kraftiga bilberoendet ska balanseras med ett varierat utbud av alla trafikslag så att boende, verksamma och besökare kan göra goda val för sina resor och transporter. Parkering för cykel och bil har en viktig roll. Parkering ger Täby en del av dess tillgänglighet. Denna utredning visar vilka möjligheter kommunen har att medverka till en god utveckling med stöd av cykel- och bilparkering. Parkeringsstrategi Täby kommun beskriver utgångsläget, en ny parkeringsstrategi och reviderad parkeringsnorm. Dokumentet är uppdelat i ett huvuddokument och bilagor. Huvuddokumentet är kortfattat och tyngdpunkten ligger på att formulera en parkeringsnorm för cykel och bil samt en parkeringsstrategi som anger inriktning för hur parkeringssituationen i kommunen ska utveckals och hanteras. I bilagorna finns underlag, som bland annat beskriver bakgrund och nuläget i kommunen. Utgångsläget är att efterfrågan på cykelparkering inte tillgodoses vad avser volym, placering och kvalitet. För bilparkering är situationen likartad. De åtgärder som föreslås följer två olika principer. För cykeltrafik eftersträvas att öka andelen och antalet cyklister, då detta transportslag är det mest resurssnåla. För bilparkering måste en prioritering ske. Bil är det minst resurssnåla av trafikslagen, men bilens möjligheter i ett väl balanserat transportsystem ska tas tillvara, då det är en viktig del av transportsystemet. I parkeringsnormen anges nya uppdaterade tal för cykel och bilparkering. Tal som varierar beroende av avstånd till kollektivtrafik och boendeform. Talen kan reduceras om en grön resplan görs. En resplan där alternativa lösningar för resor och transporter klarläggs. I Parkeringsstrategin läggs inriktningen för fortsatt arbete med parkeringsfrågor i Täby fast. Målsättningen är att parkeringsstrategin ska stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö, effektivt nyttjande av marken i kommunens centrala delar, främja hållbara transportmedel och planering och samverkan för god tillgänglighet. Rapporten avslutas med förslag till genomförande av åtgärder och ansvar för dessa utpekas.

Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning 4 1. Bakgrund och förutsättningar 7 1.1 Behov av en parkeringsstrategi och parkeringsnorm 7 1.2 Förutsättningar för parkeringsstrategi och parkeringsnorm 7 Regional stadskärna med ökad stadskvalitet 7 Täby ska växa 8 Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad 8 Potential för cykel och kollektivtrafik 8 2. Parkeringsstrategins och parkeringsnormens syfte och mål 10 2.1 Olika slags parkering 10 2.2 Kostnader för parkering 10 3. Inventering av parkering för cykel och bil 12 3.1 Inventering av antalet platser i utvalda områden 12 Beläggningsinventering i Roslags Näsby och Näsbypark 13 3.2 Hemvist för bilägare 13 4. Parkeringsnorm för cykel och bil 13 4.1 Förutsättningar för parkeringsnormen 13 Bilinnehav i Täby kommun 13 Boendeformer 16 Avstånd till kollektivtrafik 16 4.2 Förslag till parkeringsnorm för cykel 17 4.3 Förslag till parkeringsnorm för bil 18 4.4 Grön resplan ett medel för reduktion av kraven på bilplatser i parkeringsnormen 20 Prissättning av parkering 20 Samnyttjande av parkering 20 Parkeringsköp och avlösen 21 Bilpool 21 God kvalitet och villkor för gång- cykel- och kollektivtrafik 22 Räkneexempel 23 5. Parkeringsstrategi för cykel och bil 24 5.1 Strategier för måluppfyllelse 24 Stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö 24 Effektivt utnyttjande av marken i kommunens centrala delar 25 Främja hållbara transportmedel 27 Planera och samverka för god tillgänglighet 29 6. Förslag på fortsatt arbete 30 7. Referenser 32 Skriftliga källor 32 Muntliga källor 32 8. Bilagor 33 Bilaga 1: Parkeringsnorm Stadsbyggnadsprojekt i Täby kommun, sammanställning 34 5

Bilaga 2: Boende i Täby kommun 35 Bilaga 3: Bilinnehav i Täby kommun 36 Bilaga 4: Förutsättningar och antaganden bakom parkeringsnorm 41 Bilaga 5: Inventering 44 Bilaga 6: Infartsparkering för bil och cykel 77 Bilaga 7: Begrepp i parkeringsstrategin 80 Bilaga 8: Lagar och föreskrifter för parkering 81 Bilaga 9: Bilpool och upplåtelseform 82

1. Bakgrund och förutsättningar 1.1 Behov av en parkeringsstrategi och parkeringsnorm Efter en lång tid med låg befolkningstillväxt planerar Täby kommun nu för en stor ökning i invånarantal, där en omvandling ska ske i inriktning mot en mer stadsmässig bebyggelse. Det innebär en funktionsintegrerad och tät stad, vilket kommer att leda till en ökad konkurrens om marken. Prioriteringar kring hur den attraktiva marken utnyttjas mest kostnads- och yteffektivt måste göras. I Täby kommuns Klimat- och energistrategi finns bland annat mål om att de klimatpåverkande utsläppen ska vara 25 procent lägre per invånare år 2050 än år 2009. Idag utgör transporter 48 procent av koldioxidutsläppen i Täby kommun. 1 För att uppnå målsättningen måste bland annat en omfördelning mellan transportslagen, i en mer hållbar riktning, ske. Täby kommun saknar idag en parkeringsstrategi som ger en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor ska hanteras inom Täby kommun. En medveten parkeringsstrategi som uppmuntrar till ett ökat resande med kollektivtrafik och cykel är en viktig pusselbit för en hållbar stadsutveckling. En parkeringsnorm anger krav för parkering vid ny- eller ombyggnation för olika ändamål, för att säkerställa tillgängligheten enlig plan- och bygglagen. Normen utgör en vägledning och ett underlag för förhandlingar med byggherren vid detaljplaneläggning och är ett krav för bygglov. Täby kommun tillämpar idag en parkeringsnorm, som återfinns i Teknisk handbok 2, vid nyexploatering, men kommunen har i de senaste exploateringsprojekten omarbetat dessa tal för att de ska ligga på en nivå som stödjer en hållbar omvandling mot stadsmässighet (se Bilaga 1). Kommunen behöver en ny parkeringsnorm som lämnar utrymme för flexibilitet beroende på lokala förutsättningar. 1.2 Förutsättningar för parkeringsstrategi och parkeringsnorm Regional stadskärna med ökad stadskvalitet Täby centrum-arninge är ett betydande centrum för hela nordostsektorn och har i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS 2010.3, pekas ut som en av regionens åtta yttre stadskärnor. Kärnan består idag av tät bebyggelse i Roslags Näsby och Täby centrum och gles bebyggelse med främst externhandel i Arninge. Täby centrum-arninge utgör en av de största handelsplatserna i regionen. Stadsbyggandet ska enligt RUFS 2010 inriktas mot en funktionsintegrerad och tät stad, med den traditionella stadens mångfald som förebild. Alla förutsättningar för goda stadskvaliteter i miljön ska utnyttjas. Täby kommun anger i sin översiktsplan att den fysiska miljön behöver förbättras. Därtill finns det behov av att avlägsna eller överbrygga trafikbarriärer och tillföra upplevelsevärden, mötesplatser och grönska. Täby kommun har tidigare utvecklats med mycket funktionsuppdelning där bostadsområden, arbetsplatser och centrumanläggningar bildar bebyggelsegrupper sammanbundna med trafikleder. Ambitionen är nu att åstadkomma en tätare struktur med utvecklad stadsmiljö som är transport- och energieffektiv och ger en god markhushållning. Huvuddelen av den bebyggelse som planeras måste utgöras av flerfamiljshus för att tillgodose kommunens ambitioner om stadsmässighet och bevarande av grönstrukturer. Förutsättningar för en sådan utveckling är bland annat snabb och kapacitetsstark spårbunden kollektivtrafik, en ökad andel kollektivtrafikresor och byggande av såväl bostäder som arbetsplatser i goda kollektivtrafiklägen. Mark som ligger nära hållplatser och stationer i stadskärnan ska enligt planen framförallt utnyttjas för arbetsplatser, medan bostäder ska placeras nära stationer och hållplatser utanför stadskärnan. All bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen ska vara stadsmässig. 1 Klimat och energistrategi Täby kommun 2013 2 Teknisk handbok Täby kommun 2004 3 RUFS 2010 7

Figur 1 den regionala stadskärnan och dess två tyngdpunkter. I söder från Roslags Näsby till Galoppfältet, i norr Arninge-Ullna. 4 Täby ska växa Täby kommun har en vision om att växa och översiktsplanen anger att ca 9000 bostäder ska byggas i kommunen, framförallt lägenheter. 5 Förtätningen ska ske i goda kollektivtrafiklägen samt i regionala stadskärnan och bebyggelse ska ske så att resurssnåla lösningar och kollektivtrafikresande främjas. Det här är Täby kommuns sätt att ta ansvar för befolkningstillväxten i Stockholmsregionen, säkra långsiktig finansiering av välfärden och ökat resandeunderlaget för kollektivtrafiken 6. Det pågår en rad utvecklings och utbyggnadsprojekt i Täby kommun, framförallt inom den regionala stadskärnan. Genomgående för dessa planer är en ambition om en mer stadsmässig bebyggelsestruktur med blandade bostäder och verksamheter. Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad Roslagsbanan sträcker sig från Stockholm Östra genom Täby kommun i tre grenar till Kårsta (Vallentuna kommun), Österskär (Österåkers kommun) och Näsbypark. För att utöka kapaciteten på Roslagsbanan pågår utbyggnad från enkelspår till dubbelspår på vissa sträckor. I dagsläget planeras det för en etappvis utbyggnad på sträckorna Roslags Näsby Tibble Visinge Täby kyrkby Kragstalund (Vallentuna kommun) samt Hägernäs Ullna kvarnväg. Det planeras även för andra åtgärder på de sträckor som behåller enkelspåret, exempelvis Viggbyholm Hägernäs. I Arninge kommer en ny station att anläggas då Roslagsbanans sträckning ändras. Närmast i tid ligger utbyggnad till dubbelspår på sträckan, Visinge Täby Kyrkby, vars byggstart planeras tidigast till hösten 2013. 7 Potential för cykel och kollektivtrafik Roslagsbanans hållplatser ligger relativt tätt i Täby kommun, vilket gör att gångavstånden till stationen är förhållandevis korta. Figur 2, på nästa sida visar stationerna längs Roslagsbanan samt avstånd på 500 meter och 1 500 meter fågelvägen från respektive station. Ett schablonvärde som ofta används är att 800 meter fågelvägen motsvarar 1 000 meter vid rutnätsstruktur vilket innebär att 1 500 meter fågelvägen motsvarar knappt 2 000 meter cykel- eller gångväg. Vad som är ett acceptabelt cykel- eller gångavstånd är individuellt, men figuren nedan visar att de invånare som bor eller arbetar i Täbys mest centrala delar når en station inom ca 630 meter cykel- eller gångväg. 4 Handlingsplan Regional stadskärna Täby centrum-arninge 2012 Täby kommun 5 Översiktsplan 2010 Täby kommun 6 Handlingsplan Regional stadskärna Täby centrum-arninge 2012 Täby kommun 7 SL, Åsa Cumlin, Projekteringsledare Dubbelspår på Roslagsbanan

Figuren visar även att den största delen av de bebyggda områdena i Täby kommun ligger inom ett cykel- eller gångavstånd på ca 2 000 meter från en av Roslagsbanans stationer. Det finns en grupp personer som kan tänka sig att cykla en längre sträcka för att nå sin målpunkt. Mellan Roslags Näsby och centrala Stockholm är det ca 15 km vilket för många cyklister är en acceptabel cykelsträcka (den genomsnittliga cyklisten i Stockholm cyklar 9 km enkel resa). 8 Inom ramarna för Trafikverkets arbete med regionala cykelfrågor utreds nu möjligheten att bygga ut ett cykelpendlingsstråk mellan Täby och Stockholm vilket om det anläggs kan underläta för cykelpendling från Täby. Figur 2: Större delen av Täby kommun ligger inom en radie 1500 meter från Roslagsbanans stationer. I figuren finns en station i Arningemarkerad, den är ännu ej byggd. 8 Trafikverket, www.trafikverket.se/privat/projekt/stockholm/cykelstrak-nordost/ 9

2. Parkeringsstrategins och parkeringsnormens syfte och mål Syftet med Täby kommuns parkeringsstrategi och parkeringsnorm är att ge en vägledning på hur parkering bör ordnas i Täby kommun. Övergripande mål för Täby kommun att åstadkomma en hållbar tillväxt, ett resurseffektivt transportsystem och förtätning för ökad stadsmässighet. Parkeringspolicyn avser att stödja befintliga övergripande mål och planer och bidra till att dessa uppfylls. Målsättningen är att parkeringsstrategin ska: stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö effektivt utnyttjande av marken i kommunens centrala delar främja hållbara transportmedel planera och samverka för god tillgänglighet Nedan beskrivs några av de förutsättningar som är grundläggande för att såväl parkeringsnormen som parkeringsstrategin ska uppnå syftet och målsättningen ovan. 2.1 Olika slags parkering Parkering för olika ändamål gör anspråk på parkeringsytor under olika tidpunkter och olika länge. Det möjliggör både en reglering för prioritering av olika grupper och en användning av en parkeringsplats för flera syften, så kallat samnyttjande. Nedan anges några olika ändamål och tider för parkering: Korttidsparkering är till för angöring (på- och avstigning och lastning och lossning) samt inköp eller ärenden upp till någon timme. Halvdagsparkering behövs för lite längre besök och ärenden till handel och service. Heldagsparkering är aktuell vid arbetsplatser och infartsparkeringar. Dygnsparkering behövs för parkering vid bostaden. 2.2 Kostnader för parkering Nedan finns en enkel tabell för de olika kostnadsnivåer parkering 9 har vid standardutformning av olika anläggningstyper. Parkeringslösningarna kan vara både billigare och dyrare beroende på utförande. Vid exempelvis enklare stålkonstruktioner kan priset vara något lägre än angivet nedan, medan anläggningar med mer avancerad utformning och konstruktion kan kosta betydligt mer. Markparkering, 20-25 tkr/bilplats Parkeringshus/däck, 150-200 tkr/bilplats Parkeringsgarage under mark, 300-500 tkr/plats Kostnaden för parkering ökar avsevärt då parkering placeras i garage ovan eller under marknivå. För parkeringsgarage under mark ökar dessutom kostanden med planens nivå ner i marken, plan -1 är mindre kostsam än plan -2, osv. Listan ovan anger de olika prisnivåerna. Vid stadsbebyggelse är gemensamma lösningar med parkeringsgarage nödvändiga för att åstadkomma den täthet som önskas för att utveckla önskade stadskvaliteter och effektivt utnyttja den mest värdefulla marken. För den som parkerar är ofta bara en del av den verkliga kostnaden synlig eftersom kostnaden fördelas på alla hyresgäster oavsett om de har bilplats eller inte. Bilen subventioneras och de andra transportslagen får en sämre konkurrenssituation mot bilen. Effekten av detta blir att det resurseffektiva transportsystemet motverkas och ekonomiska incitament för rationella, långsiktigt hållbara val undergrävs. I parkeringsnormen lyfts prissättning in som ett medel för att åstadkomma ett resurseffektivt transportsystem och en god markanvändning. 9 Göteborgs stads Parkeringsaktiebolag

Även kostnader för cykelparkering varierar med utförande. Nedan listas uppskattning på kostnad för material- och anläggning vid olika kvalitetsnivåer 10. Enklare ställ med möjlighet till att låsa fast ram, 1,5 2,0 tkr/plats Väderskyddat ställ med möjlighet till att låsa fast ram, 2,5 3,7 tkr/plats Låsbara garage/cykelskåp, ca 12,5 tkr/plats (Kostnaden innefattar bland annat transport, vilket gör att kostnaden inte är direkt jämförbar med de övriga) Samtliga alternativ för cykelparkering har en kostnad som är avsevärt lägre än för bilparkering. 10 Cykelstråk och cykelplanering i stadsärna Bristanalys och åtgärdsförslag inom Stadsbyggnadsvision 2.0, 2009, Jönköpings kommun 11

3. Inventering av parkering för cykel och bil En parkeringsinventering av cykel- och bilplatser i utvalda områden och parkeringsanläggningar genomfördes i Täby kommun under våren 2013, se full redovisning i Bilaga 5. 3.1 Inventering av antalet platser i utvalda områden Antalet cykelplatser och parkeringsplatser för bil räknades på anläggningar som inte är inlåsta inom utvalda områden i Täby kommun. Områdena är markerade i kartan nedan. Figur 3: Kartan visar samtliga områden som omfattats av den statiska inverteringen. För bilplatserna noterades även antalet allmänt tillgängliga platser och antal reserverade platser på markparkering samt eventuell reglering av allmänt tillgängliga platser. Totalt finns det drygt 1 700 cykelparkeringsplatser och 6 050 allmänt tillgängliga parkeringsplatser, inklusive infartsparkering, för bil i de inventerade områdena. Hur dessa är fördelade mellan områdena visas i tabellen nedan. Tabell 1 Antal cykelparkeringsplatser och allmänt tillgängliga parkeringsplatser för bilar inom respektive område. Område Antal cykelparkeringsplatser bilparkeringsplatser Antal allmänt tillgängliga Roslags Näsby 410 750 Täby C 640 1850 Galoppfältet 0 470 Arninge 0 1970 Täby Kyrkby 340 210 Hägernäs 130 280 Näsbypark 190 440 SUMMA 1 710 6 050

Beläggningsinventering i Roslags Näsby och Näsbypark På utvalda parkeringsanläggningar Roslags Näsby och Näsbypark undersöktes beläggningen. En inventering gjordes en torsdag för att undersöka arbetsparkering och en inventering genomfördes en lördag för att undersöka handelsparkering. På cykelparkering avsedd för arbetsparkering, inklusive infartsparkering, fanns ledig kapacitet på de parkeringsplatser som var belägna längre från målpunkt, medan de närmas målpunkt var så gott som fulla eller överfulla. Under lördagens inventering fanns ledig kapacitet på alla cykelparkeringar avsedda för handel. Då inventeringen genomfördes i april då cykelförhållandena inte är så gynnsamma finns i bilaga 5 en uppräkning av cykelbeläggningen till årets maxmånad juni. Generellt för bilparkering kan sägas att allmänt tillgängliga parkeringar avsedda för arbetsparkering, inklusive infartsparkeringar, var i princip fullbelagda vid torsdagens inventeringstillfälle. På arbetesparkering med reserverade platser fanns det ledig kapacitet. På parkeringsplatser i anslutning till handel fanns det på lördagens inventering ledig kapacitet på alla anläggningar, förutom de närmast centrum i Näsby Park som var i princip fullbelagda. 3.2 Hemvist för bilägare Vid inventeringen i Roslags Näsby och Näsbypark gjordes nummerskrivning på utvalda anläggningar där registreringsnumret på parkerade bilar noterades (se bilaga 5 för mer data från inventeringen). Av de 633 fordon som stod parkerade hade: 396 bilar (ca 63 procent) sin hemvist inom 3 km från Täby centrum 41 bilar (ca 7 procent) sin hemvist 3-5 km från Täby centrum 153 bilar (ca 24 procent) sin hemvist 5-15 km från Täby C. Nummerskrivning gjordes även för de bilar som noterats vid kommunhusets parkering, förhyrda platser för kommunens anställda. Hemvisten för totalt 292 bilar har registrerats där ca 38 procent har sin hemvist inom 3 km från Roslags Näsby ca 10 procent har sin hemvist 3-5 km från Roslags Näsby ca 35 procent har sin hemvist 5-15 km från Roslags Näsby. 4. Parkeringsnorm för cykel och bil 4.1 Förutsättningar för parkeringsnormen För att ta fram en parkeringsnorm som är rimlig med avseende på dagens situation samtidigt som den strävar mot målet om en ökad stadsmässighet har normen formulerats utifrån tre förutsättningar: Bilinnehav Boendeform Närhet till kollektivtrafik I följande stycken beskrivs dessa rådande förutsättningar i Täby kommun. Bilinnehav i Täby kommun Bilinnehavet i Täby kommun varierar med bostadstyp och bostadens placering i kommunen. I tabellen nedan visas antalet bilar/familj 11 för respektive boendetyp i hela Täby kommun. I tabellen 11 SCB, FB5: Antal familjer efter förenklad ägarkategori (boende) samt antal bilar, Källa: Registret över totalbefolkningen 2012-12-31, Fastighetstaxeringsregistret 2012-01-01, Fordonstegistret 2013-01 13

visas det genomsnittliga antalet bilar per hushåll både inklusive och exklusive tjänstebilar. År 2012 var andelen tjänstebilar i Täby 19 procent 12. Tabell 2 Antal bilar per familj för respektive boendetyp i Täby kommun. Boendetyp Småhus Bostadsrätt Hyresrätt Totalt Andel av bostäder i Täby Bilar/hushåll (exklusive 19% tjänstebilar) Bilar/hushåll (inklusive 19% tjänstebilar) ca 50% ca 40% ca 10% 100% 1,1 0,6 0,4 0,8 1,3 0,7 0,5 1,0 Jämfört med Täbys grannkommuner finns det exempel på både högre och lägre bilinnehav. Vallentuna, Österåker och Danderyd har högre bilinnehav medan Sollentuna och Järfälla har ett lägre bilinnehav. I Stockholms stad är bilinnehavet väsentligt mycket lägre. 13 Det faktum att Täby kommun har utpekats som, och arbetar för att bli, den regionala stadskärnan talar för att bilinnehavet i kommunen på sikt kan komma att sänkas; särskilt om bebyggelse- och trafikplaneringen inriktas mot att främja andra trafikslag än bilen. 12 Trafikanalys, Statistik 2013:3 Fordon i län och kommuner 2012 13 SCB, 2013, Personbilar i trafik efter kommun och ägande m.m. vid slutet av år 2012

I figuren nedan illustreras bilinnehav per hushåll per postnummerområde i Täby kommun inklusive tjänstebilar. Bilden illustrerar alla boendeformer sammanslaget. I bilaga 3 finns kartor med bilinnehav per hushåll per postnummerområde för respektive boendeform. Figur 4: Bilar per familj per postnummerområde i Täby kommun 14.. 14 SCB, FB5: Antal familjer efter förenklad ägarkategori (boende) samt antal bilar Källa: Registret över totalbefolkningen 2012-12-31, Fastighetstaxeringsregistret 2012-01-01, Fordonstegistret 2013-01 15

Boendeformer I Täby kommun bor är det i snitt ca 2,3 personer per familj. Det finns ungefär lika många lägenheter som småhus i Täby kommun, men det är nästan dubbelt så många som bor i småhus än i lägenhet. I flerfamiljshus bor i snitt 1,53 personer per hushåll medan det i småhus bor 3,10 personer per hushåll. 15 Parkeringsnormen tar därför hänsyn till boendeform. Bilaga 2 redovisas fördelningen mellan bostadstyper mer i detalj. Avstånd till kollektivtrafik I och med Roslagsbanans linjedragning har stora delar av Täby nära till spårburen kollektivtrafik. Täby trafikeras även två stombusslinjer, nummer 670 och 676, vid Roslags Näsby Trafikplats. I denna parkeringsnorm anses 500 m från stationen eller hållplatsen (fågelvägen) vara ett rimligt gångavstånd till kollektivtrafik och zonindelningen är därför baserad på detta avstånd till kollektivtrafik. För att säkerställa god tillgänglighet till kollektivtrafiken behövs utöver närhet även bra cykel- och gångvägar. En sänkning av normen är därför möjlig när kvaliteten på gång- och cykelvägar mellan kollektivtrafiken och bostads- eller arbetsplatsområdet säkras. 15 SCB, 2011, Tätorter 2010, befolkningen per tätort fördelat på typ av bostad.

4.2 Förslag till parkeringsnorm för cykel I tabellen nedan presenteras föreslagen parkeringsnorm för cykel i Täby kommun. I bilaga 4 presenteras de förutsättningar och antaganden som normen bygger på. Tabell 3 Parkeringsnorm för cykel uttryckt i antal cykelplatser per 1 000 kvm BTA om inte annat anges. Totalt antal platser Cykelplatser/1000 m 2 BTA (om annat ej anges) Inkl. platser för besökare. Ungefärlig andel av det totala antalet platser i cykelrum (för boende/ verksamma), resterande i anslutning till entré (för besök och boende/verksamma) Flerfamiljshus 20-30 60-70% Studentboende 45-50 40-50% Kontor 15-20 50% Industri 5-10 50% Handel 25-35 15-20% Externhandel 8-10 20-40% Förskola* 25-30 50% Grundskola 35-45 Gymnasium 30-40 Idrottsanläggning Särskild utredning Kollektivtrafik 0,1-0,25 cpl/påstigande Vård 10-20 50% * Alla platser behöver inte nödvändigtvis vara traditionella cykelparkeringsplatser. Möjlighet bör finnas att lämna cykelvagn, barnvagn, sparkcykel, etc. 17

4.3 Förslag till parkeringsnorm för bil Olika delar av Täby har olika förutsättningar gällande tillgång till service, boendetäthet, arbetstäthet, biltäthet, stadsstruktur, kollektivtrafiktillgång och tillgång till alternativ till bilen som färdmedel. Till följd av detta har tre olika zoner med olika normtal för bil definierats i Täby kommun: Zon A Inom en radie av 500 m från station Roslags Näsby där Roslagsbanan trafikerar med två linjer och Täby centrum där bilinnehavet är lägre än i övriga Täby samt stadskärnan Täby C-Galoppfältet. Zon B Inom en radie av 500 m från övriga hållplatser längs Roslagsbanan samt från hållplatser för stombusslinjer finns potential att öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresande. Även ett område runt stadskärnan Täby C-Galoppfältet (zon A) och stadskärnan Arninge hör till zon B, eftersom trafikförsörjningen inte bedöms som lika god som i anslutning till Roslags Näsby där Roslagsbanan trafikerar med två linjer. Zon C Övriga Täby inklusive stadskärnan Arninge till dess att stationen är byggd. Figur 5: Föreslagen zonindelning för parkeringsnorm i Täby kommun

I tabell 4 nedan presenteras den föreslagna parkeringsnormen för Täby kommun. Parkeringsnorm finns angivna för olika typer av exploateringar i de olika zonerna. Antalet platser totalt anges utan parantes, vara antalet besökare anges i parantes. I bilaga 4 presenteras de förutsättningar och antaganden som normen bygger på. Tabell 4 Parkeringsnorm för bil uttryckt i antal bilplatser per 1 000 kvm BTA, varav besöksparkering anges inom parantes. Flerbostadshus Zon A Zon B Zon C Enhet: Bilplatser/1000 m 2 BTA (inklusive besöksparkering som anges i parantes) 7 (1) 9 (1) 11 (1) Småhus, gemensam 6 7 9 parkering * Småhus, egen parkering 7 8 10 Studentbostäder** 7 8 9 Förutsättningar/ Grundvärden Minst 2% (eller en plats) av platserna ska reserveras för rörelsehindrade. Minst 2% (eller en plats) av platserna ska reserveras för rörelsehindrade. Minst 2% (eller en plats) av platserna ska reserveras för rörelsehindrade. Kontor 10 (1) 13 (1) 22 (2) 2-3% av platserna ska reserveras för rörelsehindrade. Industri 4 (1) 7 (1) 12 (1) 2-3% av platserna ska reserveras för rörelsehindrade. Handel 15 (13) 20 (17) 25 (20) 2-3% av platserna ska reserveras för rörelsehindrade. Externhandel - - 35 (30) 2-3% av platserna ska reserveras för rörelsehindrade. Dagligvaror/ livsmedel +10 +10 +10 Förskola 4 (1) 6 (1) 7 (1) Grundskola 4 (1) 6 (1) 7 (1) Restaurang 9 (7) 18 (14) 25 (21) Hotell 9 (7) 11 (9) 15 (11) Vård 10 (8) 12 (10) 15 (13) Att addera till parkeringsnorm för handel och externhandel om handeln utgörs av dagligvaror eller livsmedel. * Normer för småhus med gemensam parkering är lägre än för småhus med egen parkering eftersom sådana lösningar möjliggör gemensam användning av platser. ** Eftersom studentlägenheterna är mindre än vanliga lägenheter ryms flera lägenheter och parkeringsnormen per lägenhet är därmed mindre även om antalet parkeringsplatser per 1 000 m 2 är ungefär densamma. Platser reserverade för personer med funktionsnedsättning ska anordnas nära entréer och utformas enligt Boverkets byggregler. Möjlighet till besöksplatser för personer med funktionsnedsättning ska beaktas vid alla lokaltyper. Vid butiker och andra servicelokaler ska 2-3 procent (eller minst en plats) av besöksplatserna anordnas och reserveras för personer med funktionsnedsättning. Bostäder för rörelsehindrade bör om möjligt lokaliseras till byggnader och byggnadsdelar som är lätt tillgängliga för biltrafik. Vid platser där det förväntas finnas större efterfrågan på platser för rörelsehindrade, t.ex. vårdinrättning eller sjukhus, ska särskild utredning av behovet utföras. 19

4.4 Grön resplan ett medel för reduktion av kraven på bilplatser i parkeringsnormen Den Gröna resplanen ger parkeringsnormen dess flexibilitet, då den medger möjlighet att justera normen om det på specifika platser eller projekt finns potential för en sänkt norm. För sådana fall krävs det att en Grön resplan, som motiverar en sänkning av parkeringsnormen, tas fram. Ansvaret för att ta fram en Grön resplan som beskriver de lokala förhållandena eller de åtgärder som ska genomföras åligger byggherren. Byggherren presenterar resplanen för kommunen som sedan fattar beslut om och i vilken omfattning parkeringsnormen kan sänkas till följd av resplanens innehåll; beslutet om och i vilken utsträckning en sänkning kan göras åligger således kommunen. Nedan beskrivs några av de förutsättningar eller åtgärder som kan leda till en sänkning av parkeringsnormen. Prissättning av parkering Samnyttjande Parkeringsköp och avlösen Bilpool God kvalitet och villkor för gång-, cykel- och kollektivtrafik Vid bestämning av parkeringsnorm för arbetsplatser bör hänsyn kunna tas till tillgängligheten med cykel- och kollektivtrafik, subventioner till anställda, arbetsplatsen reseriktlinjer eller andra åtgärder som företagen tar fram t ex inom ramen för en grön resplan. Genom avtal ska det säkerställas att den gröna resplanen är långsiktig, tillämpas och följs upp. På så sätt ska det även säkerställas att byggherren kan ordna parkering för normal parkeringsnorm om åtgärderna i den gröna resplanen inte tillämpas eller om förhållandena visar sig bli annorlunda än den bedömning som har gjorts i den Gröna resplanen. Vid sänkt parkeringsnorm kan det bli aktuellt att göra en markreservation i detaljplanen för normal parkeringsnorm för att möjliggöra en eventuell utökning av parkeringen. Prissättning av parkering Det är viktigt att medvetandegöra personer om de faktiska kostnaderna som kan relateras till parkering, både för att uppföra parkering och för att använda marken i attraktiva lägen för parkering. Då parkering anläggs i garage ovan eller under marknivån kommer kostnaderna för parkering att öka vilket de boende eller verksamma i fastigheten bör medvetandegöras om. Om exploatör eller fastighetsägare kan påvisa en prissättningsmodell som begränsar efterfrågan på parkering utan att uppmuntra till parkering på gatumark finns det möjlighet att sänka parkeringsnormen. Det kan handla om att de boende som vill ha parkering får möjlighet att köpa en parkeringsrätt eller att det tas ut en månadsavgift som speglar de verkliga kostnaderna. Samnyttjande av parkering Olika slags parkering gör anspråk på parkering i olika omfattning och under olika tider på dygnet. Om flera användargrupper kan samnyttja samma parkeringsplatser skapas ett mer effektivt utnyttjande. En förutsättning för samnyttjande är att brukargrupper med olika behov finns inom acceptabelt gångavstånd. I blandad stadsbebyggelse kan samnyttjandet nå upp till 30 procent. 16 16 Parkeringspolicy och parkeringsnorm för bil, mc och Cykel i Malmö, 2010, Malmö stad

Figur 6 Exempel på beläggningsgrad för olika typer av parkering en viss dag 17 Om samnyttjande av parkeringsplatser kan säkerställas kan normtalen sänkas. I vilken grad beror på sammansättningen av verksamheter i området, i vilken grad samnyttjande är möjlig samt genomförande. Samnyttjande bör i första hand användas för verksamhetsparkering (handel och arbetsplatser) och med försiktighet avseende bostadsparkering. Samtliga boende bör ha möjlighet att vid arbetspendling lämna bilen hemma till förmån för hållbara transportslag. När byggherren identifierat en potential för samnyttjande initierar denne samtal med kommunen och den part som byggherren avser ingå samnyttjandeavtal med. Kommunen har en aktiv roll i dialogen mot överenskommelse och avtal om samnyttjande. Samnyttjande kräver ett långsiktigt arbete där avtal, som regelbundet följs upp av kommunen, tecknas mellan parterna över lång tid. Parkeringsköp och avlösen Parkeringsköp är ett sätt för byggherren att genom avtal ordna de parkeringsplatser som krävs för bygglov på annan plats än inom den egna fastigheten, exempelvis på en privat eller kommunal parkeringsanläggning. Kommunen anger de krav som ska uppfyllas för att avtalet ska godkännas som ett giltigt parkeringsköp. Dessa krav kan exempelvis röra varaktighet, rimlig närhet och omfattning. Genom att tillämpa parkeringsköp där kommunen anger villkoren och godkänner parkeringsköpet kan kommunen styra var och hur många parkeringsplatser som byggs och det möjliggör för fler bilplatser i gemensamma parkeringsanläggningar, vilket i sin tur underlättar samnyttjande och sänkt parkeringsnorm. Det finns två alternativ för att utforma parkeringsköp i Täby kommun; friköp och avlösen. Vid friköp betalar fastighetsägaren ett engångsbelopp till kommunen och därmed har byggherren inte längre något ansvar för att ordna eller tillgängliggöra parkering till fastigheten. Genom friköpet förbinder sig istället kommunen till att bistå fastigheten med parkering och hålla den tillgänglig för fastigheten. Vid avlösen förbinder sig fastighetsägaren till att hyra parkeringsplatser i kommunal eller privat parkeringsanläggning och eventuellt även bidra till de anläggningskostnader som kan uppstå. 18 Bilpool Om bilpool planeras och etableras tidigt i planprocessen kan parkeringsnormen sänkas, upp till 20 %. Detta eftersom flera personer kan använda samma fordon vilket minskar efterfrågan på parkeringsplatser. Platserna för bilpoolsbilar tillkommer utöver det normen anger, eftersom platsen inte kan användas av andra än poolbilen. För upplåtelseform för bilpool, se bilaga 9. I den Gröna resplanen ska det framgå vilka verksamheter/bostäder som har tillgång till bilpoolen, hur information om bilpoolen ska kommuniceras till de boende verksamma och hur man kan garantera att bilpoolen finns kvar i minst fem år. Införande och bilpool och åtgärder som lockar till användning av bilpoolen såsom: 17 Policy för parkering, 20047, Sveriges kommuner och Landsting 18 Prop. 1990/91, Ändring i Plan- och bygglag 21

Medlemskap i bilpool garanteras i minst fem år och kostnaden för medlemskapet ingår i hyran. Bilpoolsbilarna står i en gemensam parkeringsanläggning. Kraftfull marknadsföring av bilpoolslösningen och dess förutsättningar sker före inflyttning. Årlig uppföljning och utvärdering utförs gemensamt av fastighetsägaren och kommunen under minst fem år efter införandet. God kvalitet och villkor för gång- cykel- och kollektivtrafik Genom zonindelningen anpassas parkeringsantalet efter närheten till kollektivtrafiken. Tillgängligheten baseras inte bara på närheten utan även kvaliteten på den infrastruktur som sammanbinder olika målpunkter. Avståndet till kollektivtrafiken anges i parkeringsnormen, men inte kvalitet och villkor. God kvalitet på gångvägar till olika målpunkter är viktig för att få de som bor eller arbetar i nära anslutning till kollektivtrafiken att välja att gå. God kvalitet på cykelvägar till olika målpunkter och cykelparkering vid start och målpunkt är viktig för att de som bor eller arbetar i nära anslutning till kollektivtrafiken ska välja att cykla dit. Om det går att påvisa att det finns eller anläggs attraktiva gång- och/eller cykelvägar och cykelparkeringar (säkra, trygga och vackra) som sammanbinder målpunkter med kollektivtrafiken i Täby finns det en möjlighet att sänka parkeringsnormen. God kollektivtrafikförsörjning i anslutning till etableringen skapar förutsättningar för att en större andel resor görs med kollektivtrafik istället för bil. Om etablering sker i områden med särskilt god kollektivtrafikförsörjning, eller där särskilda insatser gjorts i anslutning till hållplats kan parkeringsnormen sänkas. Villkoren för kollektivtrafikresan har betydelse. Om månadskort för kollektivtrafiken tillhandahålls av arbetsgivaren under minst ett år kan människor resvanor påverkas. Då finns det en möjlighet att sänka kraven i parkeringsnormen.

Räkneexempel Ett nytt bostads- och verksamhetsområde ska utvecklas i zon B (se figur 5). Verksamheterna i området ska bli en blandning av kontor (5 000 m 2 BTA) och handel (7 000 m 2 BTA) och totalt 500 nya bostäder ska byggas (genomsnittlig lägenhetsstorlek motsvarar 100 m 2 BTA). Till området kommer det skapas bra cykelvägar och cykelparkering av god kvalitet. Byggherrarna i området har tillsammans tagit fram en Grön resplan. Nedan anges de delar som ingår i planen och den reduktion av normen som det har medfört. BIL Samnyttjande mellan kontor, handel och bostäder (-15 % på parkeringsnorm för handel och kontor och -10 % för bostäder) Bilpoolsbilar placeras i området så att de kan användas av både boende och verksamma (- 10 % på parkeringsnorm för bostäder och kontor) Goda gång- och cykelmöjligheter anläggs mellan kollektivtrafik, bostadsområden, handel och kontor (- 5 % parkeringsnorm för bostäder, handel och kontor) CYKEL Normtal Motsvarar antal platser Lokala förutsättningar Motsvarar antal platser Flerfamiljshus 20-30 1 000-1 500 Använder högre 1 500 normvärden då det Kontor 15-20 75-100 kommer finnas 100 goda cykelmöjligheter Handel 25-35 175-245 245 Zon B Normtal Motsvarar antal platser Sänkning av norm Zon B Reducerade normtal Motsvarar antal platser Besparing Flerfamiljshus 9 450-25% 7 350 100 Kontor 13 65-30% 9 45 20 Handel 20 140-20% 16 110 30 Ungefärlig kostnad för att anlägga ovanstående parkering (efter reduktion): Cykel: 14-15 miljoner kronor (hälften i garage/cykelskåp och hälften i väderskyddade ställ) Bil: 10-12 miljoner kronor (markparkering), 70-100 miljoner kronor (parkeringshus) eller 150-250 miljoner kronor (garage). Reduktionen medför en att ca 160 platser mindre kan byggas i området. Det innebär en ekonomisk besparing om: 3-4 miljoner kronor (markparkering), 25-30 miljoner kronor (parkeringshus) eller 50-80 miljoner kronor (garage). 23

5. Parkeringsstrategi för cykel och bil 5.1 Strategier för måluppfyllelse Målsättningen är att parkeringsstrategin ska: stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö bidra till ett effektivt utnyttjande av marken i kommunens centrala delar främja hållbara transportmedel underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet I detta kapitlet beskrivs ett antal strategier som har tagits fram för att nå de olika målsättningarna. Stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö Hanteringen av parkeringsfrågor i Täby kommun ska bidra till att målet om en ökad stadsmässighet uppfylls. Bilparkeringen ska i första hand vara ordnad i parkeringsanläggningar på kvartersmark som är väl infogade i stadsbilden. Utvecklingen ska bidra till att stadens karaktär vårdas och utvecklas och att de stadsmässiga kvaliteterna förstärks. Väl avvägd parkering i stadsmiljö Täby kommun ska förtätas i goda kollektivtrafiklägen och i den regionala kärnan. I Täbys centrala delar ska det vara en väl balanserad tillgänglighet för alla trafikslag, vilket innebär att tillgängligheten för gång, cykel, kollektivtrafik och bil ska vägas samman och bidra till den totala tillgängligheten. Olika trafikslag och trafiknät kan på olika sätt stödja en stadsmässig utveckling. I stadskärnan ska tillgängligheten med bil stegvis ersättas med bättre tillgänglighet för andra transportslag för att staden ska kunna växa på ett hållbart sätt. Det ska finnas gott om parkeringsmöjligheter för cykel i Täbys centrala delar för att skapa god tillgänglighet för cykel. Ytor som torg, gröna platser och gator ska frigöras från bilparkering för att ge plats åt de som lever, arbetar och vistas i stadsrummen, detta för att utveckla Täbys centrala del till en attraktiv stadsmiljö. Parkeringen i såväl ny som befintlig bebyggelse ska anpassas till den stadsbild som eftersträvas. Utformningen prövas gestaltningsmässigt för varje enskild plats och stadsdel. I fall då parkering inte kan iordningställas utan att inkräkta på stadsmiljön kan längre gångavstånd till parkering accepteras. Ersätt markparkering med gemensamma anläggningar För att stärka Täbys karaktär och attraktivitet ska markanvändningen i de centrala delarna effektiviseras. En del av mark- och gatuparkeringen samt den del av kvartersmarksparkeringen som tränger undan andra stadsmässiga inslag ska ersättas med gemensamma anläggningar eller förbättrad tillgänglighet med andra färdmedel än bilen. Gemensamma anläggningar möjliggör även samnyttjande. I Täbys centrala delar är bilparkering under mark att föredra, men även parkeringshus är ett alternativ. Där parkering på gatumark inte gör intrång på stadsmässigheten eller på andra mer hållbara transportalternativ, är den tillåten. I attraktiva, kollektivtrafiknära lägen kan både permanenta eller flexibla flerplanslösningar för infartsparkering bli aktuella. Bygg tryggt, säkert och attraktivt Parkeringsplatserna ska vara av god kvalitet, trygga och säkra oavsett läge inom kommunen eller om det är cykel- eller bilparkering som avses. Parkeringslösningarna ska utformas med hög omsorg så att anläggningen kan tillföra stadsrummet ett mervärde för besökare, boende och verksamma.

Effektivt utnyttjande av marken i kommunens centrala delar Parkeringslösningarna i Täby ska vara utformade på ett kostnads- och yteffektivt sätt. På de mest attraktiva platserna, i nära anslutning till kollektivtrafiken, ska en förtätning av bostäder och arbetsplatser ske. Där ska bilparkering anordnas i samlade, flexibla lösningar som är stora nog att ge grund för samnyttjande. Verka för ökat samnyttjande Bilplatser i Täby kommun ska användas mer effektivt, bland annat genom att de i ökad utsträckning nyttjas för olika ändamål vid olika tider på dygnet. Det finns idag mycket fler parkeringsplatser än fordon och platserna är ofta reserverade för en person eller för ett bestämt syfte, vilket gör att de flesta parkeringsplatser står tomma. Samnyttjande förutsätter en upplåtelseform där platserna inte är reserverade. Där parkeringsantalet, genom samnyttjande, reduceras i samband med bygglov ska krav ställas på en lämplig upplåtelseform. Täby kommun ska vara en aktiv part och verka för samnyttjande av parkering mellan såväl offentliga som privata aktörer. Kommunen ska vara initiativtagande i samtal om samnyttjande och den samordnande parten. Då samnyttjande är aktuellt ska Täby kommun sätta samman samverkansgrupper, både med interna kommunala parter och externa privata parter. Det fordras en gemensam, kommunal, uppfattning om vikten av ökad effektivitet i markanvändningen för att den ska nå genomslag. Byggherrens incitament kan ligga i möjligheten att utnyttja mer av marken till sådant som kan ge intäkter (bostäder och verksamheter). Kommunen ska arbeta för att tydliggöra och kommunicera motiven för samnyttjande. Stöd utbyggnad av bilpooler För effektivare markanvändning, billigare parkeringslösningar och minskat bilinnehav uppmuntrar Täby kommun till utbyggnad av bilpooler. När ett nytt område planeras ska frågan om bilpooler och påverkan på parkeringsnormen komma in tidigt i processen. Avtal som anger var bilpooler lokaliseras ska skrivas över lång tid och utformas så att de inte kan brytas vid försäljning av fastigheten som avtalet är bundet till. Avtal bör omfatta så få fastigheter eller ägare som möjligt för att minska risken för problem om avtalet måste breddas eller utvecklas. En effektivt utnyttjad bilpool förutsätter att det finns en blandning mellan verksamheter, service och boende så att bilarna blir tillgängliga för så många brukare under så många av dygnets timmar som möjligt. Välanvända bilpooler leder till större pooler vilket i sin tur leder till att fler känner tilltro och blir benägna att använda sig av den. Bilpoolsbilar bör placeras i anslutning till kollektivtrafiknoder och lokala centrum med god cykelinfrastruktur samt kollektivtrafik med hög kapacitet och turtäthet. Det ska finnas motorvärmare till parkeringsplatserna och laddningsmöjligheter om elbilar ingår. För upplåtelseform för bilpool, se bilaga 9 25

Möjligheter till flexibla parkeringslösningar Det ska finnas möjlighet för flexibla parkeringslösningar för cykel och bil i Täby kommun. Vid utbyggnad av ett område ska tillfälliga parkeringslösningar kunna anordnas för exempelvis infartsparkering. På tidigare oexploaterad mark kan markparkering eller nedmonterbara parkeringsdäck anläggas för att sedan flyttas då marken ska användas för utbyggnad. Flyttbara cykelparkeringar kan anläggas på platser där marken tillfälligt kan komma att utnyttjas för andra ändamål, såsom evenemang. Cykelställen kan även på ett enkelt sätt flyttas vid exempel utbyggnad eller ombyggnation av områden. Reglera parkering på attraktiv mark med avgift och tid I Täby kommun ska korttids- och halvdagsparkering för bil ske på gatumark och långtidsparkering i parkeringsgarage. Gatuparkering i kommunen regleras i första hand med tid, där parkering närmare målpunkt har en kortare tillåten parkeringstid än parkeringsplatser längre från målpunkten. På sikt kan det bli aktuellt att införa prissättning av parkering i kommunen, som ett komplement till tidregleringen. I bilaga 7 finns lagar och föreskrifter som beskriver hur parkering får regleras. Principer för parkeringsregleringsmodell: Pris- och tidsreglering ska medverka till att parkeringsanläggningarna används effektivt och till det ändamål de är avsedda för. För att skapa tydlighet ska regleringen utformas likadant inom hela kommunen och utformas så att den är enkel att förstå. Pris för bilparkering på gata ska vara lika hög eller högre än avgiften för motsvarande parkeringsändamål på kvartersmark i samma område. Boende ska kunna få tillgång till en dygnetruntplats för att inte tvingas flytta bilen eller ta den till jobbet på grund av att bilen inte kan stå parkerad vid bostaden på dagtid. Det är däremot inte självklart att bilen ska finnas i direkt anslutning till bostaden. Prissättning av parkering kan syfta till att täcka anläggnings- och driftkostnad som parkering ger upphov till. Prissättningen kan även användas för att täcka kostnader som bevakning och i vissa fall även generera till ett överskott. Nedan beskrivs två förslag på prismodeller i Täby kommun. Prismodell 1 Gatu-, besöks- och handelsparkering i stadskärnan med: 3 h gratis tid eller låg avgift efter 3 h högre avgift, prisnivån i och utanför stadskärnan bör studeras närmare i fortsatt arbete ingen tidsreglering, men eventuell prisreglering, nattetid i de fall det är möjligt med avseende på framkomlighet för väghållningsfordon, servicefordon, med mera. Genom att reglera med tid prioriteras de grupper som parkeringen avses för och tillgängligheten till parkering ökar genom ökad omsättning. Den tid och avgift som sätts ska appliceras på alla parkeringsanläggningar inom kommunen som är avsedda för besökande. Prismodell 2 Infartsparkeringar ska regleras med en fallande avgift med avstånd från målpunkt för att styra efterfrågan på de mest attraktiva platserna och bidra till att platserna används ändamålsenligt. Avgiften ska vara tillräckligt hög för att locka dem som bor inom gång- och cykelavstånd till stationen att välja bort bilen men inte så pass hög att invånarna uppmuntras att köra bil hela vägen till sin målpunkt. Förslag på prisnivåer på infartsparkeringar:

ca 0-200 meter från station 15-20 kr/dag ca >250 meter från station gratis En detaljerad plan för hur zonerna ska utformas måste anges för varje specifik plats. Reglering av tillgänglig parkering i anslutning till infartsparkeringarna bör ses över så att det inte sker en överflyttning till omkringliggande platser vid prissättning. I bilaga 6 finns en sammansfattning av en tidigare utredning om infartsparkering i Täby kommun. Främja hållbara transportmedel Jämfört med dagens planering, som ofta baserats på ett prognosticerat behov av parkering, krävs en tydlig riktningsförändring för att kunna uppnå en effektivare och mer hållbar trafiksituation. För att uppfylla kommunens målsättningar om stadsmässighet och minskad miljöpåverkan är planering och reglering av bilparkering en viktig åtgärd. Möjliggör resande med flera färdsätt I Täby ska det vara möjligt att olika sträckor av en resa kan göras med olika färdsätt. Det ska vara möjligt att cykla eller åka bil till en infartsparkering och därifrån fortsätta resan med kollektivtrafik. Vid planering ska den totala tillgängligheten tas hänsyn till. Tillgänglighet med gång-, cykel-, kollektivoch biltrafik eller en kombination av de olika färdmedlen ska vägas samman som ett underlag för bedömningar om vad som ska prioriteras. Tillgänglighetskrav ska arbetas fram och finnas med i avtal om markanvisning. Redan i dessa avtal är det viktigt att samnyttjande och flexibilitet lyfts fram. Medverka till minskat bilberoendet genom medveten lokalisering Täby kommun ska i planeringen ta hänsyn till samspelet mellan markanvändning, tillgänglighet och behovet av olika resor och transporter. Den som vill förflytta sig inom kommunen ska ha flera alternativ; bilen har fram tills nu haft en stor fördel. Kommunen ska medverka till att invånarnas behov av att använda bil minskar genom att säkerställa tillgänglighet till olika platser inom kommunen med olika transportslag. Öka antalet cykelparkeringar och höj kvaliteten på cykelparkeringarna Antalet ordnade cykelparkeringar ska utökas i Täby kommun. Det ska finnas gott om attraktiva cykelparkeringar nära alla viktiga målpunkter såsom bostäder, verksamheter, hållplatser/stationer och handel. En målsättning är att parkeringsnormen för cykel även ska uppfyllas för redan befintlig bebyggelse. Cykelparkeringen ska lokaliseras i nära anslutning till målpunkten och närmare målpunkten än motsvarande bilparkering för att uppmuntra användning av cykeln. Vid flerfamiljshus bör det finnas cykelrum i anslutning till entréer så att cykeln är lättillgänglig även vid hemmet. Anläggandet av väl lokaliserade cykelparkeringar av god kvalitet gör ofta att fler väljer att cykla och det kan därför vara svårt att på förhand säga något om hur stor efterfrågan är. Det finns därför anledning att lokalisera cykelparkering så att det finns möjlighet att anlägga fler parkeringsplatser efter hand. Cykelparkeringarna ska vara säkra, trygga, av god kvalitet, ha väderskydd och det ska finnas möjligheter att låsa in eller fast cykeln i ramen. Vid Roslagsbanans stationer ska det finnas en lägsta standard på cykelparkeringarna så att resenärerna vet vilken standard de kan förvänta sig. Cykelparkering med högre standard, cykelrum eller liknande, som de som önskar kan betala för bör testas på någon eller några platser. Förbättra tillgängligheten för cykel För att cykelparkeringar ska bli attraktiva och användas ska Täby kommun arbeta för att utveckla den cykelinfrastruktur som leder fram till parkeringen. Det krävs ett helhetstänk med cykelvägar, säkra övergångar och cykelparkering. Cykel ska kunna användas från dörr till dörr och ge användaren kortare gångavstånd till målet än vad andra transportslag ger. 27

I Täbys centrala delar ska cykel och gång vara dimensionerande för bebyggelse och infrastruktur. Nya områden ska planeras för cykeltrafik redan från början för att skapa ett system med hög kvalitet. Barriärer i cykelstråk, över såväl trafikleder som Roslagsbanan, ska byggas bort. Jämställ gångavstånd för hållplats och parkering Gångavstånden till olika transportlösningar ska utjämnas så att konkurrensen mellan dem likställs. Gångavstånd från boende och verksamheter till kollektivtrafikhållplats och bilparkering ska vägas samman och avgöra lokalisering av parkeringsanläggningar så att det blir ungefär lika långt eller kortare till hållplats för kollektivtrafik som till en gemensam parkeringsanläggning. Detta gäller främst i centrala Täby men bör även tillämpas i skälig utsträckning i övriga kommunen. Elladdstolpar för bil Frågan om elfordon har aktualiserats i takt med att såväl elbilar och hybridbilar blir allt vanligare. För vanlig stadskörning räcker det ofta att ladda bilen hemma eller på arbetsplatsen i ett vanligt eluttag. Men det finns också ett behov av att kunna ladda elbilen vid parkering, framförallt i parkeringshus och vid gatuparkeringar i centrala delar och parkeringar vid köpcentrum. Täby kommun ska stödja användningen av elfordon genom att införa laddningsmöjligheter för elbilar vid parkeringar i anslutning till strategiska parkeringsanläggningar i kommunen. Exempel på sådana platser i Täby kommun är, Arninge, Näsby Park, Roslags Näsby, Täby Centrum och Täby Kyrkby. Laddstolparna ska utformas och placeras så att de är säkra, effektiva, flexibla, tillgängliga och användarvänliga.

Planera och samverka för god tillgänglighet I en omvandling mot ett mer stadsmässigt byggande får parkeringen en ökad betydelse och således behövs tydligt stöd i de kommunala inriktningsdokumnten. Håll samman från markanvisning till genomförande Alla skeden, från översiktlig planering till detaljplanering och genomförande, bidrar till att uppfylla målsättningarna kopplade till parkering. Kommunens egna åtgärder ska samordnas så att exploateringsavtal, bygglov, etappindelning, trafikering etc. skapar resursnåla parkeringslösningar. De kommunala aktörerna som tecknar exploateringsavtal, markförvärv, detaljplan och bygglov behöver alla samordnas så att de principer och tillämpningar som anges i avtal följer de intentioner som anges i föreliggande parkeringsnorm och placeringsstrategi. Samordna kommunala och enskilda aktörer och förtydliga ansvarsfördelningen För att skapa en väl avvägd parkeringssituation som bidrar till att uppfylla de övergripande målen för Täby kommun ska alla berörda aktörer känna till målbilden och medverka till den genom sina beslut. Kommunen ansvarar för den övergripande planeringen för markanvändning i kommunen och har en samordnande roll mellan kommunala och enskilda aktörer. Hur ansvarsfördelningen i respektive projekt ska se ut mellan kommunala och enskilda aktörer ska klaras ut tidigt i projektet så att varje aktör kan ta sitt eget, och de andras, ansvar. Utveckla möjligheter till parkeringsköp Genom att aktivt arbeta med parkeringsköp får kommunen mer inflytande över framtida parkeringsplatsutbud. Parkeringsköp möjliggör gemensamma, flexibla och samnyttjade parkeringsanläggningar, vilket skapar förutsättningar för ett effektivare markutnyttjande. I Täbys centrala delar kan det vara svårt eller dyrt att lösa parkeringen inom fastigheten. Dessutom riskerar dessa lösningar att bli oflexibla särlösningar utan möjlighet till samnyttjande. Priset och formerna för parkeringsköpet ska formuleras så att det kan marknadsföras mot aktuella byggherrar. Ta fram avtalsmallar för att säkerställa långsiktiga och trygga parkeringsavtal För att säkerställa långsiktiga och trygga parkeringslösningar ska Täby kommun ta fram avtalsmallar för parkeringsköp och samnyttjande. Parkeringsavtalen ska vara väl förankrade i kommunen och kommunfastigheter ska vara huvudman för avtalen. Avtalen ska skrivas på lång sikt och kan bland annat innehålla ekonomiska incitament för att säkerställa en utvekling mot effektivt utnyttjande av mark och en mer stadsmässig bebyggelse. Utvärdera och följ upp parkering De mål som satts upp för hur parkering ska hanteras i Täby kommun behöver följas upp kontinuerligt. Tillgängligheten till parkering, prisnivåer, och samnyttjandegraden i kommunen bör följas upp årsvis. Även avtalen för parkeringsköp och samnyttjande ska följas upp årsvis i bokslutet. Antingen görs ett parkeringsbokslut som endast avhandlar parkering, eller ett trafikbokslut där även andra delar av trafiksystemet kan utvärders. Uppföljningen integreras med Täbys andra metoder för att hantera kvalitetssäkringen av sin planering. 29

6. Förslag på fortsatt arbete Parkeringsstrategin är en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor ska hanteras inom Täby kommun och för hur det fortsatta arbetet med parkeringsfrågor i kommunen ska utformas. För att uppnå som långsiktiga målen och arbeta mot de strategiska inriktningarna som anges i parkeringsstrategin föreslås nedan en rad aktiviteter. I tabellen finns kolumnerna, Ansvarig, Tid, Resurs och resultat som används i planeringen för fortsatt arbete. Genomförandeplan Åtgärd Tid Parkeringsnorm tas till beslut Dec 2013 Parkeringsstrategi tas till beslut Dec 2013 Stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö Delstrategi Åtgärd Ansvarig Tid Resurs Resultat Väl avvägd parkering i stadsmiljö Väl avvägd parkering i stadsmiljö Ersätt markparkering med gemensamma anläggningar Bygg tryggt, säkert och attraktivt Parkering integreras i Stadsmiljöprogrammet Uppdatering av aktuella planer. Gör en revision av planer för aktuella exploateringsområden inom Täbys centrala delar med avseende på parkeringsstrategin och normen och med avseende på tillgänglighet med alla färdmedel. Ta fram en parkeringsplan för Täby. Den kan vara uppdelad i områden. Utveckla ett särskilt program för parkeringsanläggningars kvalitet för cykel och bil, Trygg och säker parkering. Effektivt utnyttjande av marken i kommunens centrala delar Delstrategi Åtgärd Ansvarig Tid Resurs Resultat Verka för ökat samnyttjande Reglera parkering på attraktiv mark med avgift och tid Dialog med alla aktuella aktörer inom parkeringsområdet. Arbeta vidare på modell för prisoch tidsreglering av parkering.

Främja hållbara transportmedel Delstrategi Åtgärd Ansvarig Tid Resurs Resultat Möjliggör resande med flera färdsätt Möjliggör resande med flera färdsätt Möjliggör resande med flera färdsätt Öka antalet cykelparkeringar och höj kvaliteten på cykelparkeringarna Förbättra tillgängligheten för cykel Elladdstolpar för bil Ta fram en kollektivtrafikstrategi där parkering för cykel och bil blir en integrerad del. Ta fram en genomförandeplan för utbyggnad av infartsparkeringar utifrån tidigare utredning. Planen ska omfatta lokalisering, omfattning och tidplan. Fortsatt arbete med Cykelplan och höj ambitionen för cykelparkering. Ta fram en plan för utbyggnad och upprustning av cykelparkeringar längs Roslagsbanans stationer och andra målpunkter. Genomför åtgärder utifrån de utvecklingsmöjligheter som identifieras i cykelplanen. Ta fram en genomförandeplan för införandet av elbilsladdstolpar i Täby kommun. Planera och samverka för god tillgänglighet Delstrategi Åtgärd Ansvarig Tid Resurs Resultat Håll samman från markanvisning till genomförande Utveckla möjligheter till parkeringsköp Ta fram avtalsmallar för att säkerställa långsiktiga och trygga parkeringsavtal Utvärdera och följ upp parkering Internutbildning om ny parkeringsnorm och parkeringsstrategi. Ta fram former och priser för parkeringsköp för information mot aktuella aktörer. Avtal tas fram som kan gälla i alla skeden från markanvisning till bygglov. Ta fram former för hur parkeringssituationen ska följas upp och inför rutiner för det, exempelvis årsvisa parkeringsbokslut. Utvärdera och följ upp parkering Utvärdera och följ upp parkeringsstrategin. Ta fram former för hur parkeringsstrategin ska utvärderas och följas upp, exempelvis ledningens genomgång. 31

7. Referenser Skriftliga källor Jönköpings kommun (2009) Cykelstråk och cykelplanering i stadsärna - Bristanalys och åtgärdsförslag inom Stadsbyggnadsvision 2.0 Malmö stad (2010) Parkeringspolicy och parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö. Parkeringsbolaget Göteborg SCB (2011), Tätorter 2010, befolkningen per tätort fördelat på typ av bostad. SCB (2012/13) FB5: Antal familjer efter förenklad ägarkategori (boende) samt antal bilar. Källa: Registret över totalbefolkningen 2012-12-31, Fastighetstaxeringsregistret 2012-01-01, Fordonstegistret 2013-01 SCB (2013) Personbilar i trafik efter kommun och ägande m.m. vid slutet av år 2012 Stockholm läns landsting (2010) RUFS 2010 Sveriges kommuner och Landsting (2007) Policy för parkering. ISBN978-91-7164-292-9 Trafikanalys, Statistik 2013:3 Fordon i län och kommuner 2012 Trafikverket (2013), Cykelstråk Nordost. Länk: http://www.trafikverket.se/privat/projekt/stockholm/cykelstrak-nordost/ Täby kommun (2004) Teknisk handbok Täby kommun (2010) Översiktsplan 2010 Täby kommun (2012) Handlingsplan Regional stadskärna Täby centrum-arninge Täby kommun (2013) Klimat och energistrategi Muntliga källor Krister Isaksson, cykelexpert på Sweco Åsa Cumlin, Projekteringsledare Dubbelspår på Roslagsbanan på SL/Trafikförvaltningen Jonas Carlsson, Planarkitekt MSA på Sweco

8. Bilagor 33

Bilaga 1: Parkeringsnorm Stadsbyggnadsprojekt i Täby kommun, sammanställning I tabellen nedan visas en sammanställning på dagens normer som diskuterats fram i respektive projekt. Tabellen beskriver det som i dagsläget diskuteras i projekten med i bland annat Hägerneholm och Västra Roslags Näsby kommer normen att ses över. Projekt Parkeringsnorm [bpl/lgh] Andel p-platser i garage [bpl/lgh] Samnyttjande Avstånd (buss) max Näsby kulle 1,1 exkl. gäst 0,7 450 m Roslags Näsby trpl Avstånd (Roslagsbanan) max 320 m Hägernäs strand 1,5 inkl. besök (0,2) 0,5 20% av verksamheternas p- behov får samnyttjas med bostadsbebyggelse ns besöksparkering 150-400 m lokalbuss 1000 m Muraren 1,3 inkl. besök (0,2) Endast markplatser 320 m Viggbyholm trpl 550 m Täby Centrum 0,9 garage + (0,4 gatu) 0,9 100 m lokalbuss 350 m Västra Roslags Näsby 0,9 (inkl. besöksparkering 0,1) Indelning efter storlek/typ av lägenhet Garage och markplatser ingår 150 m lokalbuss 150 m Roslags Näsby C 1,1 (inkl. besöksparkering 0,2) Endast parkering ingår 600 m Roslags Näsby trpl. 180 m Utblicken 1,5/1,4 inkl. besök (parkeringsnorm 1,4 gäller om minst 40% av lgh är 1-2 rok, annars parkeringsnorm 1,5) 1,2 1250 m Roslags Näsby trpl. 800 m

Bilaga 2: Boende i Täby kommun I Täby kommun bor är det i snitt ca 2,3 personer per familj. Tabellen nedan visar fördelningen antalet personer boende i flerfamiljshus och i småhus. Antal personer per bostadstyp skiljer sig kraftigt åt mellan de olika bostadstyperna. I flerfamiljshus bor i snitt 1,53 personer per hushåll medan det i småhus bor 3,10 personer per hushåll. 19 Antal Antal lägenheter Andel Antal personer Andel Flerfamiljshus 13 400 51% 20 500 34% 1,53 Småhus, olika typer 13 000 49% 40 200 66% 3,10 Totalt 26 600 100% 61 300 100% 2,31 Antal personer/ bostadstyp Andel av lägenheter i flerfamiljshusen i olika storlek (enligt ÖP) 1 rok 17% 2 rok 25% 3 rok 34% 4 rok 18% 5 rok eller större 6% 19 SCB, 2011, Tätorter 2010, befolkningen per tätort fördelat på typ av bostad. 35

Bilaga 3: Bilinnehav i Täby kommun I tabellen nedan visas antalet bilar/familj 20 för respektive boendetyp i hela Täby kommun. Tabell 5: Antal bilar per familj för respektive boendetyp i Täby kommun. Boendetyp Äganderätt/ Småhus Bostadsrätt Hyresrätt Övrigt inkl. uppgift saknas Totalt Bilar/familj 1,1 0,6 0,4 0,4 0,8 Underlaget baseras på SCB avgränsning för familjer enligt följande: Familj består av maximalt två generationer som är folkbokförda på samma fastighet Familj bildas med utgångspunkt från den yngsta generationen om det finns fler än två generationer på fastigheten Personer som är gifta med varandra/har registrerat partnerskap och är folkbokförda på samma fastighet ingår i samma familj. Ogift person som är folkbokförd på samma fastighet som sin förälder/vårdnadshavare ingår i samma familj som denne. Sambor som har gemensamt barn och är folkbokförda på samma fastighet ingår i samma familj Sambor utan gemensamt barn räknas som två familjer Ensamstående räknas som familj Det är enligt SCB:s avgränsning inte möjligt att göra personer till sambor om gemensamt barn saknas. Detta medför att antalet ensamstående överskattas och att antalet sambor underskattas. Registren beräknas enligt SCB underskatta de sammanboende med omkring 20 procent. Bilinnehavet kan således vara något högre i realiteten än vad data visar. I figuren på nästa sida illustreras bilinnehav per familj per postnummerområde i Täby kommun. Underlaget och avgränsningen för familj är dessamma som för tabellen ovan. I figuren är tjänstebilar inkluderade, genom en uppräkning med 20 procent. 20 SCB, FB5: Antal familjer efter förenklad ägarkategori (boende) samt antal bilar, Källa: Registret över totalbefolkningen 2012-12-31, Fastighetstaxeringsregistret 2012-01-01, Fordonstegistret 2013-01

Figur 7 Bilar per familj per postnummerområde i Täby kommun. 37

I figurerna nedan illustreras bilinnehav per familj i småhus, bostadsrätt respektive hyresrätt per postnummerområde i Täby kommun. Underlaget och avgränsningen för familj är dessamma som för tabellen ovan. I figurerna är tjänstebilar inkluderade, genom en uppräkning med 20 procent. Figur 8 a Bilar per familj i småhus per postnummerområde i Täby kommun.

Figur 9 Bilar per familj i bostadsrätt per postnummerområde i Täby kommun. 39

Figur 10 Bilar per familj i hyresrätt per postnummerområde i Täby kommun.

Bilaga 4: Förutsättningar och antaganden bakom parkeringsnorm Förutsättningar för parkeringsnormer Boende Flerfamiljshus Småhus Studentlägenhet Antal boende per bostad 21 1,53 3,1 1,2 Genomsnittlig bostadsyta per lägenhet 22 100 m 2 200 m 2 30 m 2 Genomsnittlig bostadsyta per person 65 m 2 65 m 2 25 m 2 Antal personer per 1 000 m 2 BTA 15,3 15,4 40 Antal bostäder per 1 000 m 2 BTA 10 5 36 Verksamheter Antal anställda per 1 000 m 2 BTA Antal besökare per 1 000 m 2 BTA Kontor 40 4 Industri 15 2 Handel 13 60 Externhandel 10 70 Förskola och grundskola 10 Restaurang 10 70 Hotell 5 25 Vård 15 30 Parkering för rörelsehindrade För bostäder: Minst 2% (eller en plats) av parkeringsplatserna ska reserveras för personer med funktionsnedsättning. Kontor, industri och handel: 2-3% (eller minst en) av parkeringsplatserna ska reserveras för personer med funktionsnedsättning. Cykel Exempel på vad normerna uttryckta som cykelplatser per 1 000 m 2 motsvarar i termer av cykelplatser per person eller hushåll (enligt förutsättningar presenterade ovan). Flerfamiljshus Studentlägenhet 12 cpl/1 000 m 2 BTA 0,8 cpl/person 1,2 cpl/hushåll 0,3 cpl/person 0,4 cpl/hushåll 20 cpl/1 000 m 2 BTA 1,3 cpl/person 2,0 cpl/hushåll 0,6 cpl/person 0,7 cpl/hushåll 28 cpl/1 000 m 2 BTA 1,8 cpl/person 2,8 cpl/hushåll 0,8 cpl/person 0,9 cpl/hushåll 36 cpl/1 000 m 2 BTA 2,4 cpl/person 3,6 cpl/hushåll 1,0 cpl/person 1,2 cpl/hushåll 44 cpl/1 000 m 2 BTA 2,9 cpl/person 4,4 cpl/hushåll 1,2 cpl/person 1,5 cpl/hushåll 21 SCB (2011), Tätorter 2010, befolkningen per tätort fördelat på typ av bostad. 22 Täby kommun (2013) 41

Föreslagen cykelparkeringsnorm utifrån de förutsättningar som gäller för Täby kommun presenteras i tabellen nedan. Normerna inkluderar även besökare, cykelinnehavet antas alltså vara något lägre än det som anges som cykelinnehav per person eller hushåll. Totalt antal (cpl/1 000 m 2 BTA om annat ej anges) Varav platser i cykelrum (boende/ verksamma) Varav platser i anslutning till entrén (besök och boende/ verksamma) Motsvarighet i cpl/lägenhet eller cpl/anställd och besökare Flerfamiljshus 20-30 14-19 6-11 2,5 Studentboende 45-50 22 23-28 1,5-1,7 Kontor 15-20 8-10 7-10 0,35-0,45 Industri 5-10 3-5 2-5 0,3-0,55 Handel 25-35 5 20-30 0,33-0,47 Externhandel 8-10 2-3 6-7 0,1-0,13 Förskola 25-30 12-15 12-15 0,25-0,3 cpl/elev Grundskola 35-45 5-10 30-35 0,35-0,45 cpl/elev Gymnasium 30-40 5-10 25-30 0,3-0,4 cpl/elev Idrottsanläggning Särskild Kollektivtrafik utredning 0,1-0,25 cpl/påstigande Vård 10-20 5-8 5-8 0,1-0,25 cpl/påstigande 0,2-0,4 cpl/besökare Exempel: För en lägenhet på 100 kvm BTA ska 2 cykelparkeringsplatser anläggas om normen inte korrigeras. För en studentlägenhet, i zon B, på 30 kvm BTA ska 1,32 cykelparkeringsplatser anläggas. Bil Exempel på vad normerna uttryckta som bilplatser per 1 000 m 2 motsvarar i termer av bilplatser per hushåll (enligt förutsättningar presenterade ovan). Flerfamiljshus Småhus Studentlägenhet 2 bpl/1 000 m 2 BTA 0,2 bpl/hushåll 0,4 bpl/hushåll 0,07 bpl/hushåll 4 bpl/1 000 m 2 BTA 0,4 bpl/hushåll 0,8 bpl/hushåll 0,13 bpl/hushåll 6 bpl/1 000 m 2 BTA 0,6 bpl/hushåll 1,2 bpl/hushåll 0,20 bpl/hushåll 8 bpl/1 000 m 2 BTA 0,8 bpl/hushåll 1,6 bpl/hushåll 0,27 bpl/hushåll 10 bpl/1 000 m 2 BTA 1,0 bpl/hushåll 2,0 bpl/hushåll 0,33 bpl/hushåll 12 bpl/1 000 m 2 BTA 1,2 bpl/hushåll 2,4 bpl/hushåll 0,40 bpl/hushåll 14 bpl/1 000 m 2 BTA 1,4 bpl/hushåll 2,8 bpl/hushåll 0,47 bpl/hushåll

Föreslagen billparkeringsnorm utifrån de förutsättningar som gäller för Täby kommun presenteras i tabellen nedan. Normerna inkluderar även besökare, bilinnehavet är alltså vara något lägre än det som anges som bilinnehav per hushåll. Bpl/1000 m 2 BTA (om annat ej anges) Zon A Zon B Zon C Motsvarighet i Bpl/1000 m 2 Motsvarighet i Bpl/1000 m 2 bpl/hushåll eller BTA (om bpl/hushåll eller BTA (om bpl/anställd och annat ej bpl/anställd och annat ej besökare anges) besökare anges) Motsvarighet i bpl/hushåll eller bpl/anställd och besökare Flerbostads- 7 0,7 9 0,9 11 1,1 hus Småhus, gemensam 6 1,2 7 1,4 9 1,8 parkering* Småhus, egen 7 1,4 8 1,6 10 2 parkering Studentbostäder 7 0,21 8 0,24 9 0,27 Kontor 10 0,23 13 0,30 22 0,50 Industri 4 0,24 7 0,41 12 0,71 Handel 15 0,21 20 0,27 25 0,34 Externhandel - - 35 0,44 Dagligvaror/ + 10 0,40 + 10 0,48 + 10 0,56 livsmedel** Förskola 4 0,4*** 6 0,6*** 7 0,7*** Grundskola 4 0,4*** 6 0,6*** 7 0,7*** Restaurang 9 0,11 18 0,23 25 0,31 Hotell 9 0,30 11 0,37 15 0,50 Vård 10 0,22 12 0,27 15 0,33 * Normer för småhus med gemensam parkering är lägre än för småhus med egen parkering eftersom sådana lösningar möjliggör gemensam användning av platser. ** Tal som adderas till parkeringstal för handel och externhandel om handeln utgörs av dagligvaror eller livsmedel. Angivelsen bpl/anställd och besökare bygger på livsmedelshandel som ej är externhandel. *** Har ej räknat med besökare i antal bpl/anställd, ca ¼ av platserna antas dock vara för besökare så antalet bpl/anställd är något lägre än ovan. Exempel: För en lägenhet på 100 kvm BTA, i zon A, ska 0,7 bilplatser anläggas om någon korrigering av normen inte görs. För en studentlägenhet, i zon B, på 30 kvm BTA ska 0,24 bilparkeringsplatser anläggas. 43

Bilaga 5: Inventering Under våren 2013 genomfördes parkeringsinventeringar i Täby kommun, av utvalda områden och parkeringsanläggningar. Den här bilagan presenterar resultatet från inventeringarna. Metod Inventeringen delades in i två delar; en del där de statiska förutsättningarna undersöktes och en del där de dynamiska förhållandena vid inventeringstillfället, såsom beläggning och hemvist för parkerade bilar, undersöktes. Statisk inventering I den första delen räknades antalet cykelplatser och parkeringsplatser för bil på anläggningar som inte är inlåsta, inom utvalda områden i Täby kommun. Det finns alltså fler bil- och cykelplatsser inom områdena än de som inventerats, då dessa är inlåsta. Urvalet baserades på att området är centrum i regionala stadskärnan eller annan viktig centrumbildning i Täby kommun. De inventerade områdena är: Roslags Näsby Täby C Galoppfältet Arninge Täby Kyrkby Hägernäs Näsbypark För bilplatserna noterades även om antalet platser som är allmänt tillgänglig och antal reserverade platser där det krävs någon form av tillstånd för att stå på platsen samt eventuell reglering av allmänt tillgängliga platser. Dynamisk inventering I den andra delen, den dynamiska inventeringen, undersöktes beläggningen på utvalda parkeringsanläggningar i områdena: Roslags Näsby Näsbypark Områdena valdes ut i samråd med Täby kommun och baserades på att de områdenas centrumbildningar påminner om en stadsmässig bebyggelse som kommunen eftersträvar. Inom varje område valdes anläggningar ut som kan antas nyttjas för arbetsparkering, inklusive infartsparkeringar, och anläggningar som kan antas nyttjas för handel. Även anläggningarna valdes i samråd med beställare. Inventeringarna genomfördes torsdagen den 11 april mellan 9:00 15:00 och lördagen den 13 april mellan 11:00 14:00. Varje parkeringsanläggning inventerades 2 gånger, en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen. Inventeringen på torsdagen syftade till att undersöka arpetsparkering och inventeringen på lördagen syftade till att undersöka handelaparkering. Vissa anläggningar kan antas nyttjas både för arbete på veckodagar och för handel på helger, till exempel då en infartsparkering är belägen i direkt anslutning till handel. Dessa anläggningar har inventerats vid båda tillfällena. Den 27 april mellan 11:00-13:00 genomfördes en kontrollräkning av vissa av anläggningarna, för att kontrollera om beläggningen skiljde sig åt under en lördag efter lön, jämfört med inventeringen lördagen den 13 april. Skillnaderna var marginella och kunde inte visa på en tendens till högre beläggning. På vissa av anläggningarna var beläggningen något högre den 27 april än den 13 april, som mest 14 procent, medan den på andra anläggningar var något lägre, som mest 30 procent. Ingen justering har därför gjorts av resultatet på grund av maxbelastning under lönehelg.

Vid inventeringen noterades antalet parkerade cyklar och bilar. På några av anläggningarna noterades även vilket eventuellt parkeringstillstånd respektive bil hade samt registreringsnummer på parkerade bilar, i syfte att analysera hemvisten för parkerade bilar. Vädret och årstiden påverkar i hög grad cykeltrafikmängderna. Stockholms stad har sju fasta mätstationer där cykeltrafiken registreras maskinellt. Mätstationerna ger en bra överblick över hur cykeltrafiken varierar under dygnet, månaderna och året. Täby kommun har ingen sådan cykelräkning, varför värdena från Stockholm antas vara applicerbara även på Täby. Cykeltrafikens årsvariation skiljer sig avsevärt från biltrafikens. Cykeltrafiken ökar kraftigt i mars/april och når toppen i juni. I juli går cykeltrafiken ner under semestrarna, för att sedan stiga i augusti. I figuren nedan visas variationen över året. 23 Figur 11Årsvariationerna över cykeltrafikmängderna i Stockholm stad. 24 Inventeringen genomfördes i april. Enligt kurvan ovan är antal cyklister ungefär dubbelt så många när de är som flest, i juni. Det finns studier som visar att arbetspendling med cykel genomförs i större grad oavsett väder än annan typ av cykling. Det beror på att alternativen för pendlare i många fall är att gå, vilket också innebär att resenären utsätts för väder och vind, eller att resa med kollektivtrafiken som inte finns på alla platser eller har tillräcklig turtäthet för att vara ett attraktivt alternativ. 25 Inventeringsresultatet för cykel redovisas dels med det faktiska antalet cyklar som stod parkerade vid inventeringstillfället, dels uppräknade till det dubbla för att illustrera ungefärlig maxbeläggning under året, med antagandet att variationerna från Stockholms cykelräkning kan appliceras även på Täby. 23 Cykelplan 2012, Stockholm stad 24 Cykelplan 2012, Stockholm stad 25 Sweco, Krister Isaksson cykelexpert 45

Antal platser för cykel och bil Områdena som inventerats illustreras i kartan nedan. Figur 12 Kartan visar samtliga områden som omfattats av den statiska inverteringen.

I tabellen nedan visas antal platser för cykel och allmänt tillgängliga platser för bil inom respektive område. Område Antal cykelplatser Antal allmänt tillgängliga platser bil Roslags Näsby 410 750 Täby C 640 1850 Galoppfältet 0 470 Arninge 0 1970 Täby Kyrkby 340 210 Hägernäs 130 280 Näsbypark 190 440 SUMMA 1710 6050 Täby centrum står under ombyggnation och antal platser där kommer i och med det att ändras. Delar av parkeringsanläggningarna var, vid inventeringstillfället avstängda för ombyggnation. 47

Roslags Näsby CYKEL Vid Roslags Näsby har totalt 340 cykelparkeringsplatser inventerats. 193 av platserna används i huvudsak som arbetsparkering (även pendling) och 63 platser som är förlagda i anslutning till handel; därtill finns 84 platser som både kan användas som arbets- och handelsparkering. 134 platser erbjuder möjlighet att låsa fast cykeln i ramen och 32 platser har skärmtak. I bilden nedan illusteras cykelparkeringar i Roslags Näsby där det genomförts dynamiska inventeringar. Antal platser och huruvida anläggningen inventerades med avseende på arbete eller handel framgår av tabellen nedan. Anläggning Antal platser Kvalitet Arbete/Handel C13 34 Ramlås Arbete C14 16 Ramlås Handel C15 84 Ramlås Arbete & Handel C16 15 Handel C17 32 Skärmtak Handel C18 120 Arbete C30 39 Arbete Anläggning C 15 är avsedd för infartsparkerings, men då de är belägna i anslutning till centrum och kan de antas nyttjas även för handel

ARBETSPARKERING CYKEL Roslags Näsby Beläggning Nedan visas beläggningen vid inventering av arbetsparkering i Roslags Näsby 2013-04-11. Cykelparkeringarna avsedda för infartsparkering och arbetsparkering i direkt anslutning till stationen är så gott som fulla eller överfulla medan de andra två cykelparkeringarna har mycket ledig kapacitet. Detta trots att standarden på de parkeringar som ligger längre från stationen är av betydligt högre standard. Detta indikerar hur viktig närheten till stationen är för att cykelparkering avsedd för pendling ska användas. 49

Nedan visas beläggningen vid inventering av arbetsparkering i Roslags Näsby 2013-04-11 uppräknat till maxbeläggning under året, baserat cykelräkningar i Stockholms stad.

HANDELSPARKERING CYKEL Roslags Näsby Beläggning Nedan visas beläggningen vid inventering avhandelsparkering i Roslags Näsby 2013-04-13 och 2013-04-27. Cykelparkeringen i anslutning till handelsetableringarna i Roslags Näsby har, med undantag för en parkering med högre beläggning, mindre än 70 procents beläggning. 51

Nedan visas beläggningen vid inventering av handelsparkering i Roslags Näsby 2013-04-13 uppräknat till maxbeläggning under året, baserat cykelräkningar i Stockholms stad.

Roslags Näsby BIL Vid Roslags Näsby har totalt 1003 bilparkeringsplatser inventerats där 298 av platserna är reserverade och 705 platser är allmänt tillgängliga. Av de platserna är det 695 platser som i huvudsak ska användas som arbetsparkering (inklusive infartsparkering) och 83 platser som är förlagda i anslutning till handel; därtill finns 225 platser som både kan användas som arbets- och handelsparkering. Av de allmänt tillgängliga platserna sker reglering genom P-skiva, med maxtid 2-3 timmar, för platserna som är avsedda för handel. I bilden nedan illustreras bilparkeringar i Roslags Näsby där dynamiska inventeringar genomförts. Antal platser, reglering och huruvida anläggningen inventerades med avseende på arbete eller handel framgår av tabellen nedan. Anläggning Allmänt tillgängliga Reglering Reserverade Arbete/Handel platser platser B15 89 24 h Infartsparkering 0 Arbete B16 210 24 h Infartsparkering 0 Arbete B18 115 24 h Infartsparkering 0 Arbete B21 11 2 h mån-fre 8-17 244 Arbete B23 26 Infartsparkering 0 Arbete B24 23 2 h P-skiva 08-22 (8-16) 2 Handel 8-16, Därefter 3 kr/h B25 10 2 h P-skiva 08-22 (8-16) 31 Handel 8-16, Därefter 3 kr/h B29 205 Max 2 h 10 kr/h 00-24 20 Arbete & Handel B30 16 2 h P-skiva 06-20 (6-16) 6-16 1 Handel 53

ARBETSPARKERING BIL Roslags Näsby Beläggning allmänt tillgängliga platser All allmänt tillgänglig parkering i Roslags Näsby som används som arbets- och infartsparkering var i princip fullbelagd då de olika platserna inventerades. Parkeringen på östra sidan om järnvägsspåret har viss underutnyttjad kapacitet (stor del av parkeringen kräver särskilt tillstånd). Nedan visas beläggningen på allmänt tillgängliga platser vid inventering av arbetsparkering i Roslags Näsby 2013-04-11.

ARBETSPARKERING BIL Roslags Näsby Beläggning reserverade platser Beläggningen på de reserverade platserna (öster om järnvägen och i anslutning till kommunhuset) är något lägre än på de allmänt tillgängliga och ligger mellan 70 och 90 procent. Nedan visas beläggningen på reserverade platser vid inventering av arbetsparkering i Roslags Näsby 2013-04-11. 55

ARBETSPARKERING BIL Roslags Näsby Andel tillstånd Nedan visas andelen tillstånd på allmänt tillgängliga platser vid inventering av arbetsparkering i Roslags Näsby 2013-04-11.

HANDELSPARKERING BIL Roslags Näsby Beläggning allmänt tillgängliga platser BIL Beläggningen på de parkeringsplatser i Roslags Näsby som är lokaliserade i anslutning till handeln varierar. Högst beläggning (i princip fullt) är det på parkeringarna närmast handelsetableringarna medan det finns outnyttjad kapacitet både norr och söder om de fulla parkeringarna. Nedan visas beläggningen på allmänt tillgängliga platser vid inventering av handelsparkering i Roslags Näsby 2013-04-13 samt 2013-04-27. 57

HANDELSPARKERING BIL Roslags Näsby Beläggning reserverade platser Nedan visas beläggningen på reserverade platser vid inventering av handelsparkering i Roslags Näsby 2013-04-13 samt 2013-04-27.

HANDELSPARKERING BIL Roslags Näsby Andel tillstånd Nedan visas andelen tillstånd på allmänt tillgängliga platser vid inventering av handelsparkering i Roslags Näsby 2013-04-13. 59

Näsbypark CYKEL I Näsbypark har totalt 74 cykelparkeringsplatser inventerats. Samtliga platser är lokaliserade så att de kan användas som arbets-, infarts- och handelsparkering. 32 av platserna erbjuder möjlighet att låsa fast cykeln i ramen. I bilden nedan illusteras de cykelparkeringar i Näsbypark där det genomfördes dynamiska inventeringar. Antal platser och huruvida anläggningen inventerades med avseende på arbete eller handel framgår av tabellen nedan. Anläggning Antal platser Kvalitet Arbete/Handel C22 30 Arbete & Handel C23 32 Ramlås Arbete & Handel C24 12 Arbete & Handel Anläggningarna C 22 och C24 är framförallt avsedda för infartsparkerings, men då de är belägna i anslutning till centrum och kan de antas nyttjas även för handel.

ARBETSPARKERING CYKEL Näsbypark Beläggning Beläggningen på cykelparkeringarna i Näsby park varierar mellan 33 procent och 95 procent på de olika platserna under dagtid då parkeringen kan antas användas huvudsakligen för arbete och pendling. Nedan visas beläggningen vid inventering av arbetsparkering i Näsbypark 2013-04-11. 61

Nedan visas beläggningen vid inventering av arbetsparkering i Näsbypark 2013-04-11 uppräknat till maxbeläggning under året, baserat cykelräkningar i Stockholms stad.

HANDELSPARKERING CYKEL Näsbypark Beläggning Näsbypark Under helgerna då parkeringen i huvudsak används för handel är beläggningen låg. Nedan visas beläggningen vid inventering av handelsparkering i Näsbypark 2013-04-13 samt 2013-04-27. Vid uppräkning med avseende på årstidsförändringar uppgår inte beläggningen till mer än 70 procent på någon av anläggningarna, varför det ej illustreras i en separat bild. 63

Näsbypark BIL I Näsbypark har totalt 328 bilparkeringsplatser inventerats där 29 av platserna är reserverade och 299 platser är allmänt tillgängliga. Av de platserna är det 273 platser som i huvudsak ska användas som är förlagda i anslutning till handel; därtill finns 55 platser belägna i anslutning till centrum som kan antas användas för infartsparkering på vardagar och handelsparkering under helger. Av de allmänt tillgängliga platserna sker reglering genom P-skiva dagtid, max 3 timmar, för platserna som är avsedda för handel. En del av platserna samnyttjas för boende under kvälls- och nattid. På dessa platser infördes regleringen med P-skiva dagtid som ett sätt att hindra arbetspendlare från att använda parkering avsedd för handel för infartsparkering. I bilden nedan illustreras de bilparkeringar i Näsbypark där det genomfördes dynamiska inventeringar. Antal platser, reglering och huruvida anläggningen inventerades med avseende på arbete eller handel framgår av tabellen nedan. Allmänt tillgängliga Reglering Reserverade Arbete/Handel platser platser B32 55 24 h Infartsparkering, 0 Arbete & Handel parkering ej tillåten nattetid B33 126 3 h p-skiva 2 Handel Vardagar 8-18 B43 52 3 h P-skiva 5 Handel

alla dagar 8-22 Därefter 15 kr/h 0-24 alla dagar B46 66 2 h P-skiva 22 Handel Anläggning B32 är framförallt avsedd för infartsparkerings, men då den är belägen i anslutning till centrum och kan den antas nyttjas även för handel under kvällar och helger. 65

ARBETSPARKERING BIL Näsbypark Beläggning allmänt tillgängliga platser Den allmänt tillgängliga parkering i Näsbypark som används som arbets- och infartsparkering var i princip fullbelagd vid inventeringen. Nedan visas beläggningen på allmänt tillgängliga platser vid inventering av arbetsparkering i Roslags Näsby 2013-04-11.

HANDELSPARKERING BIL Näsbypark Beläggning allmänt tillgängliga platser All parkeringen som ligger i anslutning till handeln i Näsbypark området har gott om ledig kapacitet under helgen då inventeringen gjorts. Nedan visas beläggningen på allmänt tillgängliga platser vid inventering av handelsparkering i Näsbypark 2013-04-13 samt 2013-04-27. 67

HANDELSPARKERING BIL Näsbypark Beläggning reserverade platser Nedan visas beläggningen på reserverade platser vid inventering av handelsparkering i Näsbypark 2013-04-13 samt 2013-04-27.

HANDELSPARKERING BIL Näsbypark Andel tillstånd Nedan visas andelen tillstånd på allmänt tillgängliga platser vid inventering av handelsparkering i Näsbypark 2013-04-13. 69