Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande



Relevanta dokument
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

Kapitel 9 Populationsparametrar

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

1. Vad är ett ekologiskt samhälle?

N A T U R. Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet Karl-Olof Bergman 2010:4 I LINKÖPING

Övning 2 - Frågesport

hur klarar sig djur- och växtpopulationer i en fragmenterad livsmiljö?

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD

Naturorienterande ämnen

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Enkäter om nuvarande och framtida kunskapsbehov inom viltförvaltningen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Syfte och mål. Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Sälens matvanor kartläggs

Populations-struktur (kap. 13) Populationers. Fördelningsmönster

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Ekologi Så fungerar naturen

Torgny Bohlin, Introduktion till populationsekologi; författarens lösningsförslag Studentlitteratur och författaren

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning.

BRUKARUNDERSÖKNING I BOSTÄDER 2011 Enkät till brukare/god man hösten 2011

Varför är vissa guppys gråa och trista medan andra är färgglada och stiliga?

Dagens tema. Fasplan(-rum), fasporträtt, stabilitet (forts.) (ZC sid 340-1, ZC10.2) Om högre ordnings system (Tillägg)

Uppgifter talmönster & följder

Metapopulationsekologi i naturvården. Thomas Ranius Inst. f. Ekologi, SLU

Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Gunnarstenarna SE

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Arbetsmarknadsstatistik individer, företag och arbetsställen. Maria Håkansson Susanne Gullberg Brännström

Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

BYXELKROK - Köpingsvik - Borgholm - KALMAR

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE i Varbergs kommun

75059 Stort sorteringsset

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Vad vi ska prata om idag:

KLAGSHAMN. Peter Byström, Erik Jondelius, Hanna Olin Petersson

Att komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.

1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Online reträtt Vägledning vecka 26

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

Lokalt företagsklimat Helsingborg

Lokalt företagsklimat Grums

Lokalt företagsklimat Arvidsjaur

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Standardiserat nätprovfiske i Insjön En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Varför är det livsviktigt? För att vi inte ska ta skada. Vissa ämnen skadar vår kropp. Kunskapen om ämnenas påverkan på vår kropp ökar hela tiden.

Inför nationella proven i Biologi

Beskrivning av problemet och vad Jordbruksverket vill uppnå

Roadshow i Roadshow # 4 av 5lentuna 2013Roads

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Synpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012.

Valplattform 2014 Djurens parti

Viltinventeringar och viltforskning

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Sammanfattning av masteruppsatsen Country of Origin- Consumers perception at the point of purchase of meat - A Means-end chain analysis.

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Etiska aspekter på fiskars eventuella.

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Handlingsprogram om Söderhamn som en attraktiv Skärgårdskommun med ett levande stadscentrum

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Katrineholm

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Uddevalla

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

Vad ser vi? Migranters situation utifrån Röda Korsets iakttagelser lokalt

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE?

Landsbygder, varumärken, entreprenörskap och socialt kapital Små kommuner kan också göra något!


Enheten för resurstillträde Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren Enligt sändlista

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Ordinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan.

Transkript:

Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande 1 Djurs rumsliga fördelning Slumpmässigt Jämnt Agregation 1.1 Faktorer som påverkar avstånd mellan djur Konkurrens Resursfördelning Predation Behov av samarbete Genetik Undvika inavel Sprida risker Kinship släktskap 2 Tre teorier om triviala rörelser, dvs rörelser kopplade till resursutnyttjande 2.1 Ideal fri fördelning Djuret jämför den reella nyttan av alla tillgängliga resurser, inräknat effekten av konkurrens, och väljer bästa resurs. Bygger på fri rörlighet, kunskap om nyttan och ett idealt val. Anknyter till spelteori dvs att individens val är beroende av andra individers val. 2.2 Marginalvärdesteori Hur länge ett djur skall stanna i en resursfläck beror på nyttofunktionen och avståndet mellan fläckarna.

2.3 Centralt resursutnyttjande- Central place foraging Djuret hämtar eller förbrukar resurser och återvänder sedan till en central plats, t ex ett bo. Ett exempel är sjöfåglar som fiskar till havs och återvänder med fångsten. Nyttan av en viss fångst kommer att påverkas av avståndet till fiskeplatsen. 3 Grupper agregationer Agregation motverkas av resurskonkurrens. Agregation motverkas av ökad risk för upptäckt och därmed predation. Samarbete För att kunna nyttja en resurs som annars inte skulle vara tillgänglig. För att undvika predation Kinship Samarbete med släktingar kan ge hög fitness. Självisk flock säkrast i mitten. Riskutspädning. Tidig upptäckt av rovdjur habitatet är avgörande. 4 Hemområde Ett djurs huvudsakliga rörelseområde. Mäts genom genom positionsbestämning med hjälp av radiosändarhalsband. Beräknas med olika spatiala statistiska metoder t ex minsta polygon metoden. Viktigt att veta för att identifiera spridning och vandring.

5 Migrationer Regelbundna massvandringar t ex Följa en resurs. Olika krav under olika perioder. Starar, 40% av alla paleartiska fåglar flyttar. Lax Envägsflyttare, fjärilar som flyttar mellan England och Medelhavet. Älg, delvis migrerande, dvs vissa individer i vissa delar av utbredningsområdet. Igelkottar, migrerar i tid, dvs vintervila, jmf stare 6 Spridning Individers rörelse från varandra och/eller från sin födelseplats. Undvika in- respektive utavel. Undvika att konkurrera med sina släktingar (kin). Täthetsberoende spridning. Omvänttäthetsberoende spridning kan bero på att även om emigrationen är täthetsberoende så är immigrationen låg vid vid höga tätheter (se Ecology s. 174). Skillnad mellan kön i spridningbenägenhet olika för olika arter. Framförallt unga individer sprids, prenatala=före reproduktion. Vandrar granbarkborren, dvs följer en resurs som förbrukas eller sprider den sig?!

7 Metapopulationer En modell av hur spridning påverkar populationsdynamik. Modellen förenklar studiet av populationer. lokala habitat (fläckar=patcher) - lokalt utdöende respektive ny etablering i tomma lokala habitat. Storpopulation = källa - kolonisation - lokalpopulation (sänka) - lokaltutdöende. Avgörande är om det finns en synkronisering av populationsstorleken i subpopulationer i lokala habitat, i så fall är inte dessa modeller lämpliga. Metapopulationsteori tar inte hänsyn till spatiala egenskaper t ex avstånd ej heller till dynamik i subpopulationer, utan fokuserar helt på dynamiken orsakad av utdöende och åter kolonisation i lokala habiotat. Alla habitat antas vara lika, dvs sannolikheten för kolonisation och utdöende påverkas ej av avstånd mellan eller storlek på lokala habitat. Jämför gärna metapopulationsteorin med den välbekanta logistiska tillväxt funktionen som går mot k=jämnvikt medan metapopulationen går mot en jämnvikt vid m µ 7.1 Lite matematik p = andelen koloniserade lokala habitat m = sannolikheten för återkolonisation av ett lokalt habitat µ = sannolikheten för utdöende av en lokal population t = tid N = populationsstorlek r = inneboende populationstillväxt k = bärförmåga dp dt = (m µ)p 1 p 1 m µ = (m µ)p(1 p m ) µ dn dt = rn k N k = rn(1 N k )

8 Sammanfattning Olika djur fördelar sig olika i rummet, mer eller mindre aggregerat eller utspritt. Valet av lokal beror på flera faktorer: Nyttan av en lokal. Avståndet mellan lokaler och resurser. Andra individer. Gruppliv kan förklaras av samarbetsbehov för nyttjande av resurser eller för att undkomma predation och samarbete med släktingar. Agregation motverkas av konkurrens och ökande risk för predation. Migrationer = massvandringar. Spridning = bort från släktingar. Metapopulations teori inkluderar kolonisation och utdöende men inte rumsliga faktorer.