UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SID 1 (17) 2009-02-19 SKOLINSPEKTÖRER SÖREN BERNHARDTZ, TELEFON 073-91 71 994 MONICA HEDLUND, TELEFON 076-12 33 846 INGEGERD SALOMONSSON, TELEFON 076-12 33 882 Rapport från inpektion av Solbergakolan 2/12-5/12 2008 Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Beökadre Hantverkargatan 2F www.tockholm.e
SID 2 (17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap...4 Kunkaper...4 Bedömning och betyg...4 Skolor arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot dikriminering och annan kränkande behandling)...4 Skolbarnomorgen verkamhet...4 BESKRIVNING AV SKOLAN...5 Styrkor...6 Svagheter...6 Områden att utveckla...7 Briter om kolan måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning...7 RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...8 Utveckling edan den enate inpektionen...8 Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap...8 Kvalitetredovining... 8 Kunkaper...9 Elevhäla... 11 Elever i behov av ärkilt töd och / eller med funktionnedättningar... 11 Samverkan och övergångar... 12 Bedömning och betyg...12 Skolan arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot dikriminering och annan kränkande behandling)...12 Samverkan mellan kola och fritidhem...13 Skolbarnomorgen organiation och förutättningar...14 Verkamheten i fritidhemmen...15 TILL SIST...17
SID 3 (17) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inpektion utvärderar den pedagogika verkamheten och främjar barn, ungdomar och vuxna lärande genom att granka måluppfyllelen utifrån nationella och kommunala tyrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granka hur förkolan/ kolan utvärderar in egen verkamhet ge rekommendationer om vad om bör förändra och utveckla Vi genomför vårt uppdrag genom att läa material om förkolan/kolan täller till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, peronal och kolledning. Vid grankningen av förkolor verkamhet intervjua föräldrar i tället för barn. obervera verkamheten Inpektionen följ upp på olika ätt beroende på kolform. I förta hand grankar vi måluppfyllelen, det vill äga att vi bildar o en å heltäckande bild om möjligt av hur målen i tyrdokumenten tolka och förverkliga på förkolan/kolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella tyrdokument. Deutom bedömer vi hur riktlinjerna i dea tyrdokument följ, likom mål och riktlinjer i Stockholm tad kolplan och förkoleplan. Förutom detta grankar vi förkolan/kolan förmåga att jälv utvärdera in kvalitet för att förbättra verkamheten. I bedömningen av verkamheten kvalitet utgår vi även från Skolverket Allmänna råd om kvalitetredovining. Hög kvalitet innebär enligt Skolverket och Myndigheten för kolutveckling definition främt att verkamheten utmärk av att den väl: trävar mot och uppfyller nationella mål varar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer om är förenliga med de nationella (t.ex. kolplan, lokal arbetplan och andra lokala planer) känneteckna av en trävan till förnyele och tändiga förbättringar utifrån de förutättningar man har. 1 1 Från Skolverket kolutveckling intrument BRUK för kvalitetarbete i förkola och kola, 8.
SID 4 (17) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Staden utbildninginpektion grankar verkamheterna ur ett helhetperpektiv. Inpektionen fokuera ärkilt på nedantående områden, men inpektörerna kan även kommentera andra områden om det finn tarka käl till det. Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap Detta område granka främt utifrån Skolverket Allmänna råd om kvalitetredovining, Stockholm tad kvalitettrategi amt utifrån riktlinjer i Läroplan för det frivilliga kolväendet (Lpf 94). Kunkaper Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholm tad kolplan. Under åren 2008-09 genomför även en ärkild grankning av hur kolorna arbetar för att elever med funktionhinder kall få töd och hjälp om är anpaade efter dera ärkilda ituation. Bedömning och betyg Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholm tad kolplan. Skolor arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot dikriminering och annan kränkande behandling) Detta område granka främt utifrån Skolverket Allmänna råd för arbetet med likabehandling. Skolbarnomorgen verkamhet Fritidhemmet uppdrag granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Skolverket Allmänna råd för Kvalitet i fritidhem.
SID 5 (17) BESKRIVNING AV SKOLAN Solbergakolan ligger i Hägerten i taddelen Älvjö. I närheten ligger Solbergakogen och parkleken Kritallen. Tidigare tillhörde även Dalkolan enheten, men verkamheten flyttade till Solberga under 2007 och törre delen av peronalen följde med till Solbergakolan. Cirka 80 elever flyttade ockå över från Dalkolan. Skolan led av en rektor och en biträdande rektor. Det finn tre arbetlag: Fritidhem, F-5 och 6-9. Varje arbetlag har en arbetlagledare. Skolan är en F-9-kola med cirka 300 elever. Den byggde 1951 och har plat för ca 430 elever. Det finn två förberedelegrupper (FG) och två må undervininggrupper vid kolan. Det finn tre fritidhemavdelningar; förkoleklaen bildar en egen fritidavdelning, år 1-2 återfinn i en avdelning och år 3 integrera med fritidklubben för år 4-5 (Bakfickan). Bakfickan är under förmiddagarna uppehållrum/café för de äldre eleverna. I år 6-9 ge eleverna möjlighet att välja vilken inriktning/profil om de önkar fördjupa ig i. Skolan erbjuder ma/no, kultur, bild, idrott och media eller att få ännu mer tid till att utveckla ig inom de ämnen om ligger om grund för den individuella utvecklingplanen. Eleverna är indelade i anvargrupper och dea varierar i torlek från 12 till cirka 30 elever.
SID 6 (17) SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag om inpektörer är att granka och utvärdera kolan reultat. Med reultat menar vi kolan förmåga att uppnå och träva mot de nationella och kommunala målen amt efterleva de riktlinjer och krav om finn i tyrdokumenten. Våra bedömningar preentera utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Vår inpektion har viat att kolan utmärk av ett antal tyrkor, bland annat dea: Styrkor Lärarna gör jälvvärderingar av in undervining om ett led i utvecklingen av itt pedagogika arbete och lärarledarkap Eleverna triv och kolan ger trygghet och är en viktig möteplat Ledningen och peronalen arbetar engagerat för att utveckla kolan och nå bättre reultat Skolan har amverkan med peronalen i parkleken Kritallen Peronalen är mån om att e alla barn/ elever och föröker anpaa verkamheten utifrån dera olika behov å långt om möjligt Det nyinrättade Läroverket (en utvecklad form av läxhjälp) ger eleverna en möjlighet till fördjupning och extra töd vilket är poitivt Förkoleklaerna erbjuder en väl fungerande och varierad verkamhet med heldagtänkande Vår inpektion har viat att det finn via områden om kolan delvi briter i, bland annat följande: Svagheter Det är tora variationer när det gäller måluppfyllele, en tredjedel av eleverna når inte målen i alla ämnen medan en grupp får mycket goda betyg Många pedagoger har för lågt tällda förväntningar och krav på eleverna kunkapnivå Det akna delvi rutiner och trukturer för det ytematika kvalitetarbetet Skolan värdegrund är ojämnt förankrad ho peronal och elever De yngre eleverna möter många vuxna under in koldag vilket kan kapa otrygghet ho eleverna
SID 7 (17) Samarbetet F-9 behöver utveckla utifrån en helhetyn på elever/barn De tora barngrupperna och den låga peronaltätheten på fritidhemmet ger dåliga förutättningar för en verkamhet med hög kvalitet Fritidhemavdelningarna har olika förutättningar lokalmäigt och när det gäller peronalen utbildningnivå Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, bör prioritera: Skolan bör utveckla in verkamhet och höja förväntningarna på eleverna å att reultaten förbättra och att fler elever når godkänd nivå i alla ämnen Samverkan inom och mellan kolan olika verkamheter bör utveckla Värdegrundarbetet behöver utveckla och förankra ho åväl peronal om elever Fritidhemverkamheten bör utveckla, både vad det gäller lokaler, material och andelen högkoleutbildad peronal Briter om kolan måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning Skolan ordnar inte undervining i venka om andrapråk för de äldre eleverna
SID 8 (17) RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Utveckling edan den enate inpektionen Skolan inpekterade 2003 av taden egen inpektion och 2006 av Skolverket. Vi kan nu efter avlutad inpektion kontatera att flera av briterna är åtgärdade eller på gång att åtgärda. Skolan är väg att vända en negativ trend men har fortfarande många utvecklingområden att arbeta med om t.ex. likvärdig bedömning, värdegrundarbetet och ökad måluppfyllele. Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap Skolan viion är att inom ett antal år vara den met efterfrågade kommunala kolan öder om Stockholm. Denna viion vill man uppnå genom att arbeta med en pedagogik modell där eleven drivkraft, behov och anvar blir tydligare och att möjligheterna till ökad kunkap och peronlig utveckling därmed ökar. Arbetet med anvargrupper och målgrupper är en del av detta arbete. Skolan har påbörjat ett utvecklingarbete med en modell kallad RAM (reultat, mål, analy). Det betyder att alla lärare i alla ämnen från år 4 och i venka och engelka i år 3, ka reflektera över itt eget arbete några gånger per termin och vad de om lärare kan göra för att fler elever ka nå målen. Detta följ edan upp vid bland annat medarbetaramtalen. Skolan två arbetlag F-5 och 7-9 arbetar ännu relativt kilda från varandra. Även om kolan är liten och informationen vid till exempel övergångar kan organiera midigt, har verkamheten mycket att vinna på ett mer uttalat F-9- perpektiv. Kvalitetarbetet vid kolan är under utveckling. Det finn ett elevkalendarium på hemidan om bland annat talar om när nationella prov ka göra. Vid två tillfällen under året får eleverna i år 4-9 en enkät om utvärderar hur de upplever underviningituationen. Kvalitetarbetet kan utveckla ytterligare genom att peronalkalendariet redoviar alla former av uppföljningar och utvärderingar om ker under året och även andra händeler av betydele. Det finn en föräldratyrele med föräldramajoritet på kolan om tillamman med ledningen har ett poitivt förhållningätt och en ambition att fortätta arbetet med att utveckla kolan. I denna ingår ockå två elevrepreentanter. Kvalitetredovining Det framgår inte om förkolekla och fritidhem omfatta av kvalitetredoviningen. Enligt Skolverket Allmänna råd ka kvalitetredoviningen innehålla en redovining om omfattar alla verkamheter. Kvalitetredoviningen innehåller en reultatredovining med bedömning och analy. Den tyrk bland annat av tatitik kring betygreultat och reultat på enkäter. Reultaten från år 5: nationella prov akna dock. Det finn en utvärdering och kartläggning kopplad till Likabehandlingplanen.
SID 9 (17) Peronalen och arbetlagledarna har ett kvalitetredoviningen men upplever inte att de har varit delaktiga vid framtagandet. Vi aner att kvalitetarbetet totalt ett kan utveckla ytterligare genom törre tydlighet och delaktighet ho alla inblandade. Kunkaper Solbergakolan har ett ämnelärarytem redan från år 1. Det betyder att eleverna redan i de tidiga kolåren möter många vuxna varje dag efterom de ockå möter fritidhemperonal. Det finn dock ingen gemenam planeringtid för de lärare om underviar i klaen, vilket gör att de har vårigheter att hitta tid för att dikutera förhållningätt, bemötande, gränättning, kunkapkrav etc. Vår bedömning är att ämnelärarytemet behöver utvärdera i år 1-3, där man även väger in de yngre eleverna behov av kontinuitet och trygghet. Skolan har formulerat lokala mål, men har ingen gemenam truktur för dea, vilket gör att det er olika ut i olika ämnen. I via ämnen finn bekrivet hur eleven kan via praktikt hur han eller hon nått målen. Bekrivningarna tydliggör målen och borde finna i alla ämnen. De lokala målen utgår från mål att uppnå i de nationella kurplanerna men vi har ett få exempel på att kolan arbetar mot trävanmålen, vilket läroplanen anger om en önkad inriktning på kolan arbete. Målen gå igenom med de äldre eleverna inför varje nytt arbetområde eller moment och de yngre eleverna får veta målen i ett kortare perpektiv, kanke för lektionen eller dagen. I år 4-5 har eleverna en koldagbok, där de kriver in vad om ka ke under veckan. Skolan arbetar med målgrupper i år 6-9, vilket betyder att eleverna arbetar i ålderblandade grupper i matematik, venka och engelka, där de arbetar utifrån in målnivå. En del lärare tycker att detta arbetätt är vårt att organiera och en utvärdering får via om målgrupperna ka förändra eller avveckla. Solbergakolan använder tiden för eleven val i den å kallade profiltiden. Eleverna kan då välja mellan ma/no, kultur-bild-media, idrott eller att arbeta utifrån målen i in individuella utvecklingplan (IUP) Med Läroverket har kolan organierat en möjlighet till extra töd alternativt fördjupning i år 6-9. Den för året nyinrättade möjligheten innebär att eleverna kan får mer tid till ett ämne. Ämnet välj för en fyraveckorperiod och de ämnen man kan välja mellan är venka, engelka, B-pråk, matematik och löjd. Av kolan elever har ca 60 % annat modermål än venka och kolan har inte organierat någon riktad venka om andrapråkundervining till elever om behöver detta. Alla lärare förvänta arbeta pråkutvecklande i klarummet vilket till vi del ker bland de yngre eleverna.
SID 10 (17) Att kolan inte har venka om andrapråk aner vi vara en brit om måte åtgärda. En lärare i år 6-9 har fått i uppdrag att få till tånd undervining i venka om andrapråk, men den har inte kommit igång än vilket bör ke narat. Förkoleklaen har 32 barn om är uppdelade på två mindre grupper med var in anvarlärare. Här arbetar man med kolförberedande och pråkutvecklande arbete blandat med olika mer fria aktiviteter. Det finn en helhetyn på barnet hela dag och barnen är i amma lokaler under dagen. Lokalerna är mycket väl anpaade för verkamheten och erbjuder olika rum för olika aktiviteter. Förkoleklaen har ett amarbete med en intilliggande parklek där det finn djur i något om kalla Djurklubben. Eleverna får gå dit i må grupper och hjälpa till att köta djuren. Sammantaget aner vi att förkoleklaverkamheten och tillhörande fritidhemverkamhet erbjuder en väl fungerande och varierad verkamhet. Tabellen viar andel elever i procent om uppnår godkänd nivå i år 5 Reultaten i år 5 är på en acceptabel nivå, men jälvklart ka kolan träva efter förbättrade reultat. Betyg i år 9 2006 2007 2008 Svenka 90 % Engelka 71% 87 % Matematik 96% 87 % Ämne 2005 2006 2007 2008 Svenka 92,0 88,1 79,5 100 Matematik 84,3 88,1 77,8 90,6 Engelka 90,2 91,0 71,1 96,2 Meritvärde 196 204,5 188 216,3 Ovantående tabell viar att reultaten i år 9 har varierat över tid och att de under 2008 var de bäta under de enate fyra åren. Speciellt reultatet i venka är utmärkt. Meritvärdena har ockå förbättrat. Statitik viar dock att endat 66,7 procent av eleverna nådde målen i alla ämnen år 2008, amtidigt har några elever mycket höga betyg i amtliga ämnen. Skillnaderna mellan eleverna reultat inom kolan är tora. För att kolan reultat ytterligare ka förbättra behöver andelen elever om får betyg i alla ämnen öka.
SID 11 (17) Elevhäla Skolan har ett elevhäloteam (EHT) betående av kolledning, pecialpedagog, pykolog (50%), kurator (50%), kolköterka (80%) och en ociolog tillika utbildad peciallärare (100%). Gruppen träffa en gång per vecka för en genomgång och amordning av de aktuella tödinaterna. Vid detta tillfälle har ockå enkilda pedagoger möjlighet att inför teamet bekriva eventuella nya inatbehov. Skolan har en relativt nyupprättad elevhäloplan om bekriver ett ärende gång. Planen är ännu inte fullt förankrad i peronalgruppen. Elevhäloteamet är ockå behjälpligt vid upprättande av åtgärdprogram. Skolan har prioriterat tödreurerna för de yngre eleverna där förutättningarna för töd/hjälp är relativt goda medan de äldre eleverna, enligt EHT, har ämre tillgång till pecialpedagogik kompeten. Vi aner att det är poitivt att töd ätt in å tidigt om möjligt, men för att garantera alla elever behov av töd bör tödreurerna till de äldre eleverna e över. Samtliga elever i år F-9 kartlägg med hjälp av ett läutvecklingchema (LUS) tre gånger per år. Skolan genomför ockå ett antal olika boktavkontroller, läförtåeleteter och teter i matematik utöver de nationella proven i år 5 och 9. Elevhäloteamet aner ig ha bra kunkap om vilka elever om är i behov av extra töd. EHT-gruppen är repreenterad i arbetet mot mobbning, trakaerier och andra kränkningar. Elever i behov av ärkilt töd och/eller med funktionnedättningar. I år 6-9 finn en liten grupp med ex elever. Alla elever i gruppen är inkrivna i vanliga anvargrupper. I den lilla gruppen finn tre ärkoleelever om alltå integrera i grundkolan på detta ätt. Även för de yngre eleverna finn en liten undervininggrupp där gruppammanättningen varierar över tid. Kunkaperna kring koncentrationvårigheter varierar, likom förutättningarna att handka med elever ociala vårigheter. Peronalen har dock möjlighet att få handledning av pykolog i peciella fall. Skolan är byggd i flera våningplan men har hiar vilket gör det möjligt att ta emot rulltolburna elever. I övrigt föröker kolan anpaa underviningen för elever med funktionnedättningar. Det finn två förberedelegrupper (FG) på kolan, en med yngre barn och en med äldre. Det finn ockå tillgång till tudiehandledning för dea elever. Dea elever har klatillhörighet och lua ut i klaen i förta hand i de praktikt- etetika ämnena, när man aner att de klarar av det, vilket ibland bedöm ta ganka lång tid. Vi aner att kolan bör göra en plan över hur utluning ka ke för att eleverna å nart om möjligt ka få tillfälle att möte de venka kamraterna och ha möjlighet att träna venka. Flera av de yngre eleverna går på fritid utan extra hjälp med den ociala och/eller pråkliga integrationen.
SID 12 (17) Samverkan och övergångar Skolan amverkar med intilliggande förkolor för att underlätta övergången från förkolan till förkolekla. Förkolebarnen inbjud ockå till kolan och deltar ockå i via aktiviteter under våren. Inför övergången till år 1 och år 6 har man på kolan överlämningamtal under junidagarna. Lärarna i år 6-9 deltar ockå vid föräldramöten för kolår 5 inför dera kolval. Eleverna har under år 5 möjlighet att pröva på de pråkval och om finn i år 6-9 och elever i kolår 4-5 får pröva på de olika profilerna. Deutom åker år 5 och 6 på en gemenam övernattning i juni. Bedömning och betyg Elever vi pratat med menar att de oftat är väl informerade om mål och kriterier inför ett nytt arbetområde. I år 8 och 9 preentera ockå betygkriterier. Ibland preentera kriterier för bedömning av elevarbeten, å att eleverna kan välja vilken nivå de vill föröka uppnå. Eleverna tycker att de oftat blir rättvit bedömda och de menar att lärarna anpaar kraven utifrån eleverna potential. Solbergakolan är en kola med få elever per kolår, vilket gör att en del ämnelärargrupper är må och möjligheterna att dikutera kring likvärdig bedömning blir därmed inte å tora. Skolan har inte heller något amarbete med andra kolor. Man har tidigare deltagit i nätverk kring betyg och bedömning men dea vilar jut nu. Det blir därmed vårt för kolan att garantera att bedömningarna är likvärdiga med andra kolor, något vi er om en vaghet. Utbildningförvaltningen årliga tatitik över hur hållbara år 9-betygen är på gymnaiet viar ockå att kolan lärare tenderar att vara väl generöa vid betygättningen. När reultaten på de nationella proven i år nio jämför med lutbetygen er man dock att differenen mellan provreultat och lutbetyg i matematik och engelka är ungefär om på taden övriga kolor. När det gäller venka är fler lutbetyg bättre än de nationella proven viar, fler än på de fleta andra tockholmkolor. Skolan har tidigare haft röda trådenmöten där man dikuterat F-9-perpektivet. Sådana möten planerar man nu åter att genomföra i ämnegrupper. Eleverna uppger att det finn olika ätt att redovia ina kunkaper på. Det kan till exempel ke med bilder, drama, prov eller muntliga redoviningar. Elever och föräldrar får information om eleverna utveckling inför utvecklingamtalen. Den individuella utvecklingplanen gör i anlutning till amtalet och dikutera av lärare, elev och förälder gemenamt. Skolan arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot dikriminering och annan kränkande behandling) Skolan menar att man har nolltoleran mot dåligt uppförande och dåligt pråk. Vi er ockå att peronalen ingriper vid ådana tillfällen. Många vuxna rör ig bland eleverna ute på kolgården och i korridorerna. Peronalen uppger att det ibland
SID 13 (17) kan bli en tuff tämning bland eleverna. Under vårt beök åg vi ockå en hel del oro i korridorer och några elever viade dålig repekt för vuxna om inte var dera lärare. Många elever har ett tort behov av vuxna och öker gärna kontakt när tillfälle ge. Skolan har tidigare haft amarbete med Fryhuet Lugna gatan, vilket både elever och peronal aknar. Det finn nu itället ett amarbete med Friend och kamrattödjare har utett. Detta arbete var vid vårt beök i in linda och behöver utveckla och blir mer ynligt. Ibland påverkar händeler under fritiden ituationen i kolan och då arbetar kolan tillamman med föräldrarna för att löa problemen. Skolan har ockå en antimobbninggrupp. I de lägre kolåren arbetar man med emotionell kompeten (EQ) och Livviktigt, men det ker inte ytematikt i de högre kolåren. Vi er det om en vaghet och ett område om kolan behöver utveckla ytterligare. Skolan har ett gott amarbete med poli och ocialtjänt Likabehandlingplanen är i tort ett väl utformad, men den är inte förankrad bland eleverna/barnen. Den redoviar inte heller vilka verkamheter den gäller för. Skolan gör årligen enkäter kring eleverna upplevda trygghet. Reultaten av dea redovia för elever och peronal. Reultaten var goda - 97 % av eleverna uttrycker att de känner ig trygga i kolan, 94 % av eleverna anger att ingen mobbar eller trakaerar dem, 98 % aner att de viar hänyn och uppför ig bra i kolan. Samverkan mellan kola och fritidhem Vi bedömer att amverkan mellan kola och fritidhem fungerar i vi mån men vi er det om ett prioriterat utvecklingområde. Fritidperonalen arbetar i anvargrupperna om reur och vikarierar ofta vid lärare jukdom. Peronalen upplever att de ibland blir mer hjälpreda än den amarbetpartner det är tänkt att de ka vara. Ibland dela anvargrupperna i halva anvargrupper och fritidperonalen arbetar då med kolarbete. Det finn trettio minuter per vecka för planering av kolamverkan. Under vårt beök vid kolan åg vi inga exempel på att fritidhemperonalen arbetade med kolamverkan enligt läroplanen intentioner och Skolverket allmänna råd för fritidhem. Detta kanke till vi del kan bero på att andelen högkoleutbildad peronal på fritid är anmärkningvärt låg och att det är kolan traditioner om tyr innehållet i amverkan i relativt hög grad. Peronalen på fritidhemmet är med på kolan föräldramöten, men deltar inte vid utvecklingamtal och de lämnar heller ingen information inför dea amtal. De kan dock begära att vara med om det finn behov.
SID 14 (17) Skolbarnomorgen organiation och förutättningar Fritidverkamheten led av biträdande rektor om har anvar för år F-5. Verkamheten amordna av en barnkötare om kommit ny till kolan under höten. Hon träffar arbetlagledarna från kolan tillamman med biträdande rektor en timme per vecka. Planeringen för fritidhemmet preentera på toramlingar en gång per månad. Det arbetar både män och kvinnor på fritidhemmet, vilket vi upplever om poitivt för att kunna tillgodoe barnen olika behov. Förutättningarna för de olika fritidavdelningarna varierar mycket Det finn tre fritidhemavdelningar; en för förkoleklaerna, en för barnen i år 1 och 2 och en för barnen i år 3. På förkoleklaen fritidhemtid finn två förkollärare och en fritidledare om är antälld om fritidpedagog. I övrigt finn barnkötare och elevaitent. De 32 barnen vita i amma lokaler med amma peronal under hela dagen. Lokalerna är trivamma och rymliga och erbjuder en varierad verkamhet. På den avdelning där barnen i år 1 och 2 vita är det 62 barn och den bemanna av barnkötare. På treorna avdelning om är integrerad med fritidklubben arbetar två barnkötare med ca 30 treor. Peronalen har 1,5 timme/vecka för gemenam planering av verkamheten. Det förekommer ingen amverkan med de övriga fritidavdelningarna förutom vid öppning och tängning. På kolan finn elever om har aitent under in koltid. Dea aitenter följer inte med till fritidhemmet/fritidklubben på eftermiddagarna. För de elever om finn i ärkilda undervininggrupper på andra kolor, finn peronalreurer om följer med till fritidhemmet/fritidklubben. Det finn ockå barn från förberedelegrupperna på fritidhemmet. Dea barn är nyanlända till Sverige och har ännu inte en fullt utvecklad venka. För dea barn finn inte heller någon extra reurperon på fritid. De behöver hjälp med att komma in i gruppen och att knäcka alla oynliga koder om finn i en barngrupp men ockå få möjlighet att i än högre grad få träna venka. Mellanmålet ät i matalen och barnen äter i omgångar för att kapa en lugnare ituation. Vid de tillfällen vi deltog i mellanmålituationen var det ändå rätt å livligt och inte den lugna amtaltund om mellanmålet kan vara. Vi bedömer att miljön och trukturerna vid mellanmålet avevärt kan förbättra.
SID 15 (17) Barn och peronal i fritidhemmen I tabellen nedan redovia antalet barn i grupperna amt antalet peronal på fritidhemmet beräknat i årarbetare. Avdelningen namn Avdelning Typ Barn/avd Antal heltidantällda fritidpedagoger eller motvarande* Antal heltidantällda barnkötare och övrig peronal Summa Dalen F 33 1,0 1,0 2,0 Solen 1-2 62 3,0 3,0 Fr.klubb 3-4-5-6 51 2,0 2,0 Totalt 146 1,0 6,0 7,0 * Med motvarande mena fritidpedagog eller lärare med examen från en tatlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna Andel fritidpedagoger eller motvarande 14 % (Jfr: Sthlm tad ht 2007-40 %) Antal barn per peronal: 20,8 ( Jfr: Stockholm tad höten 2007-16,6) *Den tid om peronalen arbetar i förkolekla är borträknad Andelen högkoleutbildad peronal är anmärkningvärt låg jämfört med Stockholm tad i övrigt. Antalet tjänter i förhållande till antalet barn är ockå mycket lågt. Vi aner att kolledningen bör e över detta, å att barnen vid fritidhemmet får jämförbara förutättningar med andra fritidhem. Måltyrning i kolbarnomorgen Fritidhemmet mål finn på hemidan och är ett levande dokument enligt peronalen. Dokumentet bekriver dock inte hur man ka arbeta för att nå målen och det förekommer inga ytematierade utvärderingar. Nyligen har fritidhemmet fått en mall för att göra kriftliga utvärderingar. Barnen utveckling dokumentera inte. Peronalen känner till att Skolverket allmänna råd för fritidhem finn, men vår bedömning är att dokumentet inte är förankrat i peronalgruppen. Vi aner att det är viktigt att peronalen får kompetenutveckling om fritidhemmet uppdrag. Rektor har delegerat verkamhetanvaret för fritidhemmet till den biträdande rektorn, om inte har någon egen erfarenhet av att arbeta på fritidhem. Hon har till in hjälp en fritidhemanvarig barnkötare om anvarar för den dagliga verkamheten. Verkamheten i fritidhemmen Vi bedömer att fritidhemmet i hög grad arbetar på kolan villkor. Fritidperonalen kompeten kulle kunna nyttja på ett annat ätt, å att de olika yrkegrupperna kompeten kompletterar varandra.
SID 16 (17) För fritidavdelningarna i år 1 och 2 där 63 barn delar på en alltför liten yta, är förutättningarna betydligt ämre än i förkoleklaen. I anlutning till avdelningen finn ett klarum om inte använd till fritidverkamhet och ett klarum om använd har en torftig miljö. Det finn begränad tillgång till material om kan timulera barnen till olika aktiviteter. Trot detta föröker peronalen å gott det går att variera verkamheten och man är mycket ute. Aktiviteterna har tidigare till tor del betått av fri lek, men man har nu börjat med peronaltyrda aktiviteter. Det kan vara arbete i löjdalen eller bakning. Oftat finn det någon tyrd aktivitet varje dag utöver den fria leken. Då lokalerna är trånga finn det ett tort behov av att lämna dem. Den närliggande Kritallparken beök flera gånger i veckan och man har ett gott amarbete med peronalen där. Det förekommer att en enam vuxen peron på avdelningen går dit med cirka trettio barn, vilket kulle vara vårt utan detta amarbete. Däremot har man vårt att till exempel åka och imma då peronalen inte räcker till. Fritidhemmet har ockå tillgång till kolan idrotthall, men den använd inte å ofta på grund av den låga bemanningen på fritid. Av amma orak gör man inte heller å många utflykter i övrigt. Vår bedömning är att verkamheten behöver variera mer utifrån de olika barnen behov och förutättningar. För att detta ka vara möjligt behöver bemanningen e över. Barnen i år 3 har in fritidverkamhet tillamman med barnen i den öppna verkamheten på fritidklubben. Det betyder att de är tillamman med barn från år 4 och 5. Lokalerna är rymliga och de använd ockå under dagtid om café för eleverna i år 6-9. Det gör att lokalerna kanke inte är de met lyckade för barn i år 3. Barn i den åldern behöver miljöer om ger möjligheter till både omorg och utvecklande verkamhet. Det finn dock relativt gott om material och möjlighet till olika aktiviteter. En aktivitet per dag är tyrd av peronalen. Den tora briten på högkoleutbildad peronal är en klar nackdel för hela fritidverkamheten och vår bedömning är att kolan för att höja kvaliteten bör inrikta ig på att antälla fritidpedagoger. De barnkötare om arbetar på fritidhemmet gör dock ett gott arbete utifrån de förutättningar om finn. Fritidhemmen har god kontakt med föräldrarna och de fleta barn lämna och hämta långt upp i åldrarna. Peronalen deltar i kolan föräldramöten och preenterar då in verkamhet. Normer och värden i fritidhemmet Peronalen pratar mycket med varandra för att ha gemenamma normer och de arbetar utifrån trivelreglerna. Det förekommer dock inget ytematierat arbete kring normer och värden och man arbetar inte med Charlie eller andra metoder. Det förekommer inte heller något arbete med kill- och tjejgrupper. Den
SID 17 (17) uppdelning om idag kan ke utgår ifrån barnen ålder. Trot de trånga utrymmena lekte barnen vid vårt beök med olika aker bredvid varandra utan att töra eller komma i konflikt. Ljudnivån var inte heller anmärkningvärt hög. Om en konflikt upptod hjälpte peronalen till med att hjälpa barnen att löa dea. Barn inflytande i fritidhemmet Vi bedömer att barnen möjlighet till anvar och inflytande i verkamheten ker i begränad grad och behöver utveckla. I nuläget påverkar barnen inte planeringen, men peronalen har funderingar på att ätta upp en förlaglåda. Det förekommer inga amlingar, utan man går oftat direkt till mellanmålet. Öppen fritidverkamhet I den öppna fritidverkamheten är det cirka 20 barn inkrivna. Efterom lokalerna dela med fritidhemmet för år tre föröker man att dela upp barnen å att de båda verkamheterna delvi eparera. Den öppna verkamheten har inget amarbete med föreninglivet, vilket vi er om ett utvecklingområde med tanke på barnen eventuella behov av fritidaktiviteter när de lämnar klubben. TILL SIST Solbergakolan är under tark utveckling och vi förtår att det hänt en hel del edan Skolverket inpektion 2006. Vi önkar kolan lycka till i det fortatta arbetet mot in viion att bli den met efterfrågade kolan öder om Stockholm. Stockholm 2009-02-18 Sören Bernhardtz Monica Hedlund Ingegerd Salomonon