Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-06-05 SN-2014/183 Socialnämnden Ekonomiskt stöd till placerade ensamkommande barn med uppehållstillstånd i Knivsta kommun SN-2014/183 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att införa en ny modell för hantering av ekonomiskt stöd till placerade ensamkommande barn med uppehållstillstånd i enlighet med bifogad utredning. Rolf Samuelsson Ordförande
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Linda Backman Datum SN-2014/183 2014-05-30 Socialnämnden Ekonomiskt stöd till placerade ensamkommande barn med uppehållstillstånd i Knivsta kommun SN-2014/183 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att införa en ny modell för hantering av ekonomiskt stöd till placerade ensamkommande barn med uppehållstillstånd i enlighet med bifogad utredning. Sammanfattning Utredningen visar att ensamkommande barn med uppehållstillstånd som är placerade på kommunens hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande har möjligheter att klara sin försörjning. Kommunen behöver därför inte kompensera dessa ungdomar ekonomiskt på det sätt som gjorts hittills. Förslaget innebär att kommunen inte längre beviljar ekonomiskt bistånd till ensamkommande barn och unga med uppehållstillstånd som är placerade på kommunens HVB för ensamkommande. Förslaget innebär vidare att HVB ska stå för vissa kostnader som ungdomarna själva fått bekosta hittills. Bakgrund Utredningen visar att ungdomar med uppehållstillstånd får eller kan ansöka om ekonomiskt stöd från dels CSN, dels Pensionsmyndigheten. Boendet föreslås få ansvar för att stå för kostnaderna för vissa resor (t.ex. fritidskort UL) och aktivitetskostnader. Specifikationer kring dessa kostnader avgörs av boendet själva. Boendet bör också stå för ett startbidrag på 1500.- till varje ungdom som skrivs in i boendet. Detta ska täcka grundbehovet av kläder tills ersättning från Migrationsverket kommer. Därefter får ungdomen själv bekosta sina klädinköp. Kostnader, som för exempelvis sjukvård, mediciner och glasögon bör inte betalas ut månadsvis utan vid behov. Detta sker då genom placerande socialsekreterare. Även ungdomar som tidigare fått försörjningsstöd bör ingå i den nya modellen. Den föreslagna modellen bör också utgöra norm vid externa placeringar.
Ekonomiska konsekvenser Kostnaderna kommer med den föreslagna modellen att redovisas på den verksamhet där placeringen också finansieras vilket innebär att de faktiska placeringskostnaderna kommer att bli synliga på ett bättre sätt. Samtidigt sjunker kostnaderna därmed för utbetalningar av ekonomiskt bistånd. Eftersom ungdomarna får mindre ekonomiskt stöd än tidigare kan det antas att socialnämndens kostnader därmed sjunker, om än marginellt, inom denna verksamhet. Mary Nilsson Socialchef Bilaga: Barnkonsekvensanalys
Handläggare Utredning Diarienummer Linda Backman 2014-05-22 SN-2014/183 Socialnämnden Ekonomiskt stöd till placerade ensamkommande barn med uppehållstillstånd i Knivsta kommun SN-2014/183 Sammanfattning Sedan 2009, när Knivsta kommun började ta emot ensamkommande barn har det betalats ut försörjningsstöd till de ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd. Genom åren har det visat sig att systemet har flera problem och bör ändras. Utredningen visar att ensamkommande barn med uppehållstillstånd som är placerade på kommunens hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande har andra möjligheter att klara sin försörjning. Kommunen behöver därför inte kompensera dessa ungdomar ekonomiskt på det sätt som gjorts hittills. Förslaget innebär att kommunen inte längre beviljar ekonomiskt bistånd till ensamkommande barn och unga med uppehållstillstånd som är placerade på kommunens HVB för ensamkommande. Förslaget innebär vidare att HVB ska stå för vissa kostnader som ungdomarna själva fått bekosta hittills I och med att kommunen nu utökat sitt mottagande av ensamkommande barn markant är det av vikt att en förändring genomförs snarast. Bakgrund Sedan 2009 har det inte skett några större förändringar i privatekonomin för ensamkommande ungdomar med uppehållstillstånd i Knivsta kommun. 1 Vid starten av kommunens mottagande av ensamkommande barn, 2008, tog man fram en modell som går ut på att ungdomen ska vara så självständig som möjligt och lära sig att själv ansvara för sin ekonomi. Man valde att det ekonomiska stödet från kommunen skulle betalas ut i form av försörjningsstöd och utgick ifrån den riksnorm som då gällde för att få fram en lämplig nivå. Den här modellen innebär att ungdomen med hjälp av sin SFV 2 ansöker om försörjningsstöd varje månad. Under åren har flera problem visat sig med innevarande system, varför en revision nu bör äga rum. Bland annat har olika ungdomar fått olika ersättning utbetald beroende på hur de fyllt i ansökan och vem som handlagt ärendet. Exempelvis har någon fått extra ersättning för glasögon medan någon annan fått avslag på detta. Ett annat problem är att ungdomen har en relativt god ekonomi när han bor i gruppboende, får lite mindre när han flyttar till sluss och ännu mindre när han flyttar till eget boende. 3 Detta beror på att 1 För asylsökande ungdomar har Migrationsverket ansvaret och betalar ut dagersättning, vilken ska täcka ungdomens alla kostnader. Den nivån har inte förändrats sedan 1984. 2 Särskilt förordnad vårdnadshavare 3 Relativt vad ungdomen upplever sig ha att röra sig med.
kostnaderna och ersättningen inte stämmer överens. Det ger ett inget incitament till att sträva efter egen bostad. Genom åren har det varit ett återkommande önskemål från ungdomar, gode män och SFV att boendet ska stå för större del av kostnaderna, såsom resor och aktiviteter. I och med att ersättningen betalats ut i form av försörjningsstöd har det också varit svaga incitament för ungdomen att arbeta extra då den inkomsten påverkat nivån på försörjningsstödet negativt. Följaktligen föreslås att en förändring av modellen genomförs så snart verksamheten tillåter. Tabell 1 Ersättningsnivå innevarande modell. Kläder och skor 520 Fritid 440 Hygien 190 Telefon/TV/Tidningar 593 Resor 600 Sjukvård/Medicin/Glasögon 307 2650 Avdrag CSN studiebidrag 1050 Utbetalt försörjningsstöd per månad 1600 Ny modell för ekonomiskt stöd till ensamkommande Syfte Förändringen har tre huvudsakliga syften. 1. Undvika att ungdomarna leds in i ett försörjningsstödsberoende redan från början samt att tydliggöra och förenkla för ungdomarna och deras vårdnadshavare gällande hur den ekonomiska ersättningen ser ut och fungerar. 2. Utöka boendets möjligheter att arbeta aktivt och individanpassat med aktiviteter för en bättre integration. 3. Effektivisera handläggningen för kommunens tjänstemän. Frågeställningar som utretts 1. Vilka kostnader bör boendet stå för? 2. Hur ska boendet finansiera detta? 3. Hur ska ersättningen se ut för ungdom i satellit (boendets lägenheter)? 4. Vilka andra möjligheter till försörjning finns för ensamkommande ungdomar? 5. Bör kommunen betala ut någon kompletterande ersättning till placerade ensamkommande ungdomar? 6. Vilken del av förvaltningen ska i så fall stå för den utbetalningen? 7. Hur stor bör ersättningen vara?
Utredningen Utredningen utgår utifrån att normen anses vara att en placerad ensamkommande ungdom i Knivsta kommun är över 16 år, studerar på grundskole- eller gymnasienivå och inte har några egna ekonomiska tillgångar. Ungdom som inte studerar eller på annat sätt inte följer normen kräver individuell bedömning. Hur gör andra kommuner? Det finns idag inga fastslagna riktlinjer för hur kommunerna bör hantera administrationen av placerade ensamkommande ungdomars ekonomi. Antalet lösningar tycks vara näst intill lika många som antalet kommuner. Vissa betalar ut ersättning i form av försörjningsstöd, andra via placerande myndighet och ytterligare andra via boendet. Vissa kommuner betalar inte ut någon ersättning alls, utan står för vissa kostnader (tex träningskort, busskort och liknande) samt anser att ungdomarna har möjlighet att ordna sin försörjning på andra sätt, t.ex. genom CSN, Pensionsmyndigheten, olika stiftelser och fonder samt att arbeta extra på helger och lov. Bland de kommuner som betalar ut ersättning är det relativt stora skillnader i nivån. Vad kan boendet stå för? Tidigare har boendet stått för, i princip, bara mat och husrum. Resten har ungdomen själv fått bekosta med sina egna pengar. Enligt det nya förslaget kommer boendet att ta över flertalet av dessa kostnader och ungdomen själv behöver inte bekosta lika mycket. Förslaget innebär att boendet står för vissa kostnader för resor och aktiviteter. Boendet står också för TV, Internet, mat, logi, försäkring, förbrukningsvaror, och hemutrustning under placeringstiden. Boendet utdelar också ett startbidrag på 1500 kronor direkt vid placering för att grundutrusta ungdomen med kläder innan ersättningen från Migrationsverket kommer. För ungdom som bor i satellit (tidigare kallat sluss) betalar boendet ut en ersättning, motsvarande Konsumentverkets riktlinjer, för de ökade kostnaderna. Denna ersättning betalas ut månadsvis utan prövning eller ansökan. Tabell 2 Ersättning från boendet till ungdom i satellit. Kronor per månad Livsmedel 1800 Hemförsäkring 80 Förbrukningsvaror 100 Summa 1980 Vid extraordinära kostnader under placeringstiden, såsom glasögon, ansöker ungdomen om detta hos sin placeringssekreterare. Andra möjligheter till försörjning Studerande ungdom har rätt till studiebidrag samt extra tillägg från CSN. 4 Om en eller båda föräldrarna är eller kan antas vara avlidna eller saknade har ungdomen dessutom rätt till efterlevandestöd från Pensionsmyndigheten. 5 I och med att försörjningsstöd inte längre är 4 För mer information, se www.csn.se. 5 Enligt telefonsamtal med Pensionsmyndigheten den 2014.05.14.
aktuellt har ungdomen också möjlighet att arbeta extra på helger och lov utan att det påverkar andra ersättningar negativt. 6 Tabell 3 Övriga ersättningar Villkor Ersättning Myndighet Summa Betalningsintervall Årssumma /månad Studerar Studiebidrag CSN 1050 10 mån per år, 875 ej juli-augusti Extra tillägg CSN 855 10 mån per år, 712,50 ej juli-augusti 1905 1587,50 En avliden Efterlevandestöd Pensionsmyndigheten 1480 per månad 1480 /saknad förälder 3385 3067,50 Två avlidna Efterlevandestöd Pensionsmyndigheten 2960 per månad 2960 /saknade föräldrar 6345 6027,50 Exempel 1: Petter studerar på Celsiusskolan och har därmed rätt till studiebidrag samt extra tillägg. Hans föräldrar bor kvar i hemlandet och de har regelbunden kontakt. Petter har 1905 kronor per månad (omräknat på år 1587,50 per månad) Exempel 2: Kalle studerar på CIS och har därmed rätt till studiebidrag samt extra tillägg. Hans pappa dödades innan han själv flydde från hemlandet. Mamman finns i flyktingläger i tredje land. Kalle har 3385 kronor per månad (omräknat på år 3067,50 kronor per månad). Exempel 3: Oskar studerar på Fyrisskolan och har därmed rätt till studiebidrag samt extra tillägg. Han vet inte om hans föräldrar är i livet, då de kom ifrån varandra under flykten. Röda Korsets och UNHCRs eftersökningar har varit fruktlösa. Oskar har 6345 kronor per månad (omräknat på år 6027,50 kronor per månad). Enligt Konsumentverkets beräkningar har en pojke, 14-17 år, kostnader på 1820 kronor per månad för att täcka de grundläggande behoven av personlig hygien, kläder och skor, fritid och lek, mobiltelefon, samt barn- och ungdomsförsäkring. En man, 18-30 år, beräknas ha kostnader på 1760 kronor per månad för samma behov, förutom barn- och ungdomsförsäkring. 7 Med utgångspunkt i detta kan konstateras att ensamkommande ungdom som placerats av Knivsta kommun på kommunens HVB och som studerar har en inkomst som överstiger Konsumentverkets beräknade nivå för vad en ungdom behöver. Således har kommunen inte någon skyldighet att betala ut extra ersättning annat än i undantagsfall. Viktigt att poängtera är dock att ungdomen, på samma villkor som andra kommuninvånare, har rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd om behov uppstår. Ansökan prövas då individuellt. Detta medför att ekonomiskt bistånd upphör att vara normalitet för ungdomarna. Den föreslagna modellen ger också ungdomen tydliga incitament att arbeta för att tjäna extra pengar. 6 CSN har ett så kallat fribelopp. Mer information om det finns på www.csn.se/hogskola/hur-mycket-kan-dufå/inkomst-fribelopp. 7 Koll på pengarna, Konsumentverket, 2013
Förändringar från innevarande system Sammanfattningsvis kommer den summa som ungdomen får utbetald varje månad från olika myndigheter förändras drastiskt med den nya modellen. Den del som tidigare betalats ut i form av försörjningsstöd utgår helt och ett större ansvar läggs på god man eller SFV att söka pengar från andra håll (t.ex. Pensionsmyndigheten). Boendet kommer att stå för kostnader som man inte gjort tidigare. Bland annat får varje ungdom ett startbidrag på 1500 kronor vid inskrivning. Dessutom står boendet för fritidskort på UL som komplement till det skolkort som ungdomen får från skolan. Boendet kommer också kunna stå för vissa aktivitetskostnader som en del i mentors uppdrag att stimulera till en aktiv fritid och integrationsarbete. Boendet står också för TV, tidningar, internet, och viss fritidsutrustning (skridskor, fotbollar etc.) I och med att försörjningsstöd inte längre är aktuellt har ungdomen också större möjlighet att arbeta extra på helger och lov utan att det påverkar andra ersättningar negativt. Förslag Utredaren föreslår att systemet görs om från grunden enligt den modell som här presenteras. Kommunen bör inte, som rutin, betala ut ekonomiskt bistånd till placerade ensamkommande ungdomar. Vissa av de kostnader som ungdomen tidigare fått bekosta själv bör framöver bekostas av boendet. Dessa kostnader är vissa resekostnader (t.ex. fritidskort UL) och aktivitetskostnader. Specifikationer kring dessa kostnader avgörs av boendet själva. Boendet bör också stå för ett startbidrag på 1500.- till varje ungdom som skrivs in i boendet. Detta ska täcka grundbehovet av kläder tills ersättning från Migrationsverket kommer. Därefter får ungdomen själv bekosta sina klädinköp. Kostnader, som för exempelvis sjukvård, mediciner och glasögon bör inte betalas ut månadsvis utan vid behov. Detta sker då genom placerande socialsekreterare. Även ungdomar som tidigare fått försörjningsstöd bör ingå i den nya modellen. Den föreslagna modellen bör också utgöra norm vid externa placeringar. Tidsplan Förändringen föreslås gälla från och med augusti 2014. Med tanke på den stora förändring som förslaget innebär för de ungdomar som det gäller, är det av stor vikt att beslutet hinner förankras hos förvaltningens tjänstemän och att såväl ungdomar som deras gode män och SFV hinner få tydlig och korrekt information om förändringen innan den träder i kraft.
Barnchecklista inför beslut Nämnd Socialnämnden Diarienummer SN-2014/183 Ärenderubrik Datum för sammanträde 2014-06-17 Handläggare Linda Backman Ekonomiskt stöd till placerade ensamkommande barn med uppehållstillstånd i Knivsta kommun. 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Frågan behandlar ekonomiskt bistånd till ensamkommande barn i Knivsta kommun. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? Del i syftet med förslaget är att förenkla och tydliggöra för berörda ungdomar. I det tidigare systemet har dessa ungdomar från början letts in i en normalitet av försörjningsstöd, vilket inte är önskvärt. Försörjningsstöd från kommunen skall vara en sista utväg till sin försörjning även för dessa ungdomar. Den ekonomiska situationen blir enligt förslaget bättre överensstämmande med de kostnader som ungdomen själv skall ansvara för under sin första tid i Sverige. Med det nya förslaget får ungdomen större möjligheter att påverka sin egen ekonomiska situation genom att till exempel arbeta extra på helger och lov. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. För de ungdomar som idag har ersättning enligt innevarande system kommer förändringen att innebära en mindre summa pengar som utbetalas från olika håll varje månad. Troligen kommer det att komma protester mot det nya systemet i och med detta. De långsiktiga vinsterna för ungdomarna anses dock vara övervägande. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. För att respektera individers integritet har inte de ungdomar som idag uppbär försörjningsstöd från kommunen kontaktars. Det har heller inte ansetts vara nödvändigt
då det har handlat om en omtolkning av de lagar och riktlinjer som gäller kommunens myndighetsutövning. I processen har däremot frågan diskuterats med individer som idag är vuxna, men som tidigare kommit som ensamkommande till Knivsta och som då omfattades av innevarande system med försörjningsstöd. De bekräftar bilden av att det är problematiskt att ersättningen inte följt de olika kostnaderna som man har i olika steg av boendet (gruppboende, slusslägenhet/eget boende) och dels att man vänjer sig vid försörjningsstöd vilket skapar en beroendesituation. En annan stor fördel med det nya förslaget, som de såg, är att det blir färre personer inblandade från myndighetshåll.