INFORMATION om SJÖFART 211 och 212
Text Carina Z Jonsson Text- och bildredigering Kjell Ljung
1 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Svenska handelsflottan 3 Tillskott till handelsflottan 4 Antalet anmälda platser hos Arbetsförmedlingen 5 Brist på arbetskraft 7 Utvecklingen av sysselsättningen 9 Utvecklingen av efterfrågan 1 Utbudet av arbetskraft 1 Sysselsättning 12 Personaltillskott 13 Manskap 13 Sjöbefäl 14 Intendenturutbildning 15 Könsfördelning 15 Arbetslöshet och programinsatser 16 Arbetsförmedlingen 16 Sökande i program 17 Varsel och arbetslöshet 17 Regional utveckling och branschspecifika frågor 19 Infrastruktur och investeringar 2 Sammanfattning 21 Yrkesbarometern på ett års sikt 22 POST BESÖK TELEFON FAX Arbetsförmedlingen Arenavägen 57, plan 5 771-37345 (växel) 8-7259317 Box 137 1-4864931 (direkt) 121 26 STOCKHOLM-GLOBEN E-post: carina.z.jonsson@arbetsformedlingen.se
2 Bakgrund Med 2 7 km har Sverige den längsta kuststräckan av alla EUländer. Inom landets gränser finns dessutom 6 öar, 95 sjöar samt 1 km kanaler. Sverige är transportmässigt att betrakta som en ö. Vi är helt beroende av sjöfarten för vår utrikeshandel och överlevnad. Framför allt för att vi exporterar en större del av vår produktion än många andra länder. Sverige har en stor basindustri med bland annat oljeprodukter, skogsprodukter, järn- och stålprodukter samt även spannmål. De svenska hamnarna står för 95 procent av den totala volymen av all import och export till och från landet. Den globala finanskrisen har haft allvarliga effekter på hela transportsektorn. För enskilda redare i Sverige har den ekonomiska situationen resulterat i att man flaggat ut fartyg för att minska kostnaderna. Hanteringen som sker i de svenska hamnarna kan årsvis sammanfattas med: 83 9 fartygsanlöp Omsättningen av gods motsvarar nästan 2 ton per svensk Den svenska sjöfartssektorn och alla dess omgivningsföretag innefattar cirka 15 anställda, underleverantörer inräknade. De maritima verksamheterna i Sverige omsätter tillsammans mer än 2 miljarder. Fordonsindustrin omsätter 15-17 miljarder kronor. Mer än 29 miljoner passagerare reser med färjor till, från och inom landet. Lägg därtill att skärgårdsfartyg och vägfärjor står för cirka 4 miljoner passagerare.
3 Efterfrågan på arbetskraft Svenska handelsflottan Den 31 december 21 fanns 396 svenska samt 443 inhyrda utländska handelsfartyg över 1 brutto registrerade. Svenska och inhyrda utländska handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 1 Antal fartyg 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 23 24 25 26 27 28 29 21 Inhyrda fartyg Svenska fartyg Källa: Trafikanalys På fyra år har 69 fartyg lämnat det svenska fartygsregistret. Den svenska sjöfartens andel av världens tonnage har minskat drastiskt sedan 196-talet. Det är tyvärr troligt att denna kurva kommer att hålla i sig. Svenska sjöfartens andel av världens tonnage 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% 196 197 198 199 2 Källa: stidningen
4 Tillskott till handelsflottan Under 21 tog svenska rederier emot leverans av 14 nya fartyg, varav 5 fick svensk flagg. Levererade nybyggda fartyg för svensk räkning 1% Utländsk flagg Svensk flagg 8% 6% 4% 2% % 23 24 25 26 27 28 29 21 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse I september 211 fanns det 37 fartyg i order för leverans under de kommande åren. 12 Svenska rederiers nybyggnadsprogram Antal fartyg 1 8 6 4 2 1988 1989 199 Källa: stidningen 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 (sep)
5 Antalet anmälda platser hos Af Prognosen för 211 är att det kommer lediganmälas strax över 1 5 platser. Detta är i stort sett samma siffror som för 21. Antal nyanmälda platser 1992-211 Antal platser 8 7 6 5 4 3 2 1 1992 1993 1994 Källa: Arbetsförmedlingen 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 (ber.) Det faktum att lagen om obligatorisk platsanmälan togs bort i juli 27 har gjort att antalet platser minskat då de arbetssökande kontaktar rederierna direkt. Platser tillsatta på så sätt registreras inte på Arbetsförmedlingen.
6 Antal platser uppdelat per avdelning: 3 Inkomna platser 1992-211 (Däck) Antal platser Antal platser Antal platser 25 2 15 1 5 14 12 1 8 6 4 2 3 25 2 15 1 5 1992 1993 1994 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Inkomna platser 1992-211 (Maskin) Däcksmanskap Fartygsbefäl 28 29 21 211 (ber.) 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 (ber.) Inkomna platser 1992-211 (Intendentur) 1992 1993 1994 Källa: Arbetsförmedlingen Fartygselektriker Motormanskap Maskinbefäl 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Mässman Kock 211 (ber.)
7 Brist på arbetskraft Även i tider med arbetslöshet kan det vara svårt att hitta personal med rätt utbildning och erfarenhet. Nio procent av de intervjuade sjöfartsföretagen hade på grund av bristen på kvalificerat sjöfolk tvingats att rekrytera utomlands. Och hela 32 procent av företagen hade låtit befintlig personal arbeta mera. Det finns ungefär 1 37 sjömän världen över. Av dessa är 747 manskap och 624 officerare. Man beräknar att utbudet av manskap är i balans medan det finns en brist på runt två procent på befälssidan. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Andel företag med arbetskraftsbrist 24-211 '4 '5 Källa: Arbetsförmedlingen '5 '6 '6 '7 '7 '8 '8 9 '9 '1 '1 '11 '11 Ingen brist Brist Stora kommande pensionsavgångar kommer att bidra till en framtida brist på arbetskraft. Situationen är densamma i de flesta EU-länder. Särskilt många avgångar är att vänta de närmaste tio åren.
8 Av de anställda i den svenskflaggade handelsflottan är 35 procent av personalen 5 år eller äldre. Medelåldern ombord är idag 46 år. 49 47 45 43 41 39 37 Genomsnittsålder på aktiva sjömän på svenska fartyg 35 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse Även i Arbetsförmedlingens register över sjösökande framträder att en stor del av de sökande börjar närma sig pensionsåldern. Antal inskrivna sjömän per åldersgrupp Antal inskrivna 35 3 25 2 15 1 5 Jun 211 Dec 211 18-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-72 Åldersgrupp Källa: Arbetsförmedlingen Oroväckande är att andelen inskrivna sökande som är under 2 år har ökat med över 35 procent sedan juni 211.
9 Bristen på erfarna fartygsbefäl har ökat sedan vårens mätningar. Bristyrken och antal vakanser 26-211 Antal vakanser 12 1 8 6 4 2 Maskinbefäl Fartygsbefäl Kock/Kallskänka/Mässman Motorman Matros '6 '7 '7 '8 '8 '9 '9 Prognostillfälle '1 '1 '11 '11 Källa: Arbetsförmedlingen Utvecklingen av sysselsättningen I början av 197-talet hade den svenska handelsflottan cirka 25 ombordanställda. Sedan dess har antalet minskat kraftigt. Nedgången beror dels på att antalet svenskägda och svenskflaggade fartyg har minskat och dels på att ökade effektivitetskrav resulterat i minskade besättningar ombord. På ett fartyg som på 197-talet hade 3 personers besättning utförs idag samma arbetsuppgifter av 1 12 personer.
1 Utveckling av efterfrågan Andelen arbetsgivare som har angivit en ökning minus de som har angivit en minskning av sin efterfrågan, visar en klart negativ trend för det kommande året. Värt att notera är dock att det fortfarande är fler rederier som tror på ett positivt framtida år än de som tror på negativa siffror. Utveckling av efterfrågan de nästkommande året 14 12 1 8 6 4 2 '4 '5 '5 '6 '6 '7 '7 '8 '8 '9 9 '1 '1 '11 '11 Källa: Arbetsförmedlingen Utbudet av arbetskraft Idag kan i princip ingen få jobb i en driftbemanning till sjöss utan grundläggande sjöinriktad utbildning. Om en olycka inträffar måste besättningen var utbildad och tränad för att själva ta hand om åtminstone den första insatsen. En svensk behörighet har ett gott anseende utomlands och på den internationella arbetsmarknaden kommer behovet av kompetent sjöpersonal att öka. Utbildning, träning, kompetens och organisation har erkänts som förutsättningar för ökad säkerhet till sjöss såväl för fartyg och människor som för miljö. Ökade krav på kunskap och kompetens gynnar generellt befäl från högkostnadsländer. Den genomsnittliga tiden man som sjöman är kvar i yrket efter en högskoleexamen ligger på cirka åtta år.
11 Nedanstående bild visar att en sjöman kan bo vart som helst i landet. Källa: Tillväxtanalys
12 Sysselsättning Det antal som sysselsätter sig som sjömän är idag runt 12 9. Av dessa är 1 29 TAP 1 -anställda. Besättning på svenskkontrollerade fartyg 25 Antal anställda 2 15 1 5 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / sverket 28 29 21 Ombordanställda i svenska rederier 21 (handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 3) Kvinnor Män Antal anställda 35 3 25 2 15 1 5 Befälhavare Styrmän Däckspersonal Maskinbefäl Maskinpersonal Ekonomiföreståndare Övrig ekonomipersonal Kvinnor Män Källa: Trafikanalys 1 = Tillfälligt Anställd Personal. TAP-avtalen innebär att en viss del av bemanningen ombord på lastfartyg i internationell fart kan bestå av utländska medborgare enligt särskilda kollektivavtal. I Sveriges fall är dessa uteslutande av filippinsk nationalitet.
13 Personaltillskott Även i dåliga tider måste man tänka långsiktigt. En person som påbörjat sin sjömansutbildning på gymnasiet hösten 211 kommer inte att vara tillgänglig på arbetsmarknaden förrän tidigast sommaren 214. För sjöbefälsutbildningarna gäller att de som påbörjar sin utbildning hösten 211 examineras för juniorbefälsbefattningar sommaren 215 och kan tillträda som seniorbefäl tidigast 217. Manskap För att få behörighet som matros eller motorman krävs 18 månaders tjänstgöring på däck eller maskin. Tidigare var den vanligaste vägen att den oerfarna sjömannen togs ombord som jungman eller motorelev och lärde sig yrket ombord på fartyget. Idag sker istället utbildningen av matroser och motormän på gymnasieskolans treåriga sjöfartsprogram. I dagsläget finns åtta sjöfartsgymnasier; i Härnösand, Stockholm, Visby, Kalmar, Karlskrona, Öckerö, Göteborg, Tjörn samt en KYutbildning till lättmatros i Stockholm. Det finns även ett antal svenska studenter på Ålands sjömansskola. Utbildningssystemet håller dock på att ses över och det kommer att krävas ytterligare sjötid för att få ut en fullständig matros- och motormansbehörighet. Gymnasieskolornas elever har under den senaste tiden haft problem att hitta praktikplatser eftersom flertalet av dessa platser har gått åt till att täcka sjöbefälsskolornas behov. Utbildningsplatserna kan därigenom komma att minska på sikt. 465 ungdomar finns idag på sjömansgymnasier runt om i landet. en 211 antogs 115 elever. Manskapselever HT 211 Antal elever 12 1 8 6 4 2 Christopher Polhem, Visby Härnösands gymnasium Rönnowska, Helsingborg sgymn, Tjörn Sjömanssk., Stockholm Törnströmska, Karlskrona YTC Lindholmen Kalmar Praktiska Källa: Sjömansskolorna
14 Både matroser och motormän har svårt att hitta arbete, främst på grund av utflaggningarna. Det troliga är att det kommer att bli ännu svårare för manskap att hitta arbete i framtiden. Sjöbefäl Grundutbildningen för sjöbefäl ges på shögskolorna vid Linnéuniversitetet i Kalmar och vid Chalmers i Göteborg. Det finns även svenska studenter på andra orter, bland annat på Åland. Utbildningen som leder till högre befälsbehörigheter varierar i längd till mellan två och fyra år beroende på nivå och om praktiken varvas i utbildningen eller om praktiken fullgörs före, under eller efter studierna. Vid slutet av 211 fanns 1 72 studenter vid de svenska sjöbefälsskolorna. Antal studenter 4 35 3 25 2 15 1 5 Antal studenter på sjökaptensprogrammet 22-211 Sjökapten i Göteborg Sjökapten i Kalmar 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / Chalmers / Linnéuniversitetet 3 Antal studenter på sjöingenjörsprogrammet 22-211 Sjöingenjör i Göteborg Sjöingenjör i Kalmar Antal studenter 25 2 15 1 5 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / Chalmers / Linnéuniversitetet
15 Under 211 har 16 studerande från sjökaptenslinjerna samt 69 studerande från sjöingenjörslinjerna erhållit sina examensbevis. Trots att det i dagsläget finns få lediga platser för styrmän beräknas de flesta nyexaminerade få arbete inom kort. Åtskillliga söker sig till andra länders flaggor. Norsk offshore har till exempel tagit emot en hel del svenska sjömän. Intendenturutbildning På gymnasieskolor i Göteborg och Helsingborg finns sjöfartsinriktade intendenturutbildningar för last- och passagerarfartyg. I Härnösand finns motsvarande för färjor. Könsfördelning Av de sjömän som fanns registrerade i det svenska sjömansregistret i början av 211 utgjorde kvinnorna 2 procent. De är inte bara få, de är dessutom överrepresenterade i färjetrafiken där 3 till 4 procent av de ombordanställda är kvinnor. Hos de konventionella rederierna är andelen kvinnliga sjömän endast fem procent och nästan ingen av dessa är anställda i maskin. På sjökaptenslinjen är andelen kvinnor 17 procent. Motsvarande för sjöingenjörslinjen är fem procent. Andelen kvinnor i olika utbildningar verkar dock gå mot en ökning. Det kan vara värt att notera att det aldrig funnits någon debatt om löneskillnader eller lönediskriminering inom sjöfarten.
16 Arbetslöshet och programinsatser Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen är en specialförmedling inriktad enbart mot sjöfarten. Sjömansförmedlingen har i dagsläget sex anställda uppdelade på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg. I december 211 hade Arbetsförmedlingen 323 inskrivna. Man har även kontinuerlig kontakt med sjösökande inskrivna på de lokala arbetsförmedlingskontoren. Dessa uppgår i dagsläget till 743 personer. Det totala antalet inskrivna sjösökande uppgår därmed i dagsläget till 1 66 personer. Antal sökande 14 12 1 8 6 4 2 Totalt antal inskrivna sjösökande '7 '7 '8 '8 '9 '9 '1 '1 '11 Lokala Af Af '11 Källa: Arbetsförmedlingen Trots det stora antalet uppsägningar har antalet inskrivna minskat sedan hösten 21. Orsakerna till detta är att en del arbetslösa sjömän har hittat arbete i land medan andra pensionerats. Totalt antal inskrivna sjösökande december 211 Antal arbetssökande 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Övriga Af Af Maskinbefäl, fartyg Maskinpersonal, fartyg Fartygselektriker Fartygsbefäl Däckspersonal, sjöfart Kocksteward Mässman Kock, fartyg Kallskänka, fartyg Ekonomibiträde, fartyg Servitris, fartyg Intendenturpersonal Källa: Arbetsförmedlingen
17 Sökande i program Arbetsförmedlingen utbildar sjömän inom en rad olika områden för att öka deras chanser till arbete. Varsel och arbetslöshet Antalet varslade om uppsägning har ökat markant sedan 27, men under 211 har det hittills (november) skett en dramatisk minskning. 6 Varslade inom näringsgrenen "Sjötransport" 5 Antal varslade 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 (ber.) Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösheten för sjömän beräknas i december 211 uppgå till 2,6 procent. Under 212 beräknas den öka till 12 procent för att år 213 uppgå till 22 procent. Dessa siffror är dock ytterst osäkra eftersom de baseras på en mindre del av sjöfartsföretagen. Under sommarmånaderna tenderar arbetslösheten att minska tack vare skärgårdstrafiken. Arbetslösheten ökar sedan under senare delen av hösten fram till de första månaderna på våren. En hel del sjömän har alternativa arbeten under vintern.
18 Antal inskrivna öppna arbetslösa per avdelning: Däck (Årsgenomsnitt) Antal arbetslösa 6 5 4 3 2 1 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Maskin (Årsgenomsnitt) Fartygsbefäl Däcksmanskap 26 27 28 29 21 211 (ber.) Antal arbetslösa Antal arbetslösa 3 25 2 15 1 5 4 35 3 25 2 15 1 5 1992 1993 1992 1993 Källa: Arbetsförmedlingen 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Intendentur (Årsgenomsnitt) Maskinbefäl Motormanskap Fartygselektriker 27 28 29 21 211 (ber.) Kock 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Mässman 21 211 (ber.)
19 Regional utveckling och branschspecifika frågor Av tradition har de olika sjöfartsdelarna verkat utan större samverkan. En samlad svensk sjöfartsnäring är inte bara bra för Sveriges ekonomi och sysselsättning, den innebär också ökad tyngd och inflytande för Sverige i internationella sammanhang, där regler sätts för handel, havsmiljö och sjösäkerhet. Dessutom är det inte bara positivt för sjöfarten i sig, utan även för stödfunktioner till näringen som till exempel underleverantörer. Vattenvägen kan minska transportbehovet på både väg och järnväg och därmed investerings- och underhållningskostnader för landbaserad infrastruktur. Alternativa bränslen för sjöfarten är realistiskt även på kort sikt, eftersom fartygen inte kräver samma investeringar i bränsledistribution som till exempel är fallet för bilar. är, utan konkurrens, det mest energieffektiva transportslaget. Ett fartyg kan förflytta enorma mängder gods med en relativt liten energiförbrukning. Om man skulle flytta över godset från ett av de största containerfartygen skulle det motsvara ett tåg på 71 kilometer. Dessutom kostar det till exempel endast 25 kronor att sjöledes frakta en TV från Asien till Sverige. Under den senaste tioårsperioden har våra grannländers regelverk anpassats till de internationella förhållandena, genom införandet av bland annat tonnageskatt 2 och så kallade öppna internationella register. Sverige, som inte har infört ovanstående, har dock andra stöd som till exempel nettomodellen 3 och TAP-avtal. Trots detta har det skett en tydlig utflaggningstrend under de senaste åren. Om samtliga utlandsflaggade fartyg skulle flaggas svenskt skulle det innebära 2 nya arbetstillfällen i landet. 2 Tonnageskatt innebär att inkomsten från fartyg bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygens nettodräktighet. Rederierna betalar skatt bestämd på denna schabloninkomst i stället för på de faktiska inkomsterna från fartygen. 3 Nettomodellen motsvarar skatt och samtliga lagstadgade sociala avgifter som belöper på sjöinkomst för sjöfolk som arbetar på svenskregistrerade fartyg.
2 Infrastrukturen och investeringar Sverige har idag 52 allmänna hamnar som är öppna för kommersiell trafik. Tillsammans svarar dessa för 8 procent av all trafik över svenska hamnar. Resten transporteras över de drygt 5 industrihamnar av varierande storlek som finns runt om i landet. Drygt 7 procent av sjöfartssektorn är koncentrerad till de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Sjötransporterna i Stockholm är till stora delar sjöfart på inre vattenvägar, i Göteborg havs- och kustsjöfart samt i Malmö färjetrafik. Göteborg är dessutom den enda hamnen i Skandinavien som har transocean linjetrafik. Källa: sverket en finansierar sitt eget trafikverk och sitt eget infrastrukturbehov genom farledsavgifter på gods och fartyg, lotsavgifter med mera.
21 Sammanfattning Den pågående utflaggningen resulterar i allt färre svenska rederier och svenska ombordjobb. Flertalet befäl på utflaggade fartyg har dock erbjudits fortsatt anställning men på sikt ligger även de i riskzonen. I och med utflaggning blir det svårare att hitta platser för ombordutbildning och för praktik. Försvåras detta ytterligare riskeras en bredare avveckling av sjömansskolorna. Svenska fartyg i fjärrfart försvinner när tankfartyg, bulkfartyg och rorofartyg lämnar det svenska registret. Svenskt manskap möts av svårigheter eftersom de internationellt sett har en högre lönekostnad än vissa andra nationaliteter. Manskap blir då troligtvis begränsade till att söka arbete i inre fart, färjor och till vissa specialfartyg. Det är framförallt yngre sjömän som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Seniorbefälen har däremot en relativt säker framtid. Befäl har dessutom lättare att söka anställningar utomlands men även i land. Många av de människor som är sysselsatta i det svenska sjöfartsklustret i landbaserade verksamheter har en bakgrund till sjöss.
22 Yrkesbarometer på ett års sikt Fartygsbefäl Visst överskott Däckspersonal Maskinbefäl Motormanskap Fartygselektriker Kocksteward Kock, fartyg Kallskänka, fartyg Ekonomibiträde, fartyg Mässman Intendenturpersonal Servitör/servitris, fartyg Mer påtagligt överskott Någon brist Mer påtagligt överskott I stort sett balans Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Källor Arbetsförmedlingens prognos BIMCO Ledarnas Lighthouse Nautisk Tidskrift Regeringskansliet SAI Institute of Shipping Analysis SCB Statistiska centralbyrån ens bok sverket / Transportstyrelsen / Trafikverket Skärgårdsredaren SUI ens utbildnings institut Svensk s tidning / Scandinavian Shipping Gazette Sveriges Redareförening tidskriften Sjöbefäl tidskriften Sjömannen Tillväxtanalys Trafikanalys Ålands & Handel
Fakta om Information om sjöfart 211 och 212 Omslagsbild: Johnér På vår webbplats www.arbetsformedlingen.se/prognoser, hittar du arbetsmarknadsutsikter för alla län och för landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingns egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Information om sjöfart har sammanställts av Carina Z Jonsson vid Arbetsförmedlingen, 1-486 49 31 Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se www.arbetsformedlingen. se/yrkeskompassen. Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 2 yrken på ett års sikt. Dessa täcker tillsammans upp 8 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras den 12 juni 212. 11 3 99 St o ck h o lm Telefon 7 71-6 w w w. ar b e t s f ormedl ingen.se