2018 2020
REKTORS FÖRORD Som nytillträdd rektor har jag konstaterat att Högskolan Väst är ett tydligt profilerat lärosäte och en väl fungerande myndighet med hållbara rutiner och robusta strukturer. Forskarutbildningsrättigheterna i Produktionsteknik och Arbetsintegrerat lärande ger uttryck för den vetenskapliga höjden i högskolans profil och även för grundsynen att kunskap skapas i samverkan tillsammans med människor från hela världen, från alla delar av samhället, från alla områden på arbetsmarknaden. 2016 har varit ett tufft år för högskolan med anpassning till ett betydligt mindre utbildningsuppdrag från staten. Även det statliga anslaget för forskningen är relativt litet det utgör 0,27 procent av hela Sveriges statliga forskningsanslag (2015). Det är minst sagt imponerande vad Högskolan Väst åstadkommer för dessa pengar. En avgörande framgångsfaktor i sammanhanget kan förtydligas med en annan siffra: 1,2. Den siffran visar att våra forskare för varje krona i det statliga forskningsanslaget de senaste åren lyckats erövra 1,2 kronor i externa forskningsmedel. Det är därför glädjande att regeringen i forskningspropositionen aviserat en höjning av anslagen framöver. På så sätt kan vi göra mer och nå fler. Genom forskningen vet vi vad vi ska undervisa om och på vilket sätt. Utbildningarna på Högskolan Väst är av mycket god kvalitet och studenterna är eftertraktade på arbetsmarknaden. Mer exakt är det 83 procent av våra studenter som inom ett års tid får sin första anställning. Siffran 1,7 beskriver årets söktryck och ger en tydlig signal om att studenterna vill läsa här. Tillsammans har vi successivt höjt utbildningsnivån i vår region under de senaste åren. Med ett större utbildningsuppdrag kan vi göra mer och nå fler. Högskolans verksamhetsidé att bygga kunskap i samverkan, är inte minst ett sätt att fånga upp aktuella problemställningar som utmanar och berikar den akademiska diskursen. Vi konkretiserar den idén genom Arbetsintegrerat lärande som är en framgångsfaktor för vår kärnverksamhet och våra studenter. Det finns en stor potential i detta som kan bidra till att effektivare integrera människor från andra kulturer i vårt samhälle och främja livslångt lärande. Med ett större anslag för vårt statliga uppdrag att utveckla Arbetsintegrerat lärande kan vi göra mer och nå fler. Vår tids stora samhällsutmaningar är komplexa och globala. De kräver att vi kombinerar regionala och internationella perspektiv i utbildning och forskning. De kräver att vi som akademi bidrar med vetenskaplig expertis och mångdisciplinära tanke- och arbetssätt. De kräver att vi skapar kunskap i samverkan. Det är det vår verksamhetsidé Arbetsintegrerat lärande bygger på. Högskolan Väst är på så sätt en game changer i den akademiska världen och jag är övertygad om att det är rätt väg att gå för att göra mer och nå fler. Martin Hellström Rektor
2 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I 2018 2020 Dnr 2016/1688 A31 Innehåll Vision 2022... 3 Högskolan Väst i korthet... 3 Verksamhetsidé, profil och särdrag...4 Utmärkande för Högskolan Väst... 5 1. Ekonomisk utveckling och strategisk utmaning... 6 Sammanfattande ambition och behov 2018-2020... 9 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 10 3. Forskning och utbildning på forskarnivå... 16 4. Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit... 23 5. Information om verksamhetsinvesteringar... 23 6. Lokalförsörjning... 23 7. Avgiftsbelagd verksamhet... 23 Tabeller... 24
Dnr 2016/1688 A31 2018 2020 I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 3 Högskolan Västs forskning och utbildning skapar, vidareutvecklar och sprider samhällsrelevant vetenskaplig kunskap, förmåga och förståelse. Via utbildningen ges studenterna bästa möjliga förutsättningar att utvecklas som goda samhällsmedborgare kritiska, kunniga, demokratiska, solidariska, toleranta, aktiva och självständiga individer. Högskolan Väst är en erkänt drivande aktör för humanism, demokrati och mångfald genom kunskapsbyggande, medborgerlig bildning och livslångt lärande. Högskolan Väst fokuserar genom profilen Arbetsintegrerat lärande, AIL, kunskapsspridning och kunskapsgenerering lokalt och globalt i samverkan med omgivande samhälle. Nationellt är högskolan den ledande noden och internationellt en nyckelaktör inom Arbetsintegrerat lärande. Högskolan Väst i korthet Samverkan är en integrerad dimension i Högskolan Västs utbildning och forskning och realiseras genom profilen Arbetsintegrerat lärande, AIL. Genom AIL bearbetas och förädlas avancerad kunskap i samspel mellan akademin och omvärlden. Högskolan Väst, med omkring 11 000 studenter och närmare 600 anställda, ligger centralt i Trollhättan. Högskolan har ett brett utbildningsutbud med omkring 200 kurser, närmare 25 utbildningsprogram på grundnivå och drygt tio program på avancerad nivå, varav ett antal även för en internationell målgrupp. Högskolan bedriver forskarutbildning inom produktionsteknik och, som första lärosäte i världen, inom AIL. Högskolans tre prioriterade forskningsområden är Produktionsteknik, Arbetsintegrerat lärande och Barn- och ungdomsvetenskap. Mer än hälften av högskolans forskning finansieras med externa medel.
4 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I 2018 2020 Dnr 2016/1688 A31 Verksamhetsidé, profil och särdrag Högskolans profil arbetsintegrerat lärande för samhällsnytta Högskolan Väst har en stark samverkansprofil där samverkan är integrerad i Högskolan Västs utbildning och forskning och realiseras genom profilen Arbetsintegrerat lärande, AIL. Arbetsintegrerat lärande är högskolans verksamhetsidé för lärande, kunskapsutbyte och kunskapsutveckling med grundidén om en kunskapsutveckling som bedrivs tillsammans med privata, offentliga och ideella aktörer och som sedan förädlas vidare såväl inom som utanför det akademiska området. Högskolan har sedan 2002 regeringens särskilda uppdrag att utveckla Arbetsintegrerat lärande och också särskilda medel för det. För att underlätta och möjliggöra samverkan har högskolan byggt upp så kallade AIL-plattformar gränsöverskridande arenor för samproduktion av kunskap och kompetens där studenter, forskare och arbetsliv möts. Exempelvis formeras nu en sammanhållande struktur för samarbete inom såväl utbildning som forskning med de 14 kommunerna i delregionen Fyrbodal (nordvästra delen av Västra Götaland). Samarbetet ger fördelar för samtliga parter och är unikt i ett nationellt perspektiv då antalet deltagande kommuner saknar motstycke. Ett systematiskt arbete med strukturer och arbetsformer för samverkan ger goda förutsättningar för långsiktigt hållbara relationer och en samverkan som stärks och utvecklas över tid. INTEGRATION Det finns flera olika områden där ett aktivt arbete redan pågår såsom arbetet med nyanlända. I det sammanhanget kan nämnas att Sveriges största asylboende ligger i Vänersborg, knappt två mil från Trollhättan. Ett upparbetat samarbete finns redan med många aktörer inom välfärdssektorn där många professioner och arbetsplatser återfinns som är centrala för integrationsarbetet. Här sker en kunskapsutveckling som bygger på ömsesidighet för en hållbar samhällsutveck ling. Konkret sker det i form av praktik platser, öppna föreläsningar, arbete med bedömning och tillgodoräknande inför studier, ökat utbud av kurser i svenska som andraspråk, språkcaféer samt utbildning för skolpersonal som möter nyanlända. Detta arbete bidrar till integrering och kunskapsutveckling i samhället. DIGITALISERING Ett annat viktigt område som rör samhällsutvecklingen i vid bemärkelse är digitaliseringen och dess påverkan på människa och samhällsstruktur. På Högskolan Väst pågår exempelvis forskning med hög samhällsrelevans inom arbetslivets digitalisering bland annat tillsammans med Göteborgs universitet med stöd av Västra Götalandsregionen som en del i en västsvensk satsning på området. Det är ett viktigt exempel på hur den samhällsvetenskapliga och tekniska forskningen förtjänstfullt knyts samman, för forskning kring digitalisering inom hälsa och sjukvård, integration, skola och kompetensutveckling samt industriell digitalisering. Inom digitaliseringsområdet är också utvecklingen av pedagogiska modeller av stor vikt. Både för att utveckla själva lärandet men också som verktyg för att tillgängliggöra utbildning för fler, även i perspektiv av det än mer viktiga livslånga lärandet. Här kan olika former av AIL-modeller underlätta och möjliggöra genomförandet. KOMPETENSUTVECKLING Högskolans roll när det gäller kompetensförsörjning och kompetensutveckling är av stor vikt, inte minst med tanke på industristruktur och låg utbildningsnivå i högskolans omland. För att kunna upprätthålla och bidra i tillväxt och återindustrialisering genomförs olika insatser för regionens arbetsliv. Ett viktigt exempel är att högskolan med hjälp av forskare i samproduktion med industrin skräddarsyr kurser inom produktionsteknik som är anpassade till yrkesverksamma och bidrar till expertkompetenshöjningen i tillverkande industri, regionalt och nationellt. Det finns ett stigande intresse hos allt fler aktörer att ta del av kunskaper och att själva bli aktiva i verksamhets- och kunskapsutveckling. Det finns en hög ambition och är av stor vikt för högskolan att kunna möta detta intresse och att kunna fortsätta att ytterligare utveckla verktyg och förmedla nya perspektiv.
Dnr 2016/1688 A31 2018 2020 I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 5 Utmärkande för Högskolan Väst Högt söktryck Bred rekrytering Hög etableringsgrad Profilen Arbetsintegrerat lärande HÖGT SÖKTRYCK Högskolan Väst ligger i topp i landet med ett av de högsta söktrycken, även inräknat de breda universiteten. SCB:s rapport från november 2016 visar ett söktryck på 1,7 jämfört med det nationella snittet på 1,5. Högskolan attraherar många sökande och har ett behov att fylla. Några av kommunerna i Högskolan Västs närregion ligger dessutom över rikssnittet när det gäller ungdomars övergång till högre studier och det har skett en ökning sett över tid. BRED REKRYTERING Områdets befolkningssammansättning i kombination med riksdagens ursprungliga uppdrag om en höjd utbildningsnivå i regionen, har lett till att Högskolan Väst under hela sin existens har arbetat med breddad rekrytering. Högskolan Väst är det lärosäte i landet som rekryterar flest från hem där ingen av föräldrarna har akademisk bakgrund, vilket bidrar till utjämningen av den sociala snedrekryteringen till högre studier. En effektstudie (ref 2015) visar också att utbildningsnivån höjts i de kringliggande kommunerna, även om området fortfarande har en utbildningsnivå under riksgenomsnittet. HÖG ETABLERINGSGRAD Högskolan Väst är bland de bästa i landet när det gäller studenternas etablering på arbetsmarknaden, enligt UKÄs senaste mätning. Av dem som examinerades läsåret 2011/12 hade hela 83,3 procent etablerat sig på arbetsmarknaden det efterföljande året ett resultat som innebär att Högskolan Väst ligger över riksgenomsnittet. PROFILEN ARBETSINTEGRERAT LÄRANDE Samverkan är integrerad i utbildning och forskning och realiseras genom profilen Arbetsintegrerat lärande där Högskolan Väst är ledande i landet. Högskolan har särskilda statliga medel för att utveckla Arbetsintegrerat lärande. Gnom den täta kontakten med arbetslivet i såväl utbildning som forskning bidrar högskolan på bred front till kunskapsutveckling i det omgivande samhället. Högskolans samverkansarbete rankas i toppskiktet i landet, där en utvecklad strategi och dess implementering lyfts fram som särskilda styrkor (ref Vinnova 2015). Forskningen har en stark samverkansprofil med en stor mängd gemensamma projekt, ofta sprungna ur behov hos medverkande partners. Högskolan Väst får blygsamma 0,27 procent (2015) av det totala forskningsanslaget men genom samverkansprofilen och den höga andelen externfinansiering som högskolan lyckas erhålla, genomförs forskning som mycket väl konkurrerar med större lärosäten inom vissa områden. I linje med högskolans profil bedrivs sedan 2012 en för landet unik forskarutbildning inom Arbetsintegrerat lärande med två ämnen, informatik och pedagogik, med drygt 20 doktorander antagna.
6 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I 2018 2020 Dnr 2016/1688 A31 1 Ekonomisk utveckling och strategisk utmaning Högskolan Väst är fortfarande i anpassningsfasen efter det att de så kallade tillfälliga platserna togs bort 2015 och prognostiserar därför med ett underskott kommande period. Myndighetskapitalet möjliggör dock en mjukare omställning och att högskolan kan genomföra vissa nödvändiga satsningar inom verksamhetsutveckling. Utmaningen framöver blir att kunna bibehålla högskolans särdrag och profil och att fortsatt kunna vara en betydelsefull aktör i viktiga samhällsutmaningar som bland annat rör digitalisering, integration och livslångt lärande. 1.1 Ekonomisk utveckling Utbildnings- och forskningsverksamheter omfattar långa och komplexa processer. Omställningar, vare sig det är nystart eller nedtrappning av verksamhet, tar många år innan de når full effekt. Förändrade ekonomiska förutsättningar kräver därför kapacitet för omställning och rimliga tider för anpassning av verksamheten. Medveten om den aviserade utvecklingen av anslaget har högskolan anpassat sin ekonomiska planering under ett flertal år för att förstärka myndighetskapitalet. Detta kapital har använts och planeras att användas för att klara omställningen till en lägre grundutbildningsvolym. Myndighetskapitalet ger hög skolan en möjlighet till en mjukare omställning samt att kunna göra verksamhetsförändringar på ett kvalitetssäkert sätt, givet rådande planeringsförutsättningar. Högskolan är fortfarande i anpassningsfasen för grundutbildningen med anledning av att de tillfälliga platserna, som högskolan haft ett antal år, togs bort hösten 2015. Det sparade anslaget på 24 miljoner kronor som högskolan hade vid ingången 2014 har använts för att dra ner utbildningsvolymen i en långsammare takt än anslagsminskningen fram till år 2016. Redo visningen av anslaget för 2016 visar att högskolan har en utgående överproduktion på drygt 3 miljoner kronor. Högskolan prognostiserar under planeringsperioden 2018-2020 med ett underskott på 13 miljoner kronor. Detta förklaras dels med att högskolan är mitt uppe i omställningsarbetet för att effektivisera administrativa funktioner och dels med att omställningsarbete pågår inom grundutbildningen. Högskolan har som ambition att under perioden öka volymen av uppdragsutbildningar, från 25 till 30 miljo ner kronor, och har även ambitionen att öka bidragen till forskningsprojekt från 52 till 70 miljoner kronor. Verksamhetens beräknade intäkter, kostnader och resultat för budgetåren 2018-2020 redovisas i tabellerna på s 25 och framåt. Förslaget har beräknats i 2017 års prisnivå.
Dnr 2016/1688 A31 2018 2020 I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 7 1.2 Strategisk utmaning att bibehålla högskolans styrkor och särdrag Inledningsvis redovisades ett antal av högskolans främsta styrkor och sådant som utmärker verksamheten. I takt med att uppdragen för lärosätena blir allt fler och att dessa ska genomföras med samma anslagsnivå eller lägre ser högskolan en stor utmaning i att upprätthålla och utveckla dessa särdrag. HÖGT SÖKTRYCK Högt söktryck innebär att högskolan inte kan ge plats åt alla de sökande som vill utbilda sig. Mellan 2014-2016 har antalet individer som studerar på högskolan sjunkit med 2 000, bland annat beroende på en minskning av antalet platser och ett minskat utbud. I förlängningen kan det få påverkan på utbildningsnivå, utvecklingskraft i regionen och dess arbetsliv samt kompetensförsörjning och kompetensutveckling såväl bland ungdomar, yrkesarbetande som nyanlända. Det är särskilt problematiskt i en region med låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet, många nyanlända och kompetensbrist inom vissa sektorer. BRED REKRYTERING Svårigheten att bibehålla det breda utbildningsutbudet på grund av lägre anslag kan minska högskolans attraktionskraft hos en bred ung målgrupp i högskolans geografiska närhet. Klivet till högre utbildning tenderar att bli svårare i takt med geografiskt ökat avstånd. I det långsiktiga arbetet med utveckling av utbildningsutbudet liksom i det pedagogiska utvecklingsarbetet har högskolan strävat efter att vara en inkluderande högskola, något som kräver resurser. Även om det skett en positiv utveckling av utbildningsnivån i högskolans geografiska närhet har området fortfarande en utbildningsnivå under riks genomsnittet. Arbetet med breddad rekrytering och att kunna erbjuda ett brett utbildningsutbud är centrala faktorer för att lyckas fortsätta höja nivån framöver. HÖG ETABLERINGSGRAD En bidragande faktor till studenternas höga etableringsgrad är arbetet med högskolans profil Arbetsintegrerat lärande där det skapas bryggor mellan akademi och arbetsliv redan under studietiden. Högskolan vill upprätthålla och utveckla detta arbete. PROFILEN ARBETSINTEGRERAT LÄRANDE Högskolan vill utveckla den starka profilen Arbetsintegrerat lärande och sin intensiva samverkan med omvärlden ett framgångsrikt och fungerande arbets sätt som gör att högskolan på bred front bidrar till kunskapsutveckling i det omgivande samhället, såväl regionalt som nationellt. Högskolans lyckosamma samverkansarbete präglas av att majoriteten av högskolans anställda har inslag av samverkan med omvärlden i sitt utövande. Det är arbetskrävande och arbetsintensivt för högskolans alla medarbetare. Forskningens starka samverkansprofil innebär en stor mängd gemensamma projekt där de externa parterna ofta bidrar med finansiering, något som oftast krävs av de större forskningsfinansiärerna. Det krävs också en viss andel egenfinansiering från lärosätet vid dessa projekt. Det är positivt med den långsiktiga och kloka forskningspolitik som presenterades i 2016 års proposition, där forskningsanslagen enligt avisering kommer att öka något. Icke desto mindre finns en farhåga hos högskolan i att klara av egenfinansieringen och därmed finns en risk att den externfinansierade volymen inte kan öka, trots att intresse hos både samverkanspartner och finansiärer finns. Med tanke på forskningens inriktning och betydelse för omgivande arbetsliv är detta bekymmersamt. Högskolan bedriver sedan 2012 en unik forskarutbildning inom Arbetsintegrerat lärande med två ämnesinriktningar. Högskolan vill ligga i framkant både när det gäller forskarutbildningen liksom att klara uppdraget att forskningsanknyta grundutbildningen. För en högskola med brett utbud, som Högskolan Väst, utgör en väl fungerande och tillfredsställande forskningsanknytning en utmaning.
8 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I 2018 2020 Dnr 2016/1688 A31 1
Dnr 2016/1688 A31 2018 2020 I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 9 Ekonomisk utveckling och strategisk utmaning Sammanfattande ambition och behov 2018-2020 Ambitioner: Högskolan vill utveckla den starka profilen Arbetsintegrerat lärande och sin intensiva samverkan med omvärlden ett framgångsrikt och fungerande arbetssätt. Högskolan är väl rustad efter att ha hanterat så kallade tillfälliga platser i flera år och har kapacitet att öka volymen och möta studenternas höga efterfrågan på utbildning. Högskolan bedömer att en volym om cirka 5 500 helårsstudenter skulle vara en rimlig nivå för att möta efterfrågan. Högskolan vill möta arbetslivets behov av fortbildning, såväl för nyanlända som vid ny- och återindustrialisering, båda regionalt och nationellt. Behovet är särskilt stort i en region med låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet, många nyanlända och kompetensbrist inom vissa sektorer. Högskolan vill därför upprätthålla ett brett utbildningsutbud och fortsätta bidra till att utjämna snedrekryteringen till högre utbildning. Högskolan vill vara en stark forskningsaktör som bedriver ännu fler gemensamma forskningsoch utvecklingsprojekt tillsammans med privat och offentlig sektor. Anslagsbehov särskilt uppdrag Arbetsintegrerat lärande Högskolan Väst ser stora möjligheter att, genom Arbetsintegrerat lärande som profil och pedagogisk idé, kunna utveckla och stärka rollen som en betydelsefull aktör i viktiga samhällsutmaningar som rör integration, digitalisering och livslångt lärande. Högskolan vill stärka arbetet med att ut veckla modeller och verktyg för lärande och kunskapsutveckling, möta upp det ökade omvärldsintresse som finns samt, där det behövs, skapa ett ökat engagemang med fler partners för att bidra till ytterligare samhällsnytta. Högskolan Väst vill därför se en ökning av det särskilda anslaget för Arbetsintegrerat lärande, som legat på samma nivå sedan 2002 då högskolan initialt tilldelades dessa medel, till 10 miljoner kronor per år.
10 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I 2018 2020 Dnr 2016/1688 A31 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolan Väst har ett brett utbildningsutbud och söktrycket är bland det högsta i landet. Högskolan rekryterar en stor andel studenter från en icke-akademisk bakgrund och studenterna har en mycket god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Utvecklingsarbetet runt utbildningarna drivs i dialog med samhälls- och näringsliv och utbildningarna har stor betydelse för kompetensförsörjningen i Västra Götaland och särskilt inom delregionen Fyrbodal. 2.1 Förutsättningar och högskolans utbildningsuppdrag Befolkningen i Västra Götaland förväntas uppgå till drygt 1,9 miljoner invånare 2030. 2016 års prognos anger cirka 45 000 fler invånare 2030 jämfört med föregående års prognos; anledningen står främst att finna i ett ökat utrikes flyttnetto. Befolkningen i Högskolan Västs närområde, Fyrbodal, väntas öka med cirka 30 000 invånare motsvarande period. Den demografiska utvecklingen i Fyrbodal går i riktning mot att en högre andel av befolkningen är 65 år eller äldre, vilket kommer att ställa ökade krav på vård och omsorg. Arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län är fortsatt starkt och arbetslösheten i Fyrbodal minskar, men ligger fortfarande kvar på en hög nivå jämfört med regionen som helhet samt riket. Ungdomsarbetslösheten i några av kommunerna inom Fyrbodal ligger på över 20 procent, det vill säga högt över rikets nivå (Arbetsförmedlingen, oktober 2016). Det relativt höga inflödet av nyanlända som skrivits in och kommer skrivas in på Arbetsförmedlingen under 2017, motverkar nedgången i arbetslösheten. Trots höga arbetslöshetssiffror i närområdet föreligger arbetskraftsbrist inom vissa branscher. Studeras hela länet föreligger särskilt stora arbetskraftsbrister inom företags- och IT-tjänster. Att högskolan dessutom i nuvarande form är väl rustad och har kapacitet att öka volymen för att erbjuda studie- och integrationsmöjligheter för nyanlända till Sverige är också en viktig potential. I det sammanhanget kan nämnas att Sveriges största flyktingförläggning ligger i Vänersborg, knappt två mil från Trollhättan. Högskolan har också kapacitet att ta ett särskilt uppdrag för att anordna snabbspår för fler kompetenser i skolan, såsom studiehandledare med flera. Det gäller också utökning av socialpedagogutbildningen en kompetens som efterfrågas av regeringen och skolverksamheter landet runt. Och behovet att ytterligare höja utbildningsnivån i närområdet kvarstår, liksom behovet av omställning genom bland annat nystartade företag (Se Effektstudien 2015) och det stora behovet av utbildade inom välfärdsyrken. Högskolans studentpopulation har de senaste åren legat på cirka 5 000 helårsstudenter per år och av dessa är numera närmare 75 procent studenter som bedriver studier på utbildningsprogram. Den årliga avräknade och planerade utbildningsvolymen perioden 2014-2020 avspeglar väl regeringens utbildningsuppdrag uttryckt i det årliga ramanslaget, takbeloppet. Avräknad samt planerad, beräknad ersättning för studenterna som andel av takbeloppet åskådliggörs i tabellen på nästa sida. Högskolan Väst har deltagit i regeringens aviserade satsning på att bygga ut lärar- och sjuksköterskeutbildningar 2015-2017. Vidare har högskolan tilldelats ytterligare totalt 20 platser för utbyggnad av förskollärar- och grundlärarutbildningar från 2017. Fullt utbyggt handlar det om en utökning med totalt 115 programnybörjare för högskolans del inom dessa utbildningar jämfört med år 2014. Högskolan har,
Dnr 2016/1688 A31 2018 2020 I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 11 Utbildningsvolym i relation till takbeloppet 2014 2020 102 % 104 % 102 % 102 % 101 % 101 % 100 % 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2017-2020 avser prognos för planerad utbildningsvolym trots tillskott av anslagsmedel för ovanstående utbyggnad, en framtida anslagsutveckling där de beräknade årliga anslagen för åren 2018-2020 understiger 2014 års utfall. Detta beror på att anslaget minskats med anledning av att den tillfälliga satsningen på utbildningsplatser 2013-2015 upphört. Utrymmet för övriga program respektive fristående kurser begränsas därför i den kommande perioden i en icke obetydlig omfattning. Högskolan kom redan åren 2013 och 2014 att utöka platserna på sjuksköterskeutbildningarna inom ramen för ovanstående tillfälliga platser samt de aviserade extra anslagen i en särskild till fällig satsning om två år, 2013-2014, för utbyggnad av sjuksköterske- och ingenjörsutbildningar. Den totala utbildningsvolymen beräknas till cirka 4 700 helårsstudenter årligen under perioden 2018-2020 inklusive den av regeringen aviserade utbyggnaden av vissa brist yrken, vilket är betydligt lägre än högskolans tidigare kapacitet. 2.2 Efterfrågan och söktryck Antalet sökande till högskolans utbildningar ökade kraftigt mellan åren 2012-2014 och söktrycket höstterminen 2016, 1,7 förstahandssökande per antagen, är bland de högsta i landet, även inräknat de breda universiteten. Antalet sökande har minskat något de senaste höstterminerna. Nedgången jämfört med föregående år förklaras bland annat av ett minskat utbud som en följd av anpassning till lägre anslags nivåer. Högskolan rekryterar i stor utsträckning studenter från delregionen Fyrbodal, men en betydande och ökande andel kommer också från Göteborgsregionen. En dominerande andel av studenterna kommer från en bakgrund där ingen av föräldrarna har utbildning på högskolenivå. Här ligger Högskolan Väst i topp i landet. Andelen studenter (nybörjare) med utländsk bakgrund har ökat rejält på senare år och överstiger numera rikssnittet. Insatser för välkomnande och introduktion till akademiska studier samt för kvalitetssäkring av stödet för studenters framgång i studierna har högsta prioritet vid Högskolan Väst. Ett helhetsgrepp med mer systematisk kartläggning, uppföljning och vidareutveckling av dessa insatser startade under 2015 och har fortsatt under 2016. Medianåldern för nybörjare ligger i nivå med övriga lärosäten. Studenter med examen från Högskolan Väst har enligt Universitetskanslersämbetets, UKÄ:s, mätningar sedan länge en god etableringsgrad på arbetsmarknaden och stannar i hög grad kvar i närområdet även efter avslutad utbildning. Högskolan bidrar på så sätt till en kompetenshöjning i närområdet.
12 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I 2018 2020 Dnr 2016/1688 A31 2 2.3 Utbud Högskolan Väst strävar efter att upprätthålla ett ämnesmässigt brett utbud för att tillfredsställa samhällets behov och studenternas önskemål. Inom ramen för detta har högskolan, förutom ett brett utbud av program, också haft ett brett utbud av kurser. Detta som ett led i att främja bred rekrytering, livslångt lärande samt högskolans position som aktör i samhällsutvecklingen, lokalt, regionalt och nationellt. Högskolans programutbud, med relaterade fristående kurser, är primärt strukturerat och dimensionerat inom fem områden ; vård- och hälsoutbildning, ingenjörsutbildning, lärarutbildning, ekonomiutbildning samt kommunikations- och IT-utbildning. Programstudenterna inom dessa områden utgör 2016 cirka 2 400 helårsstudenter. Högskolan Väst bedriver sedan många år högskoleingenjörsutbildningar inom flera inriktningar/ämnen, varav de flesta med möjlighet till studier som varvas med avlönade arbetsperioder vid industriföretag, så kallad Co-opmodell. Efterfrågan på utbildade högskoleingenjörer bedöms som hög, särskilt inom inriktningarna Elektroingenjör, elkraft samt Lantmäteriingenjör, två nationellt unika utbildningar som högskolan bedriver sedan många år. Därutöver finns ett antal, i flera fall mycket eftertraktade, profilutbildningar. Två av dem är några av Högskolan Västs mest populära utbildningar det Socialpedagogiska programmet 180 hp respektive det Socialpsykiatriska programmet 180 hp med ett söktryck på cirka sex respektive nästan tre behöriga förstahandssökande per antagen. Högskolan ger också det socialpedagogiska programmet på distans, vid andra orter. Efterfrågan på utbildade socialpedagoger är hög. Inom det socialpsykiatriska verksamhetsfältet finns ett ökat behov av utbildad personal exempelvis inom kriminalvård och rättspsykiatri, inte minst med tanke på den generationsväxling som pågår. Utbudet och tillhörande dimensionering har vuxit fram utifrån lokala, regionala samt nationella behov. Högskolan Väst för kontinuerligt en aktiv dialog med arbets- och uppdragsgivare inom både privat och offentlig verksamhet rörande utbildningsutbudets sammansättning och innehåll. Sedan länge bedrivs ett arbete med omfattande omvärldsanalys och samråd med relevanta branscher och berörda externa parter vid utvecklingen av nya, och vidareutvecklingen av befintliga, utbildningar. Trots en god efterfrågan på flera utbildningsprogram så måste högskolan vara återhållsam när det gäller antalet utbildningsplatser, eftersom anvisade anslagsmedel för utbildning innebär ett begränsat ut rymme för antalet helårsstudenter utanför den särskilda utbyggnaden av yrkesutbildningar. Bristen på ITkompetens, som får betraktas som ett hot mot den ekonomiska tillväxten, tycks påtaglig och här får högskolan svårt att fullt ut kunna bidra med utbildningsinsatser. Programutbudet på grundnivå läsåret 17/18 planeras uppgå till cirka 25 fleråriga program och antalet kurser till cirka 150. Flera kurser ges som nätbaserad distansutbildning och knappt 500 helårsstudenter läser numera nätbaserade distanskurser på årsbasis att jämföra med dryga 600 helårsstudenter 2014. Effekten av minskade grundutbildningsanslag, då de tillfälliga platserna upphörde, har inneburit både ett minskat utbud av kurser och färre antal platser på de kurser som erbjuds. Högskolans kursverksamhet lockar traditionellt många yrkesverksamma som kompetensutvecklar sig genom att de parallellt med arbete studerar. Antalet individer i högskolestudier vid Högskolan Väst minskade med nästan 2 000 mellan 2014 och 2016.
Dnr 2016/1688 A31 2018 2020 I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 13 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbudet på avancerad nivå består av ett tiotal program, varav flertalet också erbjuds internationella studenter, och ett 40-tal kurser. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå är låg. Högskolan har ambitioner att utveckla utbudet med ett uttalat mål om att antalet helårsstudenter på avancerad nivå ska öka fram till år 2019. Läsåret 2016/17 tillkom två nya program på avancerad nivå samt tre nya inriktningar på befintliga program. Läsåret 2017/18 tillkommer ett nytt program och en ny inriktning på befintligt program. De kommande åren fram till 2020 beräknas antalet helårsstudenter på program som leder till yrkesexamen öka, som en följd av regeringens särskilda utbyggnad av vård- och lärarutbildningar 2015 respektive 2017. Antalet helårsstudenter på fristående kurser uppgick åren 2013-2014 till cirka 1 500 helårsstudenter/år för att sedan minska år 2015, och fortsätter minska något under den kommande perioden och beräknas uppgå till knappt 1 100 helårsstudenter 2020. Antalet studenter på fristående kurser på distans väntas från 2017 överstiga antalet på fristående kurser på campus. Helårsstudenter (HST) per studieform, 2015-2020 (beräknade värden 2017-2020) 2500 Fristående kurs, campus Fristående kurs, distans Generella program Yrkesexamensprogram 2000 1500 1000 500 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020
14 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I 2018 2020 Dnr 2016/1688 A31 2 2.3.1 Sjuksköterskeutbildning och specialistsjuksköterskeutbildning Högskolan har årligen antagit cirka 200 studenter till sjuksköterskeutbildningen respektive knappt 100 till specialistsjuksköterskeutbildningen (med flera inriktningar). Högskolan har tilldelats anslagsmedel för att bygga ut sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna 2016-2017. Sjuksköterske utbildningen vid Högskolan Väst byggdes ut åren 2013-2014 som en följd av den, av regeringen, tidsbegränsade satsningen på sjuksköterskeutbildningar. En del av anslagsmedlen för högskolans tillfälliga platser som upphörde halvårsskiftet 2015 har också finansierat denna utbyggnad. Efterfrågan och söktryck ger förutsättningar för viss expansion inom ramen för de statliga satsningarna på utbildningsplatser inom bristyrken, givet de begränsningar som finns vad gäller platser för verksamhetsförlagd ut bildning, VFU, och tillgång på disputerade lärare inom vårdområdet. Studenternas efterfrågan på specialist sjuksköterskeutbildningen varierar dock mellan olika inriktningar och här föreligger en ut maning för högskolan att attrahera tillräckligt många studenter. 2015 började färre nybörjare än planerat på specialistsjuksköterskeutbildningen, och även jäm fört med tidigare år. En ny inriktning inom diabetesvård, i samarbete med andra lärosäten, startade höstterminen 2016 och var med och bidrog till ett ökat antal nybörjare 2016. Ytterligare en inriktning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar startar höstterminen 2017. 2.3.2 Lärarutbildning Högskolan har tillstånd för förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen för åk 7-9 respektive gymnasieskolan samt yrkeslärarexamen och ut bildar årligen cirka 700 helårsstudenter inom området. Söktrycket uppvisar en något blandad bild, där Förskollärarutbildningen har ett särskilt högt söktryck. Efterfrågan på utbildade förskollärare bedöms också som hög. Högskolan Väst utökade inför höstterminen 2012 utbildningen med ett 20-tal studenter inom ramen för tillförda anslagsmedel från omfördelning av platser inom lärarutbildningarna. Högskolan planerar för en volym om cirka 850-900 helårsstudenter inom lärarutbildningarna år 2020 som en följd av regeringens anvisade tilldelning av anslag för utbyggnad av lärarutbildningarna från 2015 respektive 2017. Högskolan Väst utökar med ytterligare ett ingångsämne, svenska som andraspråk, för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, höstterminen 2017.
Dnr 2016/1688 A31 2018 2020 I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 15 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2.4 Former för samverkan Arbetsintegrerat lärande, AIL, ingår på ett eller annat sätt i högskolans utbildningsprogram och finns i flera olika former. Co-op, Cooperative Education, är högskolans kanske mest uppmärksammade och mest unika form av AIL-modell. Den innebär att studenter varvar sina studier med avlönade arbets perioder på ett företag eller i en organisation. Där utöver genomförs Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, i flera program. Projektarbeten och examensarbete görs ofta i nära samarbete med arbetslivet. Ett annat exempel är mentorskap som innebär att studenter tilldelas mentorer som är verksamma i arbetslivet, i ett delmoment eller genom hela utbildningen. Utöver detta arbetar Högskolan Väst aktivt för att vara en brygga mellan arbetsgivare och studenter. Studenter erbjuds möjlighet att redan under studietiden för bereda sig inför arbetslivet genom CV-föreläsningar, CV-granskning, intervjuträning, inspirationsdagar och frukostföreläsningar. Inom grundutbildningen ska arbetet för att utöka studenternas Co-opmöjligheter liksom andra näringslivskontakter med anknytning till arbetsintegrerat lärande fortsätta. Högskolan utvecklar också en egen form av studentmedarbetare, med en indi viduell överenskommelse mellan högskolan och studenten om att det externa arbetet, omfattande max 15 procent av heltid, kopplas till uppfyllande av utvalda examensmål. Detta arbete kommer att stärkas under perioden då en koordineringsfunktion nyligen har tillsatts, med stöd från kommunerna i Trollhättan och Uddevalla. 2.5 Uppdragsutbildning Ett viktigt led i högskolans roll att höja utbildningsnivån, bidra till kompetensutveckling samt stödja utveckling och förnyelse i närregionen är att erbjuda uppdragsutbildningar. Högskolan har kapacitet för en utbyggnad och skulle kunna möta delar av de behov som finns i det omgivande samhället exempelvis med koppling till det stora antal nyanlända som finns i högskolans region. Det kan då handla om behov av utbildning av lärare i svenska som andraspråk och modersmål. Det kan också handla om att utveckla nya former och modeller relevanta för en framtida arbetsmarknad. Idag är det framför allt offentlig verksamhet som står för merparten av uppdragsutbildningsvolymen. Under 2016 har det dock skett en ökning inom den privata sektorn inom bland annat ekonomi, juridik och mäkleri. Även de samlade intäkterna för uppdragsutbildning ökade 2016 jämfört med 2015, vilket ligger väl i linje med högskolans uttalade målsättning att öka omsättningen inom uppdragsutbildningen.
16 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I 2018 2020 Dnr 2016/1688 A31 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Högskolan Västs forskning är profilerad inom miljöerna Produktionsteknik, Lärande i och för det nya arbetslivet (LINA) samt Barn- och ungdomsvetenskap områden med hög relevans för utvecklingen av arbetslivet i Västsverige och nationellt. Forskningen har en stark samverkansprofil och mer än hälften av forskningen genomförs med hjälp av externa medel. Högskolan Väst bedriver forskarutbildning inom områdena Produktionsteknik och Arbetsintegrerat lärande. Forskningen vid Högskolan Väst är i hög grad tillämpningsbar, men kräver icke desto mindre grundforskningsinslag. Utöver högskolans tre prioriterade forskningsmiljöer bedrivs viss annan forskning, också den i hög grad med hjälp av extern finansiering. Högskolan Väst bestämde sig 2014 för att påbörja en kvalificeringsprocess för att bli KK-miljö och har under 2015 formulerat en omfattande strategisk utvecklingsplan och under 2016 inlett en intensifierad kvalificeringsfas. Högskolan Väst vill genom KKmiljön skapa en stark forskningsmiljö inom Produktionsteknik och Arbetsintegrerat lärande Industriell AIL (I-AIL) med fokus på utvalda industriella produktionsprocesser, produktionssystem och arbetsintegrerade metoder i syfte att öka samproduktionen och kunskapsöverföringen mellan olika parter. Målet är att inom perioden erhålla status som KK-miljö, förhoppningsvis med start januari 2018. 3.1 Forskning inom produktionsteknik I Västsverige finns en väsentlig del av svensk tillverkningsindustri samlad. Området har mycket stor betydelse som industriell tillväxtmotor för Sverige. Högskolan Väst är djupt delaktig i utvecklingen av Produktionstekniskt Centrum (PTC) som skapades 2007 på Innovatum i samarbete med dåvarande Volvo Aero (numer GKN Aerospace) och Saab Automobile. Högskolan Västs produktionstekniska forskningsmiljö står för en majoritet av forskningen och äger även själv omfattande industriell utrustning. Kunskapsutvecklingen sker i direkt integration i forsknings- och utvecklingsarbetet med resultat i form av nytta för det omgivande samhället. Högskolan Västs produktionstekniska forskningsmiljö har funnits med sedan starten och byggts upp under högskolans dryga 25 år och är såväl ekonomiskt som personalmässigt högskolans största. Förutom ett väl fungerande nätverk med industrin med många stora och internationella verkstadsföretag, har högskolan byggt upp nätverk med institut och lärosäten i Sverige samt med ledande forskningsmiljöer utomlands. Hälften av doktoranderna är industridoktorander och flera är internationellt rekryterade och detsamma gäller för många av de seniora forskarna. Forskningen bedrivs inom fyra huvudområden: termisk sprutning, svetsning, skärande bearbetning samt flexibel industriell automation. Verksamheten har en tydlig hållbarhetsinriktning. Idag är området 3D-printing eller additiv tillverkning ett hett forskningsområde med starkt industriintresse. Aktörer finns på de flesta lärosätena i landet med olika fokus. Högskolan Väst har fokus på metaller och tekniker baserade på svetsteknologi. Uppbyggnad av en nationell arena för området metall tillsammans med Chalmers tekniska högskola och forskningsinstitutet Swerea pågår. Flera starka finansiärer står bakom denna satsning. Arbete genomförs också för att utveckla spetskompetens inom industrin genom att i samproduktion skräddarsy digitala kurser på avancerad nivå inom ämnet produktionsteknik. Kurser som är anpassade till yrkesverksamma. Medel har också erhållits för att etablera en nationell demonstrationsmiljö och ett kompetenscentrum för flexibel och innovativ automation.
Dnr 2016/1688 A31 2018 2020 I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 17
18 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I 2018 2020 Dnr 2016/1688 A31 3 3.2 Forskning inom arbetsintegrerat lärande, AIL På Högskolan Väst finns en unik multidisciplinär kompetens att forska inom det arbetsintegrerade lärandet, AIL. AIL är ett område i sig för såväl forskning som forskarutbildning. Inom forskningen undersöks bland annat begreppsbildningen runt AIL, yrkens förändring över tid och nya former för IT-baserat arbetsintegrerat lärande i högre utbildning. Forskarna arbetar tillsammans med verksamhetsföreträdare med att utveckla metoder för organisering av arbete som underlättar lärande. Forskning pågår för närvarande inom ett brett spektrum av verksamhetsområden i såväl tillverkningsindustri, tjänstesektor som i offentlig förvaltning, skola, sjukvård samt utvecklas nu också inom industriell AIL. Denna forskning bedrivs främst inom ramen för den vitala forskningsmiljön LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet. Inom LINA finns tre fokusområden: Arbetslivets digitalisering, Interprofessionellt lärande samt Välfärdsarbete och samhällsförändring. Flera olika projekt inom digitaliseringen och framtidens lärmiljö pågår. Det handlar om dess påverkan på såväl kompetensutveckling i arbetslivet som pedagogiken i skolans värld. Inom delområdet Arbetslivets digitalisering pågår forskning tillsammans med Göteborgs universitet med stöd av Västra Götalandsregionen, en del av en västsvensk satsning på området. Här kombineras samhällsvetenskaplig och teknisk forskning på ett förtjänstfullt sätt inom områden som digitalisering inom hälsa och sjukvård, integration, skola och kompetensutveckling samt industriell digitalisering. Forskningsmiljön har också nyligen knutit till sig flera internationella seniora forskare som tillför än mer bredd i kompetensen. Högskolan Väst är det enda lärosätet i Sverige och ett av ytterst få i världen som erbjuder forskarutbildning inom arbetsintegrerat lärande. 2016 hade forskningsmiljön drygt 20 doktorander inom informatik eller pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. 3.3 Forskning inom barn- och ungdomsvetenskap Högskolans Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljö är högskolans nyaste miljö och är under stark utveckling. Miljön har under senare tid förstärkts genom flera nya professor, såväl genom befordran som rekryteringar. Forskningen handlar om barns och ungdomars lärande, utveckling, hälsa och livsvillkor såväl i institutionella miljöer (exempelvis skola, socialtjänst, vård och omsorg) som i hemmet och på fritiden. Inom miljön forskar man på områden där barnperspektivet står i centrum med målet att stärka ungas ställning i sam
Dnr 2016/1688 A31 2018 2020 I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 19 Forskning och utbildning på forskarnivå hället. Forskningsmiljön är kopplad till flera discipliner, och forskningen inriktas framför allt på tre olika teman: Lärande och utbildning, Utveckling, familj och livsvillkor samt Hälsa, kultur, fritid och kamrat relationer. Forskningen berör ett antal viktiga samhällsfrågor såsom föräldraskap i olika kulturer, barns utveckling och lärande, socialt stöd till utsatta barn och samarbete mellan socialtjänst och skola, ung domars relationer, barns och ungdomars internetanvändande, hälsa med mera. Ett mål för forskningsmiljön är att vara en viktig part i regionen när det gäller barn- och ungdomsfrågor och stort fokus läggs på att utveckla sin samverkansmodell. De gemensamma forskningsprojekten, som växer i antal, resulterar i att såväl verksamheten som forskningsmiljön kan dra nytta av genererat resultat. Därför är det viktigt att frågeställningarna formuleras så att de både är av högt vetenskapligt intresse men också av stort intresse för den aktuella verksamheten. Flera av de nya projekten har fokus på social hållbarhet för barn och unga, vilket syftar till att utveckla kunskapen om inkludering av barn och unga i utsatta situationer. Forskningsmiljön lägger stor vikt vid att vara en nod för kunskapsspridning såväl regionalt, nationellt som internationellt genom att bland annat anordna konferenser och öppna seminarier. 3.4 Forskarutbildning Högskolan Väst har tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom områdena Produktionsteknik respektive Arbetsintegrerat lärande och bedriver sedan 2012 forskarutbildning inom tre ämnen, vilka är direkt kopplade till två av de tre vitala forskningsmiljöerna: en utbildning inom området produktionsteknik (ämnet produktionsteknik) och två inom området AIL (ämnena pedagogik respektive informatik med inriktning mot AIL). Under 2016 var cirka 50 doktorander inskrivna i Högskolan Västs egen forskarutbildning. En tredjedel av doktoranderna är tredje-part-doktorander, det vill säga anställda av extern part. Majoriteten av dessa bedriver forskarutbildning inom ramen för den av KK-stiftelsen finansierade företagsforskarskolan SiCoMaP+ inom produktionsteknik. Den relativt stora andel tredje-part-doktorander visar på ett stort behov av utveckling av avancerad kunskap i arbets livet, ett behov som Högskolan Väst bidrar till att uppfylla. Dessa har dessutom stor geografisk spridning nationellt vilket är ett tecken på att högskolans forskarutbildning är relevant över hela landet. Utöver den egna forskarutbildningen bedrev ett 30-tal av högskolans anställda forskarstudier vid annat lärosäte.
20 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I 2018 2020 Dnr 2016/1688 A31 3 3.5 Forskningsfinansiering De direkta statliga forskningsanslagen till högskolor ger förutsättningar för en fri och obunden forskning, att stärka grundutbildningens forskningsanknytning samt ger möjligheter till mer långsiktiga, strategiska vägval för lärosätets inriktning/profilering. Anslaget till Högskolan Väst är ett av de lägsta i landet, både i absoluta tal och per helårsstudent. Det är därför med viss tillförsikt högskolan ser på regeringens aviserade förstärkning av forskningsanslagen från 2018. Högskolan Väst har under hela sin existens varit framgångsrik när det gäller att attrahera externa medel för att finansiera sin forskning. Under 2015 minskade andelen externa medel till 52 procent av forskningens totala omslutning. 2016 har de externa intäkterna för forskningsverksamheten ökat med närmare 8 miljoner kronor, men andelen uppgår fortsatt till 52 procent då det statliga forskningsanslaget är högre. En relativt stor andel av det statliga forskningsanslaget går dock till de externa finansiärernas krav på medfinansiering. En betydande andel av forskningsanslaget har de senaste åren använts för avtalade åtaganden i externt finansierade forskningsprojekt samt finansiering av de faktiska indirekta kostnader som finansiärerna i många fall inte ger full ersättning för. KK-stiftelsen, Västra Götalandsregionen samt Vinnova är några av högskolans större forskningsfinansiärer de senaste åren. KK-stiftelsen står 2016 för cirka 30 procent av de totala externa intäkterna för högskolans forskningsprojekt. Den samproducerande forskningens mycket starka beroende av projektfinansiering utgör en tydlig begränsning medan forskningsverksamhet går att anpassa i viss mån, är infrastruktur beroende av stabil finansiering. Mycket av den grundläggande infrastrukturen är svår att få finansiering för. Dyr utrustning kan ofta täckas till en del, medan tillhörande lokaler, forskningsingenjörer och avancerade vetenskapliga databaser blir en generell indirekt kostnad som bara täcks till en mindre del av finansiärer såsom KK-stiftelsen och EU. Tillväxten av samverkansforskningen och dess nyttiggörande begränsas därmed trots tillgången till potentiella projektmedel. Högskolan Västs utveckling när det gäller totala intäkter samt externfinansiering inom forskning och utbildning på forskarnivå framgår av nedanstående tabell. Totala intäkter varav externa intäkter inom forskning och utbildning på forskarnivå åren 2013-2020, mnkr (beräknade värden 2017-2020) 125 100 75 50 25 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Dnr 2016/1688 A31 2018 2020 I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 21 Forskning och utbildning på forskarnivå 3.6 Kvalificering för att erhålla KK-miljö Ett exempel på hur Högskolan Väst arbetar med externa finansiärer är arbetet med att erhålla KKmiljö. Högskolan Väst är nu i kvalificeringsfasen för att bli KK-miljö, vilken planeras starta 2018 och pågå i tio år. KK-stiftelsen erbjuder så kallade KK miljöer, som bygger på att lärosätet självt under perioden kvalitetsprövar samproduktionsprojekt som ansöker om KK-medel inom ramen för högskolans vision och strategier och i enlighet med det utpekade ämnesområdet för miljön. Ämnesområdet för KK-miljön är en kombination av produktionsteknik och den nystartade forskningsinriktningen industriell AIL. Målet är, förutom naturligtvis den akademiska utvecklingen inom de två forskningsområdena, modeller för en snabbare och effektivare spridning av nya forskningsresultat inom produktionsteknik internt i de medverkande före tagen, som i det här fallet ofta är stora internationella företag och deras underleverantörer. Kopplingen till utvecklingen av Högskolan Västs särskilda uppdrag för AIL är tydlig och spridningen av de nyutvecklade pedagogiska och främst IT-baserade modellerna blir en större uppgift för högskolan såväl nationellt som internationellt. Den totala storleken på KK-miljöanslaget beror på hur mycket högskolan kan medfinansiera. Medfinansiering kan ske via det statliga forskningsanslaget (KK erbjuder, liksom EU, långtifrån full kostnadstäckning) men också genom andra finansiärer. Behovet och potentialen för mer forskning är mycket stor, men då forskningsanslaget är begränsat, är omfattningen helt beroende av högskolans möjlighet att erhålla finansiering från externt håll. En konsekvens kan bli att högskolan inte kommer att kunna utnyttja de medel som KK-miljön kan ge. Högskolans beräknade externa intäkter för åren 2017-2020 ger uttryck för en hög ambitionsnivå, men där nämnda utmaningar är betydande. Ambitionen har till stor del sin grund i högskolans målsättning att erhålla KK-miljö, vilket ger en mer stabil och lång siktig externfinansiering. KK-miljön kommer sannolikt också att bidra till öka högskolans attraktionskraft när det gäller att rekrytera spetskompetens till forskningsmiljöerna. Då högskolan ännu är i kvalificeringsprocessen finns dock viss osäkerhet beträffande kommande periods utveckling av den externa finansieringen.
22 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I 2018 2020 Dnr 2016/1688 A31
Dnr 2016/1688 A31 2018 2020 I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 23 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Under perioden 2016-2018 ser högskolan ett ökat behov av investeringar beroende på anpassning och utveckling av verksamheten på grund av den ökade digitaliseringen i samhället men även behov av ny utrustning till forskningsverksamheten på Produktionstekniskt Centrum (PTC). För resterande del av perioden beräknas investeringsbehovet att minska. Investeringar inom högskolans forskningsverksamhet finansieras främst genom forskningsbidrag, vilket innebär att dessa investeringar är mycket svåra att planera. Högskolans planerade relativt stora investeringsbehov de närmaste åren, i kombination med att det kan bli ytterligare investeringar med kort framförhållning inom forskningsverksamheten, innebär att det behöver finnas ett visst utrymme i låneramen. Det planerade investeringsbehovet (tabell 5) visar att högskolan i princip slår i taket för låneramen år 2017. 4 Investeringsramen som högskolan har på 60 miljoner kronor kommer enligt högskolans bedömning troligtvis inte att räcka för investeringsbehovet, vilket sannolikt medför att en begäran om en ökad låneram med 10 miljoner kronor kommer att begäras under 2017. Högskolans låneram sänktes från 80 till 60 miljoner år 2015. Information om verksamhetsinvesteringar Verksamhetsinvesteringarna beräknas till 68 miljoner kronor under perioden 2018-2021. Av dessa investeringar beräknas 7 miljoner kronor vara immateriella. Av de materiella investeringarna beräknas 61 miljoner kronor vara maskiner, inventarier och installationer, resterande del avser övriga verksamhetsinvesteringar. Samtliga investeringar finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. 5 Lokalförsörjning Högskolan Väst räknar med att lokalytan år 2017 är cirka 37 000 m2, vilket är en liten ökning jämfört med 2016. För perioden 2018-2020 beräknas inte någon ytterligare ökning av lokalytan. Den genomsnittliga lokalkostnaden, enligt SUHF:s modell, beräknas för perioden vara 1 309 kronor per kvadratmeter (se tabell 6). 6 Avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamheten beräknas öka under perioden med cirka 7 procent (se tabell 1 och 7). Ökningen avser främst uppdragsutbildning. 7
24 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I 2018 2020 Dnr 2016/1688 A31 Tabeller Bilaga till direktiv till budgetunderlag för verksamhet vid universitet och högskolor