Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.



Relevanta dokument
Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Hälsa på lika villkor? År 2006

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Kommunikationsavdelningen

Hälsoläget i Gävleborgs län

Innehållsförteckning:

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Folkhälsodata Befolkning i åldern år. Kommun: Helsingborg

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

% Totalt (kg) Fetma >

Hälsa på lika villkor

Nuläge Folkhälsa i Fittja

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Hälsa på lika villkor? År 2010

I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande:

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

2(16) Innehållsförteckning

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Gränsvärdena för BMI ska ses som riktmärken och gäller för vuxna personer med normal muskelmassa.

Skolelevers drogvanor 2007

årskurs Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Hälsa på lika villkor?

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Drogvaneundersökning vt 2012

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Liv & hälsa i Mellansverige 2012

Östgötens hälsa Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober Lars Walter Helle Noorlind Brage

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Folkhälsorapport. April 2009

Regeringsuppdrag(U2011/6675/UC)

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Hälsa på lika villkor?

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Välfärdsredovisning 2009

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Folkhälsoprofil Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

Öppna jämförelser folkhälsa 2009

Planeringsförutsättningar 2016

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Stadens sociala samband

Hälsan i Södermanland

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Folkhälsostrategi

Välfärdsredovisning 2007

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Välfärdsredovisning 2013

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Folkhälsan i Sverige Årlig rapportering

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender

Hälsa på lika villkor?

Testa dina levnadsvanor!

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Det är helt frivilligt att delta i undersökningen. Vi ber dig besvara frågorna så snart som möjligt. Tack för din medverkan!

Ungdomars drogvanor 2011

Folkhälsa. Maria Danielsson

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Transkript:

Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Levnadsvanorna är det som vanligtvis får störst uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet, kanske just för att det oftare är lättare för individen att påverka sina levnadsvanor än sina levnadsförhållanden Daligrökning Rökning har inte minskat sedan. Totalt är det procent av de vuxna, äldre än 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Röker dagligen, + år Uppsala län, 7 2 2 34 3 4 64 6 7 4 + Totalt Andelen dagligrökare ökar med stigande ålder till åldersgruppen -64 år, där procent röker dagligen. Därefter minskar andelen. Jämfört med riket har länet en lägre andel som röker dagligen, bland både män och kvinnor. Rökning minskade mellan åren 4 och, men därefter har andelen dagligrökare inte förändrats nämnvärt, se figur 2.

Andel dagligrökare. 1 7 år Uppsala län. Åldersstandardiserat. 4 4 4 Totalt Andelen dagligrökare är lägst ( procent) i Knivsta och högst ( procent) i Heby och Tierp. Personer med kort utbildning röker i mycket större utsträckning än personer med lång utbildning. Drygt 7 procent av dagligrökare anger att de vill sluta öka. Av dessa vill 3 procent ha hjälp med att sluta röka, medan cirka 4 procent tror att de klarar av det själv. Dagligrökare (män) Kommunvis Uppsala län, och. Åldersstandardiserat. År År År 6 7 Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Total

Dagligrökare(kvinnor) Kommunvis Uppsala län, och. Åldersstandardiserat. År År År 17 1 17 17 1 Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Total Dagligrökare(Totalt) Kommunvis Uppsala län, och. Åldersstandardiserat. 1 6 4 2 År År År 17 7 Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Total Andelen passiva rökare har inte förändrats de senaste åren. I regionen utsätts cirka 27 icke-rökare 1-64 år dagligen för passiv rökning i sitt arbete. snusar betydligt större utsträckning än kvinnor, procent jämfört med 4 procent. Andelen som snusar dagligen har inte minskat sedan år. Det är framförallt män i åldern -64 år som snusar. Av dem som snusar dagligen är det 43 procent som vill sluta snusa, varav en tredjedel anger att de vill ha hjälp med det.

24 22 1 6 4 2 Snusar du dagligen? 1 7 år Uppsala län. Åldersstandardiserat. 3 3 4 2 4 4 4 Totalt 17 Vanligt med vattenpipsrökning bland yngre Sjukdomar som är välkända följder av cigarettrökning, till exempel lungcancer, KOL och hjärt-kärlsjukdomar kan också orsakas av vattenpipsrökning. Bland t.ex. ungdomar tycks kunskapsnivån vara låg om hur vattenpipsrökning påverkar hälsan. Ungefär hälften i gruppen -34 år har rökt vattenpipa någon gång. Däremot är det mycket ovanligt bland dem som är 6 år eller äldre. Det är något vanligare bland män än kvinnor. Var tredje man och var femte kvinna har rökt vattenpipa under de senaste tolv månaderna. Jämfört med riket ligger länet någon procentenhet högre. Någon gång rökt vattenpipa, + år Uppsala län, 6 4 6 4 3 26 3 4 1 2 1 1 34 3 4 64 6 7 4 + Totalt

Någon gång rökt vattenpipa, kommunvis Uppsala län, 4 3 3 2 2 27 1 1 3 Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Totalt Alkoholkonsumtion Av dem som dricker alkohol vill närmare var femte man och drygt var tionde kvinna minska sitt drickande. I gruppen som dricker sex glas eller fler vid samma tillfälle önskar cirka var tredje minska sin alkoholkonsumtion. Berusad en gång/månad eller oftare, + år Uppsala län, 6 4 6 41 2 31 7 7 2 3 1 1 34 3 4 64 6 7 4 + Totalt

Berusad en gång/månad eller oftare, kommunvis Uppsala län, 4 3 33 34 22 26 31 Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Totalt 3 Berusat sig en gång per månad eller oftare 1 7 år Uppsala län 4. Åldersstandardiserat. 27 27 Totalt Berusat sig en gång per månad eller oftare (män) kommunvis Uppsala län 4. Åldersstandardiserat. 3 3 27 24 32 27 3 27 2 2 2 2 17 År 4 År År 2 2 27 27 26 22 Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Total

Berusat sig en gång per månad eller oftare (kvinnor) kommunvis Uppsala län 4. Åldersstandardiserat. 6 4 2 7 År 4 År År Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Total Dubbelt så vanligt med hasch och marijuana bland män Cannabis är den vanligaste typen av narkotika som används. I hela befolkningen -4 år har männen en dubbelt så hög andel som någon gång har använt hasch eller marijuana, procent jämfört med kvinnornas 7 procent. För kvinnorna är det en lägre andel än för riket men likartad för männen. Den högsta andelen som har använt cannabis finns i åldersgruppen -34 år. Någon gång använt hasch eller marijuana, + år Uppsala län, 4 3 2 1 6 2 34 3 4 64 6 7 4 + Totalt

Någon gång använt hasch eller marijuana, kommunvis Uppsala län, 4 3 4 7 7 7 4 4 3 4 Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Totalt har riskabla spelvanor Det är vanligt att köpa lotter eller spela om pengar. Ungefär två av tre har gjort det under de senaste tolv månaderna. Det finns klara samband mellan ohälsa, hög alkoholkonsumtion, användning av tobak och narkotika och överdrivet spelande. Genom frågor om man försökt minska sitt spelande, känt sig rastlös och irriterad om man inte kunnat spela eller ljugit om spelandet kan ett mått för riskabla spelvanor räknas fram. Riskabla spelvanor är dubbelt så vanligt bland män, fem procent jämfört med kvinnors två procent. Det är siffror som ligger i nivå med riket som helhet. I länet motsvarar det cirka personer. Två tredjedelar är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till förbättrad välbefinnande och ökar möjligheterna att man ska kunna bevara sin funktionsförmåga in i ålderdomen. Många sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, fetma, åldersdiabetes och benskörhet går att förebygga genom en aktiv livsstil. Senare forskning har också påvisat att långvarig stillasittande, oavsett fysisk aktivitet, är en riskfaktor i samma storlek som rökning för ohälsa (dödlighet?). Fysisk aktivitet kan främjas genom till exempel bra utformning av bostadsområden och genom att det finns attraktiva och tillgängliga grönområden i anslutning till där människorna bor. Den nationella rekommendationen för fysisk aktivitet är minst 3 minuter per dag. Två tredjedelar av den vuxna befolkningen når denna nivå av fysisk aktivitet. Andelen varierar något med åldern, se figuren. De som motionerar minst är män i åldern -64 år och kvinnor i åldern -4 år.

Fysisk aktivitet minst 3 min per dag, + år Uppsala län, 6 4 737 676 6264 666 4 6 41 667 34 3 4 64 6 7 4 + Totalt Fysisk aktivitet minst 3 min per dag, kommunvis Uppsala län, 6 62 64 63 6 71 6 67 6 64 6 6 6 4 66 67 6 67 4 Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Totalt Personer med lång utbildning motionerar i större utsträckning än personer med kort utbildning. Jämfört med riket är det något fler i länet (64 procent jämfört med 66 procent) som motionerar minst 3 minuter per dag. Bland dem som motionerar mindre än 3 minuter per dag är det 3 procent som vill öka sin fysiska aktivitet. Bland vuxna -64 år är det 3 procent som anger att de har ett stillasittande arbete. Andelen med stillasittande arbete har inte förändrats de senaste åren.

Motionerar 3 min/dag 1 7 år Uppsala län 4. Åldersstandardiserat. 6 61 6 61 6 61 6 4 7 6 4 4 4 4 Totalt Matvanor har inte blivit bättre Den nationella rekommendationen för goda matvanor är att äta frukt och grönsaker minst fem gånger om dagen. Det är dock endast procent av kvinnorna och procent av männen som når detta mål. Kostvanorna har inte heller förbättrats sedan år utan ligger på samma nivå. Så många som procent av kvinnorna och procent av männen anger dock att de vill öka sitt intag av frukt och grönsaker. Fetman har inte ökat Övervikt har länge varit ett växande folkhälsoproblem, såväl i Sverige som i många andra länder i västvärlden. Detta är bekymmersamt eftersom övervikt ökar risken för bland annat diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, speciellt om övervikten är koncentrerad som bukfetma. Personer med fetma har dessutom betydligt oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga. Fetma (BMI över 3) är lika vanligt bland kvinnor och män. Andelen med fetma har ökat från procent år till procent år i åldersgruppen 1-7 år, se figur NN. Totalt är det cirka personer i regionen som har fetma. Ökningen var något mindre mellan åren och än tidigare. Övervikt (BMI över ) är vanligare bland män än bland kvinnor. Drygt hälften av männen (61 procent) och nästan häften av kvinnorna (4 procent) har antingen övervikt eller fetma.

Övervikt och fetma, + år, Uppsala län, 6 4 17 72 63 6 4 2 6 6 4 4 43 43 41 31 34 3 4 64 6 7 4 + Totalt 34 3 4 64 6 7 4 + Totalt Andelen med övervikt/fetma ökar med stigande ålder. Den största ökningen ses mellan åldersgrupperna -34 och 3-4 år, i synnerhet bland män. Andelen med övervikt/fetma är något högre bland kvinnor och män i regionen jämfört med riket. BMI (Body Mass Index) beräknas med följande formel: BMI = vikt (kg) / (längd (m) * längd (m)) Undervikt = BMI under Övervikt = BMI över Fetma = BMI över 3

Övervikt och fetma, + år, kvinnor. Uppsala län, 6 4 17 3 3 3 33 2 31 27 Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Totalt Övervikt och fetma, + år, män. Uppsala län, 6 4 47 41 4 3 43 46 1 43 42 Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Totalt Övervikt och fetma 1 7 år Uppsala län. Åldersstandardiserat. 6 4 41 41 42 44 27 2 2 2 34 36 3 3 4 4 4 Totalt

Totalt 3 procent av kvinnorna och 1 procent av männen är underviktiga. Undervikt är vanligast bland unga kvinnor -34 år, där procent är underviktiga.