Kvalitetsuppföljning för Karlstads-Hammarö gymnasienämnd 2012

sid 1 (18) KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIEFÖRVALTNING STABEN KVALITETSUPPFÖLJNING 2013-06-05 Urban Karlsson, 054-540 13 14 urban.karlsson@karlstad.se Kvalitetsuppföljning för Karlstads-Hammarö gymnasienämnd 2012 Dnr GN-2013-32 Dpl 10 Inledning Enligt skollagen 2011 skall varje huvudman på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. På motsvarande sätt ska planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ske på skolnivå. Det betyder att kvalitetsarbetet ska vara en ständigt pågående process med årligen återkommande aktiviteter enligt kvalitetshjulet. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet inom Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning är de mål som finns uttryckta i gymnasienämndens strategiska plan. Nämndens strategiska plan är preciseringar och konkretiseringar av de statliga styrdokumentens mål med lokala kompletteringar. Under 2012 genomförde Karlstads-Hammarö gymnasienämnd för första gången en gemensam elevenkät, kund- och brukarundersökning, för såväl kommunala som fristående gymnasieskolor. Åtta av nio fristående gymnasieskolor valde att delta i undersökningen. Måluppfyllelsen stäms av bland annat med hjälp av nationell statistik från Skolverket (SIRIS), resultat från elevenkäter under läsåret, egen statistik från administrativa elevsystem samt andra indikatorer som kan beskriva respektive skolas måluppfyllelse vilket i förlängningen ger huvudmannens samlade måluppfyllelse. I kvalitetsuppföljning 2012 används enkätresultat från undersökningen i årskurs 1. I skolornas kvalitetsuppföljning redovisas resultat för respektive program samt det genomsnittliga resultatet för samtliga deltagande gymnasieskolor, 5 kommunala samt 8 fristående gymnasieskolor. Totalt besvarade 1 400 elever enkäten vilket är en svarsfrekvens på 75 %. Enkätresultaten finns i sin helhet publicerade på kommunens hemsida. Delar av resultaten används tillsammans med viss nationell statistik i kommunens Jämförservice där elev/vårdnadshavare direkt kan göra jämförelser Postadress: Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 45 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 34 19 E-post: gymnasieforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213

sid 2 (18) mellan de olika gymnasieskolorna, omfattar såväl kommunala som fristående gymnasieskolor. Gymnasieskola Gymnasieskolan i Karlstad-Hammarö är organiserad i fem skolenheter Hammarögymnasiet, Nobelgymnasiet, Sundstagymnasiet, Tingvallagymnasiet och Älvkullegymnasiet. Respektive skolenhet leds av en verksamhetschef tillsammans med två eller flera rektorer. Antalet rektorer bestäms i huvudsak av skolans programstruktur och verksamhetens komplexitet. Läsåret 2012-2013 är det sista läsår då gymnasieskolan kommer att ha elever som studerar både enligt det nya upplägget GY 2011 och enligt det tidigare upplägget Det betyder bland annat att skolan skall hantera två olika betygssystem och hålla reda på programstrukturer för de bägge systemen. Barn och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras Sökbilden. Övergången till GY11 har inneburit en större innehållsmässig skillnad mellan yrkesprogram och de högskoleförberedande programmen. Eleverna på de högskoleförberedande programmen läser två 100-poängskurser i svenska och en 100- poängskurs i engelska obligatoriskt mer än vad eleverna gör på yrkesprogrammen och de kurserna är en förutsättning för högskolebehörighet. Det krävs därför mer av eleven på yrkesprogrammen för att nå grundläggande behörighet till högskolestudier än tidigare. Alla yrkesprogram erbjuder sina elever att läsa kurser så att de kan nå grundläggande behörighet till högskolestudier. Det kan antingen ske genom kursval i programfördjupningen inom de obligatoriska 2500 poängen eller som utökat program genom extra tillval. Förstahandssökande-jämförelse över tid 350 300 250 200 150 2010 2011 2012 100 50 0 BF BP/BA EC/EE EN/VF ESBIL ESDAN ESMUS ESTEA MP/ESEST FP/FT HP/HA RL HT HVFRI HVINR/FIN HVSTI/STY HVTRÄ IB IP/IN NV/NA OP/VO SP/SA HU EK TE NA-Forskar NABILV NAMUSV

sid 3 (18) Trots att man på yrkesprogrammen obligatoriskt ska erbjuda eleverna att välja eller komplettera så att de uppnår grundläggande behörighet till högskolestudier har antalet elever som började gymnasieskola 2012 på yrkesprogram fortsatt att minska. Andelen elever som valt yrkesprogram i första hand har minskat från 49 % 2010 till 40 % 2012. En annan faktor som bidragit till denna effekt är att Medieprogrammet som före GY11 var ett yrkesprogram nu övergått till att bli en inriktning på Estetiska programmet och därmed sorterar under de högskoleförberedande programmen. Kommentarer till sökbilden inför läsåret 2012/2013 programgruppen Samhällsvetenskaps-(SA), Humanistiska (HU) och Ekonomiprogrammet (EK) ökar fortsatt jämfört med det tidigare Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Teknikprogrammet ökar jämfört med såväl 2010 som 2011. Minskningen för Barn- och fritidsprogrammet (BF) fortsätter Antalet sökande till Estetiska programmets musikinriktning minskar Vissa utbildningar som Forskar-NA, Hantverksprogrammet trä, Humanistiska programmet m.fl. har fortsatt svårt att rekrytera sökande elever. Intresse och söksiffror bör beaktas när gymnasienämnden beslutar kring utbildningsutbud läsåret 2013/2014 Antal elever uppdelat på flickor och pojkar den 15/9 2012 160 140 120 100 80 FLICK POJK 60 40 20 0 SA NA BF EK ESEST ESMUS HA TE HVSTY IB HVFRI VO RL HT ESTEA ESDAN NAESMU NAESBD ESBIL FT HVFIN/INR FNA HU IN BA EE HVFIN VF Fördelningen mellan män och kvinnor på de olika programmen följer traditionella mönster från arbetslivet i övrigt. Notabelt är att andelen kvinnor dominerar på Samhällsvetenskapligt och Naturvetenskapligt program medan män dominerar inom Teknikprogrammet. Andelen kvinnor inom Teknikprogrammet är nästan 30 % i årskurs 1 läsåret 2012/2013 vilket är värt att notera.. Fordons- och transportprogrammet utmärker sig i positiv bemärkelse då skolan med stöd och hjälp från branschen lyckats rekrytera fler kvinnor till programmet.

sid 4 (18) Kommunala skolor och fristående skolor Friskolor 2010 2011 2012 Antal platser 932 1128 1077 Antal förstahandssökande 671 712 641 Antal elever den 15/9 700 785 712 Kommunala skolor 2010 2011 2012 Antal platser 1528 1508 1637 Antal förstahandssökande 1583 1436 1488 Antal elever den 15/9 1395 1331 1379 Av tabellen ovan framgår att det totala antalet elever i årskurs 1 exklusive Introduktionsprogrammet (IM) oavsett huvudman minskat något från 2011 till 2012 på gymnasieskolorna i Karlstad-Hammarö. Minskningen på 25 elever är dock klart mindre än den demografiska minskningen samtidigt som en förskjutning skett från fristående mot kommunala gymnasieskolor. Förskjutningen av elever i årskurs 1 mellan kommunala och fristående gymnasieskolor i Karlstad och Hammarö, exklusive Introduktionsprogrammen (IM), minskar andelen elever på fristående gymnasieskolor från 37 % 2011 till knappt 34 % 2012 trots ökat programutbud. Resultaten från elevenkäten (kund- och brukarundersökning) är ett sätt att följa upp elevernas upplevelse av sin utbildning. Enkätresultaten redovisas i huvudmannens kvalitetsuppföljning på skolnivå samt totalt för samtliga deltagande gymnasieskolor. I de kommunala skolornas kvalitetsuppföljningar redovisas enkätresultaten även på programnivå. För att skolan ska kunna fokusera på inlärning och kunskap är det av yttersta vikt att eleven stimuleras och trivs i sin vardag. Jag stimuleras till lärande och utveckling Skola 2012 Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 3,7 3,7 3,7 Nobelgymnasiet 3,9 3,9 4,0 Sundstagymnasiet 3,7 3,8 3,7 Tingvallagymnasiet 3,9 4,0 3,9 Älvkullegymnasiet 4,0 4,1 3,9 Snitt totalt* 3,9 3,9 3,9 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 8 fristående) Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Elevernas upplevelse av stimulans och trivsel i de kommunala gymnasieskolorna ligger relativt jämt och är i paritet med genomsnittsvärdet för samtliga deltagande gymnasieskolor, 5 kommunala och 8 fristående. Notabelt är att flickor har en mer positiv inställning till sina gymnasiestudier.

sid 5 (18) Jag tycker det är roligt att gå till skolan Skola 2012 Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 3,4 3,3 3,5 Nobelgymnasiet 3,6 3,8 3,5 Sundstagymnasiet 3,8 3,9 3,7 Tingvallagymnasiet 3,4 3,4 3,4 Älvkullegymnasiet 3,8 3,9 3,7 Snitt totalt* 3,7 3,8 3,6 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 8 fristående) Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Betygsgenomsnittet skall ligga över snittet för riket En fråga som alltid är aktuell och diskuteras på skolorna är betygssättningen och rättvisan kring bedömning och betyg. Gymnasieförvaltningen och respektive skola jämför och analyserar kontinuerligt utfallet av betyg och meritvärde. Genomsnitt 2012 - en jämförelse 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE Karlstad Hammarö Snitt riket Medelvärde större städer Man kan konstatera att genomsnittsbetyget för avgångseleverna 2012 låg signifikant under snittet i riket för Hotell- och restaurangprogrammet, Livsmedelsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet. över snittet på Teknikprogrammet, Byggprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Hantverksprogrammet övriga program ligger ungefär lika med snittet för riket och/eller kommungruppen större städer Förutom jämförelsen med riket och kommungruppen större städer genomförs en granskning av hur betygsmedelvärdet (meritvärdet) utvecklats under perioden 2010 till 2012.

sid 6 (18) Genomsnittsbetyg på Karlstads-Hammarös nationella program 2010-2012 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 2010 2011 2012 6,0 4,0 2,0 0,0 BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE Utvecklingen av meritvärdena skiljer sig åt mellan programmen, tre av programmen har en stigande trend under perioden medan det för fyra av programmen finns en neråtgående trend. För programmen med neråtgående trend bör rektor snarast kartlägga och analysera orsaker för att kunna genomföra faktabaserade åtgärder. Även för de program som visar en stigande trend bör rektor kartlägga och analysera orsaker (framgångsfaktorer) utifrån ett lärandeperspektiv. Det är även viktigt att säkerställa att de stigande meritvärdena motsvaras av ökad kunskapsnivå, exempelvis via resultat på nationella prov. Att avgöra om betygsnivån är rättvis eller ej är inte helt enkelt. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning har i syfte att interngranska och värdera betygsättningen använt resultaten på nationella prov i matematik. För samtliga program utom Naturvetenskaps- och Teknikprogrammet används det nationella provet i matematik A, Ma A. Vid motsvarande jämförelse för Naturvetenskaps- och Teknikprogrammet används det nationella provet i matematik D, Ma D, samt Svenska B, Sv B. Av resultaten på nationellt prov i Matematik A framgår att det är 4 program som har ett lägre resultat än riksgenomsnittet. Det är Omvårdnadsprogrammet (OP), Hotell- och restaurangprogrammet (HR), Fordonsprogrammet (FP) och Handelsoch administrationsprogrammet (HP). Resterande program presterar bättre, eller mycket bättre än riksgenomsnittet. Av de 2 program som presterar sämre än riksgenomsnittet på nationella provet har båda programmen lägre medelbetyg än för riket. Det är inte lika tydligt att de program som presterar bättre än riksgenomsnittet på nationella provet i Matematik A också har högre meritvärde än för riket. Värt att uppmärksamma är de betydande skillnaderna som finns mellan resultaten på det nationella provet i Ma A och slutligt meritvärde på nationell nivå för exempelvis Bygg- (BP), Elprogrammet (EC), Fordons- (FP), Medieprogrammet (MP) och Samhällsvetenskapligt program (SP). Särskilt viktigt blir att kartlägga och analysera utfallet av resultaten i

sid 7 (18) nationellt prov Ma A och slutligt meritvärde för det Samhällsvetenskapliga programmet, SP. På SP finns betydande volymer elever såväl i Karlstad-Hammarö gymnasieskola som nationellt. Programmet är högskoleförberedande och flertalet elever planerar för fortsatta studier och kommer då att konkurrera om platser på universitet/högskola. % IG nationellt prov Matematik A avgångselever 2012 Andel IG, Karlstad/HÖ Andel IG, Riket 70 60 50 40 Andel 30 20 10 0 BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP OP SP En fingervisning kring betygssättningen kan fås genom att på och Teknikprogrammet jämföra medelbetygen på de nationella proven i Svenska B (Sv B) och Matematik D (Ma D) och ställa provresultatet mot det samlade medelbetyget för elevgruppen och göra motsvarande jämförelse för riket i sin helhet. Tabellen nedan visar resultat från avgångselever våren 2012 samt, inom parantes, motsvarande resultat för avgångselever 2011. Medelbetyg på nationella proven i MaD och SvB Medelbetyg, slutbetyget NV Älvkullegymnasiet 13,1 * (13,5*) 16,0 (15,6) NV riket 13,9 (13,2) 16,2 (16,2) TE Älvkullegymnasiet 12,9 (12,3) 14,6 (14,2) TE riket 11,5 (10,9) 14,2 (14,2) * I resultatet i Ma D är inte de elever med som läste matematik A redan på grundskolan. De läste Ma D i åk2 och deltog inte i det nationella provet i matematik D. För Naturvetenskapsprogrammet har medelbetyget i de båda nationella proven sjunkit något samtidigt som medelbetyg slutbetyg (meritvärdet) ökat. Utvecklingen av resultaten på nationella prov i matematik/svenska och meritvärdena inom det Naturvetenskapliga programmet bör ges extra uppmärksamhet under kommande år.

sid 8 (18) För Teknikprogrammet har såväl resultaten på de nationella proven i Ma A och Sv B och meritvärdet ökat. De förbättrade resultaten i matematik är glädjande och ökningen av meritvärdet bedöms som rimligt. Meritvärden, genomströmning och utökade program Av tabellen framgår att betygsmedelvärdena i riket och i Karlstad-Hammarö gymnasieskola ligger mycket stabilt över tid. I tabellen redovisas nationell statistik gällande nationella program. Specialutformade program särredovisas i nationell statistik. Historiskt, så även 2012, har Karlstad-Hammarö gymnasieskola klart högre meritvärde på specialutformade program än riket i övrigt. Om gymnasieförvaltningen också väger in de specialutformade programmen hamnar meritvärdet för Karlstads-Hammarö gymnasieskola på 14.0. Vid en motsvarande vägning av meritvärde för nationella och specialutformade program på nationell nivå blir meritvärde fortsatt 14.0. Betygsmedelvärde nationella program 2009 2010 2011 2012 Riket 14,0 14,0 14,0 14,0 Karlstad-Hammarö 13,6 13,7 13,7 13,8 Större städer 14,0 14,0 14,0 14,0 Andelen elever med slutbetyg efter 4 år ligger kring 90 % eller högre för 12 av 16 program enligt den nationella statistiken. Dock ligger Handels- och administrationsprogrammet (HP), Hotell- och restaurangprogrammet (HR) och Omvårdnadsprogrammet (OP) på en signifikant lägre nivå än övriga program. Andel elever med slutbetyg inom 4 år/program 2010-2012 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 2010 2011 2012 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE Karlstad-Hammarö hävdar sig väl gentemot genomsnittet i riket när det gäller genomströmningen. Karlstads-Hammarö gymnasieskola uppvisar högre genomströmning på 14 av 16 program jämfört med riket.

sid 9 (18) Andel elever med slutbetyg inom 4 år/program 2012 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Karlstad Hammarö Snitt riket 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE När det gäller andelen avgångselever med utökat program har den stabiliserats på en nivå kring 40 %. Det är ingen avvikelse från riket i stort. 2010 ökade andelen elever med utökat program markant, troligtvis orsakat av möjligheten att få tillgodoräkna sig extra meritpoäng om man valde särskilda kurser. Den möjligheten finns kvar och därmed också den högre nivån på andelen elever med utökat program. Andel utökade program % 2008 2009 2010 2011 2012 Riket 22,6 22,6 41,1 41,7 40,3 Karlstad-Hammarö 24,7 24,5 40,8 40,1 40,4 Närvaro, frånvaro och avhopp Gymnasieförvaltningen följer årligen upp antalet avbrott/byten på skol- och programnivå. På skolnivå bedömer förvaltningen att det inte finns någon enhet där volymen avbrott/byten som kräver specifika åtgärder från förvaltningsnivå. Respektive skola analyserar och kommenterar antalet avbrott/byten på programnivå i skolans kvalitetsuppföljning. Rektor har det direkta ansvaret för att minimera antalet avbrott/byten inom det egna ansvarsområdet. Frånvaron visar på höga värden samtidigt som det finns betydande skillnader mellan skolorna. Som vanligt noteras hög frånvaro på Introduktionsprogrammen, IM och det Individuella programmet, IV. På Industritekniska programmet kan det finnas ett samband mellan frånvaron och en ökad andel elever med studiesvårigheter. På Vård- och omsorgsprogrammet är frånvaron hög men har minskat under de senaste åren. För övrigt är frånvarobilden ganska lik tidigare års frånvaro.

sid 10 (18) Frånvaro per program och hösttermin 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% HT2010 HT2011 HT2012 10,0% 5,0% 0,0% BA BF EE EK EN-VF ES_DN/TA ESBD ESMK FT HA HR HT HU HV HV-FR HV-INR HV-MT HV-STIL IB IM IN IV LP MP/ESEST NV/NA RL SA TE VO Från och med läsåret 2011/12 informeras vårdnadshavarna per e-post när en elev är frånvarande, oavsett frånvaroorsak. Inom gymnasieskolan syns inte någon tydlig minskning av frånvaron på grund av användning av e-post men skolorna har fått uppskattande kommentarer från vårdnadshavare. CSN införde från och med vårterminen 2012 nya och hårdare regler kring rapportering av frånvaro utan giltig orsak. Skolan har fått utökat uppdrag och ansvar för att rapportera skolk alternativt ogiltig frånvaro till CSN. Begreppet ogiltig frånvaro är mångfacetterat och inte helt entydigt. Inom Karlstads-Hammarö kommunala gymnasieskolor används därför framförallt ej anmäld frånvaro i samband med uppföljning av elevers närvaro i skolan samt vid rapportering gentemot CSN. Under höstterminen 2012 minskade den oanmälda frånvaron markant och har i princip halverats från 2010. Total frånvaro i % Ej anmäld frånvaro i % Skola Ht2010 Ht2011 Ht2012 Ht2010 Ht2011 Ht2012 Älvkullegymnasiet 8,0 7,7 7,7 3,0 2,7 1,8 Sundstagymnasiet 11,3 11,1 11,1 4,4 4,2 2,6 Nobelgymnasiet 12,7 13,7 12,7 5,2 6,1 4,0 Tingvallagymnasiet 14,6 15,0 13,0 7,6 7,2 4,2 Hammarögymnasiet 18,7 16,7 14,6 10,3 8,7 5,8 Skolmiljön inom gymnasieskolan ska kartläggas och tydliggöras i kommande arbetsplaner Gymnasienämnden har gett skolorna i uppdrag att kontinuerligt kartlägga skolmiljön. Skolmiljön har bland annat följts upp via frågor i elevenkäten för årskurs 1 kring trygghet, arbetsro samt positiv stämning och sammanhållning. I huvudmannens kvalitetsuppföljning redovisas enkätsvaren på skolnivå. I skolornas uppföljningar redovisas enkätsvaren på programnivå. Respektive skola analyserar resultat i sina kvalitetsuppföljningar och planerar insatser för kommande läsår (arbetsplanen).

sid 11 (18) Jag känner mig trygg i skolan Skola 2012 Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 4,4 4,5 4,2 Nobelgymnasiet 4,7 4,7 4,7 Sundstagymnasiet 4,8 4,8 4,7 Tingvallagymnasiet 4,6 4,6 4,6 Älvkullegymnasiet 4,8 4,8 4,8 Snitt totalt* 4,7 4,7 4,7 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 8 fristående) Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) En stor majoritet av eleverna i årskurs 1 i gymnasieskolan känner sig trygga i sin skolsituation. Pojkar på Hammarögymnasiet avviker från den generella upplevelsen. Skolan behöver kartlägga och analysera orsakerna för att därefter vidta åtgärder. Det råder en positiv stämning och god sammanhållning på min skola Skola 2012 Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 3,8 3,9 3,7 Nobelgymnasiet 4,0 4,1 4,0 Sundstagymnasiet 4,4 4,5 4,3 Tingvallagymnasiet 3,9 3,8 4,1 Älvkullegymnasiet 4,3 4,3 4,2 Snitt totalt* 4,2 4,2 4,2 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 8 fristående) Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Det skiljer en del mellan skolorna i fråga om positiv stämning och god sammanhållning. För några av enheterna finns det anledning att arbeta med att utveckla den lokala skolandan som ett led i att förbättra skol- och arbetsmiljö. Det är arbetsro på lektionerna Skola 2012 Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 3,0 3,1 3,0 Nobelgymnasiet 3,6 3,6 3,6 Sundstagymnasiet 3,5 3,4 3,6 Tingvallagymnasiet 3,3 3,2 3,6 Älvkullegymnasiet 3,9 3,7 4,0 Snitt totalt* 3,6 3,4 3,7 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 8 fristående) Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Beträffande elevernas uppfattning huruvida det är arbetsro i undervisningen ser det mer olika ut. Elever på någon skola verkar vara ganska tillfreds med arbetsron medan eleverna på andra skolor är av annan uppfattning. Diskussioner bör föras med elever och personal kring resultaten och lämpliga åtgärder tas fram samt att resultatet av åtgärderna redovisas i samband med nästa års kvalitetsuppföljning.

sid 12 (18) Högskolebehörighet på yrkesprogram och språkvalsutbud Samtliga elever på yrkesprogrammen informeras om och erbjuds utökade studier för att nå allmän högskolebehörighet. På samtliga skolor med yrkesutbildning har intresset varit stort för att läsa behörighetskompletterande kurser. Merparten av eleverna har valt att läsa de behörighetskompletterande kurserna som utökad studiekurs. Exempelvis har cirka 60 % av eleverna på Nobelgymnasiet valt utökat program för att nå behörigheten. Det återstår att se hur utfallet blir av de utökade studierna eftersom kurserna påbörjades höstterminen 2012 och avslutas först under 2013. Gymnasieförvaltningen kommer att redovisa utfallet i samband med kvalitetsuppföljning 2013. Den kommunala gymnasieskolan erbjuder sedan tidigare franska, tyska, spanska, italienska och japanska som valbara språk. Efter samarbete med barn- och ungdomsförvaltningen erbjuds en intresserade elever distansundervisning i mandarin. Målsättningen är att ska kunna erbjuda fortsatta studier i mandarin i egen regi från och med läsåret 2014/15. Eleverna på Estetiska programmet erbjuds att fortsätta sina språkstudier redan i årskurs 1. Elever på Teknikprogrammet har möjlighet att läsa moderna språk utöver den garanterade undervisningstiden. För elever på yrkesprogram erbjuds språkkurser inom ramen för det individuella valet. IT-pedagogisk utveckling och digital kompetens Gymnasieförvaltningen har satsat stort på att få samtlig personal med i nämndens IKT-satsning. En kartläggning av personalens digital kompetens har gjorts för att tydliggöra utbildningsbehovet samt att därefter skräddarsy utbildningsinsatser. Arbetet i vardagen leds av en IT-pedagog på respektive skola men det krävs intresse och engagemang från skolledningen för att få genomslag i hela verksamheten. All personal inom den kommunala gymnasieskolan var på föreläsning med Ruben Puentedura kring hans modell, SAMR-modellen, för fördjupad inlärning med stöd av digitala verktyg. Exempelvis har därefter varje ämneslag på Sundstagymnasiet ansvarat för att planera och genomföra ett undervisningsmoment i enlighet med SAMR-modellen, för att nå fördjupad kunskap med hjälp av den digitala miljön. Alla lärare använder lärplattformen it s learning i sin undervisning för att lägga ut kursmål, planeringar och arbetsuppgifter till eleverna. En stor del av kommunikationen mellan elev och lärare sker via lärplattformen. Betydande resurser har satsats på att skapa integrationer mellan det elevadministrativa systemet och lärplattformen för att underlätta i det dagliga arbetet för lärare och elever. Elevernas inflytande och delaktighet ska öka Karlstads-Hammarö gymnasienämnd har under ett antal år prioriterat arbetet med elevers inflytande och delaktighet. Enligt elevenkäten anser eleverna att de tar ett

sid 13 (18) betydande ansvar för sitt skolarbete. Däremot verkar eleverna uppleva att de inte har inflytande över innehållet i undervisningen i motsvarande grad. Jag tar ansvar för mitt skolarbete Skola 2012 Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 3,9 4,0 3,7 Nobelgymnasiet 4,1 4,2 4,1 Sundstagymnasiet 3,5 3,4 3,6 Tingvallagymnasiet 4,1 4,1 4,1 Älvkullegymnasiet 4,2 4,4 4,0 Snitt totalt* 4 4,1 3,9 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 8 fristående) Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen Skola 2012 Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 3,2 3,2 3,2 Nobelgymnasiet 3,2 3,3 3,1 Sundstagymnasiet 3,1 3,1 3,1 Tingvallagymnasiet 3,3 3,2 3,4 Älvkullegymnasiet 3,2 3,1 3,2 Snitt totalt* 3,3 3,3 3,3 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 8 fristående) Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Alla skolor har schemalagda tider för klassråd. Klassråden används för att både fånga in frågor från eleverna samt för information/diskussion kring frågor initierade av ledningen på respektive skola. Protokoll förs på klassråden och delges ansvarig rektor för vidare hantering. Arbetet med att öka och utveckla elevernas inflytande och delaktighet behöver ges fortsatt hög prioritet. Särskilt fokus bör läggas på arbetet med att ge eleverna ökade påverkansmöjligheter kring och i själva undervisningen. Elevers hälsa och hbtq-frågor på gymnasiet Alla elever i årskurs 1 erbjuds hälsosamtal med skolsköterskan. Vid dessa samtal tas frågor om alkohol, narkotika, rökning och övriga hälsoaspekter upp. Fokus i det förebyggande arbetet har under 2012 varit En rökfri skola och Cannabisprojektet. Under året har gymnasienämnden infört en garanti där skolsköterskan erbjuder tobaksavvänjning till elever som önskar. Pojkar och flickor har lika villkor i skolan Skola 2012 Flickor Pojkar Hammarögymnasiet 4,0 4,1 3,9 Nobelgymnasiet 4,5 4,6 4,5 Sundstagymnasiet 4,5 4,6 4,4 Tingvallagymnasiet 4,3 4,3 4,4 Älvkullegymnasiet 4,5 4,7 4,4 Snitt totalt* 4,5 4,5 4,4 Snitt samtliga gymnasieskolor 5 kommunala och 8 fristående) Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt)

sid 14 (18) Bland eleverna råder enligt elevenkäten en stor enighet i uppfattningen att pojkar och flickor i stort sett har samma villkor i skolan. Skillnaden mellan flickor och pojkar på skolnivå är så liten att vidare analys inte är möjlig. Hammarögymnasiet bör dock analysera orsaker till det klart lägre värdet för skolan på elevenkäten jämfört med övriga skolor. I gymnasienämndens strategiska plan liksom i respektive skolas Likabehandlingsplan går att läsa att skolan arbetar aktivt med hbtq-frågorna. I undervisningen, som ska vara normkritisk, bemöter och exemplifierar lärarna olika könsperspektiv. Lärare har fortbildats i sex- och samlevnadsundervisning enligt nya direktiv i GY- 11. Vid lektioner där hbtq-frågor tas upp mer planerat och riktat har lärarna möjlighet att använda sig av Genus-pedagogens kunskaper i ämnet. Elevhälsan är sedan några år hbtq-certifierad. Under hösten 2012 pågick förberedelserna för omcertifiering 2013. Ingen utsätts för nedvärderande behandling på grund av sexuell läggning Skola Flickor Pojkar Alla Hammarögymnasiet 3,4 3,6 3,5 Nobelgymnasiet 3,7 3,9 3,8 Sundstagymnasiet 4,2 4,2 4,2 Tingvallagymnasiet 3,7 3,8 3,7 Älvkullegymnasiet 4,0 4,2 4,1 Alla skolor 3,8 4,0 3,9 Femgradig skala från 1(instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt) Från elevenkät för åk. 3 våren 2012 Gymnasiesärskolan Resultat och måluppfyllelse Utbildning inför arbete, fritid och boende utifrån elevens behov för att förbereda gymnasiesärskolans elever för en positiv framtid utgör grunden för verksamheten. Gymnasiesärskolan är fyraårig och består av nationella och specialutformade program samt ett individuellt program med nivåerna yrkesträning och verksamhetsträning. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning erbjuder fem nationella program: Estetiska, Fordons-, Hotell- och restaurang-, Handels och administrations- samt Naturbruksprogrammet och 3 specialutformade program. Läsåret 2012/2013 gjordes ingen antagning till det specialutformade programmet Föreningsliv, idrott, kafé samt Naturbruksprogrammet. Det Individuella programmet är helt byggt kring den enskilda individens behov. Verksamhetsträningens elever tränas i kommunikation och vardagsaktiviteter med inriktning på att göra sig förstådda och kunna meddela sig med andra. Yrkesträningen har inlett en process med att varje elev tar aktiv del i utformningen av sin studieplan. Som elevstöd i arbetet använder man sig av kommunikationspedagoger, yrkesvalslärare och kompensatoriska hjälpmedel. Varje elevs individuella studieplan följs upp terminsvis.

sid 15 (18) Sökmönstret till gymnasiesärskolan följer i stort etablerade könsmönster inom gymnasieskolan och arbetsmarknaden. Fördelning flickor/pojkar Jämförelse mellan program 2012 F P Människa, miljö, service MMS 19 2 Naturbruksprogrammet NP 6 7 Teknik, miljö service TMS 1 24 Fordonsprogrammet FP 1 12 Hotel- och restaurang programmet HR 3 5 Förening, idrott, kafé FIK 2 6 Estetiska programmet ES 11 10 Handels- och adm. programmet HP 14 9 IV - Verksamhetsträning IVV 11 11 IV - Yrkesträning IVY 12 12 IV - specialklass 6 6 Studieresultat i form av meritvärde/betyg och genomströmning är viktiga indikatorer inom gymnasieskolan liksom inom gymnasiesärskolan. Betygsnivåerna för gymnasiesärskolan är deltagit (D), Godkänd (G) samt Väl Godkänd (VG). Resultat/betyg i ämnet Matematik A 2012 Andel elever i % per program Nationell nivå D G VG Människa, miljö, service MMS 0 44 56 Naturbruksprogrammet NP 0 0 100 Teknik, miljö service TMS 0 50 50 Fordonsprogrammet FP 14 43 43 Hotel- och restaurang programmet HR 0 75 25 Förening, idrott, kafé FIK 14 43 43 Estetiska programmet ES 18 46 36 Handels- och adm. programmet HP 0 58 42 Beträffande genomströmning avslutar 2012 90 % av eleverna den utbildning de påbörjade höstterminen 2008. De få avhopp/avbrott som skett består i flytt till annan ort, övergång till IM-programmet eller att eleven valt möjlig anställning innan avslutad utbildning. Gymnasiesärskolan arbetar på de nationella och specialutformade programmen aktivt med att integrera arbetslivet redan från utbildningens start. Bryggan är den modell/metod som över fyra år arbetar med att etablera eleverna på arbetsmarknaden. Av avgångselever i årskurs 4 hade 3 elever sådana handikapp att de inte bedömdes stå till arbetsmarknadens förfogande. 19 elever fick arbete efter skolan och 33 elever gick vidare till Arbetsförmedlingen för fortsatt vägledning. 4 elever valde vidare studier på folkhögskola. Procentuellt sett går 2012 färre elever ut i arbete vilket har sin förklaring i stor elevgrupp samt rådande arbetsmarknadsläge.

sid 16 (18) Bryggan Resultat Åk 4 Arbete Utbildning Praktik Daglig verksamhet Föräldraledig Totalt Lå 10/11 Antal 17 4 15 3 1 40 Procent 42 10 37 8 3 100 Lå 11/12 Antal 19 4 33 3 59 Procent 33 7 55 5 100 Utvecklingsprocesser 2012 inom gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans individuella program fortsätter 2012 satsningen på att utveckla och öka samverkan med nationella program inom gymnasiesärskolan. För gymnasiesärskolans nationella program sker motsvarande satsning på ökad samverkan med näraliggande program inom gymnasieskolan. Förberedelser inför reformen gymnasiesärskolan 2013 fortsätter. Arbetet med rutiner för elevers rättssäkerhet inom gymnasiesärskolan fortsätter. Arbetet med att anpassa datorsatsningen en-till-en inom särskolan fortgår. På samma sätt bedrivs arbetet med andra tekniska och kompensatoriska hjälpmedel utifrån elevens behov. Vuxenutbildningen Införandet av reformen VUX-2012 innebar att från och med 1 juli 2012 skulle samtliga reviderade kurser, jmf. Gy -11, börja tillämpas inom vuxenutbildningen, undantaget gymnasiala särvux. Det innebar att hela kursstrukturen inom vuxenutbildningen förändrades vid ett tillfälle och inte löpande över en treårscykel som för motsvarande kurser inom gymnasieskolan. Under våren 2012 såg vuxenutbildningen en ökning av antalet sökande till gymnasiala vux, framför allt behörighetsgivande kurser. Detta var en följd av Vux-2012 som beskrivits ovan då våren 2012 var sista chansen att läsa de gamla kurserna innan de byttes ut vid halvårsskiftet. Den samlade produktionsvolymen inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt sfi framgår av tabellen. Antalet studerande har ökat inom sfi men minskat framförallt inom den gymnasiala vuxenutbildningen jämfört med 2011. Nyckeltal januari - december 2012 Grundläggande vuxenutbildning Utfall Antal elever i egna skolor omräknat till helårsstuderande 142 Gymnasial vuxenutbildning Antal elever i egna skolor omräknat till helårsstuderande 603 Svenska för invandrare Antal elever i egna skolor omräknat till heltidstuderande 391

sid 17 (18) I och med att den statliga satsningen på yrkesvux minskades kunde vuxenutbildningen endast erbjuda ett begränsat utbud av yrkeskurser. Följden blev ett högt söktryck på de utbildningar som erbjöds och alla kunde inte erbjudas plats. I och med ett stort söktryck på omvårdnadsutbildning, och ett uttalat lokalt behov av utbildade undersköterskor, samarbetade GYF och Arbetsmarknad- och socialförvaltningen för att därigenom kunna starta ytterligare en klass hösten 2012. Under året har de sökande och berättigade ökat till Sfi i takt med en ökad invandring. Sfi har utvecklat ytterligare en flexibel arbetsform, Sfi-flex, som under lättar kombination av arbete och studier under 2012. Studie- och yrkesvägledare har prioriterat arbetet med studieplaner där mål och omfattning av studierna framgår. Detta har gjorts inom vuxenutbildningens alla skolformer och för samtliga studerande under 2012. Elevens studieplan bidrar till att minska felval, avbrott och kan också bidra till en förkortad studietid. Studieplanerna som ett underlag i antagningsarbetet har spelat en stor roll när alla sökande inte kunnat erbjudas plats. Andelen IG (Icke Godkänt) i den egna vuxenutbildningen följs upp över tid och omfattar samtliga skolformer. Det samlade utfallet av andelen IG i betyg är relativt stabilt över tid. Andelen studerande med lägst betyget Godkänd Lå 08/09 90,5 % Lå 09/10 90,0 % Lå 10/11 88,9 % Lå 11/12.89,4 % Mäts med egen statistik och jämförs över tid Gymnasieförvaltningen har över tid även valt att följa upp betygsbilden i några utvalda kurser och då jämföra det lokala utfallet med genomsnittet för riket. 2012 omfattar jämförelsen A-kurserna i Engelska, Matematik samt Svenska som andraspråk. Betyg, % Kurs IG G VG MVG Engelska A Karlstad-Hammarö vt 2012 19 29 35 17 Karlstad-Hammarö 2011 19 31 31 19 Samtliga kommuner 2011 21 36 28 16 Matematik A Karlstad-Hammarö vt 2012 28 36 23 13 Karlstad-Hammarö 2011 21 39 30 19 Samtliga kommuner 2011 27 42 22 9 Svenska som andraspråk A Karlstad-Hammarö vt 2012 25 52 18 5 Karlstad-Hammarö 2011 25 44 25 6 Samtliga kommuner 2011 19 46 28 7

sid 18 (18) Vuxenutbildningens satsning på att öka antalet undervisningstimmar inom svenska/svenska 2 samtidigt med den extra satsningen på stöd inom matematik verkar inte gett avsedd effekt vårterminen 2012. Arbetet med att stötta de studerande behöver utvecklas vidare. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen märks en liten ökning av andelen studieavbrott. Studieavbrotten var under 2012 14 % vilket kan jämföras med drygt 11 % 2010. Avbrottsfrekvensen var på nationell nivå var knappt 17 % 2011 vilket är den senaste tillgängliga nationella statistiken. Även inom den grundläggande vuxenutbildningen, gruv, har avbrotten ökat något, 15 % 2012 jämfört med 11 % 2011. 2011 var motsvarande avbrottsfrekvensen 24 % för riket. Andelen IG inom grundläggande vuxenutbildning har ökat marginellt, från 9 % 2011 till 10 % 2011. Avseende kommunal vuxenutbildning är avhoppen varierande beroende på utbildning och verksamhetsform. Den kommunala vuxenutbildningen har påbörjat ett systematiskt arbete för att dokumentera vad som ligger till grund för avbrotten. Yrkeshögskoleutbildning, YH-utbildning Yrkeshögskoleutbildningens främsta uppgift är att förse regionen näringsliv med kompetenta medarbetare. Ett nära samarbete sker med klustren The Paper Province, Stål & Verkstad, Compare samt Region Värmland för analys av näringslivets behov vad gäller utbildningar. Nio YH-utbildningar har följts upp under 2012 med avseende på hur många studerande som fått arbete inom sex månader efter examen. Arbete efter 6 månader är en kvalitetsindikator som även följs upp av YH-myndigheten. YH-utbildningen har mycket gott resultat 2012 ur perspektivet leda tll arbete. Utbildning Andel i arbete inom branschen Chef/ledare inom handel 100 % Automationstekniker 100 % Elektroniktekniker 80 % Industrirörmontör 82 % Maskinkonstruktör Plant Design 100 % Processtekniker 100 % Projektledare inom bygg- och installationsbranschen, del 1 100 % Skötare/boendestödjare inom psykiatri/ 83 % socialpsykiatri Trätekniker 56 %