MTmedlemstidningen. Dags för årets ToMTe - jakt. nr. 9 2007. Kommunal. Stockholms län. sidan 4-5. sid 3.

MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Kommunens och Landstingets bolag TioHundra vacklar Kommunal oroliga för vården i Norrtälje sidan 4-5 sid 3. nr. 9 2007 Dags för årets ToMTe - jakt

Ledaren Låt nästa år bli Kommunals år Så närmar vi oss årets slut och vi kan se tillbaka på ett år med intensivt fackligt arbete.trots att många medlemmar har lämnat facket som en konsekvens av kostnadshöjningen av a- kassan så har många medlemmar och förtroendevalda fått en nytändning av kamplust. I början av året laddade vi inför avtalsrörelsen som avlöpte utan större dramatik och där utfallet blev till ett av de bättre som Kommunal tecknat. Parallellt med avtalsrörelsen fördes en facklig kamp av personalrepresentanter i nämnder och i kommunala bolag. MT har under året talat med både politiker, förtroendevalda och medlemmar om de snabba förändringar som skett och sker i kommunerna och inom landstinget. Medlemmar har varit både förbannade, ledsna och känt sig överkörda av den politiska majoriteten där alliansen styr. I Nacka har Kommunals medlemmar kämpat för att hemtjänstföretagen ska ha kollektivavtal, där har man fortfarande vårdföretaget Curanda under blockad. I Upplands Väsby har privatiseringarna gått i rasande fart och barnskötarna känner sig lurade på det engångsbelopp, som de skulle få som kommunanställda. Nu går de miste om pengarna, för de privata entreprenörer vill inte betala engångssumman. De som mer eller mindre tvingas övergå till privata entreprenörer förlorar dessutom semesterdagar. Kommunalare som arbetar inom Stockholm stad vittnar om hur den politiska majoriteten kör över fack och medborgare, för att driva igenom sin politik. Inom de kommunala bostadsföretagen där man inte lyckats få människor att ombilda sina hyresrätter till bostadsrätter vill man nu istället sälja husen till andra fastighetsföretag. Stockholm Vatten som MT har skrivit om i ett par artiklar under det senaste året, kommer bokstavligt talat att dräneras, då man kommer att skära ned på det förebyggande underhållet, för att så småningom privatisera hela bolaget. Anställda inom landstinget som blir privatanställda mister rätten till meddelarskydd och yttrandefrihet. Det blir en av konsekvenserna när Vårdval Stockholm träder i kraft efter nyår. Att man inte skriver in meddelarskyddet när verksamheten övergår till privata entreprenörer är olika från landsting till landsting. Det borde vara en självklarhet att i all vård som är skattefinansierad ska meddelarskyddet finnas kvar. Folk är onödigt tysta redan idag på arbetsplatserna och i regel är man väldigt lojal mot både sin arbetsgivare och sina brukare/patienter. Istället för att ytterligare tysta folk borde man istället uppmuntra människor att våga prata om missförhållanden som uppkommer inom vården, det är till gagn Istället för att ytterligare tysta folk borde man istället uppmuntra människor att våga prata om missförhållanden som uppkommer inom vården, det är till gagn för människor som behöver vård och som inte kan prata för sin egen sak. för människor som behöver vård och som inte kan prata för sin egen sak. Listan kan göras lång. Alliansen påstår sig stå för mångfald och valfrihet för att människorna ska ha frihet att själva få bestämma och välja. Men i praktiken är det bara ett fåtal som kan välja och de som tar hem största fördel på privatiseringar och utförsäljningar är Företag AB. I rättvisans namn ska också nämnas att det faktiskt inte är alla kommunalt drivna verksamheter som är toppen och det finns privata entreprenörer som är både bra vårdgivare och bra arbetsgivare. Det som inte är bra är att man från politiskt håll driver privatiseringarna för hårt till vilket pris som helst utan att titta på konsekvenserna för hur kvalitén blir. Även om nu landstingsrådet Filippa Reinfeldt (m) i en debattartikel försöker släta över sitt partis hårdförda politik och få oss att tro att moderaterna ska titta mer på kvalitén och ta reda på hur de kan bli bättre som arbetsgivare. Varför lyssnar man då inte på personalrepresentanternas meningar i olika nämnder och bolag? Kommunals representanter har av Filippa Reinfeldts partikamrater bemötts med både nonchalans och missaktning under sammanträden. I debattartikeln sägs att personalen har en känsla av att inte vara delaktiga man säger att nöjda medarbetare spelar roll för god kvalité. Frågan är om moderaterna har förstått att de faktiskt ytterst är arbetsgivare och att det är dem som anger tonen. Men trots allt måste vi tro på framtiden, jag börjar med att tillönska alla Kommunals medlemmar en riktigt God Jul och hoppas även att det ska bli ett Gott Nytt År! Ett år som blir Kommunals och alla medlemmars år! Ett rättvist år! KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT Redaktionsruta Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Hammarstedt Chef red: Kerstin Ridderstedt,tel:08-619 22 06 / 070-629 22 06 Redaktionen: Göte Axelsson tel.08-619 22 61 / 070-629 22 61. Reportrar; Johanna Stjerna Redaktionen tar emot tips, uppslag, insändare mm till tidningen. För insänt, icke beställt material ansvaras ej. Telefax: 08-618 55 53.Adress: MT - Kommunal Stockholms län Box 300 27,104 25 Stockholm. Mailadress: mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta d.a.media telefon:08-786 03 34 2 MT nummer 9-2007 Hur lik alla andra är du egentligen? Vi människor är individer och i dessa moderna tider framhävs individualisten. Men är vi egentligen så unika som vi kan tro? En sak man kan roa sig med är att studera andra människor och deras beteenden i olika situationer. När man sedan tänker sig vidare och tar sig en fundering på hur skulle jag ha gjort i samma situation så får man oanade insikter om sig själv. Rätt som det upptäcker man att det man tycker är konstigt egentligen passar bra in i det man själv brukar göra. Och märkligt nog upptäcker man att det som man blir allra mest irriterad och förbannad över är när andra uppför sig precis, identiskt, som man själv gör. I livets skola är lektionerna oändligt många, det gäller att se när det är lektionstid och när det är rast. Det kan stärka oss i våra uppfattningar och synpunkter som unika individer. Det kan också lära oss att utan gruppen, kollektivet, klarar vi oss inte särskilt länge! MT trycks i Vällingby av STC, upplaga 83.000 ex Stickor & strån Nu lackar det mot jul igen. Även i år förväntas julklappsinköpen nå nya svindlande höjder. Affärerna räknar med att kronorna ska rulla och miljarderna som det köps klappar för blir allt fler. Det går bra för Sverige nu sägs det, men fortfarande lockar kapitalvarorna människor att köpa julklappar på kredit. Tyvärr så är det många av LO:s medlemmar som drabbas av denna konsumtionsfälla. Barnen måste ju få fina klappar och det är ju trots allt deras högtid. För de allra flesta kommunalare, med kd backar (Kristdemokraterna) vad det gäller den utlovade skattesänkningen på bensin. Som argument anger de att de har annan information nu än i valrörelsen. Att de sedan inte heller fått gehör för sina idéer i den borgerliga alliansen gör det väl lätt att backa. Men frågan är om de har en katolsk andra ord kvinnor, så innebär det nya året mer lön. Men det innebär för ganska många att det inte blir mer pengar i plånboken i slutänden. Högre inkomst påverka hyresbidrag och så kan det ju vara så att julfirandet ska betalas, i efterskott. Sanningen är den att trots att årets avtalsrörelse gav rekordresultat så räcker det inte. Låt oss önska att den goda féen trollar fram jämställda löner under 2008. Svårt att tro på, men som julklapp och nyårsönskning känns det inte fel. syn på sin nya miljöpolitik. Att många röstade på kd för att de lovade denna skattelättnad kan väl ana. Bensinpriset är alltid en gångbar valfråga. Om de har den katolska synen så kanske de tror att efter bikten så är man förlåten. Vi får väl se vad deras bensinskatteväljare säger om det hela.

tomte - jakten Räkna tomttar och vinn Jane Moréns bok Kaneltimmen och en Trisslott!!! I detta nummer av MT har ett antal tomtar gömt sig. De är av varierande storlek eller delvis dolda men till utseendet identiska med den tomte du ser här bredvid. Denna tomte är nummer 1 när du börjar leta och räkna hur många de är totalt. När du hittat så många tomtar som du tror det är så skriv ned antalet och dina adressuppgifter på ett vykort och skicka det till: MT Kommunal Stockholms län BOX 300 27 104 25 Stockholm De tio först dragna rätta lösningarna vinner Kaneltimmen och en Trisslott Jane Morén vann MT:s skrivartävling 2002 och blev 3:e pristagare i år. Kaneltimmen är hennes debutbok. I detta nummer: I Norrtälje startade landstinget och kommunen vård- och omvårdnadsbolaget TioHundra. En framtidsvision för kommuninnevånarna föddes, nu bleknar den sidan 4-5 Stockholm stad satsar 380 miljoner på äldreomsorgen, säger de.i verkligheten är det ingen som vet vart pengarna tar vägen, i stadsdelarna blir det besparingar. sidan 4 När slumpen slog till och Ingrid mötte kommunals företrädare blev det en vinst på 42.000 kronor sidan 6 Vårdval Stockholm skapar sorg och oro bland undersköterskor som drabbas av omplaceringar och uppsägningar. sidan 7 Ett konsultbolag har fått i uppdrag att utreda om hela sjukvårdsområdet SNS går att privatisera. sidan 12 Moderaterna struntar i lagar och förordningar, det resulterade i att rådman Carin Wiklund-Jörgensson (fp) hoppar av sitt uppdrag i socialnämnden i Täby sidan 13-15 Kommunal har startat en arbetsgrupp för miljön, de träffades på Runö för att dra upp riktlinjer för verksamheten sidan 16 PROFFS, det är många av Kommunals medlemmar, möt barnskötaren Anneli Björnaes sidan 18-19 Och mycket mer att läsa och korsord att lösa Omslagsbilden: Christer Hallingström från sektionsstyrelsen i Kommunal Norrtälje känner att en dröm går i kras, bolaget TioHundra. Hej! Vi vill bara påminna om att du snart ska välja tjänstepension. Det är ganska mycket pengar som du ska placera. Det blir ungefär en halv miljon kronor* tills det är dags för pensionen. Varför inte välja ett pensionsbolag med hög avkastning och låga avgifter? Valblankett från valcentralen kommer till dig med posten. * Så mycket kommer i genomsnitt en 25-årig heltidsanställd med en lön på 21.000 kr/mån att få placera fram till pension, givet en löneökning på 2,5% och en inflation på 2%. MT nummer 9-2007 3

En ljus framtid ser mörk ut Verksamheten handlar bara om kronor och minuter, säger Christer Hallingström undersköterska och styrelseledamot i Kommunal Norrtälje. När bolaget Tio- Hundra startades för två år sedan var jag fylld om förbättringar för verksamheterna. Trots att Christer är besviken är han fortfarande fylld av tro på att Tio- Hundra är en bra idé både för kommunens innevånare och de anställda. Men under den senaste tiden har det visat sig att ägarna, landstinget och Norrtälje kommun, inte vill ta sitt fulla ansvar för bolaget. Trots att beslutet är att bolaget ska ha en försöksperiod på fyra + ett år ges det inte möjlighet att utvecklas. Det pratas mest om besparingar och de förväntade samarbetsvinsterna mellan kommunen och landstinget har uteblivit. Det har utvecklats till en stor kommunikationsbrist, säger Christer. Ägarna kommunicerar inte alls med bolaget som vi fackligt vill se det. Vi har inte ens lyckats träffa dem tillsammans för att diskutera verksamheten. Ny styrelse Sedan en tid tillbaka har det tillsats en ny, professionell, styrelse, istället för den tidigare politiska. Christer hoppas att det ska bli en öppnare och bättre ledning av bolaget i och med det. Christer har inte tagit ställning till om han ska besätta det fackliga mandat som finns i styrelsen. Han ser att det kanske blir en svår sits för honom. Det som händer nu känns mer som en förberedelse att sälja bolaget och privatisera, säger han eftertänksamt. I och för sig är kanske inte privat verksamhet sämre, men bolaget borde få sin projekttid först. Men Christer är väldigt noga med att betona att det även finns bra delar i TioHundra som fungerar bra. På flera områden har det visat sig positiva effekter. Jag tror att det ser ut som det gör handlar mer om kulturkrockar än något annat. I TioHundra så ska ju landstingets och kommunens olika arbetskulturer förenas. Och för att det ska lyckas krävs det bra chefer och tydligt ledarskap. Som det ser ut i dag är det lätt att se var det fungerar eller inte. Generellt sett så är den personal som tidigare var anställda av landstinget mycket nöjdare än de som arbetade i kommunen. Norrtälje sjukhus som tidigare var det enda sjukhuset i länet med plusresultat har idag ett underskott. Arbetar i vården Christer som själv arbetar inom vården ser hur verksamheten tunnas ut och arbetstyngden för arbetskamraterna ökar. Som sagt så verkar allt handla om pengar, suckar Christer. Hela idén är jättebra med fokus på att det är kommuninnevånarna som står i centrum. Ännu har de inte drabbats av kvalitetsförsämringarna men jag ser hur till exempel hemtjänsten får det allt tyngre och svårare att hinna med. Storsatsning på äldreomsorgen - men i Rinkeby sparkas personal Kanske är det så att Kommunal och Christer ser något som ännu inte bubblat upp till ytan i administrationen och de politiska leden. Men man märker tydligt att för Christers del är framtidens vård och omsorg i Norrtälje en hjärtefråga som nu orsakar stor oro. GÖTE AXELSSON Fakta TioHundra Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting bildade 1 januari 2006 bolaget TioHundra som ansvarar för sjukvård och omsorg för norrtäljeborna. Innevånarna ska möta en ansvarig organisation som tar ett helhetsansvar TioHundra AB bedriver verksamhet i egen regi. Här finns vårdcentraler, Norrtälje sjukhus, äldreomsorg, psykiatrisk öppenvård, särskild omsorg enligt LSS, socialpsykiatri med mera. I Norrtälje kommun finns dessutom privata entreprenörer som arbetar på uppdrag av TioHundra, till exempel husläkarmottagningar, sjukgymnaster, medicinsk fotvård och avancerad sjukvård i hemmet. Äldreomsorgen i Stockholm får 380 miljoner kronor extra under 2008. Stadens politiker talar om en satsning av sällan skådat slag. Samtidigt får omsorgspersonalen i Rinkeby-Kista besked om att stadsdelen måste spara 33 miljoner. 27 heltidstjänster ska dras ned och vi är väldigt oroade över hur det påverkar verksamheten, säger Maria Escande, arbetsplatsombud på Lindgården i Rinkeby. I första hand ska neddragningarna lösas med omplaceringar. Vi talar om många omplaceringar och några av dessa hamnar Kista, andra i hemtjänsten. Vi har också fått schemaändringar som genomförs i början av januari. Det nya är att vi inte får ta in timanställda vid sjukdom och att vi blir färre - idag arbetar vi tre personal med åtta patienter - det blir två med det nya schemat. På kvällarna blir 4 MT nummer 9-2007 Det handlar om individer, inte paket. Äldrevården behöver mer resurser konstaterar Maria Escande det en och en halv tjänst i stället för två som vi är idag, säger Maria Escande. Det handlar om individer Detta kommer att medföra sämre livsvillkor för de äldre och att arbetet blir tungt och stressigt för de anställda. Vi talar om individer med olika behov, vi arbetar inte med paket. Det blir väldigt tunga insatser för dem som ska byta blöjor och lägga de äldre. Risken är stor för sämre kvalitet i omsorgen. De som bor här gör det just för att de inte klarar sig själva. Men vi kan inte bevisa något förrän det händer. Maria Escande har nu utformat en enkel blankett där alla tillbud ska rapporteras. Verkligen kommer bevisa att det i stället behövs med personal för att ge de gamla en värdig vård. Allt kan inte räknas i pengar, säger hon. Orsaken till neddragningarna är att man får ett nytt ersättningssystem i Rinkeby-Kista. Samma som används i övriga stadsdelar. Ny prissättning Tidigare fick man en summa för all äldreomsorg där alla delar ingick. Men i staden råder nivåpriser. En biståndshandläggare bedömer hur mycket hjälp man ska ha för en viss nivå. Det finns ett pris vad som ingår i denna nivå. Stadsdelsnämnden måste ha en budget i balans för att anpassa sig till nivåpriserna, säger Ulla Johansson, äldreomsorgschef i Rinkeby-Kista. I förhållande till de nya inkomsterna blev det för mycket personal i Rinkeby. Vi får övertalig personal på servicehuset. Kommunals nya avtal kostar oss också 11 miljoner nästa år för hela Rinkeby-Kistas äldreomsorg. Men vi tror att det här blir bra till slut. Bara vi hittar bra metoder att jobba på. Göra det som är beställt och inte utföra arbetsuppgifter utanför detta. Annars måste du snabbt höra av dig till handläggaren om de nya behoven, säger hon. JOHANNA STJERNA

TioHundra ger olika villkor MT träffade några av dem som arbetar inom olika områden i vårdbolaget Tio- Hundra i Norrtälje.Vittnesmålen direkt från verkligheten väcker många frågor om hur verkligheten kan se ut och beskrivas. MT mötte representanter från sjukvården, hemtjänsten och personliga assistenter. Erfarenheter av de senaste två åren varierar, men det allmänna intrycket är att arbetsbelastningen blivit större. Upplevelsen av sammanslagningen tänkta positiva effekter med en huvudman som ansvara både för sjukvården och omvårdnaden har inte blivit det som förväntades. Det pratas mycket om ekonomin och bristen på vikarier är stor inom hemtjänsten. Vi får inga vikarier som täcker upp vid kortidsfrånvaro, berättar en anställd inom hemtjänsten. De ärenden som den frånvarande skulle utföra delas ut på oss andra i gruppen. Stjäl tid Det har till och med gått så långt att vi uppmanas av arbetsledningen att - Att jag är besviken på organisationen TioHundra beror på att jag dagligen får höra talas om problemen när jag möter medlemmarna, säger Christer Hallingström. Men jag liksom många av våra medlemmar gillar grundidén kommenterar han medlemmarnas uppfattning i artikeln. stjäla tid från de övriga som vi arbetar med. Vi uppmanas att ge människor mindre tid än den de fått av biståndsbedömaren för att ge den till andra. Vi får springa som djur när det är många sjuka i gruppen och det blir värre hela tiden. När hemtjänstpersonalen påtalar att de inte vill stjäla tid för dem de ska hjälpa får de svaret Ni får lämna tillbaka den senare. Hur det ska gå till är en gåta eftersom tidsskulden ökar hela tiden. Synsättet är också märkligt med tanke på att de som ger den uttryckliga ordern ofta vill ha full kontroll på hur arbetstiden uppfylls. Öppna psykiatrin Men en röst från den öppna psykiatrin protesterar lite mot den negativa bilden. För oss har det blivit bättre som jag upplever det, säger en skötare. Men vi hade ganska bra samarbete med kommunen redan tidigare. För de som arbetar med personlig assistans så har de alltid upplevt att de står lite utanför. Det mest på grund av att deras arbete är knutet till en speciell vårdtagare. Jag tycker att det blivit lite bättre med TioHundra, säger en personlig assistent. Men fortfarande finns det mycket att göra bättre. Även på Roslagen sjukhus finns det mycket missnöje. Chefen lovar mycket och för att uppfylla det får personalen det mer stressigt. Något som det finns gemensam kritik på är att det inte finns arbetskläder och bra skyddsutrustning på alla arbetsplatser. Positiva i grunden Det som är genomgående är att det finns brister i hur sammansmältningen av de två skilda kulturerna genomförts. För de som arbetade i landstinget tidigare verkar intrycket vara att det blivit något bättre, men de tidigare kommunanställda har drabbats av försämringar. I första hand beror det på personalneddragningar och att den sjukvårdande delen inte fungerar utan hinder i hemtjänsten. Det upplevs som att vårdkedjan inom hemtjänsten brustit, det är svårt att få kännedom om olika vårdtagares behov. För att få hjälpmedel vid vården krävs ofta långa väntetider i telefon och det gäller ofta vid andra frågor också. Och det fungerar inte att sitta i telefonkö när tid till det saknas. MT återkommer med vidare rapporter från verkligheten på arbetsplatsen i bolaget TioHundra. De flesta tror på en gemensam organisation och hoppas att TioHundra ska leva upp till det. GÖTE AXELSSON Förresten, du kanske vill kolla hur det går för oss? Totalavkastning de senaste 5 åren: AMF Pension 7,2% Skandia Liv 5,9% LF Liv 5,8% Folksam Liv 5,3% Handelsbanken Liv 5,1% KPA 4,8% Källa: Försäkringsförbundet. Gäller traditionell försäkring. MT nummer 9-2007 5

Mötet på pendeltåget gav Ingrid 40.000 kronor I fem års tid arbetade Ingrid Bergman, vårdare, för mycket, utan att veta om det. Efter Kommunals upptäckt har hon nu fått 40 000 kronor tillbaka från arbetsgivaren. Ingrid som i många år arbetat som vårdare i Upplands Bro kommun blev sjukskriven en längre tid i slutet av 90- talet. När hon inte kunde återgå till sin ordinarie arbetsplats fick hon så småningom en veckotjänst inom hemtjänsten istället. Veckotjänsten innebar att hon arbetar måndag till fredag, infaller en röd dag mitt i veckan arbetar hon även då. Det var många turer fram och tillbaka innan kommunen hittade den här platsen åt mig, som fungerade. Jag var glad att vara tillbaka till arbetslivet och tänkte inte så mycket på arbetstiden, säger Ingrid. Personalorganisationerna, Kommunal, SKTF, SACO och Vårdförbundet ser med stor oro på landstingets förslag om byggnation av nytt universitetssjukhus i Solna (NKS). Personalorganisationerna i landstinget kräver att beslutet om eventuell byggnation av nytt universitetssjukhus i Solna föregås av en mer genomarbetad behovs- och konsekvensbeskrivning. Denna bör bl.a. belysa på vilket 6 MT nummer 9-2007 Ingrid Bergman och Gunilla Gustavsson gick igenom Ingrids schema och upptäckte att Ingrid arbetat en timme för mycket per vecka under flera år. Känner medlemmarna Ingrid arbetade på i närmare fem år. Så träffade hon av en slump Kommunals ordförande i Upplands Bro, Gunilla Gustavsson, på pendeltåget. De småpratade med varandra och kom in på Ingrids arbete och hur det fungerade. Vi är en liten kommun och vi känner igen många av våra medlemmar, berättar Gunilla om mötet. Jag frågade hur Ingrid hade det nu för tiden och hur hon arbetade. När det framgick att Ingrid arbetade även röda dagar mitt i veckan ställde jag frågan om hon hade arbetstidsförkortning. Jag blev alldeles ställd av frågan, man förutsätter att man har rätt arbetstid, fortsätter Ingrid, men det visade sig efter fackets kontroll, att jag arbetade drygt en timme för mycket per vecka. En timme för mycket i veckan En dryg timme för mycket i veckan i fem års tid, blev till 40 000 kronor. Ingrid är tacksam för att Kommunal upptäckte felaktigheten, det var aldrig sätt den föreslagna byggnaden uppfyller sjukvårdens behov i landstinget på kort och lång sikt. Man undrar också vilka konsekvenser som kan förväntas bli för patienter och personal under byggtiden. Kräver redovisning Facken vill också få redovisat hur övriga investeringsbehov i landstinget säkerställs samt hur landstingets ekonomi ser ut på längre sikt. Man kräver också att den särskilda nämnden för byggverksamheten, som föreslås ska inrättas 1 mars 2008, ska något besvär att få arbetsgivaren att betala ut pengarna. När felet väl var upptäckt var det självklart vad som gällde. Kollektivavtalet reglerar inte bara löner utan också bland annat arbetstider. I regel gäller 40 timmars vecka om man arbetar måndag-fredag. Om man arbetar på schema kvällar och helger eller natt gäller arbetstidsförkortning enligt avtalet. I Ingrids fall där hon arbetar måndag-fredag och de dagar som är röda under veckan gäller också arbetstidsförkortning. Har du frågor om avtalet och vad som gäller dig kontakta din sektion. KERSTIN RIDDERSTEDT Fackliga krav på Nya Karolinska sjukhuset personalorganisationerna vara representerade. Innan grundläggande krav har tillgodoses krävs att beslutet om byggstart för NKS skjuts på framtiden. Vi tror inte att det underlag man byggt utredningen på håller år 2016 när sjukhuset är färdigbyggt, säger Anne-Li Rosengren Kommunals representant i landstingets centrala förhandlingsarbete. Vi ifrågasätter också hur man tänker kring intensivvårdsplatserna. Vi anser att man borde tittat mer på arbetsmiljö och säkerhet. Utvecklingen går fort inom sjukvården nu och om vårdbehoven förändras måste vården anpassas efter det. Det nämns inte i tjänsteutlåtandet. Det Anne-Li Rosengren finns många frågor som inte nämns här som man behöver se över innan man börjar bygga ett nytt Karolinska sjukhus. K.R

Vårdval Stockholm upprör Från och med den 1 januari gäller Vårdval Stockholm. Närakuter läggs ner och vårdcentraler slåss om att lista kunder. Med den nya organisationen är det osäkert hur många undersköterskor som kommer att få behålla sina arbeten. Undersköterskor kan tvingas lämna sina jobb efter nyår. Det beskedet fick flera undersköterskor en fredag i november. Jag har arbetat som undersköterska i 35 år, säger Anki Undhagen,Järva vårdcentral. Det var ett omtumlande besked vi fick med oss hem. Vad ska hända med mig efter nyår? Att få besked fem veckor innan är respektlöst och nonchalant mot hela yrkeskåren. Beskedet undersköterskorna fick var inte heller riktigt korrekt, berättar Mona Fridlund sektionsordförande i Centrala länet. Stor oro bland medlemmarna Det har ringt många orolig undersköterskor efter beskedet, en del har Mona Fridlund och Anki Undhagen är uppgivna och ledsna över hur personalfrågan hanteras i samband med vårdval Stockholm. varit väldigt ledsna och bekymrade hur de ska klara ekonomin efter nyår. Men de blir inte uppsagda, många blir omplacerade. Blir man uppsagd har man uppsägningstid så ingen kommer att stå utan lön i januari. Mona är upprörd över att arbetsgivaren kan gå ut med så bristfällig information till de anställda, dessutom en fredagseftermiddag. Så många som 100 undersköterskor i primärvården kan bli berörda, många av dem är över femtio år och har jobbat så gott som hela sitt yrkesverksamma liv inom landstinget. Snabba beslut Det går otroligt fort mellan beslut och genomförande. Personalen hinner inte med. Senast det omorganiserades hann vi från fackligt håll åtminstone informera våra arbetsplatsombud. Arbetsgivaren hanterar det här dåligt, säger Mona Fridlund. De är otydliga och ger inte tillräckligt med information. Många undersköterskor är frustrerade. Ett arbetsplatsombud menar att många undersköterskor lär upp nya sjuksköterskor i arbetet. Men när det ska omorganiseras och man talar om kvalitétshöjning är inte undersköterskorna så mycket värda. Med det nya ersättningssystemet baseras ekonomin på hur många patienter en vårdcentral har. Ett besök hos en sjuksköterska ger högre ersättning än ett besök hos en undersköterska, även om behandlingen är densamma. Med det nya systemet kan det paradoxalt nog bli en fördel för de undersköterskor som arbetar kvar på vårdcentraler. Det finns vårdgivare som menar att de skickar sjuksköterskor på lätta och snabba ärenden. På de sättet inbringar de mer inkomster. Undersköterskorna kan få ta de tidskrävande ärendena och utöva sin faktiska kompetens och få det mindre stressigt, berättar Kent Wall sektionsföreträdare. KERSTIN RIDDERSTEDT En sak till bara. Kom ihåg att göra ditt val före den 31 dec! Vill du fråga något är du välkommen att ringa 020-696 320, vardagar 8-18. Eller gå in på www.amfpension.se/kap-kl Ha det bra! MT nummer 9-2007 7

Fem års väntan på livränta Efter en bilolycka i tjänsten 2002 blev Ismet (fingerat namn) svårt skadad och långtidssjukskriven. Ismet arbetade i en bilburen hemtjänstgrupp som vårdbiträde. Under ett arbetspass blev bilen påkörd bakifrån, det hela slutade så illa att Ismet kom till sjukhus. Där blev han kvar en månad efter att ha opererat både nacke och rygg. Trots att det är 5 år sedan lider Ismet fortfarande av sviterna efter olyckan. Det har varit många svåra stunder för honom, inte bara med skadan utan även med kampen för att få sin arbetsskada godkänd och få ut livränta. Men att få skadan godkänd som arbetsskada var inte helt enkelt. Nej, det har varit brevväxling och kontakter med försäkringskassan genom åren och överklagande av beslut. Utan fackets ingripande och hjälp hade jag aldrig orkat driva frågan själv eller haft råd att driva saken vidare. Ann Persson på Kommunal Sollentuna har varit med och hjälp Ismet till livränta. Trots sin skada och värk säger Ismet att han haft tur som fått den hjälp han fått från vänner, släktingar och från Livränta Drabbade även familjen Det var inte bara Ismet som drabbades, utan hela familjen. Han var tvungen att be släktingar och vänner om hjälp för att klara av vardagens bestyr, med städ, tvätt och handling. Med bara sjukersättningen som inkomst blev även ekonomin drabbad. Det var med nöd och näppe han klarade av sin privatekonomi, även här kom släktingarna till god hjälp. LO:s rättsskydd kopplades in och bistod med juridisk hjälp och de fackliga företrädarna var till god hjälp på facket. Det är inte klokt att det ska ta så lång tid och försäkringskassans läkare har jag inte mycket till övers för, säger han. Nu har han äntligen fått rätt i kammarrätten och livränta betalas ut. När Ismet kan återgå till arbetet vet han inte men han lever på hoppet att det inte ska dröja alltför länge. Medlemmar i liknande situationer råder han att inte ge upp. Det gäller att kämpa och stå på sig när man har rätt. Ring till facket hellre en gång för mycket. Om din förmåga att skaffa inkomst genom arbete blivit nedsatt med minst en femtondel genom en arbetsskada kan du få livränta. Nedsättningen ska vara varaktig eller antas bestå under minst ett år och inkomstförlusten måste vara minst en fjärdedel av prisbasbeloppet. Livräntan ska täcka den inkomstförlust du har gjort på grund av skadan upp till 7,5 prisbasbelopp. Livränta kan beviljas under arbetslivsinriktad rehabilitering, vid omplacering eller byte till annat arbete vägen, genom att de stödde mig under med lägre inkomst när förmågan att rehabiliteringen. KERSTINRIDDERSTEDT skaffa inkomst genom arbete ned- Brandmän kan bli hemhjälp satts varaktigt, eller kan antas bestå under minst ett år. Livränta kan beviljas för viss tid eller tills vidare. När man beräknar livräntan jämför man den inkomst du skulle ha haft om du inte blivit skadad med den inkomst du beräknas få med skadan. Livräntan är skillnaden mellan inkomsterna. Behöver du särskilda hjälpmedel till följd av skadan kan du ersättning av försäkringen. Mer information om vad livränta innebär kan du få från Försäkringskassan eller ditt försäkringsbolag. Planen är att bilda ett stort förbund för räddningstjänst där 17 av länets kommuner ingår. Det man vill uppnå är ett bättre och effektivare skydd. Men sammanslagningen av flera räddningstjänster innebär även nya arbetsuppgifter för brandmännen. 8 MT nummer 9-2007 Ett av huvudsyftena med omorganisationen är behovet att sänka kostnaderna. I kalkylen beräknas en besparing på 10-12 procent. Den nya organisationen kommer även att innebära att vissa brandstationer omlokaliseras för att täcka nya insatsområden. Nya tilläggstjänster I huvuduppgifterna för det nya räddningsförbundet ingår naturligtvis de traditionella brandmannasysslorna. Men för att förbättra ekonomin diskuteras även möjligheten att utföra tillläggstjänster åt kommunerna som ingår i förbundet. I listan på tänkbara tjänster ingår något som kallas för fixartjänster och övriga tjänster. De tjänster som ska erbjudas enligt de som hanterar omorganisationen är klottersanering eller olika ungdomsprojekt, säger Matts Jangerstad som är sektionsordförande för Kommunal Räddningstjänsten. Det kan även vara att hjälpa pensionärer att byta glödlampor och annat som innebär skaderisk. Kan vara positivt Enligt Matts så kan de här tjänsterna kanske vara en lösning för de brandmän som inte fyller kraven för utryckningstjänst längre. Men Matts är bekymrad över hur man ser på hela yrkesgruppen. Om vi ska bli en slags alltiallo-figurer, hur ser man då på vår yrkesroll? Finns det andra yrkesgrupper som kan göra spridda arbetsuppgifter också? Hur det blir med nya tjänster och yrkesrollen är en av de frågor som Kommunal bevakar i förhandlingsarbetet. Den nya organisationen ska inte vara i drift förrän 2009. GÖTE AXELSSON

KÖR-SJÄLV-RESOR Som läsare av MT Kommunal får du detta speciella läsar erbjud ande. Uppge reskoden MT vid beställ ning - så får du automatiskt rabattpriset. Conny Nilsson känner oro inför utförsäljningen allmännyttan. Rena slaveriet när hyreshus säljs ut till privatvärdar Nu säljs delar av allmännyttans bostäder ut till privata värdar. Det är frågan om bostäder där hyresgästerna inte är intresserade av att ombilda till bostadsrätter. Hyresgäster som vill bo kvar har att välja mellan pest eller kolera. Antingen att ombilda eller att deras lägenheter säljs ut till privata värdar, säger Conny Nilsson ordförande för den tekniska sektionen. Conny Nilsson är arg över att utförsäljningen av allmännyttans hus till privatvärdar har satts igång av alliansen i Stadshuset utan MBL och någon information till de politiskt tillsatta bolagsstyrelserna. Enligt honom har ett konsultföretag redan börjat värdera de aktuella fastigheterna inför en försäljning. Det är för jäkligt att det går bakom ryggen bakom styrelserna. De struntar totalt i våra demokratiska spelregler, säger Conny Nilsson. De som bor i våra fastigheter blir sålda som slavar. De får inte välja. De trivs i allmännyttan, och bor i bra hus. Nu får de privatvärdar som vi vet är tuffare och har lägre servicegrad. De har ett annat sätt att se på hyresgäster och har en hårdare utgallring av hyresgästerna. Allmännyttan försvinner Conny Nilsson menar att det snart inte finns någon allmännytta kvar när den här mandatperioden är över. Allmännyttan kostar inte en krona. Vi går med överskott. Vi använder inte skattebetalarnas pengar. Det är lögn att bolagen måste ha tillskott av skattepengar. Risk för övertalighet Privata hyresvärdar ser allmännyttans hus som rena mjölkkon. De vet att de genererar pengar. Risken är nu att det blir en övertalighet bland Kommunals medlemmar som är anställda i fastigheterna. 15 000 lägenheter i allmännyttan ska ombildas. Det betyder att många lägenheter försvinner från hyresmarknaden. Hur ska våra ungdomar i framtiden få en billig hyresrätt? Det krävs en månadslön på 35 000 kronor för att ha råd med en lägenhet i Hammarby Sjöstad. Nybyggnation ger ett hundratal nya hyresrätter här och där. Men vi vet att kostnaden för att bygga nytt är hög. Jag förstår inte logiken med att göra av sig med billiga hyresrätter för att i stället bygg dyrt. Många fastigheter som säljs ut är nyrenoverade med låga omkostnader. Informationen om vad det innebär att bo i en bostadsrätt i stället för en hyresrätt är inte alltid bra. Det händer att folk som köpt sina hyresrätter än i dag ringer och vill ha hjälp med reparationer av sina lägenheter. De förstår inte att i en bostadsrätt betalar du själv för rörmokare, tapeter etc. Du måste ha en styrelse som begriper sig på fastighetsvård och hur man förvaltar en fastighet, säger Conny Nilsson. JOHANNA STJERNA All inclusive med vacker utsikt! 8 dagars semester på 4-stjärnigt bergshotell i Zell am See, Österrike 7 övernattningar Pris per pers. i dubbelrum 7 x frukostbuffé 7 x 3-rätters middag/buffé 7 x lunchpaket 4.249:- Kaffe och kaka samt glass till barnen varje dag kl. 16-17 Öl, vin, läsk, kaffe och te fritt varje dag kl. 9-21 Berghotel Jaga-Alm Omgivet av spektakulära kulisser med snöklädda alptoppar och klarblå sjöar ligger det 4-stjärniga Berghotel Jaga-Alm med utsikt över Zeller See som tar andan från de flesta. Det familjeägda hotellet är en perfekt bas för en aktiv resa eller en avkopplande familjesemester. Området vid Zeller See är späckat med aktiviteter, så om ni kan tänka er segelturer, baddagar, vandringar eller paragliding så finns här allt vad ni söker. Om semestern betyder avslappning så kan det varmt rekommenderas att bara koppla av vid hotellets stora trädgårdsbassäng och njuta av den lyx som hör till en all inclusive semester, medan ungarna roar sig med hotellets många husdjur och tama djur. Ankomstdatum: Lördagar i perioden 7.6.-23.8.2008. Schleswig-Holsteins mittpunkt 4 dagars semester på 3-stjärnigt hotell i Neumünster 3 övernattningar 3 x frukostbuffé 2 x 3-rätters middag/buffé 1 x välkomstdrink BESTÄLL NU PÅ: www.happydays.nu...eller ring: 020 79 33 84 Enkelrum och avbeställningsskydd kan köpas till. Expeditionsavgift kr. 60:-. Barnrabatt är vid 2 betalande vuxna. Öppet vardagar kl. 8.00-15.30 Pris per pers. i dubbelrum 1.249:- Best Western Hotel Prisma Upplevelserna ligger bokstavligt på ett pärlband runt staden Neumünster som ligger ca 10 mil söder om den danska gränsen och har ett perfekt läge mitt i delstaten Schlesvig-Holstein mellan Vadehavet och Östersjökusten. Här väntar hansastäder och medeltidsidyller på dig men även golfbanor och storstadsäventyr oavsett vad som lockar just dig så kan du hitta det mesta i området runt Neumünster. Men Neumünster är så mycket mer än en stadsskylt som man bara kör förbi. Ankomstdatum: Jan: 3. 4. 10. 11. 25. 26. 31. Feb: 1. 7. 8. 21. 22. 28. 29. Marts: 6. 7. 13. 14. 20. 21. 22. 27. 28. April: 3. 4. 10. 11. 17. 18. 24. 25. Maj: 1. 2. 8. 9. 15. 16. 22. 23. 29. 30. Juni: 5. 6. 12. 13. 29. Schloss Wedendorf Uppehållet inkluderar endast slutstädning. BARNRABATT Max. 1 barn 0 3 år gratis i förälders säng. Max. 2 barn 4 11 år gratis i förälders rum. Max. 3 barn 12-15 år 1/2 pris i förälders rum. OBS: Max. 3 barn totalt per rum och 3. barn 4-15 år betalar 1/2 pris oavsett ålder. Juli: 2. 5. 8. 11. 14. 17. 20. 23. 26. 29. Aug: 1. 4. 7. 10. 13. 16. 19. 22. 25. 28. Sept: 4. 5. 18. 19. 25. 26. Okt: 2. 3. 9. 10. 16. 17. Nov: 6. 7. 13. 14. 20. 21. 27. 28. BARNRABATT Max. 1 barn 0 5 år gratis i förälders säng. Max. 2 barn 6 14 år ½ pris i förälders rum. Teknisk arrangör: Kom ihåg reskoden: MT MT nummer 9-2007 9

Barnskötare arbetar för bättre arbetsmiljö Branschrådet skola-förskola bjöd i november in barnskötare som arbetar inom skola och fritidshem för en temadag om arbetsmiljö, inbjuden var också yrkesinspektör Gunnar Sundqvist. Ett stort arbetsmiljöproblem inom skola och fritids är buller. Ljudmiljön är komplex i dessa verksamheter, där akustiken inte alltid är så genomtänkta. Buller är även en psykisk stressfaktor, säger Gunnar Sundqvist. Har man exempelvis inte tassar på stolar och bra akustikplattor i taket blir efterklangstiden längre. Vistas man hela dagarna i sådan miljö påverkar den oss negativt på olika sätt. Hög sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är, enligt statistiken, hög bland barnskötare. De utsätts för många smittorisker i sitt arbete, men också stressen de utsätts för påverkar hälsotalet. Att ständigt vistas i en bullrig miljö kan visa genom sämre koncentrationsförmåga, sömnstörningar, högt blodtryck och hörselskador. Barnskötarna är en försvinnande yrkeskår i skolan, säger Lena Svanberg Barnskötarna ställde många frågor om stress, buller och om hot- och våldsituationer som förekommer i skolan. Hot och våld har blivit vanligare även bland de lägre årskurserna. Branschrådet för skola-förskola driver på yrkesfrågor för att stärka och förbättra yrkesrollen för barnsskötarna. Barnskötarna är en försvinnande yrkeskår i skolan. Allt är så skolinriktat, säger Lena Svanberg ledamot av branschrådet, fritidsverksamheten är också viktig men det lämnas sällan utrymme för oss att belysa den någonstans. Ställ krav på arbetsmiljön KERSTIN RIDDERSTEDT Prata med ditt skyddsombud (finns inget se till att ni väljer ett) Begär att skolan gör en riskbedömning. Handlingsplan för hot och våld ska finnas Se till att det finns tassar på bord och stolar Akustikplattor i taket Vaxdukar på borden Matta på golvet eller tjocka gardiner vid fönstren suger upp mycket ljud Vid nyinköp tänkt på att inhandla ljudabsorberande material (det finns exempelvis bord och bänkar som har ljudabsorberande ytor) Länktips: www.prevent.se www.av.se Mönsterarbetsplatsen som mål I november bjöds 60 arbetsplatsombud in, av branschrådet för äldreomsorg, till ett seminarium för att diskutera arbetsmiljö och mönsterarbetsplatser. De inbjudna ombuden fick information om hur branschrådet arbetar och vad mönsterarbetsplatser innebär. Ombuden fick också chansen att ställa frågor och diskutera med borgarrådet Ewa Samuelsson (kd) Stockholm stad, Göran Forsberg (s) kommunalråd från Nyköping och Annelie Helander Ombudsman Kommunal. Birgitta Wahlberg undersköterska och arbetsplatsombud, tyckte att seminariet var intressant, men ställde sig undrande om vad det leder till. Det har varit intressant att höra branschrådet och de inbjudna gästerna berätta om mönsterarbetsplatser, säger 10 MT nummer 9-2007 hon. Själva tanken om mönsterarbetsplatser är bra men vi som arbetat inom äldreomsorgen vet med vår erfarenhet hur svårt det är att nå dit. Det är en evig stress för oss och vi åläggs mer och mer utan att vi får någon tid. Allt ska rymmas inom den ram vi redan har. Man pratar mycket, men ute på arbetsplatserna märker vi inte någon skillnad. Efter att var och en av de inbjudna redogjort för sina ståndpunkter blev det paneldebatt där framförallt Ewa Samuelsson (kd) fick många frågor från ombuden. Många av ombuden var kritiska till den omfattande privatisering som nu pågår inom äldreomsorgen. Mönsterarbetsplatsen Kommunal och Socialdemokraterna har en gemensam plattform för att göra kommuner och landsting till mönsterarbetsplatser. Listan är omfattande Deltagarna på seminariet för personal inom äldreomsorgen fick höra om hur man skapar mönsterarbetsplatser och innehåller bland annat: Heltid en rättighet - deltid en möjlighet, trygga anställningsvillkor och friska arbetsplatser med ett tydligt ledarskap, resurser och jobb med hög kvalitet. Det ska även satsas på utbildning, fortbildning och kompetensutveckling Att få ta ansvar, känna stolthet, tillit, lust och arbetsglädje ingår också tillsammans med större inflytande över arbetstiden och sysselsättningsgrad. Inflytande över arbetsorganisationen, utveckla nya arbetsmetoder och ett långsiktigt utvecklingsarbete. Det gäller även att utveckla en tydlig arbetsgivarroll. K.R

Stämningen bland arbetsplatsombuden på Södertälje sjukhus var dämpad när oppositionslandstingsrådet Ingela Nylund Watz besökte dem. Beskedet att hela sjukvårdsområdet var föreslaget för total privatisering hade slagit ned som en bomb. All sjukvård kan bli privat i Södertälje, Salem och Nykvarn Den konsultrapport som föreslår privatisering av hela Södertälje sjukvårdsområde väcker oro bland de anställda, inom Kommunals avtalsområde. Konsultrapporten som blev offentlig den 12 november överraskade inte bara Kommunals sektion utan även oppositionen i landstinget Det är djupt oroande att majoriteten vill gå vidare med förslaget. I rapporten föreslås inte bara att själva driften ska läggas på en privat entreprenör utan även beställningsansvaret, säger Ingela Nylund Watz (s) som besökte sektionens arbetsplatsombudsmöte. Med beställningsansvaret är det företaget som ska göra bedömningen, inte landstinget, av vilket vårdbehov som finns bland medborgarna. Jag fick en chock när jag läste lokaltidningen om förslaget, sa ett av arbetsplatsombuden. Det berör oss både som anställda och som medborgare. Många besök På Södertälje sjukhus har man på akuten en besöksfrekvens på 27 000 patienter per år. Och det är just att sälja ut akutsjukhus som mest oroar Ingela Nylund Watz. Den demokratiska styrningen försvinner, liksom principerna om vård på lika villkor. Akutsjukhuset sätts i händerna på privata vinstintressen kopplade till försäkringsbolagen, säger hon. Det är än så länge bara ett förslag men det förskräcker, säger Erika Andersson, ordförande för Kommunal på Södertälje sjukhus. Nu måste vi ut och förklara för våra arbetskamrater vad förslaget kan komma att innebära på sikt. Att man från majoriteten i landstinget vill överföra hela beställar- och finansieringsansvaret till privata upprör inte bara oppositionen utan även Kommunal. Man är rädd att ett privat bolag parallellt ska kunna ägna sig åt att sälja privata sjukvårdsförsäkringar, då det går mindre bra för bolaget är det tillfälle att sälja platser till försäkringspatienter. Oro för patientsäkerheten Med privata vårdgivare oroar sig även Erica Andersson över att man tagit bort skrivningen om meddelarskyddet. De som är offentligt anställda blir av med sitt meddelarskydd när de får privata arbetsgivare. Möjligheten att slå larm i media om missförhållanden minskar. Därför kräver Kommunal att företagen ska ha både kollektivavtal och tillämpa meddelarskydd. Det är även en säkerhet för patienterna, menar Erica. Man ställs inför ett dilemma som personal, om man ska vara lojala mot företaget eller att riskera att få sparken om man yttrar sig. Då man som politiker valt att tagit bort meddelarskyddet tänker man inte på patienternas bästa. Det är ett systemskifte i landstinget, som visar på att man bryr sig mer om företagen än människorna. Bara en del Det som händer i Södertälje sjukvårdsområde är bara en liten del av det stora förändringsarbete som den borgerliga alliansen nu genomför. Inom hela landstinget privatiserar verksamhet och allt sker i ett rasande tempo. Det återstår att se vad Filippa Reinfeldts uppdrag från (m) att satsa på kvalitet istället för privat verksamhet innebär i denna fråga. KERSTIN RIDDERSTEDT MT nummer 9-2007 11

Sverigedemokraterna gör orättvis skillnad på folk Sverigedemokraterna (sd) ställer grupper mot varandra, säger Alexander Bengtsson föreläsare från stiftelsen Expo. SD är ett parti som gör skillnad på folk och folk, de sår splittring mellan människor, istället för att tala om brottslighet ur ett klassperspektiv försöker de få det till ett etniskt problem. I slutet på november samlades de facklig-politiskt ansvariga inom Kommunal Stockholms län för att diskutera rasism, främlingsfientlighet. Till träffen hade Alexander Bengtsson bjudits in för att föreläsa om högerextremister i allmänhet och Sverigedemokrater i synnerhet. Ta debatten gareta Bohman facklig-politisk ansvarig på Kommunal Stockholms län om föreläsningen. Diskussionerna blev extra aktuella med anledning av en undersökning som presenterats i media samtidigt. Hela 8,2 procent av LO:s medlemmar mellan 18 och 34 år skulle rösta på Sverigedemokraterna om det var val i dag. Partiet lockar fler ur arbetarklassen än bland befolkningen i övrigt. Trots att extremhögern aldrig har fört arbetarrörelsens frågor eller delar dess värderingar skulle många ur LO-kollektivet rösta på partiet i dag. Sverigedemokraterna vill försvaga arbetstagarnas rättigheter på arbetsmarknaden och betraktar facken som en socialistisk fiende. I Sverigedemokraternas handlingsprogram står att facket har för stort inflytande i Sverige. Flera förslag och uttalanden från partiet skulle försvaga både facket och arbetstagarnas inflytande kraftigt. Otydlighet skapar grunden Att sd:s framgångar ökar beror delvis på att de etablerade partierna är dåliga på att tala om hur de vill att samhället ska se ut, det får effekten att Sverigedemokraterna verkar väldigt tydliga istället, menar Alexander Bengtsson. De etablerade partierna på riksplanet har egentligen ett guldläge att ta diskussionen nu och nå ut till väljarna och visa på skillnaden i sin egen politik och vad sd står för. Vänstern skapar klimatet Alexander kritiserar även vänstergrupper som AFA som arbetar mot nynazism och rasism. De spelar tyvärr också Sverigedemokraterna i händerna, genom deras försök att stoppa nynazisterna med både våld och den skadegörelse de lämnar bakom sig i sina motdemonstrationer. Då verkar nynazisterna tämligen ofarliga när de bara står där i sina manifestationer. För deltagarna blev det en dag som väckte många funderingar kring problemet. De demokratiska krafterna måste försvaras och lögnerna för att skapa ett delat samhälle kräver att de bemöts. KERSTIN RIDDERSTEDT SD vill bekämpa facket med till exempel: Att MBL ska tas bort. Partiet vill i stället införa en skyldighet att informera om förändringar. Risken finns att denna nya MBL blir helt tandlös, eftersom sd överväger att inte ge facket rätt att begära skadestånd, eller rätt att kalla till centrala förhandlingar, om arbetsgivaren bryter mot skyldigheten. Förändra lagen om anställningsskydd (Las). Göra det billigare att säga upp dig på grund av personliga skäl. Förbjuda facket att vidta stridsåtgärder mot företag där facket inte har medlemmar. Sd tror inte på risken att oseriösa arbetsgivare då kan försöka tvinga dig att avstå från fackmedlemskap vid anställning. Sd vill inte lägga ner pengar på arbetsmiljö. Det är viktigt att vi tar den här diskussionen på arbetsplatserna och att vi kan argumentera med fakta om hur saker och ting förhåller sig, säger Mar- 12 MT nummer 9-2007

Folkpartist hoppar av sitt uppdrag i Täby socialnämnd Moderaterna struntar i lagar och förordningar Två tunga privatiseringsbeslut får rådman Carin Wiklund-Jörgensen att hoppa av sina politiska uppdrag i socialnämnden i Täby. Hon anser att moderaterna tar för lätt på lagen. Äldreomsorgen måste bedrivas under sådana former att vi har tillräcklig insyn som politiker, säger hon. I våras berättade MT om Carin Wiklund-Jörgensens kritik mot moderaternas sätt att styra Täby. Efter fem år i socialnämnden lämnar hon nu sitt uppdrag. Hon överklagar dessutom privatiseringarna av verksamheten av ett särskilt boende i Allégården och i en nybyggd fastighet vid Tibblehemmet till länsrätten. Debattklimatet i denna kommun är sådant så jag undrar om vi befinner oss på samma planet, säger Carin Wiklund-Jörgensen. Hon hävdar att nämndens beslut strider mot lagar, förordningar och gynnar enskilda. Inte mot privata lösningar Carin Wiklund-Jörgensen är inte motståndare till privatiseringar men som jurist kan hon inte acceptera moderaternas attityd till lagar och regler. Moderaterna har egen majoritet i Täby och fritidspolitikernas insyn har minskat. De faktiska besluten fattas i kommunledningens korridorer. Jag lägger ned en kvarts tid på politiken ovanpå mitt heltidsarbete. Det är väl tungt när moderaterna styr utan att bry sig om övriga kollegor i nämnder. Socialnämndens ordförande Thomas Nilsonne (m) säger till tidningen Dagens Samhälle att Carin Wiklund- Jörgensens synpunkter inte är intressanta trots att hon är jurist. Det som uttryckligen inte är förbjudet kan mycket väl testas. På så sätt kan kommunpolitiker driva fram en ny lagstiftning, säger han till Dagens Samhälle. Folkets makt ska ändras under lagarna, anser Carin Wiklund-Jörgensen. Först måste lagen ändras, du kan inte göra som i Täby hitta på någon Carin Wiklund-Jörgensens hoppar av sitt politiska uppdrag i socialnämnden i Täby för att hon anser att de bryter mot lagen. Men i kommunfullmäktige jobbar hon vidare för sitt fp. egen linje innan. Det är otroligt oseriöst. Jag tror inte väljarna gillar detta. Hon menar att det är kommunens ansvar att tillhandahålla omsorg. Använder man sig av upphandlingslagen kan vi ställa krav på vad vi vill ha, vilken kvalitet och ställa en kravnivå på vad vi köper. Nu lämnar man över verksamheter utan några krav över det som rör den egentliga vården. Därmed lämnar man också över den politiska makten till enskilda utan kontrollmöjligheter och styrmedel. Carin Wiklund-Jörgensen är inte motståndare till privat verksamhet. Med all verksamhet måste vi vara klara över hur vi styr den och vad vi vill med den. Vi är valda för att tala om vilken bemanning det bör vara. Vi bör ta det ansvaret. Struntar i konsekvenserna Hennes största kritik mot de senaste utförsäljningarna är att man inte har analyserat konsekvenserna innan de skedde. Kommunen har exempelvis inte längre någon nattsköterska eftersom den tidigare delades med Allégården. Nu måste man köpa upp den tjänsten. Det blir ytterligare en kostnad. Carin Wiklund-Jörgensen ser moderaterna i kommunen mer som ett trossamfund. De vill så hemskt gärna privatisera. Det spelar ingen roll hur det görs, bara det blir privat. För dem är det viktigt att inte ha hög skatt. Men jag tror Är du med i vänsterpartiet eller nyfiken på vänsterpartiet? väljarna mer förväntar sig att få vissa saker av samhället som bra vård, äldreomsorg och skola, säger hon. JOHANNA STJERNA Måndag 17:e december anordnar vi ett möte för alla kommunalare i Stockholms län som är med i, eller nyfikna på, vänsterpartiet. Aron Etzler, chefredaktör för Flamman, berättar utifrån sin bok Trondheimsmodellen - Radikala framgångshistorier från Norge och Nederländerna om hur fackföreningsrörelsen i Norge lyckades erövra det politiska initiativet, vilket ledde till att man fick Europas kanske radikalaste regering. Vi samtalar tillsammans om hur vi som kommunalare och vänsterpartister kan bidra till en politik som sätter våra intressen i fokus. Hur kan vi vara med och utmana högerns klasspolitik och ersätta den med en politik som utgår från vanligt folks situation? Vi pratar också om hur vi kan stärka och stötta varandra, både i den fackliga verksamheten och i partiarbetet. Välkommen! Måndag 17:e december klockan 18:30 Kafé Marx, Kungsgatan 84 Arr: Vänsterpartiet Storstockholm Frågor, kontakta David Eklind, 073-6732982. MT nummer 9-2007 13

Notiser 34 tjänster bort I en konsultrapport föreslås besparingar på Stockholm Vatten att 34 tjänster dras in. Som MT har skrivit om i tidigare nummer, är man orolig från fackligt håll att det förebyggande underhållet kommer att försämras. Det innebär på sikt att även miljön kan försämras. Ledningar som inte underhålls utan bara lagas vid akuta händelser kommer troligtvis också att leda till högre kostnader för att avhjälpa felen, då det inträffar. Conny Nilsson och Björn Noremyr fackliga representanter i Kommunals tekniska sektion, har tidigare sagt att de befarar att man från politiskt håll medvetet kör bolaget i botten, för att i ett senare skede kunna lägga ut hela driften på privata företag. Inrangering i Almega klar, De privata barnstugorna i Upplands Väsby som knoppades av från kommunens regi under hösten -07 får följande löneavtal: Inget engångsbelopp september december men får löneökning enligt AB cirka dubbelt så stor som i Almegaavtalet från 1/1. Det är bättre än det som fanns i grundförutsättningarna vid övergången. Värdet på potten ärt 1800 kronor per person för individuell fördelning vid förhandling. Semester enligt AB för de som fyllt 40 respektive 50, de får behålla antalet semesterdagar enligt AB, de som ej fyllt 40 får semester enligt Almegaavtalet, det innebär semesterlagens 25 dagar. Avtal för personliga assistenter klart Kommunal har slutit ett nytt kollektivavtal med Kommunala Företagens Samorganisation, KFS. Avtalet är treårigt och berör ca 800 medlemmar som arbetar som personliga assistenter. Löneökningarna ligger år 2007 på lägst 860 kronor per månad och heltid. Efterföljande år på 839 kronor respektive 826 kronor per månad. Potterna är allmänna och ska fördelas individuellt. Lägsta lönen för anställda som har fyllt 19 år höjs till 14 500 kronor år 2007 samt till 15 000 respektive 15 500 kronor efterföljande år. Vidare höjs ersättningarna för obekväm arbetstid, jour och beredskap med 10,2 procent från 1 april år 2009. KOMIN 14 MT nummer 9-2007 Kicki Lång Linneryd, Sofia Berglund, Tomas Nilsson, Britt Inger Odén, Birgitta Glada, Ann-Britt Borgström och Monika Carlsson bildar kärnan i Kommunals miljögrupp. Kommunalare för en grönare miljö Gör ditt jobb grönare, och det nu. Den globala uppvärmningen är ingen framtidsfråga utan det är idag omställningen till en ny livsstil måste ske. Hur kan du bidra i detta arbete? Det är en fråga som en miljögrupp inom Kommunal arbetar med. Under två dagar träffades gruppen på Runö folkhögskola för att diskutera vad kommunalarna kan göra i sin vardag för att göra jobben grönare. Det går att förändra när vi är många som jobbar åt samma håll, säger Britt Inger Odén, som är aktiv i gruppen. Ett uppdrag för alla Kommunalare från vård, omsorg, förskola och skola deltog i konferensen. Alla ska kunna ta del av detta arbete. För oss som arbetar i skolor och förskolor är det här inget nytt. Vi har länge kunnat bli miljöcertifierade med en grön flagg, en miljöutmärkelse som stiftelsen Håll Sverige Rent har delat ut under flera år, berättar Tomas Nilsson, som till vardags arbetar som vaktmästare i Skärgårdsstadsskolan. Han och Britt Inger Odén är de drivande krafterna i gruppen. Al Gores film En obekväm sanning är en källa till inspiration och kunskap. Kommunals miljögrupp ser den tillsammans under konferensen. Filmen ger förslag på hur alla kan bidra i arbetet mot växthuseffekten. Vi vill att så många som möjligt deltar i detta arbete. Det är så enkelt att det lilla jag gör är också viktigt. Därför hoppas jag att många medlemmar får se filmen. Det går att låna den från studieförbunden, säger Tomas Nilsson. Lär ut miljötänket Deltagarna berättar hur miljöarbetet pågår på deras arbetsplatser. Alla miljöhandledare på sjukhuset har redan sett denna film, säger Ann- Britt Borgström, från Kristiansstad sjukhus. Monica Carlsson arbetar på en förskola i Göteborg. Vi försöker lära barnen enkla grejer som att släcka lampor efter sig, vi handlar ekologisk mat, har ett litet trädgårdsland och sorterar sopor. Dessa kunskaper ska sitta i ryggmärgen hos barnen. Hon överskrider budgeten med 30-35 procent på grund av att hon handlar ekologisk mat, men har fått medgivande från sin chef att det är okey. Det är däremot svårt att få tag på ekologisk mjölk. Kicki Långh arbetar på ett gruppboende i Växjö och där måste budgeten hållas. Vi köper 4-5 produkter som är ekologiska och arbetar med källsortering. Men det finns många arbetsplatser som inte alls har kommit igång med miljöarbetet. Vi får inte agera poliser utan vi måste väcka intresset och visa upp på det goda exemplet, menar Birgitta Glada som arbetar inom äldreomsorgen i Göteborg. Dessutom sparar man pengar, vilket kan vara en anledning till att arbeta miljömedvetet. Man förbrukar mindre och kan investera i att köpa rätt produkter. Det kan handla om så enkla saker som att inte använda engångsfilter när du brygger kaffe, säger hon. Arbetet tar tid Det största hindret för miljöarbetet är tiden. När ska vi få tid att avfrosta kylen så att den drar mindre energi? Det ska egentligen inte behöva ta mer tid att arbeta miljövänligt, det borde vara en naturlig del av vardagen. Kommunal strävar mot att vara det mest miljömedvetna förbundet. Vi anser att vi inte bara kan låta tiden gå. Vi måste arbeta med dessa frågor nu, så att vi kommer vidare, säger Tomas Nilsson. JOHANNA STJERNA Så kommer du i kontakt med gruppen: Sofia Berglund 728 30 90 eller mejla sofia.berglund@kommunal.se

Vi måste ändra livsstil - och det brådskar Alla måste hjälpas åt, säger Bert Bolin, professor emeritus i meteorologi. Han var en av de drivande krafterna bakom tillkomsten av FN:s klimatorganisation IPCC och även dess förste ordförande åren 1988-1997. IPCC delar i år på Nobels fredspris tillsammans med USA:s tidigare vicepresident Al Gore. Den senaste rapporten från IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är en dyster läsning om att världen står inför en katastrof om inget görs åt växthuseffekten. Bert Bolin instämmer i denna bild. Det brådskar, säger han. Bert Bolin skulle ha deltagit i konferensen med Kommunals nätverk för hållbar utveckling på Runö, men fick ställa in sin medverkan på grund av sjukdom. MT har kontaktat Bert Bolin för att få svar på några angelägna frågor kring vår globala miljö. Vad kan vi göra själva? Hur kan jag i mitt vardagliga liv ta mitt ansvar för miljön? Det handlar om hur använder vi den energi som är tillgänglig. Värm husen med värmepumpar och håll dem täta. Trafiken är viktig. Miljöbilar är bättre, men de löser inte problemet. Vi måste minska vårt bilåkande. Men vad spelar det för roll vad vi i ett litet land som Sverige gör när man inte bryr sig om miljöfrågor i stora länder som exempelvis Kina? Vi släpper ut mer koldioxid per person i Sverige än i Kina. I USA handlar det om fem gånger mer per person än i Kina. I i-länderna släpper vi ut fyra gånger mer koldioxid per person än alla u- länder inklusive Kina. Vi måste gå före varför skulle Kina, Brasilien och Indien göra det? Det är frågan om solidaritet i ett internationellt långsiktigt perspektiv. Varför blir det värre Kunskapen om utsläppens inverkan på klimatet finns och ändå fortsätter de att öka. Endast fyra EU- länder (Sverige, Storbritannien, Tyskland och Frankrike) har minskat sina utsläpp Bert Bolin, professor emeritus i meteorologi, var en drivande kraft i tillkomsten av IPCC, FN:s klimatorganisation. enligt Kyotoavtalet. USA har ökat utsläppen med 16,3 procent och Australien med 25,6 procent enligt FN:s klimatkonvention. Det flygs mer idag än för tio år sedan. Jag läste i dagens tidning om att alla ledare i EU ska flyga till Lissabon för att skriva under ett avtal. Är det nödvändigt? Går det inte att lösa på något annat sätt? Vi lever kvar i en värld av rutiner som vi måste överge. Hur känns det att Nobelpriset går till Al Gore och IPCC? Jag känner att jag har en del i det. Nobelpriset är en kunskapsbas för att vi ska styra rätt till framtiden. Al Gores har en fantastisk förmåga att väcka tillit och engagemang. En dyster framtid IPCC förespår en dyster framtid om inte drastiska åtgärder genomförs nu. Jo, men jag är trots allt inte pessimistisk utan en behärskad optimist. Det finns stora intressen som arbetar mot förändringar, men de innebär också stora möjligheter för industrin. Människan har alltid varit bra på teknik och innovationer. Bert Bolin har just nu aktuell med en bok A History of the Science and Politics of Climate Change (Cambridge University Press) där han ger en bild av kopplingen mellan klimatforskningen och politik. Fakta: JOHANNA STJERNA Kyotoprotokollet är en internationell överenskommelse som slöts 1997 i Kyoto i Japan. Avtalet har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst fem procent från året 1990 till perioden 2008-2012. USA och Australien skrev inte under avtalet. Tio saker du kan göra för miljön - Byt ut glödlampor till lågenergilampor - Låt bilen stå - Återvinn mer - Kolla bildäcken- ha rätt lufttryck Foto: Claudio Breasciani / Scanpix - Använd mindre varmvatten vid dusch och tvätt - Undvik produkter med onödiga förpackningar - Justera din termostat sänk värmen med två grader så kan utsläppen minskas med upp till ett ton om året - Plantera träd ett träd absorberar upp till ett ton koldioxid på ett år - Stäng av elprylar när de inte används - Delta i arbetet med Kommunals nätverk för hållbar utveckling MT nummer 9-2007 15

16 MT nummer 9-2007 Namn: Anneli Björnaes Bor: Solhem i Spånga Familj: Gift med Glenn, fyra barn i åldrarna 33, 25, 23 och 17. Yrke: Barnskötare Det roligaste med mitt arbete: Ingen dag är den andra lik. Därför är vi proffs:vi ser inte problemen utan möjligheterna.

Skratt skapar ett bättre arbetslag I en serie artiklar träffar vi kommunalare som är proffs på sina jobb. Idag möter vi Anneli Björnaes som har arbetat som barnskötare på såväl förskola, som dagbarnvårdare och sedan tolv år tillbaka på en skola. Åh, hej. Vi har skrattat så mycket så jag är alldeles färdig, säger Anneli Björnaes, när hon kommer ut från personalrummet. Hon har arbetat i tolv år som barnskötare på Södra Ängby skola.en förutsättning för att kunna göra ett bra jobb är just att ha kul, tror hon. Skratta med och inte åt varandra. Det tror jag är viktigt. Barnskötare sedan 1978 Anneli Björnaes blev färdigutbildad barnskötare 1978 men hade dessförinnan hunnit med att arbeta i ett år på dagis. Sedan dess har hon jobbat i skola, på förskola och som dagmamma. Jag har tyckt om alla mina jobb, säger hon. I slutet av sjuttiotalet såg daghemmen helt annorlunda ut mot vad de gör idag. Det var färre barn i grupperna. Föräldraledigheten varade endast i ett halvår så daghemmen hade en spädbarnsavdelning från sex månader till två år. När Anneli Björnaes fick egna barn övergick hon från dagis till att arbeta som dagbarnvårdare. Förutom de egna barnen tog Anneli Björnaes emot fem barn. Vi lånade gympasalar och försökte lägga upp dagarna så att de äldre barnen fick komma iväg på verksamheter som var anpassade för dem. Arbetade som dagbarnvårdare Nackdelen var att ha det egna hemmet som arbetsplats. Ersättningen för el, vatten, sopor, telefon och annat slitage var minimal. Fredagarna gick åt att städa upp efter veckans arbete och helgen till att storhandla för den kommande veckans luncher. Trots det fanns det mycket som var positivt. Det var himla kul och det finns många vinster med det arbetet som småbarnsmamma. Men allt har sin tid och efter tretton år var hon färdig med arbetet som dagmamma och sökte nya utmaningar. Så för tolv år sedan började Anneli sitt nuvarande arbete på Södra Ängby skola som barnskötare. Hittat arbetsformen Man fick ingen helgledighet som dagmamma. Här stänger du dörren och går hem från jobbet. Vi arbetar i arbetslag. Jag är i en skolklass under dagen och på fritids före och efter skolan. Det innebär att vi är flera vuxna i varje klass och du ser barnen hela dagen. Hennes arbetslag arbetar med barn upp till och med klass tre. I skolans värld råder ofta en hierarki där personal utan högskolepoäng känner sig att de befinner sig längst ned. Men under dessa år har vår roll i arbetslaget tagit form och vi deltar i utbildningar, utvecklingssamtal och arbetsgrupper på skolan precis som alla andra. Tidigare hade de en otydlig roll och blev kallad övrig personal. Så känner Anneli Björnaes att de inte längre betraktas. På pappret kan en utbildning verka fin, men det betyder inte att du gör ett bättre jobb. Det handlar om hur du är som person. Efter så många år i yrket är hennes erfarenheter av att barnskötarna generellt sett är stresståliga och flexibla. Vi hoppar in och jobbar både här och där. Vi drar inte i handbromsen om det uppstår problem utan försöker hitta lösningar. Jag tycker det är synd att man inte lyfter fram barnskötarna mer. Vi är duktiga på så mycket. Anneli Björnaes har just haft ansvar för barnens utevistelse på lunchen. Eftermiddagarna på fritids fylls av fri lek och fasta aktiviteter. Barnen erbjuds aktiviteter som drama, bild, parklek, sång och lek. Kommunal borde se oss Lokalerna är stora och barnen sprids ut i olika rum. De är sysselsatta med att spela pingis, en kille sitter ensam och leker med lego i ett rum, andra barn sitter och ritar. Vi gör väldigt mycket med barnen. Du tänker inte på det när vardagen rullar på. Hon tycker att Kommunal borde uppmärksamma barnskötarna i skolan mer. Det stod i tidningen att facket vill satsa på barnskötarna på förskolorna. Men glöm inte oss! Så mycket som vi ställer upp i skolan. Jag vet inte ens hur många barnskötare som vi har i skolorna runt om i landet. Det skulle vara intressant att veta. För att behålla gnistan i arbetet år efter år behövs glädjen tillsammans med arbetskamraterna. Visst är det tufft ibland när det är många sjuka, men vi har väldigt kul ihop. Personal som har slutat här har ångrat sig. Som ett fotbollslag Vi tar till vara varandras kompetens, stöttar och hjälper varandra. Ett arbetslag måste fungera som ett fotbollslag. Någon står i mål, andra ska spela fram bollen och några gör mål. Alla har en lika viktig del i detta arbete. Ett tips till att förbättra stämningen på en arbetsplats är att uppmärksamma varandras arbete. Glöm inte bort att uppmuntra varandra. Vi är ofta väldigt duktiga på att kritisera. Så fort allting flyter på säger vi ingenting. Gör det. Säg att det var bra det du gjorde eller sa. Festkommittén på jobbet ser till att de gör saker tillsammans. Vi försöker göra något trevligt på vår fritid ett par gånger per termin. Det handlar inte om överdrivet mycket, men någon gång då och då, säger Anneli Björnaes. JOHANNA STJERNA MT nummer 9-2007 17

Boktips lagom till jul Nobeller Från radions P1 samlade noveller av: Gun Ekroth En bok för alla Om du inte har läst en bok av någon av alla nobelpristagare så har du här ett ypperligt tillfälle. Nobeller är en liten bok med 26 samlade noveller av olika nobelpristagare. Novellerna är korta och lättlästa och innehåller berättelser av alla de stora namnen som Selma Lagerlöf, Pär Lagerkvist, Steinbeck och Hemingway med flera. En utmärkt julklapp till någon vän, eller varför inte till dig själv! Kvinnor på ett tåg av: Anita Nair En bok för alla Kvinnor på ett tåg handlar om en tågresa i Indien där sex kvinnor träffar varandra och börjar prata under resans gång. De sex kvinnorna berättar för varandra om sina liv, trots att de är helt olika bär de alla en ilska inom sig över den situation som kvinnor tvingas leva i ett traditionellt mansdominerat samhälle. Pop och pappa klär på sig av: Bosse Löthén Erika Kovanen En bok för alla En tok rolig rimbok om Pop och pappa som ska ut och spela hockey. När de ska ta på sig kläderna för de en dialog om var kläderna ska vara på kroppen och det blir ett roligt sätt att klä sig. Skrattkul för förskolebarn rikt illustrerad med glada färger. Den osynliga flickan av: Deborah Ellis En bok för alla Författarinnan levde i tre månader i afghanska flyktingläger i Pakistan för att skriva boken Den osynliga flickan. Det är berättelsen om Parvan som är elva år och bor med sin familj i Kabul. När hennes far blir fängslad blir familjens situation ohållbar. Parvan klär ut sig till pojke för att arbeta på marknaden för att bidra till familjens försörjning. En absurd situation och en gripande läsning om hur kvinnor tvingas leva i andra delar av världen. Bra och billiga julklappstips från En bok för alla till de små, de mellanstora och vuxna Jonne kan inte simma av: Ulf Ryberg och Mati Lepp En bok för alla En trevlig berättelse med fina illustrationer om Jonne som ska gå och simma med sin klass. När fröken frågar om alla kan simma räcker även Jonne upp handen trots att han inte kan. Han oroar sig för hur det ska gå i simhallen och försöker träna hemma så inte kompisarna ska upptäcka att han inte kan. En fin bok för de som nyss lärt sig läsa själv och för dem som ska lära sig att simma. Laura Lupp detektiv av: Jörg Meier En bok för alla En bra kapitelbok som är lättläst för de yngsta nybörjarläsarna. Boken är rikt illustrerad och meningarna är korta och varje kapitel är en avslutad berättelse. Laura som är huvudperson löser små mysterier i vardagen, det är kompisens Teresas cykel som är borta, pojken Tims katt som sprungit bort. Laura löser mysterierna som detektiv och hjälper saker och ting till rätta. Naturens vänner Helena Dahlbäck av: Eva Lindström En bok för alla En bok för de som kan läsa lite mer än nybörjaren. Boken har mycket text med stora bokstäver och svartvita illustrationer. Boken är uppdelad i kapitel vilket gör den mer lättläst. Camilla och Björn är djur och naturintresserade och startar en egen klubb som de kallar Naturens vänner. Deras enda regel är att Ta hand om naturen. 18 MT nummer 9-2007

Sofie Samuelsson vann andra pris i MT:s skrivartävling Dit hjärtat ledde, en återblick med närvaro Sofie Samuelsson vann andrapriset i MT:s skrivartävling 2007. Hennes bidrag Dit hjärtat ledde handlar om kvinnors liv och om livets stora frågor. Jag tycker det är spännande att ställa livsfrågorna, säger Sofie. Grundidén till historien kommer från morfar och mormors liv, men sedan har den naturligtvis blivit en fiktion. Sofie berättar att hon oftast skriver efter de omständigheter som formar hennes liv. Det är mycket som måste fungera med familj, jobb och studierna i litteraturhistoria. Oftast är det vardagliga händelser som får henne att spinna igång och skriva om något som fångat hennes intresse. Den här gången var det temat i MT:s skrivartävling, Kamp med hjärtat, som startade en process. Ja, det ämnet fick mig att spinna igång och skriva den här berättelsen, säger Sofie och ler. Just att spinna igång Sofie har MT lyckats med en gång tidigare, redan 2002 deltog hon i MT:s skrivartävling och fick tredjepriset. Då hette hennes bidrag Nu vill jag bli kysst och Sofie hette Johnsson i efternamn. Men fortfarande arbetar hon som skötare på Hammarbyhöjdens gruppbostad. För närvarande är Sofies liv uppdelat i flera delar, precis som det är för de Sofie Samuelsson gillar att skriva, tyvärr finns inte alltid den tid som krävs. Livet är så mycket mer. flesta människor. Familjen tar sin del av tiden och arbetet sin, samtidigt som hon pluggar till bibliotikarie. Hon jobbar med sin magisteruppsats som handlar om självbiografier. Allt detta tar naturligtvis tid, men Sofie tycks nöjd med tillvaron. Att skriva noveller och andra berättelser får passas in efter de möjligheter som finns. Och vardagslivet är ju fyllt med uppslag till historier som pockar på uppmärksamhet och vill berättas. Det är viktigt att lyssna på sitt hjärta och göra det bästa av det, säger Sofie eftertänksamt. Nu har MT:s skrivartävling fått igång Sofies skrivande två gånger, båda gångerna har hon fått pris. Vi får se om det blir en tredje gång, hon har trots allt inte fått förstapriset än. GÖTE AXELSSON Årets pristagare hyllade och prisade På Kommunal Stockholm läns höstmöte prisades pristagarna I MT:s skrivartävling 2007. Med blommor, diplom och prischeck som de fick mottaga ur chefredaktör Kerstin Ridderstedts hand hyllades de. Från vänster är det förstapristagaren David Eklind, hans vinnande bidrag December på gruppbostaden kunde du läsa i förra numret av MT. Andrapristagaren Sofie Samuelsson presenteras här ovan och novellen kan du läsa på nästa uppslag. Jane Morén kom trea och hon presenteras med sitt bidrag Tio, nio, åtta, sju... i nästa MT. Hederspristagaren Helena Taponen får du sedan möta i nummer 2-08 med berättelsen Kamp med hjärtat MT nummer 9-2007 19

Dit hjärtat ledd Hon står i köksfönstret. Ambulansen backar ut från parkeringen som finns i anslutning till deras port. Den här gången följer hon inte med. Hon vill ordna till oredan först, städa undan, göra det inträffade än en gång icke-hänt. Han blir mindre ledsen då när han kommer hem. Mindre arg. Hon vill inte ringa sonen och dottern, de bor så långt bort att de ändå inte kan hjälpa. Hon vill ha hjälp nu. Hon vill att någon ska sitta bredvid henne en liten stund innan hon tar tag i sovrummet. Hon sjunker tungt ner på en av köksstolarna och lägger sina sparvhänder på köksbordet. Hon ser på dem 20 MT nummer 9-2007 och undrar vems händer det där är. Hur har de blivit så där tunna och krumma? Alldeles nyss var de brunbrända och starka. Nu är de bleka och kraftlösa. De bor i en tvårummare som hon aldrig upplevt som deras hem, trots att de bott där i femton år. Under deras nästan 60-åriga äktenskap har de flyttat runt i stora delar av Sverige. Det är hans yrke som visat vägen till deras vistelseorter och hon har trofast följt med. Hon sa upp sig från sina deltidsjobb och sökte nya påhugg så snart de installerat sig på nya ställen. Hon gjorde det så gärna, för hans skull, för familjens skull. När barnen var små funderade hon ibland på om de for illa av kringflackandet. Ibland funderar hon fortfarande på det. Hon har alltid tyckt att hon kan skymta ett oroande drag av rastlöshet när de kommer på besök, men kanske är det bara tidens höga tempo som satt sin prägel på dem. Hon vet att det inte finns en förälder i hela världen som inte ibland funderar över om man inte borde ha gjort saker och ting annorlunda. Hennes barn är över femtio nu och har egna barn och barnbarn. Hon är både gammelmormor och gammelfarmor. Hon ser ut genom fönstret och undrar om ambulansen kommit fram till sjukhuset. Hon ser ut mellan de tjugo år gamla pelargonerna som nyss var spirande små skott och undrar hur länge han ska stanna på sjukhuset den här gången. Hon går genom den mörka hallen till toaletten. Det ligger handdukar på golvet, badrumsskåpet är öppet. Hon ville så gärna borsta tänderna innan ambulansen kom. Kamma håret. Hon hade speglat sig och fört ansiktet så nära att det bildats imma på glaset. Hon hade sett sig själv in i ögonen, samma ögon som hon alltid haft och som inte förändrats det minsta. Hon hade stirrat utan att blinka tills det började svida. Mod, hade hon sagt till sig själv. Mod, lyssna på ditt hjärta. Lyssna. Fortfarande viskar det om ännu en sommar. Fortfarande viskar det en sång om din hand i min. Hinken står på sin vanliga plats bredvid toalettstolen. Med möda böjer hon sig och lyfter den till badkaret. Hon sätter på kranen för fullt och låter vattnet forsa så det dånar mot badkarets emalj. Ljudet sköljer bort hennes oroliga tankar. Hon vet vad hon ska göra för att skrämma bort sina demoner. Städa. Hon vet att det inte finns någon bättre medicin mot oro än att ge sig hän med hink och såpa, trasor och dammsugare. Det är först på senare tid som det börjat kännas som om hon håller på att vissna ner och skrumpna ihop. Hon vet förstås att hon är gammal och skulle hon glömma det för en stund så påminns hon genom att ett knä molvärker, att något hugger till i ryggen eller att hon knappt kan resa sig ur favoritfåtöljen. Hon har alltid följt sitt åldrande med ro, liksom iakttagit det på avstånd som om det var någon annan det berörde. Hon har blundat och känt sitt hjärta slå där inne på samma vis som det alltid har gjort. Fast det är något med den lugna dunkande rytmen som har förändrats. Något har hänt det senaste året. Kanske började det tidigare, men det var så smygande att hon inte märkt det. Skulle hon peka på den exakta tidpunkten då allt startade så skulle hon säga att det var på våren för tre år sedan. Det var då de fick lov att sälja stugan som varit deras fasta punkt under alla år av flyttar hit och dit. Kanske var det inte så mycket förlusten av stugan som satte igång någonting där inne i hennes kropp, utan bilden av den unga arkitektfamiljen från Stockholm som köpte huset. Det var något så välbekant med deras lycka. Deras två barn. Deras glittrande leende framtidstro. Hon kände igen sig själv och sin familj. Det kändes som om hon sålde sina minnen. Det kändes som om bilden av då och nu smälte samman och att hon var tvungen att stiga ur bilden och lämna allt. Han hade fått sitt första anfall där i stugan. Det var en kvalmig och tung augustieftermiddag. Yrseln hade plågat honom i flera dagar och han hade mest legat till sängs och vilat. Hon hade endast känt en viss oro, tänkt att om han tog det lugnt så skulle det nog ordna sig. Annars var det bara att köra in till stan och till vårdcentralen. Hon hade varit nöjd med att hon nonchalerat sonen och dottern när de tyckt att hon inte borde köra bil längre. Han kunde inte köra längre, det hade han själv insett. Varför inte hon skulle kunna köra kunde hon inte förstå, hon hade ju kört prickfritt i så många år och hon tog det alltid så försiktigt. Hur skruttig trodde de att hon var egentligen? När anfallet sedan kom den där kvalmiga eftermiddagen och hon sent omsider fått in honom i bilen förstod hon att de faktiskt hade haft rätt. När hon darrande äntligen fått in nyckeln i tändningslåset fick hon i ettans växel istället för backen och körde rakt in i ett plommonträd. Hon hade klivit ur bilen och gått in till grannen och bett om hjälp. På sjukhuset hade de sagt att anfallet varit lindrigt. De hade åkt tillbaks till stugan. Pratat minnen och framtid. Pratat om att man inte bara kunde sluta leva och sälja av det man älskade och kallade för livskvalitet, för att sedan sätta sig ner och bara invänta döden.