2019-05-27 KS 2019.114 1.2.11.1 Kommunplan 2020-2022 Fastställd av kommunfullmäktige 2019-06-17 84 Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Ekonomiavdelningen KLK
Innehåll VALLENTUNA DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER...3 Riktning för Vallentuna...4 Vision och styrmodell...6 Kommunens strategiska inriktningar och mål...8 Här växer människor och företag... 8 Bästa kommunen att bo och leva i... 9 Fler och växande Vallentunaföretag... 10 Närmare till allt... 11 God ekonomisk hushållning... 12 Organisation och nämnder... 13 Budget 2020-2022... 15 Samhällsekonomisk utveckling... 15 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning... 16 Befolkningsförändringar... 17 Bostadsbyggande... 18 Sverigeförhandlingen... 20 Exploateringsverksamheten... 21 Vallentuna kommuns ekonomiska läge... 24 Kommunens medarbetare... 30 Finansiell utveckling 2020-2022... 31 Bilagor Bilaga 1 Bostadsbyggnadsprognos 2019-2028 (BBP19A) Bilaga 2 Befolkningsprognos 2019-2029 (BFP19A) Bilaga 3 Lokalresursplan 2020-2028 2
VALLENTUNA DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Vallentunas ambition är att skapa den bästa platsen för människor och företag att växa på. För att bli denna plats måste kommunen i nära samverkan med invånare, föreningar och företag utvecklas i takt med att invånarnas verklighet förändras. Arbetsmarknaden förändras, invånarna blir fler, pendlingen ökar och kraven på hög kvalitet inom exempelvis skolan ökar. Vallentuna kommun antar därför en kommunplan med strategiska inriktningar som ska möta invånarnas förändrade behov. Kommunens organisation, ledning och prioriteringar utgår från de strategiska inriktningarna. Utgångspunkten för allt arbete är våra kommuninvånare och deras möjligheter att växa och utvecklas i kommunen. Särskilt vikt ska under de kommande åren läggas vid att öka attraktionskraften för familjer samt att öka antalet företag i kommunen. Kommunplanen består av fem strategiska inriktningar. Det handlar om att utveckla Vallentuna kommun som plats att bo och leva i, att förbättra företagsklimatet och om att verka för att förbättra pendlingsmöjligheterna till och från kommunen. 3
Riktning för Vallentuna Stad, land och närhet till världen Vi lever i en tid där globalisering, urbanisering och digitalisering får allt större genomslag. Allt fler människor och företag väljer att bo och verka i städer och de regioner som växer fram runt dessa. Värdet av de mänskliga mötena växer i betydelse och inkluderande platser som värderar mångfald är de som har störst möjligheter att utvecklas. Det är därför människor, trots ständig uppkoppling, aldrig har rest så mycket som vi gör idag. En utveckling som kommer att fortsätta. Centralt läge i regionen Vallentuna har ett centralt läge i en av världens mest innovativa tillväxtregioner mellan Stockholm, Uppsala och Arlanda. Kommunens inriktning är att tillvarata detta centrala läge och förflytta fokus från den tidigare självbilden av att vara i utkanten. Attraktion skapas av rörelsen framåt, mer än av det man är idag. Det är därför viktigt att Vallentunas utvecklingskraft är påtaglig och att vi beskriver vart vi är på väg. Tillväxt ger stora fördelar för en kommuns utveckling. Samtidigt ska vi sträva mot en hållbar tillväxt utifrån miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Arlandas betydelse I takt med globaliseringen växer Arlandas betydelse som internationell och nationell knutpunkt. Flygplatsen har i allt högre utsträckning den roll som hamnarna hade förr. Det är därför kraften i den nya stadsutvecklingen runt flygplatsen är så stark Stockholm Airport City. Vallentuna ligger bara ett stenkast bort och med bättre infrastruktur kommer flygplatsen och kommunens stationslägen att nås på några minuter. Roslagsbanas förlängning till Arlanda är avgörande för Vallentunas möjligheter att dra nytta av läget. Bevara hela Vallentunas olika styrkor Kommunen har en tydlig kulturell identitet, en rik historia och stora naturvärden som idag är den tydligaste delen av Vallentunas varumärke och attraktionskraft. Här bor människor som värderar natur, hälsa och den trygghet som småstaden och landsbygden ger. Den självupplevda hälsan är bland landets högsta, arbetslösheten är bland de lägsta och entreprenörskapet är starkt genom en mycket stor andel små- och egenföretagare. I framtidens Vallentuna ska alla kommundelar finnas med, utifrån de lokala styrkorna och utvecklingspotentialen. Det nya står inte mot det gamla. Tvärtom ska det nya stärkas genom en koppling till identiteten. Locka talanger, kompetens, nytänkande och investeringar Framtidsplanerna för Vallentuna utgår ifrån att bevara styrkorna och att addera nya värden att skapa livskvalitet. Flertalet människor i framtiden kommer inte bara att söka stadens puls eller landsbygdens lugn. De vill ha allt på en armlängds avstånd. Det är här Vallentuna, som länets näst största kommun till ytan, har unika förutsättningar att utvecklas. Vi ska förtäta centrala lägen med spännande arkitektur och utrymme för bostäder, verksamheter och nya rum, där människor kan mötas och utbyta kunskap, idéer och drömmar. Kunskapens betydelse ökar i värde och den får man genom att vara nära andra människor. Vi ska skapa attraktionskraft för att locka talanger, kompetens, nytänkande och investeringar. I Vallentuna får man både stad, land och närhet till världen. 4
Kommunal service i toppklass En stabil kommunal service med hög kvalitet, valfrihet, tillgänglighet och flexibilitet är basen för att Vallentuna ska vara en attraktiv kommun. Särskilt viktigt är det att Vallentunas skolor ger eleverna förutsättningar att prestera resultat som är bland landets bästa och att förutsättningarna för näringslivet är optimala. Kommunens myndighetsutövning ska vara enkel, förutsägbar och syfta till att underlätta utveckling. Med förbättrade kommunikationer kommer vi att ligga nära såväl universitet i Stockholm som i Uppsala. Det ger oss goda möjligheter att locka till oss studenter som kan bidra till nytänkande, kompetens och entreprenörskap. Därför måste vi skapa goda förutsättningar för dem att bo och verka i kommunen. Mod att gå före I Vallentuna tar vi tillvara alla människors styrkor och möjligheter. Vi är en plats där det finns utrymme att växa och leva utifrån allas unika förutsättningar. Kommunen är offensiv när det gäller att använda den nya teknikens och digitaliseringens möjligheter. Det leder till nya sätt att ge bättre service, större insyn och tillgänglighet. Genom digitaliseringen öppnas helt nya möjligheter till resurseffektivitet. Den tekniska utvecklingen går oftast fortare än lagstiftning och myndigheter. Vallentuna kommun ska ha modet att utmana där det behövs. Utifrån dessa perspektiv leder vi Vallentuna in i framtiden. Med utgångspunkt i det unika läge vi har, mellan regionens tre centrum Stockholm, Uppsala och Arlanda. Vallentuna ska vara en plats som erbjuder bästa möjliga miljö för människor och företag att utvecklas och växa. 5
Vision och styrmodell Vision Med mod att gå före skapar vi ett Vallentuna där människor och idéer växer. Till visionen hör sex nycklar som beskriver hur vi når visionen och vad som ska prioriteras. Varaktighet Inspiration Samverkan Innovation Omtänksamhet Nav Utgångspunkter Politiken ska skapa förutsättningar och undanröja hinder inte detaljstyra våra liv. Alla människor är olika och har olika behov och önskemål. En annan utgångspunkt är människans eget ansvar och hennes rätt att fatta beslut om den egna vardagen. Valfrihet är därmed en grundläggande förutsättning för det goda samhället. Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke. Det gäller livets alla skeden. Stöd som ges ska syfta till att stärka individens och familjens egen förmåga att ta ansvar för sitt eget liv. Kommunen ska vara tillgänglig och agera professionellt, samt ta initiativ till samverkan och dialog med invånarna. Kommunens egen verksamhet och den upphandlade kontrolleras och följs upp på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Värdegrund I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet som präglas av kvalitet och kundfokus utifrån engagemang, allas lika värde och utveckling. 6
Styrmodell All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. All verksamhet vilar på kommunens värdegrund. Vid varje ny mandatperiod tar de styrande politikerna fram en politisk plattform som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån denna plattform formuleras strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Kommunplanen antas varje år av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på under den kommande treårsperioden. I bilagor finns utveckling över befolkning och bostadsbyggande på kort och lång sikt samt lokalresursplan. Kommunplanen innehåller strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Dessa mål, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds verksamhetsplan. Förvaltningarna formulerar därefter genomförandeplaner i form av aktiviteter, för att åstadkomma det som kommunfullmäktige och nämnderna beslutat om. Ett viktigt led i kommunens styrning är uppföljningen av både kommunens verksamhet och ekonomi. Uppföljningen genomförs i årsredovisningen och löpande under verksamhetsåret både vad gäller de politiska målen och de ekonomiska kraven. Månadsuppföljning genomförs varannan månad och innehåller endast uppföljning av ekonomi. Tertialrapporterna innehåller uppföljning av mål och ekonomi. Vidare redovisar nämnden utfallet för ett antal valda nyckeltal. 7
Kommunens strategiska inriktningar och mål Här växer människor och företag Vallentunas ambition är att skapa den bästa kommunen för människor och företag att växa på. För att uppnå detta måste hela kommunen i nära samverkan med invånare, föreningar och företag utvecklas i takt med att invånarnas verklighet förändras. Arbetsmarknaden förändras, invånarna blir fler, pendlingen ökar och kraven på hög kvalitet inom exempelvis skolan ökar. Vår kommun ska växa hållbart. Bostadsbyggandet ska ta hänsyn till miljön, kommunens egen miljöpåverkan ska minska och invånarnas och företagens möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka. Miljöarbetet är ett prioriterat område och kommunens verksamheter ska behålla sin miljöcertifiering enligt ISO 14001. För att kommunen befolkningsökning ska vara hållbar krävs också att infrastrukturinvesteringar görs i god takt i till exempel skolor, förskolor, anläggningar för fritidsaktiviteter samt gång- och cykelvägar. Genom en varierad bebyggelse och blandade upplåtelseformer skapar vi hållbara bostadsområden och social sammanhållning. Ett hållbart flyktingmottagande inriktas mot geografisk spridning, att ge stöd till individens självförsörjning, skapa delaktighet i samhället, motverka radikalisering och värna grundläggande demokratiska värden för alla. Det är angeläget att verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter, en trygg miljö, en god hälsa samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Mål Utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara långsiktigt hållbar. 8
Bästa kommunen att bo och leva i Vallentuna kommun ska vara den bästa platsen för människor att bo och leva på. Människor är olika och Vallentuna kommun ska ständigt skapa bättre möjligheter för alla att växa och leva utifrån sina egna unika förutsättningar. Jämställdhet, valfrihet, tillgänglighet och flexibilitet är viktigt. Varifrån en människa kommer är inte det viktigaste, utan vart de vill. Samhället blir alltmer kunskapsintensivt och skolan spelar en allt viktigare roll. En särskild prioritering de kommande åren blir att höja kvaliteten och hälsan i Vallentunas skolor. Vi ska ta vara på vårt geografiska läge med tillgången till både stad och landsbygd. Med spännande arkitektur tillsammans med vårt natursköna läge, skapar vi en plats för allas unika smak och behov. En ökad variation i upplåtelseformer ökar valfriheten i boendet i livets alla skeenden och underlättar kompetensförsörjningen till det lokala och regionala näringslivet. Vallentuna kommun ska fortsätta utvecklas som en oas med både stadens kvaliteter och de värden som finns i vår landsbygd. En viktig utmaning blir att främja utvecklingen av Vallentunas urbana miljö. Människor efterfrågar i högre utsträckning tjänster och tillgång till såväl kommunal som kommersiell service. Kommunen ska bland annat genom en ökad digitalisering förbättra tillgängligheten och servicen till kommuninvånarna och det lokala näringslivet. Mål Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. 9
Fler och växande Vallentunaföretag Vallentuna kommun ska bli en attraktiv plats för att starta och utveckla företag. Vi ska minimera regelverken, maximera servicenivån och främja samverkan med företagare. Prioriteringen är att ge jämställda möjligheter att starta och bedriva företag oavsett bakgrund och kön. En viktig del i detta blir att utveckla och stötta kluster inom olika segment. Inte minst den typen av företagande som kan kopplas till kommunens geografiska läge är viktigt. Det handlar både om livsmedel och upplevelser, men också om vårt nära läge till universitet och lärosäten samt mer kunskapsföretag och företag med hållbarhetsprofil. Studier, omsorg, näringsliv, forskning och kreativitet ska ha en naturlig samlingsplats i Vallentuna kommun. KTH Vallentuna världen, det unika läget erbjuder en fot i Vallentuna kommun och en fot i världen och akademin. En viktig uppgift de kommande åren blir att i samverkan med företag utveckla mötesplatser för människor som arbetar i egenanställning och miljöer för nystartade företag med tillväxtambitioner. Mål Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. 10
Närmare till allt Vallentuna kommun är en del av en växande Stockholmsregion och möjligheten till mobilitet blir allt viktigare. Kommunen ska därför verka för att ständigt skapa bättre och mer funktionella och klimatsmarta alternativ för att kunna resa inom kommunen och pendla till arbete och flygplats. Stockholm växer och utgör i symbios med Arlanda en attraktiv tillväxtregion för företag och människor. Vallentuna kommuns unika läge mellan Stockholms city och Arlanda, där båda ökar i betydelse, är en möjlighet vi vill ta ansvar för att utveckla. Det är i detta perspektiv vi utvecklar framtidens Vallentuna kommun. Med utgångspunkt i det unika läge vi har, mellan regionens två centrum Stockholm och Arlanda, ska vi utveckla en plats som erbjuder bästa möjliga och hållbara miljö för människor i rörelse mellan dessa två centrum. Mål Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. 11
God ekonomisk hushållning Politiken syftar till att underlätta för människor att vara självförsörjande. En låg skatt ger invånarna en högre disponibel inkomst, vilket innebär ökat ekonomiskt oberoende och förbättrad livskvalitet. Samtidigt kommer vi att under mandatperioden driva en politik som syftar till att höja kvaliteten i den kommunala verksamheten. Om detta mål kan uppnås är ambitionen att på sikt sänka skatten, även om vi gör kvalitetssatsningar. En god och sund ekonomi är en förutsättning för att vi ska kunna förverkliga vår vision. En sund ekonomi innebär också att vi kan möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Det finansiella resultatmålet är ett årligt positivt resultat. Mål Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. 12
Organisation och nämnder Kommunen är organiserad i åtta nämnder kommunstyrelsen (KS), bygg- och miljötillsynsnämnden (BMN), fritidsnämnden (FN), kulturnämnden (KN), barn- och ungdomsnämnden (BUN), utbildningsnämnden (UN), socialnämnden (SN) samt valnämnden För att stödja nämndernas arbete finns fem förvaltningar och ett kommunledningskontor. Nämndernas uppgifter Kommunfullmäktige har för respektive nämnd fastställt ett reglemente som anger nämndens uppgifter, ansvar och arbetsformer. Detta är en sammanfattning av nämndernas uppgifter. Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i kommunen genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, en effektiv IT-struktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. I ansvaret ingår också den översiktliga planeringen av mark och vatten, en god livsmiljö i kommunen samt energiplanering och energihushållning. Kommunstyrelsen ska vidare fullgöra kommunens uppgifter avseende den översiktliga planeringen och ansvaret för exploatering och infrastruktur. Liksom den strategiska planeringen för trafik- och miljöfrågor. Kommunala funktionshinderrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Kommunala pensionärsrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Överförmyndarnämnden i Norrort är gemensam för Sollentuna, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna. Nämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män som biträder de barn och andra personer som inte kan förvalta sin egendom själva. Bygg- och miljötillsynsnämnden har som uppgift att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov. Fritidsnämndens uppgift är att vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet. 13
Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskolan, leda biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv och svara för kommunens konstinköp samt fullgöra utsmyckningsuppdrag. Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar också för öppen förskola och ungdomsmottagning. Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för gymnasieskola inom kommunen och låta elever fritt få välja gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning, svenska för invandrare och uppföljning av alla 16 20-åringar. Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor samt tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. 14
Budget 2020-2022 Samhällsekonomisk utveckling Ekonomirapporten Maj 2019, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Den svenska konjunkturen försvagas i år. BNP-tillväxten bedöms falla till 1,4 procent per år 2019 och 2020, från 2,4 procent 2018. Den långa perioden av ökad sysselsättning ser därför ut att upphöra. Vi räknar med att vändpunkten kommer i år. Men konjunkturavmattningen går långsamt och påverkar arbetsmarknaden med fördröjning. Huvudförklaringen till den låga svenska BNPtillväxten 2019 och 2020 i prognosen är en dämpning av investeringarna, som tyngs av sjunkande bostadsbyggande. Nedväxlingen av den svenska BNP-tillväxten beror dock även på en avmattning på den svenska exportmarknaden. I riskbilden finns flera osäkerhetsfaktorer, både på hemmaplan och i omvärlden. Att de svenska offentliga finanserna är goda är en styrka. Men produktiviteten tycks ha stagnerat och frågan är vad som händer med sysselsättningen vid en lågkonjunktur: kanske underskattas risken för att de senaste årens jobblyft följs av en större nedgång, vilket skulle dämpa den offentliga sektorns inkomster, inte minst för kommuner och regioner. Kommunernas preliminära resultat för 2018 uppgick till 14 miljarder kronor. Det är strax över 2 procent, tumregeln för god ekonomisk hushållning i sektorn, och 10 miljarder sämre än 2017. En sämre skatteunderlagsutveckling 2019 2022, i kombination med fortsatt stora behovsökningar, väntas leda till allt sämre resultat. Vi räknar med en dämpad kostnadsökningstakt de närmaste åren, bland annat som en följd av att kostnaderna fortsätter minska efter 2015 års flyktingsituation. För att kunna öka resurserna till verksamheterna i takt med demografin, och nå ett resultat på endast 1 procent av skatter och generella statsbidrag, krävs budgetförstärkande åtgärder på 24 miljarder år 2022 (eller drygt 0,7 procent av bruttokostnaderna årligen). Nyckeltal för den svenska ekonomin, SKL 2019-05-02 Procentuell förändring om inte annat anges. 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Sysselsättning, timmar* 2,1 2,4 0,9-0,4-0,2 0,4 Arbetslöshet, nivå 6,7 6,3 6,3 6,5 6,8 6,8 Timlön, nationalräkenskaperna 2,5 2,2 2,8 3,1 3,2 3,3 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,3 2,6 2,9 3,2 3,2 3,3 Konsumentpris, KPIF 2,0 2,1 1,7 1,9 1,8 2,0 Konsumentpris, KPI 1,8 2,0 2,6 3,0 2,9 2,8 Realt skatteunderlag 1,1 1,5 0,8 0,1 0,9 1,1 Befolkning 1,1 0,8 0,5 0,3 0,4 0,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. 15
Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Sveriges kommuner och landstings prognos, maj 2019, över skatteunderlaget samt kommunens befolkningsprognos ligger till grund för kommunens beräkning av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för kommande tre år. Kommuner får intäkter i form av kommunalskatt baserade på kommunens skatteunderlag. Intäkterna ska bekosta den kommunala verksamhet som politikerna har beslutat att bedriva. För att garantera att alla medborgare ska få samma välfärd oavsett var i landet de bor sker utjämning av skatteintäkterna mellan kommunerna. Utjämning görs bland annat för att kompensera för skillnader i beskattningsbar inkomst, antal barn, antal äldre och geografiska förutsättningar. Skattesatsen i Vallentuna var 19,00 procent. De senaste åren har kommunen fått kompensation för snabbt ökande befolkning, men så blev det inte under 2017 och 2018 eftersom befolkningsökningen mattats av. Befolkningsprognosen i den här kommunplanen gör att det inte beräknas någon eftersläpningseffekt under planperioden. I budgeten för 2020 har en förändring av kostnadsutjämningen med 300 kronor per person, totalt cirka 10 miljoner kronor, tagits med och därmed sänkt de beräknade skatteintäkterna. Förändring av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr Skatteunderlagets ökning med och rensat för lön- och prisökningar, procent 16 Procent Skatteunderlag Skatteunderlag rensat för lön- och prisökningar 4,5 4,0 3,6 3,8 4,0 3,5 3,0 2,9 2,9 2,5 2,0 1,5 1,5 1,1 0,8 0,9 1,0 0,5 0,1 0,0 2018 2019 2020 2021 2022
Befolkningsförändringar Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Befolkningen i Vallentuna kommun var 33 432 invånare vid början av år 2019. Befolkningen ökade under 2018 med 257 personer eller 0,8 procent. Kommunens befolkning fortsätter att öka, men ökningstakten har minskat. Under 2010 ökade befolkningen med 2,6 procent och kommunens tillväxt var då den snabbaste i landet i procent räknat. I genomsnitt under perioden 2008-2012 ökade befolkningen med 1,95 procent per år och därmed var Vallentuna den sjunde snabbast växande kommunen. Befolkningen beräknas öka med cirka 5 400 personer (16 procent) till år 2029. Prognosen presenteras utförligare i befolkningsprognos 2019-2029 (BFP19A). Takten i befolkningstillväxten följer det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen som redovisas i bostadsbyggnadsprognos 2019-2028 (BBP19A). Det finns ett klart samband mellan bostadsbyggande och befolkningsutveckling i kommunen. Folkmängd 31 december Procentuell förändring 39 000 38 000 37 000 36 000 35 000 34 000 33 000 32 000 31 000 30 000 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 17
Bostadsbyggande Inom ramen för Sverigeförhandlingen har Vallentuna kommun tillsammans med nordostkommunerna Täby och Österåker samt Stockholms Stad avtalat med stat och landsting om finansiering och genomförande av en förlängning av Roslagsbanan till Stockholm Central. Planerad projektstart är år 2026. Kommunen åtar sig en medfinansiering om 409,2 miljoner kronor och ett bostadsåtagande där Vallentuna kommun ska se till att 5 650 nya stationsnära bostäder byggs fram till år 2035. Översiktsplan 2040 har antagits av kommunfullmäktige och beskriver behovet av bostäder. År 2017 fanns det 13 200 bostäder i Vallentuna varav cirka 65 % utgjordes av småhus och 35 % av lägenheter i flerbostadshus. Efterfrågan att bo i Vallentuna kommun är stor och gäller alla bostadstyper- och storlekar i synnerhet i kommunens tätorter. Hela Stockholmsregionen kännetecknas av en stark befolkningstillväxt, samtidigt som tillskottet på bostäder under en lång tid inte har motsvarat befolkningsökningen. Bostadsbristen påverkar människors möjligheter att hitta en lämplig bostad utifrån sin livssituation och begränsar också företags möjligheter att rekrytera rätt arbetskraft. Av det totala regionala behovet om cirka 500 000 nya bostäder för att möta det demografiska bostadsbehovet fram till år 2040 behöver Vallentuna ha en beredskap för ett tillskott om cirka 9 000 bostäder utifrån scenario hög i den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2050). Med utgångspunkt från det befintliga bostadsbeståndet och den demografiska utvecklingen i kommunen är behovet som störst av fler lägenheter i flerbostadshus företrädesvis mindre hyres- och bostadsrätter. Översiktsplanen utgår från markanvändning och anger var bostadsutvecklingen lämpligen ska ske med platsspecifika utgångspunkter avseende utförande. Markanvändningen ger sammantaget utrymme för mer än 9 000 nya bostäder med en ungefärlig tätortsfördelning: Vallentuna tätort 6 500 nya bostäder (exklusive tätortsutbyggnad kring en ny station vid en avgrening av Roslagsbanan till Arlanda som uppskattningsvis ger förutsättningar för 2 500-3 000 nya bostäder) Lindholmen 300 nya bostäder Frösunda 100 nya bostäder Kårsta-Ekskogen 300 nya bostäder Karby och Brottby 350 nya bostäder Gillinge 2 000 nya bostäder Bostadsbyggnadsprognosen visar en genomsnittlig planeringstakt, inklusive antaganden om byggstarter utanför detaljplan, för den kommande tioårsperioden om ca 540 bostäder per år för att kunna säkerställa en önskad utbyggnad om minst 400 bostäder per år inklusive bostadsåtagandet inom Sverigeförhandlingen. Detta mot bakgrund av de risker som finns vad gäller förseningar i planprocessen, t.ex. överklaganden liksom att slutliga beslut fattas hos byggherrarna om investering och byggnation. Totalt innehåller planen/prognosen drygt 5 400 nya bostäder under perioden 2019-2028. Under rubriken sverigeförhandlingen finns en tabell från senaste redovisningen till sekretariatet för Sverigeförhandlingen. I bostadsbyggnadsprognosen finns en uppföljning av våra bostadsåtaganden i Sverigeförhandlingen. Bostadsbyggandet i kommunen är beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp och per kommundel framgår av diagrammen nedan. 18
FÖRDELNING BOSTADSTYP 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Flerbostadshus Småhus 19
Sverigeförhandlingen Under 2017 ingick Vallentuna, tillsammans med nordostkommunerna Täby och Österåker samt Stockholms stad, avtal med stat och landsting om finansiering och genomförande av en förlängning av Roslagsbanan till Stockholms Central. Som en del av överenskommelsen har Vallentuna åtagit sig att möjliggöra för att 5 650 nya stationsnära bostäder kan byggas fram till år 2035. Planerad projektstart är år 2026. Betalningar ska göras under åren 2027-2033. En avgift kommer att tas ut vid markförsäljningar och i exploateringsavtal för att finansiera avtalet. Nedanstående tabell redovisades till sekretariatet för Sverigeförhandlingen. Uppföljning ingår i den totala uppföljningen för storstadsavtalet i form av en årsrapport som under våren kommer att överlämnas till regeringen. REDOVISNING AV BOSTADSBYGGANDET 2018-12-31 Bostadsåtagande enligt avtal Bostäder i pågående planeringsprocess Bostäder i hittills antagna detaljplaner Påbörjade* respektive färdigställda bostäder Förändring från föregående år 5650 bostäder färdigställda senast år 2035 enligt avtal 3621 bostäder pågående i planeringsprocess 1011 bostäder i antagna detaljplaner 210 bostäder påbörjade ännu ej färdigställda 296 bostäder färdigställda 253 bostäder färdigställda Beviljade bygglov som inte har färdigställts 20
Exploateringsverksamheten Exploateringsverksamhetens uppgift är att förnya användningen av mark och att skapa förutsättningarna för att bygga bostäder, kontor, industrier, infrastruktur m.m. Kommunen driver projekt där kommunen är markägare och projekt där marken ägs av privatpersoner eller exploatörer. I projekt där kommunen inte är markägare tas normalt ut en avgift för planläggning och en gatukostnadsersättning för gator och parker. Detta innebär normalt att kommunen får kostnadstäckning för de utgifter som kan kopplas till det specifika projektet. Det kan dock finnas ett antal projekt som av olika anledningar inte får full kostnadstäckning. I projekt där kommunen själv är markägare, säljer kommunen mark. Det innebär att kommunens kostnader för framtagande av detaljplan och utbyggnad av allmänna anläggningar kan täckas av de intäkter som markförsäljningen ger. Normalt innebär det att utöver kostnadstäckning för detaljplan och allmänna anläggningar att det även genereras ett överskott i projektet. I vissa projekt äger kommunen del av den mark som planläggs och övrig mark av privatpersoner eller exploatörer, i dessa projekt fördelas kostnaderna mellan parterna. Kommunens samtliga projekt förväntas över tid vara självfinansierad. Det innebär att de underskott som vissa projekt eventuellt genererar förväntas täckas av de överskott som andra projekt genererar. I exploateringsverksamheten ingår även att medfinansieringsersättning kopplat till Sverigeförhandlingen tas ut. Medfinansieringsersättningen tas ut av nya exploateringar som ligger inom Roslagsbanans influensområde. Bostadsbyggnadsprognosen ligger till grund för exploateringsverksamheten. Inkomster och utgifter för varje projekt i exploateringsplanen ger en grov uppfattning om det ekonomiska utfallet för respektive år. Utgifterna för exploateringsverksamheten beräknas vara högre än inkomsterna under planeringsperioden. Detta synliggörs i tabellen Plan för exploatering. Bostadsexploatering Den största pågående bostadsutbyggnaden är just nu i Åby Ängar men det finns även ett antal mindre projekt med framförallt småhus som är under utbyggnad. Därutöver finns ett stort antal projekt som under perioden förväntas gå från detaljplaneskede till utbyggnadsskede. De största av dessa är Gärdesvägen, Åbyholm, Ormsta-Stensta och Kristineberg etapp 1. Arbetsplatsområden För etablering av industri-, kontors- och handelsarbetsplatser efterfrågas lägen med goda kommunikationer. För handel krävs dessutom bra skyltlägen. Enligt översiktsplanen finns möjligheter till framtida arbetsplatsområden bland annat i anslutning till E18. I Okvista pågår planläggning av nytt arbetsplatsområde. I Karby-Brottby och Söderhall finns planer på att starta upp detaljplaner innehållande verksamhetsmark. Vägar, kollektivtrafik Utbyggnad av det statliga vägnätet och kollektivtrafik krävs för en fortsatt tillväxt i kommunen. En kommande uträtning av Väsbyvägen är exempel på projekt som staten genom Trafikverket är ansvarig för. Den fortsatta utbyggnaden av Roslagsbanan innebär att SL från 2021 kan erbjuda tätare trafik, bättre tillgänglighet och punktlighet samt förhöjd säkerhet. För att kunna hantera nya och gamla tåg byggs en ny depå på Kårstagrenen med lokalisering i Molnby. 21
Vatten- och avloppsförsörjning Den kommunala VA-verksamheten sköts av Roslagsvatten AB. Anläggningarna ägs av Vallentunavatten AB som är ett dotterbolag till Roslagsvatten AB. Beslut om investeringar och avgifter hanteras av Vallentunavattens styrelse och av kommunfullmäktige i Vallentuna. Vallentuna förses med dricksvatten från kommunalförbundet Norrvattens vattenverk Görvälnverket i Järfälla kommun. Kommunen är medlem i kommunalförbundet Käppalaförbundet. Hela Vallentuna kommun får lämna spillvatten till Käppala men lokala reningsverk finns idag i Ekskogen och Kårsta. Reningsverken i Kårsta och Ekskogen är i gott skick men kommer att behöva fasas ut på sikt. Plan för exploatering 2018-2022, mnkr Radetiketter Total projektbudget Förbrukat tom 2018 Prognos 2019 Budget 2020 Planerat 2021 Planerat 2022 Inkomster 1 778 118 43 146 172 351 Utgifter -1 301-220 -38-218 -296-216 Nettoexploatering 477-102 5-72 -124 135 Gatukostnadsersättning (+) 1 091 66 20 55 117 167 Anläggningstillgång (-) -1 144-132 -13-202 -289-208 Nettotillgångar -46-67 7-141 -172-40 Markförsäljning och övriga intäkter (+) 687 45 27 94 55 184 Plankostnad och övriga kostnader (-) -164-23 -21-28 -14-23 Exploateringsresultat 523 23 6 66 41 161 Nettoexploatering är alla in- och utbetalningar i nu aktuella projektbudgetar. Anläggningstillgångar är allmänna anläggningar som ska tillhöra kommunen. För det tar kommunen ut gatukostnadsersättning. Gatukostnadsersättning och anläggningstillgångarna fördelas över anläggningens livslängd när de börjar användas. Markförsäljning, plankostnader och övriga intäkter och kostnader ger ett exploateringsresultat som visas i kommunens resultaträkning när betalning eller tillträde skett. Investeringar från exploatering, mnkr Av ovanstående allmänna anläggningar ska nedanstående finansieras som kommunens investeringar och ska inte täckas av gatukostnadsersättning från exploateringen: 4.4.4 Nyborg - bussgata 4.5.6 Lindholmen - Strömgården - infart och en gång- och cykelbana 15,0 mnkr 1,3 mnkr 22
Plan för exploatering 2018-2022 per projekt, mnkr Tabellen visar nettoexploatering, inkomster minus utgifter per projekt. 23 Förbrukat tom 2018 Prognos 2019 Budget 2020 Planerat 2021 Planerat 2022 Västra Vallentuna 4.1.1 Förtätning västra centrum 5 0 0 0 4.1.2 Nya Alléhuset, Vallentuna-Rickeby 1:45-1 1 0 4.1.3 Norra centrum -3-2 -2 1-1 4.1.4 Gärdesvägen 1-1 27-3 -1 4.1.5 Gamla (f.d.) Polishuset -1-1 1 4.1.6 Del av Rickebyhöjd 1 0 0 0 4.1.7 Del av Rickebyhöjd 2 0 Västra Vallentuna 1-4 26-3 -2 Nordöstra Vallentuna 4.2.1 Vallentuna centrum östra -1 0 4.2.2 Åby ängar 1 och 2 0 20 26-12 13 4.2.3 Åbyholm -8-1 -11-55 95 4.2.5 Haga 3-16 7 8 8 4.2.6 Ormsta-Stensta -4 2 0 10 4 4.2.7 Molnby/Ubby Norra, Södra och odefinierat 0 Nordöstra Vallentuna -29 29 23-49 112 Sydöstra Vallentuna 4.3.1 Kristineberg 1, 2, 3 och 5-21 -1-131 -48 93 4.3.2 Olhamra 1:120 0 Sydöstra Vallentuna -21-1 -131-48 93 Sydvästra Vallentuna 4.4.1 Västra Manhemsvägen 0 0 0 4.4.2 Bällsta-Björnboda 1-3 -1 6 0 4.4.4 Nyborg -9-7 -2-25 -42 4.4.5 Tingvalla -28-1 -2 0 0 4.4.6 Gamla Karlbergsvägen (Bällsta 2:158) 0 0 0 4.4.7 Kragstalund östra -1 0 3 Sydvästra Vallentuna -40-9 5-25 -42 Lindholmen med omnejd 4.5.1 Centrala Lindholmen -1-2 4.5.4 Mörbytorp 0 4.5.6 Lindholmen-Strömgården 0-1 0-2 3 4.5.7 Lindholmen-Uppsäter 0 0 4.5.10 Frösunda-Sunnanå 0 0 0 Lindholmen med omnejd -1-3 0-2 3 Kårsta med omnejd 4.6.1 Kårsta-Rickeby 1-5 -6 4 1 1 4.6.2 Grönlundsvägen 0 4.6.3 Ekskogen-Vivedal 0 1 1 Kårsta med omnejd -6-6 5 2 1 Karby/Brottby med omnejd 4.7.1 Karby/Lindvägen 0 4.7.2 Össeby-Hacksta 0 4.7.3 Brottby-Sundby 0 4.7.6 Angarns-Dammsta 0 Karby/Brottby med omnejd -1 Arbetsplats Arbetsplatsprojekt -7-1 -1-1 -30 Arbetsplats -7-1 -1-1 -30 Totalsumma -102 5-72 -124 135
Vallentuna kommuns ekonomiska läge Den övergripande målsättningen är att ha en ekonomi i balans som klarar av förändringar i omvärlden. Vallentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god fram till 2016. Under perioden 2004 till 2016 har kommunen redovisat ett resultat som uppfyller balanskravet och överensstämmer med god ekonomisk hushållning. Sverigeförhandlingen medför att Vallentuna kommun medfinansierar utbyggnaden av Roslagsbanan till Stockholm Central. Framtida kostnader för Sverigeförhandlingen resultatförs det år då avtalet undertecknas och det medför att 2017 års resultat negativt med 339,2 miljoner kronor. Balanskravsresultatet utan Sverigeförhandlingen var positivt. Kostnaderna hanteras inom kommunens eget kapital som därmed minskar. Vallentuna kommun har ett bra eget kapital sedan tidigare år och efter att det minskar 2017 kommer det successivt att öka under kommande år. Vallentuna kommun har haft en hög soliditet, som 2017 minskade. Soliditeten ska sedan successivt förbättras. Kommunens ekonomiska resultat påverkades 2017 av Sverigeförhandlingen, men utbetalningen sker enligt betalningsplan under åren 2027-2033. Kommunens likviditet och lånebehov påverkas således inte under planeringsperioden 2019-2021. Resultat 2016-2022, mnkr 50-50 -150-250 -350 Årets resultat Årets resultat enligt balanskravet -450 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Vallentuna kommun är inne i en långvarig tillväxtfas, men tillväxten är svagare under perioden 2018-2022. Fler invånare i kommunen ger högre intäkter. Fler invånare kräver också en utbyggd kommunal verksamhet. För att även i fortsättningen behålla en stabil ekonomisk utveckling och en hög kvalitet i verksamheten krävs även en fortsatt effektiv verksamhet med en god kostnadskontroll. I planen för 2020 beräknas effekten av komponentavskrivning påverka driftresultatet positivt. Den av staten fastställda nedre gränsen för den ekonomiska utvecklingen, det så kallade balanskravet, innebär att kommunens intäkter varje år måste överstiga kostnaderna. Detta är dock inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. 24
Verksamheternas nettokostnader Kommunen tillämpar följande modell för uppräkning och fördelning av budgetramar: Utgångspunkt är gällande ramar som räknas upp med ett prisindex och ett lönekostnadsindex Demografimodell med differentierad påverkan beroende på verksamhet Förändringar som beror på nyinvesteringar Förändringar som beror på ändrad verksamhet och effekter av statliga satsningar Effektiviseringar (generellt 50 procent av pris- och lönekostnadsindex) Politiska prioriteringar Med utgångspunkt från beräknade skatteintäkter och kommunens modell för uppräkning och fördelning av budgetramar kommer nämndernas budgetramar öka enligt följande: Nämndernas uppräkning, mnkr 2020 Budget Indexuppräkning, löner och pris 54,4 Effektiviseringar -37,8 Demografi 18,0 Komponentavskrivning -7,0 Verksamhetsförändringar/politiska prioriteringar 9,8 Summa 37,4 Pris- och lönekostnadsindex Kostnader för löneökningar beräknas enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i maj 2019 och uppgår till 3,2 procent för år 2019. Kostnader för övriga delar beräknas enligt konsumentprisindex KPI och prognosen för 2019 är en ökning med 2,0 procent enligt SKL. 2018 2019 2020 2021 2022 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,9 3,2 3,2 3,3 Konsumentpris, KPI 2,0 2,0 2,4 2,4 2,6 Effektiviseringar Kommunens arbete med effektivisering av den befintliga verksamheten fortsätter. Vallentuna kommuns budgetmodell innehåller ett generellt effektiviseringskrav för att klara bibehållen skattenivå samtidigt som kostnaderna årligen ökar. I budgeten för 2020 är effektiviseringskravet utökat och innebär att nämndernas budgetramar inte räknas upp för pris- och löneökningar. Kommunen gör en satsning både på skolpengen och på socialnämndens verksamheter som får en uppräkning för lön och pris med 1,5 procent. Demografi I kommunens modell för resursfördelning till verksamheterna används demografiska förändringar som en viktig faktor. Främst är det inom förskola, grundskola, gymnasium och socialnämndens verksamheter där genomslaget för målgruppen är hundraprocentigt. Befolkningsökningen innebär således att kostnaderna för verksamheterna ökar och som grund för beräkningarna är befolkningsprognos enligt bilaga. I budgeten för 2020 är effektiviseringskravet utökat och innebär att nämndernas budgetramar inte räknas upp för volymförändringar förutom för skolpeng, gymnasieskolpeng samt med 50 procent för socialnämnden. 25
Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Vallentuna kommun har under de senaste åren genomfört omfattande satsningar och den största är åtagandet i Sverigeförhandlingen där Roslagsbanan förlängs till Stockholm Central. Några av de största satsningarna omfattar utökade budgetramar inom det sociala området, höjning av skolpeng, en ny översiktsplan och miljöcertifiering av kommunens verksamheter. De stora satsningarna i kombination med kostnadsökningar, en svagare befolkningstillväxt och en avmattning av konjunkturen i Sverige gör att Vallentuna kommun behöver stärka resultatet. Kommunens prioriteringar inför 2020 är därför både satsningar och effektivisering av verksamhet. Den största satsningen är den höjning av budgetram som infördes 2019 för socialnämnden och som består 2020 inklusive uppräkning för lön- och pris med 1,5 procent. Vallentuna kommun gör också en omfattande satsning på höjning av skolpengen. Redan i budgeten inför 2019 höjdes skolpengen för elever i grundskolan åk 6-9. Nu genomförs ytterligare en satsning på höjd skolpeng samt en extra höjning av pengen inom förskolan med 1000 kronor per barn. Barn- och ungdomsnämndens budgetram för övergripande organisation har däremot fått ett effektiviseringskrav för central administration. Det berör ej den direkta skolverksamheten och ska ej internt omfördelas till skolor eller förskolor. Budgeten för kommunstyrelsen har utökats med ett investeringsanslag för infartsparkering och ett investeringsanslag för del av centrumutveckling. Budgeten för kommunstyrelsen innehåller även en satsning på att möjliggöra för att söka medel för föreningsdrivna gemensamhetslokaler. Riktlinjer kommer att tas fram. Budgeten för bygg- och miljötillsynsnämnden utökas för miljöskyddstillsyn. Kommunen kommer att fortsätta arbetet med effektiviseringsprojekt och digitalisering. En satsning genomförs på investeringar inom digitalisering och effektivisering. 26
Finansiella kostnader Kommunen började hösten 2010 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. Den totala låneskulden i årsbokslutet 2018 uppgick till 778 miljoner kronor. De kommande årens investeringsutgifter innebär ökat lånebehov. De finansiella kostnaderna består av räntekostnader för lån, räntekostnader på pensionsskuld och omräkning av konsumentprisindex (KPI). Kommunens avtal inom Sverigeförhandlingen, som innebär en finansiering av Roslagsbanans förlängning till Stockholm Central, ska varje år räknas upp med KPI. Finansiella kostnader 2018-2022, mnkr Pensioner Vallentuna kommuns pensionsåtaganden redovisas enligt kommunala redovisningslagens blandmodell. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar (avseende intjänande före 1998) för dagens pensionärer, dels för de nuvarande anställdas intjänande. Enligt kommunens finanspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Enligt en långtidsprognos från 2014 kommer utbetalningarna från den gamla skulden att minska från och med år 2028 och skulden vara helt avbetalad i slutet av 2050-talet. Pensionskostnad 2018-2022, mnkr 27
Investeringar Investeringsverksamheten följer befolkningsprognosen och uppgår till drygt 1 250 miljoner kronor under perioden 2018-2022. De stora investeringar som planeras de närmaste åren är främst nya förskolor och skolor. Detta beskrivs utförligare i lokalresursplanen. Investeringsplanen redovisas i slutet av kommunplanen. Investeringsplanen sträcker sig över tio år och planen ska ses som en inriktning. För investeringar, utöver årliga anslag, ska särskilda beslut fattas för fastställande av investeringsbudget. Investering per verksamhet 2019-2022, mnkr 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2019 2020 2021 2022 Budget föregående år Budget Plan Skolor Förskolor Planerat underhåll Infrastruktur Fritidsanläggningar Kommunhus Vård och omsorg Övriga investeringar Budgeten 2019 består av årets del i kommunplan 2019-2021 samt överförda medel från år 2018. Likviditet och upplåningsbehov Den stora investeringsvolymen ska i möjligaste mån finansieras med egna medel men med början under hösten 2010 uppstod ett lånebehov som sedan har ökat. Prognosen för nyupplåning uppgår till högst 400 miljoner kronor per år. Finansiering av investeringsutgifter (inklusive exploatering) 2018-2022, mnkr 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 402,0 381,3 357,5 330,1 206,3 2018 2019 2020 2021 2022 Utfall Prognos Budget Plan Lånefinansiering Gatukostnadsersättning Avskrivningar Resultat Investeringar 28
Balansräkning Soliditeten beskriver kommunens finansiella handlingsutrymme på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med skatteintäkter. Vid utgången av år 2018 var soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen 10 procent, en ökning med 1 procentenhet jämfört med förra årsskiftet. Vallentuna kommun hade den tredje svagaste soliditeten i länet 2017 beroende på avtalet i Sverigeförhandlingen. Fram till år 2022 prognostiseras att soliditeten ökar till 12 procent. Det är en kombination av att kommunen budgeterar för ett högre resultat samtidigt som investeringarna sker i en takt som gör att kommunen inte behöver låna till alla investeringar. Om soliditeten är hög är skuldsättningen låg och tvärtom. Kommunens banklån i förhållande till totala tillgångar ger att kommunen har en skuldsättningsgrad för banklån på mellan 30,1 till 37,7 procent. Soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden 2018-2022, procent Skuldsättningsgrad banklån 2018-2022, procent 29
Kommunens medarbetare Vallentuna kommuns verksamheter ställer höga krav på medarbetarna. Personalens prestationer är grunden för en god service till invånarna i kommunen. Att ge personalen rätt förutsättningar för att kunna prestera är kärnan i kommunens personalarbete. När omvärlden förändras måste verksamheterna också kunna anpassa sig det gäller att balansera långsiktighet och kontinuitet med kreativitet och nytänkande. För att kunna locka till sig rätt personer som kan utveckla och upprätthålla en god service, måste Vallentuna kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Därför finns det ett personalpolitiskt program som lyfter fram vad som gör Vallentuna kommun till en attraktiv arbetsgivare, bland annat det goda ledarskapet och medarbetarskapet. Medarbetare i siffror Den 31 december 2018 hade kommunen 1 826 månadsavlönade medarbetar varav 1 573 tillsvidareanställda. Det motsvarar 1 702 månadsavlönade årsarbetare. Fördelningen mellan kvinnor och män är 76 procent respektive 24 procent. Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda är 46 år. Enligt pensionsavtalet kan en anställd gå i pension mellan 61 och 67 år. Vanligast är fortfarande att gå i pension vid 65 år. Avgångsskyldighet finns enligt lag vid 67 års ålder. Under 2018 gick 33 anställda i pension vilket är lika många som året innan. Personalkostnader Utvecklingen av personalkostnaderna styrs dels av löneutrymmet i de centralt träffade löneavtalen, dels av kommunens egna ekonomiska och lönepolitiska bedömningar. Under perioden kommer ett ökat fokus att läggas på lokal lönebildning, vilket ger större möjlighet att påverka kostnaderna samtidigt som den prognossäkerhet som centrala avtal ger minskas. 30
Finansiell utveckling 2020-2022 Driftredovisning 2018-2022, mnkr 2018 2019 2020 2021 2022 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Kommunstyrelse 160,5 176,9 187,8 192,8 197,2 Kommunledningskontoret 96,4 107,1 105,9 105,9 108,0 Samhällsbyggnadsförvaltningen 57,2 57,8 63,8 63,8 65,1 Resultatenhet/komponentavskrivning -12,8-10,3-7,0-2,1-1,3 Kommunstyrelsens oförutsedda 2,5 5,0 5,0 5,0 Räddningstjänst 19,7 19,8 20,1 20,2 20,4 Barn- och ungdomsnämnd 142,1 152,7 148,3 138,3 140,6 Skolpeng 619,5 636,4 654,5 664,2 676,6 Utbildningsnämnd 30,9 31,7 33,7 33,7 34,9 Gymnasieskolpeng 136,6 144,4 152,8 162,0 169,2 Socialnämnd 540,7 556,2 563,1 570,9 591,8 Fritidsnämnd 53,1 55,0 60,1 60,1 61,3 Kulturnämnd 43,7 44,0 44,9 44,9 45,8 Bygg- och miljötillsynsnämnd 13,6 13,0 14,2 14,2 14,5 Överförmyndarnämnd 1,9 Ofördelade kapitalkostnader 0,0 2,0-3,5 Nämndernas nettokostnader 1 742,6 1 810,3 1 859,5 1 883,1 1 928,4 Kapitalkostnader -112,4-121,2-149,4-153,6-150,1 Pensionskostnader 33,9 36,7 36,7 38,2 40,1 Övriga intäkter och kostnader -8,8-5,0 5,9-0,5 Summa finansieringsenheten -87,3-89,5-106,8-115,9-110,0 Verksamhetens nettokostnad 1 655,3 1 720,8 1 752,7 1 767,2 1 818,4 Kolumnen prognos 2019 är prognosen per april 2019. 31
Resultatplan 2018-2022, mnkr 2018 2019 2020 2021 2022 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnader -1 655,3-1 720,8-1 752,7-1 767,2-1 818,4 Avskrivningar -71,5-81,5-95,0-96,4-92,2 Verksamhetens nettokostnader -1 726,8-1 802,3-1 847,7-1 863,6-1 910,6 Skatteintäkter 1 590,8 1 644,6 1 696,3 1 736,9 1 801,2 Generella statsbidrag och utjämning 189,1 212,0 206,0 206,0 214,3 Verksamhetens resultat 53,1 54,3 54,5 79,3 104,8 Finansiella intäkter 2,1 1,9 0,5 0,5 0,6 Finansiella kostnader -21,2-24,4-30,2-33,5-37,1 Årets resultat 34,0 31,8 24,8 46,3 68,3 Kolumnen prognos 2019 är prognosen per april 2019. Balanskravutredning 2018-2022, mnkr 2018 2019 2020 2021 2022 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Årets resultat 34,0 31,8 24,8 46,3 68,3 Realisationsvinster 2,9 2,5 Balanskravsresultat 31,1 29,3 24,8 46,3 68,3 Kolumnen prognos 2019 är prognosen per april 2019. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2018-2022, mnkr 2018 2019 2020 2021 2022 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Skattesats 19,00% 19,00% 19,00% 19,00% 19,00% Skatteintäkter (inkl avräkning) 1 590,8 1 644,6 1 696,3 1 736,9 1 801,2 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 23,5 13,1 11,7 17,0 30,1 Kostnadsutjämning 58,2 70,0 63,3 60,2 63,7 Regleringsbidrag/-avgift 5,2 23,4 37,1 39,0 30,3 Strukturbidrag LSS-utjämning 33,2 36,5 23,4 23,5 23,9 Fastighetsavgift 61,0 63,6 66,3 66,3 66,3 Övriga generella bidrag 8,0 5,4 4,1 Summa intäkter 1 779,9 1 856,6 1 902,2 1 942,9 2 015,4 32