Vad får oss att ändra beteende?

Relevanta dokument
Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Våga Visa kultur- och musikskolor

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Jag vinner. Eller? Hej CO 2 matematik. Kapitel 10 Håkan Gulliksson. Vad motsvarar 1 kg CO 2 i KWh?

NU KÖR VI! TILLSAMMANS.

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

Byt vanor. och res klimatsmart

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Chris von Borgstede

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Svenska drömjobbet 2013 RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORK LIFE, SEPTEMBER 2013

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv.

Sju av tio kommuner i Dalarna ställer miljökrav vid upphandling

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Kärlekens språk En analys

Jämställdhets- och mångfaldsplan

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM

Värdegrundsforum 2013

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster. Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Den skandinaviska flygresenären ny rapport från Expedia.se avslöjar hur vi beter oss i luften

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka

Barnsäkerhet 2015 Volvia 7 maj 2015 BARN SÄKERHETENS DAG

Resepolicy för Trafikkontoret

Don't drink & drive i skolan

HÄSTNÄRINGEN SOM ARBETSGIVARE

Vad händer med vårt klimat?

Årlig likabehandlingsplan

En vanlig dag på jobbet

Policy och riktlinjer för resor i tjänsten. Policy för resor i tjänsten

Kan man utvärdera Socialt arbete? Vad kan man utvärdera och vilka krav ställ för a: det ska vara en utvärdering?

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

Tillgänglig minister

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

(O)vanan att ta bilen Motiv bakom bilanvändning till och från arbetet

PEDAGOGENS KOMPETENSER

Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester

Samhällsnytta vid renovering

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

MaxLupo mobility management i planeringen

Vägverket 1. Hej!

Vad har varit särskilt bra med våra läger denna säsong?

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Lokalbussen i Lycksele

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren

STUDENTRAPPORTEN EN UNDERSÖKNING AV SVENSKARS INSTÄLLNING TILL VAL AV UTBILDNING VÅRTERMINEN 2016

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

LIVET SKOLA/ARBETE FRITIDSAKTIVITETER SLÄKTINGAR INKÖP VÄNNER

Nationella jämställdhetsmål

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Klass 6B Guldhedsskolan

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det?

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Förbättringsrapportering enligt art 69, MRR

Kundernas krav på framtida resor

Titel Syfte Målgrupp

Uppföljning Nyanställda 2014

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

WORLDSKILLS SWEDEN ATTITYDER TILL YRKESPRORGAM EN NOLLMÄTNING BLAND ELEVER I ÅK 9 INFÖR YRKESUTBILDNINGENS ÅR

CheckUp

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Verktyg för Achievers

Stressade studenter och extraarbete

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

KommITS 10 år! Internationell vårkonferens maj 2006

Effekter av Pappabrevet

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

begränsad klimatpåverkan

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Går det att minska skjutsandet till skolan?

ABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Thinking in systems - Donella H. Meadows

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Transkript:

Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets Hus, Umeå

Forskningsintresse Föreståndare för Transportforskningsenheten (TRUM) Umeå Universitet. Vid TRUM studeras transporter och resande huvudsakligen med fokus på mindre enheter som individer, hushåll och företag Psykologiska faktorers påverkan på viljan att utföra olika typer av miljörelevant beteende. Effekten av värderingar, attityder, miljömedvetenhet och normer på viljan till generellt och specifikt miljövänligt beteende, Viljan att stödja införandet av strukturella lösningar Alternativa motiv till valet att agera miljövänligt. Färdmedelsvalet som ett rutinmässig beslut

Skulle jordens befolkning lämna efter sig lika mkt koldioxid som svenskarna skulle det behövas drygt 2,6 jordglober (FN:s expertpanel) Elva av de senaste tolv åren (1995 2006) återfinns bland de tolv varmaste år som registrerats i fråga om global yttemperatur (sedan 1850).

Resorna är det svåra!

Hinder för miljövänligt resande 7 6 5 Tar för 4 3 2 mycket tid Onödigt/Ej ändra vanor Kostar för mycket Saknar möjlighet 1

Miljörelevant beteende: faktorer som påverkar (Stern, 2000) Attityder (värderingar, personlig norm, attityder till miljö, ekonomi och hälsa) Vanor (Systematisk upprepade beteenden med positiva konsekvenser ej medvetna beslut/val) Kontext (monetära vinster/förluster, lagar/regler, sociala normer och förväntningar) Personlig förmåga (kunskap, förmåga, tillgänglig tid, monetära resurser)

Attitydförändring FAKTORER Meddelandet En- el tvåsidiga argument Typ av upprop Explicita el. implicita konklusioner Källa Expert Tillförlitlighet Gillande Status Målgrupp Övertalningsbarhet Initial åsikt Intelligens Självkänsla Personlighet PROCESSER Uppmärksamhet Förståelse Acceptans KONSEKVENSER Attityd/åsiktsförändring Upplevelseförändring Affektförändring Beteendeförändring

Generella värden Miljövärden Miljömedvetenhet, Kunskap om miljön Miljörisker Allmänna attityder Specifika attityder Normer (Personlig & Social) Intention att bete sig miljövänligt Miljövänligt beteende

Generella värden Miljövärden Miljömedvetenhet, Kunskap om miljön Miljörisker Allmänna attityder Specifika attityder VANA Normer (Personlig & Social) Intention att bete sig miljövänligt Beteende

Nordlund, A., & Garvill, J. (2000). A structural model of car-use as a function of habit. Paper presented at 1st IGERT Graduate Student Research Conference Travel behavior, Planning, Modeling and Policy, UC Davis, USA Individer med svag bilvana

Nordlund, A., & Garvill, J. (2000). A structural model of car-use as a function of habit. Paper presented at 1st IGERT Graduate Student Research Conference Travel behavior, Planning, Modeling and Policy, UC Davis, USA Individer med stark bilvana

Vanor kan vara ett hinder och dessa utvecklas i en stabil kontext (i hemmet på morgonen) för aktiviteter som utförs ofta och regelbundet (att ta sig till jobbet dagligen) kräver mindre och mindre medveten tankekraft Vanan att ta bilen varje morgon till jobbet utvecklas!

Aktivering av mål Jag ska till jobbet Situationsattribut Beslutsalternativ Integrering av info + + Beslut / Val

Aktivering av mål Jag ska till jobbet Situationsattribut Beslutsalternativ Integrering av info Beslut / Val

Är läget hopplöst? NEJ, vanor kan brytas! Andra faktorer kan motivera till miljövänligt beteende

Antalet bilresor/vecka efter manipulation i experimentgrupp Det går att bryta bilvanan genom att medvetandegöra valet av färdmedel

Eriksson, L., Garvill, J., & Nordlund, A. (2008). Interrupting habitual car use: The importance of car habit strength and moral motivation for personal car use reduction. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 11, 10-23. Det är de personer med en stark bilvana och en stark känsla av att jag har ett personlig moraliskt ansvar att agera för miljöns skull (personlig norm) som minskar sitt bilanvändande

Strukturella åtgärder som alternativ till att förändra människors attityder Acceptans av miljöpolicy i hushåll Informationskampanj Höjd skatt på fossila bränslen Minskad kostnad och förbättrad kollektivtrafik

Hur rättvisa uppfattas åtgärderna vara? Mycket rättvis 2 1,5 1 Huddinge Piteå Göteborg Växjö 0,5 0-0,5-1 -1,5 Mycket orättvis -2 Informationskampanj Förbättrad kollektivtrafik (biljettpris minskas med 25%) Förbättrad kollektivtrafik (biljettpris minskas med 50%) Höjd bränsleskatt med 2 kr/l Höjd bränsleskatt med 5 kr/l

Vilket stöd finns för åtgärderna? Helt för 2 1,5 1 Huddinge Piteå Göteborg Växjö 0,5 Varken för eller emot 0-0,5-1 -1,5 Helt emot -2 Informationskampanj Förbättrad kollektivtrafik (biljettpris minskas med 25%) Förbättrad kollektivtrafik (biljettpris minskas med 50%) Höjd bränsleskatt med 2 kr/l Höjd bränsleskatt med 5 kr/l

För eller emot olika åtgärder för minskad bilanvändning

För eller emot olika åtgärder för minskad bilanvändning

De nya miljöbilsägarna skiljer de sig från ägare av bensinbilar? Ägare av en miljöbil (drivs på alternativa drivmedel) uppvisar starkare: kollektiva värderingar personlig norm och är mer medvetna om miljöproblemen Ägare av miljöbilar tenderar att vara mindre vanestyrda i sin bilanvändning Innovatörer Early adopters

Samma faktorer som påverkar längre resor med bil, flyg eller tåg som generellt miljövänligt beteende? Generellt miljövänligt beteende (26 beteenden som återvinning, konsumtion, energibesparing) Miljövänligt medellångt resande (Sverige [>70 mil], Norden, Europa) Magisteruppsats Martin Karlsson. (2008). The influence of values, beliefs, and norms on proenvironmental mid-distance travel behavior.

Avgör längden på resan eller färdmedlet? Tre faktorer: Tågresor inom Europa, Norden och Sverige Bilresor inom Europa, Norden och Sverige Flygresor inom Europa, Norden och Sverige Oberoende av den medeldistans långa resans längd så var färdmedelsvalet konstant. Möjligen vanans makt åter igen. Magisteruppsats Martin Karlsson. (2008). The influence of values, beliefs, and norms on proenvironmental mid-distance travel behavior.

Hur når vi hit?

Vad vet vi! En generell disposition att agera miljövänligt finns som har sin bas i våra värderingar, attityder och normer Vanans makt! - Vanor kan dock brytas Personlig norm har betydelse, dvs. att aktivera en känsla av personligt moraliskt ansvar

Vad vet vi! Acceptans av åtgärder för minskad bilanvändning kan ses ha sin bas i våra normer, samt specifika aspekter som, frihet att välja, effektivitet och upplevd rättvisa Åtgärdspaket som både ger och tar accepteras i större utsträckning Vi behöver lära oss mer om de som redan gjort valet att köpa en miljöbil (s.k. early adopters ) Vi behöver studera de längre resor (medeldistans & långdistans) mer, för att bättre förstå hur vi kan få människor att välja miljövänliga alternativ när så är möjligt

Vägar till förändring Moral, etik, värden, världsåskådning (på lång sikt) Lagar, förordningar och motiverande åtgärder Utbildning/information för attitydförändring Informellt socialt tryck i mindre grupper och samhällen

http://www.umu.se/trum/