Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet inom Södertälje kommun. Särskild prioritet ges till alla hotade (akut hotade, starkt hotade och sårbara) växt och djurarter. Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog bevaras och förstärks till år 2010. År 2010 finns de nyckelbiotoper som kommunen har kännedom om år 2003 fortfarande kvar. Inga biotopskyddsområden som fanns inom odlingslandskapet år 2000 försvinner. Naturreservatet Fifång har numera blivit ett marint naturreservat, som därmed är det första marina naturreservatet i sörmlandsskärgården. Genom att lägga till nya föreskrifter och ändra syftet med naturreservatet skyddas nu ett c:a 1 700 ha stort område, varav 234 ha är land. Under året har tre biotopskyddsområden i skogsmark inom Södertälje kommun inrättats. Två av dessa ligger inom Lövsta gårds marker i Enhörna. Det tredje området ligger inom en sockenallmänning på Mörkö. Den utökade skyddade arealen är 10,3 ha. Skyddad natur hektar 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Kommentar: Arealen har inte utökats under året trots att vi under året fått ett nytt marint reservat. Fifång var ju natureservat sen tidigare med samma avgränsning av området. Skillnaden är att syftena för reservatet har utökats att även omfatta den marina miljön. Diagrammet visar den areal som är skyddad som naturreservat respektive biotopskyddsområden enligt miljöbalken. Från år 1999 visar tabellen Södertälje kommun utan Nykvarn. Arealen skyddad natur i Södertälje år 2005 är cirka 5335 ha varav 2389 ha är vatten Stormfälld skog i Öbacken, Bränninge naturreservat. Foto: Bjarne Tutturen 20
Levande skogar procent 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Agenda 21:s mål Skogsbruket på kommunens mark är certifierat enligt FSC senast 2005. Södertälje kommuns skogar sköts med stor hänsyn till naturvårdens och friluftslivets intressen. Skogsmarken brukas på ett sådant sätt att fornlämningar och övriga kända värdefulla kulturlämningar inte skadas. Södertälje kommuns gröna kilar tillvaratas och skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kilarnas betydelse för människors rekreation samt djur och växters spridningsmöjligheter. Grönområden och parker med rekreationsvärden i kommunens tätorter bevaras. Skyddad skogsmark 0 1990 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Diagrammet visar skyddad skogsmark som andel av den totala arealen produktiv skogsmark. Från år 1999 gäller uppgifterna Södertälje kommun utan Nykvarn. Skyddet avser skog i naturreservat eller med biotopskydd. Skogens sköts på naturvårdens villkor och får oftast utvecklas fritt. Det nationella målet är att fem procent av skogen ska skyddas. I Stockholms län med 280 000 ha produktiv skogsmark är andelen skyddad skogsmark 3,3 procent medan andelen i vår kommun ligger på cirka 3,2 procent. Stormen Gudrun 8 9 januari 2005 orsakade omfattande skador i Södertäljeskogarna. I flera av de kommunala naturreservaten blev skadorna stora. Särskilt många träd föll inom ÖbackenBränninge naturreservat. På en liten yta ligger fortfarande hundratals träd kvar på marken. Dessa kommer att få ligga kvar för att bilda ett naturskogsliknande bestånd. Stigen runt skogskullen har dock röjts samt de träd som förstörde befintligt stängsel runt hagmarken. Även i Lina naturreservats hagmarker har en hel del vindfällen röjts. Miljökontoret har genomfört ett antal guidningar i skyddad natur samt en skogsdag i Kusens backe där stormfälld skog kördes fram med en liten skotare, traktor med skogsvagn och två hästekipage. Kommunens arbete med att få fram en skogspolicy har visat sig ta längre tid än planerat och kommer därför att pågå även under 2006. Skyddad kommunägd skogsmark procent 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Diagrammet visar skyddad kommunägd skogsmark som andel av den produktiva skogen, som totalt uppgår till 24 389 ha. Från år 1999 visar diagrammet Södertälje kommun utan Nykvarn, därav den stora procentuella ökningen. Merparten av den skyddade skogen ligger inom naturreservaten. Ingen ny kommunalägd skog har skyddats under året. 21
Ett rikt odlingslandskap % Jordbruksmarker inom kommunen som är av nationellt, regionalt eller lokalt intresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet bibehålls. Brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Hävden bibehålls på samtliga särskilt värdefulla naturbetesmarker och slåttermarker inom Södertälje kommun. År 2010 är arealen naturbetes och slåttermark den samma som år 2000. År 2010 bör minst 20 % av åkerarealen odlas ekologiskt eller biodynamiskt. Södertälje kommuns inköp av ekologiska/biodynamiska livsmedel fördubblas till år 2005 (jämfört med 2002) för att därefter öka ytterligare. Ekologiskt odlad mark 15 14 13 12 11 10 98 7 6 5 4 3 2 1 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Miljökontoret inledde under sommaren 2004 en förnyad inventering av de mest värdefulla ängsoch hagmarkerna i kommunen. Detta för att se om områdena fortfarande är i god hävd och om naturvärdena består. Den senaste inventeringen gjordes år 2000. Inventeringsarbetet slutfördes under 2005 och en slutrapport kommer att publiceras under 2006. Södertörnsekologerna har skickat ut en enkät om betesdjur och betesmarker till brukare i de tio kommunerna på Södertörn med omnejd. Syftet med enkäten är att försöka kartlägga var betesdjur finns i förhållande till betesmarker som är betydelsefulla ur naturvårdssynpunkt och som i vissa fall inte betas i brist på betesdjur. Nötboskapen är överlägsna landskapsvårdare på vissa markslag. Tyvärr minskar antalet gårdar med nötboskap i hela Mellansverige. Länsstyrelsen i Södermanlands län startade under året en inventering av dagfjärilar i landskapet Södermanland tillsammans med Sörmlands entomologiska förening. Projektet ska pågå fram till 2009. Som en introduktion har man gett ut en liten fjärilshandbok i fickformat. Inköpen av ekologiska livsmedel inom den kommunala sektorn uppgick 2005 till 83% mjölkprodukter och 7,4% för övriga livsmedel. Kommentar: År 2005 var 1057 hektar mark i kommunen KRAVodlad, en ökning med 51 hektar från året innan. Diagrammet visar andelen KRAVgodkänd åkermark av den totala åkerarealen i kommunen, som uppgår till 9 562 ha (2003). Källa: KRAV/SCB Skogsnätfjärilar som parar sig. Foto: Bjarne Tutturen 22
23 FÖRSURNING Bara naturlig försurning År 2020 är sjöarna inte längre drabbade av försurning som orsakas av människan. Försurningen beror på utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Svavelnedfallet i regionen var som störst under 1960 och 70talet. Nedfallet av svavel har minskat från 710 kg S/ha och år i början av 90talet till 35 kg S/ha och år de senaste åren. För nedfallet av svavel går utvecklingen i rätt riktning, medan nedfallet av kväve inte minskar nämnvärt. I dagsläget är nedfallet av kväve mellan 59 kg N/ha och år i olika miljöer. Om nedfallet underskrider 2,5 kg S/ha och år och 4 kg N/ha och år, så klarar sig de flesta miljöerna från påverkan. Nederbördens phvärde har förändrats från 4,3 1987 till 4,7 i dagsläget. Antalet sjöar med phvärden under 6 har minskat stadigt sedan 80talet. Länsstyrelsen har i sin 2005 reviderade åtgärdsplan för phvärdets förändringar i markvattnet 6.0 4.0 2.0 0.0 1992 1996 2000 2004 Oorganiskt aluminium 4.0 2.0 0.0 1992 1996 2000 2004 Källa: IVLrapporten B1632 kalkningsverksamheten pekat ut två kvarvarande åtgärdsområden i ett område beläget i ett bälte söder om Yngern. Länsstyrelsen kan bevilja statsbidrag med 85 % av kostnaden för sjökalkning då åtgärden i vid mening gynnar den biologiska mångfalden. Sedan 1992 har också försurningen och näringstillståndet i skogslandskapet följs upp av länsstyrelsen. De markvattenmätningar som utförs på elva provytor i länet varav en ligger i Södertälje vid Farstanäs utnyttjas för uppföljningen av de svenska miljökvalitetsmålen. Fältmätningarna som utförs av länsstyrelsen och analyserna gjorda av IVL Svenska Miljöinstitutet AB visar att återhämtningen från försurning är tydlig i länet genom högre phvärden samt en minskning av halten oorganisk aluminium. En minskad försurningsbelastning på skogsmarken brukar avspegla sig i minskade halter oorganisk aluminium i markvattnet. Skogens vitalitet med studier av kronutglesning ingår också i dessa studier. Helikopterkalkning har under året utförts i Lilla och Stora Horssjön samt Trönsjön, vilka utgör ett av de kvarvarande åtgärdsområdena i Södertälje. Kalkning har också utförts i Akaren. Den kalkning som görs har antingen privatpersoner eller bolag som huvudmän. Enligt Länsstyrelsens kalkningsplan avses förnyad kalkning ske vartannat år i de två åtgärdsområdena. Av länsstyrelsens bidragsbudget för kalkningsåtgärder ca 100 tkr har drygt 43 tkr gått till de fyra Södertäljesjöarna. Följande sjöar har utgått ur Länsstyrelsens kalkningsplan då de inte uppfyller de kriterier och riktlinjer som Länsstyrelsen lagt fast nämligen: Grävstasjön, Stegsjön, Acksjön, Svinsjön, Lilla Mörtsjön samt Lilla Acksjön. Tidigare rotenonbehandlade sjöar och sjöar som utnyttjas för put and takefiske hör exempelvis till kategorin diskvalificerade sjöar.
VÅTMARKER UTBILDNING Myllrande våtmarker Skolans miljöarbete Det ska inte ske någon exploatering som innebär negativ påverkan på våtmarker med höga natureller kulturvärden. Våtmarker är viktiga som naturliga reningsverk i naturen. I våtmarken tas fosfor och kväve upp av växter och djur så att närsalterna inte göder havet, sjöar och vattendrag. De är också mycket viktiga för den biologiska mångfalden i kommunen. Många våtmarker har dikats ut och det är därför viktigt att de som finns kvar skyddas. På länsstyrelsen pågår en översyn av den s.k. myrskyddsplanen, som presenterades i början av 1990talet. För Södertäljes del så kommer några enstaka rikkärr att tillkomma i planen. Agenda 21 om skolan En del av strategin för Agenda 21 är att fler barn och ungdomar deltar i processen och enligt kommunens utbildningsplan ska bl. a. barn och ungdomar få gedigna kunskaper inom områdena natur, teknik och miljö. Förskolor och skolor ska uppmuntras till att utveckla en tydlig miljöprofil. I strategin för Agenda 21 ingår också att utarbeta en särskild dialog kring klimatfrågorna som omfattar alla barn och ungdomar. I kommunens utbildningsplan är området Natur/ Teknik/Matematik ett av fyra prioriterade målområden. En övergripande målindikator för alla skolelever i Södertälje är att varje elev undervisas och är delaktig i aktiviteter som på olika sätt medverkar till att utveckla förståelsen för ekologisk hållbarhet. I skolans kvalitetsredovisning kan utläsas en högre måluppfyllelse för området Natur/Teknik för de yngre åldersgrupperna än de på gymnasieskolan. God måluppfyllelse med c:a 85% för förskolan, hela 100% för grundskolan och c:a 50% för gymnasieskolan. Jämfört med 2004 har förbättringar skett hos samtliga åldersgrupper. Källsorteringen i skolor och förskolor är nu i det närmaste helt genomförd.. Agenda 21 stöder det pedagogiska projektet Närodlat. Närodlade livsmedel köps in och barnen i en del förskolor får möjlighet att se hela näringskedjan från jord till bord. 24