REGERINGSRATTENS REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE. Försäkringskassans beslut den 25 september 2007 fastställs. Försäkringskassan

Transkript

1 1 (4) REGERINGSRATTENS Mål nr meddelad i Stockholm den 1 7 juni 2010 KLAGANDE örsäkringskassan Stockholm MOTPART Ombud: Christian Källström Assistansia AB Box Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 10 mars 2009 i mål nr , se bilaga SAKEN Assistansersättning REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Regeringsrätten avslår överklagandet. YRKANDEN M.M. örsäkringskassan yrkar att länsrättens och kammarrättens domar upphävs och att örsäkringskassans beslut den 25 september 2007 fastställs. örsäkringskassan anför i huvudsak följande. Lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS, ger inte utrymme för den tolkning som kammarrätten och länsrätten har gjort. Dok.Id Postadress Box2293 Besöksadress W allingatan 2 Telefon Telefax Stockholm E-post: regeringsratten@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-12:00 13:00-16:30

2 2 Mål nr Assistansersättning är en administrativ konstruktion som innebär ett delat ekonomiskt ansvar mellan kommunerna och socialförsäkringen. Bedömningen av omfattningen av de grundläggande behoven är det som avgör om en person har rätt till assistansersättning eller inte. Det är den tid det tar att tillgodose ett grundläggande behov som ska ingå i beräkningen av de grundläggande behoven. Prövningen av om det finns ett behov av stöd av fler än en person för de grundläggande behoven ska inte göras i detta skede. örst ska en bedömning göras om ett behov kan anses vara ett grundläggande behov enligt lag och rättspraxis. Därefter tas ställning till under vilken tidsrymd det finns behov av hjälp av en person för varje enskilt grundläggande behov. Om bedömningen är att det finns ett behov av personlig assistans för de grundläggande behoven som överstiger i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan kan i ett sista steg en bedömning göras av behov av personlig assistans för andra personliga behov som inte tillgodoses på annat sätt i den dagliga livsföringen. Vid det sista steget tas ställning till om behov finns av fler än en person för att ge det stöd som krävs. bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Utifrån syftet med LASS, att avlasta kommunerna ekonomiskt i de fall det krävs assistans i betydande omfattning, bör assistansersättning beviljas när det bedömts att behovet av personlig assistans avseende tillgodoseendet av de grundläggande behoven överstiger 20 timmar. Att påstå att det saknar betydelse om hjälpbehovet kan tillgodoses av en eller två assistenter är motsägelsefullt. Behovet av assistans blir givetvis dubbelt så stort om det behövs två personer som tillgodoser behovet. Det finns vidare ingen anledning att betrakta dubbel assistans vid ett grundläggande behov som något annat än ett grundläggande behov. Då den ene assistentens insats har bedömts som nära och personlig (grundläggande behov) torde även den andre assistentens insats vara av samma karaktär eftersom den sker samtidigt hos samma person och avser samma moment. SKÄLEN ÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE LASS innehåller föreskrifter om ersättning av allmänna medel till vissa funktionshindrade för kostnader för personlig assistans. En förutsättning för rätt

3 Mål nr till assistansersättning är enligt 3 att den funktionshindrade har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Syftet med LASS är att skapa ett finansieringssystem som innebär att staten avlastar kommunerna kostnader för mer omfattande insatser i form av personlig assistans. I motiven konstateras att kostnaderna för personlig assistans i vissa fall kan uppgå till mycket stora belopp. ör små kommuner kan det uppstå stora problem om det finns flera personer som har omfattande behov av personlig assistans. Kommunernas ekonomi kan då påverka benägenheten att ge insatsen. Staten borde därför åta sig hela kostnadsansvaret för personlig assistans i situationer då behovet av assistans för den dagliga livsföringen för en person överstiger i genomsnitt 20 timmar per vecka. Det statliga stödet lämnas till den enskilde i form av bidrag. Assistansersättningen ska användas till assistentens eller assistenternas lönekostnader eller till de avgifter som kommunen eller någon annan som svarar för insatsen debiterar (prop. 1992/93:159 s. 68 och 69). Den i lag angivna 20-timmarsregeln är således en gräns som avgör om det är staten eller kommunen som ska täcka kostnaden för den personliga assistansen. Regeln är flexibel i den meningen att det är det genomsnittliga behovet per vecka som ska beräknas. Däremot kan minimitiden inte underskridas. örsäkringskassan har beräknat att behov av hjälp med sina grundläggande behov uppgår till i genomsnitt 18 timmar i veckan och har därför avslagit hennes begäran om assistansersättning. Länsrätten, som har beaktat att under viss tid varje dygn har behov av dubbel assistans, har beräknat behovet till 20 timmar och 40 minuter per vecka och därför funnit att är berättigad till assistansersättning. Regeringsrätten noterar inledningsvis att det är ostridigt i målet att har behov av dubbel assistans. Vidare finner Regeringsrätten inte skäl att ifrågasätta länsrättens beräkning av den tid som hon behöver dubbel assistans

4 Mål nr samt konstaterar att behovet avser sådana situationer som gäller grundläggande behov. rågan blir då om behovet av dubbel assistans ska påverka beräkningen av tiden för behov av hjälp med de grundläggande behoven. örsäkringskassan anser att bedömningen av de grundläggande behoven är en bedömning av den tidsrymd en person har behov av stöd av en annan person och att man därvid inte ska beakta huruvida det inom denna tidsrymd samtidigt behövs stöd av ytterligare en eller flera personer. Kammarrätten har funnit att örsruaingskassans tolkning av 20-timmarsregeln i LASS inte står i samklang med lagens syfte. Kammarrätten har vidare med åberopande av bl.a. ovan angivna förarbetsuttalanden om vad assistansersättningen är avsedd att täcka funnit att det vid fastställande av assistansersättning kan tas hänsyn till dubbel bemanning. Därför saknas enligt kammarrätten skäl för att inte tillämpa motsvarande synsätt även vid uträknandet av om de grundläggande behoven uppgår till 20 timmar. Den dubbla bemanningen bör därmed tas i beaktande vid beräkningen. Regeringsrätten gör samma bedömning som kammarrätten. Överklagandet ska därför avslås. /lai Karin Almgren f/t-- Lennart Hamberg Henrik Jermsten Avd. Il öredraget u J4 fffe Charlotta Berglund öredragande regeringsrättssekreterare

5 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning Meddelad i Stockholm Mål m Sida 1 (5) KLAGANDE örsäkringskassan Stockholm MOTPART Ombud: Elina Erlandsson Assistansia AB Box Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län dom den 29 september 2008 i mål nr, se bilaga SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning LASS örsäkringskassan yrkar att kammarrätten upphäver länsrättens dom och fastställer örsälaingskassans beslut. Till stöd för sin talan åberopar kassan Kammarrätten i Stockholms dom den 17 mars 2008 i mål nr och anför bl.a. följande. Behov av dubbel assistans ska inte påverka beräkningen av behov av hjälp med de grundläggande behoven. Om av länsrätten beräknade behov av hjälp med de grundläggande behoven (20 timmar och 40 minuter per vecka) minskas med felaktigt beviljad dubbel assistans (I timme och 30 minuter per vecka) leder redan det till att behov av personlig assistans för sina grundläggande behov inte uppgår till 20 timmar per vecka. Kassan är av den uppfattningen att länsrättens bedömning av behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i övrigt är alltför generöst tilltagen och anser att det av kassan beräknade behovet uppgående till 18 timmar är väl avvägt. Dok.Id Postadress Box Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 Telefon Telefax E-post: kammarrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-16:00

6 Sida 2 Mål nr bestrider bifall till överklagandet. SK.ÄL Tillämpliga lagbestämmelser framgår av länsrättens dom rågan i målet är om har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Som gnmdläggande behov räknas hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Av handlingarna framgår att har en CP-skada i form av spastisk diplegi och att hennes funktionshinder innebär ett omfattande behov av hjälp och stöd. Hon behöver förutom hjälp med alla förflyttningar, till och från rullstol osv. även omfattande hjälp vid alla ADL-situationer såsom hygien och toalett, på- och avklädning och matsituationer. örsäkringskassan har beräknat att behov av hjälp med sina grundläggande behov uppgår till i genomsnitt 18 timmar i veckan och har därför avslagit hennes begäran om assistansersättning. Vid beräkningen har örsäkringskassan inte medräknat den dubbla assistans som anser sig vara i behov av vid vissa moment. Länsrätten har, med beaktande av behov av dubbel assistans vid vissa moment, kommit fram till att hennes behov av hjälp med de grundläggande behoven uppgår till i genomsnitt 20 timmar och 40 minuter i veckan och att hon därför är berättigad till assistansersättning. Kammarrätten gör följande bedömning. har anfört att hon behöver dubbel assistans vid nattliga toalettbesök, efter dusch för hjälp med torkning och förflyttning, vid påkläd-

7 Sida 3 Mål nr ning av ortoser och kläder på underkroppen, i samband med extra dusch och ombyte efter hon har kräkts eller drabbats av inkontinens. örsäkringskassan har i sitt överklagande framhållit att kassans beräknade behov uppgående till 18 timmar är väl avvägt men i övrigt inte anfört några särskilda synpunkter vad beträffar behov av dubbel bemanning. Mot denna bakgrund finner kammarrätten inte anledning att ifrågasätta behov av dubbel bemanning för de aktuella momenten. örsäkringskassan har emellertid gjort gällande att behovet av dubbel assistans inte ska påverka beräkn.ingen av behov av hjälp med de grundläggande behoven. Det saknas vägledning i förarbeten och praxis när det gäller frågan om dubbel bemanning ska beaktas vid beräkningen av behovet av hjälp med de grundläggande behoven. Om man emellertid ser till syftet med införandet av LASS så var detta att det skulle tillskapas ett finansieringssystem som innebar att staten skulle avlasta kommunen kostnader för mer omfattande insatser i form av personlig assistans. I förarbetena (prop. 1992/93:159 s. 68) anges att staten bör åta sig hela kostnadsansvaret för personlig assistans i situationer då behovet av assistans för den dagliga livsföringen för en person överstiger i genomsnitt 20 timmar per vecka. Genom ändringar som trädde i kraft den 1 juli 1996 gäller numera 20-timmarsregeln inte behovet av assistans för den dagliga livsföringen utan istället behovet av assistans för uppfyllandet av de grundläggande behoven (prop. 1995/96:146 s. 13). Om man ser till syftet med lagstiftningen blir således den avgörande frågan vilken kostnaden är för insatsen och vem, staten eller kommunen, som ska bära denna kostnad. Om, såsom örsäkringskassan menar, behovet av dubbel assistans inte ska påverka beräkningen av behovet av hjälp med de grundläggande behoven faller kostnaden i detta fall istället på kommunen. Att tolka lagen på detta sätt står enligt kammarrätten inte i samklang med syftet med lagen såsom det angetts i ovan nämnda förarbeten. I förarbetena finns vidare vissa allmänna uttalanden om vad assistansersättningen är avsedd att täcka. Med assistansersättning ska den enskilde själv kunna anställa den personlige assistenten eller mot ersättning anlita kommunen eller annat organ som arbetsgivare för assistenten. Avsikten är att assistanser-

8 Sida 4 Mål nr sättningen ska användas till assistenten eller assistenternas lönekostnader eller till de avgifter som kommunen eller någon annan som svarar för insatsen debiterar (prop. 1992/93: 159 s. 69). Dessa förarbetsuttalanden kan inte tolkas på annat sätt än att det vid fastställande av assistansersättning även kan tas hänsyn till eventuell dubbel bemanning (J fr även RÅ 2008 ref. 17). Det saknas enligt kammarrätten skäl för att inte tillämpa detta synsätt även vid uträknandet av om de grundläggande behoven uppgår till 20 timmar. På dessa skäl instämmer kammarrätten i länsrättens bedömriing att den dubbla bema!l_riingen bör tas i beaktande vid beräkningen. Med hänsyn till det dokumenterat omfattande behovet har av stöd och hjälp finner kammarrätten vidare att den av länsrätten gjorda beräkningen av behovet av hjälp med grundläggande behov är rimlig. Överklagandet ska mot denna bakgrund lämnas utan bifall. SLUT Kammarrätten avslår överklagandet. Kammarrättens interimistiska beslut den 19 november 2008 skall inte längre gälla. HUR MAN ÖVERKLAGAR (formulär 4) se bilaga. y[ll. Håkan ri1jj - a;;; ;sta Ihrfelt Jkaw a f1 Susanna Angantyr lagman (skiljaktig) kammarrättsråd referent tf assessor (} u«/i? Barfe';all föredragande Håkan Berglins skiljaktiga mening Enligt 3 LASS gäller som villkor för rätt till assistansersättning att den funktionshindrade har behov av personlig assistans för sina

9 Sida 5 Mål m grundläggande behov "under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan". Inget i lagtexten antyder att den sålunda angivna minimitiden skulle vara flexibel på så sätt att ko1tare tid skulle räcka för rätt till ersättning i fall där nödvändig assistans kräver mer än en hjälpperson. En naturlig tolkning av villkoret, så som det är formulerat, är därför enligt min mening att rätt till ersättning förutsätter ett genomsnittligt behov av assistans för grundläggande behov under en sammanlagd tidsrymd av mer än 20 timmar i veckan och att det följaktligen saknar betydelse om hjälpbehovet kan tillgodoses med en 1-iJälpperson eller inte. Varken lagens förarbeten eller rättspraxis innehåller något som enligt min mening ger anledning att frångå den tolkningen. Mot den bakgrunden finner jag att behov av assistans för grundläggande behov inte uppgår till i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Överklagandet skall därför enligt min mening bifallas.

10 Meddelad i Mål nr Rotel 662 Sida 1 (15) Stockholm KLAGANDE Ombud Elina Erlandsson Assistansia AB Box Örebro MOTPART örsäkringskassan Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT örsäkringskassans beslut den 25 september 2007 SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning - LASS SLUT Länsrätten bifaller överklagandet och förklarar berättigad till statlig assistansersättning med sammanlagt timmar och 40 minuter per år. Dok.Id Postadress Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon Telefax E-post: lansrattenistockholin@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

11 Sida 2 BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. örsäkringskassan avslog i beslut den 25 september 2007 ansökan om assistansersättning. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande.. bedöms tillhöra den personkrets som kan :fä assistansersättning. ör rätt till assistansersättning enligt LASS krävs att personlig assistans med de gnindläggande behoven överstiger i genomsnitt 20 timmar per vecka. örsäkringskassan beräknar det grundläggande hjälpbehovet till i genomsnitt 18 timmar per vecka. har överklagat beslutet och yrkar att länsrätten ska förklara henne berättigad till assistansersättning. Till stöd för sin talan anför hon i huvudsak följande. Hon har en CP-skada i form av spastisk diplegi som bl.a. innebär omfattande stelhet i stora delar av kroppen samt behov av rullstol. Hon behöver hjälp med förflyttningar och vid alla ADL-situationer, som hygien och toalett, på- och avklädning och matsituationer samt viss dubbel assistans. På grund av sitt funktionshinder behöver hon även hjälp med daglig träning och ett flertal aktiviteter som är bra för balans, styrka och spasmer. Nedan följer ett förtydligande av tidsredovisningen för de grundläggande behoven.. Toalettbesök: Hon har en blåsfunktionsstörning som medför en besvärlig urininkontinens och har ordinerats medicin av uroterapeut samt toaletträning. Vid varje toalettbesök behöver hon hjälp med förflyttning till och från toaletten, stöd och tillsyn på toalettstolen då hon har svårt med balansen, rengöring efteråt samt på- och avklädning. På natten tar toalettbesöken längre tid, bl.a. för att hon använder helbensortoser. Hon går på toaletten i genomsnitt 2 gånger per natt. På dagen tar hjälp vid ett toalettbesök i genomsnitt 7,5 minuter och på natten i genomsnitt I 0 minuter. Personlig hygien: örsäkringskassan har helt bortsett från den hjälp hon behöver vid bad i badkar 2-3 gånger per vecka. örsäkringskassan har beräknat hjälp med bad, toalett och tandborstning till 10 minuter per kväll. I intyg från arbetsterapeut beskrivs hur hon inte kan lämnas ensam i badkar och att hon behöver hjälp av två personer. Måltider: Hon har svårigheter att få i sig tillräckligt med näring och behöver stöd vid varje måltid. Hon mår ofta illa och kräks på morgonen i genomsnitt 3 gånger per vecka efter hon har ätit. Hon behö-

12 Sida 3. ver hj älp med att fördela maten och att få den upplagd. Hon kan till viss del äta och dricka med vänster hand men behöver också stöd och handgriplig hj älp med att hålla sked och arm rätt då hon är stel, spastisk och kan överanstränga sig. Hon äter frukost, mellanmål, middag och kvällsmat hemma en skoldag, samt lunch och ett extra mellanmål hemma en lovdag. Hjälp behovet beräknas till mellan 5-15 minuter beroende på storlek av måltid och bör beräknas till 45 minuter per skoldag och 1 timme och 5 minuter per lovdag. Dubbel assistans: Hon behöver vid ett flertal grundläggande moment hj älp' av två vuxna personer. Exempelvis har den dubbel assistans som hon behöver vid toalettbesök, dusch och bad inte beaktats som grundläggande behov. Hennes behov av dubbel assistans är avgörande för att hon ska få sina grundläggande behov tillgodosedda. bifogar intyg gällande ADL-förmåga utfärdat den 23 november 2007 av leg. arbetsterapeut rancisca Wikström, Habiliteringen, Skanskvarnsskolan, intyg utfärdat den 23 november 2007 av leg. sj ukgymnast Gunilla Högberg, Habiliteringen, Skanskvarnsskolan, intyg utfärdat den 14 november 2007 av uroterapeut och barnsjuksköterska Helena Öbom, Karolinska Universitetssjukhuset, intyg utfärdat den 14 september 2007 av sj ukgymnast Karin Thews, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, skrivelse utfärdad den 19 juli 2007 av genom ombud avseende tidsredovisning av de grundläggande hjälp behoven och intyg utfärdat den 18 juli 2007 av överläkare Per Skogsberg, Karolinska Universitetssjukhuset. örsäkringskassan vidhåller sitt beslut. Till stöd för sin inställning anför örsäkringskassan i huvudsak följ ande. Det behov av personlig assistans för grundläggande behov som örsäkringskassan beräknat är väl avvägt och behov av dubbelbemanning ska inte påverka tidsberäkningen. örsäkringskassan vill särskilt framhålla att vad som benämns "hjälp med morgonrutiner" innefattar stöd vid frukost och även daglig dusch (som ingår i hygien vid toalettbesök) samt att det i beräkningen medtagits tid för extra dusch och bad dagligen. SKÄL Tillämpliga bestämmelser

13 LÄNSRÄTTENI Sida4 I 3 1 st. LASS stadgas att den som omfattas av 1 LSS har, utom i vi fall som anges i 4,rätt att för sin dagliga livsföring få assistansersättning enligt denna lag oin han eller hon har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Personlig assistans har enligt LASS samma betydelse som i 9 a LSS. I 9 a LSS stadgas att med grundläggande behov avses hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Utredningen i målet Länsratten har tagit del av intyg utfärdat den 23 november 2007 av leg. sjukgymnast Gunilla Högberg, Habiliteringen vid Skanskvarnsskolan, intyg utfärdat den 14 november 2007 av uroterapeut och barnsjuksköterska Helena Öborn, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, intyg utfärdat den 14 september 2007 av sjukgymnast Karin Thews, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Av utredningen i målet följer bl.a. följande. Modern har helt vårdbidrag sedan juni har cerebral pares i form av spastisk diplegi och bedömts tillhöra personkrets 1 3 LSS. kunde tidigare stå och gå med stöd. Under våren 2007 har. hon opererats i höfterna och använder stödskenor, dvs. ortoser, dag och natt. Efter operationen har hennes rörelse och förflyttningsförmåga försämrats. går i skolan mellan kl två dagar per vecka, övriga dagar går hon till kl är spastisk och stel i hela kroppen, främst benen och höger sida av överkroppen. Hon får botoxinjektioner minst var sjätte månad i sina ben, ibland i arm och hand. Hon använder specialskor. behöver, förutom hjälp med alla förflyttningar till och från rullstol, hjälp vid ADL-situationer, hjälp med hygien, toalettbesök, på- och avklädning och i matsituationer. kan hjälpa till att ta av sig sin tröja, men behöver hjälp med underkläder, byxor och strumpor. Hon behöver hjälp med påklädning.. äter.och dricker själv men behöver hjälp med att skära och stöd under måltiden. Hon behöver hjälp vid daglig träning i ståskal, kontrakturprofylax och ett flertal

14 Sida 5 aktiviteter som är bra för hennes balans, styrka och spasmer. örsäkringskassan beräknar grundläggande hjälpbehov enligt följande. Morgonrutiner (hygien vid toalettbesök, daglig dusch, påklädning samt bereda och stötta vid frukosten): 45 minuter per dag, dvs. 5 timmar och 15 minuter per yecka. Toalettbesök hemma: 4 tillfällen per dag å 5 minuter, dvs. 2 timmar och 20 minuter per vecka. Klädsel: 15 minuter per dag, dvs. 1 timme och 45 minuter per vecka. Extra dusch och bad: 20 minuter per dag, dvs. 2 timmar och 20 minuter per vecka Toalettbesök nattetid: 10 minuter per natt, dvs. 1 timme och 10 minuter per vecka. Måltider vardagar: 1 timme och 45 minuter per vecka. Hjälp med kvällsrutiner, dvs. personlig hygien och tandborstning: 1 timme och 10 minuter per vecka. Summa vardagar: 15 timmar och 45 minuter per vecka. Under lediga dagar tillkommer följande. Hjälp vid toalettbesök: 4 tillfällen per daga 5 minuter, dvs. 20 minuter per dag. Måltider helgdagar: 15 minuter per dag. Summa tillkommande hjälpbehov lediga dagar: 35 minuter per dag. Det grundläggande hjälpbehovet under skolveckor uppgår således till 16 timmar och 55 minuter per vecka. Det grundläggande hjälpbehovet under lovveckor uppgår till 19 timmar och 50 minuter per vecka. Med 37 skolveckor beräknas hjälp behovet under skolveckorna sammanlagt uppgå till 626 timmar. Med 15 veckor lov beräknas hjälpbehovet under lovveckorna sammanlagt uppgå till 302 timmar och 30 minuter. Delat på hela årets veckor blir genomsnittet cirka 18 timmar per vecka. Tiden som beräknats är den hjälp som behöver utöver det stöd som barn i henne ålder behöver. Tid för dubbelbemanillng ingår inte i det grundläggande hjälpbehovet. Det bedöms inte att har de svårigheter med kommunikation som avses för att räkna detta till grundläggande hjälpbehov. Av intyg gällande ADL-förmåga utfärdat den 23 november 2007 av leg. arbetsterapeut rancisca Wikström, Habiliteringen, Skanskvarnsskolan, framgår bl.a. följande.

15 Sida 6 Toalettbesök:. har dagligen långa skenor och behöver hjälp vid alla toalettbesök. Hon klarar inte förflyttning mellan rullstol och toalett självständigt. Hon kan inte få av eller på sina byxor själv. Det har ofta kommit lite i byxorna när hon väl kommer på toaletten och behöver då hjälp att byta kläder. Hon behöver uppmuntras att sitta kvar på toaletten för att bli riktigt färdig. Hon behöver hjälp med torkning. vaknar nattetid, i snitt 3 gånger per natt, och får då hjälp med att gå på toaletten. Dusch: behöver hjälp med förflyttning till duschpall. Hon kan hjälpa till med att tvätta sig, men kommer bara åt en begränsad yta. I övrigt behöver hon hjälp. Bad: tycker om att bada i badkar. Hon behöver hjälp ned och upp ur badkaret med hjälp av två personer och kan inte lämnas utan tillsyn. Tandborstning:.. kan hjälpa till med att borsta tänderna men behöver hjälp med att få det gjort ordentligt. På- och avklädning:.. kan utföra vissa moment, men det tar mycket lång tid. Hon behöver hjälp med på- och avklädning och att ta på och av skenorna. örflyttning: kör en manuell rullstol självständigt inomhus och korta sträckor och på jämnt underlag utomhus. Längre sträckor och vid ojämnt underlag behöver hon hjälp. Av skrivelse utfärdad den 19 juli 2007 av genom ombud avseende tidsredovisning utvisande behovet av personlig assistans med de grundläggande hjälpbehoven framgår bl.a. följande. behov av hjälp vid grundläggande och övriga moment är i jämförelse med en jämnårig flicka mycket omfattande.. behov av personlig assistans för de grundläggande behoven kan beskrivas enligt följande. Morgonrutin: blir väckt mellan kl för att hinna bli klar till skolskjutsen som kommer kl Hennes funktionshinder innebär mer smärta om hon stressas. Stretching: På morgonen tas nattskenoma av och stretchas i minuter för att få igång hennes stela kropp. örflyttning:.. behöver stöd och hjälp med förflyttning till rullstol och sedan till badrummet. Hon kan köra sin rullstol själv med sin vänsterarm kortare sträckor inomhus, men på morgonen är hon extra stel och behöver hjälp. f'ar sedan stöd att sätta sig på toaletten samt för att ta sig till duschpallen. Efter det att hon är klar i badrummet får hon hjälp med förflyttning till köket. (5 minuter)

16 Sida 7 Toalett: När går på toaletten behöver hon, trots handtag vid sidorna, tillsyn då hon kan ramla på grund av dålig balans och spasmer. Efteråt behöver hon hjälp med att torka sig. (5-10 minuter) Avklädning:. kan hjälpa till med att lyfta och dra lite med sin vänsterarm men har ett totalt hjälp behov med underkläder, byxor och strumpor. (5 minuter) Dusch och hygien: behöver hjälp med att borsta tänderna. Hon försöker lite själv för att tränas och sedan behöver hon hjälp med att avsluta När hon duschar sitter hon på en duschpall med handtag. Hon försöker hjälpa till lite själv genom att hålla i slangen, men oftast sitter hon och håller i sig för att inte ramla. Hon behöver hjälp med all intvålning, schamponering och avsköljning. Efter det att har duschat blir hon extra stel och på grund av att hon är blöt och hal behöverhon hjälp av två personer med att torka sig och förflyttas till rullstol. (20 minuter) Påklädning:. använder skenor som går långt upp på benen och det behövs två personer för att sätta på dem samt att sätta på henne långa strumpor och byxor. Sedan behöver hon hjälp med påklädning av överkroppen (5-10 minuter). Morgonrutinen tar sammanlagt 45 minuter. Eftersom ett barn i samma ålder utan funktionshinder också behöver ett visst stöd vid dessa moment, beräknas hjälpbehov med 30 minuter, varav 15 minuter är dubbel assistans vid förflyttning efter dusch, torkning samt påklädning av skenor och byxor. De andra grundläggande behoven beräknas enligt följande. Måltider: har matningssvårigheter och har tidigare haft PEG. Man har nu provat att ta bort den för att träna att äta normal mat. mår ofta illa och kräks på morgonen i genomsnitt 3 gånger per vecka. kan äta själv när hon fått hjälp med att fördela maten och fått den upplagd. Hon dricker i mugg med handtag med vällster hand. Under varje måltid behöver tillsyn och hjälp med fördelning, samt stöd och handgriplig hjälp med att hålla skeden och armen rätt. är stel och spastisk även i vänsterarmen varför hon håller mycket hårt i skeden och måste få hjälp för att int överanstränga sig. äter frukost, mellanmål, middag och kvällsmat hemma en skoldag, samt lunch och ett extra mellanmål en lovdag. Hennes hjälpbehov beräknas endast för handgriplig hjälp som går utöver det normala föräldraansvaret. Tidsåtgång: 45 minuter per skoldag + 1 timme och 5 minuter per lovdag = 6 timmar per skolvecka respektive 8 timmar och 10 minuter per lovvecka. Toalett: går på toaletten varannan timme. Hon behöver hjälp med förflyttning till och från toaletten, stöd och tillsyn på toalettstolen, rengöring efteråt samt av- och påklädning. Hon äter medicin för njurar och blåsa för att inte kissa på sig. En skoldag går. på toaletten mellan 3-4 gånger och på en lovdag mellan 7-8 gånger och

17 Sid a 8 hjälpbehovet är mell an 5-10 minuter per gång. Tidsåtgång: 30 minuter per skold ag + 1 timme per lovd ag = 4 timmar och 30 minuter per skolveck a respektive 7 timmar per lovveck a. På- och avklädning: behöver hjälp med alla moment vid påoch av klädning av kläder och ytterkläder. Hon behöver även hjälp med ytterkläder mellan 2-4 gånger per dag a 5-10 minuter beroende på väder och om det är en skol-eller lovd ag. Tidsåtgång: I genomsnitt 15 minuter per dag, dvs. 5 timmar och 15 minuter per veck a. Extra dusch och ombyte: På grund av att. kräks i genomsnitt 3 gånger per veck a.efter frukost behöver hon hjälp med att tvätt as av altern ativt duscha, byt a kläder samt ät a igen. Hon kommer oft a hem och har kiss at på sig, ibl an d bajs at, och behöver då hjälp med att dusch a och byt a kläder. Extr a dusch och ombyte beräkn as därför till 20 minuter per dag, varav 15 minuter med dubbel as sistans. Tidsåtgång: 35 minuter per dag, dvs. 4 timmar och 5 minuter per vecka. Kvällsrutin: När badar behöver hon hjälp av två personer. Hon behöver någon som håller i henne och någon som hjälper henne. Badet brukar var a minst 1timme 2-3 gånger per veck a. Hjälp med övrig hygien såsom to alettbesök och tandborstning, likn ar den på morgonen. Tidsåtgång: I genomsnitt 4 timm ar och 30 minuter per veck a. Nattetid: lägger sig för natten kl men somnar inte direkt och är oft a ledsen. Varje natt vaknar minst 3 gånger och rop ar på föräldrarn a för att få hjälp med att gå på to aletten, drick a,ät a eller bar a lugn as. När hon går på to aletten, i genomsnitt 2 gånger a 10 minuter per natt, behöver hon på grund av sin a nattskenor hjälp av dubbel as sistans. Tidsåtgång: 7 timmar per veck a. behov av personlig as sist ans för de grundläggande behoven uppgår till 36 timmar och 35 minuter per skolvecka respektive 41 timmar och 25 minuter per lovvecka. Med de övrig a behoven h ar as sist ans enligt följande. behov av personlig ör.flyttning och handräckning: örutom den tid som beräkn ats för hjälp med förflyttning ar och handräckning dagen behöver ytterlig are stöd. Hon sitter i rullstol och behöver hjälp med att köras i sin manu ll a rullstol inomhus. Utomhus har en elrullstol som hon kör själv. behöver hjälp med förflyttning till och från rullstol samt till och från aktiviteter, till skoltaxi, etc.. tapp ar oft a saker och behöver omf att ande hjälp med handräckning när hon vill ha något eller gör a något. Byte av skenor och ortoser tillkommer också. Tidsåtgång: 3 timmar och 30 minuter per veck a. Stretching: får hjälp med stretching av kroppen i sängen på morgonen mellan 10-' 15 minuter samt inn an hon f'ar på sig natt skenorn a på kvällen. Hon får även mass age över bröstet för problem

18 LÄNSRÄTTENI Sida 9 med lungfunktion som påverkas av hennes infektionskänslighet. Tidsåtgång: 8 timmar och 10 minuter per vecka. Träning ör att stimulera muskler tränas hon i ståskal samt för hennes högerarm och finmotorik. Hon står i ståskal mellan 1-2 timmar varje kväll. Under tiden måste hon stimuleras för att inte tröttna. Hon får också hjälp med att kommunikationsträna med uppgifter hon :fatt från logoped. Tidsåtgång: 8 timn:iar per vecka. Aktiviteter: har flera aktiviteter som hon deltar i cirka 5 dagar per vecka. På Astrid Lindgrens Barnsjukhus finns varmbad och då behöver hon dubbel assistans. Rullstolsbadet i Nacka tycker allra bäst om. Hon går på handikappridning i Huddinge. Träffstugan är en grupp med funktionshindrade barn och ungdomar som hittar på aktiviteter tillsammans.. har även en specialcykel och tycker om att gå på promenader och leka på gården. Tidsåtgång: 10 timmar per skolvecka respektive 14 timmar per lovvecka. Läkarbesök: Tidsåtgång: träffar läkare i genomsnitt 1 timme per vecka. sammanlagda behov av personlig assistans för de övriga behoven uppgår till 30 timmar och 40 minuter per skolvecka respektive 34 timmar och 40 minuter per lovvecka. Totalt uppgår behov av assistans, för grundläggande och övriga behov, till 67 timmar och 15 minuter per skolvecka respektive 76 timmar och 5 minuter per lovvecka. har 15 lovveckor per år och snittuträkningen blir 69,89 timmar per vecka. Kammarrätten i Stockholm har i mål nr menat att ett rimligt föräldraansvar för en åttaåring är 3 timmar per dygn. Ett avdrag på knappt 10 timmar per vecka bör därför vara rimligt för det stöd som en jämnårig flicka behöver. Detta innebär ett genomsnittligt hjälpbehov med 60 timmarper vecka. Av kommunicering rörande förslag till beslut för utfärdad den 20 september 2007 av Elina Erlandsson (Assistansia AB) ombud för, framgår bl.a. följande. Den dubbelassistans som behöver vid toalettbesök och dusch har inte beaktats. behov av dubbel assistans är avgörande för att hon ska :fa sina behov tillgodosedda och behov av dubbel assistans har inte ifrågasatts. Vidare har örsäkringskassan endast beaktat ett toalettbesök a 10 minuter per natt och inte den övriga hjälp är i behov av då hon vill ha något att dricka eller äta. örsäkringskassan har endast beräknat hjälp vid toalettbesök hemma till 5 minuter per besök.

19 Sida 10 behöver dock hjälp mellan 5-10 minuter och det finns ett tillsynsbehov under hela besöket. Alternativt kan en beräkning i genomsnitt göras på 7, 5 minuter per besök.. hjälpbehov vid måltider i hemmet har beräknats till 15 minuter per skoldag och 30 minuter per lovdag. Hjälpbehovet beräknas dock till mellan 5-15 minuter per måltid och bör således beräknas till 45 minuter per skoldag respektive 1 timme och 5 minuter per lovdag. Vid örsäkringskassans beräkning av behovet vid kvällsrutinen har inte beaktats behov av hjälp vid bad 2-3 gånger per vecka. Länsrättens bedömning I målet är ostridigt att bedöms tillhöra den personkrets som avses i 1 3 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och att hon har behov av stöd och hjälp i det dagliga livet. råga i målet är om är berättigad till assistansersättning för sin dagliga livsförmg. En grundläggande förutsättning för rätt till assistansersättning enligt 3 LASS är att den funktionshindrade har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Innebörden av begreppen personlig assistans och grundläggande behov framgår av 9 a LSS. Som hjälp med grundläggande behov räknas hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. De grundläggande behoven ska utredas på sådant sätt att de kan uppskattas i tid. I anslutning till de hjälpsituationer som ingår i de grundläggande behoven kan det finnas andra personliga behov av hjälp, t.ex. behov av hjälp med att laga mat eller behov av hjälp med att ta fram och välja ut kläder. Dessa moment kan vara andra personliga hjälpbehov i den dagliga livsföringen men ingår inte i beräkningen av behov av personlig assistans med de grundläggande behoven (prop /9 6:146, s. 20).

20 Sida 11 Vid bedömningen av omfattningen av behov av hj älp med sina grundläggande behov ska bortses från den tid hon vistas i eller deltar i barnomsorg eller skola. Det antas att skolåret omfattar 37 skolveckor och 15 lediga veckor. Vidare ska hänsyn tas till vad som normalt kan anses falla inom ramen för det föräldraansvar som enligt föräldrabalken åvilar alla vårdnadshavare med hänsyn till barnets ålder, utveckling och omständigheter i övrigt. Tid för förflyttning som är nödvändig för att det grundläggande behovet ska tillgodoses ingår i beräkningen (KRS 2003 :6 om assistansersättning, s. 60). Personlig hygien är enligt ADL-intyg i behov av hj älp vid toalettbesök med avseende på förflyttning, på- och avklädning samt rengöring. Nattetid går på toaletten mellan 2 gånger, då med nattskenor, och dagtid går hon på toaletten mellan 7-8 gånger per dag, varav mellan 3-4 gånger per dag hemma under en skolvecka. har anfört att hon behöver dubbel assistans vid toalettbesök nattetid. En rimlig bedömning torde vara att aktiv hj älp vid toalettbesök uppgår till 7,5 minuter per toalettbesök på dagen och till 10 minuter för aktiv hj älp vid varje toalettbesök på natten. är i behov av hj älp för att avsluta tandborstning. Länsrätten beräknar tidsåtgången för aktiv hj älp med tandborstning till 5 minuter per dag. När duschar sitter hon på duschpall med begränsad möj - lighet att hj älpa till. Det antas att duschar dagligen. var vid tiden för beslutet 11 år, en ålder då de flesta barn utan funktionshinder torde klara att duscha mer eller mindre.sj älvständigt. Med beaktande av att synes oförmögen att sj älv hj älpa till vid dusch i någon större utsträckning beräknar länsrätten tidsåtgången till 15 minuter per dusch. badar 2-3 gånger per vecka med hj älp av två vuxna och det tar cirka 1 timme. Då ingenting framkommit som visat att är i behov av att bada, t.ex. av medicinska skäl, anses hennes grundläggande behov av daglig rengöring uppfyllda med 15 minuter per dag för

21 Sida 12 dusch. Tid för ytterligare aktiv hj älp med rengöring i samband med att kräks eller drabbas av inkontinens torde uppgå till totalt 1 timme per vecka. örflyttning i samband med hj älp med den personliga hygienen beräknas uppgå till i genomsnitt 10 minuter per dag, dvs. 1 timme och 10 minuter per vecka. Tidsåtgången för aktiv hj älp med den personliga hygienen bedöms av länsrätten uppgå till cirka 11 timmar och 10 minuter per skolvecka (inklusive två helgdagar) och till 13 timmar och 30 minuter per ledig vecka. Genomsnittlig tidsåtgång för hj älp med den personliga hygienen torde således uppgå till I I timmar och 40 minuter per vecka. På- och avklädning behöver hj älp med på- och avklädning vid varj e toalettbesök. På nätterna tar proceduren längre tid då hon då använder helbensortoser.. har ett totalt hj älpbehov med underkläder, byxor och strumpor men kan i övrigt hj älpa till något med vänster arm. ör att få på sig ortoser behöver hj älp av dubbel assistans. har beräknat tidsåtgången för hj älp med på- och avklädning till 15 minuter per dag. Extra ombyte har därtill beräknats till 20 minuter per dag (inklusive dusch), varav 15 minuter med dubbel assistans, vid de tillfällen då drabbas av inkontinens. Även örsäkringskassan har beräknat tidsåtgången för hj älp med på- och avklädning till 15 minuter per dag men har däri inkluderat tid för extra ombyte. Länsrätteri ser ingen anledning att frångå örsäkringskas-. sans bedömning. Tid för hj älp med på- och avklädning uppgår till 1 timme och 45 minuter per dag. Matsituationer Hj älp med måltider bör, utöver hj älp med sj älva intagandet av föda, även anses innefatta hj älp med att ställa i ordning före och efter måltiden. Härtill bör dock även beaktas föräldraansvaret som är relativt omfattande vad gäller en elvaåring.. har vissa matsvårigheter. Cirka 3 gånger per vecka kräks hon efter frukost och måste äta igen. kan äta sj älv efter att ha fått maten serverad och fördelad. Hon dricker ur mugg med

22 STOCiillOLMS LÄN Sida 13 vänster hand. Under måltiden behöver. tillsyn och hj älp samt stöd och handgriplig hj älp att hålla skeden och armen rätt. Hon är stel och spastisk. em dagar per skolvecka äter hon lunch och ett av mellanmålen i skolan. örsäkringskassan har beräknat tidsåtgången för hj älp i matsituationer till 15 minuter per skoldag för middag och 3 0 minuter per ledig dag under förutsättningen att äter och dricker sj älvständigt. Länsrätten bedömer att det rimligtvis borde ta mer än 15 minuter per skoldag att aktivt hj älpa i matsituationer, främst mot bakgrund av att. behöver aktiv handgriplig hj älp för att faktiskt äta. En rimlig beräkning torde vara att det aktiva hj älpbehovet uppgår till 40 minuter per skoldag (inklusive frukost, ett mellanmål och middag). Även för lediga dagar ska behovet räknas upp, dvs. till 1 timme per ledig dag. Tidsåtgången för aktiv hj älp i matsituationer bedöms uppgå till 5 timmar och 20 minuter per skolvecka (inklusive två helgdagar) respektive 7 timmar per ledig vecka. Genomsnittlig tidsåtgång för hj älp i matsituationer torde således vara 5 timmar och 50 minuter per vecka. Kommunikation Ett grundläggande behov av assistans för att kommunicera med andra innebär att den funktionshindrade behöver ha ytterligare en person närvarande för att alls kunna kommunicera (Socialstyrelsens allmänna råd, 1994: 1, s. 49). Länsrätten instämmer med örsäkringskassans bedömning att eventuellt behov av hj älp med kommunikation inte är sådant att det omfattas av de grundläggande behoven. Tillsyn ör att tidsåtgång för tillsyn ska medräknas i de grundläggande behoven krävs enligt praxis att personen i fråga är i behov av ständig, aktiv tillsyn för att inte skada sig sj älv, andra eller föremål i sin omgivning Gfr RÅ 1997 ref 23, RÅ 1997 not 60 och RÅ 2000 not 97). Av utredningen i målet framgår inte att behöver ständig tillsyn av sådant slag som förutsätter ingående kunskåper om henne.

23 Sida 14 Träningsinsatser hj älpbehov för bl.a. träningsinsatser är inte att hänföra till hennes grundläggande behov varför detta behov inte kan ligga till grund för bedömning av hennes rätt till assistansersättning med stöd av LASS. Dubbel assistans Vad gäller frågan om dubbel assistans anges varken i LASS eller dess förarbeten när det kan vara motiverat med flera assistenter samtidigt. I örsäkringskassans Vägledning 2003:6 anges två exempel på situationer då det enligt Socialstyrelsens allmänna råd 1994:1 (s. 50 f.) kan behövas hj älp av flera assistenter. När en person vistas i miljöer där det är nödvändigt med mänsklig lyfthjälp, kan två personer behövas för att ge assistans. Detta kan inträffa under resor, när man bor utanför hemmet, vid deltagande i fritidsoch träningsaktiviteter etc. Ytterligare exempel på situationer som kan kräva dubbel assistans är till exempel rörelseträning för personer med stora rörelsehinder. I Kammarrätten i Göteborgs dom den 19 december 2001, mål nr , har en person beviljats dubbel assistans med livräddande insatser. Domstolen fann att en kvinna behövde hj älp av två assistenter under måltider eftersom kvinnan hade mycket lätt för att sätta i halsen. Vid bedömning av behovet av dubbel assistans måste beaktas om assistansen är avsedd att tillgodose den hj älpbehövandes grundläggande och personliga behov. f; har anfört att hon behöver dubbel assistans vid nattliga. toalettbesök, efter dusch för hj älp med torkning och förflyttning, vid påklädning av ortoser och kläder på underkroppen, i samband med extra dusch och ombyte efter att kräkts eller drabbats av inkontinens. Länsrätten finner, till skillnad från örsäkringskassan, att omständigheterna i de angivna situationerna är sådana att de kan anses vara direkt hänförliga till att tillgodose grundläggande och personliga behov. Tid för personlig assistans med dubbel assistans beräknas till i genomsnitt 15 minuter per dag, dvs. 1 timme och 30 minuter per vecka.

24 Sida 15 Länsrätten beräknar totala behov av hj älp med de grundläggande behoven till totalt 20 timmar och 40 minuter per vecka. Länsrätten bifaller överklagandet och förklarar berättigad till statlig assistansersättning med sammanlagt timmar och 40 minuter per år. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 3104/la). ----} acarin Rathsman Rådman I avgörandet har även deltagit nämndemännen Bertil Jansson, Ingrid Österman Dahlgren och Kristina Hemiksson. öredragande har varit Jessica Lindgren.