Utredningen om järnvägens organisation



Relevanta dokument
Utredningen om järnvägens organisation

Vilken betydelse har järnvägens organisation?

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160

Järnvägens organisation och kompetensfrågorna

Erfarenheter från konkurrensutsättning. Sverige. Gunnar Alexandersson. Jernbaneforum, Oslo 18 mars Utredningen om järnvägens organisation

Erfarenheter från konkurrensutsättning

Utredningen om järnvägens organisation

Kommittédirektiv. Överförande av basunderhåll från Infranord AB till Trafikverket. Dir. 2018:24. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2018

Koll på anläggningen. Delbetänkande av Utredningen om järnvägens organisation. Stockholm 2015 SOU 2015:42

Koll på anläggningen. Delbetänkande av Utredningen om järnvägens organisation. Stockholm 2015 SOU 2015:42

Uppdrag avseende järnvägsunderhållets organisation och besiktningsfrågor

Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv

Yttrande över delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42)

Järnvägen och marknaden

Bilaga 1, rektorsbeslut nr YTTRANDE Dnr Näringsdepartementet Stockholm

Remissvar - Delbetänkandet av Utredningen om järnvägens organisation SOU2015:42 Koll på anläggningen (dnr N2015/3479/TIF)

Trafikverkets beredskapsplan för sommar 2015, järnväg

Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige

Uppdrag avseende järnvägsunderhållets organisation och besiktningsfrågor

Remissyttrande Koll på anläggningen (SOU 2015:42)

Vad har avregleringen inneburit för tågtrafiken i Sverige?

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Varför bildas Trafikverket?

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:52

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Hur ska den svenska järnvägen organiseras i framtiden?

Svenska infrastrukturförvaltare 2011

Remissyttrande över Koll på anläggningen (SOU 2015:42) ett delbetänkande från Utredningen om järnvägens organisation

Uppdrag avseende järnvägsunderhållets organisation och besiktningsfrågor

Alternativ för framtida organisering avjärnvägsunderhållet

Järnvägsentreprenörerna Balfour Beatty Rail och Strukton Rail samordnar personella och maskinella resurser

Utvärdering av genomförandeorganisationerna. Presentation för och workshop med ESF:s ÖK

Säkerhetsrapport järnväg 2014

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Banavgifter för ökad kund- och samhällsnytta. Pär-Erik Westin

Vikten av väl utformade baskontrakt på järnväg Konkreta exempel Underhåll Tony Persson, enhetschef

Workshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen

För kvalitet, klimat och tillväxt

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillträde till tjänster och järnvägsinfrastruktur

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010.

Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om ändring av bilaga 6 avsnitt 1.2 till Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JvSFS 2008:7)

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

Innehållsförteckning SÄNDLISTA

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Införandet av SERA-direktivet 2012/34/EU i svensk rätt

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan

Bilaga Från standard till komponent

RUTINER OCH SYSTEMREVISION

Återrapportering av handlingsplan för utveckling av fastighetsförvaltning

Medfinansiering av transportinfrastruktur

Ändringar av järnvägsförordningens bestämmelser om upphörande av underhåll, nedläggning och upplåtelse av järnväg

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen

Järnvägens framtid - Vad betyder liberaliseringen för utvecklingen? Ole Kjörrefjord KTH,

REVISIONSPLAN DNR V 2017/87. Jan Sandvall. Till styrelsen vid Göteborgs universitet

Reglemente för internkontroll

Effektiv planering av järnvägsunderhåll

Policy för medborgardialog

6.5 Verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter. Ny lydelse av text i avsnitt 6.5 och underrubrikerna tillagda.

miljarder kronor till järnväg och väg

ÖVERSYN AV AFFÄRS- REGLER. Linda Thulin Gustaf Engstrand

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Tillsynsrapport med anledning av Trafikverkets avstängning av bandel 662 Mellerud Billingsfors

Tolv uppmaningar till regeringen. Sekos politiska prioriteringar för år 2015

Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde

En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken en plan för utvecklingsarbete

Remissvar: Res lätt med biljett (Ds N2015:11)

Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Trafikverket här börjar resan!

En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39)

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning

Verksamhetsplan 2016

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

NCC Construction Sweden

EuroMaint Rail järnvägsinfrastruktur

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Reglemente för intern kontroll

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Järnvägsnätsbeskrivning. Ånge Kommun spåranläggning. Ånge Kommun

Järnvägsnätsbeskrivning Eslövs kommun

Kommittédirektiv. Dir. 2009:92. Beslut vid regeringssammanträde den 8 oktober 2009

Remiss av slutbetänkandet reboot - omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Plan för intern kontroll 2017

1.11 Förkortningar och definitioner. Kapitel 2 Villkor för tillträde och trafikering

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Konsekvensutredning 1 (13)

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren , TRV ärendenummer 2011/17304

REGLEMENTE FÖR. Intern kontroll. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år från antagande

Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27)

Snabbaste vägen till ökad produktivitet i anläggningsbranschen

Riktlinjer för intern kontroll

Lokala regler och anvisningar för intern kontroll

Starkströmsanläggning för järnvägsdrift. Mikael Fredriksson

Landstingets ärende- och beslutsprocess


Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Riskhantering i processen Investera och reinvestera transportsystemet

Transkript:

Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av delbetänkande 16 april 2015

En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation Klar 2 dec 2013 2. Analys av hur järnvägens organisation kan förbättras Enligt tilläggsdirektiv (3 april och 19 dec 2014) Delredovisning om byggande och underhåll av infrastrukturen 16 april 2015 Slutbetänkande 23 december 2015

Direktiven för delbetänkandet Analysera utvecklingen av underhållsmarknaden, inkl. förutsättningar för spårentreprenörsföretagen att kontinuerligt leverera effektiva tjänster till infrastrukturförvaltarna. Utvärdera avtalen mellan Trafikverket och spårentreprenörsföretag, avseende bl.a. möjligheten att ta hänsyn till behov av omplanering av banarbeten för att säkerställa trafikens framkomlighet. Utvärdera vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa Trafikverkets kunskap om statens järnvägsinfrastruktur. Utvärdera och analysera behov av åtgärder för att säkerställa att Trafikverket i egenskap av infrastrukturförvaltare tar det samlade ansvaret för utförande och uppföljning av underhållet. Särskilt utreda förutsättningarna för Trafikverket att utföra besiktning och kontroll av järnvägsanläggningen.

Bakgrund: infrastrukturens utveckling Användningen av järnvägen har ökat under flera år, vilket påverkar slitaget Under stora delar av 1990-talet minskade de spenderade medlen för reinvesteringar och underhåll av järnvägsinfrastrukturen men de har därefter ökat nästan varje år Säkerheten på järnväg har inte försämrats i generell mening, men det finns viktiga områden att bevaka och förbättra Brister i statistiken gör att det i vissa fall är svårt att uttala sig om tendenser vad gäller vissa händelser De händelser och störningar som inträffar får ofta stora konsekvenser, för både person- och godstrafiken Tågförseningar orsakade av fel i anläggningen är ett fortsatt problem även under år med mildare vintrar

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Index (1988=100) Bruttotonkm 1988-2014 200 180 160 Persontåg 140 Totalt 120 100 Godståg 80 Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket. Not: 2014 års uppgifter är preliminära.

Utgifter (miljarder kr, 2014 års priser) Utgifter för reinvesteringar och underhåll av järnvägen 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Källa: Trafikverket Underhåll Reinvesteringar

Antal trafikavbrott/avbrottsdagar Större trafikavbrott och avbrottsdagar 2000-2014 (godstrafik) 70 60 Avbrottsdagar p.g.a. övriga orsaker 50 40 Avbrottsdagar p.g.a. urspårning eller avstängning Antal trafikavbrott 30 20 10 0 Källa: Nelldal (2014, 2015)

Modell för analysen En schematisk bild av processkedjan för järnvägsunderhåll används som modell för att sortera iakttagelser och analysera nyckelfrågorna i utredningsuppdraget Kunskap om anläggningen och dess användning Planering Beställning Utförande Uppföljning och återkoppling En projektgrupp knuten till utredningen, med representanter från berörda parter, har visat en stor samstämmighet vad gäller identifiering av problem och utmaningar

Kunskap om anläggningen Kunskap om anläggningen och dess användning är den mest centrala delen i ett fungerande system för planering och utförande av underhåll och andra åtgärder i järnvägsanläggningen. Trafikverket saknar i dag ett ändamålsenligt system för att skapa sig en aggregerad bild över järnvägsanläggningens tillstånd, användning och behov. Insikten om bristerna i befintliga system har funnits länge. I dag görs betydande utvecklingsinsatser men det kommer att dröja åtminstone till 2018 innan det nya systemet för anläggningsdata, ANDA, är på plats. Ökad tillståndskontroll av anläggningen i form av underhållsbesiktning är nödvändig för att bygga upp den kunskap om anläggningen som Trafikverket behöver ha som infrastrukturförvaltare.

Kunskap om anläggningen Förslag i urval Trafikverket bör bygga upp ett underhållsystem, vilket innebär att ta fram systemstöd, metoder och arbetssätt för att ge en aggregerad bild av anläggningens tillstånd, kostnad för att byta komponenter och när så behöver ske, kopplat till användningen av anläggningen. Trafikverket bör vid uppbyggnad av systemet utgå ifrån verksamhetens olika behov och särskilt identifiera dessa utifrån gällande regelverk. Trafikverket bör förstärka sin organisation för att i egen regi kunna utföra mer tillståndskontroll i form av underhållsbesiktning direkt ute i anläggningen.

Besiktningstyp och anmärkningstyp i olika stadier av en anläggnings tillstånd Källa: Trafikverket och egen omarbetning

Planering Bristerna i kunskapen om anläggningen gör det mycket svårt att fastställa behoven, prioritera mellan dem, och omsätta dem i en plan för åtgärder. Processen kompliceras dessutom av en otydlighet vad gäller vilken standard underhåll och reinvesteringar ska styra mot och hur standarden definieras. I dag finns inget samlat dokument som kan kallas för en nationell underhållsplan. En sådan skulle kunna bidra till bättre underbyggda beslut om vilka medel som bör satsas på underhåll och reinvesteringar i infrastrukturen och vad olika prioriteringar leder till. Tilldelning av tider i spår är beroende av ett nära samspel mellan flera olika verksamhetsområden i Trafikverket, där ansvaret för de olika beslut som krävs och för helheten ibland framstår som otydligt. Inför införandet av s.k. servicefönster för underhåll är det oklart vilka avvägningar Trafikverket har gjort mellan trafikens behov och det faktiska behovet av tid för åtgärder i banan.

Planering Förslag i urval Trafikverket bör ta fram en nationell underhållsplan baserad på anläggningens tillstånd och användning. Planen bör bygga på en tydlig definition av standard för olika bandelar, vara underlag för prioritering av underhållsåtgärder och tydliggöra konsekvenser för enskilda banor. Trafikverket bör tydliggöra ansvarsfördelning och rutiner för beredning av åtgärder i anläggningen från planering till operativt läge. Trafikverket bör utvärdera införandet av s.k. servicefönster mot gällande regelverk. Trafikverket bör utveckla samplaneringen av underhåll, reoch nyinvesteringar för minskad trafikpåverkan.

Beställning I upphandlingarna av järnvägsunderhåll ligger fokus på lägsta pris som utvärderingskriterium, så länge övriga villkor anses uppfyllda. Det gör det svårare att ta hänsyn till eventuella skillnader i olika entreprenörers upplägg vad gäller behov av tid i spår för en åtgärd. Trafikverket strävar efter att tillämpa funktionsentreprenader istället för utförandeentreprenader i underhållskontrakten. Funktionsentreprenader förutsätter dock en väsentligt bättre kunskap om anläggningens tillstånd än vad Trafikverket har i dag. Funktionsentreprenader får inte vara ett sätt att överlåta ansvaret för anläggningen till en entreprenör.

Beställning Förslag Trafikverket bör vid upphandling ta större hänsyn till den trafikpåverkan som entreprenörens behov av tid i spår orsakar. Trafikverket bör, tills en större egen kunskap om anläggningens tillstånd byggts upp, använda utförandeentreprenader framför funktionsentreprenader för järnvägsunderhåll.

Utförande Sedan början av 2000-talet har Banverket/Trafikverket gradvis konkurrensupphandlat utförandet av järnvägsunderhållet. Marknadskoncentrationen har minskat över tid och även om antalet anbud i upphandlingarna är relativt få kan man inte säga att marknaden generellt är alltför svag för att medge en fungerande konkurrens.

Konkurrensutsättning och underhållsentreprenörernas marknadsandelar 2000 2014 Noter: Figuren överdriver kontinuiteten i förändringarna av marknadsandelarna över tid (särskilt vid in- och utträde) eftersom den bara innehåller uppgifter för vartannat år. Uppgifter för Carillion Rail samt Banverket Produktion är skattade för åren 2000 och 2002. Källa: Trafikverket

Marknadsandelar på totalmarknaden för järnvägsunderhåll och reinvesteringar 2014 Övriga 33,0% Infranord 38,8% NCC 1,2% Infratek 2,8% VR Track 3,5% Strukton Rail 20,7% Källa: Trafikverket m.fl. infrastrukturförvaltare och egna beräkningar.

Antal upphandlingar och genomsnittligt antal anbud 2002 2014 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal upphandlingar Antal anbud i genomsnitt Källa: Trafikverket och Kristofer Odolinski, VTI.

Utförande De vetenskapliga studier som finns visar på kostnadsfördelar med konkurrensutsättningen. När mätbara s.k. transaktionskostnader inkluderas minskar kostnadseffekterna, men nettot är alltjämt betydande (ca 9%). Utvecklingen i Storbritannien och Nederländerna visar att både egen regi och en långtgående entreprenadverksamhet kan fungera väl. I båda fallen ställs stora krav på kunskap om anläggningen hos infrastrukturförvaltaren och system för att samla in och förvalta denna kunskap. Det går inte att generellt säga vilket av alternativen egen regi eller användande av externa entreprenörer för utförande av järnvägsunderhåll som alltid är det mest effektiva och ändamålsenliga. Hänsyn behöver tas till olika förutsättningar i tid och rum.

Utförande Trafikverket har ett stort arbete att göra för att komma till rätta med de brister som i dag föreligger bl.a. vad gäller kunskapen om anläggningen och planeringen av åtgärder, som är centrala för att kunna ta ansvar för underhållet. Ingenting talar för att en samtidig förändring i form av att Trafikverket skulle utföra hela eller delar av underhållet i egen regi skulle bidra till att verket kommer till rätta med de problem som identifierats. Trafikverket har redan ett långtgående mandat att inom ramen för en effektiv verksamhet själv bedöma om utförande bör ske i egen regi eller med externa entreprenörer. I ett längre perspektiv, när Trafikverket byggt upp den kunskap som behövs, kan det uppstå ett läge där det i något fall bedöms som mer effektivt att utföra underhåll i egen regi. Då bör Trafikverket kunna ta detta i beaktande. Situationen torde främst kunna uppstå när ingen reell konkurrens föreligger. Den analys som gjorts av ett mer generellt övertagande av järnvägsunderhållet visar också att det inte är effektivt och dessutom förenat med stora svårigheter för Trafikverket. Det skulle också leda till negativa konsekvenser för andra infrastrukturförvaltare.

Utförande Förslag Trafikverket bör tills vidare fortsätta att anlita externa entreprenörer för järnvägsunderhåll. Trafikverket bör, som ansvarig infrastrukturförvaltare, även fortsatt själv kunna avgöra om egen regi eller utförande med externa entreprenörer är att föredra, utifrån vad som bedöms vara mest ändamålsenligt och effektivt i det enskilda fallet, exempelvis med hänsyn till förutsättningar för reell konkurrens.

Uppföljning och återkoppling Trafikverkets system för rapportering av besiktningsanmärkningar och för genomförda åtgärder behöver förbättras. Effekter av faktiskt genomförda åtgärder (och relaterade kostnader) är svåra att bedöma eftersom sådan information inte samlas in på ett systematiskt sätt. En närmare samverkan mellan järnvägsföretag och entreprenörer (och också med Trafikverket) kan bidra till en bättre planering av olika åtgärder. Det föreligger brister i leveranskontrollen av entreprenörernas arbete. Trafikverket har redan inlett ett arbete med en förstärkt kontroll med hjälp av konsulter. Som ett led i en kontinuerlig uppföljning och kunskapsuppbyggnad kan det vara befogat med egen personal för detta. Brister vad gäller Trafikverkets kontroll av entreprenörernas behörighet har konstaterats av Transportstyrelsen. Denna och andra granskningar har också visat på behovet av att följa upp att gällande regler för riskhantering följs.

Uppföljning och återkoppling Förslag Trafikverket bör utveckla systemen för rapportering av besiktningsanmärkningar och genomförda åtgärder som en del i utvecklingen av ett underhållssystem. Trafikverket bör utveckla metoder och arbetssätt för uppföljning av effekter av åtgärder och på trafik. Trafikverket bör uppmuntra till dialog mellan entreprenörer och järnvägsföretag. Trafikverket bör förstärka sin organisation för att förbättra leveranskontrollen av entreprenörernas arbete. Trafikverket bör följa upp entreprenörernas kompetens och behörighet och att reglerna för riskhantering följs.

Trafikverkets ledning och styrning Vissa typer av brister hos Trafikverket verkar återkomma. Frågor som berör flera verksamhetsområden, och som därför kan behöva en tydlig ansvarsfördelning, samordning och beredning, förefaller myndigheten ha svårt att hantera på ett effektivt eller enhetligt sätt. Trafikverkets verksamhet är i stor utsträckning styrd av regelverk som behöver tas i beaktande vid fördelning av ansvar och i utförande av olika uppgifter. Kännedom om vilket ansvar myndigheten har och på vilket regelverk det baserar sig verkar kunna förbättras, särskilt när det gäller det som bestäms genom EU-samarbetet.

Trafikverkets ledning och styrning De problem som uppmärksammats vad gäller Trafikverkets ansvar som infrastrukturförvaltare för järnvägen, kan ses som tecken på brister i övergripande ledning och styrning inom myndigheten. Vid styrningen av Trafikverket verkar det i dag ligga ett stort fokus på målstyrning mot de transportpolitiska målen, och betydligt mindre på de konkreta uppgifter som åligger verket som infrastrukturförvaltare. Det finns då en risk att myndighetens kärnverksamhet, en effektiv och ändamålsenlig förvaltning av anläggningen, får en lägre prioritet än den bör ha.

Trafikverkets ledning och styrning Förslag En genomlysning av Trafikverkets ledning och styrning bör göras. Den bör ta sin utgångspunkt i myndighetens uppdrag som infrastrukturförvaltare utifrån gällande regelverk. Genomlysningen bör ge underlag för en förändring av myndighetens interna ledning och styrning vad avser förtydligande och fördelning av ansvar, mandat och arbetsuppgifter. Det kan övervägas om regeringens styrning av myndigheten bör utvecklas för att bli tydligare och mer ändamålsenlig.

Den fortsatta utredningen Utredningens fortsatta uppdrag omfattar sju delområden för analys och framtagande av förslag till förbättringar: 1. Järnvägens framtida utveckling 2. Rollfördelning och samordning inom sektorn 3. Transporttjänster av god kvalitet på en öppen marknad 4. Användning och tilldelning av kapacitet 5. Byggande och underhåll av infrastrukturen 6. Tillgång till tjänster 7. Reglering, tillsyn och uppföljning

Den fortsatta utredningen Exempel på frågor att hantera Vad ska järnvägen användas till? Hur ska marknadstillträdet för persontrafiken (och dess olika segment) se ut, med särskilt beaktande av gränsdragningen mellan den samhällsköpta trafiken och den kommersiella trafiken? Hur ska kapaciteten fördelas, på lång och kort sikt? Hur ska samordningen mellan olika aktörer förbättras, särskilt i s.k. störda lägen?

Särskild utredare: Gunnar Alexandersson gunnar.alexandersson@regeringskansliet.se Sekreterare i utredningen: Åsa Tysklind Helena Andersson Lars Hellsvik Utredningens webbplats: www.sou.gov.se/jarnvagensorg