KRISTINA ELFHAG. Livsutvecklingens psykologi

Relevanta dokument
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

PSYKOSYNTESCOACHING en handbok. Frida Rosengren Chahine

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Humanistiska programmet (HU)

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Centralt innehåll årskurs 7-9

Albins folkhögskola,

Business research methods, Bryman & Bell 2007

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

Att se och förstå undervisning och lärande

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

UTBILDNINGAR I FÖRÄNDRINGSLEDNING

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Den fria tidens lärande

Individuellt PM3 Metod del I

Innehållsförteckning

BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

BVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Drabbade av naturen hur reagerar människor?

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld - Språk och kommunikation, Äldre

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Nyfiken på närmiljön. Syfte varför? Tillvägagångssätt hur? Att ge barnen möjlighet till att utforska sin närmiljö.

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i Delfi): förstå din egen begränsning. Besinning och måtta, i kontrast till hybris. Vad visdom är. Skalman.

Förslag den 25 september Engelska

År 2011 skrev man fram bildämnet som ett kommunikationsämne i den nya läroplanen.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Motivering till språkträning

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Kommunikationens krockkuddar i vården. Mirella Forsberg Ahlcrona.

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Pedagogik, kandidatprogram, 180 högskolepoäng

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema

för samtalen och diskussionerna framåt

Mer om utbildningen Behandlingspedagog

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Tema: Didaktiska undersökningar

Förslag till rambeskrivning för institution 1

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Scouternas gemensamma program

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Att finna själen studiehandledning

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Transkript:

KRISTINA ELFHAG Livsutvecklingens psykologi

Inledning Varför livsutveckling? Att utvecklas är i grunden en mänsklig strävan. Det finns en kraft som vill utveckling, något som samtidigt innebär att möta inre utmaningar. Detta har människan vetat och skildrat länge, som i eposet Odyssén, ett farofyllt äventyr fyllt av ovisshet. En annan kraft inom oss skyr detta okända land. Ibland vill inte heller omgivningen se någon utveckling, som i hämmande relationer och sammanhang. En aspekt är vårt eget behov av att utvecklas, nå ökad frihet och skapa mening på nya sätt. En ytterligare aspekt är vad som behövs av oss i världen idag. Det finns då något fundamentalt vi ännu inte har begripit. I ett annat perspektiv på vår globala värld finns mycket som är bättre än vi kanske tror. 89 Många förbättringar i omvärlden härrör emellertid från enskilda människors förmåga till ökad inre komplexitet, som kommer ur mötet med en hel rad obekväma situationer och besvärliga känslor. För att framsteg i mänsklig medvetenhet och förståelse ska ske måste vi kunna möta det obekväma, inom oss och utanför oss. Rädsla är ingen bra utgångspunkt, men någon form av dissonans handlar det ändå om. Bortom kvantitativa framsteg, mätt i bland annat BNP, finns det i vårt eget samhälle påtagliga brister i kvalitativa livsaspekter. Det yttrar sig i form av depression, våldsbrott, otrygghet, missbruk av allehanda droger och fetma. Vi skulle kunna beskriva det i termer av en vilsenhet i meningsskapandet. För att komma mer till rätta med 9

livsutvecklingens psykologi detta scenario behöver vi förstå något om den psykologiska livsutvecklingen. Denna inre utveckling är något som är möjligt, men inte alltid sker, och överskuggas av mycket annat i vår kultur. Svårigheten är också att det saknats en tillräckligt trovärdig och användbar psykologisk modell för vuxenlivets utvecklingsförlopp, och därmed ett språk för vårt inre växande. Denna bok handlar om vår livslånga inre utveckling, och kartan vi orienterar oss efter är psykologins teori för jagutveckling, som beskriver en stegvis utveckling. Det är vårt jag, som har en rad funktioner och förhållningssätt för att möta och kunna fungera i tillvaron, som kan utvecklas. Vi kan nå ökad komplexitet och därmed öka förmågan att hantera en mängd ofta motstridiga intryck och budskap bortom förenklingar, nå mer nyanserade känslor och skapa mening på nya sätt. Denna utveckling sker på djupet och under långa tidsprocesser. Det är ett livslångt lärande som behöver livet som fond. Betydelsen av vår omgivning som kontext att utvecklas inom är avgörande, vilket leder oss in på samhälle och kultur. Det är vad vi möter i livet som kan gripa an, sporra och ge näring, och leda till inre utveckling. Vi kan förändras så pass mycket att det kan kallas att transformeras, och vi blir till något mer än den vi varit. En ökad förståelse för livslång jagutveckling behövs på många plan, i samhälle och kultur, och i psykologisk verksamhet. Det är ett kompletterande synsätt för att bemöta och behandla olika typer av problematik. Det som tidigare varit så meningsfullt, gett tillfredställelse och identitet, kan senare i livet förlora sin betydelse, och då behöver nya livsmönster komma i dess ställe. Då krävs en kunskap om att språng i förståelse och nytt meningsskapande är möjligt. Allt fler blir även själva intresserade av inre utveckling, men utbudet kring detta är ofta alltför tunna halmstrån att gripa tag i för sökaren. Det finns inga snabba lösningar och detta är ingen självhjälpsbok. Däremot finns budskap som kan ge förståelse, vägledning och inspiration. 10

inledning Källor till kunskap om livsutvecklingens psykologi Vår inre värld är förmodligen något av både det mest fascinerande och samtidigt mest svårfångade i verkligheten. Om psykologiska modeller kan man säga att alla är mer eller mindre felaktiga, men en del är användbara. En av dessa teorier handlar om jagutvecklingen och är formulerad av psykologen Robert Kegan vid Harvard-universitet i USA. Det är en grov modell, men har fördelen att vara generell nog för att fånga övergripande mönster som många tänkare och teorier beskrivit. För att förstå livsutveckling behöver vi även vidga vyn och besöka ett antal olika områden och tidsperioder. Boken tar avstamp inom ett par av dessa områden vilket leder oss genom evolutionens förutsättningar för utveckling och till historiens framväxande insikter om vår mänskliga utvecklingsmöjlighet. Inom utvecklingspsykologin kom under de sista decennierna under 1900-talet en teori för jagutvecklingen som även omfattar vuxenlivet. Dessa insikter är emellertid inget nytt. Innan psykologin etablerades som egen vetenskap i början av 1900-talet var teorier kring människans medvetande en del av den akademiska filosofin. Inte minst de tyska 1700- och 1800-talsfilosoferna kom långt i förståelse för livslång psykologisk utveckling. Många insikter är både spännande och fortfarande relevanta. Sedan finns förstås kulturens narrativ. Det mänskliga livets förutsättningar och vägen till utveckling och inre transformation är ett återkommande tema i berättelser och myter. Berättelser som överlevt har blivit centrala myter i kulturer just för att de rymmer djupa universella sanningar som begripliggör vad det innebär att vara människa. Skönlitteratur har fortsatt att förmedla djupa insikter om mänsklig utveckling och bidragit till vårt meningsskapande. Det utgör vad vi kallar världslitteraturen med klassiska författare som Leo Tolstoj, moderna författare som Jean-Paul Sartre och senare tids författare som Elena Ferrante. I vår tid finns även filmkonsten. Berättelsen, narrativet, är ett värdefullt sätt att närma sig människans inre värld, meningsskapande och upplevelser som är svåra att fånga på annat sätt. 11

livsutvecklingens psykologi Ytterligare kunskapsområden som belyser jagutvecklingen finns inom vetenskapen. Området systemteori visar på grundläggande principer för allt liv och utveckling. Den biologiska evolutionen mot ökad komplexitet utgår från ett systembaserat förlopp, och samma princip gäller för medvetandets utveckling. Vårt medvetande befinner sig i ett system där utveckling blir möjligt genom återkopplingar från omgivningen. Detta visar också på en koppling mellan psykologin och naturvetenskapen. Självorganiserande system rör sig i riktning mot ökad komplexitet, vilket ger oss möjlighet att förstå den stegvisa utvecklingsmöjligheten. I boken görs en rad nedslag i teman kring system från olika håll, som bygger på det framväxande området systemteori och systemtänkande. Den psykologiska vetenskapen med sina nya teorier och empiri har en viktig roll att fylla. Trots sin svårmätbara natur finns det forskning som försöker fånga jagutvecklingens uttryck, och även relaterade aspekter som komplexitet och rentav visdom. Ytterligare områden utgörs av samhälle och pedagogiken med sina metoder. Till slut närmar vi oss djupa insikter om vår tolkning av verkligheten, och hur verkligheten kan upplevas ännu djupare. De olika perspektiven och infallsvinklarna kompletterar varandra, och bilden av vår psykologiska livsutveckling växer fram. Bokens upplägg Det finns olika ingångar och perspektiv till förståelsen för den psykologiska livsutvecklingen. Bokens delar och kapitel blir något av en resa genom dessa olika teman. I del I ges en ingång till livsutvecklingen, med livets grundläggande systemprinciper som i psykologin också appliceras på medvetandets utveckling, och utvecklingens steg förklaras. Därmed kan Kegans teori om jagutveckling introduceras. Vi ser också hur ett mönster för utvecklingen växt fram genom kulturens narrativ, filosofin och utvecklingspsykologin. I del II görs en överskådlig genomgång av karakteristiken för faserna i jagutvecklingen, från barndomen till vuxenlivets möjligheter. 12

inledning I del III följer kapitel om hur omgivningen kan befrämja utveckling, om jagutveckling i ett samhällsperspektiv och pedagogikens roll samt om utveckling genom livets kriser och svårigheter. I del IV fördjupas resonemanget med hjälp av kulturens många myter och berättelser om mötet med livets utmaningar, och om att hitta vår unika livsväg. På denna väg kan vi erövra mer av oss själva. Kanske når vi också mer av det som kallas visdom och tankens ökade komplexitet. Det gör oss också bättre rustade att greppa tillvaron, som att se dess egentliga föränderliga och systembaserade natur. I del IV presenteras också fler teorier och berättelser som har försökt fånga en fördjupad upplevelse för denna verklighet. Avslutningsvis finns i del V material för akademi och profession, om teorins olika termer och begrepp, empiriska studier samt om metoder och överväganden för klientarbete. Förhoppningen är att dessa texter ska ge läsaren en insikt om vår psykologiska livsutveckling, och se hur denna är förbunden med livets många områden. 13