Remissvar 2008-05-27 D/Dnr. 013-2008-2384 Ert Dnr. U2008/2293/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008: 30) Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remiss på betänkande från Utredningen om utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering: Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008: 30). Syftet med Nuteks verksamhet är att bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och välstånd över hela landet genom fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. Nutek arbetar bland annat med entreprenörskapsfrågor, innovationer och FoU i små och medelstora företag samt regionala tillväxtfrågor. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter. SOU 2008: 30 Forskningsfinansiering kvalitet och relevans. Betänkande av Utredningen om utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Utredningen Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008: 30) föreslår inrättandet av en helt ny och samordnad forskningsfinansierande myndighet, Forsknings- och innovationsmyndigheten. Den ska inrymma fyra ämnesorienterade råd. Organisatoriskt förslår utredningen att fyra råd inrättas i myndigheten, med inriktning mot natur, teknik och innovation, medicin och hälsa, klimat, miljö och areella näringar samt samhälle och kultur. Dessa råd ska hållas samman av en central myndighetsorganisation vilken också ska innefatta en central forskningspolitisk, strategisk, analytisk och internationell verksamhet samt en enhet för forskningens infrastruktur. I utredningen argumenteras för att man genom att samla alla finansieringsinstrument i de fyra råden, istället för att skilja mellan forskningsstöd och innovationsbefrämjande finansiering, ökar möjligheterna att uppnå såväl hög vetenskaplig kvalitet som nyttiggörande. Huvudsyftet är m.a.o. skapa en sammanhållen myndighet för finansiering av forskning som utförs med vetenskapssamhällets logik och FoU som utförs inom ramen för det omgivande samhällets innovationslogik. Därigenom ska den uppgiftspolarisering som råder i dagens myndighetsstruktur undvikas. Inom de nya råden ska rymmas såväl stöd till nydanande grundforskning och satsningar på starka forskningsmiljöer som tvärvetenskapliga program och branschutveckling samt stöd till teknisk utveckling och nyttiggörande. Verket för näringslivsutveckling Box 4044 102 61 Stockholm Besöksadress Götgatan 74 Telefon 08-681 91 00 Fax 08-19 68 26 E-post nutek@nutek.se Webbplats www.nutek.se
2 (9) Genom att råden är organiserade inom en sammanhållen struktur, menar man, möjliggörs kombinerade satsningar mellan vetenskapsområden och andra organisationer. Därigenom ska möjligheterna att knyta samman starka grundforskningsmiljöer med forskare och grupper som arbetar med behovsmotiverade frågeställningar öka. Denna organisatoriska förändring menar man ska innebära att vetenskaplig förnyelse stimuleras samtidigt som betydande effekter på innovationssystemet uppnås. Utredningen föreslår att den forskning som i dag finansieras av Formas, Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap och Vinnova fördelas på tre av råden, där finansieringsansvaret för både grundforskning och tillämpad forskning, och för teknisk verifiering och innovation inom kemi, fysik och teknik samlas i ett råd, medan miljöforskning, meteorologi, jordbruk och klimatforskningen med grundvetenskaperna grön biologi, ekologi, geologi m.m. integreras i ett råd. Utredningen föreslår vidare ett samlat råd för hälsa med en bredare inriktning än medicinsk forskning. Rådet bör även hantera frågeställningar rörande global hälsa, klinisk prövning och mycket av den behovsmotiverade vårdforskningen. Utredningen föreslår att Fas, Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap samt den forskning som stöds av den utbildningsvetenskapliga kommittén samlas i ett sammanhållet råd för samhällsvetenskap, social- och utbildningspolitiskt motiverad forskning och humaniora. Även delar av Vinnovas samhällsvetenskapliga forskning bör föras till det nya rådet för samhälle och kultur. Ställningstaganden i utredningen med direkt bäring på Nutek Det ingår inte i utredningen att lämna förslag angående Nutek men myndighetens verksamhet berörs på några sidor. Det finns anledning för Nutek att kommentera utredningen som helhet utifrån myndighetens uppgifter och ansvarsområden, dock först några kommentarer där utredningen direkt apostroferar Nutek: Redan i sammanfattningen framhålls att en tydlig arbetsfördelning mellan den föreslagna Forsknings- och innovationsmyndigheten och Nutek är angelägen, s 12. Det ligger helt i linje med Nuteks remissvar, se nedan, att uppdragen för myndigheter med ansvar för forskning, innovation och näringslivs- och regionala utvecklingsfrågor tydliggörs. I utredningen föreslås, s 110, att statliga medel för metrologi bör organiseras och finansieras på ett sådant sätt att riksmätplatsernas höga kompetens bibehålls snarare än att den överförs till en myndighet med ansvar för småföretagsfrågor, d.v.s. Nutek. Utredningen föreslår därför att anslaget överförs till Vinnova istället. Nutek har inga invändningar till att så blir fallets. Även forskningsmiljöernas möjligheter till samverkan med små och medelstora företag i högteknologisk utveckling bör, enligt utredningen, stimuleras. Det är emellertid viktigt att ansvarsfördelningen mellan olika organisationer, d.v.s. rollerna mellan den framtida forskningsfinansieringsorganisationen och Nutek, Innovationsbron, Industrifonden m.fl., klargörs, s. 139. Nutek instämmer i utredningens synpunkt.
3 (9) Vidare föreslås på sidan 158 att exempelvis s.k. villkorslån bör kunna handhas av Nutek. Forska & Väx är ett program där forskningsbaserade företag erhållit medel för att utveckla sin verksamhet genom forskningsinsatser. Utredningen menar att programmet brister i tydlighet i sin forskningsanknytning. Verksamheten, som i övrigt är vällovlig, bör kanaliseras genom branschsatsningarna och övriga kompetensområdesprogram när det gäller stöd till företag med omfattande forskning och genom Nutek eller Almi när det gäller insatser som endast delvis knyter an till forskning. Ett annat instrument för denna utveckling kan vara villkorslån, som bör kunna handhas av Nutek. Nutek bör också kunna stödja små och medelstora företag genom satsningar där forskning enbart spelar en begränsad roll. På så sätt kan Nutek fungera som ett stöd till KKstiftelsens nya satsning på centra i samverkan med de nya högskolorna (KK-miljöer) och för regional utveckling. Nutek instämmer i utredningens förslag om Forska & Väx. Förslaget ligger i linje med det uppdrag som definierats för den nya myndigheten för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft. Det ligger helt i linje med Nuteks syn att det bör skapas ett fåtal myndigheter med tydliga uppdrag när det gäller forsknings-, innovations- och näringslivs- och regionala utvecklingsfrågor. I detta remissvar kommer den nya myndigheten som ersätter bl.a. Nutek myndigheten för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft att fortsättningsvis benämnas Tillväxtmyndigheten. Vilka är fördelarna med sammanhållen myndighetsorganisation för grundforskning och nyttiggörande? Nutek har svårt att förstå varför utredningen övergav sin primära utgångspunkt om att förtydliga uppgifterna utifrån den existerande uppdelningen mellan myndigheter som har att hantera vetenskapslogiken respektive innovationslogiken. De erfarenheter som finns visar att det finns anledning att höja ett varnande finger för att försöka föra samman så pass olikartade logiker som ryms inom exempelvis Vetenskapsrådets fält och Vinnovas. I förlängningen påverkar tydligare uppdrag till redan existerande myndigheter även den myndighet som föreslås ersätta Nutek, Tillväxtmyndigheten. Nutek ser inte att den skisserade administrativa reformen skulle gynna varken grundforskningen och akademin eller den behovsstyrda forskningen med dess mål om innovationer och nyttiggörande. Den senare riskerar att få det svårare att göra sig gällande både forskningsfinansiellt, i akademin och i samhället i stort. Här finns det istället mycket som talar för mer pull från det omgivande samhället och inte minst näringslivet istället för den höga grad av push som utmärker det svenska forsknings- och innovationssystemet. Exempelvis tror inte Nutek att den satsning på forskning om kvinnors företagande som myndigheten har varit med och initierat skulle uppstå spontant i ett ämnesråd för samhälle och kultur styrt av redan existerande forskningsinriktningar. Sådana ämnesråd har en tendens att konservera forskningen i redan existerande spår. De internationella erfarenheterna är snarare att utvecklingskraften i vetenskapslogiken och innovationslogiken förstärks i skilda organisatoriska enheter. Erfarenheter från länder som exempelvis Norge som har prövat en sammanhållen organisation talar inte heller för en sådan. Däremot är erfarenheterna från Finland intressanta att beakta i större utsträckning än vad som har gjorts i utredningen. Om Vetenskapsrådets och Vinnovas uppdrag tydliggörs
4 (9) och dessa kompletteras med Tillväxtmyndigheten börjar Sverige få en myndighetsstruktur som liknar det framgångsrika finska innovationssystemet. Vad som då saknas för en övergripande överensstämmelse är en sammanhållande styrelse eller råd (råd i bemärkelsen board ) som drar ihop trådarna kring forskning, innovation och näringslivsutveckling i Sverige. I Finland leds denna styrelse eller råd av statsministern. Kunskaps- och analysunderlag till denna levereras främst av myndigheterna men även andra organisationer, både näringslivs- och fackliga. I den svenska myndighets- och forskningskulturen skulle detta råd antagligen bli mindre dirigerande än i Finland och mer bygga på avstämning mellan rådet, myndigheterna och forskarsamhället. Icke desto mindre skulle Sverige därigenom få en centralt sammanhållande styrning för forsknings-, innovations- och näringslivsutvecklingen. Något som saknats hittills och som bl.a. kan utgöra ett stöd i att ta hem olika former av EU-finansiering men också ge riktning och linjer i det samlade arbetet med frågor som berör dessa områden. Linjär modell eller värde för företagen? Nutek finner det märkligt att utredningen talar för en sammanhållen myndighetsorganisation. Man nämner inte den kraftiga kritik som under de senaste decennierna har förts fram mot att skapa en sammanhållen logik från grundforskning till tillämpad forskning. Denna linjära modell för kunskapsöverföring har starkt ifrågasatts i svensk och internationell forskning om organisering av kunskapsproduktion och vetenskap. Trots kritiken tycks den linjära modellen vara den tankefigur som varit vägledande för utredningens ställningstagande. Här finner Nutek det besynnerligt att utredningen använder begreppet värdekedja när det i själva verket är den linjära logiken som avses. I den avslutande kommentaren i utredningen, s 162, framhålls att med en sammanhållen myndighet kan finansiering av hela värdekedjan med olika typer av forskning och innovationer, från grundforskning till nyttiggörande, behandlas samlat, så att höga krav på både kvalitet och relevans kan uppnås. Vad som avses är den traditionella linjära modellens logik som bygger på föreställningen att kunskaper tas fram av forskningen och sedan som en militär manöver pressas fram till fronten, slutanvändarna d.v.s. företagen. Nutek som har att särskilt se till företagens villkor vill framhålla att en riktig värdekedja utgår från kundernas d.v.s. företagens behov och låter sig styras av vad som skapar värde för dem! Att bevaka att så sker borde vara en uppgift för den nya Tillväxtmyndigheten. Nutek vill framhålla att det finns en omfattande forskning om hur nya produkter, tjänster och produktionsprocesser skapas. Den linjära modellen utgår ifrån att banbrytande idéer och kunskaper tas fram i grundforskningen. Därefter förs de över till tillämpad forskning och branschforskningsinstitut. Enligt denna traditionella föreställning förs tillämpbara resultat vidare till laboratorier och utvecklingsavdelningar i företrädesvis de stora företagen. Från utvecklingsavdelningar och laboratorier lämnas sedan prototyper över till produktionsavdelningarna i företagen för serieproduktion. Denna linjära modell har under de senaste decennierna kritiserats kraftigt. Kritikerna har ifrågasatt om nya produkter och affärsidéer verkligen kan kommenderas fram i en sådan här linjär kedja. Den dominerande uppfattningen är numera att det inte finns någon linjär logik från forskning till kommersialiserbara produkter, färdiga att marknadsföra. Därför vill Nutek varna för en organisatorisk sammanhållen myndighetsstruktur som de facto återinför den linjära modellen.
5 (9) Utredningen ifrågasätter om Vinnova har åstadkommit en s.k. trippelspiral i den egentliga meningen en samverkansyta där akademi, näringsliv och politik utvecklar samfällda intressen och målsättningar Någon samlad uppföljning av erfarenheterna av arbetet inom programrådena har inte heller genomförts, vilket hade varit värdefullt (s 89). Nutek instämmer i att det hade varit bra om Vinnova mer utförligt hade utvärderat Triple Helix modellen. Men att gå från konstaterandet att den inte har utvärderats till att nästintill avfärda Triple Helix ansatsen är att kasta ut barnet med badvattnet. Nutek har svårt att se att det är en tillbakagång till den linjära modellen som har framtiden för sig. Den dominerande uppfattningen är att det finns ett vetenskapligt stöd för att det är mer pull forskningsfinansieringsystemet i linje med Triple Helix ansatsen som möjliggör tillväxtbefrämjande avkastning från FoU. Myndigheter med tydliga uppdrag Nutek menar att den organisation som väljs för framtidens forskningsfinansiering snarare bör beakta den senaste diskussionen och kunskapsbildningen om innovationer och kommersialisering. Även innovationssystemansatsen har kommit att ifrågasättas i den, men inte för att den skiljer på de olika logiker som gäller för grundforskning och nyttiggörande utan för att den inte tillräckligt beaktar de dynamiska processer som lägger grunden för framtagningen av nya tjänster och produkter i den post-industriella ekonomin. Framtagning av ny kunskap, nya tjänster och produkter i den post-industriella ekonomin utmärks av korsvisa återkopplingar och gemensamma åtaganden mellan olika företag och aktörer, forskare och praktiker, konsulter och forskningsinstitutioner. Istället för att skapa en sammanhållen organisation för forskningsfinansiering borde utredningen ha övervägt att förtydliga rollerna mellan de olika myndigheter som ingår i utredningen. Det finns behov av att Vetenskapsrådets uppdrag kring finansiering av forskning som lyder under vetenskapssamhällets logik breddas och tydliggörs. De delar av Formas, FAS men faktiskt också Vinnovas liksom även andra forskingsfinansiärers verksamhet som handlar om icke behovsstyrd grundforskningskaraktär borde föras till ett breddat och tydligare Vetenskapsråd. Samtidigt finns det ett stort behov av en än mer flexibel och experimentellt orienterad myndighet för innovationssystem som kan stödja de relationer, samarbeten och experimentella sökprocesser som spelar allt större roll i framtagningen av nya produkter och tjänster som har sin grund i vetenskaplig kunskap. Istället för att underordna Vinnova en sammanhållen organisation för grundforskning och nyttiggörande borde Vinnovas uppdrag klargöras när det gäller behovsmotiverad forskning och befrämjande av internationellt konkurrenskraftiga innovationssystem. När dessa bägge myndigheter kombineras med Tillväxtmyndigheten skapas en reell värdekedja från företagen in i forskningen. Är den s.k. svenska paradoxen fortfarande ett problem för tillväxten och näringslivets förnyelse? Den så kallade svenska paradoxen är omstridd, men går i korthet ut på att Sverige borde få ut mer av sin stora satsning på forskning och utveckling (FoU) i form av FoU-intensiva produkter, företag och export. Även om den är omstridd menar Nutek att det inte finns några övertygande indikationer på att den inte längre gäller! Sverige lägger ner näst mest resurser i världen på forskning och
6 (9) utveckling, mätt i procent av BNP. År 2004 var andelen 3,7 procent. Endast Israel och kanske ytterligare något land lägger ner mer. I det här sammanhanget finns det anledning att påpeka att andelen statligt finansierad behovsmotiverad forskning (inom innovation och förnyelse) i själva verket är avsevärt lägre än i andra länder. Av FoU satsningar står svenska staten för cirka en procentenhet och företagen för resten, ca 2,5 procentenheter av BNP. Inom näringslivet sker cirka fyra femtedelar av forskningen i de stora företagen. Om man jämför FoU satsningarna med andelen av vår export som har sin grund i vetenskap och forskning så framstår inte bilden av Sverige förmåga att göra om högre kunskap till affärer som särskilt ljus ut. För några år sedan rankades Sverige tolva i världen på export av högteknologiska varor och tjänster och ännu längre ned, som nummer fjorton, kom Sverige när det gällde export av högteknologiska produkter. FoU satsningarna har satt spår i en hög andel svenska patentansökningar men även de har börjat dala. Det innebär emellertid inte med nödvändighet att produktutvecklingsarbetet i svenska företag skulle ha påverkats. Alla produktutveckling patenteras inte. Vidare är inte produktutveckling och forskning överlappande helheter utan sker i olika sfärer och under olika betingelser. Innovationsforskare som professor Charles Edquist har i flera vetenskapliga bidrag framhållit det faktum att förvånansvärt få produkter har kommit ut ur Sveriges stora FoU satsningar. Professorn i nationalekonomi, Pontus Braunerhjelm, har i flera sammanhang pekat på hur lite högteknologi som säljs till utlandet. Tillsammans med flera andra forskarkollegor har de under senare år pekat på att det är i kommersialiseringen av idéer och vetenskaplig kunskap som Sverige brister. En omorganisation av forskningsfinansieringssystemet som minskar fokus på innovationer och nyttiggörande med tydliga kopplingar regionalt och till de små och medelstora företagen kan knappast ses som rätt väg att gå. Det finns länder som exempelvis Finland som har skapat en struktur av ett fåtal myndigheter men med tydliga uppdrag som gjort att man undvikit att hamna i en paradox liknande den svenska. Vad är huvudproblemet? Nutek tolkar att det som verkar ha väglett utredningen är ambitionen att som det står på sidan 143 återerövra den ledande ställning svensk naturvetenskap historiskt sett har haft. En samordnad organisation för forskningsfinansiering skulle med största sannolikhet främst gynna vetenskapslogiken, d.v.s. grundforskningen och minska ambitionerna när det gäller nyttiggörandet. Det kan emellertid visa sig vara en kostsam ambition. Om staten gör sina satsningar i nära samverkan mellan akademi, myndigheter och näringsliv eller statens satsningar görs utifrån vetenskapssamhällets prioriteringar och inomdisciplinära överväganden påverkar övriga delar av Triple Helix spiralen. Organiseringen av forskningsfinansieringen har antagligen mycket stor betydelse för hur den svenska tillväxten. Det handlar om att skapa en avkastning från FoU satsningarna i nivå med andra forskningsintensiva länders nivåer som USA:s och inte minst Finlands. Nutek menar att mycket talar för att om staten ska stödja ökad avkastning från satsningarna på FoU, antingen statens egna eller näringslivets, bör den behovsmotiverade forskningen med kopplingar regionalt och till små och medelstora företag, snarare stärkas än ifrågasättas. Även om staten bara står för en procentenhet (av 3,7) av satsningarna på FoU är det mycket som talar för att
7 (9) betydelsen av dessa satsningar spelar stor roll för avkastningen på all FoU, även den som görs av näringslivet. En värdekedja från företagens behov till den politiska styrningen Om Vetenskapsrådets och Vinnovas uppdrag förtydligas och det skapas en nationell styrelse/råd för forsknings-, innovations- och näringslivspolitik skulle en organisering som liknar det finländska systemet skapas. Särskilt om den nya Tillväxtmyndigheten får i uppdrag att koppla regionerna samt deras utvecklingsprogram till innovationsmyndigheten/vinnova blir parallellerna med Finland tydliga. En sådan organiseringen, menar man på sidan 118 i utredningen, har lagt grunden till den finländska framryckningen inom vetenskap, teknologi och innovation. I en sådan form bibehålls uppdelningen mellan kvalitetsbaserad finansiering (forskningsråd) och samhällsorienterat stöd (sektorsorgan), men antalet myndigheter inom respektive sektorsorgan bygger var för sig upp kompetens och nätverk inom grundforskning respektive innovation och nyttiggörande. Verksamheten bygger alltså även fortsatt på uppgiftsfördelning kombinerat med decentralisering, men i mer samordnad form. En sådan organisering skulle angripa huvudproblemet, den s.k. svenska paradoxen. Liksom i Finland skapas en värdekedja som går från företagens behov till den politiska styrningen. En central styrelse eller råd för att analysera och bilda kunskap om det svenska forsknings- och innovationssystemet skulle innebära att politikerna i Sverige får det samlade analytiska stöd för forsknings-, innovations- och tillväxtfrågor som finns i flera andra länder (USA med National Science Board, det finska vetenskaps- och innovationsrådet, det danska forskningspolitiska rådet, se utredningen s 133). En sådan styrelse eller råd bör vara relativt fristående samtidigt som det, precis som i Finland använder sig av, analys- och kunskapsunderlag från de tre myndigheterna men också andra organisationer, forskarvärlden och konsultbolag. Vart tar den regionala anknytningen vägen? Nuteks har till uppgift att verka för fler starka regioner. Den fråga vi vill ställa är om inte en centralisering inom ramen för Utbildningsdepartementet av all forskningsfinansiering riskerar att rycka undan det nationella kunskaps- och utvecklingsstödet till regionala innovationssystem och kluster. I Finland har på några decennier gjorts kraftiga satsningar på FoU, från en procent av BNP till tre. De kraftigt ökade satsningarna har tillsammans med organiseringen bidragit till att Finland snabbare än något annat OECD-land har omvandlats från en råvaruberoende till högteknologisk ekonomi. I Finland har det skapats ett tryck på alla aktörer att ta ansvar för att dessa satsningar omvandlas till innovationer och kommersialiserbara affärsidéer. Genom att föra över forskningsresurser till företagen har pressen också ökat på det finska vetenskapssamhället att samverka för att få finansiering av forskning. Samtidigt har teknikledande företag som Nokia gjort sig känt för att stödja affärsidéer som tas fram men inte ryms inom företagets egen organisation. Flera av Nokias många samarbetsprojekt med de finska universiteten har givit upphov till nya företag. Anledningen till att Nokia har spelat den här rollen som "förlösare" av entreprenöriella idéer utanför företagets kärnverksamhet är att företaget genom den regionala anknytningen agerat lokomotivföretag.
8 (9) Som ett led i arbetet med att åstadkomma en effektivare aktörsstruktur för Näringsdepartementets myndigheter arbetar departementet för närvarande med att se om det går att genomföra en struktur som hämtar inspiration från och i viss mån liknar den finska modellen. Exempelvis har de finska s.k. Arbetskrafts- och näringscentralerna eller som de kallas TE-centralerna som finns på 15 olika platser till uppgift att fungera som nätverksnoder för innovationsstödjande insatser. Finska Tekes som i stora stycken motsvarar det svenska Vinnova använder sig av TEcentralerna som Tekes regionala nätverk. TE-centralen gör Tekes tjänster tillgängliga regionalt. På samma sätt borde Vinnova kunna använda sig av Tillväxtmyndighetens regionala kontor d.v.s. de Regionala strukturfondsprogrammens åtta kontor som finns över hela Sverige. Liksom TEcentralens teknologiexperter kan Tillväxtmyndigheten genom dess programkontor uppmuntra företagen och forskningsorganisationerna i regionen till innovationsverksamhet och internationalisering samt hjälpa dem att knyta kontakter som främjar internationell forskning och produktutveckling. Nutek anser i grunden att Vinnovas verksamhet, att stödja behovsmotiverad forskning och befrämja internationellt konkurrenskraftiga innovationssystem, är en nationell huvuduppgift. Den bör hållas samman inom ramen för en nationell myndighet med ett tydligt uppdrag vad gäller främjande av innovationer och nyttiggörande. Dock skulle denna nationella huvuduppgift kunna förmeras via en regional kontaktyta i form av regionala tillväxtkontor, precis som i Finlands TEcentraler. Det Egentliga Finlands TE-central (Tillväxtmyndigheten i Sverige) fungerar som sammanhållande kraft för näringslivspolitiken, EU-finansieringen och de regionala kontaktytorna och förser det finska innovationssystemet med analys och utvecklingsstöd. I själva verket har en sådan utveckling redan kommit igång genom samarbetet mellan Nutek och Vinnova i genomförandet av strukturfondsprogrammen. Den medfinansiering som har kommit igång inom ramen för de innovationsinriktade strukturfondsprojekten stärker de regionala insatserna för kluster och innovationssystem. Ett utökat samarbete mellan Tillväxtmyndigheten och Vinnova som nationellt ansvarigt för innovationssystem skulle ytterligare främja redan initierade och kvalitetssäkrade regionala innovationssystem, kluster, inkubatorer, excellentcenter m.m. Karlstads universitet ett illustrativt exempel Engagemanget för kluster och regionala innovationssystem är stort runt om i Sverige. Karlstads universitet är ett av de lärosäten som har visat att det regionala näringslivet kan förnyas och göras konkurrenskraftigare med hjälp av nationellt kunskaps- och utvecklingsstöd (Vinnova, Nutek, ISA, KK-stiftelsen) i regional samverkan mellan akademi, näringsliv och myndigheter. Satsningarna på regionala innovationssystem och kluster har gett ett mycket gott samarbete med näringslivet och det övriga Värmland. En ny undersökning visar att 19 procent av de värmländska klustren har ökat forsknings- och utvecklingssamarbetet med universitetet. Bland annat anser 60 procent av de tillfrågade företagen att kluster gör det lättare att rekrytera rätt kompetens. I undersökningen har 315 företag deltagit. Resultatet visar att Värmland tillhör de främsta i Sverige på att arbeta med modern tillväxtpolitik. Fler arbeten, ökad försäljning och nya produkter är några positiva effekter. Vidare innebär dessa satsningar som inte skulle ha gjorts av universitet
9 (9) själv att mottagningskompetensen i regionen för nya forskningsbaserade kunskaper och idéer har ökat. Regionen blir mer attraktiv som etableringsort för kunskapsbaserade företag. Trycket och stödet utifrån har gjort universitet mer lyhört för samverkan, ansträngningarna att göra studenterna anställningsbara har ökat o.s.v. Karlstads universitet delar erfarenheten med andra högskolor och universitet att det krävs stöd utifrån för att verka både inom vetenskapssamhällets logik och med samverkan och innovationer med det omkringliggande samhället och näringslivet. Universitet och dess forskare ser som sin primära uppgift att tillfredsställa vetenskapssamhällets krav. För att man även ska bli en del i det omgivande samhällets växt och näringslivets utveckling krävs ett kraftfullt externt tryck. Det finska exemplet har visat att det kräver myndigheter med tydliga uppdrag inom respektive område. Sammanfattningsvis Nutek anser inte att Utredningen om utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering: Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008: 30) organisatoriska lösning med en sammanhållen struktur för forskningsfinansiering befrämjar de mål som Nutek har till uppgift att arbeta för d.v.s. fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. Nutek menar att problemen med den s.k. svenska paradoxen om bristande avkastning på FoU satsningarna i Sverige kvarstår och att utredningens förslag rimligtvis inte gör det lättare att komma rätta till dem. Nutek menar att utredningens förslag riskerar att hindra Näringsdepartementet strävanden att skapa en effektiv struktur för de myndigheter och bolag, centralt och regionalt, som har att genomföra forsknings-, innovations- och närings- samt regionala tillväxtpolitiken. Att samla alla frågor som inom utbildnings-, forskningsoch innovationsområdena under Utbildningsdepartementet gör att den samlade kompetens som finns i Näringsdepartementet inom dessa områden inte kommer att brukas. Ett fåtal myndigheter med tydliga uppdrag inom dessa områden kombinerade med en styrelse eller ett råd för de övergripande analyserna och kunskapsstödet, i linje med det finska exemplet, skulle rimligtvis lösa de grundläggande frågor som fortfarande är olösta i utredningens förslag. Även om den svenska organisationen kommer att likna den finska kommer den svenska kulturen att utmärka dess sätt att fungera. Beslut i detta ärende har fattats av t.f. generaldirektör Sune Halvarsson. Staffan Larsson, Hans Ahrens, Per Grängsjö och Göran Brulin har deltagit i handläggningen, den sistnämnde som föredragande. Sune Halvarsson t.f. generaldirektör Göran Brulin Delprocess Nyutveckling