Kvalitet, transparens och patientinvolvering. KD:s sjukvårdspolitiska program för Stockholms läns landsting

Transkript

1 Kvalitet, transparens och patientinvolvering KD:s sjukvårdspolitiska program för Stockholms läns landsting 01-01

2 Innehåll Inledning... Stockholm och sjukvården i snabb förändring... Människosyn... Prioriterade områden... Kvalitet... Transparens... Patientinvolvering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sakpolitiska områden... Hälso- och sjukvård för äldre... Barnsjukvård... Barnpsykiatri... Vuxenpsykiatri... Psykiatri i samverkan mellan kommuner och landsting... Primärvården... Öppen specialistvård... 1 Sjukhusvård, Nya Karolinska Sjukhuset... 1 Vårdens driftsformer och organisation... 1 Forskning för framtidens sjukvård

3 Sjukvårdspolitiskt program Stockholms läns landsting Inledning Detta program är en beskrivning av den inriktning Kristdemokraterna har gällande hälso- och sjukvården i Stockholm. Det är inget heltäckande ideologiskt dokument utan ett försök att fånga de väsentligaste delarna inför nästa mandatperiod. Vi skiljer på idéer och konkreta förslag. Angreppssättet är sådant att det förhoppningsvis ska vara möjligt att se hur prioriterade områden hänger ihop med sakpolitik och kristdemokratisk ideologi. Stockholm och sjukvården i snabb förändring Stockholms län är en av Europas snabbast växande regioner och kommer år 00 att ha en halv miljon fler invånare än i dag, en tillväxttakt som är dubbelt så hög som i Köpenhamn och sex gånger högre än Paris. Detta skapar nya möjligheter, såväl som utmaningar, för hälso- och sjukvården i Stockholm. Utvecklingen inom sjukvården har de senaste årtiondena varit mycket stora. Det handlar om allt från innovationer inom medicinsk och kirurgisk behandling till förståelse av sjukdomar och införande av helt nya terapier. Sjukdomar som tidigare var livslånga och icke behandlingsbara kan i dag botas eller lindras på nya sätt. Den återkommande debatten inom sjukvården fångar ofta inte upp det spektrum av innovationer och nya möjligheter som utvecklas inom hälso- och sjukvården världen över. Tillgänglighet har diskuterats länge i Sverige. Bilden av sjukvården har varit att den har hög kvalitet men ofta med väldigt långa köer. Ett konkret exempel på hur detta problem har adresserats har varit vårdvalet i primärvården som Alliansen införde under föregående mandatperiod. Resultatet av vårdvalet inom SLL har utfallit i 0 nya vårdcentraler, kortare köer och en kraftig ökning i antalet läkarbesök. Idag finns i det verksamhetsområden som har vårdval. Detta har gett den enskilde patienten ökat inflygande och bättre tillgänglighet. Arbetet för att korta köerna har varit viktigt och tillgänglighet är en central aspekt av kvalitetsfrågan. Men det finns likväl många andra kvalitetsaspekter som bör belysas. Det är viktigt att inte stanna vid en dimension av kvalitet.

4 En tydlig trend i hela värden idag är att hitta ersättningssystem som premierar kvalitet, metoder för en involvering av patienten i behandlingen samt transparens när det gäller vårdresultat. Fler och fler byter nu synsätt och börjar tala om att sjukvårdens uppgift är att hålla människor borta från sjukvården, det vill säga att förebygga ohälsa och därmed undvika att patienter blir sjuka och behöver sjukvård. Vårdens målsättning borde vara att minska behovet av vård. Det betyder att det förebyggande hälsoarbetet bör vara högt prioriterat. När patienten väl står på akutmottagningen, är hos specialisten eller sitter i väntrummet på vårdcentralen är det ju i en mening redan för sent, sjukdomstillståndet är ett faktum, vare sig det är självläkande som i många fall, eller kräver avancerade åtgärder. Den statliga Patientmaktsutredningen är ett tecken i tiden och pekar på många viktiga frågor. Inte minst visar den hur gränserna suddas ut för var sjukvård ska kunna erhållas. Gränserna mellan landstingen kan lätt uppfattas som svårbegripligt administrativa, särskilt om de sammanfogas med tanken på att alla medborgare har rätt till sjukvård av samma kvalitet. Problemet med gränser blir tydligt när vi konstaterar att det i dag är lättare för en svensk medborgare att få tillgång till sjukvård inom EU än det är att förflytta sig mellan landsting inom landet. Ett annat problem är svårigheten för kommuner och landsting att samverka för den enskilde patientens bästa. Inom medicinen blir möjligheten att behandla människor utifrån alldeles egna behov allt större. Läkemedel som forskas fram i dag blir alltmer specifika och kan produceras för små avgränsade patientgrupper och till och med för specifika individer. De kan därmed ha större verkningsgrad än tidigare. Över huvud taget är individuell behandling, efter individuella behov, på stark frammarsch. Till detta kommer den medicinsktekniska utvecklingen som innebär stora landvinningar. Människosyn Tanken på alla människors lika värde, lika rättigheter och lika skyldigheter delas av de flesta. Ur ett kristdemokratiskt perspektiv är en hälso- och sjukvård för alla människor, solidariskt finansierad utifrån behov och inte utifrån betalningsförmåga, ett uttryck för solidaritet. Kristdemokraternas människosyn poängterar dessutom att varje människa har rätt att vara sig själv, självidentitetens värdighet. Detta syftar till en stark tonvikt på rätten att få hjälp och stöd i enlighet med sina egna behov. När det gäller sjukvård blir detta tydligt när vi talar om rättvisa. Ofta är rättvisa detsamma som att kategoriseras

5 in människor till en grupp/ flera grupper (äldre, barn, människor med olika diagnoser osv.) och inom gruppen få likvärdig vård. För oss kristdemokrater blir grupptänkandet problematiskt eftersom människor inte bör eller ska reduceras till grupper utan att den individuella personen ska ges företräde. En nödvändig förutsättning för vår människosyn och för att de individuella behoven skall styra vården är jämställd och jämlik vård! Så är det inte idag och det viktiga arbetet måste fortsätta och intensifieras. Vi människor är olika. Till detta kommer en stark övertygelse om varje människas ansvar för sitt eget liv och rätten att så långt det är möjligt utforma detsamma. För Kristdemokraterna är det viktigt med en genomtänkt helhetssyn på människan. Detta medför att vården inte kan organiseras vare sig styckevis eller utifrån enbart diagnosbegrepp. En konsekvens av detta blir att dagens indelning av vården i antingen diagnoser eller grupper borde bytas ut mot ett annat synsätt. Annorlunda formulerat så borde därför sjukvårdens stuprör bytas ut mot hängrännor. Vården måste ses ur ett individperspektiv. Utan en sådan grundsyn anser vi kristdemokrater att utvecklingen inte kan gå framåt. Detta synsätt får konsekvens för hur vi vill styra, leda och organisera vården. För människors behov har dessa synsätt ett begränsat värde. I ett individanpassat synsätt ingår att organisera utifrån den enskilda personen och på alla sätt undvika att individen ska anpassa sig efter förlegade strukturer som mer byggts upp för att passa den befintliga organisationen. För att uppnå detta krävs långsiktiga genomgripande förändringar gällande organisation, styrning, ledning och genomförande av sjukvården. Prioriterade områden Kvalitet Morgondagens patienter kommer att ställa allt högre krav på kvaliteten. Kvalitetsarbete och kvalitetsmätning är i allra högsta grad ett prioriterat område. Detta är något som måste ha bäring på vårdens vardag. Här betyder naturligtvis forskningen mycket. Ett viktigt arbete måste göras för att föra samman forskning och praktik. I dagens läge är avståndet mellan evidens och praktik alldeles för stort. Vi vet att 0 procent av vården är skadlig/onödig. Vi vet att 0 0 procent av alla patienter inte får vård i

6 enlighet med aktuell vetenskaplig kunskap. Detta är skrämmande och måste åtgärdas. För att Sverige ska återta sin position som föregångsland i sjukvårdskvalitet måste ersättningssystemen vara baserade på att premiera kvalitet. På samma sätt måste ledning och styrning vara fokuserad på vårdens resultat och värde. Kristdemokraterna vill ersätta det nuvarande produktionsbaserade ersättningssystemet med ett nytt system som fokuserar på vårdens resultat och vårdens kvalitet. Transparens Av tradition har det funnits ett gap mellan vårdare och vårdad. Det paternalistiska synsättet gick att upprätthålla så länge som patienten inte kunde komma åt information. Sedan länge är denna tid över och patienten är i dag ofta välinformerad. Vi tror att bra information och lättillgänglig information är a och o för en bra utveckling av vården. Dock finns mycket kvar att göra. Den statliga myndigheten Vårdanalys presenterade förra sommaren en undersökning som visade att Sverige låg på 1:e plats när det gäller Läkares information till patient. Det är rimligt att tänka att patienter och anhöriga ska ha god insyn i vilken kvalitet som erhålls. Dessutom ska det vara enkelt att jämföra olika vårdgivare på nationell nivå. Ett mål måste vara att patienten har rätt att vända sig till den bästa vårdgivaren. Stockholms läns landstings utveckling av e-hälsa med Mina vårdkontakter, Mina vårdflöden och Vårdguiden ger möjligheter till ökad öppenhet, vilket också är till stöd för ökad patientinvolvering. Patientmakt Vi har länge talat om att patienten ska vara i centrum. Lika viktigt är det att tala om ökad patientmakt. Vårdvalsreformen har inneburit större frihet för enskilda patienter att välja den vårdgivare som passar bäst. Det fortsatta utvecklingsarbetet ska inriktas mot fortsatt förbättrad tillgänglighet, kortare vårdköer och att motverka hinder för att fler aktörer skall kunna verka inom vård och omsorg. Det är patienten inte systemet som skall vara i centrum för hälso- och sjukvården.

7 Detta är en utveckling som inte kommer att avstanna. Inte bara i Sverige utan kanske ännu mer internationellt talas det nu om patientinvolvering. Tanken är förstås att utnyttja patientens kunskap och vilja att ta ansvar för sin egen hälsa. Patienten har inte råd, med tanke på hälsovinsterna, att inte bli involverad i sin egen vård. Att kostnaderna minskar även pekuniärt är naturligtvis en fördel. Vi talar ofta om beslutsstöd i vården. Här finns mycket att göra, inte minst inom området IT, för att hjälpa vården att följa vårdprogram enligt senaste evidens och exempelvis utföra de undersökningar som är adekvata. Nästa steg måste på sikt bli att definiera beslutsstöd som något som handlar om patientens möjlighet att få hjälp att fatta beslut om sin egen behandling och på så sätt ta ansvar för sin egen framtid. Sakpolitiska områden Hälso- och sjukvård för äldre Omsorg och sjukvård för äldre har under många år varit ett av de mest centrala områdena för Kristdemokraternas politik. Den allt äldre befolkningen i Stockholm ställer sjukvården inför nya utmaningar. Avancerade behandlingar av patienter med kroniska sjukdomar och ofta äldre multisjuka patienter är exempel på utmaningar som kräver resurser både för klinisk forskning samt annan sjukvård under allt längre tid. Behandlingen av multisjuka och äldre är områden där vi i dag behöver mer kunskap. Under mandatperioden har Kristdemokraterna aktivt arbetat för att förbättra vården, bland annat med 00 nya vårdplatser inom äldrevården samt infört en så kallad gräddfil för äldre på akuten. Att införa äldrecentraler, vårdcentraler med speciell inriktning på äldre. Att införa fler platser i geriatriken. Att äldre multisjuka ska vid behov tas omhand direkt av geriatriken. Att utveckla samverkan med den läkemedels- och medicintekniska industrin för forskning och utveckling kring äldres sjukdomar. Att vårdcoacher bör erbjudas alla äldre eftersom vårdcoacher har inneburit en förenklad tillgång och förbättrad vård för många patienter. Att utöka äldrepsykiatrin inom öppenvården. Att socialstyrelsens nya riktlinjer för benskörhet på ett systematiskt sätt ska införas i primärvård och specialistvård. Att höja kvalitén vid sjukresor genom att avskaffa samåkningen.

8 Att införa ett nationellt blodgivarregister. Att säkerställa kvaliteten för läkemedelsgenomgångarna för multisjuka äldre. Barnsjukvård Barn och ungdomars uppväxtvillkor är ett av Kristdemokraternas övergripande prioriterade områden. En stor andel av befolkningsökningen i regionen kommer att bestå av just barn och ungdomar. Med den ökade andelen barn och unga som upplever psykisk ohälsa är det absolut nödvändigt med ett nära samarbete mellan slutenvården, skolan och primärvården. Andra samarbetspartners kan bli nödvändiga om behovet så kräver detta. Astrid Lindgrens barnsjukhus ska dimensioneras för att även fortsättningsvis bedriva specialiserad barnsjukvård. För att säkerställa tillgång till rätt kapacitet och kompetens i barnsjukvården kommer länets samtliga barnkliniker och övrig öppenvård, inklusive barn- och ungdomspsykiatrin, att ingå i SLL:s barnsjukvård. Att se över rutiner och risker med förskrivning av läkemedel till barn inom barnsjukvården och primärvården. Att anställa fler barnläkare inom primärvården. Att öka antalet vårdplatser på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Att öka antalet specialistutbildade sjuksköterskor till den slutna barnsjukvården (Astrid Lindgrens barnsjukhus och Sachska barnsjukhuset). Att införa vårdval inom barnmedicinsk öppenvård. Barnpsykiatri Många människor drabbas någon gång under livet av psykisk oro. Depression är en vanlig sjukdom, och den psykiska ohälsan har ökat under senare år. Inte minst bland barn och unga. Kristdemokraterna prioriterar barn och ungas uppväxtvillkor, därför behövs satsningar på ökad kvalitet och större tillgänglighet. En tydligare satsning på människor med spelmissbruk och ungdomar som "missbrukar" nätet behöver göras. Den psykiatriska vården ska ha lika hög kvalitet som annan vård och bygga på respekt för varje människas unika värde. Gott bemötande, tidig upptäckt och tidiga insatser är avgörande för ett bra behandlingsresultat. Kristdemokraterna vill kraftsamla resurserna nära barnen, och lokalt. De kommunbaserade familjecentralerna skall få ett samordningsuppdrag att

9 utforma en individuell plan för varje barn som behöver stöd. Centralen skall anställa skolvårdspersonalen, och följa barnets utveckling. Två akademiska vårdcentraler skall startas, norr, och syd. Att vara en akademisk vårdcentral innebär att verksamheten kopplas till högskolan och därigenom kan vi utveckla nya metoder för att stödja barn och föräldrar. Barn med komplicerad eller kombinerad problematik bör få en personlig namngiven kontaktperson. Det är viktigt att ge människor stöd att själva kunna påverka sin situation. Psykiatrin ska ge möjlighet till en bra start i livet där stödet utgår ifrån att alla barn har inneboende resurser. Insatserna ska utgå från barnets förmåga inte från deras oförmåga. De senaste årens satsningar på neuropsykiatriska utredningar har lett till att fler barn med dessa diagnoser har upptäckts. Det har medfört ett ökat behov av behandling och kognitivt stöd inom habiliteringen. Habiliteringens hälsofrämjande arbete ska utvecklas mot bakgrund av att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ofta har sämre levnadsvanor och oftare är drabbade av psykisk ohälsa än övriga barn och ungdomar. Att starta två akademiska familjecentraler. Att bygga ut de kommunbaserade familjecentralerna med psykiatrisk kompetens. Att utreda sammanslagning av ungdomsmottagningar och familjecentraler. Att stärka stödet till barn och anhöriga till personer som drabbas av psykisk sjukdom. Säkerställa att BUP-mottagningarna har erforderlig kapacitet för att möta behoven och därmed undvika orimliga väntetider Att barn med komplicerad eller kombinerad problematik bör få en namngiven kontaktperson. Vuxenpsykiatri Vuxenpsykiatrin behöver reformeras. En modern psykiatri förhindrar akut insjuknande genom att förse människor med det stöd och den hjälpen de behöver i vardagen. Vi avser att skapa ett gemensamt FoU (forskning och utveckling) center med kommuner och landstinget som huvudmän. Uppdraget ska vara att metodutveckla samverkansmodeller mellan kommunernas socialtjänst och omsorg, samt landstingets primärvård och psykiatri.

10 Kultur på recept har framgångsrikt prövats i region Skåne samt på olika håll i Sverige. Modellen har visat sig ha god effekt på lättare psykiska besvär och har därutöver en preventiv och rehabiliterande effekt. Denna modell vi vill införa i Stockholm. Att starta ett gemensamt FoU-center för utvecklandet av morgondagens psykiatri. Att införa möjlighet till Kultur på recept i Stockholms län. Att vårdplaneringen ska genomföras varje gång en patient skrivs ut från slutenvården. Att säkerställa psykiatrisk kompetens inom primärvården, för att den ska fungera väl som första linjens psykiatri. Att fler vårdplatser införs inom den psykiatriska vården. Psykiatri i samverkan mellan kommuner och landsting Ett starkare samarbete (till exempel genom teamarbete mellan olika huvudmän) och kunskapsöverföring kring bedömning, behandling och rehabilitering behöver utvecklas mellan psykiatrin och andra vård- och omsorgsgivare. Psykiatrin och den somatiska sjukvården tar tillsammans med kommuner ansvar för att skapa en trygg miljö för de psykiatriska patienterna. Målet är ett förbättrat omhändertagande nära patienten, i samverkan med husläkarmottagningarna och övrig specialistvård samt en bättre integrering av psykisk vård och somatisk vård. Barn med psykisk ohälsa behöver mycket stöd i kontakt med skola och andra som är en del av deras vardag. Där spelar kuratorn en viktig roll. SLL ska utöka antalet kuratorstjänster inom primärvården. MiniMaria, som idag är framgångsrika och finns i en del kommuner i länet ska införas i alla länets kommuner. Det är en lokal öppenvårdsmottagning för ungdomar med riskbruk eller missbruk av alkohol och droger. Mottagningen vänder sig till barn och ungdomar upp till 0 år och till deras familjer och erbjuder rådgivning, missbruksbedömning samt olika typer av stöd. Att samverkan mellan sjukvården och den kommunala vården måste stärkas för multisjuka individer. Att en funktion Psykiatri direkt införs med ett gemensamt telefonnummer inom hela landstingsområdet. Att MiniMaria ska införas i alla länets kommuner.

11 Primärvården Primärvården är den del av vården som de flesta stockholmare möter. Det mesta av behandling sker i primärvården. Detta är viktigt för annars riskerar akutsjukvården att få patienter som egentligen kan få vård på vårdcentralen. Tillgängligheten till primärvård har ökat kraftigt i Stockholm de senaste åren. Det är nu viktigt att fortsätta att arbete med andra aspeker av vårdkvalitet. Kristdemokraterna vill utreda patientlistor knutna till primärvårdsläkarna i stället för till vårdcentralen, med Norge och Danmark som exempel, för att höja kontinuitet och kvaliteten inom primärvården. Det är svårt att känna till sina rättigheter som patient. Därför bör landstinget genomföra en informationskampanj för att öka patienternas kunskaper om sina rättigheter till exempel om hur en remiss från primärvården kommer till specialisten, hur snabbt de har rätt till vård etcetera. Landsting och regioner har olika vårdvalssystem. Stockholms läns landsting utmärker sig genom en liten andel av fast ersättning, och en hög andel ersättning för exempelvis läkarbesök eller besök hos sjuksköterska. Vi vill se ett ersättningssystem som i större utsträckning premierar kvalitet och därför bör en utredning genomföras om andra kvalitetsaspekter än just tillgängligheten. Det finns en utbredd ohälsa som kan vara resultatet av arbetsliv, livssituation och livsstil. Många allvarliga sjukdomar går att förebygga genom ändrade kostoch dryckesvanor och ett i övrigt sundare liv. Varje person har ett eget ansvar för att vidta de åtgärder som behövs för att kunna ha en god hälsa. Hälsofrämjande och förebyggande vård ska prioriteras i Stockholms läns landsting och vara en naturlig del i alla vårdmöten och anpassas efter människors behov. Att utreda vilka kvalitetsparametrar som ska påverka ersättningen till vårdcentralerna. Att SLL ska, utifrån exemplen från Danmark och Norge, genomgöra en utredning av att knyta patientlistor i primärvården direkt till läkarna. Att landstinget genomför informationskampanjer för att öka patienternas kunskaper om sina rättigheter.

12 Att det förebyggande arbete för att bevara hälsa och minska sjukdom ska prioriteras t.ex. genom att införa en hälsocheck. Öppen specialistvård SLL har vårdval inom öppen specialistvård, vilket leder till kortare köer och bättre kvalitet och till att väntetiderna inom olika specialistvårdområden minskar. Vården skall bli mer tillgänglig och flyttas närmare patienterna. Fler mottagningar kommer att etableras utanför de stora sjukhusen, vilka då avlastas. Att förflytta den vård som kan bedrivas utanför sjukhusen sparar stora resurser för landstinget och skattebetalarna. Att vårdkedjor införas inom ytterligare områden, för att förbättra kvaliteten. Utvecklingen av vårdkedjor (vårdepisodsersättningar) har gett goda medicinska och ekonomiska resultat. Att utveckla den medicinska kvaliteten inom vården av kroniska sjukdomar, speciellt inom stora folksjukdomar. Att införa ett diabetessjukhus, en sjukvårdsinrättning där specialiserade vårdteam tar hand om patienter med diabetes. Sjukhusvård, Nya Karolinska Sjukhuset Under mandatperioden har alliansen fattat beslut om att bygga Nya Karolinska Universitetssjukhuset, ett toppmodernt akutsjukhus i världsklass. Dessutom görs omfattande investeringar i de andra akutsjukhusen. Detta för att kunna bemöta det medicinska behovet hos den växande befolkningen. Den högspecialiserade vården, knuten till universitet, är ett ansvar för regioner och för landsting. I takt med den medicinsk-tekniska utvecklingen är det inte självklart att detta är den mest ändamålsenliga lösningen. Att det bör göras en statlig utredning om ett förstatligande av den högspecialiserade universitetssjukvården, med Norge som förebild. Att ersättningsmodellen till Karolinska Universitetssjukhuset bör ses över ur ett värdebaserat kvalitetsperspektiv för att vara anpassat till dess specifika uppdrag. Att öka försörjning av vårdplatser och vårdpersonal för att möta den växande befolkningen, i ett första steg genom att bygga 0 nya vårdplatser. 1

13 Vårdens driftsformer och organisation Sverige har lång tradition av att låta det offentliga, kommuner och landsting, driva vård och omsorg. Traditionen är bruten men fortfarande står privat vård och omsorg för bara 1 procent. När det gäller primärvård är andelen större här i Stockholm. Detsamma gäller för äldreomsorgen, men ser vi ut över landet är det en monopolsituation. Ibland kan det låta som om det enda argumentet för privat eller non profitdriven vård är möjligheten att välja vårdgivare. Vi tror att frågan är större än så. Ett viktigt argument för olika aktörer är att en sund konkurrens flyttar fram kvalitetsarbete som ett viktigt konkurrensmedel. Likaså kan aktörers olika inriktning stödja en kvalitetsutveckling som annars skulle utebli. Den har nu gått mer än 0 år sedan ädelreformen genomfördes, då ansvarsfördelning mellan landsting och kommuner förändrades. I dag finns det på nytt behov att utreda ansvarsfördelningen med fokus på ökad kvalitet i vården, och upplevd kvalitet hos människor i vårdsituationen. När hemsjukvården blir ett kommunalt ansvarsområde finns ett gyllene tillfälle att utveckla patientmakt och patientens involvering i sin egen vård. Att upphandlingar ska utformas så att alla aktörer, inklusive non profitaktörer, har goda möjligheter att lämna anbud. Att samtal förs med såväl kommersiella som non profit-aktörer för att söka hitta nya samverkansformer. Detta kommer att stödja utvecklingen av kvaliteten. Att ideella aktörer ska välkomnas som en viktig resurs i vården. Forskning för framtidens sjukvård Forskning och innovation är viktigt inom vården. Det är grunden för medicinsk utveckling och förutsättningen för goda vårdresultat. Forskningen bidrar också till regionens attraktionskraft. Ett av de viktigare projekten är D, som knyter landstingets verksamheter närmare Karolinska Institutet och kopplar ihop dessa med näringslivet och dess behov av stora patientunderlag för forskning. Detta är ett betydelsefullt exempel från arbetet med att utveckla Stockholms sjukvård till en internationell ledande arena för forskning. Genom projektet ska forskningsresultat snabbare kunna omsättas i nya och bättre behandlingar. 1

14 För att förbättra kvaliteten inom sjukvården krävs det en systematisk och vetenskapligt noggrann ansats för att överbrygga gapet mellan rådande praktik och bästa möjliga praktik. Det framväxande forskningsfältet Improvement Science inbegriper discipliner inom hela hälso- och sjukvårdssektorn, från sociologi till statistik, medicin och hälsoekonomi. Improvement Science handlar om att bygga upp en kunskapsbas för hur man förbättrar hälsosektorn och om att överföra den kunskapen till den praktiska verksamheten för att leverera bästa möjliga vård och omsorg. På detta sätt utvecklas vårdformer och behandlingar. Att verka för satsningen på forskningen kring folksjukdomar. Att kräva att alla vårdvalsavtal innehåller forskningsklausuler för att trygga den framtida nya kompetensen och kunskapsinhämtandet. Att satsa på Improvement Science. Att Stockholms läns landsting bör göra en översyn för att stärka och förbättra förutsättningarna för den kliniska forskningen. 1