Rapport: Svenskt Näringsliv Enkät bland 21-åringar 6 6-4-3 Birger Jarlsgatan 129 B 1tr 113 56 Stockholm Tel: 8-442 9 9 Mail: info@rewind.nu Webb: www.rewind.nu 1
Innehållsförteckning Inledning 3-4 Bakgrund & Syfte 3 Rewind 4 Ciceronex 4 CPX 4 Metod 5-6 Tillvägagångssätt 5 Bilaga 5 Att tänka på när man tolkar resultaten 6 Bakgrundsvariabler 7-11 Resultat 12-39 2
Inledning Bakgrund & Syfte Undersöknings- och analysföretaget Rewind har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning bland landets 21-åringar. Undersökningen syftar bl.a. till att utvärdera deras syn på prao och praktik, men även hur deras kontakt varit med arbetslivet under gymnasiet samt hur de ser på den rådande ungdomsarbetslösheten. I denna undersökning har vi samlat in svar från 13 21-åringar. Urvalet är representativt för hela landet och draget ur panelsystemet CPX (Cint). I undersökningen har bl.a. följande frågor ställts: På vilka sätt har man varit i kontakt med arbetslivet under gymnasietiden? Hur bra tyckte man att sin gymnasieskolas kontakt var med arbetslivet? I vilken utsträckning har man haft prao under högstadiet eller praktik under gymnasiet? Hur lärorikt var prao- respektive praktiken? I vilken utsträckning tycker man att prao/praktik är ett bra tillfälle att prova på ett yrke, bidrar till att förstå hur ett företag fungerar, gör det lättare att välja inför gymnasiet/arbetslivet m.m.? Vad tror landets 21-åringar att arbetslösheten i Sverige beror på? Hur vill de försörja sig i framtiden, är det genom att jobba eller vill de hellre gå på bidrag? 3
Rewind Rewind är ett undersöknings- och analysföretag som i princip uteslutande arbetar med att genomföra webbaserade undersökningar. Företaget har varit verksamt i över fyra år och är främst specialiserade på att genomföra undersökningar riktade till ungdomar samt högskole- och universitetsstudenter, men genomför kontinuerligt även undersökningar riktade till andra grupper. Företaget driver även en egen undersökningspanel som heter Studentpanelen (www.studentpanelen.se) och består av över 22. högskolestudenter, gymnasiestudenter och unga akademiker. Rewind genomför både kvantitativa och kvalitativa undersökningar och står för samtliga steg i undersökningsprocessen - från koncept, design, distribution, datainsamling, analys och rapport till rådgivning. Rewinds filosofi är att marknadsundersökningar skall kunna bli en mer naturlig del av beslutsprocessen och kan med hjälp av en stor kunskap, konkurrenskraftiga priser, snabba leveranser och kvalitetssäkrade resultat arbeta för detta. För mer information se www.rewind.nu. Företaget har idag ungefär 15 fakturerade kunder inom olika verksamhetsområden. Några av dem är; ABB, Arla Foods, Svenskt Näringsliv, Cerealia Foods, Ernst & Young, Gatu- och fastighetskontoret, Länsförsäkringar, Löfbergs Lila, Offentliga Jobb, OLW, Scania, Sydkraft, TeliaSonera, Unilever, Valmyndigheten, Volvo Cars och Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Ciceronex Rewind använder sig av företaget Ciceronex undersökningsverktyg Easyresearch. Easyresearch är ett enkätverktyg som används för att genomföra webbundersökningar. Dessa undersökningar kan skickas ut via e-post med en unik länk till undersökningen eller via ett popup-fönster. Resultaten rapporteras i realtid på Internet och verktyget skapar en grund för en snabb och stabil datainsamlingsprocess. Exempel på kunder hos företaget är McDonalds, SF Bio och MalacoLeaf. För mer information se www.ciceronex.se och www.easyresearch.se. CPX CPX ägs av företaget Cint AB. I CPX är flera av de största Internetpanelerna samlade i ett och samma system. T.ex. finns där paneler såsom Cint Sweden, Hermelin, MSN Panel, Norstat Panel och Payonova Panel. När man drar ett urval ur CPX tar den från alla tillgängliga paneler vilket gör att urvalen bli representativa för Internetpopulationen i mycket stor grad. Genom att man genomför s.k. kvoturval kan även populationen upp till 55 år valideras mot totalpopulationen (offline). Svarsfrekvensen är i genomsnitt 46, vilket är mycket bra för att vara på Internet och i Sverige finns det ungefär 17 individer som ingår i CPX. Rewind har använt CPX vid flera tillfällen tidigare och varit mycket nöjda med den representativitet och svarsfrekvens som panelsystemet ger. För mer information se www.cint.com/cpx. 4
Metod Tillvägagångssätt Efter det att Rewind var färdiga med undersökningens frågeformulär och det godkänts av Svenskt Näringsliv konstruerades undersökningen i företagets undersökningssystem Easyresearch. Då undersökningen noggrant testats, en text till introduktionsmailet tagits fram och urvalet bestående av 21-åringar var draget ur CPX:s system skickades undersökningen ut den 7/3 och var möjlig för respondenterna att besvara fram till den 17/3. Samtliga individer i urvalet fick först ett mail med en introduktionstext och en unik länk till undersökningen. För att komma till undersökningen var respondenterna tvungna att klicka på den bifogade länken och då de gjorde det öppnades ett webbfönster upp med undersökningen i. Det skickades även ut en påminnelse under undersökningsperioden till dem som inte besvarat enkäten den första gången de fick mailet, där vikten av varje individs medverkan framhävdes. Då undersökningen stängdes ner importerades all insamlad data från Easyresearch för att bearbetas, analyseras och sedermera presenteras i denna rapport. Bilaga Bifogat med denna rapport finns en bilaga innehållande frekvenstabeller och undersökningens fritextsvar. I den sistnämnda delen redogörs det m.a.o. för respondenternas samtliga öppna svar. Dessa svar kommer givetvis även att användas i de analyser, diskussioner och slutsatser som dras i rapporten, men finns främst bifogade för att Svenskt Näringsliv skall kunna göra egna tolkningar och reflektera kring svaren som inkommit. Många gånger kan dessa även ge mycket intressanta uppslag och idéer inför framtiden. I tabellbilagan redogörs det m.h.a. frekvenstabeller, för samtliga av undersökningens kvantitativa frågors resultat med frekvenser, procent och valid procent, för att Svenskt Näringsliv djupare skall kunna få en överblick över all insamlad data och kunna identifiera ytterligare dimensioner gällande de inkomna svaren. 5
Att tänka på när man tolkar resultaten Som det nämnts tidigare så finns det en bifogad tabellbilaga till rapporten, där samtliga av undersökningens svar presenteras m.h.a. frekvenstabeller. Där kan man även utläsa exakta frekvenser, procent, och valid procent gällande frågorna och deras svarsalternativ. Nedan beskriver vi de begrepp som man som läsare stöter på i tabellbilagan, för att man på ett enklare sätt skall kunna studera den och göra egna tolkningar. Frekvens: Antalet respondenter som svarat respektive frågealternativ. Procent: Hur många procent av samtliga svarande respondenter som svarat varje frågealternativ. Valid Procent: Hur många procent som svarat ett visst frågealternativ av dem som uppfyllt det tidigare uppsatta kriteriet. T.ex. hur många procent som svarat att de haft prao vid ett tillfälle under högstadiet av de som tidigare angivit att de har haft prao någon gång under sin högstadieperiod. 6
Bakgrundsvariabler Vilket eller vilka av följande alternativ stämmer bäst in på dig? Respondenterna i undersökningen fick först svara på vad de gör idag. De kunde välja mellan sju olika alternativ samt ett annat -alternativ där de kunde specificera sina svar i fritext. Störst andel studerar på högskola eller universitet, viket 37 svarade att de gjorde, 21 svarade att de arbetar heltid, 18 att de arbetar deltid, 14 svarade att de studerar annan eftergymnasial utbildning, 13 att de är arbetslösa/arbetssökande, 3 att de drivet eget företag och 1 att de gör värnplikten. Vidare var de 6 som svarade annat och angav ett fritextsvar. Bland dessa har svar såsom aupair, studerar på gymnasiet, föräldraledig, sjukskriven och vikarierar inkommit. Valid procent Studerar på högskola eller universitet 37,49 Arbetar heltid,74 Arbetar deltid 17,85 Studerar annan eftergymnasial utbildning (t.ex. folkhögskola eller komvux) 14,16 Arbetslös/Arbetssökande 13,6 Annat (var god specificera) 6,38 Driver eget företag 2,99 Värnplikt 1,3 7
Kön Gällande respondenternas könsfördelning så kan man utläsa att det var 45 män och följaktligen 55 kvinnor som deltagit i undersökningen. Kön 6 5 4 3 1 Man Kvinna 8
I vilket län bor du? Nedan presenteras en fördelning över i vilket län som de svarande 21-åringarna bor i. Man kan bl.a. utläsa att Stockholms län är det mest frekvent förekommande länet, vilket 22 svarat att de bor i. Därefter följer Västra Götalands län och Skåne län Valid procent Blekinge län 1,5 Dalarnas län 2,6 Gotlands län,5 Gävleborgs län 2,9 Hallands län 2, Jämtlands län,6 Jönköpings län 2,8 Kalmar län 2,7 Kronobergs län 1,8 Norrbottens län 3,1 Skåne län 8,1 Stockholms län 22,22 Södermanlands län 2,1 Uppsala län 5,81 Värmlands län 3,6 Västerbottens län 1,9 Västernorrlands län 4,6 Västmanlands län 2, Västra Götalands län 19,42 Örebro län 3,8 Östergötlands län 5,81 Total 1, 9
Vilket av följande program läste du på gymnasiet? Här fick respondenterna svara på vilket program de läste på gymnasiet eller så kunde de fylla i att de inte studerade på gymnasiet. De mest representerade programmen är Samhällsvetenskapliga programmet och Naturvetenskapliga programmet, följt av Teknikprogrammet och Medieprogrammet. Valid procent Barn- och fritidsprogrammet 3,3 Byggprogrammet,9 Elprogrammet 4, Energiprogrammet,6 Estetiska programmet 5,19 Fordonsprogrammet 1,1 Handels och administrationsprogrammet 4,7 Hantverksprogrammet,7 Hotell- och restaurangprogrammet 2,6 Individuella programmet,4 Industriprogrammet,8 International Baccalaureate,4 Livsmedelsprogrammet,5 Medieprogrammet 7,79 Naturbruksprogrammet 1,5 Naturvetenskapliga programmet 18,28 Omvårdnadsprogrammet 2,5 Samhällsvetenskapliga programmet 24,78 Specialutformat program 4, Teknikprogrammet 8,89 Annat 5,29 Studerade inte på gymnasiet 1,6 Total 1, 1
Vilken typ av gymnasium gick du i? På denna fråga har de 21-åringar som tidigare svarade att de studerade på något gymnasieprogram fått svara på vilken typ av gymnasium de gick i. Den största andelen svarade att de gick i kommunal skola (83 ), medan 15 svarade att de gick i friskola. Vidare svarade 2 att de inte visste om de gick i kommunal- eller friskola. Vilken typ av gymnasium gick du i? 1 8 6 4 Kommunal skola Friskola Vet ej 11
Resultat Hur bra tycker du att din gymnasieskola var på att förmedla kunskaper om företagens roll i samhället och hur man driver företag? 46 anser att deras gymnasieskola var bra eller mycket bra på att förmedla kunskaper om företagens roll i samhället och hur man driver företag medan 47 svarade att skolan var dålig eller mycket dålig på detta. Vidare var det 7 som svarade vet ej. Hur bra tycker du att din gymnasieskola var på att förmedla kunskaper om företagens roll i samhället och hur man driver företag? 4 3 1 Mycket bra Bra Dålig Mycket dålig Vet ej/kan ej svara 12
Hur bra tycker du att din gymnasieskolas kontakt med arbetsgivare och arbetslivet var? När det gäller hur bra man ansåg att sin gymnasieskolas kontakt med arbetslivet var kan vi identifiera ett lägre resultat än i föregående fråga. 35 svarade bra eller mycket bra medan 58 svarade dålig eller mycket dålig. Vidare var det 6 som svarade vet ej, vilket tyder på att merparten inte anser sig ha tillräcklig kunskap om området för att kunna ta ställning till frågan. Hur bra tycker du att din gymnasieskolas kontakt med arbetsgivare och arbetslivet var? 4 3 1 Mycket bra Bra Dålig Mycket dålig Vet ej/kan ej svara 13
Hur hade du kontakt med arbetsgivare och arbetsliv under din gymnasietid? Denna fråga besvarades av samtliga respondenter och nedan finns de utmärkande trenderna sammanfattade tillsammans med ett urval av de inkomna svaren. Samtliga fritextsvar finns vidare presenterade i den bifogade bilagan med öppna svar. Trender: Praktik/APU/Prao Studiebesök/Föreläsningar Hade ingen/nej Jobbade extra/sommarjobb (t.ex. ICA/café m.m.) Ja Ung företagsamhet Exempel på svar: APU genom skolan, sen jobbade jag extra på helger. Besök på arlanda flygplats, räddningstjänsten på flera orter, amnestys huvudkontor i Sthlm. Det fanns ingen som helst kontakt med något sådant. Det hörde inte riktigt till min utbildning, sa hade inte direkt någon kontakt med arbetsgivare. Genom praktik. Genom praktik, studiebesök och föreläsningar. Hmm, tror inte jag hade någon kontakt just... Deltog inte i Ung företagsamhet vilket jag idag ångrar, det gav en bra chans att få inblick i företagande... Den egentliga kontakt jag hade med arbetslivet var mitt extrajobb som butiksbiträde, men det går ju ej att relatera till min gymnasiegång på något vis... Vi hade flera teknikprojekt som vi drev under gymnasietiden och när vi redovisade dem så hade skolan bjudit in företag som lyssnade på våra redovisningar. Sedan fick vi mycket bra hjälp med praktikplaceringar vilket bland annat ledde till det jobb jag har nu. Vi hade 3 veckors prao under 4 terminer, vi hade kontakt med olika restauranger och hotel, som kom och föreläste. Under tredje året drev jag och några klasskamrater ett UF-företag och då var vi ut till en hel del företag och försökte få sponsring (eller snarare sälja reklamplats i vår. studenttidning som vi skulle göra). Sommarjobb, huvudsakligen. 2 Något sånt fanns inte på vår skola. Vi var inte direkt barn/fritidlinjen som kan få jobb när de gått klart (..), vi naturare har inte en chans utan en fet universitetsexamen. Begreppet är helt okänt för mig, så att säga. Praktierade hos en reklamfotograf och en fotoaffär. Man fick själv ta kontakt om man ville söka jobb. Ibland kom det olika grupper till skolan för att prata om livet efter studierna. 14
Prao Hade du prao under din högstadietid? 94 av samtliga 21 åringar i undersökningen svarade att de hade prao under sin högstadietid, medan 6 med andra ord svarade att de inte hade det. Hade du prao under din högstadietid? 1 8 6 4 Ja Nej 15
Hur många tillfällen var du ute på prao i högstadiet? Denna fråga har besvarats av dem som hade haft någon prao under högstadiet och av dessa hade majoriteten haft det vid två tillfällen, vilket 54 svarade att de hade. Vidare svarade 23 att de haft det vid tre tillfällen, 12 att de haft det vid ett tillfälle och slutligen var det 1 som haft prao vid tre tillfällen eller mer. Hur många tillfällen var du ute på prao i högstadiet? 6 5 4 3 1 1 tillfälle 2 tillfällen 3 tillfällen Mer än 3 tillfällen 16
I vilken eller vilka årskurser? Merparten av dem som praoat under högstadiet hade gjort det i åk 8, vilket 89 svarade att de hade. Vidare svarade 8 åk 9 och 31 svarade åk 7. Valid procent Åk 7 3,38 Åk 8 87,95 Åk 9 79,64 På vilket sätt hittade du din första praoplats? 45 av de respondenter som tidigare svarat att de praoat vid ett tillfälle eller mer under högstadiet svarade att de hittade sin första praoplats genom att de ordnade den själv. Vidare svarade 28 att de fick väja ur en lista, 14 att de blev tilldelade en plats av studie- och yrkesvägledare eller lärare, 12 att föräldrar ordnade deras praoplats. Slutligen svarade knappt 2 annat och specificerade sitt svar. Bland dessa inkom bl.a. svar såsom att man ordnade sin praoplats på flera av de sätt som angavs eller fick den av någon annan person än de som stod med i de förvalda alternativen. På vilket sätt hittade du din första praoplats? 5 4 3 1 Blev tilldelad av studie- och yrkesvägledare eller lärare Fick välja från en lista Ordnade själv Föräldrar ordnade Annat (var god specificera) 17
På vilket sätt hittade du din andra praoplats? Denna fråga besvarades av dem som tidigare svarat att de praoat två gånger eller mer under högstadiet. Av dessa svarade 48 att de ordnade den själv, 29 svarade att de fick välja ur en lista, 13 att de blev tilldelade en av studie- och yrkesvägledare och 8 fick sin genom att deras föräldrar ordnade den till dem. Slutligen svarade 2 annat och specificerade sitt svar. Den största trenden bland de inkomna fritextsvaren är att man ordnade sin praoplats genom någon typ av kontakt, t.ex. kusin eller granne. På vilket sätt hittade du din andra praoplats? 5 4 3 1 Blev tilldelad av studie- och yrkesvägledare eller lärare Fick välja från en lista Ordnade själv Föräldrar ordnade Annat (var god specificera) 18
Hur lärorik tycker du att din/a sammantagna praotid/er var? På denna fråga fick de respondenter som praoat någon gång under sin studietid svara på hur lärorik de anser att deras sammantagna praotid/praotider var. 74 ansåg att den/de var lärorik eller mycket lärorik medan 26 ansåg att den/de inte var särkilt eller inte alls lärorik. Hur lärorik tycker du att din/a sammantagna praotid/er var? 5 4 3 1 Mycket lärorik Lärorik Inte särskilt lärorik Inte alls lärorik 19
Hur rolig tycker du att din/a sammantagna praotid/er var? Gällande hur rolig de undersökta 21-åringarna ansåg att deras sammantagna praotid/praotider var svarade 81 att den/de var rolig eller mycket rolig, medan 19 svarade att den inte var särskilt eller alls rolig. Hur rolig tycker du att din/a sammantagna praotid/er var? 5 4 3 1 Mycket rolig Rolig Inte särskilt roliga Inte alls rolig
Hur värdefull var din praoperiod inför ditt val av gymnasieprogram? 61 av de tillfrågade svarade att deras praoperiod inte alls var värdefull för deras val av gymnasieprogram. Vidare svarade 27 att den var ganska värdefull och 13 svarade att den var mycket värdefull. Hur värdefull var din praoperiod inför ditt val av gymnasieprogram? 7 6 5 4 3 1 Mycket värdefull Ganska värdefull Inte alls värdefull 21
Har din praoperiod i högstadiet påverkat dina beslut kring jobb och framtid efter gymnasiet? Ungefär samma trend råder gällande jobb och framtid efter gymnasiet som gällande gymnasievalet. 31 svarade att deras praoperiod har påverkat deras beslut kring jobb och framtid mycket eller ganska mycket, medan 69 svarade att den inte påverkat särskilt mycket eller alls. Har din praoperiod i högstadiet påverkat dina beslut kring jobb och framtid efter gymnasiet? 4 3 1 Ja, mycket Ja, ganska Nej, inte särskilt mycket Nej, inte alls 22
På vilket sätt? Denna fråga har besvarats av de som svarade att deras praoperiod i högstadiet påverkat deras beslut kring jobb och framtid efter gymnasiet mycket eller ganska mycket. Nedan presenteras först de utmärkande trender som inkommit samt att vi redovisar ett urval av de svar som inkom. Samtliga fritextsvar finns vidare att läsa i den bifogade bilagan med öppna svar. Trender: Vet var man inte vill arbeta Inspirerat till val av utbildning/jobb Fick inblick om hur det är att arbeta Har fortsatt inom samma område som man praoade Exempel på svar: Att inte välja den arbetsmarknaden, det var kul och lärorikt men inget för min framtid. Att man får prova på olika yrken ger en inblick i vad de yrken innebär. Jag praoade exempelvis på dagis och det fick mig att helt välja bort barn och fritidsprogrammet. Det var verkligen inte min sak. Innan jag praoade på dagis trodde jag att det var något jag ville hålla på med i framtiden men så var det alltså inte. Så praoplatser är ovärdeliga. De är VERKLIGEN värdefulla. Annars kanske jag hade valt fel program på gymnasienivå för jag var verkligen inne på att gå barn och fritid. Fick en förståelse för hur förjävliga vissa arbetsplatser är och hur företagare generellt pissar på sina anställda. Det lär har påverkat mitt intresse av att studera vidare efter gymnasiet. Har efter min första prao på Sveriges radio fortsatt som journalist efter att ha pluggat Media på gymnasiet, läst poäng journalistik på universitet samt varit reporter på Värnpliktsnytt. Inspirerat mig att få en bra utbildning så att man slipper ha ett dåligt jobb som man inte trivs med i framtiden. Jag följer fortfarande den tekniska riktningen, och vill fortsätta med detta! Jag har sett olika arbetsplatser, och även om jag inte har valt någon av dessa arbetsplatser så har det gett mig en bild av arbetslivet och några yrken jag aldrig skulle välja... Man hinner få en ganska god bild på bara en vecka vad man tycker är roligt och vad man kan tänka sig att fortsätta. Jag jobbar idag på stället jag praoade i 7:an. Söker aldrig jobb inom restaurangbranchen, men handeln är mer intressant. Hade en nedsättande och slavdrivande prao på ett café, men en givande på ICA. Vet vad jag inte ska jobba med! Öppnade upp min syn på arbetslivet. Vilka skillnaderna kan vara och vad som passar mig. 23
Hur ställer du dig till följande påståenden: De respondenter som tidigare svarat att de praoat en gång eller mer under högstadiet fick nu ta ställning till tre allmänna påståenden om prao. Prao är ett bra tillfälle att prova på ett yrke 94 instämmer delvis eller helt och hållet (7 instämde helt och hållet) med att prao är ett bra tillfälle att prova på ett yrke. Vidare svarade,53 vet ej och 5 att de helt eller delvis ta avstånd från påståendet. Prao är ett bra tillfälle att prova på ett yrke 7 6 5 4 3 1 Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Instämmer delvis Instämmer helt och hållet Vet ej 24
Prao bidrar till att förstå hur ett företag fungerar Gällande huruvida prao bidrar till att man skall kunna förstå hur ett företag fungerar eller inte svarade majoriteten att de instämmer med att prao gör det delvis eller helt och hållet (77 ), medan 21 svarade att de helt eller delvis tar avstånd från påståendet. Vidare var det 1 som svarade vet ej. Prao bidrar till att förstå hur ett företag fungerar 5 4 3 1 Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Instämmer delvis Instämmer helt och hållet Vet ej 25
Prao gör det lättare att välja inför gymnasiet När det gäller att välja inför gymnasiet instämde 62 delvis eller helt och hållet med att prao gör valet lättare. Vidare svarade 34 att de helt eller delvis tar avstånd ifrån påståendet och 4 svarade vet ej. Prao gör det lättare att välja inför gymnasiet 5 4 3 1 Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Instämmer delvis Instämmer helt och hållet Vet ej 26
Varför tycker du inte att prao är ett särskilt bra sätt att prova på ett yrke? Denna fråga har besvarats av dem som tidigare svarade att de helt eller delvis tar avstånd från att prao är ett bra sätt att prova på ett yrke. Då så pass få svarade dessa alternativ har vi nedan valt att presentera samtliga av de inkomna svaren. De erfarenheter jag har är att man ej kan få en känsla för ett arbete på bara 1 eller 2 veckor. Därför att man ofta bara blir tilldelad saker som inte har någon större relevans för arbetet. Däremot kanske man ser hur det fungerar. Därför att utbudet är väldigt begränsat. Finns inte så många ställen som kan erbjuda en åtta/niondeklassare en praoplats, speciellt inte inom mer avancerade yrken. Vad skulle en naturare sökt? Praoplats på AstraZenec? För det är ju inget yrke man får pröva på. det är mer att man får kolla läget i arbetslivet. det är det ju inte så många som har gjort när man e så liten. För man får samma status som en dålig slav och behandlas därefter. Jag gillar det inte for dom kor oftast med en pa prao platser! Man är så osäker när man är ute på prao när man är 15 år, så risken är att man blir uttnyttjad och får fel uppfattaning om saker. Min erfarenhet säger mig att arbetesuppgifterna som prao sällan motsvarar de hos en vanlig anställd. Många praktikplatser jag har varit på har varit väldigt dåliga. Man har bara mest fått städat, fast man egentligen skulle fått andra arbetsuppgifter! Många företag uttnyttjar praoelever. Nix pix Olika Svårt att veta vad man vill göra i framtiden så tidigt som i högstadiet. Själv visste jag inte ens vad jag ville göra i gymnasiet. Dessutom så är det värdelöst om man bor på liten ort för då begränsas valmöjligheterna kraftigt, vilket resulterar i att de flesta får praoa på brandstationen eller på någon industri. Vet ej Vid prao kommer man bara över ointressanta skitjobb, som man sannolikt inte är intresserad av att arbeta med i framtiden, varför man inte heller får någon värdefull information, annat än hur en arbetsplats (i allmänhet) kan fungera. 27
Efter att ha varit ute på prao blev jag Denna fråga besvarades liksom föregående av de som varit ute på prao under högstadiet. 82 av de tillfrågade svarade att de blev mer eller mycket mer inspirerade inför framtiden efter att ha varit ute på prao. Vidare svarade 18 att de blev mer eller mycket mer oinspirerade inför framtiden. Efter att ha varit ute på prao blev jag 8 6 4 Mycket mer inspirerad inför framtiden Mer inspirerad inför framtiden Mer oinspirerad inför framtiden Mycket mer oinspirerad inför framtiden 28
Praktik Hade du praktik under din gymnasietid? 44 av samtliga respondenter i undersökningen svarade att de hade praktik under sin gymnasietid, medan följaktligen 56 svarade att de inte hade det. Hade du praktik under din gymnasietid? 6 5 4 3 1 Ja Nej 29
Hur många tillfällen var du ute på praktik i gymnasiet? 31 av dem som var ute på praktik under gymnasiet var det vid ett tillfälle, 24 var det vid två tillfällen och 18 var det vid tre tillfällen eller mer. Hur många tillfällen var du ute på praktik i gymnasiet? 3 1 1 tillfälle 2 tillfällen 3 tillfällen Mer än 3 tillfällen 3
Har din praktikperiod i gymnasiet påverkat dina beslut kring jobb och framtid efter gymnasiet? De respondenter som har haft praktik under gymnasiet fick även svara på i vilken mån deras praktikperiod har påverkat deras beslut kring jobb och framtid efter gymnasiet. Vid en studie av det inkomna resultatet kan vi konstatera att 69 svarade att den påverkat dem ganska mycket eller mycket. Vidare svarade 31 att de inte ansåg att den påverkat dem särskilt mycket eller alls. Har din praktikperiod i gymnasiet påverkat dina beslut kring jobb och framtid efter gymnasiet? 4 3 1 Ja, mycket Ja, ganska Nej, inte särskilt mycket Nej, inte alls 31
Praktik är ett bra tillfälle att prova på ett yrke Hela 96 av de som varit ute på praktik har vidare fått svara att de instämmer delvis eller helt och hållet med att praktik är ett bra tillfälle att prova på ett yrke. Vidare var det 3 som svarade att de helt eller delvis tar avstånd från påståendet och,46 som svarade vet ej. Praktik är ett bra tillfälle att prova på ett yrke 8 6 4 Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Instämmer delvis Instämmer helt och hållet Vet ej 32
Praktik bidrar till att förstå hur ett företag fungerar Gällande att om praktik bidrar till att förstå hur ett företag fungerar eller inte svarade 88 att de instämde med att den gör det delvis eller helt och hållet, medan 12 svarade att de helt eller delvis tar avstånd från att det skulle vara så. Vidare svarade knappt 1 vet ej. Praktik bidrar till att förstå hur ett företag fungerar 5 4 3 1 Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Instämmer delvis Instämmer helt och hållet Vet ej 33
Praktik gör det lättare att välja inför arbetslivet När det gäller att välja inför arbetslivet svarade 88 att de instämmer helt eller delvis med att praktik gör det lättare medan 11 svarade att de helt eller delvis tar avstånd från det. Slutligen var det 1 som svarade vet ej. Praktik gör det lättare att välja inför arbetslivet 5 4 3 1 Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Instämmer delvis Instämmer helt och hållet Vet ej 34
Efter att ha varit ute på praktik blev jag Precis som gällande prao har vi här försökt ta reda på i vilken utsträckning man upplever att man har blivit inspirerad inför framtiden p.g.a. sin praktikperiod. Hela 86 svarade att deras praktikperiod har gjort dem mer eller mycket mer inspirerad inför framtiden, medan 14 svarade att praktikperioden gjort dem mer eller mycket mer oinspirerad inför framtiden. Efter att ha varit ute på praktik blev jag 6 5 4 3 1 Mycket mer inspirerad inför framtiden Mer inspirerad inför framtiden Mer oinspirerad inför framtiden Mycket mer oinspirerad inför framtiden 35
Allmänna frågor Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige jämfört med t.ex. Danmark. Vad tror du arbetslösheten bland unga beror på? Vi vet att ungdomsarbetslösheten är ett stort problem i Sverige och det läggs stora resurser på att försöka mildra den. När vi frågade de 13 21 åringar i den här undersökningen trodde de flesta att det största problemet är att arbetsgivare inte vill anställa ungdomar, vilket 41 svarade. Nästan lika stor andel (31 ) svarade att det är för dyrt för arbetsgivare att anställa och att ungdomar därför inte får jobb. Vidare svarade 11 att de tror att alla krångliga regler sätter stopp för nyanställningar av unga och 18 svarade annat. Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige jämfört med t ex Danmark. Vad tror du arbetslösheten bland unga beror på? 5 4 3 1 Arbetsgivare inte vill anställa ungdomar För dyrt för arbetsgivare att anställa För mycket regler kring anställning Annat 36
På vilket sätt vill du försörja dig? Denna fråga är ställd för att generellt ta reda vilken attityd dagens 21-åringar har till att arbeta. Hela 96 svarade att de vill försörja sig genom eget arbeta som anställd eller egen företagare, medan endast 2 svarade att de vill försörja sig via bidrag. Vidare svarade ytterligare 2 att det inte spelar någon roll om de försörjer sig genom jobb eller bidrag. På vilket sätt vill du försörja dig? 1 8 6 4 Genom eget arbete som anställd eller företagare Genom bidrag Spelar ingen roll om det är genom jobb eller bidrag 37
Hur tycker du att man skall lösa den stora arbetslöshet som råder bland unga idag? Samtliga av undersökningens respondenter fick här möjligheten att med sina egna ord svara på hur de tror att man skall lösa den arbetslöshet som råder bland unga idag. Nedan kommer vi att sammanfatta de utmärkande trenderna som finns samt resovisa några av de inkomna svaren. Samtliga inkomna fritextsvar finns vidare presenterade i den bifogade bilagan med öppna svar. Trender: Våga anställa unga ge oss chansen! Våga anställa unga utan arbetslivserfarenhet Unga måste ta sig i kragen/unga är lata etc. Lärlingsjobb Mer praktik Fler jobb Provanställningar Lättare/Inte så svårt/dyrt att anställa unga Slopa/sänk arbetsavgifterna Kortare arbetstid Arbetsförmedlingen fungerar inte hjälper inte till/är byråkratisk m.m. Bli lättare att starta företag/fler småföretag Mer yrkesinriktad skola Ny regering Lägre pensionsåldrar/inte högre Ingen aning/vet ej Exempel på svar: De unga kan ge manken till och visa att dom vill jobba!för lätt att skaffa bidrag idag! Gör det lättare av avskeda folk. Anställningstrygghet är bra, men den får ju inte gå så långt att företag inte vågar anställa. Fuck Manpower och fram för billiga skitjobb utan säkerhet, det är vad vi ungdomar behöver. Ha istället 35-timmarsvecka i samhället. Detta skulle gynna alla i samhället. Barnfamlijer får en timme mer om dagen osv, det gör mycket!! Eftersom det kommer saknas 5 timmar/vecka och anställd är det då ganska naturligt att de måste anställa fler! Huvudsakligen genom att påverka ungdomar att välja utbildningar som leder till jobb, istället för att gå typ estetiska programmet, wakeboard-linjen, eller motsvarande. Inte kräva arbetslivserfarenhet av en person i års åldern som precis har gått ut skolan. Det finns inte en chans att få jobb om man inte har arbetslivs erfarenhet när man precis har gått ur skolan. Ja framför allt så tycker jag att arbetsgivare ska låta unga få jobb för som det ser ut idag så vill dem nästan bara ansälla folk med flera års erfarenhet... men hur ska vi ungdomar få vår erfarenhet när vi inte får chansen att jobba??? Anställ yngre människor också...=) Jag tror att det finns många ungdomar som inte söker särskillt många jobb men klagar över att de inte får något. Jag har aldrig haft några problem att få jobb för att jag har legat i och sökt. Komplex fråga, men man kan försöka att underlätta det för arbetsgivarna vid personalfrågor, och sänka skatter för att gynna företagen så att de har råd att konkurrera med utländska företag. 38
Jag vet inte. Det verkar inte vara lätt - då skulle det väl vara åtgärdat. Jag ser utländska vänner i länder som England, Frankrike, Österrike, Spanien och Italien som praktiskt taget kan välja och vraka bland arbeten... Själv har jag knappt haft chans på ett jobb sedan jag slutade gymnasiet, bortsett från jobb i stil med McDonalds... Det är för svårt att plugga vidare också. Informationen är bristfällig. Jag skulle med lätthet klara av praktiskt taget alla arbeten inom de områden jag har intressen. Min far jobbade fram tills nyligen inom ett nischat it-område, jag skulle med lätthet klara av hans arbete. Men, det går inte. Det finns ingen chans för mig att få det jobbet, eller ens något annat. För egen del ger jag nog snart upp och flyttar utomlands. Arbetslösheten i kombination med bostadsbristen i Stockholm är för mycket. Lita på att ungdomar kan lika bra som äldre. Lärlingsplatser, uppmuntra företagare att anställa ungdomar Mer praktik, erbjud utbildningar på arbetsplatserna på så sätt får fler en utbildning och chans till arbete. Mindre regler och mindre kostnader för företagen. Se till att det finns olika projekt och yrkesutbildningar där man kan lära sig mer, men också att de flesta gymnasieprogrammen har praoperioder Sänka arbetsgivaravgiften! Samt att underlätta regler kring anställning. En annan idé vore att ge skattelättnader eller motsvarande för de som anställer ungdomar. 39