1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att genomföra intentionerna i den lokala handlingsplan som togs fram 2001. Arbetet med att ta fram den lokala handlingsplanen har genomförts gemensamt mellan ledningskontoret, äldreomsorgen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Arbetet har fokuserat på samverkan och lett till gemensamma lösningar och ett förtydligande av uppdrag/ansvar. Gemensamma förbättringsområden har beskrivits, plan för utveckling har tagits fram. Fokus har varit vård- och omsorg om äldre och psykiskt funktionshindrade, utbildningsinsatser, stöd till anhöriga, tillgänglighet och läkarbemanning i primärvården, samverkan mm. Resurstillskottet har använts i verksamheterna för att driva utvecklingen i snabbare takt. Flera av insatserna som till exempel fokusering på utveckling av primärvården vilken ledde till införandet av ett så kallat familjeläkarsystem, vissa utbildningsinsatser, viss förstärkning av psykiatrin var planerade det utökade statsbidraget gjorde det möjligt att snabbare förverkliga planerna. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg tf hälso- och sjukvårdsdirektör
2(7) Primärvård Tillgänglighet och kontinuitet Vilka insatser har under 2005 gjorts för att förbättra tillgängligheten till primärvården? Vilka resultat har uppnåtts? Vårdcentralerna är öppna åtta timmar mellan 8-17 för bokade besök. Under lörsön- samt helgdagar finns en gemensam jourmottagning på lasarettet. Under sommarperioden inrättas även en speciell turistmottagning. Övrig tid på dygnet finns distriktsläkare i beredskap. Befolkningen på Gotland erbjuds och får kontakt med primärvården samma dag i de flesta fall. Alla vårdcentraler har en eller flera sjuksköterskor som bemannar telefon där ett datoriserat telefonbokningssystem (Flexitid) möjliggör detta. Bemanningen har under året successivt omfördelats så att den är högre i början av veckan. Öppna telefontider till distriktsläkare och distriktssköterskor finns på alla vårdcentraler. Under slutet av 2005 beslutades om ett så kallat hyrläkarstopp vilket fick till följd att läkarbesök inte kunde erbjudas inom sju dagar då det inte var medicinskt prioriterat. Prioriteringar utifrån nationella beslut tillämpades. I de nationella mätningarna av tillgängligheten till primärvården ligger Gotland väl till. Vilka insatser har under 2005 gjorts för att alla invånare som så önskar ska kunna välja en fast läkarkontakt i primärvården utan att valet begränsas till ett visst geografiskt område? Vilka resultat finns? Gotland har sedan 2003 erbjudit fast läkarkontakt med fritt val inom primärvården genom både aktiv och passiv listning. Det är inte de geografiska förutsättningarna som begränsar valen utan att familjeläkarna är fullistade. Under 2005 har kontinuiteten för befolkningen ökat då ytterligare tre distriktsläkare anställts. 70 % av distriktsläkartjänsterna är besatta med tillsvidareanställda läkare med specialistutbildning. Läkarbristen är koncentrerad till den gotländska landsbygden. Vilka incitament (kapitation etc.) finns för primärvården att ta emot någon som väljer en vårdcentral/mottagning utan att tillhöra upptagningsområdet? Ersättningssystemet innebär att drygt 80 % av intäkterna till vårdcentralerna bestäms av en kapiteringsersättning, så kallad individersättning. Resterande 20 % utgör bl a besöksersättningen. Denna är högre då en patient väljer att besöka en annan vårdcentral än den patienten är listad på. Ersättningen för den patienten är den samma som vårdcentralen får för att ta emot turister eller andra icke mantalsskrivna på ön. Patienterna hänvisas till den vårdcentral de tillhör i hög utsträckning då det gäller annat än akuta insatser. Läkartäthet Hur var möjligheten att rekrytera allmänläkare till fasta tjänster sammantaget i landstinget hösten 2005 jämfört med för ett år sedan? Välj ett
3(7) av alternativen: Mycket sämre, något sämre, samma läge, något bättre, mycket bättre. Möjligheten att rekrytera läkare till fasta tjänster hösten 2005 har varit något bättre än 2004. Hur var möjligheten att rekrytera ST-läkare inom allmänmedicin hösten 2005 jämfört med för ett år sedan? Välj ett av alternativen: Mycket sämre, något sämre, samma läge, något bättre, mycket bättre. Möjligheten att rekrytera ST-läkare inom allmänmedicin har hösten 2005 varit mycket bättre än 2004. I vilken utsträckning köpte landstinget tjänster av bemanningsföretag hösten 2005 jämfört med för ett år sedan? Välj ett av alternativen: Mycket mindre, något mindre, i samma utsträckning, något mer, mycket mer. Gotlands kommun köpte tjänster från bemanningsföretag något mindre 2005 jämfört med 2004. Förändrad sjukvårdsstruktur Vilka övergripande organisatoriska/strukturella förändringar inom primärvård/närsjukvård har genomförts under 2005? Vilka är motiven till förändringarna? Antalet vårdcentraler har under 2005 reducerats genom en sammanslagning av två vårdcentraler i Visby. Distriktsköterskemottagning på Fårö har stängts och patienterna erbjudits hembesök i något större omfattning. Gotlands Kommun har beslutat om en gemensam kvälls- och nattorganisation för sjuksköterskor inom särskilt och ordinärt boende, en samverkan mellan hälso- och sjukvårdsförvaltning och social- och omsorgsförvaltning. Motivet till denna förändring är att Gotland är för litet för att ha parallella sjuksköterskeorganisationer under dessa tider på dygnet. Hälso- och sjukvården ansvarar för sjuksköterskeinsaterna i allt ordinärt boende social- och omsorgsförvaltningen för insatserna i särskilt boende. Vård och omsorg om äldre Samverkan för vård på rätt vårdnivå Vilka insatser har under 2005 gjorts för att förbättra övergången mellan vårdgivare och vårdnivåer (mellan slutenvården och landstingets och kommunens primärvård) för den enskilda patienten? Gemensamma utbildningar har genomförts för att utveckla rutiner runt samordnad vårdplanering. Gemensamma uppföljningsmöten har skett regelbundet under 2005. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra samverkan mellan hälsooch sjukvården och med social- och omsorgen. Samarbetasvtal finns inom flera områden avtal som under 2006 kommer att förljas upp och revideras. Gotland har rimligen en bättre utgångspunkt för att få samarbete inom vårdkedjorna att fungra smidigt, litenheten och gemensam organisation ger möjligheter. Att
4(7) bättre ta tillvara den möjligheten är ett av de strategiska områden som lyfts fram i arbetet med att utveckla den framtida hälso- och sjukvården på Gotland. Har någon särskild uppföljning gjorts på området? Vad har den i så fall visat? Ingen särskild uppföljning har gjorts under 2005 Läkarmedverkan i kommunerna Vilka insatser har under 2005 gjorts för att förbättra läkarmedverkan i kommunerna? Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att tillhandahålla läkarinsatser med adekvat kompetens och att det för varje boende finns namngiven patientansvarig läkare (PAL). Vid läkarbyte meddelas namn på den nya läkaren senast en vecka innan. De medicinska insatserna sker i samverkan med omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Läkaren har ett fortlöpande ansvar för patientens medicinska vård och behandling samt att berörd vård- och omsorgspersonal via sjuksköterskan får den handledning som krävs för att utföra ordinerade uppgifter. Varje boende erbjuds läkarbesök vid minst ett tillfälle/år, för uppdatering av vårdplanering och genomgång av läkemedelsordinationer i samråd med patient och/eller dennes anhöriga/närstående. För akuta insatser ansvarar primärvårdens läkare i jour/beredskap. Dokumentation finns tillgänglig för omvårdnadsansvarig sjuksköterska i särskilt boende. I överenskommelserna belyses särskilt hur handledning och utbildning ska ske fortlöpande. Under 2005 har det klart uttalats från primärvårdsledningen att läkarmedverkan i särskilda boenden är starkt prioriterat och att kontinuiteten där är viktig. Avtalet följs upp. På det privata äldreboendet AttendoCare kompletteras detta med möten två gånger/år. Har någon särskild uppföljning gjorts på området? Vad har den i så fall visat? Uppföljning har gjorts som visar att samverkan och uppföljning av patienterna fungerar bra på de boenden som har fast och kontinuerlig läkarmedverkan. De brister som finns är relaterat till vikarier etc. Ett särskilt arbete pågår med att följa upp läkemedelsförskrivning på särskilda boenden. Resultatet så här långt visar att det är få patienter som har alldeles för mycket förskrivet förskrivna preparat är mer rätt än förväntat. Alla boenden är ännu inte genomgångna. Psykisk ohälsa Barn och ungdomar med psykiska problem Vilka insatser (utbildningar, nya tjänster, ekonomiskt m.m.) har under 2005 genomförts för att uppfylla målet att: - barn och ungdomar som visar tecken på psykiska problem erbjuds tidigt och adekvat stöd.
5(7) - vårdinnehållet utvecklas för barn och ungdomar med psykiska problem och samtidigt missbruk. - vårdbehoven hos ungdomar i åldersgruppen 16 25 år tillgodoses genom samordnade insatser mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Barn och ungdomspsykiatrin vänder sig till barn och ungdomar 0-18 år med samtliga barn och ungdompsykiatriska diagnoser. Det senaste året har andelen ungdomar mellan 18-20 år som behandlas på BUP ökat. Under 2005 har barn och ungdomspsykiatrin haft ett flertal vakanser. Konsultationsverksamheten mot vårdgrannarna har minskat för att bibehålla den goda tillgängligheten. Vårdbehoven hos ungdomar i åldersgruppen 16-25 år tillgodoses bättre i den åldersintegrerade psykiatrin,vuxenpsykiatrin och barnpsykiatrin är en klinik dock ännu ej i samma lokaler. Under 2005 har ungdomspsykiatrin haft ett flertal vakanser framför allt på psykologsidan. Sedan drygt två år tillbaka bedrivs en BUP-mottagning i Hemse med två behandlare. Denna mottagning har utvecklats till två dagar i veckan och under hösten så finns en läkare där varannan vecka. Denna läkarresurs används halva tiden mot BUP-patienter och den andra halvan mot psykospatienter. Under 2005 går tre behandlare steg II-utbildningar. Under 2005 fanns det åldersintegrerade neuropsykiatriska teamet på Barn och Ungdomspsykiatriska mottagningen. Detta team arbetar med samtliga neuropsykiatriska utredningar på Psykiatriska kliniken. Inga nya tjänster har tillkommit på Psykiatriska kliniken under 2005. Finns specifika vårdprogram eller liknande utvecklade för att möta vårdbehoven hos ungdomar med psykiska problem och samtidigt missbruk? Det finns inga lokala vårdprogram eller liknande för att möta vårdbehovet hos ungdomar med psykiska problem och samtidigt missbruk - en konsekvens av den nu mångåriga och ständiga bristen på psykiatriker. En avgiftningsavdelning finns sedan 2004 på klinikens aktvårdsenhet bestående av fem vårdplatser varav en är en ungdomsplats. Psykiatrin och socialtjänsten samarbetar i denna enhet. Psykiskt funktionshindrade Vilka insatser (utbildningar, nya tjänster, ekonomiskt m.m.) har under 2005 genomförts för att uppfylla målet att psykiskt funktionshindrade särskilt uppmärksammas? Den nya vårdorganisationen med en åldersintegrerad verksamhet är nu verkställd, vilket medför smidigare övergångar mellan barn och vuxen. Barn och ungdomspsykiatrins familje- och nätverksperspektiv inplanteras lättare i vuxenpsykiatrin vilket ger de psykiskt funktionshindrade bättre vård. Under 2005 har två sjuksköterskor påbörjat en steg I-utbildning i kognitiv psykoterapi. Ytterligare utbildningar under 2005 är att doktorer har deltagit i neuropsykiatriska kongresser och utbildningar. Vi har ständigt kontroll av våra psykiskt funk-
6(7) tionshindrade patienter på vår Lännamottagning där man även ser till att ha ett tätt samarbete med primärvården för att kunna hjälpa patienten med den somatiska hälsan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under 2005 tillsammans med Social- och omsorgsnämnden erhållit Miltonmedel där större delen av medlen kommer att användas till boendestöd för psykiskt funktionshindrade. Under 2005 har personal från Psykiatriska kliniken utbildat personal inom socialtjänsten i psykiatrisk omvårdnad. Under 2005 har vi påbörjat ett samarbete med Karolinska institutet där våra psykologer har deltagit i utbildningar i testmetodik. Vilka insatser har gjorts under 2005 för att förbättra den somatiska hälsan hos psykiskt funktionshindrade? Inga särskilda insatser har genomförts under 2005. Har landstinget under 2005 inlett samverkan med kommunerna kring någon ny målgrupp? I så fall vilken? Finns avtal? Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 2005 tillsammans med Social- och omsorgsnämnden erhållit så kallade Miltonpengar där större delen kommer att användas till boendestöd för psykiskt funktionshindrade. Äldre med psykiatriska vårdbehov Vilka insatser (utbildningar, nya tjänster, ekonomiskt mm) har under 2005 genomförts för att uppfylla målet att äldre med psykiatriska vårdbehov identifieras och erbjuds behandling? Inga särskilda insatser har genomförst under 2005 för denna patientgrupp. Har landstinget under 2005 satsat på särskild kompetensutveckling inom detta område? Om ja, vad? Mångfald av vårdgivare Har landstinget under 2005 ändrat policy när det gäller alternativa driftsformer i primärvården? Nej. Har det under 2005 skett förändringar av antalet entreprenader, personalkooperativ eller liknande? Nej, på Gotland finns inga privat verksamma allmänläkare med vårdavtal eller ersättning enligt nationella taxan. FoU Vilka insatser (t.ex. nya verksamheter, ekonomiskt tillskott) har under 2005 gjorts för att stimulera utvecklingen av FoU i primärvården? Inga nya verksamheter eller något ekonomiskt tillskott har gjorts under 2005. Däremot pågår diskussion med Stockholms Läns Landsting om ett närmare samarbete inom FOUU både inom primärvården och inom psykiatrin.
7(7) Läkarbesök i landstinget på jourcentraler, akutmottagningar och i hemmet De ifyllda uppgifterna ska vara jämförbara över tid. Ange om det inte är möjligt att lämna sådana uppgifter. Uppgifter från 2000 2004 finns i tabeller sist i denna skrivelse. Om justeringar behöver göras för föregående år, så redovisa de korrekta besökstalen. Hur många läkarbesök gjordes under 2005? På jourcentraler inom primärvården, antal 3023. På akutmottagningar på sjukhus, antal 16522 I hemmet, antal 1470 I hemmet avser hembesök och hemsjukvårdsbesök av läkare i primärvård/motsvarande, både i särskilt och ordinärt boende. Räkna inte in läkarbesök från särskild organisation för avancerad hemsjukvård (PAH; SAH; LAH etc.).