Lacinai_2_inlaga.indd 1 08-11-26 18.58.29

Lacinai_2_inlaga.indd 1 08-11-26 18.58.29

Lacinai_2_inlaga.indd 2 08-11-26 18.58.29

Lacinai_2_inlaga.indd 3 08-11-26 18.58.29

antoni lacinai Moderera mera www.comiendo.se Författaren och Koala Publishing sättning: Andrea Kellerman tryck: Trydells, Laholm, Sverige, december 2008 upplaga: 1:1 isbn 978-91-86005-00-9 koala publishing Box 224 271 25 Ystad tel: +46 8 612 42 20 fax: +46 8 612 42 80 info@koalapublishing.se www.koalapublishing.se Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av författaren och förlaget är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning. Lacinai_2_inlaga.indd 4 08-11-26 18.58.29

Första upplagan Lacinai_2_inlaga.indd 5 08-11-26 18.58.29

Lacinai_2_inlaga.indd 6 08-11-26 18.58.29

innehåll Förord 9 Inledning 13 01 Varför har man en moderator? 15 02 Vad är syftet med mötet? 19 03 Vem sitter i publiken? 23 04 Vad är målet för detta möte? 25 05 Dags att skapa din del av innehållet 29 06 Hjälpmedel 43 07 Hur du ser ut 49 08 Hur du låter 65 09 Ställ in dig mentalt på uppgiften 71 10 Väl på plats 75 11 Moderera mera 79 12 Uppföljning då? 93 mitt bokslut 95 tack 97 biografier 99 Lacinai_2_inlaga.indd 7 08-11-26 18.58.30

Lacinai_2_inlaga.indd 8 08-11-26 18.58.30

moderera mera Förord Nya Zeeland, Singapore, Mexico City och så vidare. År 2000 åkte ett antal utvalda personer på Ericsson runt jordklotet i sex månader och bjöd på show. On Air hette det tre timmar långa programmet. Publiken, ofta runt 200-300 personer per tillfälle, skulle ha känslan av att de var med i en TV-show. Programledaren varvade talare på scen med intervjuer och filmer på duken. Allt handlade om Mobilt Internet som var på ingång. Det var hype. Det var koolt. Det var uppskattat. Några månader tidigare, en vintermorgon i december 1999, hade jag blivit övertalad av en kollega som sa att det pågick en uttagning för att bli talare i en roadshow. Både jag och kollegan hade givit presentationer till kunder och kollegor runt om i världen. Vi tyckte båda att det var en rolig, stimulerande del av våra jobb. Jag bestämde mig för att hänga på. Ganska snart förstod jag att vi hade fått lite felaktig information. Det var som moderatorer vi skulle testas. Jag hade hunnit vara toastmaster vid några tillfällen tidigare men aldrig moderator. Nu var jag ändå där och hade satt av tiden så jag körde på och testade. Jag och min kollega blev två av fem moderatorer som senare åkte runt och spelade programledare under projektets gång. Som tur var hade vi fått en ordentlig duvning i hur en moderator och programledare skulle agera innan vi mötte kunderna, pressen och kollegorna. Under denna vår hade jag det riktigt kul. En röst inom mig sa att jag kanske borde satsa på att köra eget? Jag vågade inte riktigt. Under några år växte rösten i styrka. Jag kunde till slut inte ignorera den. Jag breddade mitt erbjudande och till slut tog jag steget ut i egenföretagarens värld. Som författare och föreläsare. Som utbildare och chefsutvecklare. Och som moderator. Idag har jag världens roligaste jobb. Att på olika sätt kunna hjälpa andra människor prestera bättre i olika möten är en ynnest. Att vara moderator är fantastiskt stimulerande. Till skillnad från min förra bok, Sluta hålla presentationer börja ge, har jag valt att ge dig fler åsikter och erfarenheter än bara mina egna. Jag har intervjuat talare och arrangörer. Jag har intervjuat andra moderatorer. Det ger dig en bredare bild av vad du kan göra som moderator, inklusive tips och tricks på vägen. Några namn känner du kanske igen. Andra är erkända utan att vara kända. Persongalleri Följande personer har bidragit med sina erfarenheter, åsikter och exempel. Jag riktar samtidigt ett stort tack till dessa, och presenterar dem lite utförligare i slutet på boken, men här kommer en personlig glimt av dem: 9 Lacinai_2_inlaga.indd 9 08-11-26 18.58.30

antoni lacinai Anders Granberg Hur känd som helst i de norra delarna av riket, och en ny god vän sedan någoen tid tillbaka. I denna bok tar han på sig moderator-hatten, men han har många fler än så. Annika Dopping Jag tänkte ta med röster från andra moderatorer sa jag till Roger Kellerman, min förläggare. Då ska du prata med Annika Dopping, svarade han. Sagt och gjort. Denna välkända programledare och moderator var helt rätt. Träffsäker i sin analys. Snabb i svaret. Härligt. Marc Leclerc En snabbtänkt och varmhjärtad Ericssonanställd, och därmed en av mina före detta kollegor, som ofta får interna moderatorsuppdrag runt om i världen. Katarina Hulting Vår kända TV-sportprofil med bakgrund som Europamästare i Curling och som idag är både föreläsare och moderator. Det är i den sistnämnda rollen som hon delar med sig av sina insikter till oss. Micke Gunnarsson En duktig presentatör och bleking som är specialiserad på ungdomskommunikation och som ofta är ute på skolor och pratar. Theo Härén En av Sveriges populäraste talare som får oss att inse att vi är mindre kreativa än vi tror, men mer kreativa än vi anar Tvekade inte utan ställde gärna upp med rappa svar. Cecilia Warrol Ersson En projektledare jag haft nöjet att jobba nära under ett projekt där vi kuskade runt i Sverige och träffade beslutsfattare från norr till söder. Gunilla Ridström Hon har många järn i elden för att få företagandet att fortsätta blomstra i Upplands Väsby. Gunilla gav mig mitt allra första moderatorsjobb som egenföretagare. 10 Lacinai_2_inlaga.indd 10 08-11-26 18.58.30

moderera mera Peter Lingmerth En representant från eventbyråsidan som gärna föreslår moderatorer, som en del av ett helhetserbjudande till kunden. Barbro Fällman Via min kontakt Anette Jarfelt på Talarforum kom jag i kontakt med retorikern, författaren och utbildaren Barbro, som också tränar nya förmågor i rollen. Den här boken är alltså till för dig som vill bli bättre på att agera moderator. Du som läser detta är troligen någon som är, eller kommer att vara moderator på seminarier, konferenser, paneldiskussioner eller liknande. Du är troligen är en av följande figurer: Internanställda Ni som är chefer, marknadsförare, projektledare och så vidare. Ni agerar moderator på olika möten, där ert företag av olika anledningar inte tagit in någon utifrån. Professionella moderatorer Er unique selling point är att ni inte är kändisar, vilket gör att publiken kan fokusera på innehållet istället. Men ni kan vara svåra att hitta. Branschkunniga Ibland är det ni erkänt duktiga specialister som tar rollen. En som alla i branschen känner till och som troligen har ett förtroende hos publiken. Kändisar Ni agerar dragplåster till ett möte. En del av er är journalister, programledare, eller kända i olika media-sammanhang. Ni har troligtvis lärt er att snabbt sätta er in i en mängd olika ämnen. Boken är fokuserad på moderatorn, men det finns flera delar som även andra har nytta av. Arrangören av mötet till exempel. Och talarna, som kan få en bild av vad de kan förvänta sig. Dessutom fungerar boken också i det bredare perspektivet av att leda möten. Jag tänker på konferenciären på den festliga galan som introducerar den ena artisten efter den andra, ibland med små utvik och intervjuer. Jag tänker på programledaren på tv som också behöver förbereda sig. Jag tänker till och med på kompisen som blir toastmaster på bröllopet, kalaset, etc. Det finns mycket gemensamt, även om det också finns saker som skiljer sig åt. 11 Lacinai_2_inlaga.indd 11 08-11-26 18.58.30

antoni lacinai Oavsett vilket är du antagligen nyfiken och har en inställning att du kan lära dig något nytt. Jag applåderar insikten. Vi kan alla lära oss av varandra. Jag tackar för förtroendet att du vill investera det viktigaste du har, nämligen din tid och uppmärksamhet. Lycka till med dina framtida moderatorsuppdrag! Antoni Lacinai Comiendo Communications 12 Lacinai_2_inlaga.indd 12 08-11-26 18.58.30

moderera mera Inledning Om du egentligen inte har tid eller ork att plöja böcker, ska du få några snabba tips av mig. De är de viktigaste jag kan förmedla: Tre tips till den late Ta reda på hur arrangören vill ha det. Prata med talarna i förväg om hur de vill bli introducerade och vilka frågor de vill ha. Få publiken att känna trygghet över att du vet vart du är på väg. Nio tips till dig som är lite mer ambitiös 1. Förstå syftet med mötet Varför finns mötet? Vad vill arrangören uppnå? Vilken atmosfär vill uppdragsgivaren skapa? Hur kan du bidra till det? 2. Förstå vilka målgrupper talarna har Ta reda på om det är en och samma målgrupp för alla talare eller om talarna har olika målgrupper. Du behöver förstå vilken målgrupp varje talare vill nå. Ditt jobb är att representera målgruppen och samtidigt lyfta talaren. 3. Förstå vad varje talare har för mål med just sin presentation Vad vill de att deras målgrupp ska veta? Vad vill de att deras målgrupp ska känna? Vad vill de att deras målgrupp ska göra? 4. Gå igenom talarnas material i förväg Du kan då komma fram till några intressanta frågor som du skulle kunna ta med talaren före, eller efter dennes presentation. 5. Fråga talarna hur de vill bli introducerade Bygg upp deras trovärdighet. Skapa rätt atmosfär. Om uppdragsgivaren vill ha en informell atmosfär kan du till exempel introducera talarna genom att lägga till något om personligt. Bestäm också om du vill att publiken ska applådera. 13 Lacinai_2_inlaga.indd 13 08-11-26 18.58.30

antoni lacinai 6. Fråga talarna vilka frågor de vill att du ska ställa Vad tror talaren att målgruppen vill veta mer om? Våga ställa de dumma frågorna. Publiken kommer att tacka dig. 7. Länka den ena presentationen till den andra förmedla den röda tråden Publiken ska känna sig helt trygg med dig som moderator och att det finns en anledning till ämnena och ordningen de presenteras i. 8. Du springer ett maraton inte 100 meter 100-metersloppet är till för talarna. Du kommer att vara på scen många gånger och du behöver därför spara lite på din energi. Istället för 100 % räcker det med 85%. Och detta med bibehållet engagemang naturligtvis. 9. Avsluta positivt Avsluta varje del du gör i dur och inte i moll. Låt inte någon avsluta med en negativ kommentar innan talaren eller hela event avslutas. Då är det detta som publiken tar med sig. 14 Lacinai_2_inlaga.indd 14 08-11-26 18.58.30

moderera mera Kapitel 1 Varför har man en moderator? Moderatorn är viktig vid större evenemang för att hålla i programmet och presentera föreläsarna. En bra moderator lättar upp stämningen om det behövs, gör egna reflektioner/inlägg, helst med humor. Gunilla Ridström Tänk dig att du går till ett seminarium. Programmet säger att du ska få lyssna till sju intressanta talare. Du kommer dit i tid och väntar på att mötet ska börja. Inget verkar hända. En kvart efter utsatt tid går en av talarna upp. Han får hjälp av en tekniker att koppla upp sin dator och sedan börjar han prata. När han är klar lämnar han scenen utan att en enda fråga ställts. En ny talare kommer upp. Nej, det var visst serveringspersonalen som ville berätta att det blir kaffe efter nästa talare. Proceduren för nästa talare upprepas därefter. Denna gång blir det en lång frågestund som aldrig verkar ta slut. Efter kaffet hinner bara en talare till framföra sina åsikter innan tiden är slut Ett möte där många talare är inblandade kräver en mötesledare. För ett seminarium, en konferens eller en paneldiskussion kallas mötesledaren för en moderator. För en workshop kallas motsvarande person en facilitator. För en galakväll heter det konferencier, och så vidare En moderator kan användas vid väldigt många olika typer av evenemang, stora som små, interna eller externa. Moderatorns roll är att skapa ett naturligt sammanhang i budskapen och hjälpa åhörarna att förstå dessa. Moderatorn är ofta en slags konsult till konferensen/seminariet/workshopen som ska arrangeras. Förväntningarna på moderatorn och moderatorns förväntningar på aktiviteten måste diskuteras tidigt i planeringsfasen. Ofta har moderatorn intressanta och användbara erfarenheter som kan komma till nytta. Utrymme för diskussioner kring upplägg och planering samt tid för repetitioner, eventuellt med rollspel, ger ofta ett bättre slutresultat. Cecilia Warrol Ersson För att få ett driv i programmet/agendan och ha någon som håller ihop och driver den röda tråden. Moderatorns kompetens kan också vara en viktig ingrediens. Peter Lingmerth 15 Lacinai_2_inlaga.indd 15 08-11-26 18.58.30

antoni lacinai En moderator för mig när jag föreläser, ser jag som ett kitt mellan mig och publiken. Dels att moderatorn ger ett proffsigt intryck i form av att hälsa välkomna, inleder och kanske redan i början slänger ut en brandfackla eller liknande, men också en som kan öppna upp en disskussion efteråt. Att starta upp med frågor som gör att publiken lättare fattar mod att hänga på och ställa sina egna. Moderatorn har också en friare roll att provocera och reta från båda håll. Micke Gunnarsson Det är den person som håller ihop hela seminariet och färgar det med personlighet, kunskap och empati. Barbro Fällman A moderator s role is to foster an environment that is optimized to meet the objectives of the event, whether these are to convey information to the audience, solicit feedback, provoke a change in behaviour or perception, achieve a consensus, or to build a community to tackle some issues collectively. Marc Leclerc Om det inte finns någon moderator på till exempel ett seminarium kommer mötet att hacka likt en bil som fått fel bränsle. Dessutom blir det tråkigt för publiken och det skapas ingen röd tråd i mötet. Ta en programledare på TV som ett annat exempel. Föreställ er hur Idol eller På spåret skulle sett ut om ingen höll ihop programmet. Det skulle bli ganska tråkigt och i vissa fall nästan omöjligt. Samma gäller en paneldiskussion. Om ingen ställde frågorna och hade en avsikt med vilka frågor som var relevanta så skulle det sitta en grupp vilsna panelmedlemmar som inte visste vad de skulle bidra med. Publiken investerar sin dyrbaraste resurs, nämligen sin tid. Och vem håller tiden om ingen leder mötet? Har man bara en eller kanske två talare kan man nog klara sig utan någon direkt moderator, givet att talarna själva introducerar sig och tar eventuella frågor från publiken. Men annars vinner hela mötet på att någon tar rollen. Åtminstone om moderatorn gör ett hyfsat jobb. Vi har nog alla sett vår beskärda del av dåliga moderatorer och ifrågasatt om det verkligen var så lyckat med en moderator. Det är sällan moderatorn fyller den roll det verkligen skulle kunna fylla. De är ofta för bleka. Teo Härén Men kanske är det fel fråga att ställa. En moderator behövs. Alltså blir frågorna: Vad för slags moderator vill vi ha? Vilken kvalitet söker vi? Om vi tar någon utifrån till vilket pris? 16 Lacinai_2_inlaga.indd 16 08-11-26 18.58.30

moderera mera En moderator måste ha stor utstrålning, bra röst och kunna agera på scenen inför många människor. Vem jag väljer som moderator beror på vad det är för typ av evenemang och på hur mycket pengar jag har till evenemanget. Det är viktigt att jag själv har lyssnat på moderatorn så att jag vet att vederbörande passar till just det evenemanget jag håller i. En gång anlitade jag en journalist som moderator som jag kände i den rollen men inte som moderator. Det visade sig att han inte alls fungerade i större sammanhang. Han hade varken utstrålning, en röst som håller eller förmåga att fånga publiken. Gunilla Ridström En moderator är också neutralare än t ex en avdelningschef eller liknande. Eftersom han eller hon kommer utifrån slipper man traditionella synsätt ( så här har vi alltid gjort, och liknande) och kan åstadkomma nya infallsvinklar. Cecilia Warrol Ersson The moderator sets the stage so that both speakers and audience are in the right frame of mind to receive, contribute, question, share and act according to the objectives of the event. The moderator also is responsible for keeping the event on track by preventing distractions from disrupting the flow of activities, keeping time and focus where it belongs, and intervening (minimally) to keep the pace and mood at the right level if either should flag. Overall, the moderator controls the psychic space and the event process so that sponsors, speakers and audience can get the most value possible out of the event. Marc Leclerc När bestämmer sig då en arrangör för en moderator? Det skiljer väldigt mycket från projekt till projekt. I vissa fall planeras moderatorn långt i förväg. Datumet kanske inte är spikat men man vet ungefär när det blir av ändå. Arrangören kan ibland ha önskemålet att moderatorn blir inblandad i agendan, flödet och innehållet. Då vill de också vara ute i god tid, eftersom moderatorn blir en ännu tydligare del av projektet. Jag tar tidigt ställning till om jag behöver en moderator eller inte. Om det är ett större evenemang eller ett komplext budskap eller en målgrupp som är beslutsfattare eller liknande, kommer jag med stor sannolikhet välja en moderator som är kunnig och/ eller känd inom området (ekonomijournalist, expert, känd profil från idrott eller liknande). Beroende på vilken målgrupp jag vänder mig till kan en välkänd moderator vara mycket bra för marknadsföringen. Cecilia Warrol Ersson 17 Lacinai_2_inlaga.indd 17 08-11-26 18.58.30

antoni lacinai Redan i idéstadiet när formatet kring mötet sätts. Peter Lingmerth Ibland kommer det på en plötsligt. Arrangören har bestämt agendan, hittat talare, ordnat med lokalen och tekniken. Och så kommer de på det: En moderator? Ja just det, det måste vi ha. Det händer ofta på interna möten också, såvida inte projektledaren eller sponsorn själv vill ta rollen. Det är innehållet och talarna som är viktiga och med all rätt. Utan innehåll blir det bara yta. Ibland kan arrangören inte bestämma sig för om de ska gå med en kändis eller en o-kändis. Det kan också dra ut på tiden. Om man väljer en känd journalist eller liknande som moderator kan de vara en del av själva programmet och behöver då bokas i god tid. Annars kommer egentligen inte moderatorn in förrän hela programmet är klart. Gunilla Ridström 18 Lacinai_2_inlaga.indd 18 08-11-26 18.58.30

moderera mera Kapitel 2 Vad är syftet med mötet? Att vara moderator är att ta ett helhetsgrepp över en situation. Att först och främst förstå VARFÖR jag är där. Lärdomen från TV är ju att där vet du exakt vilket ditt uppdrag är varför du är med och vad som ska uppnås. Det är därför jag säger om konferenser att det viktigaste är att ta rätt på helheten så att du når den där vetskapen även i ett konferens-sammanhang. Katarina Hultling Syftet är det övergripande målet för varför mötet hålls. Det är som grunden på ett hus. Bygg det på sand och det rasar vid första vindpust. Bygg det på sten och det står stadigt i alla väder. Ställ frågan Vad är syftet med mötet? till arrangören så tidigt som möjligt. För mig är detta ofta den första frågan jag ställer. Hur ska jag annars veta hur jag kan bidra som bäst i mötet? Svaren kan variera beroende på vem du frågar och hur strategiskt man ser på mötet i ett större perspektiv. Tänk dig ett exempel där du ska moderera ett halvdagsseminarium om näringslivet i din kommun. Inbjudan har gått ut. Där står det: Välkommen till den årliga Innovationsdagen. Här kommer du att få tillfälle att lyssna på intressanta föreläsare som berättar hur du och ditt företag kan växa och bli framgångsrika! Du pratar med olika personer och får följande svar: Arrangören vill ge publiken inspiration att våga satsa mer på nya idéer och gärna anställa fler, gärna nyutexaminerade ingenjörer. Projektledaren säger att hon uppfattat mötet som en bra plattform för att kommunrepresentanter och företagare ska få mingla mer. En talare säger att hon tänker prata om alla hämmande problem och hinder som finns på orten och ställa politiker mot väggen. En annan föreläsare vill att alla personalchefer i publiken ska använda hans expertis i rekryteringsfrågor. Precis innan seminariet börjar träffar du på en god vän som ska lyssna. Han säger att han kommer att lyssna på en specifik talare. Sedan måste han rusa vidare. Min fråga är: Vad är syftet med seminariet som jag just beskrivit? Självklart är det arrangörens vilja som gäller, säger du. Javisst är det så. Men eftersom din uppgift är att förmedla den röda tråden, behöver du veta om alla att det finns olika syften beroende på vem du frågar. Det är inget som säger att någon 19 Lacinai_2_inlaga.indd 19 08-11-26 18.58.31

antoni lacinai har fel i sin tolkning. Är det däremot så att du upplever att det finns helt motsatta syften, är det bra att flagga för det till arrangören. Annars kommer mötet att upplevas som förvirrat och du löper risk att uppfattas likadant. Mer än en gång kommer du att agera mäklare och medlare om du är moderator. Du frågar alltså arrangören vad syftet är. Ibland har de svaret helt klart för sig. Då får du inte heller en sådan mix av svar som jag visade ovan, eftersom arrangören troligtvis har trummat in syftet och budskapen till alla inblandade. Du kan se det genom att arrangören kan ha skrivit ner det, haft informationsmöten i förväg och så vidare. Men bli inte förvånad om du ibland får svävande svar, eller rent av undanglidande svar. Det är inte alltid så att din uppdragsgivare förstår syftet själv. Och än vanligare är att det finns så många anledningar att de inte vet vart de ska börja. Det du kan göra för dem är att lyfta detta så att de blir medvetna om det. Fråga om det finns något skrivet om syftet, målen och målgruppen. Om inte be arrangören att skriva något som du och talarna kan ha som bas. Kontrollera i din kontakt med talarna att de läst och förstått hur var och en av dem ska bidra till syftet. Du kan också be dem att prioritera de viktigaste skälen om de har många anledningar att hålla ett seminarium. När du gör det visar du att du är professionell. Du visar att du vill möta det behov kunden eller cheferna har och att du bryr dig om att det ska vara ett så framgångsrikt möte som möjligt. Bli heller inte förvånad om din roll växer. Även om du bara ska moderera, så brukar det snabbt bli så att du blir inblandad i projektmöten, telefonmöten med mera. Du kan lätt hamna i en roll där du bidrar till att sätta agendan, eller åtminstone vara delaktig i den. Ju mer erfarenhet du har desto mer kan du hjälpa till med att få en agenda som håller en röd tråd. Det vinner alla på. Kom bara ihåg att du inte bestämmer såvida du inte är arrangör och moderator i ett, förstås. Under min tid på Ericsson var jag själv ansvarig för ett antal interna säljkonferenser med syftet att starta lanseringen av nya produkter och system på marknaden. Mina tre ledmotiv för konferenserna var Learning, Networking & Having fun. Självklart fanns det en ännu högre nivå som handlade om att förbereda organisationen på att det var dags att sälja in nyheterna till våra kunder. Men det hjälpte mig och min projektgrupp att fokusera och hela tiden checka av: Är vi på rätt väg?, Når vi dit vi vill? Gör vi rätt saker? och så vidare. Det gjorde att vi maximerade tiden för att lära sig, för att träffa kollegor och för att ha kul. Precis som vi ville ha det. 20 Lacinai_2_inlaga.indd 20 08-11-26 18.58.31

moderera mera Vad är dina tips för hur man bäst planerar och förbereder sig inför ett möte som du ska moderera? Anders Granberg: Jag börjar i regel med att googla ämnet ganska brett. Det gör jag oftast först då jag sen bättre kan ställa frågor om vad jag sen ska fråga om. Om jag hittar en hygglig faktabas finns det alltid någon i mitt nätverk som är ganska bra på detta. Då kollar jag efter en slags second opinion. Hur jobbar du med arrangören/sponsorn/uppdragsgivaren? Anders Granberg: Jag gör klart att jag är på deras sida. Detta ska bli den bästa stunden de arrangerat. Jag träffar alltid (nästan) dem personligen. Är det en ovan arrangör är de ganska stirriga. Jag jobbar med att avlasta. Allt som sker på scenen oavsett vad som händer kommer vi att hantera snyggt och fint och dessutom på ett kul sätt ( om ämnet inte är barnlöshet etc.). 21 Lacinai_2_inlaga.indd 21 08-11-26 18.58.31

antoni lacinai 22 Lacinai_2_inlaga.indd 22 08-11-26 18.58.31

moderera mera Kapitel 3 Vem sitter i publiken? Know the audience, who they are, what they want from the event, and how their backgrounds will influence their readiness to receive and interact with the content. Get at least a basic level of understanding of the subject matter, enough to place yourself in the audience s shoes if at all possible. Marc Leclerc Arrangören bjuder in till mötet. Det finns en tanke, ett syfte bakom. Väldigt ofta finns det också en uttänkt målgrupp. Som moderator är det självklart för dig att ta reda på vilka det är som arrangören har bjudit in. Samtidigt som du är anlitad av arrangören, har du ett ansvar att hjälpa de som sitter i publiken att känna sig trygga med att du är på deras sida. Eftersom ditt jobb som moderator är att representera målgruppen behöver du förstå den och dess relation till arrangören och talarna. Ibland kan arrangören ha en idé om en övergripande målgrupp. Vi bjuder in alla som vill bli inspirerade av andras framgång., Vi bjuder in alla på vårt företag, oavsett funktion, eller Vi bjuder in alla medlemmar i Svenskt Näringsliv, oavsett vad de jobbar med Ibland är det mer fokuserat. Vi bjuder in alla läkare i Sverige som arbetar med dialysforskning., Vi bjuder in alla fotbollstränare i Skåne som klarat av steg 1-utbildningen eller Vi bjuder in alla ekonomichefer som arbetar i teknikföretag med SNI-kod 28-35 När det gäller att förstå målgruppen så sker det i två dimensioner för en moderator. Den ena är att förstå publiken generellt. Vad är de minsta gemensamma nämnarna? Är de från samma företag eller kanske från samma kommun? Är alla i publiken intresserade av samma sak? Har de alla blivit beordrade att komma? Det kan finnas flera olika skäl till varför de sitter i publiken. Någon, antingen de själva eller någon annan, har sett till att investera deras tid i mötet, och då är det bra att förstå denna gemensamma nämnare. Det andra är att ta reda på om talarna har olika målgrupper på samma seminarium. Detta är inte ovanligt, men det beror helt på vad det är för en konferens, möte eller liknande. Det viktiga är att du vet hur det ligger till. Om de som presenterar har olika målgrupper är det bra för dig att veta vilka de är och hur 23 Lacinai_2_inlaga.indd 23 08-11-26 18.58.31

antoni lacinai talaren ser på dem. Är de nya för honom/henne? Tror talaren att de är positiva eller negativa till vad han/hon vill få fram? Det enklaste sättet att få reda på vilka arrangören vill ha på mötet, och vilka talarna tänker sig tala till, är att fråga. Här nedan finns en bra modell du kan använda som bas: AIDA När arrangören definierar en målgrupp handlar det inte bara om namn, grupper och så vidare. Det finns troligen en djupare analys som de troligen gjort. De vet vilken målgrupp de riktar sig till och vad dessa har för tankar, erfarenheter, förväntningar och så vidare. När du diskuterar målgruppen med arrangören kan det vara värt att lägga in frågor som: Vad vet målgruppen om er? Är de medvetna om problemställningen/möjligheten ni målar upp? Vad går de in med för attityd? Är de bara måttligt intresserade eller vill de verkligen ha det ni erbjuder? Vad vill ni att de ska göra efter mötet? Hur stora är chanserna på att ni får dem att göra det? Ju mindre målgruppen vet, desto längre resa för arrangören. Ju mer publiken gillar det talarna och arrangören står för, desto lättare kan det vara att få dem att handla. Ju komplexare problemställning som talarna vill lösa desto längre tid kan varje steg ta, och så vidare. Genom att du tagit reda på det, kan du få ledtrådar på var i processen som publiken befinner sig och vad ambitionsnivån är hos arrangören. Då vet du också hur du bäst kan stödja arrangören. Dessa frågor följer en modell som kallas AIDA. Det står för Awareness/Attention, Interest, Desire, och Action. För att lättare komma ihåg frågorna du kan behöva ställa till arrangören, kan det vara bra att minnas den. Jag som moderator har haft nytta av att använda modellen när jag diskuterat med arrangören och talarna. Jag har däremot sällan använt uttrycket AIDA det spelar mindre roll. 24 Lacinai_2_inlaga.indd 24 08-11-26 18.58.31

moderera mera Kapitel 4 Vad är målet för detta möte? Know the objectives, key messages and format for the event. Marc LeClerc Redan inledningsvis föreslog jag att du som moderator behöver förstå syftet med själva mötet. När du sedan pratar med arrangören och frågar vilka konkreta mål som de har med mötet, kan du få ett svar som säger att Jag sa ju det syftet med mötet är I många fall är syftet och målen samma sak, men inte alltid. Se syftet som någonting större än det enskilda mötet. Om vi gör alla de här aktiviteterna kommer vi att uppnå målet att Där är syftet. En av dessa aktiviteter kan sedan vara just det möte som du ska moderera. Varje möte har sina egna konkreta mål som är beroende på inte bara det övergripande syftet utan och vilken målgrupp man adresserar. Jag ska illustrera med ett exempel: Säg att du jobbar på ett företag som vill få ut en ny produkt. Detta är då syftet att få ut den nya produkten på marknaden. Företaget kommer att skapa en kommunikationsplan som kan innehålla olika utåtriktade aktiviteter, till exempel: Ett antal pressmeddelanden till olika media Säljbesök En broschyr En interaktiv del på hemsidan En talare till en relevant konferens En monter på en mässa med produkten som ett viktigt samtalsämne Ett kundseminarium (där du är moderator) Varje sådan aktivitet kommer att ha sina egna mål, beroende på vem man vänder sig till, och vad de vet, och tycker, om företaget och produkten. Ett ungt företag med en ny produkt till en ny marknad har en betydligt längre väg att gå än ett etablerat företag med en ny produkt till sina existerande kunder. Det säger sig självt. Detta gör att det är relevant att fråga arrangören vad de hoppas att just detta seminarium kommer att ge dem, och vad det ska ge publiken. Det finns tre frågor du kan ställa arrangören vad gäller konkreta mål. De är till för huvudet, hjärtat och händerna, fötterna, munnen etc. hos publiken: 25 Lacinai_2_inlaga.indd 25 08-11-26 18.58.31

antoni lacinai Vad vill ni att publiken ska veta när seminariet är över? Vad vill ni att publiken ska känna när seminariet är över? Vad vill ni att publiken ska göra när seminariet är över? Vad vill ni att publiken ska veta när seminariet är över? Du stöter på någon från publiken en vecka senare. Hej säger du. Det är jag som var moderator på konferensen i förra veckan. Vad minns du bäst av den? Vad vill arrangören att de ska minnas då? Vad vill de att publiken ska veta? De kan inte begära att alla ska komma ihåg allt som sagts. Men vad var kärnan - det som de absolut ville få fram? En bra tumregel är att de begränsar sina mål till att publiken ska minnas max tre saker ur innehållet. Vi har dessutom en förmåga att minnas i tretal, så om du väljer att sammanfatta, är det en fördel att då nämna dessa tre delar de vill ska fastna. Å andra sidan kanske arrangören bara har ett budskap. Resten kan vara argument för att just det budskapet ska nå fram. Då är det detta som du ska hjälpa till att få målgruppen att ta med sig. Vad vill ni att publiken ska känna när seminariet är över? Om arrangören funderat på detta så har de också satt ett format på mötet som ska motsvara målet. Om de vill att publiken ska känna sig som speciellt utvalda så har de kanske gjort mötet exklusivt. Kanske är det kostymen på. Om de vill skapa en känsla av tillgänglighet kan de välja ett mer ledigt framträdande. Kanske vill arrangören att publiken också deltar och känner sig involverade i resultatet. Då kan de till exempel under workshopliknande former skapa en spännande diskussion. Känslan man vill åstadkomma kan variera under mötets gång. Kanske vill man skapa en hotbild i början och en lättnad i slutet. Eller en känsla av att det brådskar att ta ett beslut. Att förstå vilken känsla arrangören vill uppnå när du är klar ger dig ett väldigt starkt verktyg för att styra, manipulera, roa, informera eller övertyga målgruppen. Du som moderator har ett stort ansvar att föra över den känslan till publiken. Och du liksom talarna och alla andra personer som publiken kommer att möta, har en stor påverkansgrad i hur de mår. Chanserna att publiken är glad ökar om du visar dig glad. Det är egentligen väldigt basalt, men dock så viktigt att det är värt att påpeka. Ett leende sänder tusen åter. Vad vill ni att publiken ska göra när seminariet är över? Slutligen och kanske viktigast vad vill arrangören att publiken ska göra? Prata om mötet med en kompis? Boka ett besök? Köpa en bok? 26 Lacinai_2_inlaga.indd 26 08-11-26 18.58.31

moderera mera Göra fler affärer med andra i publiken? Sälja mer? Dessa frågor kommer att ge dig en stor mängd information som kan hjälpa dig när du sedan tänker ut hur du ska agera. Du kan också kontrollera bakåt och fråga dig och arrangören om målen är rimliga. Målen beror till stor del på vilken kunskap man har om målgruppen. Här är tre scenarier: Om arrangören vill övertyga sina bästa kunder att köpa mer, kan målet sättas rätt så ambitiöst. Man kan till exempel sätta målet att alla kunder ska ha ett uppföljande samtal med sin säljare och omgående starta förhandling, eller beställa produkten. Dessutom handlar mötet säkert mycket om att få sina kunder att må bra och känna att de gjort rätt som anlitar er. Om arrangören vill övertyga en publik som är neutrala eller inte känner till företaget kommer resan att vara längre. Detta seminarium kan ha ett mål att sju av tio kommer att vara så intresserade att de aktivt tar kontakt med företaget inom en vecka efter seminariet. Om arrangören har en rent fientlig publik är målet än längre bort. Det konkreta målet kan då vara att få hälften av publiken att känna sig mer positiv till företaget, eller produkten jämfört med innan, och att 10-20 procent blir övertygade nog att vilja gå vidare. Hur jobbar du med arrangören? Annika Dopping: Det beror i högsta grad på. Man kan ju som moderator få allt från ett minutiöst genomtänkt minutschema till ett par lösa idéer som behöver konceptutvecklas (alternativt bytas ut). Här gäller lyhördhet och proffsighet och att använda sin egen erfarenhet av vad som brukar fungera. Men inför större uppdrag brukar jag normalt träffa vd/ledningsgrupp/beställare för att klargöra vad exakt de önskar få ut av evenemanget. Katarina Hultling: Ett moderatorsuppdrag börjar ju nästan alltid med ett personligt möte. Då är det viktigt att komma med öppen blick och öppet sinne och låta de som ska anlita dig prata både bakgrund och upplägg. Det gör inget att flika in förslag själv. Under mötet får du information och material som du går hem och läser på i lugn och ro. Din uppdragsgivare ska ge dig svaren på de frågor de vill ha ställda du ska for- 27 Lacinai_2_inlaga.indd 27 08-11-26 18.58.31

antoni lacinai mulera frågorna efter eget huvud. Det är både roligt och blir bäst, tycker jag. Exakt samma frågor som du ställer till arrangören kan du ställa till varje talare. Talarens bidrag blir en pusselbit i hela mötet, och ska bidra till det övergripande syftet. Har de blivit informerade av arrangören om vad syftet och målen är för hela mötet, och hur de kan bidra till det, blir det mycket enklare för talaren att veta vad han eller hon ska säga. Förberedelsemall Denna mall är ett bra sätt att strukturera era diskussioner på. Du som moderator kan ha med den och fylla i den allt eftersom du får svar. Alternativt kan du ge den till talarna i förväg. Ibland har jag använt den som workshopunderlag när arrangören inte skrivit ner något till dig eller talarna. Då hjälper mallen till som ett underlag, eller som en enkel event brief Mötet/Presentationens namn Tidsåtgång Syfte: Målgrupp Vem/Vilka: Deras erfarenheter: Deras inställning: Deras position: Mål Veta: Känna: Göra: 28 Lacinai_2_inlaga.indd 28 08-11-26 18.58.31

moderera mera Kapitel 5 Dags att skapa din del av innehållet Jag börjar i regel med att googla ämnet ganska brett. Det gör jag oftast först då jag sen bättre kan ställa frågor om vad jag sen ska fråga om. Om jag inte hittar en hygglig faktabas finns det alltid någon i mitt nätverk som är ganska bra på detta. Anders Granberg När syftet, målgruppen och kommunikationsmålen är satta är det dags för dig att få till innehållet. Det är du som ska stå för den röda tråden och få hela mötet att hänga ihop. Detta låter mycket enklare än vad det är. Alla som talar är troligtvis väldigt engagerade i sina hjärtefrågor och därför vill de säga så mycket som det bara går, på den tiden de får. Det är inte alltid lätt för en publik att förstå vad huvudbudskapet är efter en heldag med den ena talaren efter den andra. Du som moderator kan förstärka den röda tråden med dina frågor, dina introduktioner och så vidare. Väldigt ofta blir du som moderator inblandad i innehållet, oavsett om det låg i ditt ursprungliga uppdrag eller inte. Bara genom att du pratar med talarna i förväg kommer de att granska sitt innehåll och upplägg ett varv till. Den dramaturgiska kurvan För varje presentation, liksom för hela mötet är det bra att uppnå följande dramaturgiska kurva: Den horisontella axeln står för tid och den vertikala axeln för intresse. När mötet börjar har deltagarna ofta ett visst intresse. Är det en show kan intresset och enwww.com iendo.se 29 Lacinai_2_inlaga.indd 29 08-11-26 18.58.31

antoni lacinai ergin vara väldigt hög redan från början. Men även i traditionella seminarier så finns det förväntningar. Ibland höga, ibland låga. Man börjar aldrig på noll. Därefter tar man med deltagarna på en resa som ungefär följer kurvan ovan om man gör rätt alltså: Det finns någon sorts intresseväckare i början. Därefter kommer den logiska delen med argument, exempel, bevis etc. som talarna plockar fram. Till slut kommer en final och deltagarna lämnar förhoppningsvis lokalen på en högre energinivå än när de kom dit. I min nya hemstad Sölvesborg finns en liten tygaffär. Ovanför ingången finns en broderad skylt där det står: Må denna ingång vara en utgång för nöjda kunder. De har fångat andemeningen i det jag berättar. När mötet, eller presentationen, är över; skulle det inte vara toppen om publiken kände att de fått med sig mer inspiration, motivation, kunskap och så vidare jämfört med hur det var när de kom? Denna dramaturgiska kurva kan användas för att göra en James Bond-film, ett seminarium eller för den enstaka presentationen. Anledningen till att den fungerar så bra är att människor minns ungefär så här: Här minns man mycket Här minns man lite Du som moderator kan hjälpa talarna genom att introducera dem på ett sätt som lyfter intresset. Du kan också hjälpa dem till ett bra avslut. 30 Lacinai_2_inlaga.indd 30 08-11-26 18.58.32

moderera mera Du kan ha nytta av att följa den dramaturgiska kurvan för hela mötet. Om du kan påverka agendan och ordningen så att den följer kurvan, kommer mötet att upplevas som ett bra möte. Om du inte kan påverka ordningen så försök åtminstone hitta ett sätt att uttrycka dig på så att det låter som att det finns en logisk tanke med ordningen. Slutligen har du själv nytta av att dansa med i denna kurva. Hur ska du själv stå och gå på scenen? Vad ska du göra för att få fram en viktig poäng? Det är lika viktigt för dig att tänka på som för talarna. Vilka frågor ställer publiken sig? Hur kan du använda det? När publiken möter dig och talarna kommer de att ha ett antal frågor med sig, medvetet eller omedvetet. När du skapar ditt innehåll kan du ha nytta av att fundera på bland annat dessa frågor: Varför ska jag lyssna på er som står på scen? Frågan kräver att du som moderator tidigt etablerar ditt ETOS på retorikspråk, det vill säga din trovärdighet. Kanske får du ge något eller några exempel på varför just du står och pratar till publiken. Du kan också lyfta föreläsarna genom att presentera dem som experter, eller på något annat sätt där målgruppen blir intresserad av att lyssna vidare. Har ni något jag behöver? Kom ihåg. Publiken är inte där för att lyssna på dig såvida du inte är en kändis. Det är föreläsarna de vill åt. Din uppgift är därför att lyfta fram dessa och få publiken att känna att varje talare är utvald för att ge dem något de inte hade förut. Du kan bidra genom att förmedla den röda tråden, logiken och nyttan i vad publiken ska få ta del av. Gillar jag er? Det är inte alls säkert att publiken sitter där och är tacksam över det de möts av. Det är inte heller omöjligt att många har bildat sig en uppfattning i förväg. Om du är en del av företaget och publiken inte är nöjda med er, är du en del av problemet. Du kan vända det till en möjlighet om du redan i din förberedelse kan komma överens med talarna om att få ställa de dumma frågorna. Om du däremot kommer utifrån har du världens chans. Du är neutral och kan hjälpa till att förändra bilden. Du kan ställa en del jobbiga frågor till talarna, som ni naturligtvis kommit överens om i förväg. Publiken ser att du är på deras sida och gillar dig. Om det görs skickligt kommer också talarna från företaget att få ökad respekt med sig vilket spiller över på hela företaget. Ta den chansen om arrangören tillåter det. 31 Lacinai_2_inlaga.indd 31 08-11-26 18.58.32

antoni lacinai Jag har både gjort så själv och sett detta vid flera tillfällen. Moderatorn kan fråga om löner och förmåner, varför cheferna tog just det beslutet och så vidare. Publiken vill ofta veta just det som den naive moderatorn frågar men de vill inte själv ställa frågan just för att den är känslig. Dessutom skapas inte den dåliga stämning som det annars finns en risk för. Då gäller det förstås att du och talaren är ordentligt förberedda. Annars kan det bli väldigt fel. Jag minns hur jag satt i publiken på ett stort internmöte där just sådana frågor togs upp. Personalchefen berättade hur man kunde få städhjälp istället för ett lönepåslag. Jag traskade upp till min chef och sa att jag var intresserad. Då svarade chefen att den förmånen enbart var till de allra högsta cheferna. Min uppskattning byttes så klart mot en ordentlig besvikelse. Varför dela med sig av detta när publiken bestod av 99% icke-höga chefer? Gillade jag personalchefen efter det? Inte så värst. Är ni på min sida? Som moderator är du till för alla. Självklart ska publiken känna att du är deras förlängda arm. Visa publiken att du är en av dem, eller åtminstone att du kan se och förstå deras syn på saken. Jag var moderator på en intern säljkonferens för ett företag i småhusbranschen för några år sedan. De hade bjudit in en leverantör som naturligtvis framhävde sitt företags fina produkter. I just detta möte var det möjligt att ställa frågor under tiden som presentationen pågick. Jag märkte snabbt hur leverantören duckade för ett av säljarnas önskemål. Och inte bara en gång utan flera. När det var min tur kände jag tydligt att jag ställde mig på publikens sida och gav mig inte förrän leverantören gav ett löfte att han skulle hjälpa till med just den informationen som säljarna önskade. Det som jag just beskrev är ett undantagsfall. Även om du är på publikens sida så är du också ett stöd till talarna. Genom att du ställer frågor ni kommit överens om kan du hjälpa talaren att få chansen att utveckla sitt resonemang. Du kan också be talaren att förtydliga sitt huvudbudskap om du märker att det var lite luddigt. Det hjälper talaren att nå fram med sitt budskap till publiken. Win-win, helt enkelt. Vad får jag ut av det här? Nyttan, eller innebörden, är vad vi alla vill ha i slutändan. Vi bryr oss egentligen inte om egenskaperna som till exempel vilken processor det är i en dator. Vi bryr oss inte ens om att fördelen med den nya processorn är att du kan ha det senaste operativsystemet i denna dator. Vi bryr oss bara om nyttan. Du som moderator kan hjälpa till att styra diskussionen åt rätt håll, men du lär behöva hjälp av talarna för att komma fram till vad behovet är. Om inte talarna själva vet det, fråga efter nyttan. Däri ligger svaret. 32 Lacinai_2_inlaga.indd 32 08-11-26 18.58.32

moderera mera Vad mer kan du göra? Fråga talarna hur de vill bli introducerade För att målgruppen ska kunna fokusera på budskapet behöver du hjälpa till att ta bort eventuella hinder för det. Ett är att de inte vet om personen framför dem har något som de kan ha nytta av. Kom ihåg att de alla lyssnar på WII FM (What s In It For Me?). Du kan hjälpa till genom att bygga upp talaren trovärdighet med en bra introduktion. Vad som är en bra introduktion varierar med målgruppen och hur mycket tid du har, men generellt är det bra att visa att talaren är där för att han eller hon har rätt erfarenhet. Att föreläsaren är någon form av expert är bra, och att han eller hon har ägnat tillräckligt lång tid åt ämnet för att vi andra ska ha nytta av budskapet som kommer ger intresse hos publiken. Dessutom kan du i din introduktion skapa rätt atmosfär. Om uppdragsgivaren vill ha en informell atmosfär kan du till exempel introducera talarna genom att lägga till något om personligt. Bestäm också om du vill att publiken ska applådera. Och i så fall före, efter eller både och. Själv har jag flera sätt: Om de har en hemsida läser jag den. Jag googlar deras namn och ser vad som kommer upp. För en tid sedan bjöd jag upp en chefsekonom på scen och berättade att han enligt en sida på Internet hade relativ höga betyg och relativt hög frånvaro i skolan. Det skapade en munter inledning. Jag brukar oftast ringa och fråga talarna. De flesta talarna uppskattar det. Om arrangören vill ha en ledig atmosfär, brukar jag fråga om det finns något mer personligt jag kan berätta, för att komplettera titeln de har. Det ger nästan alltid ett gott resultat. Var beredd på att några få absolut inte vill öppna sig och avslöja något personligt. Då är det bara att respektera det. Jag funderar på om jag själv har något gemensamt med talaren. Har jag samma frågeställningar själv? Kommer vi från samma stad? Är vi i samma bransch? Och så vidare. I vissa fall läser jag in mig mer än annars. En av de längre förberedelserna jag själv gjort var när jag läste boken Antonias Revansch inför en Näringslivsdag där Antonia Ax:on johnson skulle tala. Det tog några dagar, men det var det värt. Plötsligt lärde jag mig en hel del om henne och kunde sätta hennes presentation i ett ännu bättre sammanhang än om jag inte läst boken. 33 Lacinai_2_inlaga.indd 33 08-11-26 18.58.32

antoni lacinai En del moderatorer är lata och vill att man skickar över info om vem man är osv. som de lika gärna kunde surfat fram på siten. Teo Härén Jag tycker det är hur bra som helst då en moderator hör av sig i god tid innan. En moderator som verkligen är nyfiken och på riktigt vill att det bästa ska komma fram. Att man spånar tillsammans vad som skulle kunna funka bäst. Också att moderatorn kanske blir en förlängd hjälpande hand vid tillfället. Synkar mig och arrangören kanske Men jag blev förvånad när du kontaktade mig för några år sedan inför ett arrangemang. Tror det var första gången det var så proffsigt faktiskt. Du fick en att känna viss viktighet. Micke Gunnarsson Gå igenom talarnas material i förväg Du kan då komma fram till några intressanta frågor som du skulle kunna ta med talaren före, eller efter dennes presentation. Du kan också tänka dig in i målgruppens kläder och fundera på vilka frågor som kan vara lämpliga, om bilderna (för det är ofta PowerPoint idag) hjälper talaren att nå sina mål eller om du upplever de som svårbegripliga. I så fall kan du alltid ta upp det med talarna så att de åtminstone får chansen att åtgärda det innan de ställer sig framför gruppen. What is your advice when it comes to the speakers? Know the speakers, get information on their backgrounds and histories, and hold preevent meetings to discuss the content, format and key messages, as well as relating to each speaker how they fit into the overall flow. Marc LeClerc En viktig del av moderatorns arbete är kontakten med dem som ska hålla presentationer. En genomgång av budskapen och hur de presenteras (power point-bilder, mm) är ofta nödvändigt men görs sällan för att inte stöta sig med de som ska hålla presentationer. Antalet dåliga presentationer och PowerPoint bilder överstiger vida de riktigt bra här kan mycket förbättringar göras! Cecilia Warrol-Ersson Fråga talarna vilka frågor de vill att du ska ställa De som ger presentationer bör också veta mest om målgruppen. Jag vet att det inte alltid är så, men det är önskeläget. Prata med talarna om vad de kommer att presentera och vilket budskap de har. Därefter kan din fråga vara: Vad tror du att målgruppen vill veta mer om när du är klar? 34 Lacinai_2_inlaga.indd 34 08-11-26 18.58.32

moderera mera Det kan bli rätt långa pauser innan du får ett svar. Då har du frågat något de inte tänkt på. Se det som att du hjälper talarna, och inte som att du försökt sätta dit dem. I själva verket är det precis tvärtom. Ingen tjänar på att de tappar ansiktet. Genom att talarna själva får ta fram vilka frågor de vill att du ska ställa, slipper de att bli bortgjorda på scen. Även om jag är hundra procent övertygad om nyttan med denna förberedelse vill inte alla ha det så. Jag var moderator på ett seminarium där en av talarna vägrade ge mig några frågor i förväg. Hon skulle prata om det personliga varumärket, och sade sig vara van vid att få alla möjliga frågor av journalister och andra. Jag tänkte själv ut ett par lätta frågor, och när hon var klar gick jag upp och frågade henne: Vad är ditt personliga varumärke? Hon tittade på mig och svarade Oj, det har jag aldrig tänkt på. Ridå Vissa föreläsare är inte helt enkla att komma åt i förväg. Jag minns när jag höll i ett seminarium för Stockholms Handelskammare där bland annat bostadsministern skulle föreläsa. Det var helt omöjligt för mig att komma i kontakt med honom. Jag fick istället prata med duktiga personer i hans stab. Det bästa är förstås att prata med föreläsaren själv, men fungerar inte det så ge dig inte utan hitta andra som kan hjälpa dig. Våga ställa de dumma frågorna Så länge du och presentatörerna är överens om dem kan du ställa dumma, naiva frågor. Publiken kommer att tacka dig, för då slipper de att känna sig dumma som kanske inte förstod. Dumma frågor kan också vara de obekväma frågorna som ingen vågar lyfta upp, för att de inte vill bli ansedda som jobbiga, svåra, sura och så vidare. Du som moderator har förmodligen inte lika mycket prestige i de interna frågorna som publiken kan ha, givetvis beroende på vilket situation du är i som moderator. Är du däremot en kollega som leder ett internmöte kan det blir lite svårare. Hur får du publiken att minnas vad du säger? Det finns en mängd knep för att fånga intresset och också få publiken att minnas bättre, både för dig som moderator och för talarna. Det kanske viktigaste är att vi tar in information med våra sinnen. En del människor föredrar att se på dig och dina bilder. Andra vill höra vad du säger. Somliga vill själva uppleva det du pratar om. Man kan dela in människorna i publiken så här: De visuella De lär sig mest när de kan se saker, antingen i verkligheten eller i sitt huvud. De tittar på dig och det du visar. De ser hur du rör dig, om du ler och om du har 35 Lacinai_2_inlaga.indd 35 08-11-26 18.58.32