Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift inom hemsjukvården Vimmerby kommun

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift inom hemsjukvården Vimmerby kommun Riktlinjerna framtagna av en arbetsgrupp bestående av: Helena Ahl, Marie Kant, Maud Nordin, Susanne Andersson och Birgitta Alexandersson 1

Innehållsförteckning Delegering, definitioner 3 Delegeringsförfarandet 3 Läkemedelslista, dosrecept 4 Signeringslista 4 Dokumentation 4 Uppföljning och omprövning 4 Återkallande av delegering 5 Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan överlåtas 5 Egenvård 5 MAS ansvarar för 5 Delegerande/instruerande personal ansvarar för 6 Verksamhetschef ansvarar för 6 Områdeschef ansvarar för 6 Omsorgspersonal med delegering ansvarar för 6 Gällande lagar och författningar 6 Bilagor Hälso- och sjukvårdsuppgifter som inte kan delegeras, sjuksköterska 7 Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan delegeras, arbetsterapeut, sjukgymnast 8 Utbildningsmaterial delegering insulin 9 Utbildningsmaterial delegering läkemedel 13 Kunskapstest insulin 18 Kunskapstest läkemedel 20 Dosrecept 22 Förklaringar Dosrecept 23 2

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom hemsjukvården i Vimmerby kommun. Delegering, definitioner Enligt delegeringsföreskrifterna får inte en undersköterska eller annan omsorgspersonal utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter under eget yrkesansvar utan att uppgiften har delegerats. Med delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift menas att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen, och har formell kompetens för och praktiskt kan utföra uppgiften, överlåter efter utbildning/instruktion denna uppgift till en person som saknar den formella kompetensen. Den person som tar emot uppgiften skall genom erfarenhet av sin yrkesverksamhet blivit reellt kompetent för uppgiften. Delegering är ett redskap för att tillvarata kompetensen hos omsorgspersonalen och är inte avsedd för att lösa brist på personal. Det är viktigt att mottagaren av en delegering har sin arbetsledares tillåtelse att utföra uppgiften. Det går inte att delegera det totala patientansvaret. Sjuksköterskan, arbetsterapeuten eller sjukgymnasten har alltid ett övergripande ansvar för att patienten som han/hon har patientansvaret för får den hälso- och sjukvård han/hon ska ha. Om sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast uppdrar åt någon att utföra en uppgift i form av assistans eller handräckning vid ett enstaka tillfälle är detta inte att betrakta som delegering. Sjuksköterskan har då ansvaret för att arbetsuppgiften blir korrekt utförd. I en akut nödsituation kan det bli nödvändigt att beordra utförandet av en viss arbetsuppgift. Inte heller detta är att betrakta som delegering. Delegeringsförfarandet Delegeringar av hälso- och sjukvårdsuppgifter får inte göras slentrianmässigt. Varje delegeringsbeslut ställer stora krav på gott omdöme, goda kunskaper och noggrannhet hos såväl den som delegerar som den som tar emot en delegering. Behovet och lämpligheten av att delegera en viss uppgift bedöms av den yrkesutövare som är behörig att delegera. Delegering av arbetsuppgift får inte ske mot någons vilja eller om uppgiftsmottagaren bedömer att han/hon inte kan utföra denna på ett säkert sätt. Enligt kap 6 3 patientsäkerhetslagen har den, som delegerar en arbetsuppgift till någon annan, ansvar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Den som överlåter en arbetsuppgift genom delegering måste skaffa sig kännedom om vilka kunskaper den som ska utföra uppgiften har om uppgiften ifråga. Den som delegerar eller överlåter en arbetsuppgift ska ge den utbildning eller information som den som ska utföra uppgiften behöver för att kunna utföra den på ett säkert sätt. I utbildningen ska också vid behov praktisk träning ingå. Utbildningen/informationen ska dels ha en generell del och en speciellt anpassad del. Den generella delen innehåller den utbildning som behövs för att kunna genomföra en specifik uppgift oavsett var den utförs och den anpassade delen innehåller information om de lokala rutinerna och om de patienter delegeringen gäller. Den som tar emot en delegering ska känna till de lagar, författningar och lokala riktlinjer som finns gällande delegering. Generell och anpassad utbildning/information kan ges antingen vid separata tillfällen eller vid samma tillfälle. Framtaget utbildningsmaterial används, bilagor 3 och 4. Om hälso- och sjukvårdsuppgiften som delegeras är av den karaktären att ett misstag kan ge en varaktig skada eller död ska en riskbedömning av de ingående momenten göras och en skriftlig instruktion upprättas. Den som avser att delegera en arbetsuppgift skall säkerställa att uppgiftsmottagaren anser sig ha 3

tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften. Uppgiftsmottagaren skall upplysa den som skall delegera uppgiften om sin förmåga att fullgöra denna. Om uppgiftsmottagaren anser att han eller hon inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för uppgiften, får uppgiften inte delegeras. Delegering får endast ges till person som är 18 år eller äldre. Delegering ges inte till elever och praktikanter. Ett delegeringsbeslut gäller maximalt ett år och är giltig inom kommunens enheter för äldreomsorg och funktionshinder. Delegeringen ska därefter omprövas och förnyas. När omprövning sker ska sjuksköterskan, arbetsterapeuten eller sjukgymnasten ha personlig kontakt med delegaten i grupp eller enskilt. Delegaten ska tillfrågas om han/hon är villig att åta sig delegering för ytterligare en tidsperiod samt om han/hon anser sig ha de kunskaper och erfarenhet som behövs. Framtaget kunskapstest används, bilaga 5 och 6. Delegaten och sjuksköterskan/arbetsterapeuten/sjukgymnasten har gemensamt ansvar för att delegeringen förnyas. Om den som fattat ett delegeringsbeslut lämnar sin befattning, upphör beslutet att gälla. Efterträdaren skall inom fyra veckor ta ställning till om beslutet fortfarande skall gälla. Under tiden fram till att en omprövning gjorts ansvarar MAS för delegeringsbesluten. Om den som fattat ett delegeringsbeslut byter ansvarsområde inom hälso- och sjukvårdsenheten gäller delegeringen fram till planerad uppföljning/förlängning. Delegeringsbeslutet upphör också att gälla då uppgiftsmottagaren avgår från sin tjänst. Delegeringen överförs inte på dennes efterträdare. Läkemedelslista, dosrecept Vid utbildningen inför en delegering av läkemedel ska en genomgång av hur man läser läkemedelslista och dosrecept ske. Bilaga 7. Signeringslistor Vid utbildning inför en delegering av läkemedel ska en genomgång av hur man läser och signerar på signeringslistorna ske. Dokumentation av delegeringsbeslut, Treserva Varje delegeringsbeslut skall dokumenteras. Muntliga delegeringar får inte förekomma. Av dokumentationen skall framgå: vilken arbetsuppgift som delegerats, instruktion av den delegerade uppgiften att delegeringen gäller Vimmerby kommun vem som delegerat uppgiften, till vem uppgiften delegerats, tiden för delegeringsbeslutets giltighet, datum då beslutet om delegering fattades. Både den som delegerar och den som mottar en arbetsuppgift skall underteckna delegeringsbeslutet. Delegaten ska ha ett exemplar av delegeringsbeslutet. Sjuksköterskan, arbetsterapeuten och sjukgymnasten kan för egen räkning ha ett exemplar av delegeringsbeslutet eller på annat sätt föra dokumentation över sina givna delegeringar. Delegeringarna sparas och bevakas också i Treserva. Uppföljning och omprövning av delegeringsbeslut Den som delegerat en hälso- och sjukvårdsuppgift ska bevaka att uppgiften utförs på ett sätt som är förenligt med god och säker vård. Detta kan ske genom samtal med delegaten och annan personal 4

och genom kontroll av signeringslistor. Vid delegering till personal som tidigare inte haft delegering ska en uppföljning göras genom samtal med delegaten inom sex veckor. Bevakning av detta markeras i Treserva. Delegaten ska få den handledning han/hon behöver. Den delegerande sjuksköterskan, arbetsterapeuten eller sjukgymnasten ska fortlöpande lämna information till delegaten om sådant som är av betydelse för utförandet av de delegerade arbetsuppgifterna. Det kan röra sig om förändringar i patientens hälsotillstånd, förändringar i medicinering. Informationen kan med fördel ges då flera delegater är samlade, t.ex. vid personalmöten. Omprövning av delegeringsbeslut kan behöva göras om organisationen förändras, nya tekniker eller rutiner införs. Återkallande av delegering Om det visar sig att en delegerad hälso- och sjukvårdsuppgift inte utförs på ett sätt som är förenligt med god och säker vård eller om delegaten visar bristande omdöme ska ett återkallande av delegeringsbeslutet övervägas. Alternativ till återkallande kan vara att mer utbildning, information eller praktisk träning behövs. Beslut om återkallelse av delegering sker i samråd med MAS och dokumenteras på delegeringsbeslutet och en kopia skickas till MAS. Om delegering blir aktuellt efter att återkallelse skett ska MAS kontaktas. Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan överlåtas eller delegeras De hälso- och sjukvårdsuppgifter som inte kan delegeras eller överlåtas efter instruktion framgår av förteckning, bilaga 1 för sjuksköterska och bilaga 2 för sjukgymnast/arbetsterapeut. Om hälso- och sjukvårdsuppgifter, som finns med i förteckningen behöver delegeras eller överlåtas, ska detta godkännas av MAS. Övriga uppgifter kan efter bedömning delegeras. Egenvård En person som själv kan ta ansvar för sin hälso- och sjukvård kan ibland behöva praktisk hjälp. Personal kan då ge handräckning till personen ifråga. Detta räknas då som egenvård och faller inte inom ramen för kommunal hälso- och sjukvård. För att ge handräckning vid egenvård krävs inte delegering. MAS ansvarar för Att patienterna får en god och ändamålsenlig vård Att beslut att delegera är förenliga med säkerheten för patienterna Att det finns riktlinjer upprättade Att riktlinjerna är kända i verksamheten Meddela vilka arbetsuppgifter som inte kan delegeras Meddela eventuella restriktioner om vad som är lämpligt att delegera Sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast ansvarar för: Att delegering/instruktion av arbetsuppgifter är till gagn för den enskilde och inte äventyrar säkerheten. Att förvissa sig om att den som får delegeringen/instruktionen kan utföra uppgiften på ett tillfredsställande sätt. Att dokumentera delegeringsbeslut i Treserva. Att bevaka/följa upp att delegerade/instruerade arbetsuppgifter utförs på ett sätt som är förenligt med god och säker vård. Kunskapskontroll kan vid behov användas för att kontrollera detta. 5

1r0826 Att bevaka när ett delegeringsbeslut upphör att gälla och när så k ävs ompröva nödvändigheten av att fofisättningsvis överlåta arbetsuppgiften. Att vid behov ÍÌirnya delegeringen eller ftilja upp instruktionsutbildningen. Att bevaka och vidta åtgärder om ett delegeringsbeslut eller instruktionsbevis behrjver omprövas eller återkâllas. Verksamhetschefen ansvarar fü r. Att det finns personal med tillräcklig kompetens fijr att fullgöra de uppgifter som ankommer på verksamheten Enhetschef ansvarar ftir o Att den pe sonal som behövs ftir att kunna ge god vard ska finnas till hands. o Att hänsyn tas till behov av delegerad och instruerad personal vid bemanningsplanering. Att sträva efter kontinuitet i bemanningen runt patienter där delegering eller instruktion krävs.. Att tid avsâtts vid personalplanering für delegerinýinstruktion i samråd med sj uksköterska./arbetsterapeut. i sj ukgymnast. Att ha kännedom om den personal som har delegeringar o Att i god tid anmäla behov av delegering till ansvarig sjuksköterska. Lämna namn och personnummer på ny personal till IT-samordnaren ÍÌir registrering i Treserva. Meddela legitimerad personal om delegerad eller instruerad personal får fiirlängning av vikariat/anställning eller slutar sin tjänst Omsorgspersonal med delegering ansvarar für:. Tala om när man inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och/eller information fiir att kunna utíìira arbetsuppgift en o Att meddela ftirändringar i patientens hälsotillstånd till ansvarig sjuksköterska. Att meddela auiikelser och felaktigheter vid utftirandet av delegerade arbetsuppgifter till ansvarig sjuksköterska och enhetschef o Att skriva alwikelserapport vid awikelser i l?ikemedelshantering o Att meddela i god tid när delegeringsbesluÿinstruktionsbevis går ut eller när upplìiljning av dessa ska göras.. Att fylla i signeringslistorna korrekt Gällande lagar och fürfattningar 1982:763 Hälso- och sjukvrirdslagen $ 24 SOSFS 1997:14 SOSFS 2000:1 SOSFS 2005:12 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården Ledningssystem ÍÌir patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2010:659 Patientsäkerhetslagen r$tta MAS AI 4or-'u 6

Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsuppgifter som sjuksköterskan ansvarar för och som inte kan delegeras: Ansvar för läkemedelshantering (när läkaren bedömt att den enskilde ej kan klara denna uppgift) Bedömning av larm (dörrlarm, mattlarm etc) Blodprovstagning i central venkateter (CVK) alternativt subcutan venport Blodgruppering Blodtransfusioner, (se rutin vid transfusion av blodkomponenter) Central venkateter (CVK), skötsel Dokumentation enligt patientdatalagen Förskrivning av läkemedel Förskrivning av kostnadsfria hjälpmedel Förskrivning av antidecubitusmadrass Förestå läkemedelsförråd Identitetskontroll ID-band Infusioner Injektioner (intracutant, intramuskulärt, intravenöst) Kateterisering/kateterbyten, första gången eller vid komplicerade byten Läkarkontakt Medicinsk bedömning, tillsyn och kontroll Nedsättning av sond Observation, bedömning, åtgärd, och uppföljning av den enskildes hälsotillstånd Perifer venkateter (PVK) PICC-Line (perifert insatta centrala kateter), skötsel Smärtlindring, symtomkontroll och uppföljning Subcutan venport (ex Porth A Cath), skötsel Total parenteral nutrition (TPN) Vaccinationer Öronspolning med gummiblåsa 7

Bilaga 2 Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan utföras av reellt kompetent person efter delegering från arbetsterapeut eller sjukgymnast Behandling som kräver specifika kunskaper föregås av riskanalys och bedömning av arbetsterapeut och sjukgymnast. - Splint - TENS - Tippbräda Felsökning på hjälpmedel. Utprovning och träning i handhavande av vissa hjälpmedel, där särskilda kunskaper krävs för att uppnå trygghet och säkerhet. Exempel på hjälpmedel: Badbräda Duschstol, på hjul Dävert Gåbord Rollator Rullstol (enbart för transport) Toalettstolsförhöjning, fast eller fristående Utlämning av vissa ersättningshjälpmedel under begränsad tid. Enbart ersättningsprodukt av samma typ får lämnas ut. Komfortrullstolar och aktiva rullstolar där patientens sittande kräver ökad riskanalys, får ej delegeras. Ventilator med ansiktsmask Ortosbehandling Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan utföras av reellt kompetent person efter ordination och instruktion av arbetsterapeut eller sjukgymnast Allmän behandling som utförs efter riskanalys, med skriftlig/muntlig instruktion och som omfattar följande områden: ADL-träning, dvs träning vid toalettbesök, förflyttning, matsituationer, av- och påklädning, hygien Cirkulationsträning/andningsgymnastik. Gåträning, ståträning, förflyttning/överflyttning, balansträning Kontrakturprofylax Rörelseträning Skötsel och handhavande av hjälpmedel 8

Bilaga 3 CHECKLISTA INFÖR DELEGERING AV INSULINGIVNING Diabetes mellitus Diabetes mellitus eller sockersjuka är en vanlig sjukdom som medför att sockret i blodet inte tas upp i kroppens celler. Detta leder till förhöjda sockervärden i såväl blod som urin. De två mest kända och vanliga formerna av diabetes är typ 1 och typ 2. Vad är insulin Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln och som har stor betydelse för energiomsättningen i kroppen. Insulin sänker plasmaglukos genom att se till att socker används som bränsle i musklerna. Insulin fordras också för att socker ska kunna lagras i levern i energidepåer och för att omvandla socker till fett i fettvävnad. Typ 1 Här har forskning visat att de celler i bukspottkörteln som bildar insulin förstörs och insulinbrist blir följden. Immunförsvaret har bildat antikroppar som angriper dessa celler. Typ 1 är en så kallad autoimmun (kroppsegen) sjukdom. Denna typ av diabetes kräver insulinbehandling från början. Insulinbrist är ett allvarligt tillstånd som ger syror (ketoner) i urinen förutom att sockervärdet i blodet stiger. Typ 2 Här är orsakerna flera t.ex. höga blodfetter, högt blodtryck, bukfetma s.k. metabola syndromet. Typ 2 är starkt ärftlig och sannolikt ärver man en svaghet i sina insulinproducerande celler. Vid denna typ av diabetes har man också ett motstånd i kroppen mot insulinets verkningar (insulinresistens). Typ 2 behandlas ofta från början med kostomläggning och/eller med tabletter. I många fall blir insulintillförsel nödvändig. Mål med behandling Målet för behandling av diabetes är att med bibehållen livskvalitet förhindra akuta och långsiktiga komplikationer. Genomgång av plasmaglukosmätning Målvärde för blodsockret (=plasmaglukos) är individuellt. Plasmaglukos mäts med hjälp av en speciell apparat. Värdet registreras i plasmaglukos = p-glukos, tidigare benämndes detta som värde på blodsocker. Praktisk genomgång av apparat samt hur provtagningen går till. Insulin En otillräcklig insulinproduktion ersätts med dagliga subkutana (under huden) injektioner av insulin. Olika insulinpreparat skiljer sig bl.a. genom: hur snabbt effekten sätter in under hur lång tid effekten är som kraftigast hur länge de verkar Insulinets verkan varierar mycket mellan olika personer och av många andra orsaker som t.ex. var på kroppen injektionen ges. 9

När en ny insulinpenna tas i bruk testa att insulin kommer fram innan dosen ställs in. Ibland kan det också finnas luft i ampullen (glasbehållaren), håll pennan med injektionsnålen uppåt. Knacka lätt på ampullen. Vrid ampullen ett steg och tryck på injektionsknappen för att få ut luften, upprepa tills det kommer ut insulin. Basinsulin (grumligt insulin) medellång- och långverkande behövs för att hålla ämnesomsättningen i balans under hela dygnet. Blandinsulin (grumligt insulin) färdig blandning av snabb- och medellångverkande. Måltidsinsulin (klart insulin) snabbverkande alternativt direktverkande Förvaring Insulin ska förvaras mörkt och kallt (2-8 grader) i kylskåp. I rumstemperatur i högst 1 månad och ej över 25 grader. Märk insulinpennan när den tas ur kylskåpet med datum och förvara den i rumstemperatur, oåtkomlig för obehöriga i patientens bostad. FÖR HÖGT PLASMAGLUKOS Högt plasmaglukos ökar risken för komplikationer. För höga värden kan uppstå vid: Om man äter för mycket i förhållande till insulindosen Mera stillasittande än vanligt Feber, infektion Akut sjukdom Kortisonbehandling Kännetecken vid högt plasmaglukos Ökad törst Ökade urinmängder Trötthet, slöhet Illamående, kräkningar Djupandning Aptitförlust OBS! Kontakta alltid sjuksköterska om patienten har högt plasmaglukos, innan du ger insulin. 10

FÖR LÅGT PLASMAGLUKOS Kroppen reagerar på olika sätt, dels beroende på frisättning av olika ämnen som strävar efter att höja blodsockret och dels på att hjärnan får för lite socker. För låga värden kan uppstå vid: För lite mat, försenad måltid För mycket insulin Ökad fysisk aktivitet Maginfluensa diarré kräkning Alkohol Kännetecken vid lågt plasmaglukos Irritation, aggressivitet Svettningar Huvudvärk, yrsel Darrighet Hjärtklappning Dåsighet Nedsatt koncentrationsförmåga OBS! Kontakta alltid sjuksköterska innan du ger insulin om patienten har ett lågt plasmaglukos verkar ovanligt trött är sjuk eller inte mår bra av någon anledning Om plasmaglukosen blir mycket lågt (=insulinkänning) kan det hända att patienten blir medvetslös. Ring 112 och kontakta därefter ALLTID sjuksköterska 11

Injektionsområden Insulin ska injiceras i det fettlager som finns under huden= subcutant. Det är viktigt att känna till att insulin sugs upp olika fort från olika områden på kroppen. Snabbaste uppsugningen sker från buken. SÅ HÄR INJICERAR DU INSULIN Tag fram dosreceptet/ordinationsbeskedet och kontrollera ordinerad dos Rätt insulin - rätt dos - rätt tid - rätt patient Kontrollera mot signeringslistan att insulinet inte redan är givet. Injektionsteknik Vänd pennan 10 gånger för att blanda om insulinet (basinsulin eller blandinsulin) Skruva fast en injektionsnål på pennan. Före varje injektion ska du kontrollera att pennan fungerar. Ställ in en dos på 1-2 enheter. Håll pennan i en upprätt position och tryck långsamt på knappen. En liten droppe insulin ska kunna ses på kanylspetsen. Om inte, ställ om dosen och tryck på knappen igen tills du ser en droppe. Ställ in dosen som ska ges. När din penna är förberedd för injektion, tryck in kanylen hela vägen genom huden och injicera insulinet. Håll därefter in knappen under minst 10 sekunder så att du får allt insulin du behöver. Dra långsamt ut kanylen. Snabbinsulin (ex Actrapid, Humalog, NovoRapid) ges alltid subcutant i fettlagret på magen. Byt inte injektionsområde utan flytta injektionsstället några cm mellan varje injektion för att undvika risken för lokal fettanhopning. Långtidsverkande insulin (ex Insulatard, Humulin) ges subcutant i fettlagret på låret eller höften Mix-insuliner (ex Novomix) ges vanligen subcutant i fettlagret på magen, men kan även ges i låret.(individuellt för varje patient) Vid insulingivning i låret byt injektionsställe varje dag genom att växla mellan höger och vänster ben. När du är klar, ta bort kanylspetsen med en Safe-Clip. Safeclip fås kostnadsfritt på Apoteket Signera given insulindos Skriv brytningsdatum på nyöppnad insulinpenna 12

. CHECKLISTA INFÖR DELEGERING AV UPPGIFT INOM LÄKEMEDELSHANTERINGEN Bilaga 4 För att läkemedelshanteringen skall vara säker måste patientens förmåga att sköta sina läkemedel själv bedömas individuellt. Då någon på grund av sitt tillstånd inte kan klara sin medicinering själv kan den sjuksköterska som svarar för patientens vård ta över ansvaret för läkemedelshanteringen i samråd med patientansvarig läkare och patient/närstående. Bedömningen ingår i läkarens ansvar liksom skyldigheten att följa patientens tillstånd. Läkemedel Det är viktigt att ta läkemedel på rätt sätt. Ett läkemedel måste tas upp i blodet för att göra verkan. Läkemedel kan tillföras genom injektion direkt i blodet, genom munnen då läkemedlet tas upp i blodet via mag-tarmkanalen, via ändtarmen eller via inandning. Läkemedel, som stryks på huden, salvor, lösningar, har oftast endast lokal effekt. Den tid det tar för läkemedlet att tas upp i blodet avgör hur länge man måste vänta innan man får effekt. Mängden tillfört läkemedel är avgörande för effekten. När koncentrationen av läkemedlet är för låg uteblir effekten, om den blir för hög uppstår biverkningar. Då äldre människor ofta har svårt att svälja sina läkemedel på grund av minskad salivavsöndring samt att de muskler och nerver som styr sväljfunktionen fungerar sämre, är det viktigt att man tar sin medicin tillsammans med rikligt med dryck i sittande eller stående ställning. Många läkemedel kan ge frätskador om de fastnar i matstrupen plus att man får en mycket fördröjd effekt av läkemedlet. Hanteringsanvisningar Brustabletter Måste lösas i vatten innan man tar dem, annars ger de gasutveckling i magen. Depotkapslar Depottabletter Skall, om inte annat anges, sväljas hela. För att undvika att tabletterna eller kapslarna fastnar i matstrupen bör de intas med ½ glas vätska. För att underlätta nedsväljandet kan en klunk vätska sväljas omedelbart före intaget. Depotplåster Avger läkemedel i jämn takt under en viss tid. Läkemedlet tränger igenom huden och tas upp av blodet. Fästes på torrt och hårfritt ställe enligt bruksanvisning. Byta appliceringsställe vid varje byte. OBS! plåstret innehåller läkemedelsrester. Plåstret läggs i kasseringsbössor inför inlämning för kassation på apoteket. Kasseringsbössor finns att hämta gratis på apoteket. Flytande läkemedel att tas genom munnen Kallades tidigare mixtur eller droppar. Enligt nya benämningar kallas de nu oral vätska och orala droppar. Orala droppar är mer koncentrerade än oral vätska. Vissa flytande läkemedel måste omskakas för att få effekt. Det står på flaskan. Enbart läkemedel märkt med kallförvaring ska förvaras i kylskåp. 13

Inhalationsläkemedel Läkemedel för inhalation finns i en mängd olika varianter. Rätt inhalationsteknik kan vara av avgörande betydelse för läkemedelseffekten. Pulverinhalatorer är oftast lättare att använda än inhalationsaerosoler. För korrekt användning se bipacksedel i förpackningen! Kapslar/tabletter Kapslar/tabletter bör alltid intas med vätska för att undvika att de fastnar i matstrupen. Om det är möjligt ska patienten sitta eller stå. Om läkemedlet måste krossas före intag är det sjuksköterskan som måste avgöra detta. Kapslar kan ofta öppnas och innehållet kan blandas med mat. Kapseln innehåller ofta dragerade korn som inte får delas eller krossas. Klysma Klysma är flytande medicin avsedd att föras in i ändtarmen. De är engångsbehållare av plast med en pip som förs in i ändtarmen. Gör så här vid användning: - Patienten bör ligga på sidan med benen lätt böjda. - Smörj ev. lite salva på behållarens pip och för in hela pipen i ändtarmen. - Klysmat töms genom att behållaren trycks ihop och hålls hoptryckt medan pipen dras ut. - Patienten bör ligga kvar några minuter så att inte medicinen rinner ut. Läkemedel för huden Dessa finns i många olika former. Hudbesvären och var läkemedlet skall appliceras avgör vilken form som är lämpligast att använda. - Kräm används vanligen på hudbesvär där huden kan vara fuktig eller på skador som vätskar lite. Kräm släpper igenom fukt och känns mindre fet än salva. Den skall strykas på i ett tunt lager. - Kutan vätska är ett samlande begrepp för kutan emulsion, kutan lösning och kutan suspension. Används till hårbevuxna hudytor och stora partier. - Puder kyler och skyddar huden. Används på rodnad och svullen hud eller där hud ligger mot hud. - Salva används ofta på mycket torra hudskador. Den bildar en tunn hinna som bevarar fuktigheten och skall strykas på i ett tunt lager. - Schampo klassas som läkemedelsform då ett aktivt läkemedel har satts till en schampobas. Nässpray näsdroppar nasalpulver Läs på bipacksedeln! Det finns olika varianter. Resoribletter/Nitroglycerinspray Placeras/sprayas under tungan. Det verksamma ämnet tas upp i blodet via munnens slemhinna. Får ej sväljas. Ge ej vätska samtidigt. Ger snabb effekt. Stolpiller = suppositorier Stolpiller införes i ändtarmen med den raka delen först. För att underlätta införandet kan stolpiller doppas hastigt i ljummet vatten strax före införandet. 14

Sugtabletter Sugtabletter skall inte sväljas utan upplösas långsamt och utöva lokal effekt i munhåla eller svalg. Vagitorier För att underlätta införandet i slidan kan vagitorierna (om inget annat anges) hastigt fuktas med lite vatten före införandet. Vagitorier skall i regel föras långt in. Ögondroppar Ögondroppar bör ha rumstemperatur när de används. Bruten flaska skall förvaras i rumstemperatur även om förpackningen är märkt med kallförvaring. Ögondroppar till enskild patient är i regel hållbara en månad efter brytningsdatum (i vissa fall gäller kortare tid, ex. Okonserverade ögondroppar). Anteckna brytningsdatum på förpackningen! Ögondroppar i endospipetter är för engångsbruk, de är ofta utan konserveringsmedel. Om flera droppar eller ögondroppar av olika sort skall ges i samma öga bör man vänta minst 5 minuter mellan de olika ögondropparna. Om det är svårt att dosera ögondroppar rätt finns speciella droppstöd både för droppflaska och för engångspipetter. Fråga på Apoteket! Ögonsalva Ögonsalva bör ha rumstemperatur när den ges. Ögonsalva till enskild patient är i regel hållbar en månad efter brytningsdatum (i vissa fall kortare tid). Anteckna brytningsdatum på förpackningen. När salvan skall ges dras det undre ögonlocket ned och lite salva trycks ut mellan undre ögonlocket och ögat. Patienten bör blinka så att salvan sprider sig över ögat. Vidrör inte ögat med tubspetsen! Örondroppar Örondroppar bör ha rums- eller kroppstemperatur när man använder dem. Örondroppar för kirurgiskt bruk eller vid skadad trumhinna är avsedda för engångsbruk. Örondroppar ges på följande sätt: - Patienten skall ligga på sida. - Ytterörat dras uppåt- bakåt så att hörselgången rätas ut. - Håll flaskan eller pipetten nära örat, men undvik att röra örat med flaskspetsen eller pipetten. - Tryck försiktigt ut en droppe i taget. - Patienten bör ligga kvar 5 minuter så att dropparna hinner verka. Öronsalva Öronsalva bör ha rums- eller kroppstemperatur när man använder den. Anteckna brytningsdatum på förpackningen. Öronsalva ges på följande sätt: - Patienten skall ligga på sida. - Tryck ut så mycket salva på en bomullspinne som anges på förpackningen. - Ytterörat dras uppåt- bakåt så att hörselgången rätas ut. - Stryk ut salvan i yttre delen av hörselgången med hjälp av bomullspinne. - För inte in bomullspinnen för långt i hörselgången. 15

Läkemedlens hållbarhet Läkemedel skall alltid förvaras enligt fabrikantens anvisningar. Den hållbarhet som fabrikanten anger på förpackningen gäller obruten förpackning. För en del läkemedel förändras hållbarheten när förpackningen bryts. Brytningsdatum antecknas på förpackningen. Kasserade läkemedel Individuellt förskrivna läkemedel som inte längre är aktuella, inte längre används skall återlämnas till apoteket för kassering. Vanliga läkemedelsgrupper - Smärtstillande medel - Lugnande medel - Hjärt- och kärlmedel - Blodförtunnande medel - Inhalationsmedel - Urindrivande medel - Laxermedel - Penicillin/antibiotika Informera om de vanligaste läkemedlen som förekommer på enheten, effekter och biverkningar. Avvikelser i hälsotillstånd, läkemedelsbiverkningar, skall rapporteras till sjuksköterska. Ordination Det är alltid läkare som ordinerar läkemedel till patienten. Det är tjänstgörande sjuksköterska som ansvarar för att ordinationen blir utförd. Ordination av läkemedel kan ske genom personliga recept, E-recept, läkemedelslista eller via APO-dos systemet. Läkemedelslista. Läkemedelslistan betraktas som journalhandling och förvaras tillsammans med patientens övriga journalhandlingar hos områdesansvarig sjuksköterska och en kopia förvaras hos patienten. Ordinationer förs in på denna lista antingen av läkare eller av sjuksköterska. Läkaren skall alltid signera ordinationen. Denna lista är originalhandling och läkemedel kan iordningställas efter denna. När det kommer en ny läkemedelslista byts den gamla listan ut och arkiveras och den gamla kopian hos patienten byts ut och kastas. APO-DOS Detta är ett system där apoteket iordningställer doserna. Läkare meddelar sina ordinationer till dosapoteket som för in ordinationerna på ett dosrecept. Dessa dosrecept är originalhandlingar och hanteras på samma sätt som läkemedelslistor. Dessa dosrecept förvaras tillsammans med patientens övriga handlingar hos områdesansvarig sjuksköterska och en kopia förvaras hos patienten. När det kommer ett nytt dosrecept byts den gamla listan ut och arkiveras och den gamla kopian hos patienten byts ut och kastas. Bilaga 7. 16

Iordningställande av läkemedelsdoser. Uppgiften att iordningställa läkemedelsdoser utförs under det yrkesansvar som gäller för hälso- och sjukvårdspersonal. Doserna iordningställs efter originalhandling. Den som har fått delegering på att iordningställa läkemedelsdoser, ansvarar för att rätt patient får rätt läkemedel med rätt styrka delad i rätt dos vid rätt tidpunkt. Den som har iordningställt läkemedelsdosen ansvarar för innehållet och signerar detta. Se vidare checklista på delegeringsblanketten. När man iordningställer läkemedelsdoser skall man vara ostörd. Överlämnande av läkemedelsdoser Uppgiften att överlämna iordningställda läkemedelsdoser utförs under det yrkesansvar som gäller hälso- och sjukvårdspersonal. Den som fått delegering på att överlämna iordningställd läkemedelsdos, ansvarar för att rätt patient får rätt läkemedelsdos vid rätt tidpunkt, alltså att morgondosen överlämnas på morgonen, och att patienten får den administrerad på rätt sätt. Tänk på detta med riklig dryck och sittande eller stående ställning. Kontrollera att patienten har tagit sin medicin, om inte meddela sjuksköterska. Signera överlämnad dos när patienten har svalt sina läkemedel. Se vidare checklista på delegeringsblanketten. Misstag som gjorts i samband med läkemedelshanteringen skall rapporteras till sjuksköterska eller närmaste arbetsledare så snart som möjligt. Avvikelserapport skrivs och skickas till enhetschefen som ansvarar för att åtgärder för att förhindra upprepning av misstaget vidtas. Rapporten skickas därefter till MAS för registrering. Vid behovsläkemedel Läkare ordinerar alltid vid behovsläkemedel. Dessa ges till patienten i samråd med sjuksköterska. Läkemedlet, dess styrka och tidpunkt noteras och signeras. 17

VIMMERBY KOMMUN Bilaga 5 OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA DATUM: NAMN: KUNSKAPSTEST INSULINGIVNING Du skall svara på om dessa påståenden är rätt eller fel. 1. Vid diabetes mellitus produceras för mycket insulin. Rätt Fel Vet ej 2. Vid insulinkänning blir vårdtagaren blek och kallsvettig. Rätt Fel Vet ej 3. Insulin kan ges i tablettform. Rätt Fel Vet ej 4. Kontroll av signeringslistan före injektionsgivning är nödvändigt. Rätt Fel Vet ej 5. Med subcutan injektion menas att injektionen ges i underhudsfettet. Rätt Fel Vet ej 6. Lämpliga injektionsställen är buken och lårets utsida. Rätt Fel Vet ej 7. Det är viktigt att vårdtagaren får mat i anslutning till injektion av snabbverkande insulin. Rätt Fel Vet ej 8. Ökad törst och stora urinmängder kan vara tecken på högt blodsocker. Rätt Fel Vet ej 9. Hållbarheten för en öppnad insulinpenna är tre månader. Rätt Fel Vet ej 10.Om vårdtagaren vid en blodsockerkontroll har ett värde på 20 mmol får Du själv ge en extra dos insulin. Rätt Fel Vet ej 11. Insulin finns med olika verkningsmekanismer tex snabbverkande och långtidsverkande. Rätt Fel Vet ej 12. Efter användning kastas spetsen till insulinpennan direkt i soppåsen. Rätt Fel Vet ej 13.Synnedsättning kan vara en komplikation till diabetes mellitus Rätt Fel Vet ej 14. Vid infektioner sjunker blodsockret. Rätt Fel Vet ej 18

15. Du kommer hem till Agda 81 år. Din uppgift är att ge henne hennes eftermiddagsinsulin. Agda har ätit dåligt de sista dagarna, hon är trött, hängig och irriterad. Hon är förändrad sedan du träffade henne senast. Vad gör du? Kryssa för de alternativ Du tycker passar bäst: Mäter plasmaglukos (blodsocker) Ger inte insulinet utan kontaktar sjuksköterska Ger den vanliga insulindosen Ger insulin och kontaktar sedan sjuksköterska Ger söt saft Ger extra insulin Kontaktar sjuksköterska Vet inte ANTAL RÄTT: DELEGERANDE SJUKSKÖTERSKA: Godkänd: Minst 75% rätt 19

VIMMERBY KOMMUN Bilaga 6 OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA DATUM NAMN: KUNSKAPSTEST LÄKEMEDEL Du skall svara på om dessa påståenden är rätt eller fel. 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du på delegering handhar läkemedel Rätt Fel Vet ej 2. Delegering innebär att en eller flera arbetsuppgifter överförs från en person som har formell kompetens till en som har reell kompetens. Rätt Fel Vet ej 3. Delegering av medicinska arbetsuppgifter görs av enhetschefen. Rätt Fel Vet ej 4. När Du efter en delegering åtagit Dej en arbetsuppgift är Du ansvarig för hur den genomförs och är skyldig att följa gällande föreskrifter Rätt Fel Vet ej 5. Du har rätt att delegera till en arbetskamrat. Rätt Fel Vet ej 6. En läkemedelsdelegering är alltid tidsbegränsad. Rätt Fel Vet ej 7. En delegering kan återkallas. Rätt Fel Vet ej 8. Du kan bli tvingad att åtaga Dej en delegering. Rätt Fel Vet ej 9. För att en vårdtagare skall kunna känna sig trygg och säker är det viktigt att han/hon får rätt dos vid rätt tillfälle. Rätt Fel Vet ej 10. Du måste alltid förvissa Dej om att vårdtagaren tar läkemedlet. Rätt Fel Vet ej 11. Brustabletter kan med fördel sväljas hela Rätt Fel Vet ej 12. Tabletter bör intas stående/sittande med minst ett halvt glas vatten. Rätt Fel Vet ej 13. Kapslar bör sväljas hela. Rätt Fel Vet ej 14. En depåkapsel skall krossas för att få god effekt. Rätt Fel Vet ej 15. Ett annat namn för stolpiller är suppositorier. Rätt Fel Vet ej 20