Vision Innehåll

Transkript

1

2 2 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 3 Innehåll Verksamhetsidé Strategisk ambition och ekonomisk utveckling Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Vision Kunskapsbildning genom samverkan inom utbildning och forskning Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Lokalförsörjning Avgiftsbelagd verksamhet Tabeller Högskolan Västs forskning och utbildning skapar, vidareutvecklar och sprider samhällsrelevant vetenskaplig kunskap, förmåga och förståelse. Via utbildningen ges studenterna bästa möjliga förutsättningar att utvecklas som goda samhällsmedborgare kritiska, kunniga, demokratiska, solidariska, toleranta, aktiva och självständiga individer. Högskolan Väst är en erkänt drivande aktör för humanism, demokrati och mångfald genom kunskapsbyggande, medborgerlig bildning och livslångt lärande. Högskolan Väst fokuserar genom profilen Arbetsintegrerat lärande, AIL, på kunskapsspridning och kunskapsgenerering lokalt och globalt i samverkan med omgivande samhälle. Nationellt är högskolan den ledande noden och internationellt en nyckelaktör inom Arbetsintegrerat lärande.

3 4 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I Dnr 2014/ 1312 A 31 Dnr 2014/ 1312 A I Högskolan Väst I Budgetunderlag Verksamhetsidé Arbetsintegrerat lärande, AIL, är Högskolan Västs övergripande profil och värdegrund för lärande, kunskapsutbyte och kunskapsutveckling. AIL genomsyrar verksamheten vid Högskolan Väst, och högskolan har sedan 2002 regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Idén om arbetsintegrerat lärande bygger på att högskolans utbildning och forskning bedrivs i samverkan och med grund idén om en kunskapsutveckling som bedrivs tillsammans med andra. Redan 1990 när högskolan bildades fanns det omgivande samhället som en pådrivande aktör och som en aktiv partner i tillblivandet. Framför allt var den låga utbildningsnivån i hög skolans omland, främst i nordvästra delen av Västra Götaland det så kallade Fyrbodalsområdet, grund för det riksdags beslut som blev starten för högskolan. År 1997 fick Hög skolan Väst de första statliga forskningsanslagen, som relativt om gående satsades på uppbyggnad av produktionsteknisk forskning och forskning om lärande kopplat till arbetslivet. Forskningen har sedan dess växt kraftigt, inte minst med hjälp av de externa medel högskolan har kunnat lägga till an slagsmedlen. Sedan tiden för millennieskiftet spelar Bolognaprocessen en viktig roll i utbildningspolitiken på europeisk nivå. Här anges också riktningen för svensk högre utbildning. Centralt för processen är de fyra mål som angavs på Europarådets ministermöte Vid Högskolan Väst förstärker arbetet med arbetsintegrerat lärande möjligheterna att svara mot målen. Det första målet handlar om hur högskolan förbereder studenten för hållbar anställning, Preparation for sustainable employment. Det handlar om att skapa beredskap för del aktighet i ett föränderligt yrkesliv. AIL ger studenterna rika erfarenheter av att integrera relevant kunskap med handlande i yrkeslivet. Genom AIL blir de särskilt väl förberedda för att långsiktigt och aktivt verka i ett flexibelt arbetsliv präglat av livslångt lärande. Det andra målet rör hur högskolan förbereder studenterna att bli aktiva medborgare i demokratiska samhällen, Prepa ration for life as active citizens in democratic societies. AIL ger studenter vid Högskolan Väst möjlighet att utveckla sina demokratiska färdigheter genom konkreta handlingar i nya sammanhang. Med verkliga problemställningar, ofta i direkt kontakt med en verksamhet, tränas studenten i att värdera och förhålla sig till de villkor som finns generellt i arbetslivet och mer specifikt inom det yrkesområde man utbildas för. Vilka möjligheter finns det att påverka och förändra de villkor och sammanhang som man verkar under i det egna professio nella fältet? Och mer generellt: Hur kan man i sin yrkesroll och som medborgare förhålla sig till frågor av etisk art, till öppen het, delaktighet och inflytande inom olika samhällsområden? Hur ser man på och agerar i förhållande till humanistiska värden och vilka frihetsgrader har man själv och andra att exempelvis ta initiativ till förändring? Det tredje målet handlar om att högskolan ska bidra till studentens personliga utveckling och mognad eller det man kan kalla bildning, Personal development. Genom AIL ges också detta mål förstärkta möjligheter att uppfyllas. Stu denten på Högskolan Väst tränar och utvecklar genom AIL särskilt väl sin förmåga att mot bakgrund av planering och teoretiska överväganden i handling göra avvägda, medvetna och reflekterade val. Detta kräver väl utvecklad självständig het, förmåga att överblicka möjliga utfall av olika handlingsval liksom förmåga att följa upp och värdera effekterna av hand lingarna. Det fjärde målet rör hur lärosäten ska arbeta för att bibe hålla och utveckla avancerad kunskap såväl inom utbildning som forskning, The development and maintenance, through teaching, learning and research, of a broad, advanced know ledge base. Högskolan Väst inser att det utvecklas avance rad kunskap på många håll i samhället, inte minst beroende på att allt fler har genomgått högre utbildning. Genom AIL driver högskolan kunskapsutveckling tillsammans med andra aktörer. Högskolan blir en starkare kraft i samhället genom att ta till sig ny och avancerad kunskap från andra aktörer och be arbeta den inom ramen för akademiska teorier och meto der, för ett fortsatt värdeskapande kunskapsutbyte. AIL är högskolans förädlingsinstrument för att utveckla den kun skapsbas som verksamheten bygger på. Om Högskolan Väst Högskolan Väst utgår från att kunskap skapas i hela samhället. Med arbets integrerat lärande, AIL, bearbetas avancerad kunskap i samspel mellan akademin och omvärlden. Genom AIL åstadkoms lärande genom aktivt kunskapsutbyte, reflekterad handling och engagerat deltagande. Högskolan Väst bidrar med pedagogik och lärandesituationer; utbildning och forskning för en ändamålsenlig utveckling för individen och samhället. Högskolan Västs campus, med närmare studenter och drygt 580 anställda, ligger centralt i Trollhättan och är byggt utifrån studentens behov. De öppna ytorna skapar mötesplatser mellan studenter, lärare och arbetsliv. Högskolan har ett brett utbildningsutbud med cirka 200 kurser, ett trettiotal utbildningsprogram på grundnivå och cirka tio program på avancerad nivå. Högskolan bedriver forskarutbildning inom produktionsteknik och som första lärosäte i världen, inom AIL. Högskolans tre prioriterade forskningsområden är Produktionsteknik, Arbetsintegrerat lärande och Barn- och ungdoms vetenskap. Närmare 60 procent av högskolans forskning finansieras med externa medel. I 5

4 6 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 7 1 Högskolan har höga ambitioner att öka den externa forskningsfinansieringen. För att än mer utveckla högskolans knytningen av utbildningarna krävs höjt statligt forsknings hållbar tillväxt och att för att ytterligare stärka forskningsan bidrag till en samhällsutveckling med innovativt klimat för anslag till 60 miljoner kronor under de kommande åren. Strategisk ambition och ekonomisk utveckling Högskolan Västs strategiska ambition är att förnya och utveckla akademisk kunskap genom samverkan. Högskolesektorns så kallade kunskapsmonopol är för länge sedan brutet. Avancerad kunskap finns i hela samhället och processerna är dubbelriktade avancerad kunskap strömmar åt båda hållen. Genom profilen Arbetsintegrerat lärande, AIL, är högskolans strävan att ytterligare vässa förmågan att utveckla ny, relevant och samhällsnyttig kunskap i samverkan med andra. Arbetsintegrerat lärande för samhällsnytta Samverkan inom utbildning och forskning med privata, offentliga och ideella aktörer är starkt prioriterad vid Högskolan Väst och nära kopplad till högskolans profil Arbetsintegrerat lärande. Idén med arbetsintegrerat lärande bygger på att utbildning och forskning bedrivs i samverkan och med grundidén om en kunskapsutveckling som bedrivs tillsammans med andra. Den goda spiralen uppstår där högskolan samverkar med externa parter runt gemensamma problemställningar. Ett viktigt led i högskolans roll att höja utbildningsnivån samt stödja utveckling och förnyelse i närregionen är att erbjuda uppdragsutbildningar. Högskolan Väst har en positiv utveckling när det gäller intäkter för uppdragsutbildning och har som målsättning att ytterligare öka omsättningen. Genom att bilda ett holdingbolag (en ansökan finns inlämnad till Utbildningsdepartementet) skulle högskolan kunna vara en mer likartad partner med bättre affärsmässiga och juridiska förutsättningar för gemensam kunskapsutveckling. Högskolans förutsättningar för att bidra till kompetenspåfyllnad för regionens arbetsliv skulle därmed öka. Högskolan Väst har särskilda medel för att utveckla AIL. Med en utökning av dessa medel till 5 miljoner kronor, kan högskolan stärka arbetet med att utveckla modeller och verktyg för lärande och kunskapsutveckling, möta upp det ökade omvärldsintresse som finns samt, där det behövs, skapa ett ökat engagemang med fler partners för att bidra till ytterligare samhällsnytta. Högskolans utbildningsuppdrag Högskolan Västs utbildningar har ett högt söktryck. Det indikerar ett samhälleligt behov av både ett brett utbud och en viss volym. Dessutom rekryterar högskolan brett med en hög andel studenter från en icke-akademisk bakgrund samt en växande andel studenter med utländsk bakgrund. Insatser för att introducera studenterna i akademiska studier, liksom för utvecklat stöd för studenters framgång i studierna och en mer noggrann uppföljning blir allt viktigare. Förändringar i omvärlden påverkar det framtida yrkeslivet och högskolan måste lägga kraft och resurser på att ta till sig nya rön för att kunna utbilda morgondagens arbetskraft för en föränderlig arbetsmarknad. Detta är särskilt viktigt då arbetsmarknadsläget i regionen är besvärligt med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och samtidigt stor arbetskraftsbrist i vissa branscher. Sett till arbetsmarknadens behov och högskolans viktiga roll i det livslånga lärandet, kopplat till det omställningsarbete som pågår i närregionen, är det nödvändigt att utveckla den pedagogiska kompetensen hos högskolans medarbetare och att arbeta med pedagogisk förnyelse av verksamheten. Det gäller inte minst digitaliseringen, hur högskolan kan driva och dra nytta av teknikutvecklingen som dess påverkan på såväl innehållet i utbildningarna som pedagogiken. Forskningen och dess finansiering Forskningen vid Högskolan Väst har stor ämnesmässig bredd med AIL som gemensam nämnare för merparten. Forskningen genomförs ofta i samverkan med de verksamheter man forskar om, för eller i. Forskningen vid högskolan vinner genom AIL i kvalitet och samhällsnytta. Inom högskolans samtliga tre prioriterade forskningsområden har det Till detta kommer det pågående interna anpassningsarbetet, där Högskolan Västs 600 tillfälliga platser kommer att upphöra under , och där nedskärningar i utbildningsvolym blir följden. År 2014 lämnade Högskolan Väst tillsammans med Linnéuniversitetet, in en ansökan på 60 miljoner kronor till Utbildningsdepartementet om medel för distansutbildning för ett treårigt pilotprojekt med riktade medel till högskoleutbildning. Högskolan vill genom projekt Nya vägar för högre utbildning bidra till att tillgängliggöra utbildning till hela landet för att främja regional kompetensförsörjning även utanför de större universitetsorterna. För att kunna möta samhällets behov, den ökande efterfrågan och den breda rekryteringen samt att kunna fortsätta att satsa på pedagogisk förnyelse och vara en strategisk omställningsaktör, behöver Högskolan Väst upprätthålla eller öka högskolans nuvarande kapacitet. Nivån idag är cirka helårsstudenter som för Högskolan Väst motsvarar cirka 365 miljoner kronor. För att ytterligare kunna bidra till regional kompetensförsörjning skulle de ansökta 60 miljoner kronorna till projekt Nya vägar för högre utbildning vara mycket välkomna. skett en ökning av andelen extern forskningsfinansiering, något som högskolan hoppas kunna öka än mer framöver. En relativt stor andel av det statliga forskningsanslaget går dock idag till den externa finansieringens krav på medfinansiering samt till uppbyggnad av högskolans relativt nystartade forskarutbildning. Ekonomisk utveckling Utbildnings- och forskningsverksamheter omfattar långa och komplexa processer. Omställningar, vare sig det är nystart eller nedtrappning av verksamhet, tar många år innan de når full effekt. Förändrade ekonomiska förutsättningar kräver därför kapacitet för omställning och rimliga tider för anpassning av verksamheten. Medveten om den aviserade utvecklingen av anslaget har högskolan anpassat sin ekonomiska planering under ett flertal år för att förstärka myndighetskapitalet. Detta kapital är, som framgår av underlaget, planerat att användas för att klara omställningen till en lägre grundutbildningsvolym. Myndighetskapitalet ger högskolan en möjlighet till en mjukare omställning samt att kunna genomföra verksamhetsförändringar på ett kvalitetssäkert sätt, givet rådande planeringsförutsättningar. Skulle dessa förändras i enlighet med högskolans ambitioner, vill högskolan istället göra progressiva satsningar. Dels på att ytterligare bygga ut den arbetsintegrerade profilen i grundutbildningen för ökad samhällsrelevans och breddad rekrytering, dels bygga upp och stärka infrastrukturen för högskolans samproduktionsinriktade forskning. Sammanfattande strategisk ambition Enligt de planeringsförutsättningar som i nuläget aviserats till högskolan kommer anslaget för grundutbildningen att sjunka med cirka 44,5 miljoner kronor. Högskolan planerar därför att använda hela det sparade anslaget på 17 miljoner kronor för att dra ner utbildningsvolymen i en långsammare takt än anslagsminskningen. Högskolan prognostiserar ett underskott under planeringsperioden med drygt 60 miljoner. Detta förklaras med att högskolan dels kommer att arbeta med strategisk utveckling av utbildning och forskning och dels med omställningsarbete för att bland annat effektivisera administrativa funktioner och processer. Högskolan har som ambition att under perioden öka volymen för avgifter, främst uppdragsutbildningar, med nästan 40 procent men har även ambitionen om en ökning av bidragen till forskningsprojekt med cirka 30 procent. Verksamhetens beräknade intäkter, kostnader och resultat för budgetåren redovisas i tabellerna på sidan 23 och framåt. Förslaget har beräknats i 2015 års prisnivå. Utbildning: 365 miljoner kronor i utbildningsanslag (motsvarar en volym på cirka helårsstudenter) samt för Högskolan Västs del 10 miljoner kronor per år under en treårsperiod, till projekt Nya vägar för högre utbildning. Forskning: Ökat forskningsanslag till 60 miljoner kronor med ambition att samtidigt öka externfinansieringen med 17 miljoner kronor. Arbetsintegrerat lärande: Öka AIL-anslaget till 5 miljoner kronor. Samverkan: Starta holdingbolag samt öka omsättningen av uppdragsutbildning med 11 miljoner kronor.

5 8 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 9 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolan Väst har ett brett utbud av program och kurser som lockar alltfler sökande varje år. Söktrycket är bland de högsta i landet och högskolan rekryterar en stor andel studenter från icke-akademisk miljö. Högskolans studenter har en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. 2.1 Förutsättningar och utbud Antalet sökande till högskolans utbildningar har ökat kraftigt de senaste åren och söktrycket höstterminen 2014, 1,5 förstahandssökande per antagen, är bland de högsta i landet, även inräknat de breda universiteten. Inför hösten 2014 sökte fler i första hand till Högskolan Väst än någonsin tidigare, en ökning med 7,6 procent sedan 2013, att jämföra med en nationell ökning på 2 procent. Högskolan rekryterar främst studenter från delregionen, Fyrbodal, men en betydande och ökande andel kommer också från Göteborgsregionen. En dominerande andel av studenterna kommer från en bakgrund där ingen av föräldrarna har utbildning på högskolenivå. Här ligger Högskolan Väst i topp i landet. Andelen studenter med utländsk bakgrund har ökat rejält på senare år och överstiger numera rikssnittet. Insatser för välkomnande och introduktion till akademiska studier samt för kvalitetssäkring av stödet för studenters framgång i studierna har högsta prioritet vid Utbildningsvolym i relation till takbeloppet Högskolan Väst. Ett helhetsgrepp med mer systematisk kartläggning, uppföljning och vidareutveckling av dessa insatser igångsätts under Medianåldern för nybörjare ligger i nivå med övriga lärosäten. Studenter med examen från Högskolan Väst har enligt Universitetskanslersämbetets, UKÄ:s, mätningar sedan länge en god etableringsgrad på arbetsmarknaden och stannar i hög grad kvar i närområdet även efter avslutad utbildning. Högskolan bidrar på så sätt till en kompetenshöjning i närområdet. Arbetslösheten i Fyrbodal ligger fortfarande kvar på en relativt hög nivå jämfört med regionen som helhet samt riket. Ungdomsarbetslösheten i några av Fyrbodalskommunerna ligger på över 25 procent, det vill säga högt över rikets nivå (Arbetsförmedlingen, december 2014). Trots höga arbetslöshetssiffror i närområdet föreligger arbetskraftsbrist inom vissa branscher. 101 % 102 % 94 % 100 % 102 % Högskolan Västs studentpopulation har de senaste åren legat på cirka helårsstudenter per år och av dessa är drygt 70 procent studenter som bedriver studier på utbildningsprogram. Perioden har präglats av extraordinära planeringsförutsättningar med olika tillfälliga utbildningsuppdrag. Den årliga totala utbildningsvolymen den senaste femårsperioden avspeglar väl regeringens utbildningsuppdrag uttryckt i det årliga ramanslaget, takbeloppet. Avräknad ersättning för studenterna som andel av takbeloppet åskådliggörs i föregående tabell. Högskolan har ett brett utbud av program och kurser, där programutbudet, med relaterade fristående kurser, primärt är strukturerat och dimensionerat inom fem områden, vårdoch hälsoutbildning, ingenjörsutbildning, lärarutbildning, ekonomiutbildning samt kommunikations- och IT-utbildning. Programstudenterna inom dessa områden utgör cirka helårsstudenter. Därutöver finns ett antal, i flera fall mycket eftertraktade, profilutbildningar. Utbudet och tillhörande dimensionering har vuxit fram utifrån lokala, regionala samt nationella behov. Högskolan Väst för kontinuerligt Helårsstudenter (HST) per studieform, en aktiv dialog med arbets- och uppdragsgivare inom både privat och offentlig verksamhet rörande utbildningsutbudets sammansättning och innehåll. Sedan länge bedrivs ett arbete med omfattande omvärldsanalys och samråd med relevanta branscher och berörda externa parter vid utvecklingen av nya, och vidareutvecklingen av befintliga, utbildningar. Programutbudet på grundnivå består av ett 30-tal fleråriga program och antalet kurser uppgår till cirka 200. Flera kurser ges som nätbaserad distansutbildning och lockar studenter från hela landet. Drygt 600 helårsstudenter läser nätbaserade distanskurser på årsbasis. Utbudet på avancerad nivå består av ett tiotal program, där ett antal också erbjuds internationella studenter, och ett 30- tal kurser. Andelen studenter på avancerad nivå är relativt låg, även i jämförelse med andra motsvarande högskolor. Högskolan har ambitioner att utveckla utbudet med ett uttalat mål om att antalet helårsstudenter på avancerad nivå ska öka fram till år Fristående kurs, campus Fristående kurs, distans Generella program Yrkesexamensprogram ) Under 2012 kunde högskolan endast avräkna anslagsintäkter för 39 veckor mot normalt 40 veckor ) Ett år avser ett läsår, ex 2008 = lå 2007/2008

6 10 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 11 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå lärare bedöms också som hög. Högskolan Väst utökade inför höstterminen 2012 utbildningen med ett 20-tal studenter inom ramen för tillförda anslagsmedel från omfördelning av platser inom förskollärar- och lärarutbildningarna. Högskolan Väst har ansökt om ytterligare en examensrätt för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, inom ämnet Svenska som andraspråk, bland annat för att möta ett regionalt behov av behöriga lärare inom detta ämne. 2.4 Ingenjörsutbildningar Högskolan Väst bedriver sedan många år högskoleingenjörsutbildningar inom flera inriktningar/ämnen, varav de flesta med möjlighet till studier som varvas med avlönade arbetsperioder vid industriföretag, Co-op. Ingenjörsutbildningarna vid Högskolan Väst håller hög kvalitet och utbildningsmiljön inom teknik vid högskolan tillhör de mest framstående i landet. Det visar Universitetskanslersämbetets utvärdering av landets teknik- och ingenjörsutbildningar på högskolenivå som genomfördes 2013, där samtliga högskolans högskoleingenjörsutbildningar fick omdömet Hög kvalitet. Efterfrågan på utbildade högskoleingenjörer bedöms som hög, särskilt inom inriktningarna Elektroingenjör elkraft samt Lantmäteriingenjör, två nationellt unika utbildningar som högskolan bedriver sedan många år. Omkring 90 procent av högskolans ingenjörsstudenter som tar examen arbetar inom relevant verksamhetsområde efter avslutad utbildning, enligt Universitetskanslersämbetets etableringsundersökningar. Antalet nybörjare på högskoleingenjörsutbildningarna vid Högskolan Väst har ökat från cirka 150 till 200 per år de senaste två åren och antalet sökande totalt till Högskolan Västs ingenjörsutbildningar har ökat varje år mellan 2012 och Generella program samt profilutbildningar 2.2 Sjuksköterskeutbildning och specialistsjuksköterskeutbildning. 2.3 Lärarutbildning Högskolan har tillstånd för förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen för grund- respektive gymnasieskolan samt yrkeslärarexamen och utbildar årligen närmare Högskolan antar årligen 200 studenter till sjuksköterskeutbildningen respektive knappt 100 till specialistsjuksköterskeutbildningen (med flera inriktningar). Efterfrågan på utbildning är stor och när det gäller specialistsjuksköterskor föreligger en betydande bristsituation. Sjukvården i delregionen har bland annat inrättat särskilda utbildningstjänster för yrkesverksamma sjuksköterskor för att säkerställa kompetensförsörjningen av specialistutbildade sjuksköterskor. Efterfrågan och söktryck ger förutsättningar för viss expansion inom ramen för de statliga satsningarna på utbildningsplatser inom bristyrken, givet de begränsningar som finns vad gäller platser för verksamhetsförlagd utbildning, VFU, och tillgång på disputerade lärare inom vårdområdet. Den demografiska utvecklingen i Fyrbodal går i riktning mot att en högre andel av befolkningen är 65 år eller äldre, vilket kommer att ställa ökade krav på vård och omsorg. Noterbart är den särskilda konkurrenssituation som råder mellan Sverige och Norge i högskolans omland med en påtaglig efterfrågan och rekrytering av sjuksköterskor utbildade i Sverige till den norska sjukvården. 600 helårsstudenter inom området. Söktrycket uppvisar en något blandad bild, där Förskollärarutbildningen har ett särskilt högt söktryck. Efterfrågan på utbildade förskol- Utöver Vård- och hälsoutbildning, Ingenjörsutbildning, Lärarutbildning, Ekonomiutbildning samt Kommunikations- och IT-utbildning finns ett brett utbud av andra kurser och program, varav några är nationellt unika. Två av dem är Högskolan Västs mest populära utbildningar det Socialpedagogiska programmet 180 hp respektive det Socialpsykiatriska programmet 180 hp med ett söktryck på cirka fem respektive fyra behöriga förstahandssökande per antagen. Efterfrågan Strategisk ambition på utbildade socialpedagoger är hög. Högskolan ger också det socialpedagogiska programmet på distans och här finns planer på en utökning av antalet platser, givet de ekonomiska förutsättningar som ges via ramanslaget för högskolans utbildningsuppdrag. Det socialpsykiatriska programmet, som är av senare datum, har vuxit fram för att tillfredsställa ett ökat utbildningsbehov inom bland annat kriminalvård och rättspsykiatri. Högskolan rekryterar brett, har ett högt söktryck och en hög andel studenter från en icke-akademisk bakgrund. Söktrycket till högskolans utbildningar bedöms att vara fortsatt högt under Den breda rekryteringen är viktig också ur demokratisynpunkt. Detta är särskilt betydelsefullt då arbetsmarknadsläget i regionen är besvärligt med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och samtidigt stor arbetskraftsbrist i vissa branscher. För att kunna möta arbetsmarknadens behov, det starka söktrycket och vara en strategiska omställningsaktör behöver Högskolan Väst minst upprätthålla nuvarande kapacitet om cirka helårsstudenter, motsvarande ett anslag om 365 miljoner kronor. Utöver detta skulle Högskolan Västs del om 30 miljoner fördelat på en treårsperiod till det sökta projektet Nya vägar för högre utbildning, ytterligare kunna bidra till ökad regional utveckling.

7 12 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 13 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskningen vid Högskolan Väst har stor bredd och har arbetsintegrerat lärande, AIL, som gemensam nämnare. Forskningen är i hög grad tillämpningsbar, men kräver icke desto mindre grundforskningsinslag, och genomförs i samverkan med verksamheter i det omgivande samhället. Högskolan Västs forskning är profilerad mot de så kallade vitala miljöerna Produktionsteknik, Arbetsintegrerat lärande samt Barn- och ungdomsvetenskap. Dessa forskningsområden har hög relevans för utvecklingen av arbetslivet i Västsverige och nationellt. Den fortsatta utvecklingen av högskolans externfinansierade forskningsverksamhet samt nya nationella utvärderingsmodeller har lett till att ett nytt kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingssystem för Högskolan Västs forskning har utvecklats under Utöver högskolans tre prioriterade forskningsmiljöer bedrivs vissannan forskning, i hög grad med hjälp av extern finansiering. 3.1 Forskning inom produktionsteknik I Västsverige finns en väsentlig del av svensk tillverkningsindustri samlad. Området har mycket stor betydelse som industriell tillväxtmotor för Sverige. Den industriella sektorn kommer under överskådlig tid fortsätta att vara viktig, om än med förändrade förutsättningar och förnyad teknologi med större och bredare kunskapsinnehåll. Högskolan Västs forskning inom produktionsteknik adresserar en mängd viktiga utmaningar och problem. I den pågående förändringen av villkoren för industriproduktion ligger ökande krav på ekologisk uthållighet och globalisering. Den produktionstekniska forskningen vid Högskolan Väst är inriktad på ny kunskap för att möjliggöra en grönare industriproduktion och på teknologier som kan tillämpas gränslöst över hela världen. Högskolan Väst är djupt delaktig i utvecklingen av Produktionstekniskt Centrum (PTC) som skapades 2007 på utvecklingsarenan Innovatum i Trollhättan, i samarbete med dåvarande Volvo Aero (numer GKN Aerospace) och Saab Automobile. Högskolan Västs produktionstekniska forskningsmiljö med sina cirka 60 forskare, står för en majoritet av forskningen och äger även själv omfattande industriell utrustning. PTC utgör en så kallad AIL-plattform, en gränsöverskridande arena för samproduktion av kunskap och kompetens där studenter, forskare och arbetsliv möts. Kunskapsöverföringen sker i direkt integration i forsknings- och utvecklingsarbetet med resultat i form av nyttiggjord forskning. Förutom ett väl fungerande nätverk med industrin har högskolan byggt upp nätverk med institut och lärosäten i Sverige samt med ledande forskningsmiljöer utomlands. Forskningen bedrivs inom fyra huvudområden: termisk sprutning, svetsning, skärande bearbetning samt flexibel industriell automation. 3.2 Forskning inom arbetsintegrerat lärande, AIL På Högskolan Väst finns en unik multidisciplinär kompetens att forska inom det arbetsintegrerade lärandet. Forskning pågår för närvarande inom ett brett spektrum av verksamhetsområden i såväl tillverkningsindustri, tjänstesektor som i offentlig förvaltning, skola och sjukvård. AIL är ett område i sig för såväl forskning som forskarutbildning. Inom forskningen undersöks bland annat begreppsbildningen runt AIL, yrkens förändring över tid och nya former för IT-baserat arbetsintegrerat lärande i högre utbildning. Forskarna arbetar tillsammans med verksamhetsföreträdare med att utveckla metoder för organisering av arbete som underlättar lärande. Denna forskning bedrivs främst inom ramen för den vitala forskningsmiljön LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet, där ett 50-tal forskare är aktiva.

8 14 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 15 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Totala intäkter varav externa intäkter inom forskning och utbildning på forskarnivå åren , mnkr 3.3 Forskning inom barn- och ungdomsvetenskap 100 Högskolans Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljö är ett forskningsområde under stark utveckling med ett 50-tal aktiva forskare. Forskningen handlar om barns och ungdomars lärande, utveckling, hälsa och livsvillkor såväl i institutionella miljöer (exempelvis skola, socialtjänst, vård och omsorg) som i hemmet och på fritiden. Inom miljön forskar man på områden där barnperspektivet står i centrum med målet att stärka ungas ställning i samhället. Forskningsmiljön är kopplad till flera discipliner, och forskningen som i stor utsträckning bedrivs i samverkan med det omgivande samhället, ofta internationellt inriktas framför allt på tre olika teman: Lärande och utbildning, Utveckling, familj och livsvillkor samt Hälsa, kultur, fritid och kamratrelationer. Forskningen berör ett antal viktiga samhällsfrågor såsom föräldraskap i olika kulturer, barns utveckling och lärande, socialt stöd och samarbete mellan socialtjänst och skola, ungdomars relationer, barns och ungdomars internetanvändande, hälsa med mera Forskarutbildning 20 Högskolan Väst erhöll 2011 tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom områdena Produktionsteknik respektive Arbetsintegrerat lärande och bedriver sedan 2012 forskarutbildning inom tre ämnen, vilka är direkt kopplade till två av de tre vitala forskningsmiljöerna: en utbildning inom området produktionsteknik (ämne, produktionsteknik) och två inom området AIL (ämnen, pedagogik respektive informatik med inriktning mot AIL). Under 2014 var 42 studerande inskrivna i Högskolan Västs egen forskarutbildning. Av dessa var 16 företagsdoktorander och anställda av extern part, de flesta inom ramen för den av KK-stiftelsen finansierade företagsforskarskolan SiCoMaP+ inom produktionsteknik. Högskolan Väst och Mälardalens högskola står för merparten av landets doktorander inom produktionsteknik. Därutöver bedrev 34 av högskolans anställda forskarstudier vid annat lärosäte. Forskarutbildningen bedöms vara fullt utbyggd i slutet av Externa forskningsfinansiärer (andelar av upparbetade medel) Europeiska unionens fonder och program och KK-stiftelsen står för närmare hälften av högskolans externa bidrag för forskning och Vinnova står för 15 procent Forskningsfinansiering Forskningsrapporten En fungerande arbetsmarknad nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt (2014, professor Johan Eklund m.fl.) visar att andelen högutbildade i regionerna runt de nya lärosätena har ökat med 34 procent. De nya forskningsresultaten visar att så mycket som hälften av svensk ekonomisk tillväxt under det senaste årtiondet förklaras av högutbildade anställda, medan resterande tillväxt härrör från till exempel teknisk och ekonomisk utveckling. Det är tydligt att de nya universiteten och högskolorna spelar en mycket viktig roll i denna utveckling. Här går närmare 40 procent av alla studenter, men de får mindre än 9 procent av de statliga forskningsanslagen. För att kunna utveckla starka forskningsmiljöer i hela landet bör fördelningen av de statliga forskningsanslagen ses över. De direkta statliga forskningsanslagen till högskolor ger förutsättningar för en fri och obunden forskning, att stärka grundutbildningens forskningsanknytning, samt ger möjligheter till mer långsiktiga, strategiska vägval för lärosätets inriktning/profilering. Det förutsätter dock en viss basnivå på anslagen. Högskolan Väst har under perioden 2011 till 2013 totalt erhållit cirka 116 miljoner kronor i statligt forskningsanslag och antalet helårsstudenter har uppgått till drygt under treårsperioden. Det ger en finansiering per helårsstudent på cirka kronor. Alla jämförbara lärosäten har ett högre ersättningsbelopp per helårsstudent för motsvarande period. Genomsnittet för landets högskolor är för perioden nästan kronor per helårsstudent.* Högskolan Väst har varit och är framgångsrik när det gäller att attrahera externa medel för att finansiera forskningsprojekt. Ungefär 57 procent av forskningens totala omslutning utgörs idag av externa medel. En relativt stor andel av det statliga forskningsanslaget går dock till de externa finansiärernas krav på medfinansiering. Närmare hälften av forskningsanslaget år 2014 användes för avtalade åtaganden i KK-stiftelsen, 24% EU, regionala fonder, 18% Vinnova, 15% Europeiska socialfonden. 2% EU:s ramprogram, 6% Västra Götalandsregionen, 9% Vetenskapsrådet, 3% Övriga, 23% * Genomsnitt för högskolor, exklusive Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan samt konstnärliga högskolor.

9 16 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 17 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Strategisk ambition Adderat till de statliga anslagen strävar Högskolan Väst även efter att öka externfinansieringen för att fortsatt kunna bidra till den nödvändiga förnyelsen av närings- och arbetsliv i regionen. Målsättningen är att andelen externfinansiering utgör 62 procent av forskningens totala omsättning. De betydande kraven på medfinansiering är en starkt begränsande faktor, givet den anvisade anslagsnivån. Högskolans ambition är att ytterligare stärka arbetet inom Produktionstekniskt Centrum, PTC för att öka relevans och nyttiggörande av kunskap. Högskolan planerar även infrastruktur för andra ämnesområden för att kunna följa upp och utveckla AIL-profilen och idén om samproducerad kunskap. Högskolan Väst bestämde sig 2014 för att påbörja en kvalificeringsprocess för att bli KK-miljö. I miljön kommer högskolans produktionstekniska forskning att länkas samman än tydligare med forskningen inom arbetsintegrerat lärande. Målet är att inom perioden erhålla status som KK-miljö. Högskolan gör under perioden en särskild satsning på att vidareutveckla ett ledarprogram för forskare, i syfte att stärka och utveckla forskningsmiljöerna samt i förlängningen, i än större utsträckning, kunna attrahera externa parter och finansiärer. Högskolan kommer fortsatt att utveckla och stärka publiceringsverksamheten och tydliga mål har satts för antalet vetenskapliga publikationer och citeringar. Det finns en tydlig ökning av antalet publiceringar 2014 jämfört med tidigare år. Sett till den nuvarande blygsamma nivån på Högskolan Västs forskningsanslag och ovanstående ambitioner är det rimligt med en ökning av högskolans forskningsanslag, som lägst i nivå med landets övriga storleksmässigt likvärdiga högskolor. För att kunna bevara och utveckla det starka avtryck och nyttiggörande som högskolan har genom samproduktionsforskning är det därför väsentligt att en särskild utökning av anslaget görs för att säkerställa underhåll och utveckling av infrastrukturen för PTC och andra AIL-plattformar. För Högskolan Väst skulle en rimlig nivå på forskningsanslaget innebära cirka 60 miljoner kronor i årligt anslag. externt finansierade forskningsprojekt samt finansiering av de faktiska indirekta kostnader som finansiärerna i vissa fall inte ger full ersättning för. Högskolan Västs utveckling när det gäller totala intäkter samt externfinansiering inom forskning och utbildning på forskarnivå framgår av föregående tabell. Den samproducerande forskningens mycket starka beroende av projektfinansiering utgör en tydlig begränsning medan forskningsverksamhet går att anpassa i viss mån, är infrastruktur beroende av stabil finansiering. Mycket av den grundläggande infrastrukturen är svår att få finansiering för dyr utrustning kan ofta täckas till en del, medan tillhörande lokaler och forskningsingenjörer blir en generell indirekt kostnad som bara täcks till en mindre del av finansiärer såsom KK-stiftelsen och EU. Tillväxten av samverkansforskningen och dess nyttiggörande begränsas därmed i en sorts flaskhalseffekt trots tillgången till potentiella projektmedel. Om det särskilda anslaget för att utveckla AIL Högskolan Väst arbetar systematiskt och långsiktigt med kunskapsutveckling inom AIL-området, såväl genom utbildningsmodeller som i forskning och utbildning på forskarnivå. Högskolan har ett särskilt anslag för att utveckla AIL sedan Anslaget har legat still på utgångsnivån allt sedan dess. Det finns ett stigande intresse hos allt fler aktörer att ta del av kunskaper och att själva bli aktiva i verksamhets- och kunskapsutveckling. För kunna möta upp detta intresse och att kunna fortsätta att ytterligare utveckla verktyg och förmedla nya perspektiv skulle det vara mycket värdefullt för Högskolan Väst att anslaget för det särskilda uppdraget uppgår till minst 5 miljoner per år.

10 18 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 19 4 Kunskapsbildning genom samverkan inom utbildning och forskning 4.1 Former för samverkan Genom kontinuerlig utveckling av formerna för samproduktion av kunskap och kompetens med övriga samhället är Högskolan Väst en aktiv part i de lokala, regionala, nationella och internationella innovationssystemen. Högskolan har byggt upp AIL-plattformar gränsöverskridande arenor för samproduktion av kunskap och kompetens där studenter, forskare och arbetsliv möts. Högskolan Väst avser att under perioden göra fortsatt starka satsningar på samverkan med näringslivet inom forskningen, inte minst kopplat till ambitionshöjningen vad gäller extern forskningsfinansiering samt ansökan om KK-miljö. Inom grundutbildningen ska arbetet för att utöka studenternas Co-opmöjligheter liksom andra AIL-relaterade näringslivskontakter fortsätta. Högskolan utvecklar också en egen form av studentmedarbetare, med en individuell överenskommelse med studenten om att extraarbetet kopplas till uppfyllande av utvalda examensmål. Högskolan Västs samverkan med kommuner, regiondrivna verksamheter och andra offentliga aktörer har utvecklats och intensifierats på senare år, och växer i betydelse. Bland annat har kontaktarbetet mot och samarbetet med de 14 kommunerna inom delregionen Fyrbodal utökats. En målsättning för perioden är att bygga en formell och hållbar samverkansstruktur med Fyrbodalskommunerna. Samverkan inom utbildning och forskning med privata, offentliga och ideella aktörer är starkt prioriterad vid Högskolan Väst och nära kopplad till högskolans profil Arbetsintegrerat lärande. Kunskapsbildning i interaktion mellan akademin och andra parter stärker kvaliteten inom utbildning och forskning samt gynnar en positiv samhällsutveckling. Samverkan med externa aktörer, exempelvis genom uppdragsverksamhet, bidrar till att möta behov i det omgivande samhället som inte alltid kan tillgodoses inom den anslagsfinansierade utbildningen och forskningen. Under perioden ska särskilda insatser göras för att stärka Högskolan Västs roll som arena för samtal och diskussion om demokratifrågor, i samverkan med andra samhällsaktörer. Strategisk ambition Ett viktigt led i högskolans roll att höja utbildningsnivån samt stödja utveckling och förnyelse i närregionen är att erbjuda uppdragsutbildningar. Högskolan Väst har en stark utveckling när det gäller intäkter för uppdragsutbildning och har som uttalad målsättning att ytterligare öka omsättningen. Se utveckling i tabellen här intill. Högskolan Väst skickade våren 2013 in en ansökan till Ut bildningsdepartementet om att få inrätta ett holdingbolag. Högskolan Väst bedömer att ett holdingbolag skulle underlätta utvecklingen av uppdragsverksamheten och ge omgivande företag och andra aktörer en mer likartad partner med bättre affärsmässiga och juridiska förutsättningar för gemensam kunskapsutveckling. Högskolans förutsättningar för att bidra till att stärka regionens konkurrenskraft skulle därmed öka. Utveckling av uppdragsutbildning (tkr)

11 20 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 21 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Investeringarna för 2015 planeras till 15,4 mnkr vilket är cirka 5 mnkr högre än investeringarna för Ökningen beror på en högre investeringsnivå i externa projekt, en högre kostnad för IT-investeringar samt viss ombyggnation på campus. För år beräknas investeringarna ligga på cirka 12 mnkr. Avskrivningskostnaderna beräknas hamna på 15 mnkr per år under perioden. Nuvarande låneram, 80 mnkr, är tillräcklig för denna planeringsperiod. Lokalförsörjning Högskolan Väst räknar med att lokalytan år 2015 är m 2, vilket är en liten ökning jämfört med Avtal för studentlägenheter kommer inte att förlängas när avtalet löper ut En sänkning av den totala kvadratmeterytan görs därför med totalt 710 m 2 för studentlägenheterna under perioden Lokalkostnaderna kommer fortsättningsvis att ligga på en mycket fördelaktig nivå (se tabell 5). 5 6 Avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamheten beräknas öka under perioden då särskilda satsningar görs på framför allt uppdragsutbildning. Avgifterna för studieavgiftsskyldiga studenter planeras också att öka. Avgifternas andel av totala intäkter beräknas att stiga från 7,1 procent till cirka 10,2 procent under perioden (se även tabell 1 och 6). 7

12 22 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 23 Tabell 1 Total budget Total budget (tkr) ÅR 2014 ÅR 2015 ÅR 2016 ÅR 2017 ÅR 2018 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Tabeller Bilaga till direktiv till budgetunderlag för verksamhet vid universitet och högskolor Verksamhetsutfall Transfereringar Årets kapitalförändring/ Årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) Utgående oförbrukade bidrag ) Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. 2) För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. Större förändringar mellan åren vad gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras. 1

13 24 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 25 Tabell 2 Utbildning på grund- och avancerad nivå Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) ÅR 2014 ÅR 2015 ÅR 2016 ÅR 2017 ÅR 2018 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) ÅR 2014 ÅR 2015 ÅR 2016 ÅR 2017 ÅR 2018 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Anslag (A+B) Summa intäkter Avgifter Verksamhetens kostnader Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Personal Lokaler Drift/Övrigt Verksamhetens kostnader Avskrivningar Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/årets resultat ) Med anslag avses de medel som anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2015 i 2015 års prisnivå samt övrig tillkommande information i regleringsbrev för Det särskilda anslaget 2:65 (ap.30) för utveckling av arbetsintegrerat lärande är redovisat som forskningsanslag. Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat ) Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2015, i 2015 års prisnivå. 2) Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3) Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Investeringar i anläggningstillgångar 1 (mnkr) ÅR 2014 ÅR 2015 ÅR 2016 ÅR 2017 ÅR 2018 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret 53,7 45,1 44,3 43,3 41,3 Beräknad nyupplåning 10,2 15,4 14,0 13,0 12,0 - varav för investering i immateriella anläggningstillgångar 1,4 2,0 2,0 2,0 2,0 Beräknad amortering 18,7 16,3 15,0 15,0 15,0 UB lån i Riksgäldskontoret 45,1 44,3 43,3 41,3 38,3 Maximalt utnyttjade av låneramen under året 45,1 44,3 43,3 41,3 38,3 2 Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift 0,5 0,8 0,5 0,5 0,5 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 0,5 0,8 1,0 1,0 1,0 Summa räntor och amorteringar 19,3 17,1 15,5 15,5 15,5 4 Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året 1) Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 2) Större förändringar skall kommenteras.

14 26 I Budgetunderlag I Högskolan Väst I I Högskolan Väst I Budgetunderlag I 27 Tabell 5 Lokalförsörjning 5 Redovisning av lokaler (mnkr) ÅR 2014 ÅR 2015 ÅR 2016 ÅR 2017 ÅR 2018 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen - föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet 1 7,7 7,3 6,3 5,3 4,3 - nyinvesteringar 0,0 1,0 0,5 0,5 0,5 - avskrivningar 1,4 1,5 1,5 1,5 1,5 Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) 2 40,3 40,5 40,2 39,9 39,9 Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) Lokalkostnader (C) 45,8 46,9 46,9 46,9 46,9 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/m 2 LOA) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 9,7% 9,5% 9,5% 9,3% 9,6% 1) En redovisning skall lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2) Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3) Beräknas som B/A. 4) Beräknas som C/A. Tabell 6 Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat Varav tjänsteexport Varav tjänsteexport Varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel 1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat Intäkter som inte får disponeras. Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas.

15 Högskolan Väst, Trollhättan Budgetunderlag Fotografer Jacob Karström, Patrik Johäll, Andreas Olsson, Pontus Corneliusson Grafisk form Profil reklambyrå Produktion Kommunikationsavdelningen vid Högskolan Väst 2015 Tryck Högskolan Väst februari 2015.