Prognos våren Arbetsmarknadsutsikter. Sjöfart

Transkript

1 Prognos våren 211 Arbetsmarknadsutsikter 212

2 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Svenska handelsflottan 3 Tillskott till handelsflottan 4 Antalet anmälda platser hos Arbetsförmedlingen 5 Brist på arbetskraft 7 Utvecklingen av sysselsättningen 8 Utvecklingen av efterfrågan 9 Utbudet av arbetskraft 9 Sysselsättning 11 Personaltillskott 12 Manskap 12 Sjöbefäl 13 Intendenturutbildning 14 Könsfördelning 14 Arbetslöshet och programinsatser 14 Arbetsförmedlingen 14 Sökande i program 15 Varsel och arbetslöshet 16 Regional utveckling och branschspecifika frågor 18 Infrastrukturen och investeringar 19 Sammanfattning 2 Yrkesbarometern med ett års sikt 21

3 2 Bakgrund Med 2 7 km har Sverige den längsta kuststräckan av alla EUländer. Inom landets gränser finns dessutom 6 öar, 95 sjöar samt 1 km kanaler. Sverige är transportmässigt att betrakta som en ö. Vi är helt beroende av sjöfarten för vår utrikeshandel och överlevnad. Framför allt för att vi exporterar en större del av vår produktion än många andra länder. Sverige har en stor basindustri med bland annat oljeprodukter, skogsprodukter, järn- och stålprodukter samt även spannmål. Den globala finanskrisen har haft allvarliga effekter på hela transportsektorn. För enskilda redare i Sverige har den ekonomiska situationen resulterat i att man flaggat ut fartyg för att minska kostnaderna. Hanteringen som sker i de svenska hamnarna kan årsvis sammanfattas med: 9 procent av vår handel går sjövägen 95 6 fartygsanlöp Omsättningen av gods motsvarar nästan 2 ton per svensk 25 personer sysselsätts i sjöfartsklustret. Dessutom tillkommer turismen. (se bild nedan) De maritima verksamheterna i Sverige omsätter tillsammans mer än 2 miljarder. Fordonsindustrin omsätter miljarder kronor. Mer än 29 miljoner passagerare reser med färjor till, från och inom landet. Lägg därtill att skärgårdsfartyg och vägfärjor står för ca 4 miljoner passagerare varje år.

4 3 Källa: Tillväxtanalys Efterfrågan på arbetskraft Svenska handelsflottan Den 31 december 21 fanns 396 svenska samt 443 inhyrda utländska handelsfartyg över 1 brutto registrerade. Svenska och inhyrda utländska handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 1 Antal fartyg Inhyrda fartyg Svenska fartyg Källa: Trafikanalys I år har eller finns det långtgångna planer för att upp emot 35 fartyg kommer att lämna Sverige till förmån för utländska register. Under fjolåret lämnade runt 8 fartyg svensk flagg.

5 4 Den svenskkontrollerade handelsflottan är mindre än hälften så stor som på 199-talet. Idag bär t.ex. endast,45 procent av fartygen över 1 brutto svensk flagg. Tillskott till handelsflottan Under 21 tog svenska rederier leverans av 14 nya fartyg, varav 5 fick svensk flagg. Levererade nybyggda fartyg för svensk räkning 1% Utländsk flagg Svensk flagg 8% 6% 4% 2% % Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse I juni 211 fanns det 41 fartyg i order för leverans under de kommande åren. 12 Svenska rederiers nybyggnadsprogram Antal fartyg Källa: stidningen (juni)

6 5 Antalet anmälda platser hos Af Prognosen för året är att det kommer lediganmälas närmare 2 2 platser. Detta är en uppgång på över 4 procent jämfört med 21. Stora delar av denna uppgång är arbeten ombord på kryssningsfartyg. Antal nyanmälda platser Antal platser Källa: Arbetsförmedlingen (ber.) Det faktum att lagen om obligatorisk platsanmälan togs bort i juli 27 har gjort att antalet platser minskat då de arbetssökande kontaktar rederierna direkt och platser tillsatta på så sätt registreras ej på Arbetsförmedlingen.

7 6 Antal platser uppdelat per avdelning: 3 Inkomna platser (Däck) Antal platser Antal platser Antal platser Inkomna platser (Maskin) Däcksmanskap Fartygsbefäl (ber.) (ber.) Inkomna platser (Intendentur) Källa: Arbetsförmedlingen Fartygselektriker Motormanskap Maskinbefäl Mässman Kock 211 (ber.)

8 7 Brist på arbetskraft Även i tider med arbetslöshet kan det vara svårt att hitta personal med rätt utbildning och erfarenhet. 2 procent av de intervjuade sjöfartsföretagen hade på grund av bristen på kvalificerat sjöfolk tvingats till att rekrytera utomlands. Andel företag med arbetskraftsbrist % 8% 6% 4% 2% % Höst '4 Vår '5 Källa: Arbetsförmedlingen Höst '5 Vår '6 Höst '6 Vår '7 Höst '7 Vår '8 Höst '8 Vår 9 Höst '9 Vår '1 Höst '1 Vår '11 Ingen brist Brist Någonting som kan komma att bidra till en framtida brist på arbetskraft är de kommande pensionsavgångarna. Situationen är densamma i de flesta EU-länder. Särskilt många avgångar är att väntas de närmaste tio åren. Av de anställda i den svenskflaggade handelsflottan är 35 procent av personalen 5 år eller äldre. Medelåldern ombord är idag 46 år. Genomsnittsålder på aktiva sjömän på svenska fartyg Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse

9 8 I Arbetsförmedlingens register på sjösökande syns även där att en stor del av de sökande börjar närma sig pensionsåldern. Vad som är oroväckande är att en tredjedel är under 3 år. Ålder på arbetssökande sjömän juni Källa: Arbetsförmedlingen Bristen på erfarna maskinbefäl har ökat sedan höstens mätningar. Bristyrken och antal vakanser Antal vakanser Höst '6 Vår '7 Höst '7 Vår '8 Höst '8 Vår '9 Höst '9 Prognostillfälle Maskinbefäl Fartygsbefäl Kock/Kallskänka/Mässman Motorman Matros Vår '1 Höst '1 Vår '11 Källa: Arbetsförmedlingen Utvecklingen av sysselsättningen I början av 197-talet hade den svenska handelsflottan cirka 25 ombordanställda. Sedan dess har antalet minskat kraftigt. Nedgången beror dels på att antalet svenskägda och svenskflaggade fartyg har minskat, dels på att ökade effektivitetskrav resulterat i minskade besättningar ombord. Ett fartyg som på 197-talet hade 3

10 9 personer ombord har idag bara 1-12 personer för att utföra samma uppgift. Utveckling av efterfrågan Andelen arbetsgivare som har angivit en ökning minus de som har angivit en minskning av sin efterfrågan, visar en klart positiv trend för det nästkommande halvåret Höst '4-4 Utveckling av efterfrågan de nästkommande sex månaderna Källa: Arbetsförmedlingen Utbudet av arbetskraft Vår '5 Höst '5 Vår '6 Höst '6 Vår '7 Höst '7 Vår '8 Höst '8 Vår '9 Höst 9 Vår '1 Höst '1 Vår '11 Idag kan i princip ingen få jobb i en driftbemanning till sjöss utan grundläggande sjöinriktad utbildning. Om en olycka inträffar måste besättningen var utbildad och tränad för att själva ta hand om åtminstone den första insatsen. En svensk behörighet har ett gott anseende utomlands och på den internationella arbetsmarknaden kommer behovet av kompetent sjöpersonal att öka. Detta beror framför allt på den nya synen på sjösäkerhet internationellt. Utbildning, träning, kompetens och organisation har erkänts som förutsättningar för ökad säkerhet till sjöss såväl för fartyg och människor som för miljö. Ökade krav på kunskap och kompetens gynnar generellt befäl från högkostnadsländer. Den genomsnittliga tiden man som sjöman är kvar i yrket efter en högskoleexamen ligger på cirka åtta år.

11 1 Nedanstående bild visar klart att en sjöman kan bo var som helst i landet. Källa: Tillväxtanalys

12 11 Sysselsättning Det antal som sysselsätter sig som sjömän är idag runt Av dessa är 1 29 TAP 1 -anställda. Antalet aktiva sjömän på svenska fartyg har minskat med över 8 personer bara under 21. Besättning på svenskkontrollerade fartyg 25 Antal anställda Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / sverket Ombordanställda i svenska rederier 21 (handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 3) Kvinnor Män Antal anställda Befälhavare Styrmän Däckspersonal Maskinbefäl Maskinpersonal Ekonomiföreståndare Övrig ekonomipersonal Kvinnor Män Källa: Trafikanalys 1 = Tillfälligt Anställd Personal. TAP-avtalen innebär att en viss del av bemanningen ombord på lastfartyg i internationell fart kan bestå av utländska medborgare enligt särskilda kollektivavtal. I Sveriges fall är dessa uteslutande av filippinsk nationalitet.

13 12 Personaltillskott Även i dåliga tider måste man tänka långsiktigt i och med att en person som påbörjar sin sjömansutbildning på gymnasiet hösten 211 inte kommer att vara tillgänglig på arbetsmarknaden förrän tidigast sommaren 214. För sjöbefälsutbildningarna gäller att de som påbörjar sin utbildning hösten 211 examineras för juniorbefälsbefattningar sommaren 215 och kan tillträda som seniorbefäl tidigast 217. Manskap För att få behörighet som matros eller motorman krävs 18 månaders tjänstgöring på däck eller maskin. Tidigare var den vanligaste vägen att den oerfarna sjömannen togs ombord som jungman eller motorelev och lärde sig yrket ombord på fartyget. Idag sker istället utbildningen av matroser och motormän på gymnasieskolans treåriga sjöfartsprogram. I dagsläget finns tio sjöfartsgymnasier; i Härnösand, Stockholm, Visby, Kalmar, Karlskrona, Öckerö, Göteborg, Tjörn, Orust, Helsingborg samt en KY-utbildning till lättmatros i Stockholm. Det finns även ett antal svenska studenter på Ålands sjömansskola. Utbildningssystemet håller dock på att ses över och det kommer att krävas ytterligare sjötid för att få ut en fullständig matros- och motormansbehörighet. Gymnasieskolornas elever har under den senaste tiden haft problem att hitta praktikplatser då flertalet av dessa har gått åt till att täcka sjöbefälsskolornas behov. Utbildningsplatserna kan därigenom komma att minskas på sikt. 7 ungdomar finns idag på sjömansgymnasier runt om i landet. 21 antogs cirka 18 elever till sjöfartsgymnasierna. Antal elever Christopher Polhem, Visby Härnösands gymnasium Manskapselever HT 21 Rönnowska, Helsingborg sgymn, Tjörn Sjömanssk., Stockholm Törnströmska, Karlskrona YTC Lindholmen Öckerö gymnasie Kalmar Praktiska Baggium, Orust Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse

14 13 Främst på grund av utflaggningarna har både matroser och motormän svårt att hitta arbete. Det är troligt att det kommer att bli ännu svårare för manskap att hitta arbete i framtiden. Sjöbefäl Grundutbildningen för sjöbefäl ges på shögskolorna vid Linnéuniversitetet i Kalmar och vid Chalmers i Göteborg. Det finns även svenska studenter bland annat på Åland. Utbildningen som leder till högre befälsbehörigheter varierar i längd mellan två till fyra år beroende på nivå och om praktiken varvas i utbildningen eller om praktiken fullförs före och / eller efter studierna. Hösten 21 minskade sjöfartshögskolan i Kalmar sin antagning med 2 platser på grund av bristen på praktikplatser. Även Chalmers har minskat antagningen, men i mindre omfattning än Kalmar. Vid slutet av 21 fanns studenter vid de svenska skolorna. Antal studenter på sjökaptensprogrammet Sjökapten i Göteborg Sjökapten i Kalmar Antal studenter Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / Chalmers / Linnéuniversitetet 3 Antal studenter på sjöingenjörsprogrammet Sjöingenjör i Göteborg Sjöingenjör i Kalmar 25 Antal studenter Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / Chalmers / Linnéuniversitetet

15 14 Även fast det i dagsläget finns få lediga platser för styrmän beräknas de flesta nyutexaminerade hitta arbete inom kort. En hel del söker sig till andra länders flaggor. Norsk offshore har tagit emot en hel del svenska sjömän. Intendenturutbildning På gymnasieskolor i Göteborg och Helsingborg finns sjöfartsinriktade intendenturutbildningar för last- och passagerarfartyg. I Härnösand finns motsvarande för färjor. Könsfördelning Bland de sjömän som fanns registrerade i det svenska sjömansregistret vid början av 211 så utgjorde kvinnorna 2 procent. De är inte bara få, de är dessutom överrepresenterade i färjetrafiken där 3-4 procent av de ombordanställda är kvinnor. Hos de konventionella rederierna är andelen kvinnliga sjömän bara 5 procent och nästan ingen av dessa är anställda i maskin. På sjökaptenslinjen är andelen kvinnor 17 procent. Motsvarande för sjöingenjörslinjen är 5 procent. Andelen kvinnor i olika utbildningar tycks dock vara i ökande. Det kan vara värt att notera att det aldrig funnits någon debatt om löneskillnader eller lönediskriminering inom sjöfarten. Arbetslöshet och programinsatser Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen är en specialförmedling inriktad enbart mot sjöfarten. Sjömansförmedlingen har i dagsläget fem anställda uppdelade på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg. I juni 211 hade Arbetsförmedlingen 271 inskrivna. Vi har även kontinuerlig kontakt med sjösökande inskrivna på de lokala Arbetsförmedlingskontoren. Dessa uppgår i dagsläget till 691 personer. Det totala antalet inskrivna sjösökande uppgår alltså i dagsläget till 962 personer.

16 15 Antal sökande Totalt antal inskrivna sjösökande Vår '7 Höst '7 Vår '8 Höst '8 Vår '9 Höst '9 Vår '1 Höst '1 Lokala Af Af Vår '11 Källa: Arbetsförmedlingen Trots det stora antalet uppsägningar har antalet inskrivna minskat det senaste året. Detta beror på att arbetslösa sjömän bland annat har hittat arbete i land samt pensionerats. Totalt antal inskrivna sjösökande juni 211 Antal arbetssökande Maskinbefäl, fartyg Maskinpersonal, fartyg Fartygselektriker Övriga Af Af Fartygsbefäl Däckspersonal, sjöfart Kocksteward Mässman Kock, fartyg Kallskänka, fartyg Ekonomibiträde, fartyg Servitris, fartyg Intendenturpersonal Källa: Arbetsförmedlingen Sökande i program Arbetsförmedlingen har tidigare vidareutbildat sjösökande inom en rad olika ämnen för att öka deras chanser till arbete. I dagsläget vänder sig dock dessa kurser till de som står längre bort från arbetsmarknaden.

17 16 Varsel och arbetslöshet Antalet inkomna varsel har ökat markant sedan 27. Prognosen för 211 är dock att det kommer att ske en dramatisk minskning. Varslade inom näringsgrenen "Sjötransport" Antal varslade (ber.) Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösheten för sjömän beräknas i juni 211 vara 2,6 procent. Arbetslösheten beräknas sedan öka till 8 procent år 212 samt till 9,7 procent år 213. Dessa siffror är dock osäkra då de baseras på en mindre del av sjöfartsföretagen. Arbetslösheten tenderar att minska under sommaren tack vare skärgårdstrafiken. Den ökar sedan under senare delen av hösten fram till första månaderna på våren. En hel del sjömän har alternativt arbete under vintern.

18 17 Antal inskrivna öppna arbetslösa per avdelning: Däck (Årsgenomsnitt) Antal arbetslösa Maskin (Årsgenomsnitt) Fartygsbefäl Däcksmanskap (ber.) Antal arbetslösa Antal arbetslösa Källa: Arbetsförmedlingen Intendentur (Årsgenomsnitt) Maskinbefäl Motormans kap Fartygselektriker (ber.) Kock Mäs sm an (ber.)

19 18 Regional utveckling och branschspecifika frågor Sverige saknar, i dagsläget, en samlad nationell maritim strategi. Av tradition har de olika klusterdelarna verkat utan större samverkan. En samlad svensk sjöfartsnäring är inte bara bra för Sveriges ekonomi och sysselsättning, det innebär också ökad tyngd och inflytande för Sverige i internationella sammanhang där regler sätts för handel, havsmiljö och sjösäkerhet. Dessutom är det inte bara positivt för sjöfarten i sig, utan även för stödfunktioner runtom, som till exempel underleverantörer. Vattenvägen kan minska transportbehovet på väg och järnväg och därmed investerings- och underhållningskostnader för landinfrastrukturen. Alternativa bränslen för sjöfarten är realistiskt även på kort sikt, eftersom fartygen inte kräver samma investering i bränsledistribution som t ex bilen. Det är framför allt miljöskäl som talar för ett ökat utnyttjande av vatten som bärare av godstransporterna. Ett fartyg kan förflytta enorma mängder gods med en relativt liten energiförbrukning. Om man skulle flytta över godset från ett av de största containerfartygen skulle det motsvara ett tåg på 71 kilometer. Dessutom kostar det t.ex. endast 25,- att frakta en TV från Asien till Sverige sjöledes. Under den senaste tioårsperioden har våra grannländers regelverk anpassats till de internationella förhållandena, genom införandet av bland annat tonnageskatt 2 och så kallade öppna internationella register. Sverige, som inte har infört ovanstående, har dock andra stöd som t.ex. nettomodellen 3 och TAP-avtal. När NIS (Norskt internationellt skeppsregister) infördes innebar det att utländskt sjöfolk kunde anställas på så kallade lokala villkor, exempelvis filippinska sjömän på filippinska kollektivavtal. Detta gjorde dock att många norska sjömän blev arbetslösa. Regeringen har sammanställt en utredning som ska säkerställa det svenska näringslivets tillgång till effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter samt frågan om ett internationellt register. Risken / chansen för ett svenskt internationellt skeppsregister är enligt betänkandet relativt liten men det återstår fortfarande att ta fram andra lösningar för hur man ska kunna behålla de svenskflaggade fartygen. 2 Tonnageskatt innebär att inkomsten från fartyg bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygens nettodräktighet. Rederierna betalar skatt bestämd på denna schabloninkomst i stället för på de faktiska inkomsterna från fartygen. 3 Nettomodellen motsvarar skatt och samtliga lagstadgade sociala avgifter som belöper på sjöinkomst för sjöfolk som arbetar på svenskregistrerade fartyg.

20 19 Infrastruktur och investeringar Sverige har idag 52 allmänna hamnar som är öppna för kommersiell trafik. Tillsammans står dessa för 8 procent av all trafik över svenska hamnar. Resten transporteras över de drygt 5 industrihamnar av varierande storlek som finns runt om i landet. Drygt 7 procent av sjöfartssektorn är koncentrerad till de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Sjötransporterna i Stockholm är stora delar sjöfart på inre vattenvägar, i Göteborg havs- och kustsjöfart samt i Malmö färjetrafik. Göteborg är dessutom den enda hamnen i Skandinavien som har transocean linjetrafik. Källa: sverket en finansierar sitt eget trafikverk och sitt eget infrastrukturbehov genom farledsavgifter på gods och fartyg, lotsavgifter mm. Den planerade investeringsvolymen för hamnarna under perioden uppskattas till 11,6 miljarder kronor.

21 2 Sammanfattning Den pågående utflaggningen kommer att resultera i allt färre svenska rederier och svenska ombordjobb. Flertalet befäl på utflaggade fartyg har dock erbjudits fortsatt anställning men på sikt ligger även de i riskzonen. I och med utflaggning blir det även svårare att hitta platser för ombordutbildning och praktik. Försvåras detta ytterligare riskeras en vidare avveckling av sjömansskolorna. Svenska fartyg i fjärrfart försvinner när tankfartyg, bulkfartyg och roro-fartyg lämnar det svenska registret. Svenskt manskap kommer att ha det svårt då de internationellt sett har en högre lönekostnad än vissa andra nationaliteter. Manskap blir då troligtvis begränsade till att söka arbete i inre fart, färjor och till vissa specialfartyg. Det är framförallt de yngre sjömännen som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Seniorbefälen har däremot en relativt säker framtid. Befäl har dessutom lättare att söka anställningar utomlands samt i land. Man får beakta att många av de människor som är sysselsatta i det svenska sjöfartsklustret i landbaserade verksamheter har en bakgrund till sjöss. Sverige behöver svenska sjömän!

22 21 Yrkesbarometer med ett års sikt Fartygsbefäl Visst överskott Däckspersonal Mer påtagligt överskott Maskinbefäl Någon brist Motormanskap Mer påtagligt överskott Fartygselektriker I stort sett balans Kocksteward Mer påtagligt överskott Kock, fartyg Mer påtagligt överskott Kallskänka, fartyg Mer påtagligt överskott Ekonomibiträde, fartyg Mer påtagligt överskott Mässman Mer påtagligt överskott Intendenturpersonal Mer påtagligt överskott Servitör/servitris, fartyg Mer påtagligt överskott Källor: Arbetsförmedlingens prognos Ledarnas Lighthouse Nautisk Tidskrift Regeringskansliet SAI Institute of Shipping Analysis SCB Statistiska centralbyrån ens bok sverket / Transportstyrelsen / Trafikverket Skärgårdsredaren SUI ens utbildnings institut Svensk s tidning / Scandinavian Shipping Gazette Sveriges Redareförening Tidskriften Sjöbefäl Tidskriften Sjömannen Tillväxtanalys Trafikanalys Ålands & Handel

23 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En analys och sannolikhetsbedömning av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra faktorer som påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa