JAN LUTHMAN - THOMAS KARLSSON. AKTIONSLÄRANDE Forskande lärare i skolans vardagsverksamhet

Infärgning av kärnämnena svenska och engelska i karaktärsämnena på Fordonsprogrammet, Christopher Polhemgymnasiet i Visby En Infärjning av kunskaper med glädje och nyfikenhet. JAN LUTHMAN - THOMAS KARLSSON AKTIONSLÄRANDE Forskande lärare i skolans vardagsverksamhet 1

2

JAN LUTHMAN - THOMAS KARLSSON Infärgning av kärnämnena svenska och engelska i karaktärsämnena på Fordonsprogrammet, Christopher Polhemgymnasiet i Visby En Infärjning av kunskaper med glädje och nyfikenhet. Aktionslärande 2003-2004 3

4 Aktionslärande 2003-2004 2005 Jan Luthman - Thomas Karlsson

Innehållsförteckning Projektbeskrivning... 9 Förord.... 9 Inledning.... 9 Tema Vad ska vi förändra och varför...12 Frågeställning tankegång uppgift...13 Hur vi tänkt oss genomföra det hela...13 Exempel på idéer och områden att använda i aktionen För förändringsarbete på Fordonsprogrammet....14 Kulturanalys av Fordonsprogrammet....15 Aktioner som kommit igång samt aktioner tänkta att tas i bruk på sikt...17 Studiebesök...17 Vänersborgsmodellen ett individualiserande arbetssätt För A-kursen i svenska....17 Programtid....19 Enkäter och frågeformulär Analyser Slutsatser.... 20 Enkäten.... 21 Frågeformuläret.... 21 MYN:s branschprov (Motormännens yrkesnämnd)... 23 Kvalitetskunskap ett ämnesområde ingående i karaktärsämnet.... 23 Obligatoriskt projektarbete 100 p för gymnasiet... 24 Utvecklings och utvärdering som en möjlighet till elevers Medverkan i planeringsarbete för undervisningen... 24 Avslutning sammanfattning... 25 Bilaga 1.... 27 Bilaga 2.... 28 Bilaga 3.... 29 Litteraturlista.... 33 5

6

Förord Dette heftet inneholder en prosjektoppgave som er skrevet våren 2002 på studiet i Aksjonslæring i regi av Universitetet i Tromsö. Studentgruppen har bestått av 24 lærere i grunn-og videregående skoler,førskolelærere og fritidspedagoger fra Gotland kommune. Studiet er på 10 vekttall (20 poeng) og har vært organisert som et deltidsstudium over tre termin.studiet har bestått av tre studiesamlinger og fire videokonferanser. Mellom samlingene har studentene vært organisert i lokale samarbeidsgrupper. Arbeidet i disse gruppene har bestått i å re flektere over egne praksiserfaringer i møte med teori som har vært presentert på samlingene.studentenes eget utviklingsarbeid på sin arbeidsplass har vært utgangspunktet for prosjektoppgavene. Prosjektoppgavene utgjør den skriftlige delen av eksamen på studiet. Mellom samlingene har Tjelvars datanett värt flittig brukt som kommunikasjonskanal. Det har vært spennende for oss på Universitetet i Tromsö å samarbeide med studentene. De har vært engasjerte og aktive medspillere under hele studiet. Tromsø den 16.6.2005 Eli Moksnes Furu Prosjektleder Tom Tiller Professor 7

EXAMENSARBETE Aktionslärande 20 p Ht 2004 TROMSØ UNIVERSITET Institutionen för lärande och praktisk pedagogik Christopher Polhemgymnasiet Fordonsprogrammet den 16 november 2004 Jan O Luthman Kärnämneslärare/Ämneslärare/adjunkt i svenska och engelska Thomas Karlsson Karaktärslärare/ Fordonslärare 8

Projektbeskrivning Infärgning av kärnämnena svenska och engelska i karaktärsämnena på Fordonsprogrammet, Christopher Polhemgymnasiet i Visby En Infärjning av kunskaper med glädje och nyfikenhet. Ett projekt tänkt att skapa förutsättningar för samarbete mellan kärnämnena svenska och engelska och karaktärsämnena fordonsämnen genom att ämnena färgar av sig på varandra, s k infärgning samt att väcka nyfikenhet och glädje hos eleverna genom att färja över ämnesområden till eleverna som de kan finna attraktiva att behandla, samt att få eleverna att se det klara sambandet mellan karaktärsämnena och kärnämnena. Förord Vi kom fram till att något av det viktigaste var att skolan ska vara trivsam för eleverna (Tiller T. Aktionslärande Forskande partnerskap i skolan s. 168) I dessa termer diskuterade Tom Tiller och en nära kollega till honom, när de under promenad vid stranden förde meningen med skolan på tal. De samtalade om den trivsamma skolan som ett medel att locka eleverna till kunskaper. Men hur definierar vi den trivsamma skolan? Hur skall den se ut? Handlar det här endast om den fysiska miljön d v s hur väggar och tak är utformade? Eller måste vi kanske även ta i beaktande undervisningsformer, upplägg av kursplaner, elevers medverkan vid utformning av lektionsinnehållet et cetera? Naturligtvis handlar det om en kombination av dessa termer. Likväl berör Tom Tiller i sin bok något av det väsentligaste inom all form av undervisning skapandet av trivsamma former som en bas för elevers lust att ta till sig för dem adekvata kunskaper. Att skapa gynnsamma och glädjefyllda förutsättningar för elevers lärande måste vara något av det mest fundamentala en pedagog har att ägna sig åt i utövningen av sitt gebit. Ändå våndas och vantrivs elever dagligen runtom i Västvärldens skolor. Elever upplever stor brist på motivation, och möjligheter till ny kunskap möts ofta med förakt av dem. Medan ungdomar i tredje världen, på frågan om vad de tycker i viktigast i livet, svarar att de inget hellre önskar än att få gå i skolan - något som sällan förunnas dem så önskar en stor del av Västvärldens ungdomar att få lämna den tråkiga skolan. Hur har det blivit så? Kan inte skolan längre konkurrera med det stora utbudet av häftiga prylar ute i samhället det som i mycket högre grad lockar våra ungdomar? Har vi vuxna kanske bidragit till att ungdomarna allt mer tappar glädjen och nyfikenheten för det som kallas kunskapssektorn, när vi i all vår välmening driver på dem med kursplaner, betyg och betygskriterier, läxor, bundna timplaner och snäva undervisningsformer, avsedda att passa alla? ( Det kan därför inte längre accepteras att skolsystemet fungerar så att eleverna ser mindre och mindre mening i skolarbetet ju äldre de blir Madsen T., Lärares lärande, s. 22) Den finske hjärnforskaren Matti Bergström påpekar som oftast i sina böcker vikten av glädjen som motivationshöjare i alla form av undervisning. Människan är skapt att lära sig färdigheter under lustfyllda former, säger han. Det här projektarbetet beskriver några vägar och möjligheter för att återskapa den tappade glädjen och motivationen för elever på Fordonsprogrammet vid Christopher Polhemgymnasiet i Visby, genom att finna nya vägar för samarbete mellan lärarlagets alla medlemmar karaktärsämneslärare så väl som kärnämneslärare. Idéerna och metoderna är naturligtvis överförbara till vilket arbetspraktiskt program (APU-program) som helst. 9

Så här skriver Utbildningsutskottet i ett pressmeddelande via internet i sitt 11- punktersprogram för att utveckla gymnasieskolans kvalitet, tänkt att gälla från och med läsåret 2007/2008: Punkt 7: Kärnämnena bör präglas av utbildningens inriktning. Alla elever når inte målen i kärnämnena. Resultaten måste förbättras. Ett sätt att uppnå bättre resultat i kärnämnena kan vara att undervisningen i kärnämnena präglas av den utbildning som eleven går, s k infärgning. Vissa mål i kärnämnena kan med fördel uppnås genom samverkan med karaktärsämnen (Utbildningsdepartementet, Pressmeddelande 2004 03 16) Idéerna och tankarna i punkt 7 från utbildningsutskottet beredningsarbete sammanfattar och fokuserar i hög grad på det som detta projekts inre kärna handlar om ett större samarbete mellan karaktärsämneslärare och kärnämneslärare. Det känns därför ytterst tillfredsställande att kunna utforma detta projekt efter de mål och riktlinjer som Utbildningsutskottets uppställer i den nya gymnasieutredningen, och som är tänkt att börja gälla från och med läsåret 2007/ 2008. Inledning På Fordonsprogrammet, Christopher Polhemgymnasiet i Visby, går i de tre årskurserna varje år sammanlagt c a 116 elever av Säveskolans omkring 2000 elever (Säveskolan omfattar tre gymnasier). Dessa elever undervisas av fem karaktärsämneslärare inom reparationsteknik och fem karaktärsämneslärare inom transportteknik. Vidare undervisas eleverna av fem stycken kärnämneslärare i svenska, engelska och matematik, samt två lärare i religion, samhällskunskap och naturlära. Sammanlagt undervisar således 18 lärare på Fordonsprogrammet i Visby. Tidigare har Fordonsprogrammet betraktats som ett program med låg status. Dock är Fordonsprogrammet idag det populäraste programmet av de program gymnasierna i Visby erbjuder, om man ser till det antal utbildningsplatser och det antal elever som söker till Fordonsprogrammets årskurs 1 varje år 48 utbildningsplatser att fördela på c a 100 sökanden. Detta faktum skapar en konkurrenssituation om utbildningsplatserna, som i sin tur höjer betygssnittet för dem som får en av dessa 48 attraktiva platser, och därmed också höjer statusen för programmet. Detta skall jämföras med det teoretiska högstatusprogrammet det Naturvetenskapliga programmet (NVprogrammet), som haft tomma platser outnyttjade de senaste åren. Det här för med sig att de elever som får de 48 åtråvärda platserna på Fordonsprogrammet idag jämfört med tidigare generellt sett visar upp högre betyg från grundskolan i de olika ämnena, och då också i de teoretiska ämnena. Dock förekommer läs- och skrivsvårigheter i fallande skala bland de här eleverna allt ifrån lättare former av oförmåga att stava ord rätt till svårare dyslektiska problem. Eleverna som söker Fordonsprogrammet gör det i första hand på grund av sitt genuina motorintresse. Förutom de så kallade karaktärsämnena de olika kursmomenten i fordonslära läser eleverna också bl a kärnämnena svenska (A- och B-kurserna) och engelska (A-kursen). Tämligen snart, i kontakten med eleverna, blir både kärnämneslärare och karaktärslärare väl medvetna om att eleverna på Fordonsprogrammet inte valt detta program för kärnämnenas skull. Snarare är det så att eleverna betraktar kärnämnena som något ytterst betungande och tämligen onödigt att syssla med under utbildningstiden de tre åren. Man kanske kan förstå motståndet mot bakgrunden av att de flesta elever som söker Fordonsprogrammet och vinner inträde där, till största delen 10

tillhör den lägre fjärdedelen betygsmässigt i en typisk betygspopulation från åk 9. Dessa elever har ända sedan lågstadienivå visat svårigheter i att tillägna sig koden för att lära sig läsa och skriva. Stora resurser har satsats på dessa elever i form av enskild undervisning utanför klassens ram och särkilt stöd i klassrummet för att de skall kunna fungera på någorlunda likvärdiga villkor tillsammans med sina klasskamrater. Vid närmare genomgång av överlämnade personakter från grundskolan för elever med grava läs- och skrivsvårigheter på Fordonsprogrammet, ser man att de varit föremål för särskilda åtgärder i stort sett genom hela högstadiet. Dessa elever har nog själva i och för sig en önskan att kunna läsa och skriva på ett så pass acceptabelt sätt att de uppnår minst godkänt i ämnena svenska och engelska men metoderna för att nå ditt sätter käppar i hjulet för deras vilja och motivation. Oftast placeras dessa elever utanför klassens ram ihop med någon speciallärare för att beredas ytterligare tid för den nödvändiga inlärningen av hur läs- och skrivkoden knäcks. Många gånger knäcks den överhuvudtaget aldrig. Ytterligare tid och resurser tillsätts, vilket gör eleven mer och mer missmodig. Till sist har eleven tappat allt vad intresse som finns för att eventuellt lära sig det allra elementäraste baskunskaperna inom kärnämnena, vilket för med sig att de hamnar i ett konstant tillstånd av dåligt självförtroende, när det gäller skolan och dess krav på godkända betyg för dessa ämnen. Framför allt befinner sig eleven i ett hav av aversioner gentemot allt vad kärnämnen heter. Den lilla dörrspringan till intresset för litteratur, exempelvis, håller nu på att slå igen totalt. Hur skall det nu gå med det nödvändiga G:et i svenska i åk nio det åtråvärda betyg som eleven så väl behöver för att komma in på Fordonsprogrammet? Lyckas eleven inte få godkänt i t ex svenska, stundar ytterligare studietid i de missade ämnena på det s k individuella programmet more of the same således ( citat Gunnar Berg vid tidigare föreläsning och uttryckt i en av hans tidigare upplagor av Skolkultur från 90-talet), eller som Tom Tiller sammanfattar det i sin bok Aktionslärande s.186: man skall göra mer av allt. Det skall vara mer kunskap, fler lektioner, fler ämnen, mer undervisning, mer disciplin, mer kontroll, fler prov Mot den bakgrunden kanske det inte är så svårt att förstå att många av de elever som söker de arbetspraktiska programinriktningarna (APU) på gymnasiet upplever stort motstånd gentemot svenska, engelska och matematik kärnämnena! Just benämningen kärnämne innebär att alla elever på gymnasiet, oavsett programinriktning, skall läsa just dessa kurser, vilket i och för sig är positivt ur utbildningsynpunkt, men ändå upplevs negativt av eleven. Eleven har ju inte sökt Fordonsprogrammet för att bli behörig i svenska för högskolan, vilket statsmakterna stipulerar. Eleverna är också tvingade att ha godkänt i kärnämnena från årskurs 9 i grundskolan för att komma in på det som de mest önskar sig: Fordonsprogrammet, eller något annat APU-program. Intentionerna från statsmakternas sida är således att eleverna vid alla Sveriges gymnasieskolor, oavsett program, skall läsa kärnämnena med godkända betyg för att vara behöriga för högskolestudier om så skulle bli aktuellt i framtiden. Detta faktum rymmer en svår pedagogisk nöt att knäcka, när det gäller att förklara skälen till varför exempelvis svenska och engelska krävs för eleverna i så stor utsträckning på Fordonsprogrammet som det gör enligt dagens kursplaner. Eleverna inser och anför ganska snart tämligen koncist att de aldrig tänker komma i närheten av en högskola. Eleverna i fordonsklasserna anser oftast mangrant att de ytterst få antal elever i en elevgrupp som det skulle kunna röra sig om, i så fall skulle kunna kompletteringsstudera dessa kärnämnen vid senare tillfälle, om så skulle behövas. D v s, det är inte många, om ens någon, som tänker sig studera vidare på högskola, men samtliga elever skall läsa kärnämnen som om de förväntades läsa vidare vid högskola. Tanken från politiskt håll är vällovlig, men tämligen utopisk. Att tänka sig att elever med mer eller 11

mindre grava skrivsvårigheter ens skulle snudda vid tanken att ägna sig åt postgymnasiala studier kommer nog aldrig annat än att stanna vid en vision om det totala utbildningssamhället, i vilket den kunskapstörstande medborgaren förväntas tillfredsställa sitt omättliga bildningsbegär av egen kraft. Tema Vad skall vi förändra och varför? Enligt en av Statens Offentliga Utredningar (SOU 2004:83) förekommer bland befolkningen i Sverige c a 20 procent med läs- och skrivsvårigheter. Omkring 5 till 10 procent uppvisar enligt samma utredning svårare dyslexi som biologiskt betingat funktionshinder. Om man beaktar siffrorna kring läs- och skrivsvårigheter i ovan refererade utredning, och betänker det som sagts i inledningen angående vilka elever med vilka betyg som söker sig till Fordonsprogrammet, och dessutom tittar på resultaten för de läs- och skrivtest som genomförs under årskurs 1 på gymnasiet, finner man att ungefär hälften! 24 stycken av de 48 eleverna som börjar årskurs 1 på Fordonsprogrammet har någon form av läs- och skrivsvårigheter. Omkring 10 stycken av de 48 i första årskursen visar på tydliga dyslektiska besvär. Eleverna på Fordonsprogrammet avviker således markant från normalpopulationen, när det gäller siffror för läs- och skrivsvårigheter, så till vida att det på Fordonsprogrammet förekommer elever med läs- och skrivsvårigheter i dubbelt så hög omfattning jämfört med normalpopulationen. Hur angriper vi detta faktum att det i Fordonsklasserna, och på många andra APU-program, finns så många elever med uttalade läs- och skrivsvårigheter? Vi kan naturligtvis fortsätta med det som Berg benämner som more of the same och Tiller mer av allt tills eleverna tröttnar och går hem d v s hoppar av gymnasiet innan slutexamen uppnåtts. Och det skall villigt erkännas avhopp förekommer på Fordonsprogrammet, även om situationen blivit märkbart bättre de senare åren. Men kanske finns det en andra väg att beträda vägen som går via samarbete mellan de olika ämnena infärgningen, som Utbildningsutskottet stryker under i sin beredning den väg som skulle kunna skapa större lust och nyfikenhet inte bara de genuina fordonsämnena, utan även för kärnämnena. Mer specifikt uttryckt skulle en sådan väg kunna handla om integrering av kärnämnena svenska och engelska i karaktärsämnena ett intimare samarbete och planering av dessa ämnen ihop med elever och undervisande lärare förändrade arbetsmetoder och metodik i ämnena svenska, engelska ihop med karaktärsämnen kompetenshöjning av lärarlaget som ett medel för att uppnå målen för integrering av ovan nämnda ämnen förändrade undervisningssätt. Vi tror att tiden är mogen för ett förändrat synsätt på elevernas skolgång på Fordonsprogrammet och alla andra APU-program. I det svenska utbildningssystemet förutsätts enligt de teoretiska modellerna - att alla elever anländer till skolan med samma förutsättningar. Inget kan vara mer fel, anser vi. Elevers skolresultat beror på en mängd olika faktorer som exempelvis familjers sociala och ekonomiska förutsättningar, familjers olika utbildningsnivåer och inte minst, något man sällan vågar vidröra i diskussionerna, när det gäller olika elevers studieresultat elevers högst skiftande intellektuella förutsättningar. Många elever som kommer till Fordonsprogrammet belastas tyvärr av många av de just nämnda faktorerna på ett negativt sätt, vilket inverkar menligt på dessa elevers studieförmåga och resultat. Vi tror därför att ett förändrat arbetssätt 12

med ett stort mått av integrering av kärnämnen och karaktärsämnen skulle kunna vara en framkomlig väg att få eleverna på Fordonsprogrammet att känna större motivation för att använda sig av sina skiftande skriv- och läsförmågor och därmed också uppleva större meningsfullhet i själva skrivandet och läsandet. Vi tror avgjort också att detta skulle förbättra många elevers chanser att uppnå godkända betyg i ämnena svenska och engelska, något som svensk Fordonsbranschorganisation kräver, och som lättare också leder till arbete efter avslutade studier. Frågeställning tankegång uppgift Utvecklingsprojektet har som sitt huvudsakliga syfte att utöka samarbetet mellan kärnämnena svenska och engelska och karaktärsämnena/ fordonsämnena. I detta ingår att hitta vägar till att motivera och intressera fordonseleverna för svenska och engelska något som skulle kunna vara möjligt genom ett större mått av integrering av dessa ämnen i karaktärsämnena den så kallade infärgningen eller vise versa. Här skulle det för gymnasieskolan obligatoriska projektarbetet för 100 poäng kunna vara ett utmärkt sådant tillfälle för ett intensifierat samarbete mellan kärnämnena och karaktärsämnena. Processen med att integrera infärga ämnesområdena med varandras kulturer och inriktningar är en grannlaga uppgift som kräver försiktighet och förståelse för de olika arbetssätt, mål och kulturer som ämnesområdena företrätt under åren och än idag företräder. Därför krävs också ständiga diskussioner med arbetslaget som bas för verksamheten. Hur vi tänkt oss genomföra det hela När det gäller en process av det här slaget, tror vi att modellen skynda långsamt är att föredra Vi stöder oss här på empirisk erfarenhet från tidigare försök till förändringar under åren, där obetänksam entusiasm fått vara ledstjärnan för raska förändringar. Någon, eller några i arbetslaget har gått en kurs och kommit tillbaka till arbetsplatsen full av iver och snabb förändringsbenägenhet, vilket fått till följd att de övriga oinvigda i arbetslaget känt sig indragna i något för dem diffust projekt, som i stället för att utveckla samarbetsförmågan i arbetslaget i stället fjärmat medlemmarna från varandra. Vi tror således inte att Den jättelika dubbelloopen beskriven av Rudi Kirkhaug under en videokonferens den 8 januari 2004 är verksam i det första, omedelbara skedet. Vi måste under den långsamma tidens gång så sakteliga försöka bearbeta våra övriga kolleger till att se nyttan med samarbetrsformerna via ett antal enkelloopar (Kirkhaug R) som småningom kan bli till det stora, djärva språnget ut i det okända. Vi tror här att eleverna är mycket mer benägna att snabbare anamma de förändringar vi här skissat. Likväl är vi, som är ansvariga för det här projektet, en aning ivriga att komma igång med idéerna, något som gör att man inte alltid är i fas med övriga kolleger när det gäller den takt med vilken det hela skall genomföras. Sedan får vi ju inte glömma det regelverk som statsmakterna satt upp för skolan betyg, kriterier, måluppfyllelser et cetera. Här finner vi dock stort stöd i Gunnar Bergs bok, Skolkultur nyckeln till skolans utveckling i vilken han uttrycker djärva och spännande tankar kring Frirumsmodellen. Hur handhar vi lärare det frirum som uppenbarligen finns i skolan? Tar vi tag i det och utnyttjar det efter bästa förmåga? Eller finns det stora outnyttjade utrymmen kvar Frirum färdiga att erövra? Som vi ser det hela, existerar det en hel del outtömda möjligheter för sinnade pedagoger att ta för sig av något som stöds inte minst av Gunnar Bergs tes Ta befälet över friutrymmet! ( Citat Berg G. föreläsning Högskolan, 12 februari, 2004). 13

Exempel på idéer och områden att använda i aktionen för förändringsarbetet på Fordonsprogrammet: Studiebesök på Vallentunaskolan norr om Stockholm De arbetar med liknande inriktning vi vill förverkliga. Studiebesök i Vänersborg för att titta på den så kallade Vänersborgsmodellen med integrering av kärnämnen i karaktärsämnena. Delar av Vänersborgsmodellen används i dag på Fordonsprogrammet, Christopher Polhemgymnasiet i A-kursen svenska. Ha Vänersborgsmodellen kvar och utveckla den i A-kursen för svenska. Programtiden på onsdagarna skall utvecklas mer för samarbetsformer mellan kärnämnena och karaktärsämnena. Programtiden representerar det utrymme som står till elevernas förfogande på onsdagar vid Fordonsprogrammet, Christopher Polhemgymnasiet, då eleverna lämnar karaktärsämnena för att gå till kärnämneslärare och komplettera eventuella missade moment, eller slutföra ogjorda prov. Inrätta Hela fordon läser skönlitteratur 30 minuter per dag Även lärarna. Engelska utveckla metodiken ETM (English Through Music and Media). Utvecklingssamtalens frågeställningar som en hjälp för kontinuerlig utvärdering, och för att få med eleverna mer i beslutsprocessen för metoder i undervisningen. (Modell för frågeställningarna finns, vilken presenteras senare i projektet.) Frirums- och kulturanalys på arbetsplatsen (inledda vid arbetsplatsmöten efter föreläsningen med Gunnar Berg). Enkäter, frågeformulär med öppna svar samt intervjuer med elever och kolleger för att undersöka elevers och kollegers preferenser när det gäller en vidare erövring av det så kallade frirummet för utveckling av arbetsformer och metoder. Vidareutbildning för karaktärsämneslärare genom komplettering av ett eller flera kärnämnen (Umeå Universitet i samarbete med Motorbranschens Yrkesnämnd MYN). Litteraturcitat att referera till som stöd för projektet: Tiller T., Aktionslärande s. 175 ( den traditionella skolstrukturen ) : Ingen förändring i lärarjobbet på 100 år Latinskolan i princip kvar! Berg G.: Ta befälet över friutrymmet! Infärgning av svenska och engelska i fordonsämnena. Kärnämneslärarna medverkar i större utsträckning i fordonsämnenas skriftliga och muntliga moment. Infärgning av fordonsämnena i svenska och engelska. Karaktärsämneslärarna ger i samverkan med kärnämneslärarna förslag till lämpliga moment att avhandla i svensk- och engelskundervisningen. Kompetensutveckling inom varandras ämnesområden för att ge ökad förståelse för varandras arbetsbetingelser, samt skapa vidare möjligheter för ett utökat samarbete mellan karaktärsämneslärare och kärnämneslärare och på så sätt vidga möjligheterna för infärgningen. Fem sammankomster på icke skoltid är inplanerade för inblick i varandras ämneskulturer. De olika kärnämneslärarna och karaktärsämneslärarna ansvarar då för undervisning och information vid sådana tillfällen. Gemensam studieresa till London för lärarlaget på fordonsprogrammet i avsikt att stärka samhörigheten och skapa en god plattform för ett fruktbart samarbete mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare kring ovan nämnda punkter. Studieresan är planerad att äga rum mellan den 16 juni och 22 juni, 2005. 14

Föräldramöten hålls, varvid föräldrarna informeras om de planerade integreringsplanerna. Eleverna bibringas de nya arbetssätten och kulturen via den aktion de själva tillsammans med lärarna deltar i. Kulturanalys av Fordonsprogrammet Hur utnyttjar vi friutrymmet mellan den inre och den yttre gränsen på vår arbetsplats? Hur tar vi vara på de positiva möjligheterna och de inneboende dynamiska krafterna för samarbete, som ligger dolt i de olika yrkeskategorierna på Fordonsprogrammet? I häftet Personalutvikling, organisasjon og ledelse med underrubriken Utvikling av menneskelige resurser (Odd Nordhaug m fl), och i Gunnar Bergs bok Skolkultur - nyckeln till skolans utveckling, finns mycket stöd för tanke och handling när det gäller att stärka och motivera omgivningen till en förändring av den komplexa skolkulturen. Gunnar Berg skissar i sin bok något han benämner frirumsmodellen (sidan 13) det outnyttjade utrymme som likt ett vakuum ligger där att erövras för utveckling av organisationen (UO). Han beskriver modellen som ett outnyttjat friutrymme mellan en yttre gräns representerad av statsmakternas intentioner och en inre gräns representerad av den enskilda skolans rådande kultur. Däremellan finns ett tomrum, eller frirum, som kan ge möjligheter för skolutveckling Men hur mycket av detta friutrymme mellan den inre och den yttre gränsen är vi beredda att ta? Att synliggöra detta friutrymme på ett positivt sätt för både elever och kolleger kan vara en grannlaga uppgift, men nog så viktig. Men också att synliggöra de olika kulturerna i det som särskilt framkommer i de olika utbildningarna personalkategorierna har, och som på många vis sätter käppar i hjulet för erövring av de gemensamma möjligheternas gränsland för skolutveckling, är av stor vikt. Just skillnaderna i utbildningskulturerna är något som Gunnar Berg berör såsom särskilt viktiga att arbeta med för utvecklingen av en lärande organisation. Skillnaderna i de olika utbildningskulturerna inom skolans värld kan oftast vara ett hinder för utveckling och kreativitet i lärarlaget. Men dessa olika kulturer kan också bära på rika erfarenhetsgrunder som en skapare för ett dynamiskt, utvecklingsbart arbetsklimat. Det gäller bara att våga slå brospann mellan de olika yrkeskategorierna och se möjligheterna till ett fruktsamt samarbete, något som skulle kunna alstra stora vinster för medlemmarna i arbetslaget, och i vidare perspektiv för eleverna! ( Att gripa in i andras verklighet genom att starta utvecklingsarbete av något slag innebär att förändra förutsättningarna för människors lärprocesser, Wilhelmson L. & Diös M., Dialogkompetens) I medio februari, ganska så snart efter Gunnar Bergs föreläsning i Visby, företogs en enklare kulturanalys på Fordonsprogrammet i syfte att upptäcka och medvetandegöra det frirum som rimligtvis bör finnas. I ett antal personalträffar diskuterades och planlades det fiktiva, teoretiska frirummet i den kultur inom vilket lärarlaget på Fordonsprogrammet verkar. Efter att ha fastslagit definitionerna för ett frirum, och att det faktiskt existerar, fick medlemmarna i arbetslaget på Fordonsprogrammet skriva ned ett antal punkter för tänkbar frirumserövring. Här handlade det om att fritt låta tanken löpa i det möjligas och omöjligas gränsland d v s tänka visionärt. Ganska så snart upptäckte vi att det mesta omöjliga faktiskt låg inom möjligheternas gränser d v s det frirum vi tidigare hade definierat. Här förekom exempelvis tankar om att få delta aktivt i varandra lektioner, inte enbart askultera och sitta som passiva åskådare, utan delta med liv och lust i arbetet under lektionerna på elevernas villkor. Här skulle t ex en fordonslärare kunna delta i några svensklektioner eller engelsklektioner likaväl som en svensklärare skulle kunna vara med i fordonshallen under elevernas praktiska göromål. Det skulle avgjort 15

skapa många pedagogiska fördelar när eleverna får se hur karaktärsämneslärare och kärnämneslärare befinner sig i varandras dagliga rutiner och miljöer, och till sist skulle eleverna i sitt medvetande anamma kontentan av den avgående svenske utbildningsministern Thomas Ötros lakoniska ord från regeringens gymnasieproposition för en förändrad gymnasieskola Eleverna måste förstå att kärnämnena behövs (Proposition 2004:140). Andra vilda idéer värda att notera från kulturanalysmötena på Fordonsprogrammet, var t ex önskemålet från någon fordonslärare om kompetenshöjande utbildning i svenska d v s få behörighet att undervisa i svenska på gymnasiet, och då i det här fallet naturligtvis på Fordonsprogrammet. Man kan här lätt föreställa sig de stora pedagogiska vinsterna som skulle uppnås med en lärare som både undervisar eleverna i svenska och fordonsämnena. Vi erinrar oss här läraren Roland Johansson vid gymnasieskolan i Boden som år 2003 avporträtterades Utbildningsradions TV-program Skolakuten (UR Sveriges Radio och TV 2003). I programmet beskriver fordonsläraren Roland Johansson, som inte är utbildad svensklärare, hur han kontinuerligt varje vecka idkar svenskundervisning med fordonseleverna via skönlitteratur. Eller som han uttrycker det i programmet: Man måste kunna läsa och skriva bra svenska för att bli en duktig fordonsmekaniker dvs man måste kunna läsa och förstå fordonsmanualerna för att kunna åtgärda dagens moderna och komplicerade fordonspark. Naturligtvis använde vi oss i lärarlaget på Fordonsprogrammet i Visby av detta eminenta TV-program som ett inlägg och inspiration i diskussionerna om viljan och vikten av att våga gripa tag i frirummet. Att på det här sättet öppna dörrarna och blicka in i varandras ämneskulturer, gav också många nya lektionstips. Detta innebär kollektiv kunskapsbildning, nya sätt att förstå som är mer gemensamma än de enskilda perspektiven Det är kollektiva lärprocesser som skapar synergieffekt. ( Wilhelson L. & Diös M., Dialogkompetens för utveckling i arbetslivet kapitlet Att lära tillsammans genom samtal.) Så dristade sig t ex några fordonslärare att erbjuda svensklärarna, som också undervisar i engelska, undervisningsmateriel både på svenska och engelska fortlöpande. Plötsligt droppade det in åtskilliga artiklar rörande nyheter på motorfronten. Det kunde handla om hybridbilar för ett miljövänligt tänkande såväl som nya lagar och förordningar i trafiken. Också TV-program att använda i undervisningen i svenska eller engelska överlämnades i akt och mening att infärga fordonsämnenas speciella karaktär i kärnämnenas undervisning. Ett av TV-programmen, inspelat från Discovery Channel, med engelsk speakerröst utan översättning, handlade om konsten att bygga en så kallad Low Cost Car (bilbygge till låg kostnad). Det TV-programmet har blivit ett nyttigt komplement till elevernas obligatoriska 100-poängs-projekt i årskurs 3. (Läs vidare under rubriken Obligatoriskt projektarbet 100 p för gymnasiet nedan.) Frirumsdiskussionerna fortsätter kontinuerligt på arbetsplatsmötena på Fordonsprogrammet, och vidare idéer och tankar kring frågan tas upp under rubriken Exempel på idéer och områden att använda i aktionen ovan. Valda delar redovisas sedan i fördjupad text under separata delrubriker ovan och nedan. 16

Aktioner som kommit igång samt aktioner tänkta att tas i bruk på sikt (se avsnittet Exempel på idéer och områden att använda i aktionen ovan) Studiebesök I kapitel 2 i sin bok Utvecklingsarbete en grund för lärares lärande, med kapitelrubriken Lärare utvecklar sitt arbetssätt med underavdelningen Spridning och stöd till projektet, betonar Karin Rönnerman vikten av den medvetenhet lärarna tillägnar sig genom aktivt deltagande i projektet som en grund för styrka, förvissning och övertygelse om att föra projektets idéer vidare till andra kolleger att de klarar av att sprida sina erfarenheter till andra lärare. (S. 41) Rönnerman lyfter även fram vikten av att ha rektorers stöd för en projektidé, något som lärarna i Rönnermans exempel inte upplevde sig ha. Man stötte också på vissa svårigheter motstånd! när man skulle föra ut budskapet till sina kolleger. Här fann man att det var betydligt lättare att förmedla nya idéer och rön till de lärare som gjorde studiebesök hos de involverade lärarna i projektet, främst då till de lärare som kom från andra kommuner. Lärarna i projektet pekar på svårigheter att få gehör för sina idéer i den egna kommunen. Kan det månne vara den välkända Jantelagen som spökar? Till skillnad från de lärare som beskrivs i projektet i Rönnermans bok, vill vi nog påstå att vi har rektorernas på Christopher Polhemgymnasiet stöd i vårt projekt på Fordonsprogrammet. Rektorerna ställde sig mycket positiva till vår programförklaring vid vår ansökan till den här kursen, och de är mycket positiva till själva idén, som de betraktar som ett gyllene tillfälle till kvalitativ kompetensutveckling av personal. De förväntar sig också någon form av redovisning av projektet inför de övriga kollegerna på vårt gymnasium i syfte att visa på en möjlig väg till förändring när det gäller samarbetsformer mellan karaktärsämnen och kärnämnena på APU-programmen. Våra rektorer är likaledes supportrar till idén att söka kunskaper och intryck vid andra skolor utanför vår kommun. För att få lite mer substans och idérikedom tänker vi, likt lärarna i det omnämnda projektet i Rönnermans bok, göra studiebesök på skolor på Fastlandet, där man har erfarenhet av arbeten och projekt som tangerar vår uppgift. En skola som skulle kunna passa in i vårt projekt är Fryshusets gymnasieskola i Stockholm, där man bedriver en långt gången integrering av ämnena i projektform. En annan gymnasieskola med liknande inriktning finns i Vallentuna norr om Stockholm. Också Skolverket i Stockholm redovisar på sin hemsida skolor där liknande undervisningsformer bedrivs. Studiebesöken är planerade att genomföras i slutet av november. En annan skola värt ett studiebesök, är gymnasieskolan i Vänersborg, efter vilken vi lånat och modifierat idéerna kring A-kursen i svenska den s k Vänersborgsmodellen. Modellen som sådan redovisas i ett särskilt avsnitt nedan. Vänersborgsmodellen ett individualiserande arbetssätt för A-kursen i svenska Lärare i svenska på Fordonsprogrammet, Christopher Polhemgymnasiet i Visby, har tidigare företagit studiebesök vid gymnasieskolan i Vänersborg, för att i modifierad form inrätta den i A-kursens svenska på Fordonsprogrammet i Visby. Det nuvarande lärarlaget har vidareutvecklat modellen så till vida, att vissa delar tagits bort, andra lagts till eller omarbetats. Själva modellen bygger på ett individualiserat undervisningssätt. Lektionerna går i stort sätt till på följande sätt: 17

I klassrummet finns en pärm med A-kursens alla arbetsuppgifter samlade. Eleven hämtar själv uppgifter ur pärmen, som sedan arbetas igenom antingen individuellt eller i samarbete med någon annan. När eleven slutfört en uppgift, rättar eleven och läraren tillsammans uppgiften, vilket skapar en trivsam, pedagogisk samtalssituation. Två viktiga effekter av denna gemensamma rättning som eleverna ofta framför vid utvärderingar av ämnet svenska A-kursen är dels, att eleverna förstärker sina kunskaper ytterligare i dessa diskussioner med läraren, dels att eleverna, inte minst att förglömma, upplever sig bli sedda av läraren att eleven åtminstone vid det här tillfället får möjligheten att äga läraren för sig själv en stund i sin lärprocess. Detta faktum understryks inte minst vid de enskilda utvecklings- och utvärderingssamtalen mellan lärare och varje enskild elev. (Utvärderingen tas upp i ett särskilt kapitel nedan.) Sedan är det naturligtvis så att läraren själv i samtalet med den enskilde eleven lär sig se de många komplexa variablerna för en elevs förmåga att tillgodogöra sig kunskaperna. När samtalarna gemensamt kan utveckla ett nytt synsätt genom att skapa en syntes som integrerar och bygger vidare på de olika aspekterna som blivit synliggjorda sker slutligen ett överskridande av perspektiv: Så här kan vi kanske förstå detta nu! (DIALOGKOMPETENS för utveckling i arbetslivet kapitlet Att lära tillsammans genom samtal) När eleven så fått ett godkännande av läraren för det moment han eller hon individuellt bearbetat och sedan i dialog med läraren gått igenom, bekräftas det genomförda momentet med lärarens signatur och datum. Inalles rör det sig om 28 signaturer i de olika momenten för avklarad A-kurs i svenska under det första läsåret på Fordonsprogrammet. I och med att individuella arbetssättet präglar A-kursen i svenska innebär det att en del elever hinner kursen på olika lång tid. De snabbaste elever blir klara redan i början av maj, medan andra elever behöver hela läsåret på sig fram till mitten av juni, då terminen avslutas. I extremfallen finns det elever som släpar efter med A-kursen i svenska ända till slutet av de tre åren som gymnasietiden varar. Det innebär att eleven tvingas arbeta med två parallella kurser samtidigt år två och tre, dels A-kursen, dels B-kursen, vilket kan vara nog så påfrestande för en elev som ofta har stora svårigheter med att klara en av kurserna i taget. Vissa elever blir heller aldrig helt godkända, utan går ut Fordonsprogrammet med ofullständiga betyg, och går så ut till en arbetsmarknad med sämre möjligheter att skaffa sig ett arbete. Som en extra fallskärm finns det numera kompletterande tid avsatt för elever som av en eller annan anledning finner att tiden på ordinarie lektioner inte räcker till för att fullfölja A-kursen i svenska inom det år det normalt sett skall ta att genomföra den kursen. Den kompletterande tiden för studier som här avses är den så kallade programtiden och behandlas i ett särskilt avsnitt nedan. A-kursen i svenska är trots det individualiserade arbetssättet en i mångt och mycket hårt styrd kurs. Momenten är redan utvalda och fastlagda av lärarna i svenska. Det handlar om moment som interpunktion, ordkunskap, studieteknik, referat, novelläsning, tidningskunskap et cetera. De någorlunda till valet fria momenten som finns för eleverna är de fyra romaner som skall läsas och recenseras, fyra uppsatser som skall lämnas in för bedömning samt fyra kortare muntliga anföranden att hållas inför grupp. Här kan eleven relativt fritt välja romaner, uppsatsämnen och ämnen för sina anföranden. Intentionerna att infärga fordonsämnen i A-kursens svenska pågår ständigt i möjligaste utsträckning. Att helt släcka ut svenskämnet som en bärare av litteratur och kulturell bildning är inte önskvärt ur många aspekter, men som tidigare refererats till Gymnasiepropositionen 2004:140 bör Fordonsprogrammets kärnämnen präglas så mycket som möjligt av programmets inriktning. Det är dock viktigt att också fortsättningsvis förmedla en litterär tradition, och att därmed stärka intresset och viljan för det lästa ordet genom intresseväckande texter gärna kopplade till en del av det filmutbud som 18

idag baserar sig på många av världslitteraturens alster. Eller som det krasst också brukar uttryckas av lärarna till eleverna på Fordonsprogrammet: Ni skall väl inte tillbringa resten av livet med huvudet i motorrummet på en bil 24 timmar om dygnet, heller?! Ett av de moment i som hittills infärgats är t ex ovan nämnda studieteknik, inom vilket används bilbranschens reklamtidning Audi Magazine nummer 02/02, en artikel om dieselmotorns miljömässiga fördelar, för att belysa tekniken bakom att bygga upp en minneskarta (mindmap). Inom samma studietekniksmoment används också elevernas Fordonskunskapsbok, kapitlet Oljor, för praktisk tillämpning av just minneskartor. Ytterligare ett moment i A-kursen, inom vilka sker infärgning, är exempelvis ordkunskap, vars ord helt och hållet hämtas från elevernas Fordonskunskapsbok. Så görs numera ävenledes inom de muntliga anförandena som eleverna skall framträda med fyra gånger under läsåret (se ovan). Vid dessa anföranden, nog så svåra att motivera eleverna till, rekommenderas de att välja någon teknisk produkt i fordonshallen, som de förbereder med ett stolpmanuskript eller minneskarta (mindmap) och sedan förevisar inför en grupp elever. En del elever plockar gärna med sig någon avancerad motordel till lektionen, som de sedan berättar om och visar den praktiska funktionen för. Intresset brukar alltid vara på topp när någon elev har med sig och demonstrerar turboaggregatet till någon bil. Här känner den föredragande eleven stor trygghet, enär han eller hon befinner sig på hemmaplan. Eleven har själv valt det han eller hon är intresserad av, samt är expert på. Ett sådant anförande är naturligtvis väsentligt lättare att hålla till och med när man har gruppens kritiska ögon på sig. Programtid En förmiddag varje vecka avsätts i tid på schemat på Fordonsprogrammet för att ge eleverna möjligheten att lägga in extra tid i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Tiden rubriceras som Programtid på elevernas scheman. Det hela fungerar rent tekniskt på följande sätt: Under den här schemapositionen fyra timmar har eleverna normalt sett sitt karaktärsämne fordonsämnena men har möjligheten att gå till ett särskilt klassrum för extrastudier i kärnämnena. Anledningen att ta extra studietid i något, eller flera kärnämnen, kan vara att eleven på ett eller annat sätt missat något moment i ämnet och därför måste kompensera detta med extra studietid. Oftast kommer eleven självmant till programtiden, men i vissa fall måste en påminnelse till för att eleven skall inse nyttan och nödvändigheten med att göra ett besök hos kärnämnesläraren för erforderligt stöd i de missade momenten. Påpekas bör också, att det inte alltid är elever som måste ta igen tid som kommer till programtiden, utan att det ofta också förekommer att elever besöker programtiden för att helt enkelt slippa göra läxorna hemma, eller att familjesituationen är sådan att läxor svårligen kan utföras hemma hur gärna än eleven vill det! Att då få möjligheten att utföra läxorna under sakkunnig hjälp i skolan är en demokratisk fråga rörande allas rätt till likvärdig utbildning. Här fyller programtiden en viktig funktion. ( SOU 1997:108, Utbildningsdepartementet Att lämna skolan med rak rygg, s.260 punkt 8) Elevens programtid kan också bestå av arbete med färdigställandet av recensioner och uppsatser som skall vara inlämnade till ett visst datum. Här kan det kännas tryggt för eleven att veta att det alltid finns ett bollplank i form av svensklärare att bolla frågeställningarna mot, och slippa sitta hemma och kämpa med en inlämningsuppgift som eleven vet ingen i hemmet bryr sig om. ( SOU 1997:108, Utbildningsdepartementet Att lämna skolan med rak rygg punkterna 6 och 8, s.260) 19

En ständig diskussion och dokumentation förs mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna kring elevers behov stöd av Programtiden. Det kan faktiskt ibland vara så att karaktärsämneslärarna anser att eleverna i just deras ämnen rörande fordonsteknik, tycker att en elev har vissa svårigheter att läsa och tolka information i fordonsböckerna. Då kan det vara aktuellt att ta hjälp av kärnämneslärarna. Att t ex tränga in i texter rörande ellära, är minsann inte alltid det lättaste. Här kan kanske en kärnämneslärares vana vid komplicerade syntaxer, vara elever behjälplig när fordonsläraren har fullt upp med de praktiska förehavandena i fordonshallen. Därmed inte sagt att svenskläraren själv alltid förmår tränga in i de tekniska svårigheterna i exempelvis ellära men tillsamman med eleven kan kanske denne ändå bena ut vissa för eleven ogenomträngliga avsnitt i kursboken. Kanske kan det här också vara ett gyllene tillfälle för elev och lärare att mötas i en situation där eleven får vara lärare för ett ögonblick, under vilket eleven skingrar molnen för läraren kring ett och annat när det gäller mystiken i motorernas värld något som i sin tur skapar en plattform för vänskaplig och respektfull samvaro elev och lärare emellan. Även elever som satsar på högre betygsgrader kommer till programtiden ibland för att få hjälp med att spetsa det högre betyget. Under vårterminens slutskede 2004 var det två elever som ständigt dök upp på onsdagarna för att lyfta sina svenskbetyg från betygsnivån väl godkänd (VG) till nivån mycket väl godkänd (MVG) den högsta betygsnivån i skolsystemet. De lyckades bägge med bravaden! Enkäter och frågeformulär Analyser Slutsatser En undersökning via enkät och frågeformulär har utförts bland samtliga sex klasser på Fordonsprogrammet 119 elever inalles. Frågeställningarna finns utlagda som bilagor i slutet av detta projekt och resultaten från dem redovisas grafiskt i stapeldiagrammets form. I detta kapitel redovisas och tolkas utfallet av de avgivna svaren i både enkäten och frågeformuläret. Att besvara frågor i enkätform har sina fördelar och brister. En fördel är definitivt av administrativ art enkäter är förhållandevis enkla och tidsbesparande att genomföra och efterbehandla. Enkätsvar är också relativt enkla att illustrera explicit utifrån de precist avgivna svaren i det här projektet utifrån de inringade siffrorna på de horisontella axlarna, där Nej till vänster om axlarna representerar ett lågt mått av instämmande, och med stigande mått av instämmande ju närmare ringen runt siffrorna sätts mot höger på axlarna. Enkäterna ger också en klar och tydlig bild grafiskt över utfallet av de givna svaren. Det är således tämligen enkelt att skaffa sig en snabb överblick och tolkning av utfallet av de avgivna svaren. En annan fördel med enkätens form torde vara det faktum, att elever med svårigheter att avge svar i den skrivna textens form, upplever frågor i enkätform väsentligt lättare att besvara, än frågställningar där det krävs öppna, egna producerade svar. Dock finns viss berättigad kritik mot enkäter som undersökningsmodell. Den kritik som oftast framförs mot enkäten, är att de svar som avges i en sådan är just de svar som frågeställaren förväntar sig med utgångspunkt från de frågor som ställts i enkäten d v s enkäter av den här typen har en tendens att kunna styras mot undersökarens syften och mål. Det medför också att enkäter som undersökningsform egentligen blir tämligen svårtolkade. Enkäten De frågor vi valt att fokusera på rör till stor del den förväntade nytta eleverna anser sig kunna ha, både nu och i framtiden, av att studera kärnämnena 20

svenska och engelska i tre år på Fordonsprogrammet. Också samarbetet mellan karaktärsämnena och kärnämnena svenska och engelska i dagsläget och i framledes tas upp i enkäten. Det omedelbara tendensen enkäten ger vid handen, är de markant avgivna svaren i högra delen av axlarna d v s en majoritet av eleverna instämmer i påståendena, att kärnämnena svenska och engelska är till nytta i studierna generellt på Fordonsprogrammet. Eleverna uttrycker också en förväntad nytta av kärnämnena i sina framtida liv både civilt och professionellt. Det enkäten också ger en entydig bild av, är det högst genomsnittliga samarbetet över ämnesgränserna mellan karaktärsämnena och kärnämnena. Här kan vi se vilket inte framgår av sammanställningen att eleverna i årskurs 1 anser att samarbete mellan karaktärsämnena och kärnämnena svenska och engelska förekommer i större utsträckning än eleverna anser i de högre årskurserna. Noteras bör också att resultaten visar på ett större samarbete mellan ämnena i en av de två fordonsettorna, än i den andra, vilket tolkas som ett utslag av lärarnas olika sätt att betona samarbetet i de två klasserna klassera undervisas här av två separata svensk- och engelsklärare. Slutsatsen blir att eleverna tycker kärnämnena ger en förväntad nytta i studierna på Fordonsprogrammet, och att de ger en beredskap för framtiden och att de därmed kan betraktas som viktiga beståndsdelar i fordonsutbildningen. Utfallet av svaren visar också att mer samarbete mellan karaktärsämnena och kärnämnena är önskvärt under de tre utbildningsåren. Frågeformuläret Eftersom enkäten som undersökningsform, redogjort för ovan, kan visa på en aning osäkra tolkningsresultat, har vi också valt att lägga in ett frågeformulär, i vilket eleverna tvingas till ett något djupare engagemang i sina svar. Varje fråga i frågeformuläret är för kontrollkaraktärens skull kopplad till sin motsvarighet i påståendena i enkäten. Så exempelvis har påståendet i enkäten Jag kan behöva bra kunskaper i svenska i mitt jobb i framtiden en motsvarande kontrollfråga/ kontrolluppmaning i frågeformuläret i det här fallet Ge exempel på tillfällen då det kan vara bra att ha goda svenskkunskaper i ditt framtida jobb (Frågeställning 1 i enkät och frågeformulär). Det som omedelbart märks i frågeformuläret med öppna svar, är den markanta svårigheten en del elever visar upp i skrivförmåga i form av stackatoavgivna svar, oläsliga svar, svårtolkade svar, ända till helt uteblivna svar. Stundtals är de tomt gapande raderna till varje frågeställning legio! Trots allt radar mängder av goda, kloka och välreflekterade synpunkter upp sig vid sammanställningen av de 10 olika frågeställningarna i frågeformuläret. Så anser eleverna sig t ex ha stor nytta av goda svenskkunskaper i sina framtida arbeten, då det gäller att läsa instruktioner, i kontakten med kunder, vid beställning av varor, att skriva fakturor och räkningar, samt att läsa i allmänhet för att nämna några områden. Liknande svar framkommer då det gäller kunskaper i engelska kanske med den skillnaden att det här i svaren handlar om specifika kontakter utanför landets gränser för de elever som går Fordonsprogrammets Transportteknik, och som avser att köra i tung trafik på kontinenten. En intressant reflektion som skymtar fram i några elevers svar när det gäller frågeformuläret kring nyttan med svenskan och engelskan i undervisningen, är den hjälp och det stöd en förälder kan ge sina barn i hemmet vid läxläsning. Dessa elever, kan man ana, har i stort sett genom hela skolsystemet saknat föräldrarnas hjälp vid de otal svåra och tunga uppgifter de haft att lösa hemma. Ett sätt att se till att historien inte upprepar sig i nästa släktled, är att man som 21