FORVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

" I i.. HOGSTA.. FORVALTNINGSDOSTOLENS DO 1 (3) ålm 5472-10 meddelad i Stockholm den 26 september 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm OTPART Ombud: Advokat Sofia Tedsjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kamm arrätten i Sundsvalls dom den 1 juli2010 i mål nr 3028'-09, se bilaga SAKEN Assistansersättning HÖGSTAFÖRV ALTNINGSDOS_TOLENS AVGÖRANDE Högsta. förvaltningsdomstolen avslår överklagandet. Dok.Id 110964 Postadress Box2293 Besöksadress W allingatan 2 Telefon 08-561 676 00 Telefax 08-561 678 20 103 17 Stockholm E-post: hogstaforvaltningsdomstolen@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-12:00 13:00-16:30

DO 2 ål nr 5472-10 YRKANDEN.. Försäkringskassan yrkar att kammarrättens dom upphävs och att försäkringskassans beslut från ma,rs 2007 om 111 timmar assistansersättning per vecka fastställs samt anför bl.a. följande. har ett omfattande behov av hjälp med i princip allt och hon har behov av omvårdnad, trygghet och tillsyn under dygnets alla timmar. funktionsnedsättning och behov av omvårdnad kan emellertid inte jämföras med omständigheterna i RÅ 2008 ref 17 där det mycket omfattande behovet av omvårdnad var av rent teknisk karaktär. I en sådan situation kan det krävas ytterligare personer i barnets närvaro för att vårdnadshavaren inte i sin samvaro med barnet samtidigt ska tvingas att vara assistent eller vårdpersonal. När det gäller sådant behov under dygnets alla timmar. _En del av finns det inte ett behov handlar om en sådan form av föräldrastöd, närhet och omvårdnad som kan anses normalt för ett barn i fyraårsåldern. För att assistansersättning ska kunna beviljas för dygnets alla timmar krävs att det finns ett behov av ytterligare en person utöver normalt föräldrastöd varje timme på dygnet. bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Det ska inte göras någon avräkning för föräldraansvar vid bedömningen av hennes rätt till assistansersättning. Hennes hjälp behov är avsevärt mycket större än vad som följer av den generella utvecklingsnivån. Hon tillhör den mycket begränsade grupp barn i Sverige med de allra svåraste funktionshindren. I realiteten klarar hon endast att andas, le och gråta självständigt. Det föräldraansvar som har avräknats är schabloniserat och är inte resultat av en bedömning där hennes behov noggrant jämförts med ett icke funktionshindrat barns behov i motsvarande ålder. Behov av hjälp föreligger under hela dygnet. Detta innebär att hennes föräldrars umgänge med henne i allt väsentligt begränsas till att tillgodose hennes praktiska behov av hjälp. Av RÅ 2008 ref 17 följer att insatser som föräldrar normalt sett inte behöver ge till barn utan :funktionshinder inte ska anses ingå i föräldraansvaret.

DO 3 ål nr 5472-10 Försäla-ingska.ssan anför i senare yttrande bl.a. följande. Det är inte ifrågasatt att har en svår funktionsnedsättning och behöver hjälp och tillsyn under dygnets alla timmar. Bedömningen av hur stort ett :föräldraansvar kan vara i olika åldrar är svår. Inte minst med hänsyn till individuella variationer, vilket också innebär att det är svårt- om inte omöjligt- att fastställa en mall för hur stort föräldraansvaret är för respektive ålder. I vissa fall kan särskilda insatser som går utöver föräldraansvaret krävas även för mycket små barn. Det gäller t.ex. insatser med sjukvårdande inslag som kan kräva särskild kompetens eller då funktionsnedsättningen kräver fler än en person för att tillgodose ett visst behov Gfr RÅ 2008 ref. 17). En annan situation är när behoven är så omfattande att den hjälp och det stöd som föräldern behöver ge, i sådana moment som det är vanligt att en vuxen ger stöd till små barn i, är mer omfattande än vad som är normalt. Föräldraansvaret kan för den situationen variera beroende på barnets ålder och funktionsnedsättning. SKÄLEN FÖR A V GÖRANDET Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning som kammarrätten. a(tt_u./h t //\ Susanne Billum ijil Olle Stenman Avd. Il yf;f;ivvo/lita 1' r-, Kann Kömgsson j 1 Föredragande justitiesekreterare Föredraget-2011-09-07

. KAARRÄTTEN I SUNDSVALL DO Zolo-x::::.7-c:::>l Sida l (9) ål m 3028-09 eddelad i Sundsvall KLAGANDE Vårdnadshavare: G Ombud: Advokat athias Blomberg C j Advokatbyrå AB Kungsgatan 67 903 26 Umeå OTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/sundsvall 851 93 Sundsvall ÖVERJCT.,AGATAVGÖRANDE Länsrätten i Västerbottens läns dom den 25 oktober 2007 i mål m 1203-07, se bilaga A SAKEN Assistansersättning KAARRÄTTENS AVGÖRANDE L. lagande/ombud 0 otpart/om bud OSKV 0 FKNFC 0 LST!Trp.st.0 LR D 0 För delgivnir;ig 0 För kännedom 0 För handläggning D Kammarrätten ändrar länsrättens dom och Försäkringskassans beslut och förordnar att har rätt till assistansersättning med 168 timmar per vecka från och med mars 2007 till och med tidpunkten för Försäkringskassans nya beslut i oktober 2008. Dok.Id 71334 Postadress Box 714 851 21 Sundsvall Besöksadress Södra Tjämgatan 2 Telefon Telefax 060-18 66 00 060-18 66 52 E-post: kammarrattenisundsvall@dom.se ww.w.kammarratienisundsvall.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-16:00

::tvi T<ÄTTEN JNDSYALL DO Sida 2 ål m 302?-09 YRKANDEN.. vidhåller i kammarrätten sitt yrkande att hon ska beviljas assistansersättning med 168 timmar per vecka eller dygnet runt från och med mars 2007. Hon uppger att insatsen med stödfamilj kommer att avbrytas om hon :far fullt bifall till sin talan. Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås. Regeringsrätten har i beslut den 14 december 2009 meddelat prövningstillstånd för prövning i Kammarrätten i Sundsvall av förevarande mål och bl.a. anfört att frågan hur föräldraansvaret ska beaktas. vid bedömningen av ett barn i situation inte har belysts i något vägledande rättsfall. Kammarrätten har hållit muntlig förhandling. åberopar till stöd för sin talan en ADL-bedömning av arbetsterapeuten Annika Laestadius och anför bl.a. följande. Försäkringskassan har i oktober 2008 fattat ett nytt beslut angående rätt till assistansersättning med innebörden att ska beviljas assistansersättning med 1.40 timmar per vecka under förutsättning att insatsen med stödfarnilj avbryts. Beslutet har överklagats till Förvaltningsrätten i Umeå där målet är vilandeförklarat i avvaktan på kammarrättens dom. I den föredragningspromemoria som låg till grund för kassans beslut anges att vid beräkningen av det totala behovet av personlig assistans är det merarbetet för att tillgod_ose omvårdnadsbehov i jämförelse med barn i samma ålder utan funktionshinder som är grunden för beräkningen. Kassan har dock inte vidare utvecklat hur man gjort denna jämförelse och inte heller specificerat vilket eller.vilka behov som ett

KAlY!ARRÄTTEN I SUNDSVALL DO Sida 3 ål nr 3028-09 friskt barn i motsvara.nde ålder har. Inte heller länsrätten har redovisat hur man kommit fram till slutsatsen att ett avdrag för föräldraansvar ska göras med sex timmar per dygn. Det finns.en omfattande medicinsk utredning och det står klart att funktionsbinder är irreversibla. Därför kan kammarrättens prövning av behovet av assistansersättning även omfatta tiden efter kassans ursprungliga beslut. Det ligger: i föräldraansvaret att se till att barnet får ta del av de stödinsatser som samhället har att erbjuda.. Det finns ingen laglig grund till att hävda att det åligger föräldrarna till ett funktionshindrat barn att vårda barnet själva. ed beaktande av mycket omfattande funktionsbii.tder och därvid anhängiga hjälpbehov skulle det, krasst uttryckt, vara ett alternativ för hennes föräldrar att placera henne för heldygnsvård på en institution. Vid en sådan placering skulle det aldrig krävas av föräldrarna att de närvarade eller att de vid besök tillgodosåg rent faktiska behov, mer än att visa den kärlek och omsorg som alla föräldrar bör ge sina barn. Läkarna tror att funktionshinder kan bero på en signalsubstansstörning. Hon är hjärnblind, vilket innebär att ögonen fungerar men signalerna når inte fram. Hon kan inte tolka vad ögonen ser och man kan inte få ögonkontakt med henne..kan endast omedvetet sträcka ut _en arm eller ett ben. hjälp behov har ökat och allt med henne tar mycket mer tid än förut. Hon har blivit större och tyngre. For drygt två månader sedan opererades hon för skolios. Hennes höftproblem har medfört att man ökat sjukgymnastiken. Sedan fem månader tillbaka måste ha handskenor varje natt. Fotskenor har hon hela dagarna sedan ett och ett halvt år tillbaka. Hon är inte förlamad m n hon beter sig som en förlamad. Förut kunde man lyfta upp och ta med henne på olika aktiviteter men nu kan hon inte längre färdas i bilbarnstol. Allt kring henne kräver en mycket större insats med exempelvis färdtjänst, rullstol och barnvagn.

iviarrä TTEN JNDSVALL DO Sida 4 ål ni 3028-'09 funktionshinder är så gravt att det enda hon kan göra själv är att andas, kissa, le och gråta. Hon kan även göra läten. Där tar det slut. På sätt och vis är kornmunlkationen den tyngsta delen när det gäller att _vårda. Föräldrama är hennes armar och ben och ska även försöka tolka det emotionella. är ljud- och ljuskänslig vilket försvårar tillvaron och kräver speciella miljöer. Det är svårt att veta vad vill men man lär känna henne och hennes behov. an f'ar pröva sig fram. känner smärta men även här är det svårt att veta vad hon har ont av. Hon kan få en spruta utan att reagera men skrika när hennes fot kläms. Hon har inget filter till omvärlden utan tar in allt som händer, t.ex. om tv:n står på eller de andra syskonen springer omkring. Sådana stressande moment gör att hon kräks och blir spastisk. Därför måste man sitta ensam med henne- i hennes rum när hon äter. Det av behov som upptar mest tid är enligt mamma maten och allt runt omkring den. äter fyra mål. mat per dag samt f'ar sex sprutor med vatten. Till stor del sondmatas hon_ via knapp. Det tar minst en timme att mata och ca 20 min att ge henne vatten. Hon kräks ofta och då måste man börja om från början. an måste även sitta kvar och hålla. ca en timme efter varje måltid eftersom hon måste sitta upprätt. och stilla för att inte kräkas. är väldigt liten och tunn. Hon mår bäst av mat som inte är så fet för att inte kräkas. Det är svårt att veta hur mycket vatten hon kan dricka utan att kräkas. Kräkningarna kan komma när som helst. har stor slemproduktion och man måste dra ut slemmet med händerna. Det kräver två personer, en som håller kräkpåsen och en som "gräver ut" slemmet.. har alltid haft våldsamma muskelkramper. Dessa har eskalerat och diagnostiserats som epilepsi 2008. Skolios har hon alltid haft. kroppstemperatur har alltid varit väldigt hög och hon kan därför inte ha täcke på sig. Föräldrarna tror att den höga kroppstemperaturen eventuellt hänger samman med en ovanligt hög ämnesomsättning. På kvällen f'ar man hålla i famnen tills hon somnar. Hur

KArr1ARRÄ TTEN I SUNDSVALL DO Sida 5 ål nr 3028-09 nätter ska bli är extremt svårt att förutse. Det krävs vaken assistans för nattetid vilket innebär att assistenten eller föräldrarna sitter i SOVfllllilet hos hela natten. Sedan vaknar hon alltid flera gånger under natten och behöver hjälp med att vändas, kissa eller bara sitta i famnen. Ibland är hon väldigt ledsen. Fysisk närhet är väldigt viktigt för henne eftersom hon inte har något amiat att glädjas åt Det innebär att roa.il sitter med i famnen många timmar under dagtid. Efter operationen kan sitta själv i lite högre omfattning än förut. Tidigare var det åtminstone sex timmar om dygnet som hon satt i famnen. dag börjar- med att hon vaknar tidigt Då måste man ta det väldigt lugnt med henne och prata med henne för att förbereda henne på vad som ska göras. Under dagen handlar det om att i omgångar ge mat, medicin och vatten som varvas med sjukgymnastik, lekstunder, toalettbestyr med lavemang och badning. Efter toalettbestyren krävs att duschas. Ibland krävs dusch flera gånger om dagen när hon kräks och kissar ner sig själv och foräldrarna. an måste alltid hålla upp hakan på när hon sitter upp. Det finns stunder när man tror att hon ska sluta andas, vilket är väldigt obehagligt. En. fyraåring som inte har något funktionshinder kräver inte sex timmars föräldraansvar per dygn. -E;o. fyraåring kan äta själv, är på dagis och lägger sig ca kl. 19. Föräldrarna har inte lagt så mycket tid på sina andra barn när de var i den åldern. Föräldrarna måste alltid vara hemma. Det är. ett ansvar 24 timmar o.m dygnet. De kan aldrig åka iväg och lämna ). Det har lett till att G blivit deprimerad och.varit sjukskriven länge. Nu har hon slutat siṭt arbete och är hemma med Båda föräldrarna kan inte ha ett heltidsjobb. Det är ett.heltidsarbete att sköta.g. hoppas att familjen ska få hjälp denna gång. De orkar inte kämpa längre. Familjen har tre andra barn som 2007 var 6, 14 och 17 år gamla. De två äldsta barnen går hos psykolog. Hela familjen lider och går på knäna. Till följd av situati nen h också pappa drabbats av depression.

ARRÄTTEN JNDSVALL DO Sjda 6 ål nr 3028-09 När det gäller regeringsrättens avgörande RÅ 2008ref 17 anser de att den princip som kommer till uttryck i avgörandet är både relevant och tillämpbar i målet. Regeringsrätten har i ett senare avgörande den 20 -januari 2010 i mål nr 6232-07 bekräftat ställningstagandet i RÅ 2008 ref 17. Försäkringskassan anför bl.a. följande. Försäkringskassan ifrågasätter inte att har ett omfattande behov av hjälp med i princip allt och att hon har behov av tillsyn alla dygnets timmar. behöver alltid ha en person i närheten som ser till henne samt hjälper henne med att tolka omgivningen och att stimuleras. Försäkringskassan skiljer på aktiv och passiv tillsyn. I fall är tillsynen aktiv men kan inte i sin helhet hänföras till grundläggande behov. hjälpbehov ska jämföras med hjälpbehovet hos ett jämng ammalt barn, dvs. ett barn på 3 år-och 8 månader, som inte har någon funktionsnedsättning. Även för normalt utvecklade barn i den åldern kan enligt Försäkringskassans mening hjälpbehovet variera i hög utsträckning. Enbart en liten del av hjälpbehov, närmare bestämt sondmatningen, är ti l viss del av sådan teknisk karaktär som avses i RÅ 2008. ref. 17. End t om behovet i hög omfattning avser vård av tekniskt slag ska föräldraansvaret helt avräknas. Det är en grann-. laga uppgift att exakt bestämma antalet timmar som ingår i föräldraansvaret för ett.icke-funktionshindrat barn per dygn. Försäkringskassan har gjort en uppskattning qaserad på pra,"fis på området och kommit :fram till sex timmars föräldraansvar per dygn för ett barn i ålder. SKÄLEN FÖR KAARRÄTTENS AVGÖRANDE Tillämpliga bestämmelser och förarbetsuttalanden framgår av länsrättens dom.

KAJ:r11YIARRÄ TTEN I.. S1}NDSV ALL DO Sida 7 ål DI 3028-09 r I RA 2008ref17 har regeringsrä:tj:en gjort följande bedö g. "Vid bedömningen av barns rätt till assistansersättning ska föräldrarnas ansvar enligt föräldrabalken beaktas på så sätt att ersättning ska utgå endast för sådan hjälp bamet behöver som inte ingår i det vanliga föräldraansvaret. Praxis"innebär att man jämför omfattningen av föräldraansvaret för ett friskt barn i samma ålder med behovet hos det funktionshindrade barnet För små barn leder det i de flesta fall till bedömningen att föräldrarna ska svara för barnets. behov under ett visst antal timmar och att assistansersättning inte utgår för den tiden. Den omvårdnad som B behöver är inte bara mer omfattande än de flesta andra funktionshindrade behöver, utan den är också. av en annan karaktär. Till mycket stor del är det fråga om vård av rent teknisk slag. B har dock rätt att av sina föräldrar :fa omvårdnad, trygghet och. en god fostran utan att föräldrarna vid sin samvaro med henne samtidigt ska behöva omhesörja den speciella tekniska vård hon behöver. De behov som hon har till följd av sitt funktionshinder ska därför i sin helhet tillgodoses genom assistansersättning." Regeringsrätten har i dom den 20 januari 2010 i mål m 6232-07 gällande stöd och service till vissa funktionshindrade uttryckt bl.a. följ ande. Regeringsrättens prövning tar i första hand sikte på om vederbörande vid tiden för omsorgsnämndens be lut - och således med hän.syn till de förhållanden som rådde då- hade ett sådant behov av hjälp med sina gnmdläggande behov att han var berättigad till personlig assistans. Det finns emellertid inte något rättsligt hinder mot att låta prövningen omfatta också \.. hans rätt till personlig assistans för tid därefter. En förutsättning för en sådan utvidgning av prövningen bör dock vara att utredningen i målet ger tillräckligt underlag för att bedöma behovet av personlig assistans under den peri.od som prövningen omfattar.

lviarrä TTEN JNDSVALL DO Sida 8 ål nr 3 02 8-09 Kammarrätten gör följande bedömning. Det är i målet ostridigt att, som vid tidpunkten för Försäkringskassans nu aktuella beslut den 26 mars 2007 var 3 år o"ch 8 månader g ammal och befann sig på en utvecklingsnivå motsvarande 1-3 månaders ålder, behöver hjälp med allting dygnet runt Fråga i målet är om behov till någon del ska anses tillgodosett genom normalt föräldraansvar. Som framgår av RÅ 2008 ref 17 innebär rättspraxis att ersättning ska utgå endast för sådan hjälp barnet behöver som inte ingår i det vanliga föräldraansvaret men att huvudprincipen kan frångås när vården är av annan karaktär och till mycket stor del av rent tekniskt slag. Den hjälp som det i rättsfallet aktuella barnet behövde i form av grundläggande behov till följd av funktionshindret var, förutom omfattande andningshjälp, hjälp att röra, vända och förflytta sig, matning och gastronomi, personlig hygien och behandling av spasticitet Vad som nu kommit fram i målet bl.a. vid den muntliga förhandlingen om vården av. visar att bon är extremt resurskrävande att vårda i hemmet. I överläkaren aggie Wendelius intyg från den 10 mars 2006 anges att fler:funktionshinder är ett av det svåraste som hon sett hos ett så pass litet barn samt att stresskänsligbet med framförallt reaktioner i form av sömnproblem, kräkningar och otillräcklig nutrition (näring) kräver särskilt omhändertagande. Kammarrätten anser att vad som kommit fram om vårdbehov urider den aktuella perioden innebär att behovet är så speciellt och omfattande att det till allra största delen inte ryms inom det normala föräldr:aansvaret för ett barn i ålder. Det är därför inte möjligt att med hänvisning till föräldraansvaret bortse från någon nämnvärd del av den

J(fu1)!IARRÄ TTEN I S15NDSV ALL DO Sida 9 ål nr 3028-09 tid som krävs för att tillgodose behov. Hon har därför rätt till assistansersättning med 168 timmar per vecka eller dygnet runt från och med mars 2007. Kammarrätten finner att har rätt till assistansersättning i denna omfattning fram till Försäkringskassans nya beslut i oktober 2008 eftersom utredningen ger tillräckligt underlag för den. bedömningen. Överklagandet ska därför bifallas. HUR AN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4). (\. \,\. Vlj Jjjj/JJ?f?JJu@o 1 -t?[ {Gunnar Pettersen ; -/ /(lu Tjrbjörn Helin kammarrättsråd :Kammarrättsråd referent if!)tltwfl( j1/ittt[. Elizabeth Östmån ->/,', lid /d adjungerad ledamot - /

LÄNSRÄTTEN I VÄSTERBOTTENS LÄN Föredraganden I Johansson DO 2007-10- 2 5 eddelad i Umeå 1 CHLQaga. A ' ålm 1203-07 Kansli 2 Sida 1 (9) KLAGANDE Vårdnadshavare: G K Ombud: Jur. kand. Sophie Karlsson Brukarstödcentra Kungsgatan 97, Gårdshuset 903 31 Umeå. OTPART Försäkringskassan Västerbotten 901 75 Umeå ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans beslut den 26 mars 2007, dm 28099-2007 SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:3_89) om assistansersättning- LASS, född i juli 2003, har en hjärnskada. _Försäkringskassan har. i april 2006 beslutat att hon varit berättigad att använda upp till l 936 timmar assistansersättning per sexmånadersperiod från och med den tidpunkt assistans påbörjats, motsvarande i genomsnitt 7 4 t ar i veckan. Assistansen påbörjades i maj 2006. Försäkringskassan beslutade i mars 2007 att avslå en ansökan från om utökad assistansersättning till 168 tlrn.mar per vecka. Samtidigt. beslutade Försäkringskassan att bevilja assistansersättping med upp till 2 921 timmar per sexmånadersperiod, motsvarande i genomsnitt 111 timmar per vecka. I beslutet angavs att. f'ar assistansersättningen från och med det datum då utökad assistans påbörjas men Dok.Id29245 Postadress Box 193 901 05 Umeå Besöksadress Nygatan 45 (Tingshuset) Telefon 090-17 74 00 Telefax 090-13 75 88 Expeditionstid måndag - fredag 09:00-12:00 13:00-15:00

LÄNSRÄTTEN I VÄSTERBOTTENS LÄN DO Sida 2. 1203-07 - ' \ tidigast från och med mars 2007. Som skäl för beslutet angavs följ ande. bedöms tillhöra den grupp av personer som kan ha rätt till assistansersättning. Hon befinner sig på en utvecklingsnivå motsvarande 1-3 månaders ålder och behöver på grund-av sitt funktionshinder skötas som ett spädbarn för att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Hennes behov av hjälp vid grundläggande behov bedöms vida överskrida det barn i motsvarande ålder behöver. är i behov av hjälp och tillsyn dygnets alla t ar för att få sina övriga behov tillgodosedda såsom tillsyn, omvårdnad, att tolka omgivningen, att stimulera och aktivera henne till en så god utveckling som är möjlig utifrån hennes funktionshinder. Hennes hjälpbehov bedöms komma att öka med stigande ålder. Hänsyn har tagits till att hon var tredje helg vistas hos stödfamilj samt den omvårdnad som. barn i motsvarande ålder norm.alt behöver. yrkar i länsrätten att hon skall beviljas assistansersättning med 168 timmar per vecka, dvs. dygnet runt. Försäkringskassan bestrider bifall till överklagandet. DOSKÄL Av 1 LSS framgår att lage!1 innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med bl.a. utvecklingsstöming. Av 3 LASS framgår att deri som omfattas av 1 LSS, utom i fall som anges i 4, har rätt att för sin dagliga livsföring få assistansersättning enligt LASS om han eller hon har behov av personlig assistans för sina. grtllldläggande behov under i' genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Vidare framgår att personlig assistans i LASS har samma betydelse som. i 9 a LSS. - Enligt 9 a LSS avses med personlig assistans personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grilnd

LÄNS RÄTTEN I VÄSTERBOTTENS LÄN DO Sida 3 1203-07 av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andrn eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). J:?en som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 LS S för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. I förarbetena till aktuell lagstiftning (prop. 1992/93:159 s. 65 f) har bl.a. följande uttalats. Vårdnadshavare till barn med fun.kt1onshinder har, liksom andra vårdnadshavare, ansvar enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren skall också svara för att barnet rar den tillsyn som behövs med h yn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Allmänt kå.n sägas att föräldrar till barn med funktionshinder ofta gör betydligt större insatser för sina barn än föräldrar till barn utan funktionshinder. Det finns en grupp barn som är mycket vårdkrävande och för vilka föräldraansvaret i kombination med tex. avlösarservice, barnomsorg och skola inte räcker till. Personlig assistans kan vara av grundläggande betydelse för barn som har omfattande omvårdnads behov under hela dygnet eller stor del av dygnet och som på grund av tex. hjärns_kada, genetisk skada ell r sj_ukdom ha:r flera funktionshinder samtidigt. Även en vårdnadshavare bör kunna. vara. personlig assistent, om assistansen kan anses gå utöver vad föräldraansvaret omfattar och det är fråga om situationer där förutsättningar för personlig assistans föreligger. I Försäkringskassans promemoria från januari-2007 har bl.a. följande angetts.. bor med sina föräldrar och tre syskon. Syskonen vistas i. skola o_ch barnomsorg _i ordinär omfattning. odern har varit helt sjukskriven men är från december 2006 tre fjärdedels sjukskriven. Hon kan : mte återgå till sitt tidigare arbete utifrån familjens situation. Fadern arbetar heltid. Halvt vårdbidrag utges för.. har beviljats

LÄNSRÄTTEN I VÄSTERBOTTENS LÄN DO Sida4 i203-07 korttidsvistelse i fo av stöd.familj en helg var tredje vecka samt fem nätter per år vid behov. 'Stöd.familj beviljas enligt socialtjänstl?-gen 73 dygn per år och gäller t.o.m. september 2007 då en utvärdering skall ske. Tanken är att insatsen långsiktigt skall kunna avslutas. Föräldrarnas önskemål är att om utökad assistansersättning beviljas kommer beviljad insats i form av stödfamilj att avslutas och skall då vara hemma med övriga familjen och få den hjälp hon behöver av assistent. kan inte själv vara delaktig eller klara sig självständigt i något moment som kan anses vara normalt för ett barn i samma ålder, vid personlig hygien, av- och påklädning, att äta själv och att kommunicera. Det totala beho".et av personlig assistans med de grundläggande behoven bedöms uppgå till cirka 52,5 timmar per vecka. Av det totala hjälpbehovet bedöms cirka 30 timmar per vecka bero på funktionshindret. Vid beräkningen av det totala behovet av personlig assistans är det merarbetet för att tillgodose omvårdnadsbehov i jämförelse med barn i samma ålder utan funktionsillnder som är grunden för beräkningen. Det totala behovet av assistans beräknas till 3 312 timmar per sexmånadersperiod. När 391 timmar per sexmånadersperiod avräknats för vistelse i stöd.familj var tredje helg motsvarar totala behovet av assistans i genomsnitt cirka 18 timmar per dygn. när bor hemma. I ett infyg den 10 mars 2006 har överläkaren aggie Wendeliusi Kolbäckens habilitering,. uppgett i huvudsak följande. är en flicka med ett CP-syndrom. Konsekvenserna av detta är att hon har ett svårt flerfunktionshinder. Hon har uttalade nutritionssvårigheter som debuterade i samband med födseln och som edermera krävde gastrostomi redan vid tre månaders ålder. Hon har fortsatt haft svårt att gå upp i vikt och behöver tät kontakt med sjukvården och reagerar dessutom på stress med kräkningar. har _också en kortikal synskada och har nedsatt syn på båda ögonen och svårt att tolka synintryck. Detta gör att hennes andra sinnen måste.. stimuleras så att hon skall veta vad som pågår omkring henne och känna sig

LÄNSRÄTTEN X VÄSTERBOTTENS LÄN DO Sida 5 1203-07 trygg och kunna utvecklas optimalt. Kräkningarna och stresskänsligheten gör att hon hår en sömnstörning. Hon sover korta nätter, har flera uppvaknanden, kräks, har svårt att komma till ro och behöver tas upp och lugnas. Hon har aldrig haft någon sömnrytm. Hon har inga egna medvetna rörelser och ingen huvudkontrol eller bålkontroll. Hon befrnner sig på en utvecklingsnivå av ett barn. som är mellan en. till två månader, men är dock betydligt mer svårskött på grund av ovan beskrivna. Hon har obstipationsproblematik som liknar en neurogen tarm.rubbning oc.h som kräver lavemang varje dag.. Alla förändringar och alla nya intryck omkring henne gör att hon reagerar med mer kräkningar, sömnproblem och oro. Hon måste introduceras länge men behöver också nya intryck och erfarenheter för att utvecklas. Sammanfattningsvis har ett svårt flerfunktionshinder. För att få sina grundläggande behov tillgodosedda behöver hon ett fåtal personer som känner henne väl, som kai:j. tolka hennes signaler och lugna henne, som vet hur hon skall m atas och skötas och som vet hur hon skall förberedas. Detta gör att hon reagerar med mindre stress och kan utvecklas och delta i dagliga aktiviteter på egna villkor. Hon har också en höftledsluxation som behandlas med skena och även höfterna kan ge henne smärtor och stress. flerfunktionshinder är ett av de svåraste som hon, aggie Wendelius, sett hos ett så pass litet barn. stresskänslighet med framförallt reaktioner i form av sömnproblem, kräkningar och otillräcklig nutrition kräver särskilt omhändertagande. behov gäller såväl dag- som nattetid. Försäkringsläkaren Gösta Bucht har i ett yttrande den 13 mars 2006 uppgett bl.a. följande. har ett uttalat handikapp med stort behov av oi:rivårdnad. Hennes problematik finns oavsett tid på dygnet, varför den omvårdnad hon behöver också består nattetid.. genom ombudet Sophie Karlsson, har anfört bl.a.. följ ande. har ett svårt rörelsehinder och inga medvetna rörelser.

LÄNSRÄTTEN I VÄSTERBOTTENS LÄN DO Sida 6 l2"03-07 Funktionshinclret består även av en svår begåvningsmässig nedsättning, vilket medför att hon fungerar på en åldersnivå motsvarande ett barn som är 1-3 månader gammal. Hon har muskelspänning som gör att ena höften glider ur led och att hållningen påverkas med s.k. scolios som följd. Hennes fötter har blivit nier och mer "inåtvända'', vilket kan medföra att det blir svårt att sköta henne. Hon har vidare en hjärnsynskada, vilket ebär att hon inte kan tolka synintryck och i och med detta har hon även en sömnstörning som hon behandlas för. Hon har nutritionssvårigheter och kräkningar och fick tidigt stomi. Hon kan inte kommunicera och har ett eget "ljud". Detta kräver att man måste kunna tolka hennes signaler på rätt sätt för att tillgodose hennes behov. Hennes svårigheter innebär att hon måste skötas på ett spädbarns nivå, men på ett sätt som frångår även ett spädbarns skötsel. Hon kan inte hålla huvudet, sitta, gå, prata eller äta själv. Hon behöver hjälp dygnet runt med allt: Hon sover i basta fall till kl. 07.00 på morgonen. På dagen sover hon små stunder. Eftersom hon inte kan kommunicera blir hennes enda trygghet att känna närhet och beröring och hon är därför beroende av att ständigt hållas i famnen. Hennes hörsel är bra men hon är känslig för höga ljud. Hennes natt varar från cirka kl. 22.QQ".:. 23.00 till cirka 07.00, men det händer ofta att hon är vaken till kl. 03.00. Under natten vaknar hon ofta, upp till fyra gånger per natt. Hon är i behov av aktiva hjälpinsatser på natten. an måste vara uppmärksam på Om hon kräks, hostar eller behöver vändas. Överväg de behöver hon så my ket hjälp nattetid att hon måste ha vaken assistans på natten. Tre gånger per dag :far hon medicin genom en knapp på magen. Hon har ett trä.ilingsprogram.. som man gör en till två gånger dagligen för att bibehålla så mycket rörlighet som möjligt. omfattande funktionshinder gör att hennes hjälpbehov vida överskrider vad en fyraåring jämförelsevis behöver. Hon har behov av extra tillsyn och omvårdnad dygn t runt. Även i situation r som en fyraåring vanligtvis behöver hjälp med behöver ytterligare hjälp. Detta behov av extra tillsyn och omvårdnad skall hon ha möjlighet att få hjälp med. Andra fyraåringar kan göra sig förstådda, kan gå själva, kan

:LÄNSRÄTTEN I VÄSTER_BOTTENS LÄN DO Sida 7 1203-07 äta själva, kan gå på toaletten själva, om än de behöver hjälp och omvårdnad i vissa moment. I varje moment, dygnet runt, behöver mer hjälp än andra fyraåringar och därför behövs hela tiden en person som kan bistå henne med denne; extra tillsyn och omvårdnad. Även om föräldrarna gäpia skulle vilja hjälpa med allt orkar de inte med all den extra tillsyn och omvårdnad som hon behöver, dvs. den extra tillsyn och omvårdnad som hela tiden går utöver vad en fyraåring vanligtvis behöver. Eftersom har ett mycket omfattande hjälpbehov dygnet runt finns det inte anledning att med hänvisning till föräldraansvaret dra bort en viss del av tiden för att tillgodose hjälpbehovet. Hon hänvisar till en kommentar till rättsfallet RÅ 1997 ref. 23 I och en artikel om föräldraansvar av tidigare kammarrättsrådet Olle Fellenius. Enligt Fellenius har Regeringsrätten slagit fast att hela den tid som de särskilda insatser tar som man inte behöver ge ett icke funktionshindrat barn skall berättiga till assistanstimmar, varvid han korllinenterat att man således inte först skall beräkna den tid som behövs för personlig assistans och från denna dra bort en tid som motsvarar vad man beräknar att föräldrar normalt ägnat åt ett icke :funktionshindrat barn. Försäkringskassan anför följande. Det råder inga meningsskiljaktigheter när det gäller bedömningen att har ett stort och omfattande hjälpbehov. Kassan anser dock att viss hänsyn måste tas till föräldraansvar för ett så litet barnsom och hänvisar.till de kommentarer om föräldraansvar som ges i rättsfallsöversikt angående assistansersättning till barn (RFV Anser 2004:2, avsnitt 4.3 s. 40). Kassan anser, me hänvisning till den utredning som redovisats i kass.ans föredragningspromemoria, att merarbetet för att tillgodose behov av omvårdnad, i jämförelse med ett barn i samma ålder utan funktionshinder, uppgår till i genomsnitt 111 timmar per vecka. Vad som anfört i överklagandet innebär inte att hon har rätt till större antal timmar assistansersättning.

LÄNSRÄTTEN I VÄSTERBOTTENS LÄN DO Sida 8 l-203-07 Länsrätten har i en dom den 1.1 juni 2007 (mål nr 1325-06) förordnat, med ändring av Försäkringskassans beslut i april 2006, att från den tidpunkt assistans enligt LASS påbörj a{s haft rätt till assistansersättning med upp till 2 921 timmar per sexmånadersperiod, vilket innebar att. haft rätt till assistans 18 timmar per dygn de dagar hon vistats i hemmet samt att resterande tid, dvs. en fjärdedel av dygnets ti:inmar, kunde sägas motsvara det normala föräldraansvaret. Länsrättens bedömning Det är ostridigt att, som var knappt 4 år gammal vid tidpunkten för Försäkringskassans nu aktuella prövning i mars 2007, har ett svårt flerfunktionshinder som innebär att hon har ett omfattande omvårdnadsbehov under i stort sett hela dygnet. Frågan i målet är om behov till någon del skall anses tillgodosett genom normalt föräldraansvar. Vid bedömningen av omfattningen av ett barns hj älpbehov skall hänsyn tas till vad som normalt kan anses falla inom ramen för det föräldraansvar som enligt föräldrabalken åvilar alla vårdnadshavare med hänsyn till barnets ålder, utveckling och omständigheter i övrigt Qfr RÅ 1997 ref. 23 I). Regeringsrätten har i angivet rättsfall hänvisat till att det normala föräldraansvaret skall beaktas på så sätt att det endast är hj älpbehov som går utöver vad som är normalt för ett barn i ifrågavarande ålder som skall läggas till grund för bedömningen av behovet av personlig assistans. Detta innebär att en förälders ansvar för ett barns omvårdnad helt naturligt måste bedömas vara mer omfattande ju yngre barnet är. Ett barn i ålder utan funktionshinder måste fortfarande anses ha ett betydande behov av hj älp och stöd av sina föräldrar. Länsrätten ansåg vid tidigare prövning av rätt till assistansersättning att det för ett så litet barn inte torde vara möj ligt att beräkna alla dygnets timmar som assistansberättigad tid, även om det är fråga om ett så svårt funktionshindrat

,. LÄNSRÄTTEN DO I VÄSTERBOTTENS LÄN Sida 9 1203-07 bam som. Länsrätten ansåg därför att det var rimligt att med hänvisning till föräldraansvaret bortse från viss del av den tid som krävs för att tillgodose hj älpbehov. Länsrätten finner i nu aktuellt mål inte anledning till annan bedömning när det galler frågan hur föräldraansvaret skall beaktas vid bevilj ande av antalet assistanstimmar. Länsrätten finner således inte anledning att ändra Försäkrillgskassans beslut att avslå ansökan om utökad assistansersättning till 168 timmar per vecka, dvs. dygnet runt, samt att bevilj a ersättning med upp till 2 921 timmar per sexmånadersperiod, motsvarande i genomsnitt 111 timmar per vecka. DOSLUT. Länsrätten avslår överklagandet. HUR AN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 3104/lc)