Vi har gjort ett studiebesök på Opido i Lagan för att lära oss om hur de hanterar miljöfrågor och sitt avfall. Miljöpolicy Opido har tre olika punkter i sin miljöpolicy, här följer de tre punkterna: Vi ska sträva efter att råvaror och energi utnyttjas optimalt och vår miljöpåverkan minimeras. Befinna oss inom ramen för gällande miljölagstiftning samt föreskrifter och andra krav som rör vår verksamhet. Vi ska kontinuerligt arbeta med att ständigt förbättra och effektivisera vår verksamhet utefter våra miljömål. Miljöcertifikat Opido följer standarden ISO14000 som är olika standarder som företaget kan följa för att skapa ett så bra miljöledningssystem som möjligt. Återvinning och annat avfall Plasten som Opido använder är återvinningsbar och om det finns spilldelar från plasten så återvinns det och skickas tillbaka till leverantören. Allt avfall sorteras så långt det går, det som är kvar bränns. När avfallet har sorteras så skickas det iväg till återvinning. Personalen En stor del av personalen bor i Lagan och Ljungby, några av de som bor i Lagan tänker på miljön och cyklar till jobbet. De som bor i Ljungby kör antingen bil eller åker buss. Plasten Plast är ett bra material för det är lätt att transportera och miljövänligt för att de kan återvinnas. Eftersom plasten fraktas i skivor så får det plats mycket i en lastbil och det är också bra för miljön eftersom man inte behöver köra flera gånger. Ej återvinningsbart material. Daniel Pilarp och Valentin Alm 7
Studiebesök på Sundströms Vi har varit på Sundströms i Lagan. Vi ville gå dit för att vi var nyfikna på deras miljöpolicy. Vi träffade på Peter Clarin, som besvarade våra frågor, och visade oss runt i byggnaden. Företaget startades 1926 av Ivan Sundström. Ivan Sundström var en ingenjör som kom på att de människor som jobbade i gruvor, andades in farliga ämnen och blev därför sjuka, till och med dödssjuka. De använde inga andningsskydd. Ivan Sundström tänkte att man måste göra något åt det, och började sedan konstruera andningsskydd. Det fanns inte plast på den tiden, så andningsskyddsmaskerna var gjorda av metall och läder. Vi har fått se hur maskerna under årens lopp har förändrats. De utvecklades från läder och metall, till plast och metall. Sundströms tillverkar nu andnings masker, med både partikelfilter och gasfilter. Peter sa att partikelfiltret var så effektivt, att om man använde den filtermasken under hela vintern, så blir man inte förkyld. I gas filtren använder man kol, som bilder gaserna. Sundströms återvinner alla sopor, och de material som de använder som blir över. De har containrar där de sorterar trä, wellpapp, och brännbart avfall, som sedan körs till ett värmekraftverk som energianvändning. Sundströms har också ett ECO-SIMPLEX förråd, där de förvarar allt från batterier och lampor, till farliga kemikalier. De brukar samfrakta avfall tillsammans med andra företag, vilket är bra för miljön och företaget sparar pengar. De får ungefär 1500 kronor per ton, för brännbart avfall. De har ett kemikalie register där de skriver ner allt från städmedel, till farliga kemikalier. De får inte köpa in någonting annat, än det som står i registret. Gaserna som de använder för att testa filtren, har de i ett enskilt isolerat rum. Där har de bl.a. svaveldioxid (SO2), klor (CL2) och ammoniak (NH3). Det farligaste är om det skulle börja brinna i gastuberna. Men de har dörrar som automatiskt stängs och skyddar för elden, när brandlarmet går igång. Som arbetsskydd använder arbetarna skor med stålhätta, heltäckande arbetsbyxor, och hörselskydd. Panta flaskor Jag är från Lagan och stör mig mer och mer på att folk bara slänger pantburkar överallt, jag ser det när jag går i staden och även i skolor. Varför kan inte folk bara panta flaskorna istället för att slänga dem i naturen när man ändå får några kronor av att panta flaskorna. Alla vinner garanterat på att naturen hålls ren. Jalila Trabelsi Vahida Ahmic och Arta Zani Bensinpriser Sänk bensinpriserna, tanka på okända bensinmackar istället för att tanka på de vanliga, så de måste sänka priserna. Herman Lamekson 8
Panelen Frågor 1. Brukar du tänka på miljön och miljöfrågor? Lisa Jonasson, 15 år, Lagan Emelie Höjberg 16 år, Boaryd 2. Gör du något för att spara på miljön, vad? 3. Återvinner du, i så fall vad? 4. Det ryktas om att världen kommer gå under på lördag, är det sant eller ren bullshit? 5. Köper ni ekologisk mat? Sven-Arne Björåker 53 år, Ljungby 1. Nej, men vi använder den på fel sätt. Emelie: Åker buss istället för bil 2. Lisa: Cyklar istället för mopeden ibland. 3. Pantar och återvinner papper. 4. Ren bullshit, vi har hört det förr. 5. Lisa: Nej Emelie: Ibland, typ mjölk. Gustaf Palmborg 15år, Dörarp Robert Johansson 16år, Hölminge 1. Ja 2. Jag gör mycket. Jag använder lågenergilampor, undviker standby, källsorterar, tänker på förpackningar och utrotningshotade djur. 3. Ja! 4. Ren nonsens! 5. Ja, jag köper ekologisk mat ganska ofta, eller mer krav märkt. 9 1.Ibland 2. Nej, men åker buss. 3. Mamma sköter det. 4. Det är ren bullshit. 5. Ja, ibland 1. Nej 2.Ingenting 3.Pantar 4.Nej,det är inte sant. 5.Haha, nej! Johanna Andersson, Emelie Persson och Emelie Sandahl
Bidrottningen Drottningen är samhällets viktigaste bi, och kallas visen. Det finns fyra olika slags bidrottningar. Det är: 1. Utskriftsdrottningen - den drottningen tillkommer under så kallade stillbyten. Bina ta en vanlig cell och flerdubblar den som hänger ner som en liten tapp. Den cellen vårdas ömt, och simmar i fodersaft. Det är ingen skillnad på ägget, men eftersom den vårdas så bra och får så mycket större cell så blir drottningen större än arbetarbiet, och hennes könsorgan blir fullt utvecklat. 2. Svärmdrottningen - vid svärmning försvinner den gamla drottningen och en del av de andra samhällets bin. Kvar lämnar man flera drottningceller. När det sedan kläcks så får de slåss om vem som ska leda samhället. 3. Nöddrottning det kan hända att bina förlorar sin drottning. De märker det genom att de inte känner drottningens feromon. De letar efter henne, men om de inte hittar henne då väljer de ut så kallade nödceller som är vanliga arbetarbinsägg. De blir inte lika bra eftersom att arbetarbinas äggstockar inte är lika utvecklade som en bidrottnings. De är också mindre till storleken. En vanlig drottning har två äggstockar och båda innerhåller 180 äggrör, och under hela sin livstid lägger hon ca 500 000 ägg. En nöddrottning har bara hälften eller en tredje del av denna kapacitet, och kommer efter en tid att bytas ut av bina eller biodlaren. 4. Odlade drottningar biodlaren kan själv plocka undan larver som sen blir till drottningar. Man säljer dem till andra biodlare som inte själva odlar egna drottningar. De skickas i en liten låda på posten. I ett samhälle kan det bara finnas en drottning. Ibland kan den nya och den gamla drottningen leva en hel säsong tillsammans, men efter ett tag så slänger bina ut den gamla drottningen. En tid efter att drottningen har kläckts så tar hon sin första flygtur. Efter ca en vecka är hon brunstig och ge sig ut för att paras. När hon ska ut och träffa drönare måste det vara minst 20º ute. Hon para sig bara en gång under hela sitt liv. Då fylls hon med sperma, hon lägger sedan ca 2000-3000 ägg per dag resten av sitt liv. Utom på vintern då de samlas i en klump i samhället för att inte frysa ihjäl. Om det råkar komma in en drottning från ett annat samhälle i kupan så anfaller vaktarbina och sticker ihjäl henne. Drottningen har en gadd som alla andra bin, men hon använder den enbart i strider med andra bidrottningar. Biodlaren märker ibland drottningen med en färgklick för att hålla koll på drottningen. Ibland kan det hända att drottningen inte lyckas bli parad och då lägger hon obefruktade ägg, som sedan blir drönare. Ett sådant här samhälle dör så småningom ut när arbetarbina dör ut. Denna drottning kallas drönarmor. Emmy Holgersson Hilton hotell satsar på bikupor Hilton hotell i Stockholm satsar på bikupor på taket för att kunna servera egengjord honung till sina gäster. Hotellet är de första i Sverige på att servera frukostbuffé som är helt kravmärkt. De finns redan flera hotell i New York, Berlin, Paris och London som har det och nu har det nått Sverige. Gustav Yngvaldsson Bengt letade efter drottningen, men han lyckades inte hitta henne. 10
Arbetsbina Drönaren Om ett samhälle ska funka och för att det ska kunna tillverkas honung behövs arbetsbin. Arbetsbina kommer ifrån drottningen i samhället som har parat sig med ett antal drönare. Arbetsbina lever i cirka tre, fyra veckor, och då har de genomgått alla uppgifter i sitt liv. När de föds är de mindre än de andra bina, men det beror inte på att de sedan ska växa, istället börjar de veckla ut sig och äter så att de sedan är i den normala storleken. När de kläcks så börjar de med att putsa de celler där de fötts så att drottningen kan lägga nya ägg i dem. Därefter när de ätit upp sig och fodersaftskörtlarna utvecklats så får de tillbringa en tid som ambin och mata larverna. Sedan hjälper de till att ta emot pollen och nektar som de äldre bina hämtat från blommor och träd. Ett par veckor efter födseln är binas vaxkörtlar utvecklade och då kan det finnas behov av att göra nya vaxkakor som de bina då bygger upp. I den näst sista uppgiften är de vaktbin vid flustret eller så är de städbin som flyger ut med döda bin och annat avfall. Det sista de gör är att bära hem nektar, pollen och vatten. Drönaren föds ur ett obefruktat ägg som drottningen lägger och bär med sig bara hennes arvsanlag. Drönarcellerna är lite större än de vanliga cellerna. De tag ca 23 dygn för en drönare att utvecklas från ägg till färdigt bi. Den nykläckte drönaren matas till en början av arbetsbina men kan sedan klara sig själva av den honung han hittar. Efter en vecka gör han sina första flygövningar. Men ger sig sällan ut i dåligt väder. Drönarna är kraftigt byggde. Deras vingsnurr är betydligt dovare än arbetsbina. Många drönare omkommer i samband med parningen. Ofta kan man i augusti se hur arbetsbin biter tag i en drönare och flyger i väg med honom som kallas drönarslackt. Är väldigt likt ett vanligt arbetsbi men är lite större men något mindre än drottningen. Jenny Kalebsson Malou Papp Colony Collapse Disorder 11 Olle och Gustav är redo för sitt besök i Bikupan Colony collapse disorder är en sjukdom som inträffade i USA 2006-2010 som gör att arbetsbin överger sina kupor. Resten av samhället i kuporna kan då inte överleva. Man vet inte varför de lämnar sina kupor, men det finns flera teorier varför. En teori är att en parasit vid namn Nosema ceranae utplånar bina. Denna parasits föda är bin. Det finns också en annan teori att viruset IAPV, som orsakar skakande vingar och förlamning kan ha varit orsaken till detta. Allt detta kan ha skapats av bekämpningsmedlen som används i jordbruket. De främsta bekämpningsmedlerna som orsakar colony collapse disorder är Clothianidin och Imidacloprid. Gustav Yngvaldsson
En hållbar energi Hur läge kan vi fortsätta använda fossila bränslen? De tar snart slut och våt jord klarar inte mycket mer utsläpp. Nästan ¾ a Sveriges energi kommer från fossila bränslen, vad ska vi göra åt detta? Kan människor fortsätta leva som dem gör även utan fossila bränslen? Vi har gjort en undersökning om hur många vindturbiner det behövs för att täcka över de fossila bränslena. Sveriges energi förbrukning per år ligger på ca 470 TWh vilket motsvarar (47000000000000 W) varav 310 TWh kommer från fossila bränslen. Idag producerar Eon 3600 MWh (3600000000 W), Och Sveriges mål 2010 var att producera 10 TWh per år. Vi har räknat ut att ett genomsnittlig vindturbin till havs har en effekt på 3,3 MW (3,33333333 W). En på land har en effekt på 3 MW (3000000 W). Vi har kommigt fram till att på ett år med 200 gynnsamma dygn producerar en vindturbin till havs 16 GWh (16000000000 W). Och en på land producerar 14,4 GWh (14400000000 W). För att producera tillräckligt med elektricitet för att konkurrera ut de fossila bränslena så behövs det antingen byggas 4.7x10*14 1.6x10*9 = 293750 st till havs. 4.7x10*14 1.44x10*9 = 326388 st på land. Trots att denna summa kan ses som extremt hög så med den utvecklingstakt vi ni har så kommer den summan att minska så avsevärt som 80 %. Det finns redan nu vindturbiner som genererar 10 MW och större turbiner är under utveckling. Vindkraften är just bra för det är en engångskostnad att sätta upp dem och sedan står de bara där och producerar elektrisk ström. Det finns fler varianter av vindkraftverk och alla är på väg framåt i sin utveckling. En av de största utmanarna är vertikala vindturbiner som snurrar vilket håll än vinden kommer ifrån. Detta gör dem till en energiupptagare hela tiden motsatt vindturbinerna som bara genererar när det blåser direkt mot dem. Flera fördelar med vertikala vindkraftverk är att de är tysta, har mindre friktion och tar mindre plats. Därför så kan de snart ersätta de vanliga vindturbinerna. Läget för vindturbinerna ska också undersökas noga, speciellt för fågellivet då större fåglar annars lätt flyger in i de roterande bladen. Att ha att dem låter för mycket som argument är ett lika dåligt argument som att säga att vi inte ska köra bil för att det låter för mycket. Vi har även pratat med Mattias Hennius som är vindinformatör på Eon, men han hade inga svar på så kort tid. Paul Karlsson och Philip Exenberger Släck lamporna! Världen över är det fullt med lampor som lyser 24/7 året runt. Släck lamporna en timme varje dag så sparar du både pengar och energi. Earth hour är ett jippo som är en dag varje vår. Riktigt onödigt egentligen, det hjälper inte särskilt mycket. Visst hjälper det den dagen, men vill man ha en långvarig verkan måste man släcka lamporna en liten stund varje dag. Ungdomar som tror att de inte kan göra skillnad när det gäller miljö, är bara inte tillräckligt informerade. Alla kan göra något för att hjälpa miljön, släcka lamporna är bara ett sätt. Släck lamporna när ni går hemifrån till jobbet och skolan eller när ni åker och handlar eller ska på semester. Om ni är rädda för att det ska bli inbrott när ni är iväg kan ni sätta lamporna på timer eller be en granne att gå in och ändra lamporna från dag till dag. Sluta ha tv:n på stand by- läge, cykla till jobbet, sluta använda plastkassar när ni handlar och tänk på vad ni slänger i soporna. Det finns inga giltiga ursäkter för att inte släcka lamporna och vara med och påverka miljön. Så släck lamporna och bidra till en bättre miljö för oss alla! Erika Göransson 12
Hotet från växthuseffekten Växthuseffekten sägs vara anledningen till att livet på jorden blev möjligt, eftersom att utan växthuseffekten så skulle inte vårt jordklot ha värmts upp och nu har det blivit ett hot mot livet på jorden. Växthuseffekten är en av dem många miljöfrågor som vi utsätts för under vår vardag. Vi oroar oss för alla olika sorters katastrofer, en av dem är växthuseffekten och trots att vi vet vad som kan hända om vi inte skärper oss så är finns det inte tillräckligt många som försöker rädda vår planet. Vad är det egentligen som gör att människor inte kan anstränga sig för en bättre miljö? Orsaker Det finns två olika orsaker som bidrar till växthuseffekten, mänskliga påverkan och naturliga orsaker. Den mänskliga påverkan är den som till största del har orsakat växthuseffekten. Genom att vi använder fossila bränslen så släpper vi ut flera miljarder ton koldioxid per år och det hjälper inte är vi hugger ner skogen som annars skulle kunna hjälpa till att minska koldioxidnivån. Naturliga orsaker kan vara solens och jordens förhållande till varandra och vulkanutbrott, trots det har forskarna kommit fram till att klimatförändringar som sker idag inte bara kan orsakas av den naturliga påverkan. Vattenångan är den som bidrar mest när det gäller naturliga orsaker, vattenångan bildas när sol ljuset skiner på havsytan och sedan skickas det förångande vattnet till himlen och där fångas det av moln som sedan avger värme. Om kollektivtrafiken Vad kommer att hända? Vad är det som händer när växthuseffekten ökar jordens temperatur? För det första så kommer jordens temperatur öka drastiskt, temperaturen kommer att vara i obalans på jorden, på vissa områden kommer nederbörden att öka och andra områden som det redan har ett varmt klimat kommer att torka ut. Vad kan vi göra? Så frågan är hur ska vi göra för att minska utsläppen? För det första kan vi sluta använda så mycket bränsle till bilar och börja använda buss och tåg, och även om vi ska åka till en plats som inte är långt bort kan vi cykla eller gå. Minska växthusgaserna och använd inte mer energi än nödvändigt. Tillsammans kan vi rädda vår planet och hoppas på en bättre framtid. Globala uppvärmningen gjorde det möjligt med liv på jorden. Jalila Trabelsi Jag är en 15-åring som bor ute på landet, jag har några kilometer till Lagan och bor ännu längre bort från Ljungby. För att jag ska komma någonstans måste jag antingen ta bussen, köra moped eller åka med mina föräldrar. Det som är problemet är det faktum att köra moped eller åka med föräldrar skadar miljön, men om man tar bussen skadar det inte lika mycket, men det kostar för mycket. En enkel resa till Ljungby koster runt 18 kronor och till platser längre bort som Växjö och Halmstad kostar det kanske över 50 kronor! Ska det kosta så mycket att spara på miljön är det inte konstigt att vi inte tar hand om den. Det jag stör mig mest på är att folk tjatar och tjatar om att vi måste ta hand om miljön, men vi kan inte göra det om vi måste betala så mycket för det. För att underlätta det för oss måste andra också ställa upp på det som att sänka priser på kollektivtrafiken för att locka fler människor att åka med, och i slut ändan kommer alla vinna på det och hjälpa andra. Karin Andersson 13