Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt på den kommunala vuxenutbildningen och Kunskapslyftet. Avsnitten om mål och strategi för vuxnas lärande (kapitel 5), flexibelt lärande (kapitel 6), att främja vuxnas lärande (kapitel 7) samt personer med funktionshinder (kapitel 12) och studiefinansieringen (kapitel 13) är naturligtvis intressanta för också folkbildningen. I kapitel 14 läggs sedan förslagen om den nationella styrningen. Folkbildningen har ett eget kapitel (11) där regeringen gör en bedömning av folkbild-ningens betydelse för det livslånga lärandet och innehållet i den framtida statliga utvärderingen av folkbildningen tas upp. De riktlinjer i övrigt som regeringen angav i 1998 års folkbildningsproposition står kvar vad gäller det allmänna folkbildnings-anslaget. Kapitlen 8 (kommunal vuxenutbildning), kapitel 9 (SFI), kapitel 10 (särvux) berör inte folkbildningen direkt. Regeringens förslag gör inte anspråk på att slutligt lägga fast riktlinjer för vuxenutbild-ningen för en lång tid. På grund av de snabba samhällsförändringarna måste en regelbunden anpassning till regelverk och nya lösningar göras. Regeringen återkommer senare till riksdagen med förslag betr. den särskilda formen av studiemedel som föreslås för vissa vuxenstuderande samt kring frågorna om vägledning och validering. I det följande ger vi en kort sammanfattning av innehållet i propositionen. 5. Mål och strategi för vuxnas lärande 101 34 Stockholm 08-412 48 00 08-21 88 26 fbr@folkbildning.se 75 81 40-8 57 71-72
2 Regeringen anger att följande mål och strategi skall gälla för utveckling av vuxnas lärande. Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Strategi Pedagogik och arbetsformer utvecklas för att motsvara individernas föränderliga och ökande behov av lärande i ett kunskapsbaserat samhälle. Individens lärande och kunskapssökande stöds genom rådgivning och vägledning, baserad på erkännande av faktiska, redan förvärvade kunskaper. Ändamålsenliga lärmiljöer samt undervisning, handledning och nätbaserad utbildning tillhandahålls i en omfattning som så långt möjligt svarar mot alla vuxnas varierande behov av och förutsättningar för lärande. Ekonomiskt stöd erbjuds vuxna för att stimulera deltagande i utbildning och kompetensutveckling. Samhället, arbetsgivarna och de enskilda ansvarar gemensamt för att olika individers och gruppers behov av såväl allmänt som specialinriktad utbildning tillgodoses. Allt formellt och icke formellt lärande, som åtnjuter samhällets stöd, genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och respekt för allas lika värde. En grundläggande samsyn över politikområden och samverkan mellan myndigheter, arbetsmarknadens parter och folkrörelser eftersträvas för att förverkliga individernas lärande och kompetensutveckling. Red. anm. Huruvida regeringen tänker sig att mål- och strategiformuleringarna också formellt skall anges för också folkbildningen (i folkbildningsförordningen) framgår inte. Den princip som hittills gällt är ju annars att varje folkhögskola och studieförbund själv fastställer sina mål för verksamheten. I praktiken torde annars inte mål- och strategiformuleringarna stå i konflikt med folkbildningens egna? 6. Flexibelt lärande
3 Skolverket föreslås få i uppdrag att dels initiera forskning och utvecklingsarbete med inriktning mot vuxnas lärande, dels stödja kompetensutveckling av lärare med inriktning mot vuxenpedagogiskt arbetssätt och specialpedagogik. Under delavsnittet En förändrad lärarroll framhåller regeringen bl.a.: De distansstudieformer som nu växer fram, måste utformas så att de inte endast upprepar läromedlets eller förmedlingspedagogikens sätt att presentera ett budskap. Den nya tekniken får inte locka till återgång till programmerad undervisning. Distanslärande kräver mer än informations- och kommunikationsteknologi. För att verkligt lärande skall komma till stånd krävs också möjligheter till diskussion och reflexion. Värdet av lärande i grupp får då inte underskattas. Därvid utgör inte minst folkbildningen, arbetsplatser, folkbibliotek och lokala studiecentra viktiga resurser. Under avsnittet pågående satsningar meddelar regeringen att man har för avsikt att i budgetpropositionen för år 2002 föreslå en ökning av resurserna till ITiS (IT i skolan) så att även folkhögskolans lärare skall kunna omfattas av kompetensutvecklingssatsningen för den nya tekniken. Regeringen informerar också om att Lärarhögskolan i Stockholm samt Högskolan i Jönköping och Linköpings universitet kan komma i fråga att få som uppgift att fungera som vuxenpedagogiska centra och att denna verksamhet kan komma igång redan under år 2001. 7. Att främja vuxnas lärande Regeringen framhåller att det är värdefullt att kommunerna bedriver utvecklingsarbete som främjar vuxnas lärande. Berörda myndigheter kommer att få i uppdrag att analysera eventuella hinder i myndigheternas regelverk som försvårar utvecklingsarbetet. Kommunerna tillförs 350 mkr år 2002 som en engångsinsats för att stimulera utveck-lingen av infrastrukturen för vuxnas lärande. Det handlar inte bara om de kommunala aktiviteterna. Snarare om att bygga ett nätverk, att skapa former och kanaler för samarbete och samverkan mellan kommunala förvaltningar, statliga myndigheter och institutioner, folkbildningen, utbildnings- och konsultföretag, parterna på arbetsmarknaden, handikapporganisationer och andra berörda aktörer. 8.2 En vidgad roll för SSV Statens skolor för vuxna föreslås bli en egen myndighet fr.o.m. den 1 juli 2002. SSV skall också stödja kommunernas användning av distansmetoder i vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i form av distansundervisning. SSV tillförs ytterligare 11 mkr för detta. 9 Svenskundervisning för invandrare (Sfi)
4 Regeringen markerar att Sfi skall kvarstå som en egen skolform och säger därmed nej till Kunskapslyftskommitténs förslag att Sfi skulle inordnas i komvux. Skolverket får sedan i uppdrag att utarbeta förslag till ny kursplan samt också undersöka hur sfi för högutbildade invandrare kan anordnas i högskolemiljö. 11. Folkbildningen Inledningsvis framhåller regeringen att folkbildningen har i hög grad bidragit till en hög bildningsnivå i Sverige. Vidare framhålls folkbildningens viktiga roll att ge tillfällen till kulturupplevelser och eget skapande inte minst i de drygt 250 kommuner som saknar statliga kulturinstitutioner. Genom folkbildningens spridning över hela landet och lokala anknytning spelar den en mycket viktig roll för samhället såväl nationellt som regional och lokalt. Vidare sägs betr. folkhögskolorna att de har lyckats väl vad gäller social integration, stimulans till självständigt arbete, återkoppling och stöd. De har också lyckats rekrytera deltagare med funktionshinder i högre utsträckning än andra anordnare. Folkbildningen spelar en viktig roll inom det livslånga lärandet. Genom sin form, särart och sitt innehåll har folkbildningen flera uppgifter att fylla i ett samhälle som präglas av det livslånga lärandet. Folkbildningens nära koppling till svensk folkrörelse- och föreningsliv är viktig likaså att många studieförbund och folkhögskolor vilar på en ideologisk grund. Regeringen slår fast att folkbildningen även i fortsättningen skall vara fri och frivillig. Vidare anser regeringen att folkbildningen är ett nationellt ansvar som omfattar såväl staten som kommuner och landsting och anför: Under de senaste åren har vissa kommuner och landsting minskat bidragen till studieförbunden markant. I ett flertal kommuner har kommunerna givit studieförbunden bidrag för att genomföra verksamhet som annars ligger under kommunens kompetens. Detta innebär att studieförbunden - på ett principiellt plan - har kompromissat med sin frihet. Regeringens syn är att folkbildningen kan och bör fungera som en motkraft till de kommersiella, elitistiska och segregerande krafter som är så tydliga i dagens samhälle. Statlig utvärdering Regeringen påpekar att den senaste statliga utvärderingen inleddes 1994 (SUFO 96). En särskild utvärderare kommer att få i uppdrag att precisera inriktningen av de studier som bör genomföras samt att upphandla dessa och samordna verksamheten. Sedan redovisar regeringen ett antal frågor som bör ingå i utvärderingen. Folkbildningsrådet skall utvärderas.
5 Regeringen pekat på FBRs dubbla roller (myndighetsrollen och intresseföreträdarrollen) Även om rådet skött myndighetsuppgifterna bra så finns det anledning till en djupare utvärdering av rådets roll och funktion bl.a. med utgångspunkt i det dubbla uppdraget. Folkbildningens särart I 1991 års folkbildningsproposition angavs att folkbildningen skall vara opåverkad av kommersiella och andra intressen. Inom folkbildningen pågår en debatt kring dessa frågor. Vidare pekar regeringen på att folkhögskolor och studieförbund i en allt högre omfattning kommit att agera på utbildningsmarknaden på samma villkor som övriga utbildningsanordnare. Det finns anledning för den statliga utvärderingen att undersöka om och i så fall hur den externt finansierade verksamheten som helhet påverkat folkbildningen. Folkbildningen och kulturen Regeringen framhåller folkbildningens betydelse för kulturen samt att detta tillfördes som ett nytt syfte i statsbidragsförordningen efter 1998 års folkbildningsproposition. Det bör därför vara en fråga för utvärderingen att studera vilken betydelse och roll folkbildningen har för kulturen. Folkbildningen och dess effekter för deltagarna Regeringen pekar på problemet med att de årliga statistiska sammanställningar som görs över folkbildningens verksamhet inte säger särskilt mycket om vilka effekter folkbildningen haft för de enskilda deltagarna och ställer upp ett antal frågor kring detta. Analyser av folkbildningens effekter för deltagarna bör därför ingå i en utvärdering. Folkbildningens egna utvärderingar. En intressant fråga för den statliga utvärderingen är att belysa huruvida och på vilket sätt resultaten från folkbildningens egna utvärderingar har påverkat verksamheten. Folkbildningen och personer med funktionshinder Regeringen framhåller folkbildningens och speciellt folkhögskolornas betydelse för människor med funktionshinder. Vidare pekas på de oklarheter som råder när det gäller vissa finansieringsfrågor vad gäller boende och omsorgskostnaderna inom folkhögskolorna. Den statliga utvärderingen bör därför belysa verksamheten för deltagare med behov av omsorgsoch habiliteringsinsatser. 12 Personer med funktionshinder och det livslånga lärandet Regeringen föreslår att den blivande myndigheten specialpedagogiska myndigheten (SIT)
6 (utveckling av nuvarande myndigheten SIH) bör få till uppgift att utveckla former för specialpedagogiskt stöd till vuxenutbildningen och utveckla läromedel inriktade mot vuxna funktionshindrades behov. Vidare har regeringen för avsikt att tillsätta en utredning om hjälpmedel för personer med funktionshinder inom hela utbildningsområdet inkl. vuxenutbildningen och folkhögskolan. När det gäller frågan om utbildningstolkar och Kunskapslyftskommitténs förslag att staten bör finansiera kostnaderna för dessa hänvisar regeringen till den grundläggande ansvars- och finansieringsprincip som tillämpas. Speciella insatser kan dock behöva göras. Bl.a. kan SSV erbjuda ett värdefullt komplement till den kommunala vuxenutbildningen. Tillsammans med SIH:s läromedelenheter bör man kunna utveckla nya läromedel för kommunal vuxenutbildning och folkhögskola. De erfarenhet som finns vid bl.a. Västanviks och Stömbäcks folkhögskolor bör därvid tas tillvara. 13. Studiefinansiering Regeringen föreslår att det särskilda utbildningsbidraget (UBS) avvecklas fr.o.m. år 2003. Istället inrättas ett( till det reformerade studiestöd som träder i kraft den 1 juli) kompletterande studiemedel för utbildning på grundskole- eller gymnasienivå under högst 50 veckor utöver den tid som gäller för studiemedlen i övrigt på den aktuella nivån. Den som erhåller det nya stödet måste ha fyllt 25 år och vara arbetslös eller riskera arbetslöshet eller ha vissa funktionshinder. Studierna skall bedrivas på grundskole- eller gymnasienivå. Det nya stödet som är ett renodlat bidrag utgår med ca 7 200 kr per månad vid heltidsstudier eller med ca 8 800 kr i månaden för dem som före studietiden haft en viss inkomstnivå (genomsnittlig metallarbetarlön enligt tidningen Aktuellt i politiken). Varje kommun tilldelas en resursram för det nya stödet och skall yttra sig över den enskilde personens ansökan om stöd. Beslutet om stödet tas sedan av CSN. Inom den ram som finns för varje kommun beviljar CSN stödet i den ordning de kommer in 14. Nationell styrning Nytt statsbidrag
7 Ett nytt riktat statsbidrag för kommunal vuxenutbildning (fortsättningen på Kunskaps-lyftet som upphör 31/12 2002) införs fr.o.m. den 1 januari år 2003. Från och med år 2006 skall sedan statsbidraget inordnas i det generella bidraget till kommunerna. Under samma tid 2003 2005 lämnas ett särskilt anslag till folkhögskolorna (fortsättningen på S-anslaget). Från och med år 2006 inordnas detta i det generella bidraget till folkbildningen. Fr.o.m. år 2003 (t.o.m. 2005) utgår statsbidrag motsvarande ca 47 000 årsplatser till kommunerna (en ungefärlig halvering jämfört med Kunskapslyftet). Skolverket får fortsatt uppdrag att fördela medlen till kommunerna. Motsvarande för folkhögskolans del blir ca 7 000 årsplatser (motsvarande ca 70% av det särskilda anslaget inom Kunskapslyftet). Medlen fördelas av Folkbildningsrådet. En ny författningsreglering Regeringen följer inte Kunskapslyftskommitténs förslag om en ny och övergripande vuxenutbildningslag utan hänvisar bl.a. till Skollagskommitténs arbete som ännu ej avslutats. En ny förordning om kommunal vuxenutbildning skall dock tas fram. Rätten till viss utbildning Regeringen följer inte heller Kunskapslyftskommitténs förslag om att införa en skyldighet lagstiftningsvägen för kommunerna vad gäller att garantera vuxnas rätt till utbildning motsvarande 2000 gymnasiepoäng. Skolverket bör istället få i uppgift att lämna förslag på hur kommunernas insatser för att tillgodose möjligheter för vuxnas lärande kan ytterligare följas upp. Red. anm. Regeringens förslag innebär att det i praktiken blir ett Kunskapslyft nr 2 under perioden 2003 2005. Om inte förutsättningarna ändras under tiden upphör det fr.o.m. år 2006 och medlen förs in i det vanliga statsbidragssystemet för kommunernas del respektive till folkbildningens allmänna anslag. Regeringen hänvisar i sitt förslag till vårpropositionen år 2000 där anslagsramarna för åren 2001-2003 angavs. För folkhögskolans del innebär det att anslaget för den särskilda utbildningsinsatsen kan bedömas hamna på ca 8 700 årsplatser år 2002 samt, som ovan framgått, ca 7 000 årsplatser fr.o.m. år 2003.
8