Regional underindelning Region öst

Regional underindelning Region öst Delrapport: Polisområden och Lokalpolisområden Torbjörn Johansson Håkan Boberg Ove Callheim Patrik Crafoord Ann-Louise Kämpe Hanna Sjögren Ann-Louise Stenius Martin Ulvenhag Robert Wallén

I n n e h å l l Innehåll... 2 Förslag till beslut... 3 1 Uppdraget... 6 2 Utgångspunkter... 7 3 Nuläge... 8 4 Överväganden... 12 4.1 Polisområden (PO) och lokalpolisområden (LPO)... 13 4.2 Lokal närvaro... 21 4.3 Verksamhetsförmåga... 24 Bilagor... 25

F ö r s l a g t i l l b e s l u t Arbetsgruppen föreslår att polisregion öst indelas i tre polisområden och nio lokalpolisområden vilka motsvarar regionens nuvarande indelning i polismyndigheter och polisområden. Den fysiska lokala närvaron föreslås ske genom tre nivåer; polishus, polisstation och poliskontor. Polishus innebär fullskalig verksamhet och service med bemanning dygnet runt, skalskydd och arrester. Polisstationer har skalskydd vilket möjliggör att verksamhet vid behov kan utgå från dessa orter. Polisstationer ska ses som komplement till polishus men dessa behöver inte ha bemanning dygnet runt och/eller arrester. Poliskontor är lokaler som ej behöver vara skalskyddade. Poliskontor ska finnas i alla kommuner som inte har polishus eller polisstationer. Med fördel kan servicenivån i dessa kommuner utökas genom samlokalisering och samtjänstavtal med berörd kommun. Utöver polisområden och lokalpolisområden behövs ingen ytterligare geografisk polisiär indelning av regionen. Det medför att nuvarande närpolisområden i regionen, i enlighet med genomförandekommitténs beslut, kommer att upphöra. Sammantaget innebär detta att underindelningen av region öst föreslås bestå av: Polisområden Polisområde Södermanland ansvarar för polisverksamhet inom Södermanlands län. Huvudort för polisområdet är Eskilstuna. Polisområde Östergötland ansvarar för polisverksamhet inom Östergötlands län. Huvudort för polisområdet är Linköping. Polisområde Jönköping ansvarar för polisverksamhet inom Jönköpings län. Huvudort för polisområdet är Jönköping. 3

Lokalpolisområden Lokalpolisområde Eskilstuna ansvarar för polisverksamhet inom Eskilstuna kommun och Strängnäs kommun. Huvudort för lokalpolisområdet är Eskilstuna. I Eskilstuna ska det finnas polishus och i Strängnäs ska det finnas polisstation. Lokalpolisområde Katrineholm ansvarar för polisverksamhet inom Katrineholms kommun, Flens kommun och Vingåkers kommun. Huvudort för lokalpolisområdet är Katrineholm. I Katrineholm ska det finnas polishus och i Flen och Vingåker ska det finnas poliskontor. Lokalpolisområde Nyköping ansvarar för polisverksamhet inom Nyköpings kommun, Trosa kommun, Oxelösunds kommun och Gnesta kommun. Huvudort för lokalpolisområdet är Nyköping. I Nyköping ska det finnas polishus och i Trosa, Oxelösund och Gnesta ska det finnas poliskontor. Därutöver ska det, baserat på nuvarande förhållanden, finnas en polisstation på Skavsta flygplats. Lokalpolisområde Norrköping ansvarar för polisverksamhet inom Norrköpings kommun, Finspångs kommun, Söderköpings kommun och Valdemarsviks kommun. Huvudort för lokalpolisområdet är Norrköping. I Norrköping ska det finnas polishus, i Finspång ska det finnas polisstation och i Söderköping och Valdemarsvik ska det finnas poliskontor. Lokalpolisområde Linköping ansvarar för polisverksamhet inom Linköpings kommun, Åtvidabergs kommun, Kinda kommun och Ydre kommun. Huvudort för lokalpolisområdet är Linköping. I Linköping ska det finnas polishus och i Åtvidaberg, Kinda och Ydre ska det finnas poliskontor. Lokalpolisområde Motala ansvarar för polisverksamhet inom Motala kommun, Mjölby kommun, Vadstena kommun, Ödeshögs kommun och Boxholms kommun. Huvudort för lokalpolisområdet är Motala. I Motala ska det finnas polishus, i Mjölby ska det finnas polisstation och i Vadstena, Ödeshög och Boxholm ska det finnas poliskontor. Lokalpolisområde Jönköping ansvarar för polisverksamhet inom Jönköpings kommun, Habo kommun och Mullsjö kommun. Huvudort för lokalpolisområdet är Jönköping. I Jönköping ska det finnas polishus och i Habo och Mullsjö ska det finnas poliskontor. 4

Lokalpolisområde Höglandet ansvarar för polisverksamhet inom Nässjö kommun, Vetlanda kommun, Tranås kommun, Eksjö kommun, Sävsjö kommun och Aneby kommun. Huvudort för lokalpolisområdet är Eksjö. I Eksjö ska det finnas polishus, i Nässjö, Tranås och i Vetlanda ska det finnas polisstation och i Sävsjö och Aneby ska det finnas poliskontor. Lokalpolisområde Värnamo ansvarar för polisverksamhet inom Värnamo kommun, Gislaveds kommun, Vaggeryds kommun och Gnosjö kommun. Huvudort för lokalpolisområdet är Värnamo. I Värnamo ska det finnas polishus, i Gislaved ska det finnas polisstation och i Vaggeryd och Gnosjö ska det finnas poliskontor. Samtliga polisområden och lokalpolisområden bedöms ha den verksamhetsförmåga som krävs för respektive uppdrag. Skäl till förslag om beslut beslut: Arbetsgruppen anger följande huvudskäl till ovanstående förslag om Nuvarande områden bedöms som väl fungerande med etablerade samverkansformer och samarbeten både internt och externt. Områdena är relativt lika vad gäller storlek och yta. Bärkraftighet finns i samtliga områden. Inga andra självklara indelningar som eliminerar befintliga svagheter har identifierats. De svagheter och utmaningar som finns med den föreslagna geografiska underindelningen kan kompenseras genom att arbeta aktivt med att utveckla kulturen, arbetsmetoder och samarbeten genom en aktiv och enad styrning och ledning på samtliga nivåer i den blivande regionen. Lokalpolisområdena som inkluderar kommunerna Norrköping, Linköping, Jönköping och Eskilstuna kommer med stor sannolikhet överskrida det av genomförandekommittén rekommenderade antalet anställda. För att förhindra detta krävs i princip att kommuner självständigt utgör ett lokalpolisområde samt att några av dessa kommuner delas i två delar. Detta bedöms dock inte möjligt då kommuner inte ska delas i kombination med det faktum att kringkommunerna till några av dessa huvudorter inte har möjlighet att på egen hand bli bärkraftiga. Arbetsgruppen bedömer att det i praktiken inte får några betydande konsekvenser om antalet anställda för dessa områden ökas eller minskas med ett begränsat antal anställda och att avvikelsen därmed kan anses som acceptabel. 5

1 U p p d r a g e t I inriktningsbeslutet den 16 oktober 2013 om den nya polismyndighetens övergripande organisation och styrning gavs de tillträdande regionpolischeferna i uppdrag att ta fram förslag till en geografisk underindelning. Förslag till indelning med beskriven verksamhetsförmåga av respektive polisregion och genomförandeplan ska enligt inriktningsbeslutet redovisas senast i december 2014. I mars 2014 gav tillträdande regionpolischef Ulrika Herbst länspolismästare Torbjörn Johansson i uppdrag att ta fram ett förslag på geografisk underindelning för region öst. I uppdraget angavs att underindelningen ska bidra till de övergripande målsättningarna för den nya polismyndigheten: Bärkraftiga lokalpolisområden Lokal förankring nära samverkan med kommuner Närmare medborgarna god service till medborgarna Enhetlighet inom regionen Effektivitet kostnad och resurs Denna rapport är en delredovisning av uppdraget med analyser och förslag avseende indelningen i lokalpolisområden och polisområden. Förslagen har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av Torbjörn Johansson, Håkan Boberg, Ove Callheim, Patrik Crafoord, Ann-Louise Kämpe, Hanna Sjögren, Ann-Louise Stenius, Martin Ulvenhag och Robert Wallén. Deltagarna i arbetsgruppen har ingått utifrån sin egen kompetens och inte som representanter för en verksamhet eller organisation. 6

2 U t g å n g s p u n k t e r Arbetsgruppen har analyserat och utvärderat ett antal förslag på geografisk underindelning av blivande region öst. Framtagandet av alternativ och analysen av dessa har utgått ifrån följande inriktningar och relevanta parametrar: Inriktning från genomförandekommittén och blivande regionpolischef: Bärkraft - de verksamhetsförmågor som ska finns per lokalpolisområde Rekommenderat antal ledningsnivåer och antal direktrapporterade Likvärdiga och resursstarka polisområden/lokalpolisområden ska eftersträvas Samverkan - antalet kommuner per lokalpolisområde bör inte vara för stort Lokalpolisområde ska kunna hantera frihetsberövade En kommun ska inte delas i flera lokalpolisområden Det ska finnas särskilda skäl för att bryta länsgränser Ingen utökning av befintlig budget eller resurs i blivande regionen Relevanta parametrar: Befolkning per kommun Brottslighet per kommun Geografi (yta, avstånd till orter, naturliga kopplingar mellan orter, arrester, kriminalvården etc.) Effektivitet kostnad och resursåtgång 7

3 N u l ä g e Befolkning och brottslighet Region öst består av Södermanlands län, Östergötlands län och Jönköpings län (figur 3.1). I regionen bor 1 100 000 invånare fördelat på 35 kommuner (tabell 3.2). Under 2013 anmäldes totalt 133 000 brott varav 44 000 stöldbrott och 10 000 våldsbrott (bilaga 1 och 2). Avståndet från norr till söder är färdvägen 38 mil och i regionen finns det flera storstäder med över 100 000 invånare likväl som större områden som kan karaktäriseras som glesbygd. Figur 3.1 Karta över Region Öst 8

Tabell 3.2 Anmälda brott (Brå: helår 2013) och befolkning (SCB: 2013-12-31) per kommun samt kommunens andel av region Öst Anställda Region öst består av knappt 2 500 polisanställda, varav 1 000 medarbetare i Östergötland och drygt 700 medarbetare i Södermanland respektive Jönköping (bilaga 3). Något mer än hälften av medarbetarna bedöms idag arbeta i vad som i framtiden kommer att benämnas lokalpolisområden. Genomförda provberäkningar med en fiktiv fördelningsmodell baserat på brott och befolkning har inte påvisat några större geografiska variationer vad gäller bemanningsnivåer med undantag för polisområde Motala och närpolisområde Mjölby som tillsammans har fler anställda än det framräknade fördelningstalet. 9

Fysisk lokal närvaro I Södermanland finns tre polishus, en polisstation och poliskontor i resterande fem kommuner (bilaga 3) 1. I Östergötland finns egna polislokaler i samtliga kommuner i form av tre polishus och tio polisstationer. I Jönköping finns tre polishus, tre polisstationer och en polislokal med räddningstjänsten. I övriga sex kommuner finns inga lokaler/kontor men utpekade närpoliser. Analys av nuläget En översiktlig analys av nuläget i de tre länen visar bland annat följande: De tre polismyndigheterna har både likheter och olikheter när det gäller organisation och geografisk indelning. Nivån på förmågor och resurser är relativt lika mellan Jönköpings polismyndighet och Södermanlands polismyndighet. De nuvarande polisområdena i dessa myndigheter är förhållandevis snarlika vad gäller bemanning, yta, och brottslighet. Polismyndigheten i Östergötland är storleksmässigt störst med två storstäder, fler invånare, fler brott och fler anställda. Östergötland har även en annan organisatorisk struktur med bl.a. både närpolisområden och polisområden vilket inkluderar ett mer omfattande lokalbestånd med fler skalskyddade kontor och arrester på fler orter. Det är inte möjligt att göra likvärdiga lokalpolisområden vad gäller brottslighet och befolkning i de tre nuvarande polismyndigheterna utan att bryta kommungränser. Det beror på att regionen består av fyra stora städer och många små kommuner som inte naturligt kan delas. 1 Arbetsgruppens definition av polishus, polisstation och poliskontor framgår i avsnitt 4.2. 10

De fyra storstadskommunerna utmärker sig med naturlighet genom en stor befolkningsmängd och många anmälda brott. De blir följaktligen relativt stora lokalpolisområden. Det gäller särskilt Norrköping och Linköping, men även Jönköping och Eskilstuna. Arbetsgruppen har identifierat en potential i att likrikta den fysiska lokala närvaron i kommunerna inom regionen. Idag ser det olika ut mellan polisområden och mellan kommuner med allt ifrån större polishus till inga lokaler alls i vissa kommuner. Den möjligheten finns oavsett vilken geografisk indelning som görs. 11

4 Ö v e r v ä g a n d e n Som framgår i avsnittet förslag till beslut anser arbetsgruppen att mycket talar för att bibehålla den nuvarande geografiska indelning för region öst både vad gäller polisområden (nuvarande län) och lokalpolisområden (nuvarande polisområde/polisenheter). Slutsatsen vilar på följande bedömningar av den nuvarande geografiska indelningen: Nuvarande områden bedöms som väl fungerande med etablerade samverkansformer och samarbeten både internt och externt. Områdena är relativt lika vad gäller storlek och yta. Bärkraftighet finns i samtliga områden. Inga andra självklara indelningar som eliminerar befintliga svagheter har identifierats. De svagheter och utmaningar som finns med den föreslagna geografiska underindelningen kan kompenseras genom att arbeta aktivt med att utveckla kulturen, arbetsmetoder och samarbeten genom en aktiv och enad styrning och ledning på samtliga nivåer i den blivande regionen. Lokalpolisområdena som inkluderar kommunerna Norrköping, Linköping, Jönköping och Eskilstuna kommer med stor sannolikhet överskrida det av genomförandekommittén rekommenderade antalet anställda. För att förhindra detta krävs i princip att kommuner självständigt utgör ett lokalpolisområde samt att några av dessa kommuner delas i två delar. Detta bedöms dock inte möjligt då kommuner inte ska delas i kombination med det faktum att kringkommunerna till några av dessa huvudorter inte har möjlighet att på egen hand bli bärkraftiga. Arbetsgruppen bedömer att det i praktiken inte får några betydande konsekvenser om antalet anställda för dessa områden ökas eller minskas med ett begränsat antal anställda och att avvikelsen därmed kan anses som acceptabel. Det finns alternativa möjligheter till indelning av regionen. I detta avsnitt redovisas ett antal huvudalternativ med respektive styrkor och svagheter. Därefter förs ett resonemang kring fysisk lokal närvaro med förslag till tre nivåer och slutligen sammanfattas arbetsgruppens bedömning av verksamhetsförmågan. 12

Arbetsgruppen vill framhålla att fler alternativ är möjliga och att förslagen till stor del är oberoende av varandra. Det finns således möjligheter till andra lösningar eller nya kombinationer av lösningar om faktorer utanför detta uppdrag talar för detta. 4.1 Polisområden (PO) och lokalpolisområden (LPO) Alternativ 1 Nuvarande polisområden och lokalpolisområden (arbetsgruppens huvudförslag) Region öst skulle i detta alternativ bestå av tre polisområden som utgörs av varsitt län; Södermanland, Östergötland och Jönköping. Polisområde Sörmland fortsätter med tre lokalpolisområden; Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Polisområde Östergötland fortsätter med tre lokalpolisområden; Norrköping, Linköping och Motala. Polisområde Jönköping fortsätter med tre lokalpolisområden; Jönköping, Höglandet och Värnamo. Samtliga tre län har idag en fungerande polisverksamhet och den geografiska underindelningen synes fungera väl. De tre polislänen är relativt lika till storlek och yta. I detta alternativ består regionen av tre relativt lika polisområden vad gäller befolkning, brottslighet, yta och polisiär bemanning. Det finns en fördel att ha tre jämnstora och därmed jämbördiga områden. Med fördel hade även lokalpolisområden i regionen, eller åtminstone inom ett och samma polisområde varit jämnstora, vilket inte uppnås i nuvarande geografiska indelning. En analys av flera olika alternativa indelningar visar att det är svårt att undkomma skillnader i storlek vad gäller lokalpolisområden. Två lokalpolisområden utmärker sig som betydligt större än övriga (Linköping och Norrköping) och ett par lokalpolisområden har idag en utmaning med att klara sitt uppdrag i perioder. Detta bör kunna kompenseras genom en god samverkan utanför det egna området och vid behov omfördelning av resurser. Det här förslaget på underindelning innebär att regionen får fyra lokalpolisområden som blir större än den av genomförandekommittén rekommenderade storleken vad gäller bemanning. Stora områden innebär 13

t.ex. en mer komplicerad ledning. Ett tänkbart alternativ som gruppen har övervägt och laborerat med är att flytta mindre kommuner som är kopplade till ett storstadsområde till ett annat lokalpolisområde, men effekten på bemanningsnivåer för huvudorterna är liten och antalet kommuner i ett och samma lokalpolisområde blir då över fem, vilket är en utmaningen för att få till nära och bra samverkan med varje kommun. Att behålla den nuvarande geografiska underindelningen har enligt arbetsgruppen flera för- och nackdelar (tabell 4.1). Tabell 4.1 Sammanfattning av för- och nackdelar med alternativ 1 nuvarande polisområden och lokalpolisområden Fördelar Inarbetade samarbetsformer, både internt och externt. Uppbyggt systemstöd Bygger på lokala och geografiska förutsättningar. Relativt likvärdiga polisområden vad gäller storlek och yta. Befintliga LPO testade som bärkraftiga. Nuvarande indelning bygger på tidigare. utvecklingsarbete och analyser. Bryter inte länsgränserna, behåller kopplingar till nuvarande domstolar, åklagarkammare etc. Nackdelar Stora skillnader i storlek mellan LPO. Utebliven förändring, det gamla fortsätter. Svårare att bryta inarbetade kulturer, likrikta arbetssätt och metoder och skapa nya samarbetsytor. Indelningen i LPO tar inte fullt ut hänsyn till etablerade samverkansformer mellan vissa kommuner (t.ex. Tranås och Ydre). Flera LPO blir större än den inriktningen genomförandekommittén förespråkar. Alternativ 2 Omfördelning av kommunerna för mer likvärdiga polisområden och lokalpolisområden Blivande region öst innehåller idag fyra lokalpolisområden som är betydligt större än övriga (Norrköping, Linköping, Jönköping och Eskilstuna), och större än den rekommenderade storleken från genomförandekommittén. Polisområde Östergötland är även större än 14

Södermanland och Jönköping. Arbetsgruppen har analyserat möjligheten att skapa mer jämbördiga polisområden och lokalpolisområden genom att minska de största. Det finns en fördel att ha mer jämnstora och därmed jämbördiga polisområden och lokalpolisområden i regionen, eller åtminstone inom ett och samma polisområde. Det finns flera möjliga alternativ för detta. 1) Minska polisområde Östergötland och lokalpolisområde Linköping Genom att förändra indelningen för mindre kommuner i gränsen mellan Östergötlands och Jönköpings län finns en möjlighet att dels minska polisområdet Östergötland och dels minska lokalpolisområdet Linköping och därmed också få mer jämstora kommuner inom samma lokalpolisområde. Alternativ: 1 A) Ett nytt lokalpolisområde bildas i området kring länsgränserna för Östergötland och Jönköping. Det nya lokalpolisområdet utgörs då av kommunerna: Eksjö, Tranås, Aneby, Kinda, Ydre, Boxholm. Nässjö, Vetlanda och Sävsjö kvarstår i ett lokalpolisområde (nuvarande Höglandet). 1 B) De mindre kommunerna Kinda och Ydre går över till polisområde Jönköping och lokalpolisområde Höglandet. För att undvika att antalet kommuner blir för många på Höglandet flyttas Sävsjö till lokalpolisområde Värnamo. I de här förslagen görs en omfördelning av mindre kommuner för att jämna ut vissa stora skillnader i yta och bemanning. I och med att det är kommuner med liten befolkningsmängd och låg brottslighet som flyttas så blir den önskade effekten att minska polisområde Östergötland och lokalpolisområde Linköping begränsad. Det finns två betydande problem med förslagen. Dels blir det nya polisområdena relativt små och arbetsgruppen ser en utmaning i att områdena på egen hand kommer att klara av uppdraget som de framtida lokalpolisområdena kommer att få. Det nya lokalpolisområdet vid länsgränsen kommer att bestå av sju kommuner, vilket bedöms vara i mesta laget för att utveckla nära och bra samarbeten med samtliga kommuner. Därmed kommer bärkraftigheten och den lokala förmågan snarare att minska än att förstärkas. 15

En viktig del i förutsättningarna att lyckas med de nya lokalpolisområdena är att de kommuner som finns i området ändå har ett visst samröre med varandra och gärna naturligt har kopplingar till varandra. I arbetet med att ta fram förslag på regionens lokalpolisområden har frågan uppstått om hur relationerna ser ut mellan kommunerna i gränstrakten Jönköpings län och Östergötland. Kommunerna Kinda och Boxholm har inte mycket verksamhet gemensamt varken polisiärt eller i det civila. Kinda har starkast koppling till Ydre, Åtvidaberg men även mot Västervik. Boxholm drar sig mer upp mot Mjölby polisiärt men även boende i kommunen rör sig mer norrut. Vägnätet och annan infrastruktur gynnar kopplingen norrut framför östvästlig riktning. Det finns således inga starka band mellan dessa kommuner. Tranås i Jönköpings län har stark koppling mot Ydre kommun i Östergötlands län, bl.a. har man gemensamt gymnasium och gemensam räddningstjänst. För dessa två kommuner kan det finnas en fördel i att tillhöra samma lokalpolisområde. Arbetsgruppens bedömning är dock att det polisiära samarbetet kan förstärkas mellan kommunerna utan att förändra nuvarande geografiska indelning. Lokalpolisområde Höglandet har idag sex kommuner, vilket med fördel kan minska för att öka möjligheterna till nära och bra samarbete med kommunerna. Det kan göras genom att Sävsjö flyttas till lokalpolisområde Värnamo. Det ökar dessutom förmågan och bärkraften i Värnamo, som är Jönköpings läns minsta område. Bedömningen är att Sävsjö kommun inte skulle påverkas nämnbart negativt av omläggningen. Samtidigt ska det beaktas att Sävsjö traditionellt är en höglandskommun där polisverksamheten idag fungerar bra. 16

Tabell 4.2 Sammanfattning av för- och nackdelar med alternativ 2.1 minska Polisområde Östergötland och Lokalpolisområde Linköping Fördelar Mindre kommuner med samma problematik samlas i ett område. Förståelse, lika verksamhet. Finns redan idag samarbeten och kopplingar mellan tex Tranås och Ydre (t.ex. gemensam räddningstjänst). Största polisområdet Östergötland minskas något. Lokalpolisområde Linköping minskas något Nackdelar Bryter länsgränser med den problematik som följer av att förhålla sig till flera län. Mindre bärkraftiga LPO. Det nya lokalpolisområdet och det gamla Höglandet blir båda små LPO, vilket medför försämrad bärkraft. Komplicerad logistik vad gäller arrester och brottsforum m.m. Ökat avstånd och därmed transporter Sju kommuner i det nya lokalpolisområdet 2) Minska polisområde Östergötland och lokalpolisområde Norrköping Det finns möjligheter att minska storleken på polisområde Östergötland och det största lokalpolisområdet i den blivande regionen, Norrköping. Ett alternativ är att flytta Finspång till lokalpolisområde Katrineholm i Södermanland. Ett annat alternativ är att flytta Finspång till lokalpolisområde Motala, som är det minsta lokalpolisområdet i Östergötlands län. Den självklara fördelen i förslagen ovan är att det största polisområdet och det största lokalpolisområdet i den blivande regionen minskar vilket ligger i linje med direktiven från genomförandekommittén. En betydande nackdel är att Finspångs kommun idag har starka kopplingar till Norrköping vad gäller vägnät, befolkningsrörelser m.m. Det finns inga etablerade kopplingar vare sig till Katrineholm eller Motala. Katrineholm och Motala är vidare relativt små och mindre resursstarka lokalpolisområden, vilket förmodligen medför att personalförsörjningen till Finspång inte förbättras nämnvärt från något av dessa lokalpolisområden. En ytterligare omständighet som bör beaktas är att länsgränsen bryts om Finspång flyttas över till Katrineholm. Vidare blir det sex kommuner i 17

Motala lokalpolisområde vilket försvårar möjligheterna till en nära och bra samverkan med samtliga kommuner. Tabell 4.3 Sammanfattning av för- och nackdelar med alternativ 2 införliva närpolisområde Finspång till Polisområde Katrineholm Fördelar Största polisområdet Östergötland minskas något. LPO Norrköping minskas något. LPO Katrineholm förstärks numerärt. LPO inom Södermanland blir mer likvärdiga. Nackdelar Bryter länsgränser med den problematik som följer av att förhålla sig till flera län. Finns inga naturliga kopplingar mellan de två kommunerna idag. Långt avstånd, en timmes resväg, mellan Katrineholm och Finspång. Komplicerad logistik vad gäller arrester och brottsforum m.m. Tabell 4.4 Sammanfattning av för- och nackdelar med alternativ 2 införliva närpolisområde Finspång till Polisområde Motala Fördelar Största LPO Norrköping minskas något. LPO Motala förstärks numerärt. Bibehåller länsgränserna gentemot att flytta Finspång till Södermanland. Nackdelar Finns inga naturliga kopplingar mellan de två kommunerna idag. Långt avstånd, en timmes resväg, mellan Motala och Finspång. LPO Motala får många kommuner Alternativ 3 - Jämnstora, starka lokalpolisområden med enhetlig organisation och verksamhet Det finns ytterligare ett alternativ på geografisk underindelning som skapar mer jämnstora lokalpolisområden och därmed ökar förutsättningarna för enhetlighet, likriktning och bärkraftighet. De tre nuvarande polisområdena i den blivande regionen bibehålls men viss omflyttning görs inom respektive område: 18

Polisområde Östergötland består av tre lokalpolisområden; Norrköping, Linköping och Motala. Finspång förs över från Norrköping till Motala. Polisområde Jönköping består av tre lokalpolisområden; Jönköping, Höglandet och Värnamo. Sävsjö förs över från Höglandet till Värnamo. Polisområde Södermanland delas in i två lokalpolisområden; Eskilstuna och Nyköping. Kommunerna i nuvarande lokalpolisområde Katrineholm fördelas på de två återstående lokalpolisområdena: 1) Eskilstuna, Strängnäs och Gnesta. 2) Nyköping, Katrineholm, Vingåker, Oxelösund, Flen och Trosa. I detta alternativ består regionen fortsatt av tre relativt lika polisområden vad gäller storlek och yta. Som nämnts tidigare finns en fördel att ha jämnstora och därmed jämbördiga områden. I den här geografiska underindelningen jämnas också skillnaden i storlek mellan lokalpolisområdena ut i viss utsträckning och flera lokalpolisområden förstärks och får ytterligare bärkraft. Regionen får fortsatt fyra storstadsområden som blir större än den av genomförandekommittén rekommenderade storleken vad gäller bemanning. I och med att kommunerna inte får delas finns ingen möjlighet att minska storstadsområdena nämnvärt. En nackdel med förslaget är att det blir sex kommuner i lokalpolisområdena Nyköping och Motala vilket försvårar möjligheten till bra samverkan med samtliga kommuner. Vidare blir Motala stort till yta mätt från norr till söder. En uppdelning av Södermanland i två lokalpolisområden istället för tre innebär en större förändring som kommer att kräva tid och resurser. Den här geografiska underindelningen ger möjlighet att stänga vissa arrester. 19

Tabell 4.5 Sammanfattning av för- och nackdelar med alternativ 3 Jämnstora, starka lokalpolisområden med enhetlig organisation och verksamhet Fördelar Relativt likvärdiga PO och LPO vad gäller storlek och yta. Bryter inte länsgränserna, behåller kopplingar till nuvarande domstolar, åklagarkammare etc. Möjlighet att stänga vissa arrester LPO Värnamo förstärks numerärt. LPO Motala förstärks numerärt. Nackdelar Fler LPO blir större än inriktningen som genomförandekommittén satt. Förändringen i Södermanland bryter inarbetade samverkansformer. Sex kommuner i LPO Nyköping och Motala. Finspång har svag koppling till Motala. Andra alternativ Utöver ovanstående alternativ finns det givetvis ett antal andra mer eller mindre tänkbara lösningar. Två av dessa bedömer arbetsgruppen som så pass intressanta att de ändå bör nämnas. Polisområde Östergötland kan delas i två delar. Fördelen med denna lösning kan vara två mer storleksmässigt hanterbara polisområden. Förslaget kan dock medföra en ökad överbyggnad på chefsnivåer och det finns en risk det skapas murar mellan Linköping och Norrköping. Samtidigt innebär förslaget att det skapar två mindre polisområden i förhållande till övriga i regionen vilket kan ge en obalans. Det går att skapa polisområden och/eller lokalpolisområden över nuvarande regiongränser. T.ex. är det möjligt att bilda ett lokalpolisområde bestående av Västervik och Vimmerby i Kalmar län tillsammans med Söderköping, Valdemarsvik och Åtvidaberg i Östergötlands län. Befolkningsunderlaget för detta område skulle motsvara regionens mindre polisområden och det finns därmed förutsättningar för att uppnå bärkraftighet. Det finns signaler om att nämnda kommuner i Kalmar län vill orientera sig mot Norrköping/Linköping samtidigt som det är tveksamt om det finns en naturlig koppling mellan t.ex. Söderköping och Vimmerby. 20

De tydligt största nackdelarna torde dock vara detsamma som återfinns ovan när det gäller att ändra nuvarande polisområden. Därutöver bedömer arbetsgruppen att förslaget står i viss konflikt med den särskilda utredarens tidigare beslut om regioner och inriktningsbeslut. 4.2 Lokal närvaro Som konstateras i avsnittet nuläge och i bilaga 3 skiljer sig den nuvarande fysiska lokala närvaron åt mellan de föreslagna polisområdena och lokalpolisområdena. Arbetsgruppen menar att den lokala närvaron bör utgå från ett antal fastställda kriterier: Befolkning Brottslighet Geografi (yta, närhet till andra orter etc) Effektivitet kostnad och resursåtgång Därutöver bör det finnas ett visst utrymme för flexibilitet och dynamik i verksamheten, t.ex. kan det vara bra att utlokalisera verksamhet för att avlasta de största orterna och/eller polishusen. Lokalförsörjning måste ses i ett långsiktigt perspektiv och i realiteten medför långa kontraktstider och formella eller informella överenskommelser med kommuner och andra aktörer att det inte alltid är möjligt att åstadkomma snabba förändringar. Inriktningen bör dock vara att på sikt få en enhetlighet avseende den lokala närvaron. Arbetsgruppen föreslår att den framtida fysiska lokala närvaron bör ske i tre nivåer; Polishus, Polisstationer och Poliskontor. Polishus Egna lokaler med skalskydd och bemanning dygnet runt Arrester Utgångspunkt för ingripandeverksamhet dygnet runt och sju dagar i veckan Fullskalig utredningsverksamhet Fullskalig reception inklusive passhantering 21

Ska även inrymma nödvändiga regionala/nationella verksamheter som är placerade i lokalpolisområdet Ska finnas på huvudorten i respektive lokalpolisområde Polisstationer Egna lokaler med skalskydd Arrester endast om Polishus i området inte täcker behovet Kan utgöra utgångspunkt för ingripandeverksamhet Behovsanpassad utredningsverksamhet Behovsanpassad receptionsverksamhet och vid behov möjlighet till passhantering Ska finnas i kommuner där polisiär verksamhet behövs/krävs en väsentlig del av tiden Kan utgöra ett komplement och stöd/avlastning till Polishus Poliskontor Kontor som inte behöver skalskydd, företrädesvis i kommunens lokaler Utformas i samverkan med respektive kommun och kombineras med fördel med så kallade samtjänstavtal Öppet vissa dagar och tider i veckan kan bemannas av kommunens anställda vissa tider och kommunpoliser vissa tider Behovsanpassad servicenivå avseende t.ex. information, rådgivning, blanketter och hittegods Viss utredningsverksamhet vid behov Ska finnas i kommuner som inte har Polishus eller Polisstation Arbetsgruppen föreslår att Polishus ska finnas i Linköping, Norrköping, Jönköping, Eskilstuna, Nyköping, Motala, Värnamo, Katrineholm och Eksjö. Polisstation ska finnas i Strängnäs, Nässjö, Gislaved, Vetlanda, Mjölby, Finspång och Tranås. Poliskontor ska finnas i Flen, Söderköping, Vaggeryd, Trosa, Åtvidaberg, Oxelösund, Habo, Sävsjö, Gnesta, Kinda, Gnosjö, Vingåker, Valdemarsvik, Vadstena, Mullsjö, Aneby, Boxholm, Ödeshög och Ydre. Respektive områdeschef bör ges i uppdrag att tillsammans med lokalpolisområdescheferna föreslå de exakta verksamhetsförmågorna och servicenivåerna på respektive ort. Särskilda omständigheter kan göra att arbetsgruppens inriktning bör frångås och i det fallet bör beslut fattas av regionpolischefen. 22

Huvudorter för Polisområden Baserat på befolkning, brottslighet, geografi och befintligt lokalbestånd föreslår arbetsgruppen följande huvudorter för Polisområdena: Linköping Jönköping Eskilstuna Huvudort för Lokalpolisområde Baserat på befolkning, brottslighet, geografi och befintligt lokalbestånd föreslår arbetsgruppen följande huvudorter för Lokalpolisområdena: Eskilstuna Katrineholm Nyköping Norrköping Linköping Motala Eksjö Jönköping Värnamo 23

4.3 Verksamhetsförmåga Samtliga föreslagna polisområden och lokalpolisområden bedöms ha förutsättningar att uppnå den verksamhetsförmåga som krävs för respektive uppdrag. Arbetsgruppen vill betona att verksamhetsförmågan inte enbart kan analyseras utifrån den regionala indelningen. Andra viktiga aspekter att beakta är ledning och styrning, kompetensförsörjning, organisationskultur, arbetsmetoder och samverkan/samarbete mellan områden. Det innebär att de svagheter och utmaningar som finns med den föreslagna geografiska underindelningen går att kompensera. Några av de nuvarande polisområdena har periodvis haft vissa problem att uppnå bärkraftighet. Arbetsgruppen bedömer därför att storleken på ett lokalpolisområde i regionen bör överstiga 70-80 medarbetare om inte betydande samverkan med andra områden tillskapas. Analyser av ledningsstruktur och verksamhetsförmåga ger för handen att det inte finns några större svårigheter med att några polisområden i regionen överstiger 180 medarbetare. I praktiken kan ett överskridande i det närmaste sakna konsekvenser då verksamheten är relativt geografiskt koncentrerad. Som nämnts tidigare bör man beakta lokala geografiska fakta, t.ex. naturliga resvägar. Områden som angränsar till varandra behöver inte ha en naturlig koppling till varandra. Därutöver sker ständigt förändringar i omvärlden både vad gäller samhällsstruktur, demografi och brottslighet. Det bör därför finnas ett utrymme för blivande polisområdeschefer och lokalpolisområdeschefer att mer i detalj utforma och anpassa verksamheten utifrån lokala behov och förutsättningar. 24

B i l a g o r Bilaga 1: Bilder befolkning och brott Bilaga 2: Tabell befolkning och brott Bilaga 3: Interna Nyckeltal anställda, lokaler, arrester, förmågor och riskobjekt Bilaga 4: Bilder förslag lokalpolisområden och polisområden 25